Lag (1998:702) om garan­ti­pen­sion. För­fatt­ningen har upp­hävts genom: SFS 2010:111

1 kap. All­männa bestäm­mel­ser

1 §   Garan­ti­pen­sion för per­so­ner födda år 1937 eller tidi­gare utges enligt vad som anges i 2 kap. som kom­pen­sa­tion för bort­fall av folk­pen­sion i form av ålderspen­sion, pen­sions­till­skott och sär­skilt grundav­drag för folk­pen­sio­nä­rer vid inkomst­tax­e­ring.

Garan­ti­pen­sion för per­so­ner födda år 1938 eller senare är bero­ende av för­säk­rings­tid och utges till den som sak­nar inkomst­grun­dad ålderspen­sion eller vars inkomst­grun­dade ålderspen­sion inte över­sti­ger ett visst högsta belopp.
Lag (2000:798).

1 a §   I soci­al­för­säk­rings­la­gen (1999:799) finns bestäm­mel­ser om vem som omfat­tas av denna lag. Soci­al­för­säk­rings­la­gen inne­hål­ler också bestäm­mel­ser om för­må­ner vid utlands­vis­telse och om anmä­lan m.m. Lag (2004:840).

2 §   Garan­ti­pen­sion och kost­na­derna för admi­nist­ra­tio­nen av sådan pen­sion skall finan­sie­ras av stats­me­del.

3 §   I denna lag avses med pris­bas­belopp det enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om all­män för­säk­ring fast­ställda pris­bas­belop­pet.

4 §   En pen­sions­be­rät­ti­gad som sta­dig­va­rande sam­man­bor med någon med vil­ken han eller hon varit gift eller har eller har haft barn skall vid tillämp­ning av denna lag lik­stäl­las med gift pen­sions­be­rät­ti­gad.

En pen­sions­be­rät­ti­gad som är gift men sta­dig­va­rande lever åtskild från sin make skall vid tillämp­ning av denna lag lik­stäl­las med ogift pen­sions­be­rät­ti­gad, om inte sär­skilda skäl för­an­le­der annat.

2 kap. Uttag och beräk­ning av garan­ti­pen­sion för den som är född år 1937 eller tidi­gare

1 §   Bestäm­mel­serna i detta kapi­tel gäl­ler endast den som är född år 1937 eller tidi­gare. Lag (2000:798).

2 §   Garan­ti­pen­sion utges till den som är berät­ti­gad till folk­pen­sion i form av ålderspen­sion vid utgången av år 2002.
Lag (2000:798).

3 §   Uttag av garan­ti­pen­sion får begrän­sas till att avse tre fjär­de­de­lar, hälf­ten eller en fjär­de­del av hel pen­sion. Om den pen­sions­be­rät­ti­gade också har rätt till tilläggs­pen­sion enligt lagen (1998:674) om inkomst­grun­dad ålderspen­sion utges garan­ti­pen­sion endast om och till den del han eller hon gör uttag av sådan pen­sion för samma tid. Lag (2000:798).

4 §   Som under­lag för beräk­ning av den pen­sions­be­rät­ti­ga­des årliga garan­ti­pen­sion enligt 11-16 §§ skall ett beräk­nings­un­der­lag använ­das. I under­la­get skall det i före­kom­mande fall ingå
   1. tilläggs­pen­sion enligt 6 kap. lagen (1998:674) om inkomst­grun­dad ålderspen­sion för samma år efter sam­ord­ning enligt 12 kap. 10 § samma lag,
   2. svensk tjäns­te­pen­sion,
   3. änke­pen­sion enligt lagen (2000:461) om efter­le­van­de­pen­sion och efter­le­van­de­stöd till barn eller lagen (2000:462) om infö­rande av nämnda lag,
   4. ålders-​, efterlevande-​ och för­tidspen­sion enligt utländsk lag­stift­ning samt utländsk tjäns­te­pen­sion,
   5. ett belopp mot­sva­rande den folk­pen­sion i form av ålderspen­sion som enligt äldre bestäm­mel­ser skulle ha utgetts till den pen­sions­be­rät­ti­gade, till den del denna pen­sion inte mot­sva­ras av tilläggs­pen­sion,
   6. ett belopp mot­sva­rande det pen­sions­till­skott som skulle ha utgetts till den pen­sions­be­rät­ti­gade enligt lagen (1969:205) om pen­sions­till­skott och punk­ten 2 i över­gångs­be­stäm­mel­serna till lagen (1998:705) om änd­ring i nämnda lag, allt i bestäm­mel­ser­nas lydelse före den 1 janu­ari 2003, och
   7. andra för­må­ner som är att anse som folk­pen­sion i form av ålderspen­sion.

Om den pen­sions­sö­kande enligt 2 § lagen (2002:125) om över­fö­ring av vär­det av pen­sions­rät­tig­he­ter till och från Euro­pe­iska gemen­ska­perna har över­fört vär­det av rätt till tilläggs­pen­sion och om någon över­fö­ring från gemen­ska­perna enligt 8 § samma lag där­ef­ter inte har skett, skall garan­ti­pen­sio­nen beräk­nas som om någon över­fö­ring till gemen­ska­perna inte hade skett. Lag (2002:1078).

