Lag (1987:667) om eko­no­miska för­e­ningar. För­fatt­ningen har upp­hävts genom: SFS 2018:673

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Upp­hävd:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1987:667
Depar­te­ment: Justi­tie­de­par­te­men­tet L1
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2018:277
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1987:667
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet L1
Utfär­dad: 1987-​06-11
Änd­rad: t.o.m. SFS

2018:277
Upp­hävd: 2018-​07-01
För­fatt­ningen har upp­hävts genom: SFS

2018:673
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)



1 kap. Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   En eko­no­misk för­e­ning har till ända­mål att främja med­lem­mar­nas eko­no­miska intres­sen genom eko­no­misk verk­sam­het som med­lem­marna del­tar i
   1. som kon­su­men­ter eller andra för­bru­kare,
   2. som leve­ran­tö­rer,
   3. med egen arbetsin­sats,
   4. genom att använda för­e­ning­ens tjäns­ter, eller
   5. på annat lik­nande sätt.

Vid bedöm­ningen av om för­ut­sätt­ning­arna enligt första styc­ket är upp­fyllda ska, utö­ver för­e­ning­ens egna med­lem­mar, även med­lem­marna i en annan eko­no­misk för­e­ning som är med­lem i den först­nämnda för­e­ningen beak­tas.

Vidare ska en för­e­ning anses som en eko­no­misk för­e­ning, om
   1. för­e­ningen har till ända­mål att främja med­lem­mar­nas eko­no­miska intres­sen genom att verka för att de del­tar på det sätt som anges i första styc­ket i eko­no­misk verk­sam­het som en eller flera andra för­e­ningar bedri­ver,
   2. för­e­ning­ens till­gångar till över­vä­gande del består av ande­lar i den eller de andra för­e­ning­arna, och
   3. den eller de andra för­e­ning­arna enligt första styc­ket utgör eko­no­miska för­e­ningar.

En eko­no­misk för­e­nings verk­sam­het får bedri­vas
   1. i ett dot­ter­fö­re­tag till för­e­ningen,
   2. i ett av för­e­ningen delägt före­tag, om även övriga delä­gare är eko­no­miska för­e­ningar eller mot­sva­rande utländska juri­diska per­so­ner med hem­vist inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det, eller
   3. i ett helägt dot­ter­fö­re­tag till ett sådant före­tag som avses i 2. Lag (2016:108).

1 a §   I stad­garna för en eko­no­misk för­e­ning får det bestäm­mas att det i för­e­ningen också får fin­nas med­lem­mar som inte ska delta i verk­sam­he­ten på det sätt som anges i 1 § utan endast bidra till den verk­sam­he­ten med en med­lem­sin­sats (inve­ste­rande med­lem­mar). Lag (2016:108).

2 §   En eko­no­misk för­e­ning skall regi­stre­ras.

Sedan för­e­ningen har regi­stre­rats kan den för­värva rät­tig­he­ter och ikläda sig skyl­dig­he­ter samt föra talan inför dom­sto­lar och andra myn­dig­he­ter.

En för­e­ning som har till ända­mål att främja med­lem­mar­nas eko­no­miska intres­sen genom annan eko­no­misk verk­sam­het än som avses i 1 § första styc­ket kan inte för­värva rät­tig­he­ter eller ikläda sig skyl­dig­he­ter eller föra talan inför dom­sto­lar eller andra myn­dig­he­ter, om inte annan lag med­ger det.

3 §   För en eko­no­misk för­e­nings för­plik­tel­ser sva­rar endast för­e­ning­ens till­gångar. I till­gång­arna inräk­nas insat­ser och avgif­ter som har för­fal­lit till betal­ning, även om de ännu inte har betalts.

4 §   En eko­no­misk för­e­ning är moder­för­e­ning och en annan juri­disk per­son är dot­ter­fö­re­tag, om för­e­ningen
   1. inne­har mer än hälf­ten av rös­terna för samt­liga ande­lar i den juri­diska per­so­nen,
   2. äger ande­lar i den juri­diska per­so­nen och på grund av avtal med andra delä­gare i denna för­fo­gar över mer än hälf­ten av rös­terna för samt­liga ande­lar,
   3. äger ande­lar i den juri­diska per­so­nen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälf­ten av leda­mö­terna i dess sty­relse eller mot­sva­rande led­nings­or­gan, eller
   4. äger ande­lar i den juri­diska per­so­nen och har rätt att ensam utöva ett bestäm­mande infly­tande över denna på grund av avtal med den juri­diska per­so­nen eller på grund av före­skrift i dess bolags­ord­ning, bolags­av­tal eller där­med jäm­för­bara stad­gar.

Vidare är en juri­disk per­son dot­ter­fö­re­tag till moder­för­e­ningen, om ett annat dot­ter­fö­re­tag till moder­för­e­ningen eller moder­för­e­ningen till­sam­mans med ett eller flera andra dot­ter­fö­re­tag eller flera andra dot­ter­fö­re­tag till­sam­mans
   1. inne­har mer än hälf­ten av rös­terna för samt­liga ande­lar i den juri­diska per­so­nen,
   2. äger ande­lar i den juri­diska per­so­nen och på grund av avtal med andra delä­gare i denna för­fo­gar över mer än hälf­ten av rös­terna för samt­liga ande­lar, eller
   3. äger ande­lar i den juri­diska per­so­nen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälf­ten av leda­mö­terna i dess sty­relse eller mot­sva­rande led­nings­or­gan.

