Lag (1987:1245) om sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion för de pri­va­tan­ställda

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1987:1245
Depar­te­ment: Arbets­mark­nads­de­par­te­men­tet ARM
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2022:1653
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1987:1245
Depar­te­ment/myn­dig­het: Arbets­mark­nads­de­par­te­men­tet ARM
Utfär­dad: 1987-​12-17
Änd­rad: t.o.m. SFS

2022:1653
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   Denna lag syf­tar till att genom sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion ge de anställda insyn i och infly­tande på före­ta­gets verk­sam­het.

1 a §   Denna lag skall inte tilläm­pas på bolag som bil­dats enligt rådets för­ord­ning (EG) nr 2157/2001 av den 8 okto­ber 2001 om stadga för euro­pa­bo­lag. Lag (2004:560).

1 b §   Denna lag skall tilläm­pas på euro­pa­koo­pe­ra­tiv som bil­dats enligt rådets för­ord­ning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för euro­pe­iska koo­pe­ra­tiva för­e­ningar (SCE- för­e­ningar) under för­ut­sätt­ning att
      a) euro­pa­koo­pe­ra­ti­vet bil­dats av enbart fysiska per­so­ner eller av en juri­disk per­son och fysiska per­so­ner, och
      b) euro­pa­koo­pe­ra­ti­vet, dess dot­ter­fö­re­tag och fili­a­ler vid tid­punk­ten då euro­pa­koo­pe­ra­ti­vet regi­stre­ra­des, hade färre än sam­man­lagt 50 arbets­ta­gare, eller arbets­ta­gare enbart i en EES- stat.

Lagen skall dock inte tilläm­pas på euro­pa­koo­pe­ra­tiv enligt första styc­ket i de fall
      a) minst en tred­je­del av arbets­ta­garna i euro­pa­koo­pe­ra­ti­vet, dess dot­ter­fö­re­tag och fili­a­ler i minst två EES-​stater har begärt att arbets­ta­ga­rin­fly­tande enligt lagen (2006:477) om arbets­ta­ga­rin­fly­tande i euro­pa­koo­pe­ra­tiv skall gälla, eller
      b) arbets­styr­kan i euro­pa­koo­pe­ra­ti­vet, dess dot­ter­fö­re­tag och fili­a­ler upp­går eller upp­gått till sam­man­lagt minst 50 arbets­ta­gare i minst två EES-​stater. Lag (2006:479).

1 c §   Denna lag ska inte tilläm­pas på före­tag som har bli­vit resul­ta­tet av en fusion, del­ning eller ombild­ning om lagen (2008:9) om arbets­ta­ga­res med­ver­kan vid grän­sö­ver­skri­dande fusio­ner, del­ningar och ombild­ningar gäl­ler i före­ta­get.
Lag (2022:1653).

2 §   Med före­tag avses i denna lag aktie­bo­lag, bank, hypo­teks­in­sti­tut, för­säk­rings­fö­re­tag, tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag och eko­no­misk för­e­ning samt euro­pa­koo­pe­ra­tiv för vil­ket lagen gäl­ler enligt 1 b §.

Med kon­cern avses i denna lag svenska juri­diska per­so­ner som enligt 1 kap. 11 och 12 §§ aktie­bo­lags­la­gen (2005:551), 1 kap. 2 § spar­bank­sla­gen (1987:619) eller 1 kap. 10-14 §§ lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar är moder­fö­re­tag och dot­ter­fö­re­tag i för­hål­lande till varandra, eller före­tag som enligt 13-16 §§ lagen (2011:427) om euro­pe­iska före­tags­råd utö­var ett bestäm­mande infly­tande över ett annat före­tag och de före­tag över vilka detta infly­tande utövas. Lag (2020:666).

3 §   En arbets­ta­gare hos ett kommittent-​ eller moder­fö­re­tag, som sta­dig­va­rande är verk­sam i ett kommissionärs-​ eller dot­ter­fö­re­tag utan att vara anställd där, skall vid tillämp­ningen av denna lag betrak­tas som anställd även i kommissionärs-​ eller dot­ter­fö­re­ta­get.

Vid tillämp­ningen av denna lag skall ett kol­lek­tivav­tal som gäl­ler mel­lan en lokal arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion och kommittent-​ eller moder­fö­re­ta­get betrak­tas som ett kol­lek­tivav­tal även i för­hål­lande till kommissionärs-​ eller dot­ter­fö­re­ta­get.

