Lag (2016:1307) om straff för mark­nads­miss­bruk på vär­de­pap­pers­mark­na­den

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 2016:1307
Depar­te­ment: Finans­de­par­te­men­tet FMA V
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2020:21
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

2016:1307
Depar­te­ment/myn­dig­het: Finans­de­par­te­men­tet FMA V
Utfär­dad: 2016-​12-20
Änd­rad: t.o.m. SFS

2020:21
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)



1 kap. All­männa bestäm­mel­ser

Lagens tillämp­nings­om­råde

1 §   I denna lag finns bestäm­mel­ser om straff för insi­der­han­del, obe­hö­rigt röjande av insi­derin­for­ma­tion och mark­nads­ma­ni­pu­la­tion (mark­nads­miss­bruk) som begås på vär­de­pap­pers­mark­na­den.

Finan­si­ella instru­ment som omfat­tas av lagen

2 §   Bestäm­mel­serna i denna lag tilläm­pas på
   1. finan­si­ella instru­ment som är upp­tagna till han­del på en regle­rad mark­nad eller en MTF-​platt­form eller för vilka en ansö­kan om upp­ta­gande till sådan han­del har läm­nats in,
   2. finan­si­ella instru­ment som hand­las på en MTF-​platt­form eller en OTF-​platt­form, och
   3. finan­si­ella instru­ment vil­kas värde är bero­ende av eller inver­kar på ett sådant finan­si­ellt instru­ment som avses i 1 eller 2.

Bestäm­mel­serna i denna lag tilläm­pas även på age­ran­den, inklu­sive bud, vid auk­tio­ne­ring på en auk­tions­platt­form av utsläpps­rät­ter eller andra pro­duk­ter base­rade på utsläpps­rät­ter i enlig­het med auk­tio­ne­rings­för­ord­ningen. Det som anges i denna lag om order gäl­ler även bud i en auk­tion enligt auk­tio­ne­rings­för­ord­ningen. Lag (2020:21).

Undan­tag

3 §   Bestäm­mel­serna i denna lag gäl­ler inte för
   1. han­del med egna aktier i åter­köps­pro­gram eller sta­bi­li­se­ring av vär­de­pap­per, för­ut­satt att han­deln utförs i enlig­het med arti­kel 5 i mark­nads­miss­bruks­för­ord­ningen, och
   2. trans­ak­tio­ner eller andra åtgär­der som avses i arti­kel 6 i mark­nads­miss­bruks­för­ord­ningen.

Uttryck i lagen

4 §   I denna lag bety­der

auk­tio­ne­rings­för­ord­ningen: kom­mis­sio­nens för­ord­ning (EU) nr 1031/2010 av den 12 novem­ber 2010 om tids­schema, admi­nist­ra­tion och andra aspek­ter av auk­tio­ne­ring av utsläpps­rät­ter för växt­hus­ga­ser i enlig­het med Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2003/87/EG om ett system för han­del med utsläpps­rät­ter för växt­hus­ga­ser inom gemen­ska­pen,
finan­si­ella instru­ment: det som anges i 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om vär­de­pap­pers­mark­na­den,
god­ta­gen mark­nads­praxis: det som anges i arti­kel 3.1.9 i mark­nads­miss­bruks­för­ord­ningen,
han­del på vär­de­pap­pers­mark­na­den: han­del på en regle­rad mark­nad eller en mot­sva­rande mark­nad utan­för Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det (EES), han­del på en MTF-​platt­form eller OTF-​platt­form eller en mot­sva­rande platt­form utan­för EES, eller han­del med eller genom någon som yrkes­mäs­sigt dri­ver sådan verk­sam­het som avses i 2 kap. 1 § lagen om vär­de­pap­pers­mark­na­den,
insi­derin­for­ma­tion: sådan infor­ma­tion som anges i arti­kel 7 i mark­nads­miss­bruks­för­ord­ningen,
mark­nads­miss­bruks­för­ord­ningen: Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om mark­nads­miss­bruk (mark­nads­miss­bruks­för­ord­ning) och om upp­hä­vande av Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2003/6/EG och kom­mis­sio­nens direk­tiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG,
MTF-​platt­form och OTF-​platt­form: sådana han­dels­platt­for­mar som anges i 1 kap. 4 b § lagen om vär­de­pap­pers­mark­na­den,
regle­rad mark­nad: det som anges i 1 kap. 4 b § lagen om vär­de­pap­pers­mark­na­den,
refe­rens­värde: det som anges i arti­kel 3.1.29 i mark­nads­miss­bruks­för­ord­ningen, och

spotav­tal avse­ende råva­ror: det som anges i arti­kel 3.1.15 i mark­nads­miss­bruks­för­ord­ningen. Lag (2017:708).