Om ett dot­ter­fö­re­tag äger ande­lar i en juri­disk per­son och på grund av avtal med den juri­diska per­so­nen eller på grund av före­skrift i dess bolags­ord­ning, bolags­av­tal eller där­med jäm­för­bara stad­gar har rätt att ensamt utöva ett bestäm­mande infly­tande över den juri­diska per­so­nen, är även denna dot­ter­fö­re­tag till moder­för­e­ningen.

Moder­för­e­ning och dot­ter­fö­re­tag utgör till­sam­mans en kon­cern.

Med kon­cern­fö­re­tag avses i denna lag före­tag i samma kon­cern.
Lag (1996:1142).

5 §   I de fall som avses i 4 § första styc­ket 1-3 och andra styc­ket skall sådana rät­tig­he­ter som till­kom­mer någon som hand­lar i eget namn men för en annan fysisk eller juri­disk per­sons räk­ning anses till­komma den per­so­nen.

Vid bestäm­man­det av anta­let rös­ter i ett dot­ter­fö­re­tag beak­tas inte de ande­lar i dot­ter­fö­re­ta­get som inne­has av före­ta­get självt eller av dess dot­ter­fö­re­tag. Det­samma gäl­ler ande­lar som inne­has av den som hand­lar i eget namn men för dot­ter­fö­re­ta­gets eller dess dot­ter­fö­re­tags räk­ning. Lag (1996:1142).

6 §   Vid tillämp­ningen av 4 och 5 §§ avses med ande­lar aktier och andra ande­lar i juri­diska per­so­ner. Lag (1996:1142).

7 §   En hand­ling enligt denna lag som ska vara under­teck­nad får, om något annat inte anges, under­teck­nas med en sådan avan­ce­rad elektro­nisk under­skrift som avses i arti­kel 3 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektro­nisk iden­ti­fi­e­ring och betrodda tjäns­ter för elektro­niska trans­ak­tio­ner på den inre mark­na­den och om upp­hä­vande av direk­tiv 1999/93/EG, i den ursprung­liga lydel­sen. Lag (2016:639).

8 §   En eko­no­misk för­e­ning får använda elektro­niska hjälp­me­del för att skicka kal­lel­ser och annan infor­ma­tion till en med­lem eller någon annan även när det i lagen anges att skrift­lig infor­ma­tion ska läm­nas på något annat sätt, om
   1. för­e­nings­stäm­man har beslu­tat om det,
   2. för­e­ningen har till­för­lit­liga ruti­ner för att iden­ti­fi­era mot­ta­ga­ren och till­för­lit­lig infor­ma­tion om hur han eller hon kan nås, och
   3. mot­ta­ga­ren efter en för­frå­gan som har skic­kats med post har sam­tyckt till ett sådant för­fa­rande.

En mot­ta­gare ska anses ha sam­tyckt till för­fa­ran­det om han eller hon inte har mot­satt sig använd­ningen av elektro­niska hjälp­me­del inom den tid som har angetts i för­frå­gan enligt första styc­ket 3. Denna tid ska vara minst två vec­kor från det att för­frå­gan skic­ka­des. Av för­frå­gan ska det framgå att fram­tida infor­ma­tion kan komma att läm­nas med det eller de angivna sla­gen av elektro­niska hjälp­me­del, om inte mot­ta­ga­ren uttryck­li­gen mot­sät­ter sig detta.

Den som har sam­tyckt till att infor­ma­tion läm­nas med elektro­niska hjälp­me­del kan när som helst återta sitt sam­tycke. Lag (2016:108).


2 kap. Bildan­det av en eko­no­misk för­e­ning

1 §   En eko­no­misk för­e­ning ska ha minst tre med­lem­mar som inte är inve­ste­rande med­lem­mar.

Med­lem­marna ska anta stad­gar samt välja sty­relse och revi­so­rer.
Lag (2016:108).

2 §   För­e­ning­ens stad­gar ska ange
   1. för­e­ning­ens firma,
   2. den ort i Sve­rige där för­e­ning­ens sty­relse ska ha sitt säte,
   3. ända­må­let med för­e­ning­ens verk­sam­het och verk­sam­he­tens art,
   4. den insats som varje med­lem ska delta med i för­e­ningen, hur insat­serna ska full­gö­ras samt i vil­ken utsträck­ning en med­lem får delta i för­e­ningen med en insats utö­ver vad han eller hon är skyl­dig att delta med,
   5. för det fall att regel­bundna avgif­ter till för­e­ningen eller avgif­ter till för­e­ningen som är bero­ende av sär­skilda beslut om uttax­e­ring ska före­komma, avgif­ter­nas belopp eller de högsta belopp som de får bestäm­mas till,
   6. anta­let eller lägsta och högsta anta­let sty­rel­se­le­da­mö­ter och revi­so­rer samt even­tu­ella sup­ple­an­ter, tiden för deras upp­drag samt, om någon av dem ska utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fall ska ske,
   7. för det fall att full­mäk­tige enligt 7 kap. 1 § andra styc­ket ska fin­nas, deras befo­gen­het, hur de ska utses och tiden för deras upp­drag,
   8. inom vil­ken tid och hur en för­e­nings­stämma ska sam­man­kal­las samt hur andra med­de­lan­den ska för­med­las till med­lem­marna eller full­mäk­tige,
   9. vilka ären­den som ska före­komma på en ordi­na­rie för­e­nings­stämma,
   10. vil­ken tid för­e­ning­ens räken­skapsår ska omfatta,
   11. grun­derna för för­del­ning av för­e­ning­ens vinst och hur man ska göra med för­e­ning­ens behållna till­gångar när för­e­ningen upp­lö­ses, och
   12. för det fall att för­lagsin­sat­ser som avses i 5 kap. eller insat­se­mis­sion som avses i 10 kap. 21 § ska före­komma, vad som ska gälla för dessa.

