SFS 1996:871 Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

SFS 1996:871
Utkom från trycket
den 20 augusti 1996

Lag
om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring;

utfärdad den 25 juli 1996.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om lagen (1973:370) om ar-

betslöshetsförsäkring2

dels att 31 § skall upphöra att gälla,
dels att 6, 7, 8, 13, 14, 15, 20, 29 och 30 §§ skall ha följande lydelse.

6 §3 Rätt till ersättning vid arbetslöshet föreligger, för försäkrad som efter
senaste inträdet i arbetslöshetskassan,

1. varit medlem i kassan under minst tolv månader, om han haft sin hu-

vudsakliga försörjning genom avlönat arbete för annans räkning, eller un-
der minst 24 månader, om han haft sin huvudsakliga försörjning som själv-
ständig företagare (medlemsvillkor),

2. under en ramtid av tolv månader omedelbart före det att han eller hon

anmält sig som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen, utfört
förvärvsarbete i minst nio månader (arbetsvillkor). Endast månad då för-
värvsarbete har utförts i minst åttio timmar får här räknas in. Med utfört
förvärvsarbete avses även tid då den försäkrade haft semester eller annars
varit ledig av någon annan anledning än sjukdom, tjänstgöring enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt eller barns födelse med helt eller delvis
bibehållen lön.

Vid prövning av arbetsvillkoret bortses från förvärvsarbete som

1. arbetsgivaren finansierat med stöd av

1

Prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307.

2

Lagen omtryckt 1991:1334.

Senaste lydelse av 31 § 1995:708.

3

Senaste lydelse 1995:1636.

1366

SFS 1996:871

- förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, eller
- förordningen (1987:411) om beredskapsarbete, eller som

2. bedrivits med stöd av förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslö-

sa m. fl. som startar egen näringsverksamhet. Detta gäller dock inte om den
försäkrade då arbetet påbörjas uppfyller arbetsvillkoret med annat förvärvs-
arbete än som nyss sagts.

Föreligger särskilda skäl får regeringen eller den myndighet som rege-

ringen bestämmer medge

a) att medlemsvillkoret bestäms till tolv månader för försäkrad, som haft

sin huvudsakliga fötsötjtiirig som självständig företagare,

b) att vid prövningen av arbetsvillkoret enligt första stycket även månad

då arbete inte utförts i minst 80 timmar får räknas in.

Tid då förvärvsarbete har utförts får icke räknas mer än en gång för upp-

fyllande av arbetsvillkoret.

7 §4 Den som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag
kan uppfylla det arbetsvillkor som krävs för en ny ersättningsperiod inom
samma ersättningstid enligt 14 § första stycket genom att inom en ramtid av
tolv månader omedelbart före ansökan om ersättning i den nya ersättnings-
perioden under minst sex månader

- utföra förvärvsarbete,
-bedriva egen näringsverksamhet med stöd av förordningen (1984:523)

om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet,

- delta i och, om inte särskilda skäl hindrar det, fullfölja arbetsmarknads-

utbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbi-
drag lämnas, eller

- delta i och om inte särskilda skäl hindrar det, fullfölja utbildning av an-

nat slag än arbetsmarknadsutbildning med en studiefinansiering som mot-
svarar arbetslöshetsersättningen (nytt arbetsvillkor).

Här skall hänsyn tas endast till månad då förvärvsarbete eller annan ovan

nämnd verksamhet utförts under minst 80 timmar.

Med förvärvsarbete likställs tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om

totalförsvarsplikt eller tid med föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst två månader.

8 §5 Vid bestämmande av ramtid enligt 6 och 7 §§ räknas inte tid då för-

säkrad varit hindrad att arbeta på grund av

1. styrkt sjukdom,

2. heltidsutbildning som den försäkrade har avslutat efter fyllda 25 år el-

ler som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst
fem månader, i den mån sådan tid inte enligt 7 § kvalificerar för en ny er-
sättningsperiod,

3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa

fall,

4. frihetsberövande på kriminalvårdens område,
5. vård av eget barn eller adoptivbarn som inte har fyllt två år,

6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen

4

Senaste lydelse 1995:1636.

5

Senaste lydelse 1995:860.

1367

SFS 1996:871

(1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda
lag.

