Kame­raö­ver­vak­nings­lag (2013:460). För­fatt­ningen har upp­hävts genom: SFS 2018:1200

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Upp­hävd:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 2013:460
Depar­te­ment: Justi­tie­de­par­te­men­tet L6
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2018:141
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

2013:460
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet L6
Utfär­dad: 2013-​05-30
Änd­rad: t.o.m. SFS

2018:141
Upp­hävd: 2018-​08-01
För­fatt­ningen har upp­hävts genom: SFS

2018:1200
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


Syf­tet med lagen

1 §   Syf­tet med lagen är att till­go­dose beho­vet av kame­raö­ver­vak­ning för berät­ti­gade ända­mål sam­ti­digt som enskilda skyd­das mot otill­bör­liga intrång i den per­son­liga integri­te­ten.

Defi­ni­tio­ner

2 §   I denna lag används föl­jande ord och uttryck med nedan angi­ven bety­delse.

Kameraövervakning               Användning av
                                övervakningsutrustning.
Övervakningsutrustning          Övervakningskameror och övrig
                                övervakningsutrustning.
Övervakningskameror             TV-kameror, andra
                                optisk-elektroniska instrument
                                och därmed jämförbara
                                utrustningar som är uppsatta så
                                att de, utan att manövreras på
                                platsen, kan användas för
                                personövervakning samt separata
                                tekniska anordningar för
                                avlyssning eller upptagning av
                                ljud vilka i samband med
                                användning av sådan utrustning
                                används för personövervakning.
Övrig övervakningsutrustning    Separata tekniska anordningar
                                för att behandla upptaget bild-
                                och ljudmaterial.
Tredjeland                      En stat som varken ingår i
                                Europeiska unionen eller är
                                ansluten till Europeiska
                                ekonomiska samarbetsområdet.
Behandling                      Varje åtgärd eller serie av
                                åtgärder som vid
                                kameraövervakning vidtas i fråga
                                om bild- och ljudmaterial, vare
                                sig det sker på automatisk väg
                                eller inte, t.ex. upptagning,
                                organisering, lagring,
                                bearbetning eller ändring,
                                användning, utlämnande genom
                                översändande, spridning eller
                                annat tillhandahållande,
                                sammanställning eller
                                samkörning, utplåning eller
                                förstöring.
Bank­lo­kal och lokal hos
kreditmarknadsföretag           En lokal där det huvudsakligen
                                bedrivs rörelse enligt lagen
                                (2004:297) om bank- och
                                finansieringsrörelse.
Postkontor                      En lokal där det huvudsakligen
                                bedrivs verksamhet i vilken
                                ingår postverksamhet enligt
                                postlagen (2010:1045).
Butikslokal                     En lokal där konsumenter kan
                                köpa varor eller tjänster eller
                                hyra varor, dock inte
                                restauranger och andra
                                näringsställen.
Tunnelbanestation               Ett område där det bedrivs
                                tunnelbaneverksamhet och krävs
                                färdbevis för att vistas.
Samtycke                        Varje slag av frivillig,
                                särskild och otvetydig
                                viljeyttring genom vilken någon
                                efter att ha fått information
                                godtar att bli kameraövervakad
                                eller att bild- och
                                ljudmaterial överförs till
                                tredjeland.
Personuppgifter                 All slags information som direkt
                                eller indirekt kan hänföras till
                                en fysisk person som är i livet.
Tillämp­nings­om­råde

3 §   Lagen gäl­ler vid
   1. kame­raö­ver­vak­ning som sker med över­vak­nings­ka­me­ror som är upp­satta i Sve­rige, om den som bedri­ver över­vak­ningen är eta­ble­rad i Sve­rige eller i tred­je­land, och
   2. behand­ling av bild- och ljud­ma­te­rial som tagits upp vid över­vak­ning som avses i 1, om behand­lingen utförs av den som bedri­ver över­vak­ningen eller för hans eller hen­nes räk­ning.

Om den som bedri­ver över­vak­ningen är eta­ble­rad i tred­je­land ska han eller hon utse en före­trä­dare för sig som är eta­ble­rad i Sve­rige. Det som anges i denna lag om den som bedri­ver kame­raö­ver­vak­ning ska också gälla för före­trä­da­ren.