5 §   Den tilläggs­pen­sion som ingår i beräk­nings­un­der­la­get enligt 4 § skall all­tid uppgå till minst vad den pen­sions­be­rät­ti­gade skulle ha haft rätt till i form av tilläggs­pen­sion enligt 6 kap. 2 § 2 lagen (1998:674) om inkomst­grun­dad ålderspen­sion, om den delen av tilläggs­pen­sio­nen i stäl­let för att följ­sam­hets­in­dexe­ras enligt 6 kap. 4 § samma lag hade beräk­nats med tillämp­ning av det för det aktu­ella året gäl­lande pris­bas­belop­pet enligt lagen (1962:381) om all­män för­säk­ring.

Har tilläggs­pen­sio­nen sam­ord­nats enligt 12 kap. 10 § lagen om inkomst­grun­dad ålderspen­sion, skall bestäm­mel­serna i första styc­ket inte tilläm­pas. Lag (2000:798).

6 §   Med tjäns­te­pen­sion enligt 4 § 2 och 4 avses dels pen­sion som beta­las ut på grund av sådan tjäns­te­pen­sions­för­säk­ring som avses i 58 kap. 7 § inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229), dels pen­sion som beta­las ut på grund av tidi­gare tjänst på annat sätt än genom för­säk­ring.

Tjäns­te­pen­sion ska i under­la­get enligt 4 § ingå med det belopp som fram­går av tax­e­ringen året före det år garan­ti­pen­sio­nen avser. I under­la­get ska även ingå tjäns­te­pen­sion enligt 5 § 5 och 7 lagen (1991:586) om sär­skild inkomst­skatt för utom­lands bosatta för vil­ken skatt­skyl­dig­het enligt den lagen före­lig­ger kalen­derå­ret två år före det år garan­ti­pen­sio­nen avser. Till­kom­mer där­ef­ter en sådan tjäns­te­pen­sion till efter­le­vande som avses i första och andra mening­arna ska beräk­nings­un­der­la­gets belopp för tjäns­te­pen­sion juste­ras med hän­syn till den till­kom­mande pen­sio­nen från och med måna­den efter den då Pen­sions­myn­dig­he­ten fick kän­ne­dom om den pen­sio­nen. Det­samma ska gälla när en sådan tjäns­te­pen­sion till­kom­mer i sam­band med att ålderspen­sion enligt denna lag bevil­jas. Detta belopp ska, om inte tredje styc­ket ska tilläm­pas, ingå i beräk­nings­un­der­la­get till dess upp­gif­terna vid tax­e­ringen avser tjäns­te­pen­sio­nen för helt år.

Upp­hör eller mins­kar tjäns­te­pen­sio­nen ska beräk­nings­un­der­la­gets belopp för tjäns­te­pen­sion efter anmä­lan av den pen­sions­be­rät­ti­gade juste­ras från och med den månad då Pen­sions­myn­dig­he­ten fick kän­ne­dom om änd­ringen.

Vad som sägs i andra och tredje styc­kena ska i tillämp­liga delar även gälla för ålders-​, efterlevande-​ och för­tidspen­sion enligt utländsk lag­stift­ning enligt 4 § 4.
Lag (2009:998).

7 §   Belop­pet mot­sva­rande folk­pen­sion enligt 4 § 5 skall beräk­nas enligt 5 och 6 kap. lagen (1962:381) om all­män för­säk­ring, punk­terna 2 och 3 i över­gångs­be­stäm­mel­serna till lagen (1998:704) om änd­ring i nämnda lag samt punk­terna 3, 4, 6 och 7 i över­gångs­be­stäm­mel­serna till lagen (1992:1277) om änd­ring i samma lag, allt i bestäm­mel­ser­nas lydelse före den 1 janu­ari 2003. Till grund för beräk­ningen skall ligga den bosätt­nings­tid samt de år med pen­sions­po­äng och där­med lik­ställda år som skall till­go­do­räk­nas för tid före den 1 janu­ari 2003. Lag (2000:798).

8 §   När det belopp för pen­sions­till­skott som ingår i beräk­nings­un­der­la­get enligt 4 § 6 beräk­nas, skall sådan avräk­ning enligt 3 § första styc­ket lagen (1969:205) om pen­sions­till­skott som görs för tilläggs­pen­sion i form av ålderspen­sion göras för tilläggs­pen­sion enligt 6 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomst­grun­dad ålderspen­sion. Där­vid skall tilläggs­pen­sio­nen först mins­kas med det belopp som den pen­sions­be­rät­ti­gade skulle ha haft rätt till i tilläggs­pen­sion enligt 6 kap. 2 § 2 sist­nämnda lag, om den delen av tilläggs­pen­sio­nen i stäl­let för att följ­sam­hets­in­dexe­ras enligt 6 kap. 4 § samma lag hade beräk­nats med tillämp­ning av det för det aktu­ella året gäl­lande pris­bas­belop­pet enligt lagen (1962:381) om all­män för­säk­ring.

Sådan avräk­ning som anges i första styc­ket skall göras för tilläggs­pen­sion före sam­ord­ning enligt 12 kap. 10 § lagen om inkomst­grun­dad ålderspen­sion. Lag (2000:798).

9 §   Har sam­ord­ning gjorts enligt 12 kap. 10 § lagen (1998:674) om inkomst­grun­dad ålderspen­sion, skall beräk­nings­un­der­la­get enligt 4 § uppgå minst till vad som enligt äldre bestäm­mel­ser skulle ha utgetts i folk­pen­sion och pen­sions­till­skott före avräk­ning för tilläggs­pen­sion. Vid beräk­ningen tilläm­pas de bestäm­mel­ser som anges i 4 § 6 och 7 §. Lag (2000:798).