Första styc­ket 6 gäl­ler inte arbets­ta­gar­re­pre­sen­tan­ter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion för de pri­va­tan­ställda.

Om för­e­ningen ska ha euro som redo­vis­nings­va­luta enligt 4 kap. 6 § bok­fö­rings­la­gen (1999:1078), ska detta anges i stad­garna. I så fall ska det i stad­garna också anges att den insats som varje med­lem ska delta med i för­e­ningen ska vara bestämd i euro.

Vid byte av redo­vis­nings­va­luta får änd­ring av upp­gift som avses i första styc­ket 4 om insats­be­lopp anstå till den första ordi­na­rie för­e­nings­stäm­man efter det att beslu­tet om byte av redo­vis­nings­va­luta fick ver­kan. Lag (2016:108).

3 §   För­e­ningen skall anmä­las för regi­stre­ring senast sex måna­der efter det att beslut fat­ta­des om att bilda den.

Om för­e­ningen enligt stad­garna eller enligt beslut som har fat­tats vid sam­man­träde med med­lem­marna inte skall börja sin verk­sam­het för­rän visst vill­kor har upp­fyllts, räk­nas tiden för anmä­lan för regi­stre­ring i stäl­let från den tid­punkt då vill­ko­ret är upp­fyllt. Regi­stre­ring får inte ske före denna tid­punkt.

Frå­gan om för­e­ning­ens bildande har fal­lit, om anmä­lan för regi­stre­ring inte skett inom den tid som anges i första eller andra styc­ket eller om registre-​​ rings­myn­dig­he­ten genom beslut som vun­nit laga kraft har avskri­vit sådan anmä­lan eller väg­rat regi­stre­ring. Sty­rel­se­le­da­mö­terna sva­rar soli­da­riskt för åter­be­tal­ningen av insat­ser eller avgif­ter jämte upp­kom­men avkast­ning, med avdrag för kost­na­der på grund av åtgär­der som avses i 4 § första styc­ket.

4 §   Utan hin­der av 1 kap. 2 § andra styc­ket får sty­rel­sen före regi­stre­ringen föra talan i mål rörande för­e­ning­ens bildande och även i övrigt vidta åtgär­der för att erhålla utfästa insat­ser eller avgif­ter.

Om en för­plik­telse upp­kom­mer genom en åtgärd på för­e­ning­ens väg­nar före regi- stre­ringen, sva­rar de som har beslu­tat eller del­ta­git i åtgär­den soli­da­riskt för för­plik­tel­sen. Vid regi­stre­ringen över­går ansva­ret på för­e­ningen, om för­plik­tel­sen har till­kom­mit efter det att för­e­ningen bil­dats.

Har före regi­stre­ringen ett avtal för för­e­ningen slu­tits med en med­kon­tra­hent som visste att för­e­ningen var ore­gi­stre­rad kan denne, såvida inte annat föl­jer av avta­let, från­träda detta endast om frå­gan om för­e­ning­ens bildande har fal­lit enligt 3 § tredje styc­ket. Om med­kon­tra­hen­ten inte visste att för­e­ningen var ore­gi­stre­rad, kan han från­träda avta­let innan för­e­ningen har regi­stre­rats.


3 kap. För­e­ning­ens med­lem­mar m. m.

1 §   En eko­no­misk för­e­ning får inte vägra någon inträde som med­lem, om det inte finns sär­skilda skäl för väg­ran med hän­syn till arten eller omfatt­ningen av för­e­ning­ens verk­sam­het eller för­e­ning­ens syfte eller annan orsak.

Sty­rel­sen skall pröva en ansö­kan om inträde, om inte annat föl­jer av stad­garna.
I stad­garna får före­skri­vas att inträ­desan­sö­kan skall göras skrift­li­gen och att ansök­nings­hand­lingen skall vara för­sedd med sökan­dens bevitt­nade namn- under­skrift.

1 a §   I ett beslut om att anta någon som inve­ste­rande med­lem ska det anges att med­lem­men är en inve­ste­rande med­lem.

En inve­ste­rande med­lem kan efter en ny ansö­kan antas som en sådan med­lem som avses i 1 kap. 1 § första styc­ket.
Lag (2016:108).

2 §   Den som genom bodel­ning, arv eller tes­ta­mente har för­vär­vat en med­lems andel har rätt att efter anmä­lan inträda som med­lem i för­e­ningen, om inte annat före­skrivs i stad­garna.

Anmä­lan om inträde skall, vid för­värv av en avli­den med­lems andel, göras senast sex måna­der efter döds­fal­let eller vid den senare tid­punkt då döds­bo­ets avgång ur för­e­ningen inträf­far enligt 5 §.

I annat fall än som sägs i andra styc­ket skall anmä­lan göras senast sex måna­der efter det att ande­len vid bodel­ning har lagts ut på andra makens lott. Ansö­ker för­vär­va­ren inte om inträde inom denna tid, skall med­lem­men där­med anses ha sagt upp sig till utträde. För­vär­va­ren har i sådant fall den rätt som till­kom­mer en avgången med­lem enligt 4 kap. 1 §, med den skyl­dig­het som föl­jer av 4 kap. 2 §.