2 kap. Straff­be­stäm­mel­ser

Insi­der­brott

1 §   För insi­der­brott döms
   1. den som har insi­derin­for­ma­tion och som för egen eller någon annans räk­ning för­vär­var eller avytt­rar finan­si­ella instru­ment som infor­ma­tio­nen rör genom han­del på vär­de­pap­pers­mark­na­den, eller änd­rar eller åter­kal­lar en order avse­ende sådana finan­si­ella instru­ment,
   2. den som har insi­derin­for­ma­tion och som råder eller upp­ma­nar någon annan att för­värva eller avyttra finan­si­ella instru­ment som infor­ma­tio­nen rör genom han­del på vär­de­pap­pers­mark­na­den, eller att ändra eller åter­kalla en order avse­ende sådana finan­si­ella instru­ment, eller
   3. den som föl­jer ett sådant råd eller en sådan upp­ma­ning som avses i 2 genom att för­fara på det sätt som anges i 1, om rådet eller upp­ma­ningen grun­dar sig på insi­derin­for­ma­tion.

Straf­fet är fäng­else i högst två år.

Om brott som avses i första styc­ket med hän­syn till gär­nings­man­nens ställ­ning, den vin­ning för gär­nings­man­nen som brot­tet med­fört eller övriga omstän­dig­he­ter är grovt, döms för grovt insi­der­brott till fäng­else i lägst sex måna­der och högst sex år.

Om gär­ningen är ringa döms det inte till ansvar. Lag (2020:21).

2 §   Om ett för­värv eller en avytt­ring utgör legi­timt bete­ende enligt arti­kel 9.2-9.5 i mark­nads­miss­bruks­för­ord­ningen, döms inte till ansvar enligt 1 §. Det­samma gäl­ler
   1. när ett finan­si­ellt instru­ment för­vär­vas, eller en säl­jor­der åter­kal­las, om det är san­no­likt att pri­set på instru­men­tet skulle sän­kas om insi­derin­for­ma­tio­nen offent­lig­gjor­des, och
   2. när ett finan­si­ellt instru­ment avytt­ras, eller en köpor­der åter­kal­las, om det är san­no­likt att pri­set på instru­men­tet skulle höjas om insi­derin­for­ma­tio­nen offent­lig­gjor­des.

Den som i annat fall än som avses i första styc­ket visar att han eller hon inte har utnytt­jat insi­derin­for­ma­tion döms inte till ansvar enligt 1 §.

Obe­hö­rigt röjande av insi­derin­for­ma­tion

3 §   Den som röjer insi­derin­for­ma­tion döms, utom i de fall då röjan­det sker som ett nor­malt led i full­gö­rande av tjänst, verk­sam­het eller ålig­gande, för obe­hö­rigt röjande av insi­derin­for­ma­tion till böter eller fäng­else i högst två år. Det­samma gäl­ler den som vida­re­be­ford­rar ett sådant råd eller en sådan upp­ma­ning som avses i 1 § första styc­ket 2, om rådet eller upp­ma­ningen grun­dar sig på insi­derin­for­ma­tion.

Om infor­ma­tio­nen blir all­mänt känd sam­ti­digt med att den röjs, eller om gär­ningen är ringa döms det inte till ansvar.
Mark­nads­ma­ni­pu­la­tion

4 §   För mark­nads­ma­ni­pu­la­tion döms
   1. den som genom­för en trans­ak­tion, läg­ger en order eller annars age­rar på ett sätt som ger falska eller vil­se­le­dande sig­na­ler avse­ende pris, till­gång eller efter­frå­gan på finan­si­ella instru­ment eller spotav­tal avse­ende råva­ror som rela­te­rar till instru­men­ten,
   2. den som genom­för en trans­ak­tion, läg­ger en order eller annars age­rar på ett sätt som låser fast pri­set på ett eller flera finan­si­ella instru­ment eller spotav­tal avse­ende råva­ror som rela­te­rar till instru­men­ten, på en onor­mal eller konst­lad nivå,
   3. den som genom­för en trans­ak­tion, läg­ger en order eller annars age­rar på ett sätt som påver­kar pri­set på finan­si­ella instru­ment eller spotav­tal avse­ende råva­ror som rela­te­rar till instru­men­ten, genom att utnyttja falska före­speg­lingar eller andra slag av vil­se­le­dande eller mani­pu­la­tio­ner,
   4. den som spri­der infor­ma­tion som ger falska eller vil­se­le­dande sig­na­ler avse­ende pris, till­gång eller efter­frå­gan på finan­si­ella instru­ment eller spotav­tal avse­ende råva­ror som rela­te­rar till instru­men­ten, eller som låser fast pri­set på ett eller flera sådana instru­ment eller spotav­tal på en onor­mal eller konst­lad nivå, eller
   5. den som spri­der falska eller vil­se­le­dande upp­gif­ter, till­han­da­hål­ler orik­tiga eller vil­se­le­dande ingångs­vär­den eller på annat sätt mani­pu­le­rar beräk­ningen av ett refe­rens­värde.

