SFS 1993_1652 Lag om ersättning för sjukgymnastik
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
den 5 januari 1994
sfs 1993:1652 lag utkom från trycket om ersättning för sjukgymnastik;
utfärdad den 22 december 1993. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande. inledande bestämmelser 1 § denna lag innehåller bestämmelser om vissa ersättningar till sjukgymnaster i privat verksamhet i den öppna hälso- och sjukvården och om patientavgifter i samband därmed (sjukgymnastikersättning). lagen gäller inte beträffande en sjukgymnast som avses i 5 §. vad som i lagen sägs om landsting gäller också kommuner som inte ingår i ett landsting. 2 § bestämmelserna i denna lag gäller vid sjukgymnastisk behandling av den som är bosatt i sverige, om inte något annat är särskilt föreskrivet. 3 § med sjukgymnastik avses i denna lag sjukgymnastisk behandling som är föranledd av skada eller sjukdom och som ges efter remiss av läkare. 4 § om inte annat föreskrivs avses i denna lag med landstinget respektive försäkringskassan det landsting respektive den allmänna försäkringskassa inom vars område sjukgymnasten bedriver eller avser att bedriva sin verksamhet. vårdavtal 5 § en sjukgymnast i privat verksamhet som ger sjukgymnastik enligt avtal med landstinget, får ta emot ersättning från landstinget på de villkor och enligt de grunder som landstinget och sjukgymnasten kommit överens om. landstingets ansvar och försäkringskassans uppgifter 6 § landstinget skall svara för den sjukgymnastikersättning som inte täcks av patientavgiften. om sjukgymnastiken har avsett en patient som inte är bosatt inom landstingets område, skall det landsting inom vars område patienten är bosatt svara för den utbetalda sjukgymnastikersättningen, om inte landstingen kommer överens om något annat. allmän försäkringskassa skall för landstingets räkning administrera utbetalning av sjukgymnastikersättning.
4272
1
prop. 1993/94:75, bet. 1993/94:sou14, rskr. 1993/94:118.
särskilda krav på sjukgymnastverksamheten 7 § sjukgymnastikersättning skall lämnas för sjukgymnastik som ges av en legitimerad sjukgymnast vilken efter legitimationen har tjänstgjort i offentligt finansierad vård under tid som motsvarar minst två års heltidstjänstgöring, varav minst sex månader i den slutna vården, eller har motsvarande erfarenhet. av tjänstgöringen i offentligt finansierad vård skall sammanlagt minst ett år ha fullgjorts under de senaste sju åren. 8 § sjukgymnastikersättning lämnas endast till en sjukgymnast som senast ett år efter det att verksamheten påbörjades bedriver privat sjukgymnastisk verksamhet på heltid, om inte annat följer av andra stycket eller 10 §. en sjukgymnast anses som heltidsverksam om sjukgymnasten arbetar minst 35 timmar per vecka i genomsnitt eller har arbetat minst denna tid någon tolvmånadersperiod under de senaste två åren. sjukgymnastikersättning lämnas även till en sjukgymnast som till följd av sjukdom eller ledighet för vård av barn inte bedriver verksamhet på heltid. 9 § sjukgymnastikersättning lämnas inte till en sjukgymnast som är anställd i något landstings hälso- och sjukvård. vikariat 10 § om en sjukgymnast på grund av sjukdom, semester, ledighet för vård av barn, vidareutbildning eller forskning inom yrkesområdet, politiskt eller fackligt uppdrag eller annat liknande skäl är helt eller delvis förhindrad att bedriva sin verksamhet, får en annan sjukgymnast som uppfyller villkoren enligt 7 och 9 §§ för sjukgymnastikersättning vikariera under frånvaron. anmälan och samråd m. m. 11 § en sjukgymnast som avser att bedriva verksamhet mot ersättning enligt denna lag skall anmäla sin avsikt till landstinget och försäkringskassan senast sex månader innan verksamheten påbörjas. sjukgymnasten skall samråda med landstinget om sin kommande verksamhet. 12 § en sjukgymnast som bedriver verksamhet mot ersättning enligt denna lag skall underrätta landstinget och försäkringskassan minst sex månader före den tidpunkt då han eller hon avser att upphöra med eller flytta sin verksamhet till ett annat sjukvårdsområde. 13 § bestämmelserna om anmälan enligt 11 och 12 §§ gäller inte för en vikarie som avses i 10 §. anmälan behövs inte heller före eller efter ett tillfälligt uppehåll i verksamheten. 14 § en sjukgymnast som får sjukgymnastikersättning skall samverka med andra inom vård- och rehabiliteringsområdet.
