Lag (1995:831) om trans­plan­ta­tion m.m.

Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   Denna lag inne­hål­ler bestäm­mel­ser om ingrepp för att ta till vara organ eller annat bio­lo­giskt mate­rial från en levande eller avli­den män­ni­ska för behand­ling av sjuk­dom eller kropps­skada hos en annan män­ni­ska (trans­plan­ta­tion) eller för annat medi­cinskt ända­mål.
Lagen inne­hål­ler också bestäm­mel­ser om använd­ning av väv­nad från ett abor­te­rat fos­ter och för­bud mot vissa för­fa­ran­den med bio­lo­giskt mate­rial.

2 §   Bestäm­mel­serna i denna lag gäl­ler inte i fråga om trans­plan­ta­tion av könscel­ler eller organ som pro­du­ce­rar könscel­ler.

Bestäm­mel­serna gäl­ler inte hel­ler när bio­lo­giskt mate­rial tas i syfte att behandla den som ingrep­pet görs på.

2 a §   Bestäm­mel­ser om etik­pröv­ning av forsk­ning på bio­lo­giskt mate­rial finns i lagen (2003:460) om etik­pröv­ning av forsk­ning som avser män­ni­skor. Lag (2003:464).

Bio­lo­giskt mate­rial från avlidna

3 §   Bio­lo­giskt mate­rial avsett för trans­plan­ta­tion eller annat medi­cinskt ända­mål får tas från en avli­den män­ni­ska om han eller hon har med­gett det eller det på annat sätt kan utre­das att åtgär­den skulle över­ens­stämma med den avlid­nes inställ­ning.

I annat fall än som avses i första styc­ket får bio­lo­giskt mate­rial tas, om inte den avlidne skrift­li­gen har mot­satt sig ett sådant ingrepp eller utta­lat sig mot det eller det av annat skäl finns anled­ning att anta att ingrep­pet skulle strida mot den avlid­nes inställ­ning.

Är upp­gif­terna om den avlid­nes inställ­ning mot­stri­diga får ingrep­pet inte genom­fö­ras. Det­samma gäl­ler om den avlidne vid sin död var vuxen och hade en funk­tions­ned­sätt­ning av sådan art och grad att det är uppen­bart att han eller hon som vuxen ald­rig haft för­må­gan att för­stå inne­bör­den av och ta ställ­ning till ett sådant ingrepp. Ingrep­pet får inte hel­ler genom­fö­ras om det annars finns sär­skilda skäl mot det. Lag (2022:582).

3 a §   Om inte annat har fram­kom­mit, omfat­tar inställ­ningen till dona­tion enligt 3 § första och andra styc­kena sådan organ­be­va­rande behand­ling som avses i 4 a §. Lag (2022:582).

4 §   Om det finns när­stå­ende till den avlidne, får sådant ingrepp som avses i 3 § inte genom­fö­ras innan någon av de när­stå­ende har under­rät­tats om det till­tänkta ingrep­pet. Ingrep­pet får ändå genom­fö­ras, om den avlidne har med­gett ingrep­pet och det inte har varit möj­ligt att komma i kon­takt med någon när­stå­ende till honom eller henne. Lag (2022:582).

Organ­be­va­rande behand­ling

4 a §   En möj­lig dona­tor får ges organ­be­va­rande behand­ling.

Med organ­be­va­rande behand­ling avses inten­siv­vårds­in­sat­ser och andra åtgär­der för att bevara orga­nens funk­tion eller för­bättra för­ut­sätt­ning­arna för trans­plan­ta­tion. Lag (2022:582).

4 b §   Organ­be­va­rande behand­ling får ges efter att en legi­ti­me­rad läkare i sam­råd med en annan legi­ti­me­rad läkare har gjort ställ­nings­ta­gan­det att inte inleda eller fort­sätta livs­up­pe­hål­lande behand­ling och att tid­punk­ten för ställ­nings­ta­gan­det har doku­men­te­rats.

Den organ­be­va­rande behand­lingen får ges under för­ut­sätt­ning att den inte
   1. kan vänta till efter döden,
   2. med­för mer än ringa smärta eller ringa skada för den möj­liga dona­torn, och
   3. hind­rar insat­ser för den möj­liga dona­torns egen skull.
Lag (2022:582).

4 c §   Om en möj­lig dona­tor får organ­be­va­rande behand­ling, ska för­ut­sätt­ning­arna för dona­tion enligt 3 § utre­das skynd­samt efter det ställ­nings­ta­gande som avses i 4 b § första styc­ket.
Lag (2022:582).

4 d §   Den organ­be­va­rande behand­lingen ska avslu­tas skynd­samt, om den utred­ning som avses i 4 c § visar att det inte finns för­ut­sätt­ningar för dona­tion. Lag (2022:582).