Straf­fet är fäng­else i högst två år.

Om brot­tet med hän­syn till omfatt­ningen av mani­pu­la­tio­nen, gär­nings­man­nens ställ­ning eller övriga omstän­dig­he­ter är grovt, döms för grov mark­nads­ma­ni­pu­la­tion till fäng­else i lägst sex måna­der och högst sex år.

Om gär­ningen är ringa döms det inte till ansvar.

5 §   En sådan gär­ning som anges i 4 § första styc­ket 1 eller 2 med­för inte ansvar, om
   1. age­ran­det stäm­mer över­ens med god­ta­gen mark­nads­praxis, och
   2. det finns legi­tima skäl för age­ran­det.

6 §   Bestäm­mel­serna i 4 § gäl­ler inte för
   1. genom­fö­rande av trans­ak­tio­ner, läg­gande av order eller andra age­ran­den som endast påver­kar pris, till­gång eller efter­frå­gan på ett spotav­tal avse­ende råva­ror, om age­ran­det inte avser ett finan­si­ellt instru­ment som spotav­ta­let är rela­te­rat till, och
   2. genom­fö­rande av trans­ak­tio­ner, läg­gande av order eller andra age­ran­den som avser ett spotav­tal avse­ende råva­ror som är gros­si­ste­ner­gi­pro­duk­ter enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 1227/2011 av den 25 okto­ber 2011 om integri­tet och öppen­het på gros­sist­mark­na­derna för energi.

För­sök och för­be­re­delse till brott

7 §   För för­sök till insi­der­brott och mark­nads­ma­ni­pu­la­tion samt för för­sök eller för­be­re­delse till grovt insi­der­brott och för för­sök till grov mark­nads­ma­ni­pu­la­tion döms det till ansvar enligt 23 kap. brotts­bal­ken.


3 kap. Hand­lägg­ningen

Anmä­lan om brott

1 §   Finan­sin­spek­tio­nen ska anmäla till åkla­gare när det finns anled­ning att anta att ett brott enligt denna lag har begåtts.

Åtals­pröv­ning

2 §   Åtal ska väc­kas endast om det är moti­ve­rat från all­män syn­punkt i fråga om
   1. obe­hö­rigt röjande av insi­derin­for­ma­tion där någon utan att det har varit befo­gat har fått insi­derin­for­ma­tion och förts in på en sådan för­teck­ning som avses i arti­kel 18 i mark­nads­miss­bruks­för­ord­ningen, eller
   2. mark­nads­ma­ni­pu­la­tion som består i enstaka trans­ak­tio­ner som inte leder till någon för­änd­ring av det verk­liga ägan­det av ett finan­si­ellt instru­ment.

Myn­dig­hets­sam­ar­bete

3 §   Åkla­gare som leder en för­un­der­sök­ning enligt 23 kap. rät­te­gångs­bal­ken avse­ende brott enligt denna lag får när under­sök­ningen verk­ställs anlita biträde av Finan­sin­spek­tio­nen.

Åkla­gare får anlita biträde av Finan­sin­spek­tio­nen också i fråga om utred­ning av brott innan för­un­der­sök­ning har inletts.

4 §   I 3 kap. 14 § lagen (2016:1306) med kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser till EU:s mark­nads­miss­bruks­för­ord­ning finns ytter­li­gare bestäm­mel­ser om sam­ar­be­tet mel­lan åkla­gare och Finan­sin­spek­tio­nen avse­ende mark­nads­miss­bruk.

Hin­der mot åtal

5 §   Om Finan­sin­spek­tio­nen har utfär­dat sank­tions­före­läg­gande enligt 5 kap. 19 § lagen (2016:1306) med kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser till EU:s mark­nads­miss­bruks­för­ord­ning, får åkla­ga­ren inte väcka åtal, utfärda straf­fö­re­läg­gande eller besluta om åtals­un­der­lå­telse för samma per­son i fråga om den över­trä­delse som lig­ger till grund för sank­tions­före­läg­gan­det.