4 §   Lagen gäl­ler inte vid hem­lig kame­raö­ver­vak­ning enligt 27 kap. rät­te­gångs­bal­ken eller lagen (2007:979) om åtgär­der för att för­hindra vissa sär­skilt all­var­liga brott.
Lag (2014:1425).

5 §   Lagen gäl­ler inte vid kame­raö­ver­vak­ning av en plats dit all­män­he­ten inte har till­träde, om över­vak­ningen bedrivs av en fysisk per­son som ett led i en verk­sam­het av rent pri­vat natur.

5 a §   Lagen gäl­ler inte vid kame­raö­ver­vak­ning som sker från ett obe­man­nat luft­far­tyg, om över­vak­ningen bedrivs av någon annan än en myn­dig­het. Lag (2017:717).

6 §   Lagen gäl­ler i stäl­let för per­son­upp­giftsla­gen (1998:204).

All­männa krav

7 §   Kame­raö­ver­vak­ning ska bedri­vas lag­ligt, enligt god sed och med till­bör­lig hän­syn till enskil­das per­son­liga integri­tet.

Kame­raö­ver­vak­ning av en plats dit all­män­he­ten har till­träde

Till­stånd

8 §   Till­stånd till kame­raö­ver­vak­ning krävs för att en över­vak­nings­ka­mera ska få vara upp­satt så att den kan rik­tas mot en plats dit all­män­he­ten har till­träde. Till­stånd behövs dock inte i fall som avses i 10-15 §§. Kame­raö­ver­vak­ning som avses i 12-15 §§ är tillå­ten efter anmä­lan.

9 §   Till­stånd till kame­raö­ver­vak­ning ska ges om intres­set av sådan över­vak­ning väger tyngre än den enskil­des intresse av att inte bli över­va­kad.

Vid bedöm­ningen av intres­set av kame­raö­ver­vak­ning ska det sär­skilt beak­tas om över­vak­ningen behövs för att före­bygga, avslöja eller utreda brott, för­hindra olyc­kor eller andra där­med jäm­för­liga ända­mål.

Vid bedöm­ningen av den enskil­des intresse av att inte bli över­va­kad ska det sär­skilt beak­tas hur över­vak­ningen ska utfö­ras, om tek­nik som främ­jar skyd­det av den enskil­des per­son­liga integri­tet används och vil­ket område som ska över­va­kas.

Undan­tag från till­stånds­plik­ten

10 §   Till­stånd till kame­raö­ver­vak­ning krävs inte
   1. vid över­vak­ning som sker med en över­vak­nings­ka­mera som för säker­he­ten i tra­fi­ken eller arbets­mil­jön är upp­satt på ett for­don, en maskin eller lik­nande för att för­bättra sik­ten för föra­ren eller använ­da­ren,
   2. vid över­vak­ning som bedrivs av Tra­fik­ver­ket
      a) i form av väg­tra­fi­kö­ver­vak­ning,
      b) vid en betal­sta­tion eller kon­troll­punkt som avses i bila­gorna till lagen (2004:629) om träng­selskatt och som sker för att samla in endast upp­gif­ter som behövs för att beslut om träng­selskatt ska kunna fat­tas och för att kon­trol­lera att sådan skatt beta­las, eller
      c) vid en betal­sta­tion på all­män väg som används vid uttag av infra­struk­tur­av­gif­ter enligt lagen (2014:52) om infra­struk­tur­av­gif­ter på väg och som sker för att samla in endast upp­gif­ter som behövs för att beslut om infra­struk­tur­av­gift ska kunna fat­tas och för att kon­trol­lera att sådan avgift beta­las,
   3. vid sådan tra­fi­kö­ver­vak­ning i en väg­tun­nel som avses i lagen (2006:418) om säker­het i väg­tunn­lar och som bedrivs av någon annan tun­nel­hål­lare än Tra­fik­ver­ket,
   4. vid över­vak­ning som Polis­myn­dig­he­ten bedri­ver vid auto­ma­tisk has­tig­hets­ö­ver­vak­ning,
   5. vid över­vak­ning som sker för att skydda en bygg­nad, en annan anlägg­ning eller ett område som enligt 4 § 4, 5 § 1-4 eller 6 § första styc­ket skydds­la­gen (2010:305) har för­kla­rats vara skydds­ob­jekt, om över­vak­ningen endast omfat­tar skydds­ob­jek­tet eller ett område i dess ome­del­bara när­het,
   6. vid över­vak­ning som För­svars­mak­ten bedri­ver från for­don, far­tyg eller luft­far­tyg som ett led i en mili­tär insats eller mili­tär övning eller som behövs för att prova utrust­ning för sådan över­vak­ning, eller
   7. vid över­vak­ning i ett kasino som avses i kasi­no­la­gen (1999:355), om över­vak­ningen har till syfte att före­bygga, avslöja eller utreda brott eller lösa tvis­ter om spel mel­lan spe­lare och den som anord­nar spe­let.