Rät­ten till sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion

4 §   I ett före­tag som under det senast för­flutna räken­skaps­å­ret här i lan­det har sys­sel­satt i genom­snitt minst 25 arbets­ta­gare har de anställda rätt till två leda­mö­ter i sty­rel­sen (arbets­ta­gar­le­da­mö­ter) och en sup­ple­ant för varje sådan leda­mot. Bedri­ver före­ta­get verk­sam­het inom skilda bran­scher och har det under det senast för­flutna räken­skaps­å­ret här i lan­det sys­sel­satt i genom­snitt minst 1 000 arbets­ta­gare, har de anställda rätt till tre leda­mö­ter i sty­rel­sen och en sup­ple­ant för varje sådan leda­mot.

De anställ­das rätt till sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion enligt första styc­ket får dock inte leda till att anta­let arbets­ta­gar­le­da­mö­ter över­sti­ger anta­let övriga sty­rel­se­le­da­mö­ter.

Om före­ta­get är ett moder­fö­re­tag, skall vad som sägs i första och andra styc­kena om före­tag avse kon­cer­nen i dess hel­het och rät­ten till sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion till­komma samt­liga anställda inom kon­cer­nen.

4 a §   Om ett euro­pa­koo­pe­ra­tiv flyt­tar sitt säte till Sve­rige och arbets­ta­gar­nas rätt till infly­tande inte omfat­tas av lagen (2006:477) om arbets­ta­ga­rin­fly­tande i euro­pa­koo­pe­ra­tiv, skall minst samma rätt till arbets­ta­ga­rin­fly­tande gälla som innan euro­pa­koo­pe­ra­ti­vet flyt­tade sitt säte. Lag (2006:479).

5 §   När arbets­ta­gar­le­da­mö­terna har utsetts för­änd­ras inte de anställ­das rätt till sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion under man­dat­pe­ri­o­den, om anta­let anställda eller anta­let övriga sty­rel­se­le­da­mö­ter mins­kar.

Inrät­tande av sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion

6 §   Beslut att inrätta sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion för de anställda fat­tas av en lokal arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion som är bun­den av kol­lek­tivav­tal i för­hål­lande till före­ta­get.

Om beslu­tet rör moder­fö­re­tag, fat­tas det av en lokal arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion som är bun­den av kol­lek­tivav­tal i för­hål­lande till ett före­tag inom kon­cer­nen.

Före­ta­gets sty­relse skall skrift­li­gen under­rät­tas om beslut att inrätta sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion för de anställda. I 10 § andra styc­ket finns bestäm­mel­ser om när arbets­ta­gar­le­da­mö­ter eller sup­ple­an­ter (arbets­ta­gar­re­pre­sen­tan­ter) får till­träda sina upp­drag.

7 §   Arbets­ta­gar­re­pre­sen­tan­terna utses av de lokala arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tio­ner som är bundna av kol­lek­tivav­tal i för­hål­lande till före­ta­get eller, i moder­fö­re­tag, av de lokala arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tio­ner som är bundna av kol­lek­tivav­tal i för­hål­lande till ett före­tag inom kon­cer­nen.

8 §   Om orga­ni­sa­tio­nerna inte enas om annat, gäl­ler föl­jande ord­ning för att utse arbets­ta­gar­re­pre­sen­tan­terna.

Om mer än fyra fem­te­de­lar av de kol­lek­tivav­tals­bundna arbets­ta­garna vid före­ta­get eller kon­cer­nen till­hör samma lokala arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion, får denna utse samt­liga arbets­ta­gar­re­pre­sen­tan­ter. Om en annan sådan orga­ni­sa­tion före­trä­der minst en tju­gon­del av de kol­lek­tivav­tals­bundna arbets­ta­garna, får dock denna orga­ni­sa­tion utse en av sup­ple­an­terna.

Om ingen orga­ni­sa­tion före­trä­der mer än fyra fem­te­de­lar av de kol­lek­tivav­tals­bundna arbets­ta­garna vid före­ta­get eller kon­cer­nen, får de två lokala arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tio­ner som före­trä­der det största anta­let sådana arbets­ta­gare utse var­dera en leda­mot och en sup­ple­ant. Om de anställda har rätt till tre leda­mö­ter och tre sup­ple­an­ter, får den större av orga­ni­sa­tio­nerna utse två leda­mö­ter och två sup­ple­an­ter.