10 §   Garan­ti­pen­sion skall beräk­nas enligt 11-​-14 §§ om beräk­nings­un­der­la­get enligt 4 § över­sti­ger 0,25 gånger pris­bas­belop­pet men inte över­sti­ger 3,16 gånger pris­bas­belop­pet för den som är ogift eller 2,8275 gånger pris­bas­belop­pet för den som är gift. I annat fall skall garan­ti­pen­sio­nen beräk­nas enligt 15 §. Lag (2002:210).

11 §   Om beräk­nings­un­der­la­get enligt 4 § över­sti­ger 0,25 gånger pris­bas­belop­pet men under­sti­ger 1,354 gånger pris­bas­belop­pet, skall beräk­nings­un­der­la­get mul­ti­pli­ce­ras med 1,5174 och där­ef­ter mins­kas med 0,1193 gånger pris­bas­belop­pet.
Lag (2002:210).

12 §   För den som är ogift och vars beräk­nings­un­der­lag enligt 4 § upp­går till minst 1,354 gånger pris­bas­belop­pet men under­sti­ger 1,529 gånger pris­bas­belop­pet skall beräk­nings­un­der­la­get mul­ti­pli­ce­ras med 1,343 och där­ef­ter ökas med 0,1168 gånger pris­bas­belop­pet. Lag (2002:210).

13 §   För den som är ogift och vars beräk­nings­un­der­lag enligt 4 § upp­går till minst 1,529 gånger pris­bas­belop­pet men inte över­sti­ger 3,16 gånger pris­bas­belop­pet skall beräk­nings­un­der­la­get räk­nas upp genom att belop­pet 2,17 gånger pris­bas­belop­pet ökas med ett belopp mot­sva­rande den del av beräk­nings­un­der­la­get som över­sti­ger 1,51 gånger pris­bas­belop­pet mul­ti­pli­ce­rad med 0,60.

För den som är gift och vars beräk­nings­un­der­lag enligt 4 § upp­går till minst 1,354 gånger pris­bas­belop­pet men inte över­sti­ger 2,8275 gånger pris­bas­belop­pet skall beräk­nings­un­der­la­get räk­nas upp genom att belop­pet 1,935 gånger pris­bas­belop­pet ökas med ett belopp mot­sva­rande den del av beräk­nings­un­der­la­get som över­sti­ger 1,34 gånger pris­bas­belop­pet mul­ti­pli­ce­rad med 0,60. Lag (2002:210).

14 §   Den årliga garan­ti­pen­sio­nen utgörs av det belopp som åter­står sedan beräk­nings­un­der­la­get enligt 4 § har räk­nats upp enligt 11-13 §§ och där­ef­ter mins­kats med sådan tilläggs­pen­sion, tjäns­te­pen­sion, änke­pen­sion, utländsk pen­sion och sådana andra för­må­ner enligt 4 § 7 som har ingått i beräk­nings­un­der­la­get. Lag (2000:798).

15 §   För den vars beräk­nings­un­der­lag enligt 4 § inte över­sti­ger 0,25 gånger pris­bas­belop­pet utgörs den årliga garan­ti­pen­sio­nen av beräk­nings­un­der­la­get sedan detta mul­ti­pli­ce­rats med 1,04 och där­ef­ter mins­kats med sådan tilläggs­pen­sion, tjäns­te­pen­sion, änke­pen­sion, utländsk pen­sion och sådana andra för­må­ner enligt 4 § 7 som har ingått i beräk­nings­un­der­la­get. Om beräk­nings­un­der­la­get över­sti­ger 3,16 gånger pris­bas­belop­pet för den som är ogift eller 2,8275 gånger pris­bas­belop­pet för den som är gift utgörs den årliga garan­ti­pen­sio­nen av beräk­nings­un­der­la­get sedan detta mins­kats med sådana pen­sio­ner och andra för­må­ner som anges ovan och som har ingått i beräk­nings­un­der­la­get. Lag (2002:210).

16 §   Par­ti­ell garan­ti­pen­sion skall utgöra en så stor andel av garan­ti­pen­sion beräk­nad enligt 14 eller 15 § vid helt uttag som sva­rar mot den andel med vil­ken uttag görs. Lag (2000:798).

3 kap. För­säk­rings­tid för den som är född år 1938 eller senare

1 §   Bestäm­mel­serna i detta kapi­tel gäl­ler endast den som är född år 1938 eller senare. Lag (2000:798).

1 a §   Som för­säk­rings­tid för garan­ti­pen­sion skall till­go­do­räk­nas tid under vil­ken en per­son skall anses ha varit bosatt i Sve­rige enligt 2 kap. soci­al­för­säk­rings­la­gen (1999:799) Lag (2000:798).

2 §   Som för­säk­rings­tid för garan­ti­pen­sion skall även till­go­do­räk­nas tid under vil­ken en per­son före tid­punk­ten för bosätt­ning enligt 1 a § oav­bru­tet har vis­tats i Sve­rige efter att ha ansökt om uppe­hålls­till­stånd. Lag (2002:318).