3 §   Den som genom över­lå­telse har för­vär­vat en med­lems andel skall ansöka om inträde i för­e­ningen inom sex måna­der där­ef­ter. Om han antas, inträ­der han som med­lem i över­lå­ta­rens ställe. Ansö­ker han inte om inträde inom före­skri­ven tid eller avslås hans ansö­kan, skall över­lå­ta­ren där­med anses ha sagt upp sig till utträde. För­vär­va­ren har i sådant fall den rätt som till­kom­mer en avgången med­lem enligt 4 kap. 1 §, med den skyl­dig­het som föl­jer av 4 kap. 2 §.

3 a §   Den del av en med­lems andels­rätt som avser insat­ser som har till­go­do­förts med­lem­men genom en insat­se­mis­sion eller insat­ser utö­ver vad med­lem­men är skyl­dig att delta med får över­lå­tas utan sam­band med över­lå­telse av med­lem­mens hela andel i för­e­ningen. Rät­ten till insat­ser som har till­go­do­förts med­lem­men genom en insat­se­mis­sion får över­lå­tas endast till en annan med­lem.

Rät­ten till över­lå­telse får begrän­sas i stad­garna. I stad­garna får det också bestäm­mas att sådana över­lå­tel­ser endast får ske på visst angi­vet sätt.

Om inte annat har bestämts i stad­garna, får över­lå­tel­sen rätts­ver­kan mot för­e­ningen när sty­rel­sen har under­rät­tats om över­lå­tel­sen. Lag (2016:108).

4 §   En med­lem har rätt att säga upp sig för utträde ur för­e­ningen. I stad­garna får det bestäm­mas att en upp­säg­ning ska göras skrift­li­gen och att upp­säg­nings­hand­lingen ska vara för­sedd med med­lem­mens bevitt­nade nam­nun­der­skrift.

I stad­garna får det även bestäm­mas att upp­säg­ning inte får göras för­rän efter viss tid, högst två år, från inträ­det. Tiden får utsträc­kas till högst fem år om Bolags­ver­ket med­ger det. Bestäm­mel­ser i stad­garna om att upp­säg­ning får göras först efter en viss tid gäl­ler inte i fall som avses i 7 kap. 48 § och 12 kap. 20 §.

En med­lem får ute­slu­tas ur för­e­ningen på sådan grund som anges i stad­garna. För­e­nings­stäm­man ska besluta om ute­slut­ningen, om inte något annat har bestämts i stad­garna. Lag (2016:108).

5 §   Avgång ur för­e­ningen sker, utom i fall som avses i 7 kap. 48 § och 12 kap. 20 §, vid utgången av det räken­skapsår som slu­tar näst efter en månad eller den längre tid, högst sex måna­der, som har bestämts i stad­garna, sedan med­lem­men har sagt upp sig för utträde eller ute­slu­tits eller någon annan omstän­dig­het som orsa­kat avgången har inträf­fat.

En med­lem som har ute­slu­tits ur för­e­ningen för­lo­rar genast sin rätt att delta i över­lägg­ningar och beslut om för­e­ning­ens ange­lä­gen­he­ter. Lag (2016:108).

6 §   Sty­rel­sen ska föra en med­lems­för­teck­ning. För­teck­ningen ska ha till ända­mål att ge för­e­ningen, med­lem­marna och andra under­lag för att bedöma med­lems­för­hål­lan­dena i för­e­ningen.

Med­lems­för­teck­ningen ska inne­hålla upp­gift om
   1. varje med­lems namn och post­a­dress samt, i före­kom­mande fall, att med­lem­men är en inve­ste­rande med­lem,
   2. tid­punk­ten för med­lem­mens inträde i för­e­ningen,
   3. det antal med­lem­sin­sat­ser som med­lem­men del­tar med i för­e­ningen,
   4. det sam­man­lagda belop­pet inbe­talda eller genom insat­se­mis­sion till­go­do­förda med­lem­sin­sat­ser enligt den senast fast­ställda balans­räk­ningen, och
   5. sum­morna av med­lem­sin­sats­be­lopp som efter utgången av det räken­skapsår balans­räk­ningen avser har åter­be­ta­lats eller högst ska åter­be­ta­las enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för åter­be­tal­ning­arna.

Med­lems­för­teck­ningen kan bestå av betryg­gande lösblads-​​ eller kort­sy­stem. Den kan också föras med auto­ma­ti­se­rad behand­ling eller på annat lik­nande sätt.

Med­lems­för­teck­ningen ska hål­las till­gäng­lig hos för­e­ningen för var och en som vill ta del av den. Om för­teck­ningen förs med auto­ma­ti­se­rad behand­ling, ska för­e­ningen ge var och en som begär det till­fälle att hos för­e­ningen ta del av en aktu­ell utskrift eller annan aktu­ell fram­ställ­ning av för­teck­ningen. Lag (2016:108).

7 §   Med­lems­för­teck­ningen ska upp­rät­tas så snart för­e­ningen har bil­dats.

När en ny med­lem har gått in i för­e­ningen, ska upp­gif­ter enligt 6 § andra styc­ket 1-3 utan dröjs­mål anteck­nas i med­lems­för­teck­ningen.

Om en med­lem eller någon annan behö­rig per­son anmä­ler att ett för­hål­lande som har angetts i med­lems­för­teck­ningen har änd­rats, ska änd­ringen utan dröjs­mål anteck­nas i för­teck­ningen. Vid en med­lems avgång ska också tid­punk­ten för avgången anteck­nas. Lag (2016:108).

8 §   Med­lems­för­teck­ningen ska beva­ras så länge för­e­ningen består och under minst sju år efter för­e­ning­ens upp­lös­ning.