Om man, på grund av bestäm­mel­sen i 4 § andra styc­ket, skall utse endast en arbets­ta­gar­re­pre­sen­tant och en sup­ple­ant, görs det av den lokala arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion som före­trä­der det största anta­let kol­lek­tivav­tals­bundna arbets­ta­gare vid före­ta­get eller kon­cer­nen.

Vid tillämp­ningen av bestäm­mel­serna i denna para­graf skall lokala arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tio­ner som till­hör samma huvud­or­ga­ni­sa­tion anses som en orga­ni­sa­tion.

9 §   Arbets­ta­gar­re­pre­sen­tan­terna bör utses bland de anställda vid före­ta­get eller, i fråga om moder­fö­re­tag, inom kon­cer­nen.

Till arbets­ta­gar­re­pre­sen­tant får inte utan sär­skilt till­stånd av nämn­den för sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tions­frå­gor utses den som är arbets­ta­gar­re­pre­sen­tant i ett annat före­tags sty­relse. Detta gäl­ler inte, om före­ta­gen går med på något annat eller om de ingår i samma kon­cern.

10 §   Tiden för en arbets­ta­gar­re­pre­sen­tants upp­drag bestäms av den som utser honom. Man­dat­pe­ri­o­den får dock inte vara längre än fyra räken­skapsår. Den skall bestäm­mas så att upp­dra­get upp­hör vid slu­tet av en ordi­na­rie stämma på vil­ken sty­rel­se­val för­rät­tas.

Den som utser arbets­ta­gar­re­pre­sen­tan­terna bestäm­mer när de skall till­träda upp­dra­get. Om inte före­ta­gets sty­relse med­ger annat, får de dock inte till­träda för­rän tre måna­der efter det att sty­rel­sen har fått under­rät­telse enligt 6 § tredje styc­ket.

Av 18 § andra styc­ket fram­går att en annan tid­punkt för till­trä­det kan gälla.

10 a §   Om denna lag inte längre ska tilläm­pas på ett före­tag enligt 1 c §, upp­hör man­dat­pe­ri­o­den för upp­drag som bestämts med stöd av 10 § senast när fusio­nen regi­stre­rats.
Lag (2008:13).

Arbets­ta­gar­re­pre­sen­tan­ter­nas arbete m. m.

11 §   Om inte annat föl­jer av denna lag, skall vad som är före­skri­vet i annan lag eller för­fatt­ning om sty­rel­se­le­da­mot och sty­rel­sesupple­ant i ett före­tags sty­relse tilläm­pas på arbets­ta­gar­le­da­mö­ter och sup­ple­an­ter för sådana leda­mö­ter.

12 §   Den som är sup­ple­ant för en arbets­ta­gar­le­da­mot har rätt att när­vara och yttra sig vid sty­rel­sens sam­man­trä­den och vid före­ta­gets stämma, även om leda­mo­ten är när­va­rande.

13 §   En av arbets­ta­gar­re­pre­sen­tan­terna får när­vara och delta i över­lägg­ning­arna när ett ärende, som senare ska avgö­ras av sty­rel­sen, för­be­reds av sär­skilt utsedda sty­rel­se­le­da­mö­ter eller befatt­nings­ha­vare i före­ta­get.

Om ett beslut enligt 3 kap. 6 § andra styc­ket spar­bank­sla­gen (1987:619) inne­bär att ett upp­drag ges åt en regi­on­sty­relse eller ett mot­sva­rande organ i en region, har de anställda inom regi­o­nen rätt att bestämma att en repre­sen­tant för dem och en sup­ple­ant ska omfat­tas av upp­dra­get. En sådan repre­sen­tant har mot­sva­rande rätt som avses i första styc­ket.

Om ett bank­ak­tie­bo­lag eller en med­lems­bank har inrät­tat en regi­on­sty­relse eller mot­sva­rande organ i en region, har de anställda inom regi­o­nen rätt att bestämma att en repre­sen­tant för dem och en sup­ple­ant ska ha mot­sva­rande rätt som avses i första styc­ket.

Om arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tio­nerna inte enas om annat, utses den repre­sen­tant som avses i första-​tredje styc­kena av den orga­ni­sa­tion som före­trä­der det största anta­let kol­lek­tivav­tals­bundna arbets­ta­gare vid före­ta­get eller i fråga om moder­fö­re­tag, inom kon­cer­nen. Lag (2020:666).