sfs 1993:1652
4273
sfs 1993:1652
sjukgymnastikersättningen gemensamma bestämmelser 15 § sjukgymnastikersättning för viss åtgärd skall lämnas med ett belopp som utgör skälig ersättning för sjukgymnastens arbete och kostnader. ersättningen med undantag för del som avser sjukgymnastens kostnader för resor i samband med behandlingsbesök betalas som normalarvode, enkelt arvode eller särskilt arvode. genom patientavgiften betalar patienten hela eller en del av arvodet, om inte något annat följer av 22 eller 23 §. 16 § normalarvodet är ett enhetligt arvode för den huvudsakliga delen av behandlingarna i verksamheten. normalarvodet baseras på beräknade mottagningskostnader och årlig besöksvolym i sjukgymnastisk verksamhet. enkelt arvode är ett lägre arvode för enklare undersökningar och behandlingar. åtgärder som är särskilt tids- eller kostnadskrävande ersätts med ett högre, särskilt arvode. 17 § om det till en sjukgymnast och vikarie i dennes verksamhet under ett kalenderår har lämnats sjukgymnastikersättning, för åtgärder som ersätts med normalt eller enkelt arvode, med ett belopp som motsvarar ersättningen för en full årsarbetstid, lämnas därefter ersättning för sådana åtgärder med reducerade belopp. reducerad ersättning lämnas högst till ett belopp som motsvarar en halv årsarbetstid (ersättningstak). bestämmelserna i första stycket hindrar inte sjukgymnasten att ge sjukgymnastik mot patientavgift. 18 § en sjukgymnast som bedriver verksamhet mot ersättning enligt denna lag får inte ge sjukgymnastik mot högre arvode än som följer av lagen eller en verkställighetsföreskrift. 19 § landstinget är inte skyldigt att betala sjukgymnastikersättning tidigare än sex månader efter anmälan enligt 11 §. om en sjukgymnast har fått ersättning med för högt belopp, får landstinget återkräva det belopp som felaktigt har utbetalats. landstinget får i sådant fall i stället avräkna beloppet från annan fordran från sjukgymnasten på sjukgymnastikersättning. om en sjukgymnast trots påminnelser vid upprepade tillfällen eller annars i väsentlig utsträckning begär sjukgymnastikersättning med för höga belopp eller på annat felaktigt sätt, får landstinget sätta ned den samlade sjukgymnastikersättning som begärs för viss tid till skäligt belopp. särskilda bestämmelser för vissa områden 20 § till en sjukgymnast som etablerar sig på en ort inom stödområdena 1 eller 2 enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd eller inom kommunerna nordanstig i gävleborgs län, krokom i jämtlands län eller nordmaling, robertsfors eller vännäs i västerbottens län skall lämnas arvoden enligt 15 § med tjugo procents förhöjning. vad nu sagts gäller dock inte om sjukgymnasten tagit över en motsvarande verksamhet. arvodeshöjning enligt första stycket skall betalas av landstinget. efter två år från etableringen skall höjningen minskas med fem procentenheter årligen ner till fem procent.
