SFS 1998:1570 Lag om ändring i lagen (1993:599) om radiokommunikation

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lagen (1993:599) om
radiokommunikation;

utfärdad den 3 december 1998.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs i fråga om lagen (1993:599) om radio-

kommunikation

dels

att 9, 12 och 13 §§ skall ha följande lydelse,

dels

att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 a §, av följande lydelse.

9 §

2

Tillstånd att inneha och använda radiosändare skall på ansökan med-

delas, om

1. det kan antas att radiosändaren kommer att användas på ett sådant sätt

att annan tillåten radioanvändning i Sverige och i utlandet inte riskerar att bli
skadligt påverkad,

2. radiosändaren, tillsammans med avsedd radiomottagare, är så beskaffad

i tekniskt hänseende att den uppfyller rimliga krav på en effektiv frekvensan-
vändning och på möjligheten att verka i en miljö som den är avsedd för,

3. det kan antas att användningen inte kommer att hindra sådan radiokom-

munikation som är särskilt viktig med hänsyn till den fria åsiktsbildningen,

4. radioanvändningen inte kommer att ta i anspråk frekvensutrymme som

behövs för att upprätthålla en rimlig beredskap för utveckling av befintliga
och nya radioanvändningar, och

5. det kan antas att användningen inte kommer att inkräkta på det frek-

vensutrymme som behövs för Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och i
den utsträckning som anges i 6 § Försvarets materielverk.

Särskilda bestämmelser om tillstånd att inneha och använda radiosändare i

vissa fall finns i 9 a §.

Tillstånd att inneha och använda radiosändare för sådana utsändningar

som förutsätter att sökanden eller någon annan som sökanden utför sänd-
ningsuppdrag åt fått medgivande enligt annan lag eller enligt bestämmelser
meddelade med stöd av annan lag, får meddelas endast om sådant medgi-
vande föreligger.

9 a §

När det uppkommer fråga att meddela tillstånd att inneha och an-

vända radiosändare för nya eller väsentligt ändrade radioanvändningar och
det kan antas att det frekvensutrymme som kan avsättas för verksamheten
inte är tillräckligt för att ge tillstånd åt alla som vill driva sådan verksamhet,

1

Prop. 1997/98:167, bet. 1998/99:TU3, rskr. 1998/99:30.

2

Senaste lydelse 1995:463.

SFS 1998:1570

Utkom från trycket
den 16 december 1998

2

SFS 1998:1570

skall prövningen ske efter ett förfarande med allmän inbjudan till ansökan.
Detsamma gäller när det frekvensutrymme som avsatts för en viss radioan-
vändning utökas eller på annat sätt medger att ytterligare tillstånd meddelas.

Första stycket gäller inte sådan radioanvändning som
1. avser utsändning till allmänheten av program i ljudradio eller annat som

anges i 1 kap. 1 § tredje stycket första meningen yttrandefrihetsgrundlagen,

2. omfattas av 12 § telelagen (1993:597), eller
3. är avsedd för privat bruk.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillståndsmyndigheten

får meddela föreskrifter om de sakliga grunder som skall tillämpas vid pröv-
ning enligt första stycket.

12 §

Tillstånd skall gälla för en bestämd tid.

Vid bestämmande av tillståndstiden skall följande särskilt beaktas:
1. framtida förändringar i radioanvändningen,
2. den tid som sändaren är avsedd att användas,
3. den tekniska utveckling som kan väntas,
4. den tid som krävs för att uppnå ett rimligt ekonomiskt utbyte av utrust-

ningen, och

5. sådant medgivande som avses i 9 § tredje stycket.

13 §

Ett tillstånd skall återkallas om

1. radiosändaren har använts i strid med tillståndsvillkoren och avvikelsen

inte kan anses vara av mindre betydelse,

2. radiosändaren har använts i en betydligt mindre omfattning än vad som

svarar mot tillståndsvillkoren eller ett sådant medgivande som avses i 9 §
tredje stycket har upphört att gälla och särskilda skäl inte talar mot återkal-
lelse,

3. tillståndet i något avseende av betydelse har påverkats av felaktiga upp-

gifter från sökanden,

4. förändringar inom radiotekniken eller ändringar i radioanvändningen på

grund av internationella överenskommelser som Sverige anslutit sig till med-
fört att ett nytt tillstånd med samma villkor inte skulle kunna meddelas, eller

5. tillståndshavaren begär att tillståndet skall återkallas.
Återkallelse enligt första stycket 1 får, om inte omedelbar återkallelse

krävs för att förhindra fortsatt missbruk, ske först om tillståndshavaren inte
har följt ett föreläggande att tillämpa meddelade tillståndsvillkor. Ett sådant
föreläggande meddelas av den myndighet som regeringen bestämmer och får
förenas med vite.

I fall som avses i första stycket 2, 3 och 4 får tillståndet återkallas endast

om det inte är tillräckligt att tillståndsvillkoren ändras.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
2. Lagen tillämpas även på ansökningar om tillstånd som gjorts före

ikraftträdandet.

3. I fråga om tillstånd som har beviljats före ikraftträdandet gäller 13 § i

sin äldre lydelse.

3

SFS 1998:1570

På regeringens vägnar

MONA SAHLIN

Åsa Kastman Heuman
(Kommunikationsdepartementet)

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1998