Om med­lems­för­teck­ningen förs i van­lig läs­bar form, ska den beva­ras i ursprung­lig form. Över­går för­e­ningen till att föra för­teck­ningen med hjälp av auto­ma­ti­se­rad behand­ling, ska den gamla för­teck­ningen beva­ras under minst sju år där­ef­ter.

Om med­lems­för­teck­ningen förs med auto­ma­ti­se­rad behand­ling, ska upp­gif­ter som har tagits bort ur för­teck­ningen beva­ras i minst sju år. Upp­gif­terna får beva­ras i van­lig läs­bar form eller i annan form som kan läsas, avlyss­nas eller på annat sätt upp­fat­tas enbart med ett tek­niskt hjälp­me­del.
Lag (2016:108).

9 §   För­e­ningen är per­son­upp­gifts­an­sva­rig för den behand­ling av per­son­upp­gif­ter som föran­det av med­lems­för­teck­ningen inne­bär. Lag (2018:277).

10 §   Varje med­lem har rätt att på begä­ran och utan kost­nad få en skrift­lig upp­gift av för­e­ningen om sitt med­lem­skap och om de med­lem­sin­sat­ser som han eller hon har beta­lat in eller till­go­do­förts genom insat­se­mis­sion. Lag (2016:108).


4 kap. Åter­be­tal­ning av med­lem­sin­sat­ser

1 §   En med­lem som har avgått har rätt att sex måna­der efter avgången få ut sina inbe­talda eller genom insat­se­mis­sion till­go­do­förda med­lem­sin­sat­ser. Belop­pet får dock inte över­stiga vad som avser honom eller henne i för­hål­lande till övriga med­lem­mar av för­e­ning­ens eget kapi­tal enligt den balans­räk­ning som hän­för sig till tiden för avgången. Vid beräk­ningen av för­e­ning­ens eget kapi­tal ska det bort­ses från upp­skriv­nings­fon­den, reserv­fon­den, kapi­ta­lan­dels­fon­den, fon­den för utveck­lings­ut­gif­ter och för­lagsin­sat­serna. I en kre­dit­mark­nads­för­e­ning får utbe­tal­ningar av insats­be­lopp dock göras tidi­gast sex måna­der efter med­lem­mens avgång och verk­stäl­las bara en gång per kvar­tal och efter Finan­sin­spek­tio­nens till­stånd. Ett insats­be­lopp i ett insti­tut för elektro­niska pengar får beta­las ut bara när det kan ske med hän­syn till bestäm­mel­serna i lagen (2011:755) om elektro­niska pengar.

Den som har avgått har vidare rätt att i samma ord­ning som övriga med­lem­mar få ut vad som avser honom eller henne av beslu­tad vinstut­del­ning.

Går för­e­ningen i lik­vi­da­tion inom sex måna­der från avgången eller med­de­las inom samma tid beslut om att för­sätta för­e­ningen i kon­kurs, ska rät­ten för den som har avgått att få ut med­lem­sin­sat­ser bedö­mas enligt grun­derna för reg­lerna om skifte av för­e­ning­ens till­gångar.

En med­lems rätt enligt första-​​tredje styc­kena får begrän­sas i stad­garna. Detta gäl­ler dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 48 § eller 12 kap. 20 §.

I fall som avses i första styc­ket fjärde meningen ska Finan­sin­spek­tio­nen ge till­stånd till utbe­tal­ning, om inte kre­dit­mark­nads­för­e­ning­ens för­måga att full­göra sina för­plik­tel­ser även­ty­ras. Lag (2016:108).

2 §   Om för­e­ningen för­sätts i kon­kurs på en ansö­kan som har gjorts inom ett år från en med­lems avgång, är denne skyl­dig att betala till­baka vad han har fått ut av sina med­lem­sin­sat­ser i den mån det behövs för att för­e­ning­ens skul­der skall kunna beta­las.

3 §   En med­lem, som del­tar i för­e­ningen med högre insats­be­lopp än han är skyl­dig att delta med, har rätt att efter upp­säg­ning få ut över­skju­tande belopp med undan­tag av genom insat­se­mis­sion till­go­do­förda insat­ser utan att avgå ur för­e­ningen. Beträf­fande upp­säg­ningen samt med­lem­mens rätt att få ut det upp­sagda belop­pet och hans skyl­dig­het att betala till­baka vad han har fått ut tilläm­pas 1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första styc­ket.
Sex­må­na­ders­fris­ten enligt 1 § skall där­vid räk­nas från utgången av det räken­skapsår som sedan upp­säg­ningen har gjorts slu­tar näst efter en månad eller den längre tid, högst sex måna­der, som har bestämts i stad­garna. För kre­dit­mark­nads­för­e­ningar skall sex­må­na­ders­fris­ten dock räk­nas från upp­säg­ningen.
Lag (2004:305).

4 §   Om för­e­nings­stäm­man har beslu­tat om minsk­ning av med­lem­sin­sat­ser­nas belopp, ska 3 § tilläm­pas också vid åter­be­tal­ning av den del av tidi­gare inbe­tald med­lem­sin­sats som med­lem­men inte längre är skyl­dig att delta med. Vid åter­be­tal­ning av detta slag krävs dock inte någon upp­säg­ning.

I 7 kap. 51 § anges när ett beslut om minsk­ning av med­lem­sin­sat­ser­nas belopp tidi­gast får verk­stäl­las.
Lag (2016:108).

5 §   Belopp som en med­lem vid avgång ur för­e­ningen inte får till­baka av sina med­lem­sin­sat­ser enligt 1 § ska avsät­tas till reserv­fon­den. Lag (2016:108).