4274
särskilda bestämmelser för vissa sjukgymnaster 21 § till en sjukgymnast som vid utgången av år 1993 var uppförd på en sådan förteckning som anges i 2 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i lagrummets lydelse före den 1 januari 1994 skall lämnas arvoden enligt 15 § med fem procents förhöjning. höjningen skall betalas av landstinget. patientavgift 22 § för sjukgymnastik som ges av en sjukgymnast som får ersättning enligt denna lag får patienten avkrävas en patientavgift, om inte något annat är särskilt föreskrivet. patientavgift får tas ut med högst samma belopp som en patient betalar för motsvarande sjukgymnastik hos landstinget. om sjukgymnasten tar ut en lägre patientavgift än vad som är medgivet enligt första stycket skall detta inte påverka den del av sjukgymnastikersättningen som betalas av landstinget. patientavgiften får inte överstiga det arvode som skall lämnas för sjukgymnastiken. 23 § en patient som för en viss tid har uppnått kostnadsbefrielse enligt 7§ lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. är under samma tid befriad även från att betala patientavgifter enligt denna lag. 24 § uppkommer kostnad med anledning av att en patient uteblivit från avtalat sjukgymnastbesök, får patientavgift ändå tas ut av patienten. bestämmelserna i 23 § befriar inte patienten från avgift enligt denna bestämmelse. verksamhetsuppföljning 25 § en sjukgymnast som begär sjukgymnastikersättning enligt denna lag skall medverka till att den egna verksamheten kan följas upp och utvärderas. sjukgymnasten skall årligen till socialstyrelsen och landstinget lämna en redovisning med erforderliga uppgifter om behandlingsåtgärderna och antalet patientbesök. verkställighetsföreskrifter 26 § regeringen meddelar verkställighetsföreskrifter till denna lag.
sfs 1993:1652
1. denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. 2. äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ersättning till privatpraktiserande sjukgymnaster som avser tid före ikraftträdandet. 3. för tiden fram till den 1 juli 1994 gäller utan hinder av bestämmelserna i 15-17, 20 och 21 §§ att en taxa som i huvudsak motsvarar bestämmelserna om arvoden i förordningen (1976:1018) med taxa för sjukvårdande behandling skall tillämpas vid bestämmandet av sjukgymnastikersättning enligt denna lag.
4275
sfs 1993:1652
4. en sjukgymnast som vid ikraftträdandet är uppförd på en sådan förteckning hos allmän försäkringskassa som avses i 2 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i lagrummets lydelse före den 1 januari 1994 kan få sjukgymnastikersättning utan hinder av bestämmelserna i 7 — 9 och 11 §§ med de inskränkningar som gäller enligt punkt 5. 5. om verksamheten hos en sjukgymnast som omfattas av punkt 4 ändras i väsentligt hänseende skall fråga om rätt till sjukgymnastikersättning prövas enligt denna lag. 6. till en sjukgymnast som omfattas av punkt 4 och som vid ikraftträdandet bedriver verksamhet inom något av de områden som anges i 20 § och därvid med stöd av övergångsbestämmelser till förordningen (1976:1018) med taxa för sjukvårdande behandling har rätt till förhöjda arvoden, skall landstinget lämna sjukgymnastikersättning med motsvarande förhöjning. 7. vid anmälan enligt 11 § under tiden fram till den 1 april 1994 får verksamhet med sjukgymnastikersättning utan hinder av nämnda paragraf och 19 § första stycket påbörjas tre månader efter anmälan. på regeringens vägnar carl bildt bo könberg (socialdepartementet)
4276
Viktiga lagar inom hälso- och sjukvårdsrätten
Patientsäkerhetslag (2010:659)
Viktiga lagar inom hälso- och sjukvårdsrätten
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)Patientsäkerhetslag (2010:659)
JP Infonets hälso- och sjukvårdsrättsliga tjänster
JP Infonets hälso- och sjukvårdsrättsliga tjänster
Jobbar du med hälso- och sjukvårdsrätt som exemplevis verksamhetschef eller chefssjuksköterska? Eller kanske på ett privat vårdföretag eller inom elevhälsan? Oavsett hittar du det juridiska grundmaterialet du behöver som beslutsunderlag i JP Infonets tjänster. Vi ger dig tillgång till relevanta rättskällor och vägledande dokument som ger dig ett omfattande stöd. Se allt inom hälso- och sjukvårdsrätt.