Undan­ta­get från till­stånds­plik­ten i första styc­ket 5 gäl­ler inte för sådana bygg­na­der, andra anlägg­ningar och områ­den som används för eller är avsedda för freds­tida krishan­te­ring enligt 4 § 4 skydds­la­gen.

Vid över­vak­ning enligt första styc­ket 7 får inte avlyss­ning eller upp­tag­ning av ljud ske utan till­stånd.
Lag (2016:1009).

Till­fäl­liga undan­tag från till­stånds­plik­ten

11 §   Kame­raö­ver­vak­ning får i föl­jande fall ske under högst en månad utan att ansö­kan om till­stånd har gjorts:
   1. över­vak­ning som bedrivs av Polis­myn­dig­he­ten eller den som är rädd­nings­le­dare enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyc­kor, om över­vak­ningen är av vikt för att avvärja en hotande olycka eller för att begränsa verk­ning­arna av en inträf­fad olycka,
   2. över­vak­ning som bedrivs av den som är rädd­nings­le­dare enligt lagen om skydd mot olyc­kor, om över­vak­ningen är av vikt för att efter­forska en för­svun­nen per­son, och
   3. över­vak­ning som bedrivs av Polis­myn­dig­he­ten eller Säker­hetspo­li­sen, om det av sär­skild anled­ning finns risk för att all­var­lig brotts­lig­het som inne­bär fara för liv eller hälsa eller för omfat­tande för­stö­relse av egen­dom kom­mer att utövas på en viss plats och syf­tet med över­vak­ningen är att före­bygga eller för­hindra brott.

Om ansö­kan om till­stånd görs inom en månad från det att över­vak­ningen inleds får över­vak­ningen bedri­vas utan till­stånd till dess att ansök­ningen har prö­vats.
Lag (2014:634).

Kame­raö­ver­vak­ning efter anmä­lan

12 §   En över­vak­nings­ka­mera får efter anmä­lan sät­tas upp för kame­raö­ver­vak­ning
   1. i en bank­lo­kal, en lokal hos ett kre­dit­mark­nads­fö­re­tag eller ett post­kon­tor eller i områ­det ome­del­bart utan­för in- och utgångar till en sådan lokal, eller
   2. vid uttags­au­to­ma­ter eller lik­nande anord­ningar.

Första styc­ket gäl­ler endast om
   1. över­vak­ningen har till enda syfte att före­bygga, avslöja eller utreda brott, och
   2. över­vak­nings­ka­me­ran är fast mon­te­rad och för­sedd med fast optik.

Avlyss­ning eller upp­tag­ning av ljud får ske endast sedan en anord­ning för avlyss­ning eller upp­tag­ning av ljud akti­ve­rats på grund av miss­tanke om brott.

13 §   En över­vak­nings­ka­mera får efter anmä­lan sät­tas upp för kame­raö­ver­vak­ning i en butikslo­kal, om
   1. över­vak­ningen har till enda syfte att före­bygga, avslöja eller utreda brott,
   2. över­vak­nings­ka­me­ran är fast mon­te­rad och för­sedd med fast optik, och
   3. den som avser att bedriva över­vak­ningen har ingått en skrift­lig över­ens­kom­melse om över­vak­ningen med skydds­om­bu­det, skydds­kom­mit­tén eller en orga­ni­sa­tion som före­trä­der de anställda på arbets­plat­sen.

Första styc­ket gäl­ler även i fråga om en yta i en butikslo­kal där det bedrivs bank­verk­sam­het genom ombud eller post­verk­sam­het.

Kame­raö­ver­vak­ning enligt första styc­ket får inte avse omkläd­nings­rum, prov­hyt­ter, toa­let­tut­rym­men eller lik­nande utrym­men.

Avlyss­ning eller upp­tag­ning av ljud får inte ske utan till­stånd.