4 e §   Den organ­be­va­rande behand­lingen får pågå i högst 72 tim­mar från tid­punk­ten för det ställ­nings­ta­gande som avses i 4 b § första styc­ket. Om det finns sär­skilda skäl och den utred­ning som avses i 4 c § visar att det finns för­ut­sätt­ningar för dona­tion, får sådan behand­ling ges under ytter­li­gare en kort tid. Lag (2022:582).

4 f §   En utred­ning av de medi­cinska för­ut­sätt­ning­arna för dona­tion av organ och annat bio­lo­giskt mate­rial får utfö­ras på en möj­lig dona­tor som får organ­be­va­rande behand­ling, om den utred­ning som avses i 4 c § visar att det finns för­ut­sätt­ningar för dona­tion.

Utred­ningen av de medi­cinska för­ut­sätt­ning­arna för dona­tion av organ och annat bio­lo­giskt mate­rial får utfö­ras under för­ut­sätt­ning att den inte med­för mer än ringa smärta eller ringa skada för den möj­liga dona­torn. Utred­ningen får inte hel­ler hindra insat­ser för den möj­liga dona­torns egen skull.
Lag (2022:582).

Upp­gifts­skyl­dig­het

4 g §   En vård­gi­vare ska på begä­ran av den vård­gi­vare som ansva­rar för donations-​ eller trans­plan­ta­tions­verk­sam­het lämna de upp­gif­ter som behövs för en utred­ning av de medi­cinska för­ut­sätt­ning­arna för dona­tion av organ och annat bio­lo­giskt mate­rial. Lag (2022:582).

Doku­men­ta­tion

4 h §   I den möj­liga dona­torns pati­ent­jour­nal ska föl­jande doku­men­te­ras på lämp­ligt sätt:
   1. upp­gif­ter om den utred­ning som avses i 4 c §,
   2. upp­gif­ter om under­rät­telse till när­stå­ende, och
   3. vilka för­sök som har gjorts att komma i kon­takt med när­stå­ende om dessa inte har kun­nat nås.

Om en möj­lig dona­tor får organ­be­va­rande behand­ling, ska även föl­jande sär­skilt doku­men­te­ras:
   1. bedöm­ningen av att han eller hon är en möj­lig dona­tor,
   2. tid­punk­ten för när behand­lingen inleds och avslu­tas, och
   3. vid en för­läng­ning av tiden för behand­lingen utö­ver tids­grän­sen om 72 tim­mar, de sär­skilda skä­len för detta.
Lag (2022:582).

Bio­lo­giskt mate­rial från levande

5 §   Bio­lo­giskt mate­rial avsett för trans­plan­ta­tion eller annat medi­cinskt ända­mål får inte tas från en levande män­ni­ska, om ingrep­pet kan befa­ras med­föra all­var­lig fara för giva­rens liv eller hälsa.

6 §   Bio­lo­giskt mate­rial avsett för trans­plan­ta­tion eller annat medi­cinskt ända­mål får tas från en levande män­ni­ska endast om han eller hon har sam­tyckt till det. Om det organ eller mate­rial som skall tas inte åter­bil­das eller om ingrep­pet på annat sätt kan med­föra beak­tans­värd skada eller olä­gen­het för giva­ren, skall sam­tyc­ket vara skrift­ligt.

I fråga om underå­riga och psy­kiskt störda per­so­ner gäl­ler 8 §.

7 §   Ett ingrepp på en levande män­ni­ska, som inne­bär att bio­lo­giskt mate­rial som inte åter­bil­das tas för trans­plan­ta­tion, får göras endast på en givare som är släkt med den till­tänkte mot­ta­ga­ren eller på annat sätt står mot­ta­ga­ren sär­skilt nära. Om det finns sär­skilda skäl får dock ett sådant ingrepp göras på annan per­son än som nu sagts.

8 §   Ingrepp för att ta bio­lo­giskt mate­rial för trans­plan­ta­tions­än­da­mål från en per­son som är underå­rig eller som på grund av psy­kisk stör­ning sak­nar för­måga att lämna sam­tycke får göras endast om giva­ren är släkt med den till­tänkte mot­ta­ga­ren och det inte är möj­ligt att ta ett medi­cinskt lämp­ligt bio­lo­giskt mate­rial från någon annan. Sam­tycke till ingrep­pet skall läm­nas, beträf­fande den som är underå­rig, av vård­nads­ha­vare eller god man och, beträf­fande den som lider av psy­kisk stör­ning, av god man eller för­val­tare.
Ingrepp får inte göras mot giva­rens vilja.

Ingrepp enligt första styc­ket får endast göras med Soci­al­sty­rel­sens till­stånd. Om tagan­det avser bio­lo­giskt mate­rial som inte åter­bil­das, får till­stånd läm­nas endast om det finns syn­ner­liga skäl. Ansö­kan om till­stånd får göras av vård­nads­ha­vare, god man eller för­val­tare.
Till­stånd får ges endast om ansö­kan har till­styrkts av den läkare som har rätt att besluta om ingrep­pet.