3 §   Den som har bevil­jats uppe­hålls­till­stånd som flyk­ting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skydds­be­hö­vande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlän­nings­la­gen (2005:716) eller enligt mot­sva­rande äldre bestäm­mel­ser eller bevil­jats sta­tus­för­kla­ring enligt 4 kap. 3 c § utlän­nings­la­gen eller mot­sva­rande för­kla­ring enligt äldre bestäm­mel­ser ska som för­säk­rings­tid för garan­ti­pen­sion även till­go­do­räk­nas tid under vil­ken han eller hon har varit bosatt i sitt tidi­gare hem­land från och med det kalen­derår då den pen­sions­sö­kande fyllde 25 år till tid­punk­ten då han eller hon först ankom till Sve­rige. Där­vid ska en så stor andel av tiden i hem­lan­det till­go­do­räk­nas som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den tid under vil­ken den pen­sions­sö­kande har varit bosatt i Sve­rige, inräk­nad den tid som avses i 2 §, från den första ankoms­ten till lan­det till och med det kalen­derår då han eller hon fyllde 64 år och hela tids­rym­den från det att den pen­sions­sö­kande första gången kom till lan­det till och med det kalen­derår då han eller hon fyllde 64 år. Vid beräk­ningen ska bort­ses från tid för vil­ken per­so­nen, vid bosätt­ning i Sve­rige, har rätt till pen­sion från hem­lan­det.

Med tid i hem­lan­det ska lik­stäl­las tid då den pen­sions­sö­kande före den första ankoms­ten till Sve­rige har befun­nit sig i ett annat land där han eller hon har beretts en till­fäl­lig fristad. Lag (2009:1547).

4 §   Vid beräk­ning av för­säk­rings­tid för garan­ti­pen­sion för en per­son som enligt 2 kap. 4 § soci­al­för­säk­rings­la­gen (1999:799) anses bosatt i Sve­rige även under vis­telse utom­lands skall bort­ses från tid för vil­ken den utsände, vid bosätt­ning i Sve­rige, har rätt till sådan pen­sion från det andra lan­det som inte enligt 4 kap. 3 § skall ligga till grund för beräk­ning av garan­ti­pen­sion. Lag (2000:798).

5 §   Vid beräk­ning av för­säk­rings­tid skall bort­ses från tid före det kalen­derår då den pen­sions­sö­kande har upp­nått 16 års ålder och från tid efter det kalen­derår då han eller hon har fyllt 64 år.

Tid från och med det kalen­derår då den pen­sions­sö­kande har upp­nått 16 års ålder till och med det kalen­derår då han eller hon har fyllt 24 år skall till­go­do­räk­nas som för­säk­rings­tid endast om det för den pen­sions­sö­kande för samma tid har fast­ställts pen­sions­grun­dande inkomst eller pen­sions­grun­dande belopp för för­tidspen­sion enligt lagen (1998:674) om inkomst­grun­dad ålderspen­sion som per kalen­derår upp­går till lägst ett inkomst­bas­belopp enligt 1 kap. 6 § nämnda lag.
Lag (2000:798).

6 §   Den som ome­del­bart före den kalen­der­må­nad då han eller hon fyllde 65 år hade rätt till hel sju­ker­sätt­ning i form av garan­ti­er­sätt­ning enligt lagen (1962:381) om all­män för­säk­ring eller hel sär­skild efter­le­van­de­pen­sion enligt lagen (2000:462) om infö­rande av lagen (2000:461) om efter­le­van­de­pen­sion och efter­le­van­de­stöd till barn skall, om det är för­mån­li­gare än en beräk­ning enligt 1-5 §§, som för­säk­rings­tid för garan­ti­pen­sion till­go­do­räk­nas den för­säk­rings­tid som legat till grund för beräk­ning av sju­ker­sätt­ningen eller den sär­skilda efter­le­van­de­pen­sio­nen. Lag (2007:111).

7 §   Den sam­man­lagda för­säk­rings­ti­den för garan­ti­pen­sion skall sät­tas ned till när­maste hela antal år. Lag (2000:798).

4 kap. Uttag och beräk­ning av garan­ti­pen­sion för den som är född år 1938 eller senare

1 §   Bestäm­mel­serna i detta kapi­tel gäl­ler endast den som är född år 1938 eller senare. Lag (2000:798).

1 a §   Garan­ti­pen­sion utges endast till den som kan till­go­do­räk­nas för­säk­rings­tid om minst tre år. Garan­ti­pen­sion får tas ut tidi­gast från och med den månad då den pen­sions­be­rät­ti­gade fyl­ler 65 år. Lag (2000:798).

2 §   Garan­ti­pen­sion till den som har rätt till inkomst­pen­sion eller tilläggs­pen­sion enligt lagen (1998:674) om inkomst­grun­dad ålderspen­sion utges endast om och till den del han eller hon gör uttag av sådan pen­sion för samma tid. I annat fall får garan­ti­pen­sion inte tas ut i ande­lar. Lag (2000:798).

3 §   Till grund för beräk­ning av garan­ti­pen­sion enligt 4--6 §§ skall, om inte annat anges i 7 §, ligga den inkomst­grun­dade ålderspen­sion som den pen­sions­sö­kande har rätt till för samma år. Med inkomst­grun­dad ålderspen­sion avses ålderspen­sion enligt lagen (1998:674) om inkomst­grun­dad ålderspen­sion före redu­ce­ring enligt 12 kap. 9 § samma lag, och all­män obli­ga­to­risk ålderspen­sion enligt utländsk lag­stift­ning som inte är att lik­ställa med garan­ti­pen­sion enligt denna lag.
Inkomst­pen­sion och pre­mie­pen­sion skall där­vid beräk­nas som om den pen­sions­sö­kande endast hade till­go­do­räk­nats pen­sions­rätt för inkomst­pen­sion och som om denna pen­sions­rätt, före redu­ce­ring enligt 4 kap. 6 § lagen om inkomst­grun­dad ålderspen­sion, hade utgjort 18,5 pro­cent av pen­sions­un­der­la­get.