6 §   Om en åter­be­tal­ning som avses i 1, 3 eller 4 § har gjorts i strid med bestäm­mel­serna om sådan betal­ning i detta kapi­tel eller 7 kap. 51 §, ska mot­ta­ga­ren åter­bära vad han eller hon har tagit emot.

På vär­det av den egen­dom som ska åter­bä­ras ska mot­ta­ga­ren betala ränta enligt 5 § rän­te­la­gen (1975:635) från det att åter­be­tal­ningen gjor­des till dess att ränta ska beta­las enligt 6 § rän­te­la­gen till följd av 3 eller 4 § den lagen.
Lag (2016:108).

7 §   Om det upp­kom­mer någon brist vid åter­bä­ring enligt 6 §, är de per­so­ner som har med­ver­kat till för­e­ning­ens beslut om åter­be­tal­ning ansva­riga för denna. Det­samma gäl­ler de som har med­ver­kat till verk­stäl­lan­det av beslu­tet eller till upp­rät­tan­det eller fast­stäl­lan­det av en orik­tig balans­räk­ning som har legat till grund för beslu­tet om åter­be­tal­ning.

För ansvar enligt första styc­ket för­ut­sätts, i fråga om sty­rel­se­le­da­mö­ter, verk­stäl­lande direk­tör, revi­sor och sär­skild granskare, upp­såt eller oakt­sam­het och, i fråga om med­lem­mar och andra, upp­såt eller grov oakt­sam­het.

Vid tillämp­ningen av första och andra styc­kena gäl­ler 13 kap. 4 §. Lag (2016:108).


5 kap. För­lagsin­sat­ser

1 §   En eko­no­misk för­e­ning kan i stad­garna före­skriva att, utö­ver det som föl­jer av 2 kap. 2 § första styc­ket 4, kapi­tal får till­skju­tas genom sär­skilda insat­ser (för­lagsin­sat­ser) och att sådana insat­ser får till­skju­tas även av andra än med­lem­mar. Lag (2016:108).

2 §   I stad­garna kan tas in före­skrif­ter om begräns­ningar i fråga om vem som har rätt att till­skjuta för­lagsin­sat­ser och genom över­lå­telse för­värva de rät­tig­he­ter som är för­e­nade med för­lagsin­sat­serna (för­lags­an­de­lar). För redan gjorda insat­ser får inte infö­ras sträng­are begräns­ningar än vad som gällde när insat­sen gjor­des.

För­värv av för­lags­an­de­lar i strid mot före­skrif­ter som avses i första styc­ket är ogil­tiga.

3 §   Om för­e­ningen upp­lö­ses och det vid upp­lös­ningen finns över­skott, har inne­ha­varna av för­lags­an­de­lar rätt att så långt över­skot­tet räc­ker få för­lagsin­sat­serna inlösta med belopp mot­sva­rande insat­ser­nas stor­lek, innan utbe­tal­ning sker för andra ända­mål. Finns flera för­lagsin­sat­ser och för­slår inte över­skot­tet till full betal­ning av samt­liga, skall över­skot­tet för­de­las på insat­serna i för­hål­lande till deras stor­lek.

4 §   För varje för­lagsin­sats ska för­e­ningen utfärda ett för­lags­an­dels­be­vis. Bevi­set ska stäl­las till viss man, till inne­ha­va­ren eller till viss man eller order och inne­hålla upp­gift om
   1. för­e­ning­ens firma,
   2. num­mer eller annan beteck­ning för bevi­set,
   3. insat­sens stor­lek,
   4. den rätt till utdel­ning som insat­sen med­för,
   5. det sätt på vil­ket utdel­ning ska utbe­ta­las och inlö­sen ske,
   6. före­skrif­ter som avses i 2 § första styc­ket, samt
   7. erin­ran enligt 2 § andra styc­ket.

För­lags­an­dels­be­vi­set ska under­teck­nas av för­e­ningen. Sty­rel­se­le­da­mö­ters eller fir­ma­teck­na­res namn­teck­ning får åter­ges genom tryck­ning eller på lik­nande sätt. Bestäm­mel­sen i 1 kap. 7 § ska inte tilläm­pas.

I stad­garna kan det bestäm­mas att för­e­ningen får regi­strera för­lags­an­de­lar hos en svensk vär­de­pap­per­s­cen­tral enligt lagen (1998:1479) om vär­de­pap­per­s­cen­tra­ler och kon­to­fö­ring av finan­si­ella instru­ment i stäl­let för att utfärda för­lags­an­dels­be­vis. Detta gäl­ler dock inte för­lags­an­de­lar för vilka det gäl­ler för­värvs­be­gräns­ningar enligt 2 § första styc­ket första meningen.

Av 4 kap. 5 § lagen om vär­de­pap­per­s­cen­tra­ler och kon­to­fö­ring av finan­si­ella instru­ment föl­jer att för­lags­an­dels­be­vis inte får utfär­das för för­lags­an­de­lar som har regi­stre­rats enligt den lagen.

Ett beslut som inne­bär att en för­lags­an­del inte längre ska vara regi­stre­rad hos en vär­de­pap­per­s­cen­tral blir gil­tigt endast om den som har panträtt i för­lags­an­de­len skrift­li­gen har sam­tyckt till beslu­tet. Lag (2016:47).