14 §   En över­vak­nings­ka­mera får efter anmä­lan sät­tas upp för kame­raö­ver­vak­ning i en tun­nel­ba­ne­vagn eller av en tun­nel­ba­nesta­tion, om
   1. över­vak­ningen har till enda syfte att före­bygga, avslöja eller utreda brott, för­hindra olyc­kor eller begränsa verk­ning­arna av en olycka, och
   2. över­vak­nings­ka­me­ran är fast mon­te­rad och för­sedd med fast optik.

Avlyss­ning eller upp­tag­ning av ljud får inte ske utan till­stånd.

15 §   En över­vak­nings­ka­mera får efter anmä­lan sät­tas upp för kame­raö­ver­vak­ning i ett par­ke­rings­hus om över­vak­ningen har till enda syfte att före­bygga, avslöja eller utreda brott.

Avlyss­ning eller upp­tag­ning av ljud får inte ske utan till­stånd.

Ansö­kan om till­stånd

16 §   En ansö­kan om till­stånd till kame­raö­ver­vak­ning enligt 8 § ska göras skrift­li­gen hos läns­sty­rel­sen i det län där över­vak­ningen ska ske.

Om kame­raö­ver­vak­ning ska ske i flera län med en över­vak­nings­ka­mera som är upp­satt på eller i ett for­don, far­tyg eller luft­far­tyg, ska ansö­kan om till­stånd göras hos läns­sty­rel­sen i det län där över­vak­ningen huvud­sak­li­gen ska ske. Om det inte går att avgöra i vil­ket län över­vak­ningen huvud­sak­li­gen ska ske, ska ansö­kan göras hos läns­sty­rel­sen i något av de berörda länen.

17 §   En ansö­kan om till­stånd till kame­raö­ver­vak­ning enligt 8 § ska inne­hålla upp­gift om och beskriv­ning av
   1. den som ska bedriva kame­raö­ver­vak­ningen och i före­kom­mande fall den som ska ha hand om över­vak­ningen för till­stånds­ha­va­rens räk­ning,
   2. ända­må­len med kame­raö­ver­vak­ningen,
   3. den utrust­ning som ska använ­das,
   4. den plats där utrust­ningen ska pla­ce­ras och det område som kan över­va­kas, och
   5. de omstän­dig­he­ter i övrigt som är av bety­delse för pröv­ningen av ären­det.

Om över­vak­ningen avser en arbets­plats, ska ett ytt­rande från skydds­om­bu­det, skydds­kom­mit­tén eller en orga­ni­sa­tion som före­trä­der de anställda på arbets­plat­sen läm­nas in till­sam­mans med ansö­kan.

Ytt­rande av kom­mu­nen

18 §   Innan läns­sty­rel­sen beslu­tar om till­stånd till kame­raö­ver­vak­ning ska den kom­mun där över­vak­ningen ska ske få till­fälle att yttra sig om det inte är onö­digt.

Beslut om till­stånd

19 §   Ett beslut om till­stånd att kame­raö­ver­vaka ska för­e­nas med vill­kor om hur kame­raö­ver­vak­ningen får anord­nas. Sådana vill­kor ska avse över­vak­ning­ens ända­mål, den utrust­ning som får använ­das och det område som får över­va­kas.

Läns­sty­rel­sen ska också besluta om de övriga vill­kor som behövs för till­stån­det. Sådana vill­kor får avse upp­lys­ningar om över­vak­ningen, upp­tag­ning, använd­ning, beva­rande eller annan behand­ling av bil­der, avlyss­ning eller upp­tag­ning av ljud samt andra för­hål­lan­den som har bety­delse för att skydda enskil­das per­son­liga integri­tet.

Ett till­stånd får med­de­las för en begrän­sad tid.

20 §   Om för­ut­sätt­ning­arna för ett till­stånd änd­ras, får läns­sty­rel­sen besluta om nya vill­kor eller, om för­ut­sätt­ning­arna för till­stånd inte längre upp­fylls, åter­kalla till­stån­det. Läns­sty­rel­sen får i mot­sva­rande fall ändra eller åter­kalla ett beslut att medge undan­tag från upp­lys­nings­plik­ten enligt 27 § tredje styc­ket.

Anmä­lan

21 §   En anmä­lan om kame­raö­ver­vak­ning enligt 12-15 §§ ska göras skrift­li­gen hos läns­sty­rel­sen i det län där kame­raö­ver­vak­ningen ska ske.