6 §   Om ett vites­före­läg­gande har över­trätts och över­trä­del­sen lig­ger till grund för en ansö­kan om utdö­mande av vitet, döms det inte till ansvar enligt denna lag för en gär­ning som omfat­tas av före­läg­gan­det.

Behö­rig dom­stol

7 §   Stock­holms tings­rätt är behö­rig dom­stol i mål enligt denna lag.


4 kap. Yrkande om admi­nist­ra­tiv sank­tion i vissa fall

Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   När åkla­ga­ren väc­ker åtal för brott enligt denna lag ska åkla­ga­ren, om det inte är uppen­bart obe­höv­ligt, sam­ti­digt fram­ställa yrkande om åter­fö­ring eller sank­tions­av­gift enligt 5 kap. 3 § första styc­ket 5 och 6 lagen (2016:1306) med kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser till EU:s mark­nads­miss­bruks­för­ord­ning för över­trä­delse av arti­kel 14 eller 15 i mark­nads­miss­bruks­för­ord­ningen för den per­son som åta­let gäl­ler, om de omstän­dig­he­ter som omfat­tas av åta­let utgör en sådan över­trä­delse (yrkande om admi­nist­ra­tiv sank­tion).

Ett yrkande om admi­nist­ra­tiv sank­tion enligt första styc­ket får prö­vas av rät­ten endast om åta­let ogil­las eller läggs ned och målet där­för avskrivs i den delen.

För­fa­ran­det

2 §   När åkla­ga­ren fram­stäl­ler ett yrkande om admi­nist­ra­tiv sank­tion, ska åkla­ga­ren i stäm­nings­an­sö­kan uppge
   1. vil­ken admi­nist­ra­tiv sank­tion som yrkas,
   2. de bestäm­mel­ser som är tillämp­liga när det gäl­ler den admi­nist­ra­tiva sank­tio­nen,
   3. de omstän­dig­he­ter som åbe­ro­pas till stöd för den admi­nist­ra­tiva sank­tio­nen, och
   4. de bevis som åbe­ro­pas och vad som ska styr­kas med varje bevis.

3 §   Frå­gan om admi­nist­ra­tiv sank­tion ska hand­läg­gas i samma rät­te­gång som åta­let enligt denna lag och avgö­ras genom dom. Om åkla­ga­ren åbe­ro­par en ny omstän­dig­het till stöd för åta­let, får denna omstän­dig­het också åbe­ro­pas till stöd för yrkan­det om admi­nist­ra­tiv sank­tion.

4 §   I fråga om utred­ningen och för­fa­ran­det beträf­fande frå­gan om admi­nist­ra­tiv sank­tion gäl­ler det som är före­skri­vet för det brott­mål som frå­gan om admi­nist­ra­tiv sank­tion har sam­band med. Tvångs­me­del enligt 24, 25, 27 och 28 kap. rät­te­gångs­bal­ken får dock inte använ­das.

5 §   Vid under­rät­telse enligt 23 kap. 18 § första styc­ket rät­te­gångs­bal­ken ska den miss­tänkte också under­rät­tas om att admi­nist­ra­tiv sank­tion kan komma att beslu­tas och om grun­derna för detta.

6 §   Vid pröv­ning av fråga om admi­nist­ra­tiv sank­tion ska bestäm­mel­serna i 5 kap. 5, 6 och 14-18 §§ lagen (2016:1306) med kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser till EU:s mark­nads­miss­bruks­för­ord­ning tilläm­pas.

Vid tillämp­ningen ska det som anges om sank­tions­före­läg­gande i 5 kap. 14 § första styc­ket samma lag gälla för åtal.

Offent­lig för­sva­rare

7 §   Den som har rätt till offent­lig för­sva­rare för brott enligt denna lag har rätt till offent­lig för­sva­rare också beträf­fande den fråga om admi­nist­ra­tiv sank­tion som har sam­band med brott­må­let. Om endast frå­gan om admi­nist­ra­tiv sank­tion över­kla­gas till högre rätt kvar­står rät­ten till offent­lig för­sva­rare bara om det finns sär­skilda skäl.

Rät­te­gångs­kost­na­der

8 §   I fråga om rät­te­gångs­kost­na­der ska 31 kap. rät­te­gångs­bal­ken tilläm­pas.

Över­kla­gande

9 §   I fråga om över­kla­gande ska rät­te­gångs­bal­kens bestäm­mel­ser om över­kla­gande i brott­mål tilläm­pas.

Pröv­nings­till­stånd krävs i hov­rät­ten om endast frå­gan om admi­nist­ra­tiv sank­tion över­kla­gas dit.