5 §   I fråga om för­lags­an­dels­be­vis gäl­ler, om ej annat föl­jer av denna lag, i tillämp­liga delar vad som före­skrivs i lagen (1936:81) om skul­debrev.
Här­vid jäm­ställs bevis som har ställts till viss man med enkelt skul­debrev och bevis till inne­ha­va­ren eller till viss man eller order med löpande skul­debrev. Den som inne­har ett för­lags­an­dels­be­vis ställt till viss man eller order och som enligt för­e­ning­ens påskrift på bevi­set är ägare till för­lags­an­de­len är lik­ställd med den som enligt 13 § andra styc­ket samma lag för­mo­das äga rätt att göra skul­debre­vet gäl­lande. Påskrift på bevi­set skall göras endast om inne­ha­va­ren styr­ker sitt för­värv av den för­lags­an­del som bevi­set avser.

6 §   Sty­rel­sen ska föra en för­teck­ning över samt­liga för­lagsin­sat­ser. För­teck­ningen ska ha till ända­mål att ge för­e­ningen, med­lem­marna och andra upp­lys­ningar om vilka för­lagsin­sat­ser som finns i för­e­ningen.

För­teck­ningen över för­lagsin­sat­ser ska inne­hålla upp­gift om
   1. stor­le­ken på varje insats,
   2. tid­punk­ten för varje insats, och
   3. den rätt till utdel­ning som insat­sen med­för.

I fråga om för­teck­ningen över för­lagsin­sat­ser gäl­ler i övrigt föl­jande bestäm­mel­ser i 3 kap.:
   - 6 § tredje styc­ket om för­teck­ning­ens form,
   - 6 § fjärde styc­ket om för­teck­ning­ens offent­lig­het,
   - 8 § om arki­ve­ring av för­teck­ningen, och
   - 9 § om per­son­upp­gifts­an­svar m.m.
Lag (2016:108).

7 §   Den som inne­har en för­lags­an­del har rätt att få för­lagsin­sat­sen inlöst tidi­gast efter fem år från till­skot­tet, om han skrift­li­gen säger upp belop­pet minst två år i för­väg.

För­e­ningen får lösa in en för­lagsin­sats tidi­gast efter fem år från till­skot­tet, om för­e­ningen skrift­li­gen säger upp belop­pet minst sex måna­der i för­väg.

I stad­garna kan bestäm­mas att det får före­komma för­lagsin­sat­ser som skall lösas in vid en viss tid­punkt utan före­gå­ende upp­säg­ning, dock tidi­gast efter fem år från till­skot­tet. En sådan bestäm­melse får inte avse redan till­skjutna för­lagsin­sat­ser. Lag (2007:870).

8 §   Inlö­sen enligt 7 § sker till det belopp som utgör insat­sens stor­lek enligt för­lags­an­dels­be­vi­set eller, för för­lags­an­de­lar som har regi­stre­rats hos en svensk vär­de­pap­per­s­cen­tral enligt lagen (1998:1479) om vär­de­pap­per­s­cen­tra­ler och kon­to­fö­ring av finan­si­ella instru­ment, insat­sens stor­lek enligt regi­stre­ringen. Belop­pet får dock inte över­stiga det som av för­e­ning­ens eget kapi­tal enligt den senast fast­ställda balans­räk­ningen, utan anli­tande av upp­skriv­nings­fon­den, reserv­fon­den, kapi­ta­lan­dels­fon­den eller fon­den för utveck­lings­ut­gif­ter, avser ande­len i för­hål­lande till övriga för­lagsin­sat­ser.

Om för­e­ningen för­sätts i kon­kurs på en ansö­kan som görs inom ett år efter inlö­sen, ska det som före­skrivs i 4 kap. 2 § om åter­be­tal­ning tilläm­pas i fråga om för­lagsin­sat­sen. Detta gäl­ler dock inte för­lagsin­sat­ser som har kun­nat lösas in utan före­gå­ende upp­säg­ning. Lag (2016:47).

9 §   Belopp som en inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar inte får ut vid inlö­sen av en för­lagsin­sats ska avsät­tas till reserv­fon­den. Lag (2016:108).

10 §   Bestäm­mel­serna om åter­bä­rings­skyl­dig­het och brist­täck­nings­an­svar i 4 kap. 6 och 7 §§ tilläm­pas också vid inlö­sen av för­lagsin­sat­ser, om inlö­sen har skett i strid med bestäm­mel­serna i detta kapi­tel. Lag (2016:108).


6 kap. För­e­ning­ens led­ning

1 §   En eko­no­misk för­e­ning ska ha en sty­relse med minst tre leda­mö­ter.

Sty­rel­sen väljs av för­e­nings­stäm­man, om det inte har bestämts i stad­garna att en eller flera sty­rel­se­le­da­mö­ter ska utses på annat sätt. Sty­rel­sen eller en sty­rel­se­le­da­mot får inte ges rätt att utse sty­rel­se­le­da­mö­ter.

En sty­rel­se­le­da­mots upp­drag gäl­ler för den tid som anges i stad­garna. Upp­drags­ti­den får inte omfatta mer än fyra räken­skapsår och ska bestäm­mas så att upp­dra­get upp­hör vid slu­tet av den ordi­na­rie för­e­nings­stämma där sty­rel­se­val för­rät­tas.

Det som sägs i denna lag om sty­rel­se­le­da­mö­ter ska i tillämp­liga delar gälla även sup­ple­an­ter.

Bestäm­mel­ser om arbets­ta­gar­re­pre­sen­tan­ter finns i lagen (1987:1245) om sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion för de pri­va­tan­ställda och i lagen (2008:9) om arbets­ta­ga­res med­ver­kan vid grän­sö­ver­skri­dande fusio­ner. Lag (2016:108).