I en anmä­lan om kame­raö­ver­vak­ning ska det anges
   1. vem som ska bedriva kame­raö­ver­vak­ningen och i före­kom­mande fall vem som ska ha hand om över­vak­ningen för anmä­la­rens räk­ning,
   2. vil­ken typ av verk­sam­het som över­vak­ningen ska före­komma i,
   3. om bil­der ska spe­las in och beva­ras eller, i fall som avses i 12 §, ljud avlyss­nas och tas upp,
   4. vilka kate­go­rier av befatt­nings­ha­vare som ska få ha till­gång till det beva­rade mate­ri­a­let, och
   5. om områ­det ome­del­bart utan­för in- och utgångar samt uttags­au­to­ma­ter eller lik­nande anord­ningar ska över­va­kas i enlig­het med bestäm­mel­serna i 12 §.

Om de för­hål­lan­den som har redo­vi­sats i en anmä­lan enligt andra styc­ket änd­ras, ska läns­sty­rel­sen skrift­li­gen under­rät­tas om för­änd­ringen.

Kame­raö­ver­vak­ning av en plats dit all­män­he­ten inte har till­träde

22 §   Kame­raö­ver­vak­ning av en plats dit all­män­he­ten inte har till­träde får bedri­vas om den som ska över­va­kas har sam­tyckt till över­vak­ningen.

Den över­va­kade har rätt att när som helst åter­kalla sam­tyc­ket. Ytter­li­gare över­vak­ning av honom eller henne får där­ef­ter inte ske.

23 §   Kame­raö­ver­vak­ning av en plats dit all­män­he­ten inte har till­träde får bedri­vas utan sam­tycke om
   1. över­vak­ningen behövs för att före­bygga, avslöja eller utreda brott, för­hindra olyc­kor eller andra berät­ti­gade ända­mål, och
   2. över­vak­nings­in­tres­set väger tyngre än den enskil­des intresse av att inte bli över­va­kad, med sär­skilt beak­tande av hur över­vak­ningen ska utfö­ras, om tek­nik som främ­jar skyd­det av den enskil­des per­son­liga integri­tet används och vil­ket område som ska över­va­kas.

24 §   Den som bedri­ver kame­raö­ver­vak­ning av en plats dit all­män­he­ten inte har till­träde ska se till att
   1. över­vak­ningen sker endast för sär­skilda och berät­ti­gade ända­mål,
   2. ända­må­len med över­vak­ningen doku­men­te­ras, och
   3. över­vak­ningen inte sker i större omfatt­ning än vad som behövs för att till­go­dose ända­må­len med över­vak­ningen.

Upp­lys­nings­plikt

25 §   Upp­lys­ning om kame­raö­ver­vak­ning ska läm­nas genom tyd­lig skylt­ning eller på något annat verk­samt sätt. Upp­lys­ning ska också läm­nas om vem som bedri­ver över­vak­ningen om detta inte fram­går av för­hål­lan­dena på plat­sen.

Om ljud kan avlyss­nas eller tas upp vid över­vak­ningen ska sär­skild upp­lys­ning läm­nas om detta.

Upp­lys­nings­plik­ten inträ­der när över­vak­nings­ut­rust­ningen sätts upp.

26 §   Den som bedri­ver kame­raö­ver­vak­ning ska lämna upp­lys­ning om ända­må­len med över­vak­ningen, om den över­va­kade eller den som kan komma att bli över­va­kad begär det.

27 §   Upp­lys­ning enligt 25 och 26 §§ behö­ver inte läm­nas vid
   1. över­vak­ning som Polis­myn­dig­he­ten bedri­ver vid auto­ma­tisk has­tig­hets­ö­ver­vak­ning,
   2. över­vak­ning som sker för att skydda en bygg­nad, en annan anlägg­ning eller ett område som enligt 4 § 4, 5 § 1-4 eller 6 § första styc­ket skydds­la­gen (2010:305) har för­kla­rats vara skydds­ob­jekt, om över­vak­ningen endast omfat­tar skydds­ob­jek­tet eller ett område i dess ome­del­bara när­het,
   3. över­vak­ning som För­svars­mak­ten bedri­ver från for­don, far­tyg eller luft­far­tyg som ett led i en mili­tär insats eller mili­tär övning eller som behövs för att prova utrust­ning för sådan över­vak­ning, eller
   4. över­vak­ning som bedrivs av den som är rädd­nings­le­dare enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyc­kor, om över­vak­ningen är av vikt för att efter­forska en för­svun­nen per­son.