Vid tillämp­ning av första styc­ket skall, då pen­sions­rätt eller pen­sions­po­äng till följd av bris­tande eller under­lå­ten avgifts­be­tal­ning inte har till­go­do­räk­nats eller har redu­ce­rats för den pen­sions­sö­kande, hän­syn tas till den inkomst­pen­sion eller tilläggs­pen­sion som skulle ha utgetts om full avgift hade erlagts.

Vid beräk­ning av garan­ti­pen­sion enligt 4--6 §§ skall med inkomst­grun­dad ålderspen­sion lik­stäl­las änke­pen­sion enligt lagen (2000:461) om efter­le­van­de­pen­sion och efter­le­van­de­stöd till barn eller lagen (2000:462) om infö­rande av lagen om efter­le­van­de­pen­sion och efter­le­van­de­stöd till barn, efter­le­van­de­pen­sion enligt utländsk lag­stift­ning samt sådana för­må­ner som utges till den pen­sions­be­rät­ti­gade enligt utländsk lag­stift­ning och som mot­sva­rar sju­ker­sätt­ning eller akti­vi­tet­s­er­sätt­ning eller som utgör pen­sion vid inva­li­di­tet.

Om den pen­sions­sö­kande enligt 2 § lagen (2002:125) om över­fö­ring av vär­det av pen­sions­rät­tig­he­ter till och från Euro­pe­iska gemen­ska­perna har över­fört vär­det av pen­sions­rätt för inkomst­pen­sion, pen­sions­rätt för pre­mie­pen­sion och vär­det av rätt till tilläggs­pen­sion och om någon över­fö­ring från gemen­ska­perna enligt 8 § samma lag där­ef­ter inte har skett, skall garan­ti­pen­sio­nen beräk­nas som om någon över­fö­ring till gemen­ska­perna inte hade skett. Lag (2002:209).

4 §   För den som är ogift och helt sak­nar inkomst­grun­dad ålderspen­sion enligt 3 § eller vars årliga inkomst­grun­dade ålderspen­sion inte över­sti­ger 1,26 gånger pris­bas­belop­pet, skall den årliga garan­ti­pen­sio­nen mot­svara 2,13 gånger pris­bas­belop­pet (bas­ni­vån för ogifta) mins­kat med ett belopp som mot­sva­rar den inkomst­grun­dade ålderspen­sio­nen enligt 3 §.

För den som är gift och helt sak­nar inkomst­grun­dad ålderspen­sion enligt 3 § eller vars årliga inkomst­grun­dade ålderspen­sion inte över­sti­ger 1,14 gånger pris­bas­belop­pet, skall den årliga garan­ti­pen­sio­nen mot­svara 1,9 gånger pris­bas­belop­pet (bas­ni­vån för gifta) mins­kat med ett belopp som mot­sva­rar den inkomst­grun­dade ålderspen­sio­nen enligt 3 §.
Lag (2000:798).

5 §   För den som är ogift och vars årliga inkomst­grun­dade ålderspen­sion enligt 3 § över­sti­ger 1,26 gånger pris­bas­belop­pet, skall den årliga garan­ti­pen­sio­nen mot­svara skill­na­den mel­lan 0,87 gånger pris­bas­belop­pet och ett belopp som mot­sva­rar 48 pro­cent av den del av den inkomst­grun­dade ålderspen­sio­nen enligt 3 § som över­sti­ger 1,26 gånger pris­bas­belop­pet.

För den som är gift och vars årliga inkomst­grun­dade ålderspen­sion enligt 3 § över­sti­ger 1,14 gånger pris­bas­belop­pet, skall den årliga garan­ti­pen­sio­nen mot­svara skill­na­den mel­lan 0,76 gånger pris­bas­belop­pet och ett belopp som mot­sva­rar 48 pro­cent av den del av den inkomst­grun­dade ålderspen­sio­nen enligt 3 § som över­sti­ger 1,14 gånger pris­bas­belop­pet. Lag (2000:798).

6 §   För den som inte kan till­go­do­räk­nas 40 års för­säk­rings­tid för garan­ti­pen­sion skall garan­ti­pen­sio­nens bas­ni­våer avkor­tas till så stor andel av 2,13 gånger pris­bas­belop­pet för den som är ogift och 1,9 gånger pris­bas­belop­pet för den som är gift, som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan det antal år för vilka för­säk­rings­tid kan till­go­do­räk­nas den pen­sions­be­rät­ti­gade och talet 40. Nivå­erna 1,26 respek­tive 1,14 gånger pris­bas­belop­pet samt belop­pen 0,87 respek­tive 0,76 gånger pris­bas­belop­pet, för beräk­ning av garan­ti­pen­sion enligt 4 och 5 §§, skall avkor­tas på mot­sva­rande sätt. Lag (2000:798).

7 §   Har den garan­ti­pen­sions­be­rät­ti­gade rätt till inkomst­pen­sion eller till­läggs­pen­sion enligt lagen (1998:674) om inkomst­grun­dad ålderspen­sion skall garan­ti­pen­sio­nen all­tid beräk­nas som om inkomst­pen­sio­nen och till­läggs­pen­sio­nen hade bör­jat lyf­tas den kalen­der­må­nad då den pen­sions­be­rät­ti­gade fyl­ler 65 år.

Om sådant tillägg utges som avses i 6 kap. 9 § lagen om inkomst­grun­dad ålderspen­sion och om inkomst­pen­sion eller tilläggs­pen­sion har tagits ut före den kalen­der­må­nad då den pen­sions­sö­kande fyllde 65 år skall, vid beräk­ning av garan­ti­pen­sion, detta tillägg ökas på mot­sva­rande sätt som hel årlig till­läggs­pen­sion har mins­kats enligt 6 kap. 10 § samma lag. Lag (2000:798).