Detsamma gäller tid då försäkrad har fått föräldrapenningförmån enligt

lagen (1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att arbeta på
grund av

1. tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,

2. arbetsmarknadsutbildning,
3. yrkesinriktad rehabilitering, i den mån sådan tid inte enligt 7 § kvalifi-

cerar för en ny ersättningsperiod.

13 §6 Dagpenning får inte lämnas förrän den försäkrade under en sam-
manhängande tid av tolv månader varit arbetslös sex dagar (karensvillkor).

I karenstiden räknas in endast de dagar för vilka dagpenning skulle ha läm-
nats, om karenstiden gått till ända.

Bestämmelserna om karenstid i denna paragraf skall inte tillämpas på

den som är anvisad verksamhet för arbetslivsutveckling i enlighet med fö-
reskrifter som har meddelats av regeringen.

14 §7 Ersättning som grundar sig på uppfyllandet av ett sådant arbets-

villkor som avses i 6 § lämnas under längst tre år räknat från och med den
första karensdagen i den första ersättningsperioden (ersättningstid). Denna
tid förlängs om den försäkrade under ersättningstiden utfört sådant för-
värvsarbete som avses i 6 § eller genomgått utbildning som inte är arbets-
marknadsutbildning. Ersättningstiden får dock inte överstiga fyra år.

Ersättning enligt första stycket lämnas i perioder på längst 300 dagar

(ersättningsperioder). I ersättningsperioden inräknas dagar då den försäkra-

de deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller i en utbildning av annat
slag än arbetsmarknadsutbildning med en studiefinansiering som motsvarar
arbetslöshetsersättningen.

I ersättningsperioden enligt andra stycket inräknas i fall som avses i 10 §

ersättningstid i den andra arbetslöshetskassan.

Ersättningsrätten upphör vid utgången av månaden före den under vilken

den försäkrade fyller 65 år.

15 §8 Om arbetslöshet upphör innan ersättningsperioden gått till ända,

har den försäkrade rätt till ersättning under återstående antal dagar av perio-
den vid ny arbetslöshet, även om han då inte uppfyller arbets- och karens-
villkoren, förutsatt att dessa ligger inom den maximala ersättningstiden.
Vad som nu sagts gäller dock inte om en sammanhängande tid av 12 måna-
der, i vilken inte räknas in tid som avses i 8 §, har förflutit sedan hon eller
han senast fick ersättning.

Har ersättningsperioden gått till ända men har den försäkrade under peri-

oden på nytt uppfyllt arbetsvillkoret enligt 7 §, lämnas ersättning under
ytterligare en ersättningsperiod. Då skall dock karensvillkoret på nytt upp-
fyllas. En ny ersättningsperiod räknas tidigast från det att den föregående
ersättningsperioden gick till ända eller på annat sätt upphörde.

6

Senaste lydelse 1994:1673.

7

Senaste lydelse 1994:1673.

8

Senaste lydelse 1994:1673.

1368

SFS 1996:871

20 §9 Dagpenning lämnas med 75 procent av den försäkrades dagsför-
tjänst, om inte annat följer av 17 § första stycket och andra stycket första
meningen. Dagpenning till en försäkrad som har tillerkänts ålderspension i
form av folkpension, allmän tilläggspension eller annan pension som läm-
nas på grund av förvärvsarbete, lämnas med 65 procent av den försäkrades
dagsförtjänst, med den begränsning som följer av 17 § första stycket.

Med dagsförtjänst avses en femtedel av den veckoinkomst eller, i fråga

om försäkrad med månadslön, en tjugotvåendel av den månadsinkomst,

som den försäkrade före arbetslöshetens inträde vanligen åtnjöt under ar-
betstid som var normal för den försäkrade.

Som normalarbetstid skall gälla den genomsnittliga arbetstiden under de

senaste tolv månaderna före det att den arbetslöse anmält sig som arbetssö-

kande hos den offentliga arbetsförmedlingen. Vid bestämmande av denna
ramtid räknas inte tid då den försäkrade varit hindrad att arbeta på grund av
styrkt sjukdom eller vård av eget barn eller adoptivbarn som inte har fyllt
två år. Omprövning av fastställd dagsförtjänst under en pågående ersätt-
ningsperiod får ske vid omprövning av normalarbetstiden eller då med-
lemmen har haft ett avbrott under ersättningsperioden på grund av arbete
med högre inkomst än tidigare. Avbrottet skall ha varit sammanhängande
under minst sex månader och ha omfattat arbete som avses i 6 §.