Undan­ta­get från upp­lys­nings­plik­ten i första styc­ket 2 gäl­ler inte för sådana bygg­na­der, andra anlägg­ningar eller områ­den som används för eller är avsedda för freds­tida krishan­te­ring enligt 4 § 4 skydds­la­gen.

Om det finns syn­ner­liga skäl får läns­sty­rel­sen besluta om undan­tag från upp­lys­nings­plik­ten i andra fall än de som anges i första styc­ket. En ansö­kan om undan­tag ska vara skrift­lig.
I sådana ären­den tilläm­pas 17 § andra styc­ket och 19 §, om över­vak­nings­ut­rust­ningen ska kunna rik­tas mot en plats dit all­män­he­ten har till­träde. Ett beslut om undan­tag ska för­e­nas med de vill­kor som behövs.

De undan­tag från upp­lys­nings­plik­ten som avses i första och tredje styc­kena gäl­ler inte om ljud ska avlyss­nas eller tas upp vid över­vak­ningen. Lag (2014:634).

Behand­ling av bild- och ljud­ma­te­rial från kame­raö­ver­vak­ning

Vida­re­be­hand­ling

28 §   Den som bedri­ver kame­raö­ver­vak­ningen får inte behandla bild- och ljud­ma­te­rial från över­vak­ningen för något ända­mål som är ofören­ligt med det som mate­ri­a­let sam­la­des in för.

Till­gång till mate­rial från kame­raö­ver­vak­ning

29 §   Till­gång till bild- och ljud­ma­te­rial från kame­raö­ver­vak­ning får inte ges till fler per­so­ner än vad som behövs för att över­vak­ningen ska kunna bedri­vas.

Säker­het

30 §   Den som bedri­ver kame­raö­ver­vak­ning ska vidta lämp­liga tek­niska och orga­ni­sa­to­riska åtgär­der för att skydda det upp­tagna bild- och ljud­ma­te­ri­a­let. Åtgär­derna ska åstad­komma en säker­hets­nivå som är lämp­lig med beak­tande av
      1. de tek­niska möj­lig­he­ter som finns,
      2. vad det skulle kosta att genom­föra åtgär­derna,
      3. de sär­skilda ris­ker som finns med behand­lingen av mate­ri­a­let, och
      4. hur pass käns­ligt mate­ri­a­let är.

Om den som bedri­ver över­vak­ningen anli­tar någon annan att ha hand om över­vak­ningen ska han eller hon för­vissa sig om att den som anli­tas kan genom­föra de säker­hets­åt­gär­der som ska vid­tas och se till att åtgär­derna verk­li­gen vid­tas.

31 §   Den som för någon annans räk­ning har hand om kame­raö­ver­vak­ning får utföra kame­raö­ver­vak­ningen bara i enlig­het med instruk­tio­ner från den som bedri­ver kame­raö­ver­vak­ningen.

Det ska fin­nas ett skrift­ligt avtal mel­lan den som bedri­ver kame­raö­ver­vak­ningen och den som har hand om över­vak­ningen för hans eller hen­nes räk­ning. I avta­let ska det sär­skilt före­skri­vas att den som har hand om över­vak­ningen får utföra kame­raö­ver­vak­ningen bara i enlig­het med instruk­tio­ner från den som bedri­ver kame­raö­ver­vak­ningen och att han eller hon är skyl­dig att vidta de åtgär­der som anges i 30 § första styc­ket.

Om det i lag eller annan för­fatt­ning finns sär­skilda bestäm­mel­ser om behand­ling av per­son­upp­gif­ter i det all­män­nas verk­sam­het i frå­gor som avses i första styc­ket, ska i stäl­let de bestäm­mel­serna gälla.

Beva­rande av mate­rial från kame­raö­ver­vak­ning

32 §   Bild- eller ljud­ma­te­rial från kame­raö­ver­vak­ning av en plats dit all­män­he­ten har till­träde får beva­ras under högst två måna­der, om inte läns­sty­rel­sen beslu­tar om en längre beva­ran­de­tid.

Bild- och ljud­ma­te­rial från kame­raö­ver­vak­ning av en plats dit all­män­he­ten inte har till­träde får inte beva­ras under längre tid än vad som är nöd­vän­digt med hän­syn till ända­må­len med över­vak­ningen.