8 §   Par­ti­ell garan­ti­pen­sion skall utgöra en så stor andel av garan­ti­pen­sion beräk­nad enligt 4-7 §§ vid helt uttag som sva­rar mot den andel med vil­ken uttag görs. Lag (2000:798).

5 kap. Utbe­tal­ning av pen­sion m.m.

1 §   För garan­ti­pen­sion gäl­ler i tillämp­liga delar föl­jande bestäm­mel­ser i lagen (1998:674) om inkomst­grun­dad ålderspen­sion:
   - 12 kap. 1 och 2 §§ om ansö­kan,
   - 12 kap. 3 § första styc­ket samt andra styc­ket första och andra meningen om åter­kal­lelse och minsk­ning,
   - 12 kap. 5 § första och andra styc­kena samt 6 och 8 §§ om utbe­tal­ning,
   - 14 kap. 1 § första och tredje styc­kena om åter­be­tal­ning samt fjärde-​sjätte styc­kena om ränta, och
   - 14 kap. 7-9 §§ om avdrag på pen­sion.

Vid sam­ti­dig utbe­tal­ning av garan­ti­pen­sion och pen­sion enligt lagen om inkomst­grun­dad ålderspen­sion skall avrund­ning enligt 12 kap. 5 § andra styc­ket lagen om inkomst­grun­dad ålderspen­sion ske på garan­ti­pen­sio­nen. Lag (2007:207).

2 §   Har upp­hävts genom lag (1999:804).

3 §   Garan­ti­pen­sion skall mins­kas enligt 4 §, om den pen­sions­be­rät­ti­gade har upp­bu­rit liv­ränta som anges där. Sådan minsk­ning skall dock inte göras för den som är född år 1937 eller tidi­gare, om sam­ord­ning skall göras enligt 12 kap. 10 § lagen (1998:674) om inkomst­grun­dad ålderspen­sion. Lag (2000:798).

4 §   För en pen­sions­be­rät­ti­gad som har rätt till liv­ränta på grund av obli­ga­to­risk för­säk­ring enligt lagen (1916:235) om för­säk­ring för olycks­fall i arbete, lagen (1929:131) om för­säk­ring för vissa yrkes­sjuk­do­mar eller lagen (1954:243) om yrkes­ska­de­för­säk­ring eller som enligt annan lag eller sär­skild för­fatt­ning eller enligt rege­ring­ens för­ord­nande har rätt till annan liv­ränta, som bestäms av eller beta­las ut av För­säk­rings­kas­san, skall garan­ti­pen­sio­nen mins­kas enligt vad som sägs i andra styc­ket. Mot­sva­rande skall gälla i fall då liv­ränta utges enligt utländsk lag­stift­ning om yrkes­ska­de­för­säk­ring. Minsk­ning skall där­e­mot inte ske på grund av liv­ränta enligt lagen (1976:380) om arbets­ska­de­för­säk­ring eller annan liv­ränta som bestäms med tillämp­ning av nämnda lag.
Med­för en skada för vil­ken liv­ränta har bör­jat utges åter­i­gen sjuk­dom som berät­ti­gar till sjuk­pen­ning, skall det anses som om liv­ränta utgavs under sjuk­doms­ti­den. Har liv­ränta eller del därav eller liv­ränta för viss tid bytts ut mot ett engångs­be­lopp, skall det vid beräk­ning enligt andra styc­ket anses som om liv­ränta utges eller som om den liv­ränta som utges har höjts med ett belopp som sva­rar mot engångs­be­lop­pet enligt de vid utby­tet tilläm­pade för­säk­rings­tek­niska grun­derna.

Sum­man av garan­ti­pen­sion, inkomst­pen­sion enligt lagen (1998:674) om inkomst­grun­dad ålderspen­sion och tilläggs­pen­sion enligt samma lag skall mins­kas med tre fjär­de­de­lar av varje liv­ränta som över­sti­ger en sjät­te­del av pris­bas­belop­pet och som den pen­sions­be­rät­ti­gade upp­bär som ska­dad. Minsk­ning skall där­vid i första hand göras på garan­ti­pen­sio­nen och där­ef­ter på tilläggs­pen­sio­nen. Garan­ti­pen­sion skall på mot­sva­rande sätt mins­kas med den liv­ränta som den pen­sions­be­rät­ti­gade upp­bär som efter­le­vande. Avdrag på inkomst­pen­sion och tilläggs­pen­sion enligt 6 kap. 2 § 1 lagen om inkomst­grun­dad ålderspen­sion får dock göras endast om den pen­sions­be­rät­ti­gade kun­nat till­go­do­räkna sig pen­sions­po­äng för minst ett år när ska­dan inträf­fade.

Hel garan­ti­pen­sion skall dock ald­rig, på grund av bestäm­mel­serna i denna para­graf, till­sam­mans med hel pen­sion enligt lagen om inkomst­grun­dad ålderspen­sion, för månad räk­nat under­stiga 13 pro­cent av pris­bas­belop­pet för den som är ogift och 11,5 pro­cent av pris­bas­belop­pet för den som är gift.
Lag (2004:840).

5 §   Har upp­hävts genom lag (2002:303).