Saknas underlag för beräkning av dagsförtjänsten enligt andra stycket,

skall som medlemmens dagsförtjänst räknas den i orten vanliga arbetsför-
tjänsten per arbetsdag för arbetstagare inom samma yrke och med samma
arbetsförmåga som medlemmen.

Utan hinder av bestämmelserna i första - tredje styckena får dagpenning

till försäkrad som under ersättningstiden uppfyllt arbetsvillkoret huvudsak-
ligen genom arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för
vilken statligt utbildningsbidrag har utgått bestämmas till belopp som mot-
svarar utbildningsbidraget.

Åtnjuter medlem med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning

från annan än arbetslöshetskassa, får dagpenning utges högst med belopp
som motsvarar skillnaden mellan det högsta belopp som får lämnas enligt
första - fjärde styckena och ersättningen.

29 §10 Försäkrad skall avstängas från rätt till ersättning under tid som an-
ges i 30 §, om han

1. lämnat sitt arbete utan giltig anledning,

2. skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande,
3. avvisat erbjudet lämpligt arbete eller utan att uttryckligen ha avvisat

sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen vållat att anställ-
ning inte kommit till stånd, eller

4. avvisat erbjudande om en arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller om en

utbildning med en studiefinansiering som motsvarar arbetslöshetsersätt-
ningen eller utan giltig anledning avbrutit en sådan åtgärd eller utbildning.

30 §11 Är det sannolikt att ett arbete, en arbetsmarknadspolitisk åtgärd
eller en utbildning som avses i 29 § skulle ha varat högst fem dagar eller

9

Senaste lydelse 1995:860.

10

Senaste lydelse 1995:1636.

11

Senaste lydelse 1995:1636.

1369

SFS 1996:871

mer än fem men högst tio dagar eller mer än tio dagar, utgör avstäng-
ningstiden tio, 20 respektive 45 ersättningsdagar vid avstängning enligt
punkten 1 samt 20, 40 respektive 60 ersättningsdagar vid avstängning en-
ligt punkterna 2-4.1 avstängningstiden inräknas endast dagar för vilka ka-
renstid skulle ha tillgodoräknats eller dagpenning skulle ha lämnats, om
avstängningen inte hade skett, eller dagar under vilka den försäkrade har
utfört förvärvsarbete. Den totala avstängningstiden får dock inte överstiga
28, 56 respektive 112 kalenderdagar vid avstängning enligt punkten 1 samt

inte överstiga 56, 112, respektive 168 kalenderdagar vid avstängning enligt
punkterna 2-4.

Inträffar under avstängningstiden förhållande som avses i 29 §, beräknas

ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i första stycket, om inte
den nya avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden.

Är det uppenbart att en försäkrad inte vill anta lämpligt arbete, såsom då

den försäkrade vid upprepade tillfällen antingen har avvisat erbjudet sådant
arbete eller lämnat sitt arbete utan giltig anledning, skall den försäkrade
vara avstängd till dess han eller hon utfört sådant förvärvsarbete som enligt
6 § första stycket får tillgodoräknas för uppfyllande av arbetsvillkoret under
80 dagar.

Avstängningstiden räknas från den dag då det förhållande som anges i

29 § inträffat.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2. För den som vid ikraftträdandet har en löpande ersättningsperiod skall

följande gälla. Ersättningstiden enligt 14 § skall anses ha börjat löpa den 1

januari 1996 eller vid den senare tidpunkt då ersättningsperioden påbörjats.

Den löpande ersättningsperiodens längd bestäms enligt 14 § i dess äldre

lydelse. Ersättningsdagar i den löpande ersättningsperioden som enligt de
äldre reglerna förbrukats före ikraftträdandet avräknas från ersättningstiden
i den mån de hänför sig till tiden efter den 1 januari 1996.

På regeringens vägnar

INES UUSMANN

Gösta Ihrfelt
(Arbetsmarknadsdepartementet)

1370