När bild- eller ljud­ma­te­rial från kame­raö­ver­vak­ning inte längre får beva­ras ska det ome­del­bart för­stö­ras.

33 §   Om bild- eller ljud­ma­te­rial från kame­raö­ver­vak­ning används i någon annan verk­sam­het hos den som bedri­ver kame­raö­ver­vak­ningen tilläm­pas, i stäl­let för 32 §, regle­ringen i per­son­upp­giftsla­gen (1998:204) eller annan för­fatt­ning som gäl­ler för behand­ling av per­son­upp­gif­ter i den verk­sam­he­ten.

Över­fö­ring av bild- och ljud­ma­te­rial till tred­je­land

34 §   Det är för­bju­det att till tred­je­land föra över bild- och ljud­ma­te­rial från kame­raö­ver­vak­ning som inne­hål­ler per­son­upp­gif­ter om lan­det inte har en ade­kvat nivå för skyd­det av per­son­upp­gif­terna.

Frå­gan om en skydds­nivå är ade­kvat ska bedö­mas med hän­syn till samt­liga omstän­dig­he­ter som har sam­band med över­fö­ringen. Sär­skild vikt ska läg­gas vid upp­gif­ter­nas art, ända­må­len med behand­lingen, hur länge behand­lingen ska pågå, ursprungs­lan­det, det slut­liga bestäm­mel­se­lan­det och de reg­ler som finns för behand­lingen i tred­je­lan­det.

35 §   Det är trots för­bu­det i 34 § tillå­tet att föra över bild- och ljud­ma­te­rial till tred­je­land, om den över­va­kade har läm­nat sitt sam­tycke till över­fö­ringen eller om över­fö­ringen är nöd­vän­dig för att
   1. ett avtal mel­lan den över­va­kade och den som bedri­ver kame­raö­ver­vak­ningen ska kunna full­gö­ras eller åtgär­der som den över­va­kade begärt ska kunna vid­tas innan ett avtal ingås,
   2. ett sådant avtal mel­lan den som bedri­ver kame­raö­ver­vak­ningen och tredje man som är i den över­va­ka­des intresse ska kunna ingås eller full­gö­ras,
   3. rätts­liga anspråk ska kunna fast­stäl­las, göras gäl­lande eller för­sva­ras, eller
   4. vitala intres­sen för den över­va­kade ska kunna skyd­das.

Det är också tillå­tet att föra över bild- och ljud­ma­te­rial för använd­ning enbart i en stat som har anslu­tit sig till Euro­parå­dets kon­ven­tion om skydd för enskilda vid auto­ma­tisk data­be­hand­ling av per­son­upp­gif­ter.

36 §   Före­skrif­ter och beslut om undan­tag från för­bu­det att över­föra per­son­upp­gif­ter till tred­je­land som har med­de­lats med stöd av 35 § per­son­upp­giftsla­gen (1998:204) ska gälla även vid tillämp­ningen av denna lag.

Tyst­nads­plikt och utläm­nande av upp­gif­ter

37 §   Den som tar befatt­ning med en upp­gift som har inhäm­tats genom kame­raö­ver­vak­ning får inte obe­hö­ri­gen röja eller utnyttja det som han eller hon på detta sätt har fått veta om någon enskilds per­son­liga för­hål­lan­den. I det all­män­nas verk­sam­het ska i stäl­let bestäm­mel­serna i offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400) tilläm­pas.

Till­syn

Centralt ansvar för till­sy­nen

38 §   Den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer har det cen­trala ansva­ret för till­sy­nen enligt denna lag.

Till­syns­myn­dig­he­ter

39 §   Läns­sty­rel­sen utö­var till­syn över kame­raö­ver­vak­ning av plat­ser dit all­män­he­ten har till­träde. Läns­sty­rel­sen ska också se till att till­ståndskra­vet och anmäl­nings­plik­ten för upp­satta över­vak­nings­ka­me­ror som inte har tagits i bruk följs.

40 §   Den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer utö­var till­syn över kame­raö­ver­vak­ning av plat­ser dit all­män­he­ten inte har till­träde.

Före­läg­gan­den

41 §   De till­syns­myn­dig­he­ter som avses i 39 och 40 §§ får inom ramen för sin till­syns­verk­sam­het med­dela de före­läg­gan­den som behövs för att denna lag, de före­skrif­ter som har med­de­lats i anslut­ning till lagen och de beslut som har med­de­lats med stöd av lagen ska föl­jas.