14 §   Arbets­ta­gar­re­pre­sen­tan­terna får inte delta i behand­lingen av frå­gor som rör kol­lek­tivav­tal eller strids­åt­gär­der eller av andra frå­gor där en fack­lig orga­ni­sa­tion på arbets­plat­sen har ett väsent­ligt intresse som kan strida mot före­ta­gets.

Om ett före­tags verk­sam­het är av sådan natur eller har ett sådant ända­mål som avses i 2 § lagen (1976:580) om med­be­stäm­mande i arbets­li­vet, har arbets­ta­gar­re­pre­sen­tan­terna inte hel­ler rätt att delta i ett beslut som gäl­ler verk­sam­he­tens mål eller inrikt­ning.

Ska­de­stånd m. m.

15 §   En arbets­gi­vare eller en arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion som bry­ter mot denna lag skall betala ersätt­ning för den skada som upp­kom­mer.
Ska­de­stån­det kan avse både ersätt­ning för den för­lust som upp­kom­mer och ersätt­ning för den kränk­ning som lag­brot­tet inne­bär. Om det är skä­ligt, kan ska­de­stån­det sät­tas ned eller helt falla bort.

En arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion kan dock inte med stöd av denna lag kräva ska­de­stånd av en annan arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion.

16 §   Den som vill kräva ska­de­stånd enligt denna lag skall under­rätta mot­par­ten om sitt anspråk inom fyra måna­der från det ska­dan inträf­fade.
Om det inom den tiden har begärts för­hand­ling om ansprå­ket enligt lagen (1976:580) om med­be­stäm­mande i arbets­li­vet eller med stöd av kol­lek­tivav­tal, skall talan väc­kas inom fyra måna­der efter det att för­hand­lingen avslu­ta­des. I annat fall skall talan väc­kas inom åtta måna­der från det ska­dan inträf­fade.

Om under­rät­telse inte läm­nas eller talan inte väcks inom den tid som anges i första styc­ket, har par­ten för­lo­rat sin rätt till talan.

Övriga bestäm­mel­ser

17 §   Undan­tag kan med­ges från denna lag, om sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion för de anställda skulle med­föra väsent­lig olä­gen­het för ett före­tag på grund av att
   1. sty­rel­sens sam­man­sätt­ning beror på poli­tiska styr­ke­för­hål­lan­den eller på för­hål­lande mel­lan olika intres­sen­ter eller intres­sent­grup­per, som fram­går av bolags­ord­ningen, stad­garna, avtal eller annan omstän­dig­het, eller
   2. bolags­ord­ningen eller mot­sva­rande före­skri­ver sär­skild röst­ma­jo­ri­tet för sty­rel­sens beslut.

Ett undan­tag enligt första styc­ket får endast med­ges, om olä­gen­he­ten inte kan undan­rö­jas på annat sätt. Undan­tag skall för­e­nas med vill­kor om åtgär­der som på annat sätt till­go­do­ser arbets­ta­gar­nas intresse av insyn i och infly­tande på före­ta­gets verk­sam­het.

18 §   I frå­gor om till­stånd enligt 9 § andra styc­ket eller undan­tag enligt 17 § beslu­tar nämn­den för sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tions­frå­gor.

Nämn­den kan för tiden fram till det slut­liga avgö­ran­det besluta att en arbets­ta­gar­re­pre­sen­tant inte får till­träda ett upp­drag som sty­rel­se­le­da­mot eller sup­ple­ant.

Nämn­dens beslut får inte över­kla­gas.

19 §   I övrigt gäl­ler i mål om tillämp­ning av denna lag, i den mån tvis­ten avser för­hål­lan­det mel­lan före­ta­get och de anställda, lagen (1974:371) om rät­te­gången i arbets­tvis­ter.


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1987:1245
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1988, då lagen (1976:351) om sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion för de anställda i aktie­bo­lag och eko­no­miska för­e­ningar och lagen (1976:355) om sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion för de anställda i bankin­sti­tut och för­säk­rings­bo­lag skall upp­höra att gälla.
   2. Beslut som med stöd av äldre lag har fat­tats om att inrätta sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion för de anställda samt om att utse arbets­ta­gar­re­pre­sen­tan­ter i sty­rel­sen gäl­ler fort­fa­rande. Mot­sva­rande gäl­ler beslut om undan­tag som avses i 17 §.

2020:666
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2021.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler dock fort­fa­rande i fråga om med­lems­ban­ker som är regi­stre­rade i bank­re­gist­ret den 31 decem­ber 2020 avse­ende det räken­skapsår som avslu­tas när­mast efter detta datum.