6 kap. Övriga bestäm­mel­ser

1 §   För beslut om garan­ti­pen­sion gäl­ler i tillämp­liga delar föl­jande bestäm­mel­ser om beslut om pen­sion i lagen (1998:674) om inkomst­grun­dad ålderspen­sion:
   - 13 kap. 4-6 §§ om beslut,
   - 13 kap. 9 § första styc­ket, 11 § första styc­ket, 12 §, 13 § första och andra styc­kena samt 15 och 16 §§ om ompröv­ning, och
   - 13 kap. 17, 17 a och 18 §§, 19 § andra och tredje styc­kena, 20, 21, 22 a samt 23 §§ om över­kla­gande. Lag (2007:1011).

2 §   Ett beslut om garan­ti­pen­sion för en viss tid för den som är född år 1937 eller tidi­gare ska änd­ras av Pen­sions­myn­dig­he­ten, om det för­an­leds av en änd­ring som gjorts beträf­fande den pen­sion eller de belopp för samma tid som ingått i beräk­nings­un­der­la­get enligt 2 kap. 4 §.

Ett beslut om garan­ti­pen­sion för en viss tid för den som är född år 1938 eller senare ska änd­ras av Pen­sions­myn­dig­he­ten, om det för­an­leds av en änd­ring som gjorts beträf­fande den ålderspen­sion, efter­le­van­de­pen­sion eller för­tidspen­sion för samma tid som legat till grund för beräk­ning av garan­ti­pen­sio­nen. Lag (2009:998).

3 §   För garan­ti­pen­sion gäl­ler i tillämp­liga delar föl­jande bestäm­mel­ser i lagen (1998:674) om inkomst­grun­dad ålderspen­sion:
   - 15 kap. 3 § första styc­ket första meningen och andra styc­ket om under­rät­telse till en enskild,
   - 15 kap. 11, 13 och 14 §§ om anmä­lan och om upp­gifts­skyl­dig­het,
   - 15 kap. 15 § om undan­tag från sek­re­tess,
   - 15 kap. 16 § första styc­ket andra meningen om för­bud mot pant­sätt­ning och över­lå­telse, och
   - 15 kap. 17 § om pre­skrip­tion. Lag (2009:998).

4 §   Den som upp­bär eller har rätt till pen­sion enligt denna lag är skyl­dig att till Pen­sions­myn­dig­he­ten lämna sådana upp­gif­ter som anges i 5-7 §§. Lag (2009:998).

5 §   Den som upp­bär ålders-​, efterlevande-​ eller för­tidspen­sion enligt utländsk lag­stift­ning eller liv­ränta enligt utländsk lag­stift­ning om yrkes­ska­de­för­säk­ring skall lämna upp­gift om den ersätt­ning­ens stor­lek samt utbe­ta­la­rens namn och adress. Om sådan ersätt­ning är tids­be­grän­sad, skall detta anges.

En upp­gift enligt första styc­ket skall läm­nas vid ansö­kan om garan­ti­pen­sion. Den som är född år 1937 eller tidi­gare och som vid utgången av år 2002 upp­bär folk­pen­sion i form av ålderspen­sion skall på begä­ran lämna en sådan upp­gift. När det gäl­ler utländsk pen­sion gäl­ler detta endast om den är skat­te­plik­tig i Sve­rige.

Upp­hör, till­kom­mer eller änd­ras på annat sätt en pen­sion som avses i första styc­ket efter det att en upp­gift om sådan pen­sion har läm­nats, skall en ny upp­gift läm­nas. Detta skall ske inom fjor­ton dagar efter det att pen­sions­ta­ga­ren fick kän­ne­dom om för­änd­ringen. Lag (2002:319).

6 §   Den som är född år 1937 eller tidi­gare och som upp­bär tjäns­te­pen­sion ska på begä­ran lämna Pen­sions­myn­dig­he­ten upp­gift om pen­sio­nens stor­lek, utbe­ta­la­rens namn och adress samt om pen­sio­nen är tids­be­grän­sad. När det gäl­ler utländsk tjäns­te­pen­sion gäl­ler detta endast om pen­sio­nen är skat­te­plik­tig i Sve­rige. Lag (2009:998).

7 §   För­änd­ras civil­stån­det eller annat sådant för­hål­lande som anges i 1 kap. 4 § för den som är bosatt utom­lands, skall han eller hon lämna upp­gift om detta inom fjor­ton dagar efter det att för­änd­ringen inträf­fade. Lag (2000:798).

Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1998:702
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2001.
   2. Med för­säk­rings­tid för garan­ti­pen­sion skall för tid före år 2001 avses bosätt­nings­tid enligt 5 kap. lagen (1962:381) om all­män för­säk­ring i kapit­lets lydelse före den 1 janu­ari 2001.
   3. För den som har rätt att enligt 3 kap. 3 § som för­säk­rings­tid för garan­ti­pen­sion till­go­do­räk­nas viss bosätt­nings­tid från sitt tidi­gare hem­land och som har bevil­jats uppe­hålls­till­stånd före den 1 janu­ari 2001 skall beräk­ningen av för­säk­rings­tid ske enligt bestäm­mel­serna om bosätt­nings­tid i 5 kap. 7 § lagen (1962:381) om all­män för­säk­ring i dess lydelse före den 1 janu­ari 2001. Lag (2000:798).
   4. Bestäm­mel­serna i 3 kap. 6 § skall gälla även i fråga om beräk­ning av för­säk­rings­tid för garan­ti­pen­sion för en kvinna som är född något av åren 1938-​1944 och som med stöd av över­gångs­be­stäm­mel­serna till lagen (1988:881) om änd­ring i lagen (1962:381) om all­män för­säk­ring haft rätt till folk­pen­sion i form av änke­pen­sion vid utgången av år 2002 och där­ef­ter haft rätt till änke­pen­sion eller garan­ti­pen­sion till sådan pen­sion enligt lagen (2000:462) om infö­rande av lagen (2000:461) om efter­le­van­de­pen­sion och efter­le­van­de­stöd till barn.