42 §   Ett beslut om före­läg­gande enligt 41 § får för­e­nas med vite.

Till­träde och upp­lys­ningar

43 §   De till­syns­myn­dig­he­ter som avses i 39 och 40 §§ har rätt att för till­sy­nen få till­träde till kon­troll­rum och andra delar av en över­vak­nings­an­lägg­ning. Polis­myn­dig­he­ten är skyl­dig att på begä­ran lämna den handräck­ning som dessa myn­dig­he­ter behö­ver för att få till­träde.

Den som bedri­ver kame­raö­ver­vak­ning, eller den som för någon annans räk­ning har hand om över­vak­ningen, ska lämna de upp­lys­ningar som till­syns­myn­dig­he­ten begär.
Till­syns­myn­dig­he­ten har rätt att få till­gång till och att granska beva­rat bild- eller ljud­ma­te­rial.

Ska­de­stånd

44 §   Den som bedri­ver kame­raö­ver­vak­ning ska ersätta den över­va­kade för skada och kränk­ning av den per­son­liga integri­te­ten som kame­raö­ver­vak­ning i strid med denna lag har orsa­kat.

Ersätt­nings­skyl­dig­he­ten kan i den utsträck­ning det är skä­ligt jäm­kas, om den som har bedri­vit över­vak­ningen visar att felet inte berodde på honom eller henne.

Straff m.m.

45 §   Till böter eller fäng­else i högst ett år döms den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het bry­ter mot någon av bestäm­mel­serna i
   1. 8 § om till­stånds­plikt,
   2. 12-15 §§ om anmäl­nings­plikt,
   3. 25 § om upp­lys­nings­plikt,
   4. 32 § första styc­ket om beva­ran­de­tid, och
   5. 34 § om över­fö­ring till tred­je­land.

Det­samma gäl­ler den som bry­ter mot vill­kor i beslut som har med­de­lats med stöd av 19 eller 20 §.

I ringa fall ska det inte dömas till ansvar.

För en gär­ning som omfat­tas av ett vites­före­läg­gande ska det inte dömas till ansvar.

46 §   Över­vak­nings­ut­rust­ning som har använts vid brott enligt denna lag ska för­kla­ras för­ver­kad, om det inte är oskä­ligt.

Över­kla­gande m.m.

47 §   Beslut enligt denna lag av de till­syns­myn­dig­he­ter som avses i 39 och 40 §§ får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol.

Den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får över­klaga ett beslut om kame­raö­ver­vak­ning av en plats dit all­män­he­ten har till­träde för att ta till vara all­männa intres­sen.

Beslut om till­stånd till kame­raö­ver­vak­ning och om undan­tag enligt 27 § tredje styc­ket från upp­lys­nings­plik­ten får över­kla­gas även av den kom­mun där över­vak­ningen ska ske och, om kame­raö­ver­vak­ningen ska avse en arbets­plats, av en orga­ni­sa­tion som före­trä­der de anställda på arbets­plat­sen.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.

48 §   De till­syns­myn­dig­he­ter som avses i 39 och 40 §§ får bestämma att deras beslut ska gälla ome­del­bart.

49 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om avgif­ter för en ansö­kan eller anmä­lan som enligt denna lag ska hand­läg­gas av läns­sty­rel­sen.


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

2013:460
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2013 då lagen (1998:150) om all­män kame­raö­ver­vak­ning ska upp­höra att gälla.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för över­kla­gande av beslut som har med­de­lats före den 1 juli 2013.
   3. Beslut om till­stånd eller vill­kor, om undan­tag från upp­lys­nings­plik­ten eller om beva­ran­de­tid som har med­de­lats med stöd av den upp­hävda lagen ska anses med­de­lade med stöd av den nya lagen. En anmä­lan enligt den upp­hävda lagen ska anses som en anmä­lan enligt den nya lagen.
   4. En ansö­kan i ett ärende om till­stånd till kame­raö­ver­vak­ning som har inletts enligt den upp­hävda lagen ska anses som en anmä­lan enligt den nya lagen i de delar som ansö­kan avser kame­raö­ver­vak­ning som är anmäl­nings­plik­tig enligt denna lag.

2017:717
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2017.
   2. Beslut om till­stånd till kame­raö­ver­vak­ning som avses i 5 a § vilka har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det upp­hör att gälla den 1 augusti 2017.