9 §   Bio­lo­giskt mate­rial från en levande män­ni­ska för annat medi­cinskt ända­mål än trans­plan­ta­tion får tas endast med Soci­al­sty­rel­sens till­stånd, om mate­ri­a­let är sådant som inte åter­bil­das eller om ingrep­pet på annat sätt kan med­föra beak­tans­värd skada eller olä­gen­het för giva­ren.
Soci­al­sty­rel­sens till­stånd behövs dock inte i fråga om ingrepp som sker för forsk­ning som god­känts vid pröv­ning enligt lagen (2003:460) om etik­pröv­ning av forsk­ning som avser män­ni­skor.

Ingrepp enligt första styc­ket får inte göras på den som är underå­rig eller som på grund av psy­kisk stör­ning sak­nar för­måga att lämna sam­tycke. Lag (2004:40).

10 §   Vill någon komma i fråga som givare av bio­lo­giskt mate­rial avsett för trans­plan­ta­tion eller annat medi­cinskt ända­mål, skall den läkare som har rätt att besluta om ingrep­pet upp­lysa giva­ren och, i fall som avses i 8 §, vård­nads­ha­va­ren, gode man­nen eller för­val­ta­ren om ingrep­pet och om de ris­ker som är för­knip­pade med det. Sam­tycke enligt 6 eller 8 § skall läm­nas till läka­ren. Denne skall där­vid för­vissa sig om att den som läm­nar sam­tycke har för­stått inne­bör­den av upp­lys­ning­arna.

Väv­nad från abor­te­rade fos­ter

11 §   Väv­nad från ett abor­te­rat fos­ter får använ­das endast för medi­cinska ända­mål. För att sådant mate­rial skall få tas till vara fordras att den kvinna som burit fost­ret sam­tyc­ker till åtgär­den.
Innan sam­tycke inhäm­tas skall kvin­nan ha infor­me­rats om åtgär­den och den till­tänkta använd­ningen.

Väv­nad får tas till vara enligt första styc­ket endast med Soci­al­sty­rel­sens till­stånd. Sådant till­stånd får läm­nas endast om det finns syn­ner­liga skäl.

Beslut m.m.

12 §   Beslut om ingrepp enligt denna lag fat­tas av den läkare som är medi­cinskt ansva­rig för verk­sam­he­ten eller den läkare till vil­ken den medi­cinskt ansva­rige läka­ren har upp­dra­git att besluta. Sådant beslut får inte fat­tas av en läkare som ansva­rar för vår­den av den per­son till vil­ken en trans­plan­ta­tion skall ske eller som skall använda det bio­lo­giska mate­ri­a­let för annat medi­cinskt ända­mål. Beslut om använd­ning av fos­ter­väv­nad från abor­te­rat fos­ter för trans­plan­ta­tion eller annat medi­cinskt ända­mål får inte fat­tas av en läkare som utför abor­ten eller bestäm­mer tid och metod för denna.

Att vissa beslut enligt denna lag inte får fat­tas utan Soci­al­sty­rel­sens till­stånd före­skrivs i 8, 9 och 11 §§.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får före­skriva att annan hälso-​ och sjuk­vårds­per­so­nal än läkare får full­göra upp­gif­ter som läkare har enligt denna lag. Lag (1996:798).

13 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om att
   1. ingrepp enligt denna lag får utfö­ras endast på sjuk­hus som avses i 7 kap. 4 § hälso-​ och sjuk­vårds­la­gen (2017:30) eller vid en annan enhet inom hälso-​ och sjuk­vår­den eller det medi­cinska områ­det i övrigt, och
   2. ett sådant sjuk­hus eller en sådan enhet, där ingrepp för trans­plan­ta­tion får utfö­ras, ska ha till­gång till en dona­tions­an­sva­rig läkare och en dona­tions­an­sva­rig sjuk­skö­terska med upp­gift att för­be­reda för dona­tio­ner och ge stöd och infor­ma­tion till avlid­nas när­stå­ende. Lag (2022:582).

Straff m.m.

14 §   Den som med upp­såt utför ingrepp på eller tar bio­lo­giskt mate­rial från en levande eller avli­den män­ni­ska eller använ­der eller tar till vara väv­nad från ett abor­te­rat fos­ter i strid med denna lag döms till böter.

15 §   Om straff m.m. för han­del med bio­lo­giskt mate­rial före­skrivs i 8 kap. 6 och 7 §§ lagen (2006:351) om gene­tisk integri­tet m.m. Lag (2006:354).

16 §   Har upp­hävts genom lag (2024:827).

Över­kla­gande

17 §   Soci­al­sty­rel­sens beslut enligt 8, 9 eller 11 § får över­kla­gas hos all­män för­valt­nings­dom­stol.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.

Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1995:831
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1996 då trans­plan­ta­tions­la­gen (1975:190) skall upp­höra att gälla.
   2. Ett med­gi­vande enligt 2 § eller ett till­stånd enligt 4 § trans­plan­ta­tions­la­gen (1975:190) skall anses som ett till­stånd enligt 8 eller 9 § denna lag.