Är änke­pen­sio­nen eller garan­ti­pen­sio­nen till sådan pen­sion beräk­nad i för­hål­lande till det antal år för vilka till­go­do­räk­nats pen­sions­po­äng för till­läggs­pen­sion, skall för­säk­rings­tid för garan­ti­pen­sion beräk­nas med samma kvot­del av 40 års för­säk­rings­tid som sva­rar mot den kvot­del av 30 års till­go­do­räk­nade pen­sions­po­äng som änke­pen­sio­nen eller garan­ti­pen­sio­nen till sådan pen­sion beräk­nats på.
Lag (2007:111).
   5. Vid tillämp­ningen av 3 kap. 6 § skall för en för­säk­rad som haft rätt till hel sär­skild efter­le­van­de­pen­sion i för­hål­lande till det antal år för vilka till­go­do­räk­nats pen­sions­po­äng för tilläggs­pen­sion, för­säk­rings­tid för garan­ti­pen­sion beräk­nas med samma kvot­del av 40 års för­säk­rings­tid som sva­rar mot den kvot­del av 30 års till­go­do­räk­nade pen­sions­po­äng som den sär­skilda efter­le­van­de­pen­sio­nen beräk­nats på. Lag (2007:111).

2000:798
   1. Bestäm­mel­serna i 6 kap. 4--7 §§ trä­der i kraft den 1 juni 2002. Övriga bestäm­mel­ser i denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2003. Lag (2002:210).
   2. Garan­ti­pen­sion enligt 2 kap. utges även till den som inte är berät­ti­gad till folk­pen­sion i form av ålderspen­sion före utgången av år 2002, om han eller hon före den tid­punk­ten har till­go­do­räk­nats bosätt­nings­tid i Sve­rige och senare upp­fyl­ler kra­vet om minst tio års bosätt­ning här enligt punk­ten 4 i över­gångs­be­stäm­mel­serna till lagen (1992:1277) om änd­ring i lagen (1962:381) om all­män för­säk­ring i deras lydelse före den 1 janu­ari 2003.
   3. Vid beräk­ning av garan­ti­pen­sion enligt 2 kap. skall beak­tas även bosätt­nings­tid för tid efter utgången av år 2002, som den pen­sions­be­rät­ti­gade skulle ha till­go­do­räk­nats, om bestäm­mel­serna i punk­ten 4 i över­gångs­be­stäm­mel­serna till lagen (1992:1277) om änd­ring i lagen (1962:381) om all­män för­säk­ring fort­fa­rande hade gällt.
   4. Den som vid utgången av år 2002 får ålderspen­sion enligt lagen (1962:381) om all­män för­säk­ring och som har rätt till garan­ti­pen­sion enligt 2 kap. har rätt till utbe­tal­ning av sådan pen­sion utan ansö­kan.
   5. En pen­sions­be­rät­ti­gad som vid utgången av år 2002 får bosätt­nings­ba­se­rad folk­pen­sion i form av ålderspen­sion utbe­tald till utlan­det skall utan hin­der av bestäm­mel­serna i soci­al­för­säk­rings­la­gen (1999:799) ha rätt att få utbe­tal­ningen av garan­ti­pen­sio­nen gjord till utlan­det och beräk­nad på samma sätt som skulle ha gjorts vid bosätt­ning i Sve­rige.
   6. Har upp­hävts genom lag (2002:319).
   7. För år 2003 skall tjäns­te­pen­sion och pen­sion enligt utländsk lag­stift­ning för den som är född år 1936 ingå i under­la­get enligt 2 kap. 4 § med ett belopp som mot­sva­rar den årliga pen­sio­nen beräk­nad efter den pen­sion som avser decem­ber månad 2001 eller, om någon pen­sion inte utgetts för denna månad, beräk­nad efter pen­sio­nen den första måna­den sådan utgetts. För den som är född år 1937 skall mot­sva­rande beräk­ning göras med utgångs­punkt i tjäns­te­pen­sio­nen och pen­sio­nen enligt utländsk lag­stift­ning för den månad då den pen­sions­be­rät­ti­gade fyl­ler 65 år eller, om sådana pen­sio­ner inte utgetts för den måna­den, den första månad sådana pen­sio­ner utgetts. Detta belopp skall även gälla för år 2004. Vid tillämp­ning av denna punkt skall även 2 kap. 6 § tredje styc­ket gälla. Lag (2002:320).

2002:209
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2003.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för tid före ikraft­trä­dan­det.
   3. De nya bestäm­mel­serna i 3 kap. 6 § gäl­ler även för den som fyl­ler 65 år i janu­ari 2003 och som i decem­ber 2002 hade hel för­tidspen­sion eller hel sär­skild efter­le­van­de­pen­sion enligt lagen (1962:381) om all­män för­säk­ring.

2004:840
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2005.
   2. Beträf­fande 6 kap. 1 § tredje streck­sat­sen tilläm­pas före­skrif­terna i punk­terna 3 och 4 ikraftträdande-​ och över­gångs­be­stäm­mel­serna till lagen (2004:784) om änd­ring i lagen (1998:674) om inkomst­grun­dad ålderspen­sion.

2007:207
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2007.
   2. De nya bestäm­mel­serna tilläm­pas första gången på sådana åter­krav som har beslu­tats av För­säk­rings­kas­san efter ikraft­trä­dan­det.