2 §   Ett upp­drag som sty­rel­se­le­da­mot upp­hör i för­tid, om leda­mo­ten eller den som har utsett honom begär det. Anmä­lan om avgång ska göras hos sty­rel­sen och, om en leda­mot som inte är vald på för­e­nings­stämma vill avgå, även hos den som har till­satt honom.

Om en sty­rel­se­le­da­mots upp­drag upp­hör i för­tid eller hin­der enligt 4 § upp­kom­mer för honom att vara sty­rel­se­le­da­mot och det inte finns någon sup­ple­ant som kan inträda i hans ställe, ska övriga sty­rel­se­le­da­mö­ter vidta åtgär­der för att en ny sty­rel­se­le­da­mot till­sätts för den åter­stå­ende man­dat­ti­den.
Sådana åtgär­der behö­ver dock inte vid­tas, om den för­ut­va­rande leda­mo­ten var arbets­ta­gar­re­pre­sen­tant som avses i lagen (1987:1245) om sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion för de pri­va­tan­ställda eller i lagen (2008:9) om arbets­ta­ga­res med­ver­kan vid grän­sö­ver­skri­dande fusio­ner. Ska leda­mo­ten väl­jas på för­e­nings­stämma, kan utan hin­der av 1 § första styc­ket valet anstå till nästa ordi­na­rie stämma på vil­ken sty­rel­se­val för­rät­tas, om sty­rel­sen är beslut­för med kvar­stå­ende leda­mö­ter och sup­ple­an­ter.

Om en sty­rel­se­le­da­mot som enligt stad­garna ska till­sät­tas i annan ord­ning än genom val av för­e­nings­stäm­man inte har utsetts, ska rät­ten för­ordna en ersät­tare på ansö­kan av en sty­rel­se­le­da­mot, med­lem, bor­ge­när eller någon annan vars rätt kan vara bero­ende av att det finns någon som kan före­träda för­e­ningen. Lag (2008:15).

3 §   Sty­rel­sen får utse en verk­stäl­lande direk­tör att full­göra de upp­gif­ter som anges i 6 a §.

Det som sägs i denna lag om verk­stäl­lande direk­tör ska i tillämp­liga delar gälla även en sup­ple­ant för honom eller henne (vice verk­stäl­lande direk­tör). Lag (2016:108).

4 §   Den verk­stäl­lande direk­tö­ren och minst hälf­ten av sty­rel­se­le­da­mö­terna ska vara bosatta inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det. Om det finns sär­skilda skäl, får Bolags­ver­ket i ett enskilt fall besluta om undan­tag från bosätt­nings­kra­vet. Den som är underå­rig eller i kon­kurs eller har för­val­tare enligt 11 kap. 7 § för­äld­ra­bal­ken får inte vara sty­rel­se­le­da­mot eller verk­stäl­lande direk­tör. Att det­samma gäl­ler den som har närings­för­bud föl­jer av 11 § lagen (2014:836) om närings­för­bud.

Sty­rel­se­le­da­mö­terna ska vara med­lem­mar i för­e­ningen, om inte stad­garna tillå­ter något annat. Den som enligt lag är ställ­fö­re­trä­dare för en med­lem eller, om en juri­disk per­son är med­lem, den som är leda­mot av sty­rel­sen för den juri­diska per­so­nen eller delä­gare i denna får dock vara sty­rel­se­le­da­mot utan att vara med­lem i för­e­ningen, även om stad­garna sak­nar en bestäm­melse om det.

Andra styc­ket gäl­ler inte arbets­ta­gar­re­pre­sen­tan­ter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion för de pri­va­tan­ställda eller lagen (2008:9) om arbets­ta­ga­res med­ver­kan vid grän­sö­ver­skri­dande fusio­ner.

En juri­disk per­son får inte vara sty­rel­se­le­da­mot.
Lag (2016:108).

4 a §   Har upp­hävts genom lag (2016:432).

5 §   Sty­rel­se­le­da­mö­terna och verk­stäl­lande direk­tö­ren ska när de till­trä­der sina upp­drag för infö­ring i aktie­bok anmäla sitt inne­hav av aktier i aktie­bo­lag inom samma kon­cern som för­e­ningen, om det inte har skett dess­förin­nan. För­änd­ringar i akti­e­in­ne­ha­vet ska anmä­las inom en månad.

Första styc­ket gäl­ler inte, om de är anmäl­nings­skyl­diga enligt arti­kel 19 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om mark­nads­miss­bruk (mark­nads­miss­bruks­för­ord­ning) och om upp­hä­vande av Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2003/6/EG och kom­mis­sio­nens direk­tiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG. Lag (2016:713).

6 §   Sty­rel­sen sva­rar för för­e­ning­ens orga­ni­sa­tion och för­valt­ningen av för­e­ning­ens ange­lä­gen­he­ter.

Sty­rel­sen ska fort­lö­pande bedöma för­e­ning­ens och, om för­e­ningen är moder­för­e­ning i en kon­cern, kon­cer­nens eko­no­miska situ­a­tion.

Sty­rel­sen ska se till att för­e­ning­ens orga­ni­sa­tion är utfor­mad så att bok­fö­ringen, medels­för­valt­ningen och för­e­ning­ens eko­no­miska för­hål­lan­den i övrigt kon­trol­le­ras på ett betryg­gande sätt.

Om vissa upp­gif­ter dele­ge­ras till en eller flera av sty­rel­sens leda­mö­ter eller till andra, ska sty­rel­sen handla med omsorg och fort­lö­pande kon­trol­lera om dele­ga­tio­nen kan upp­rätt­hål­las. Lag (2016:108).

6 a §   Den verk­stäl­lande direk­tö­ren ska sköta den löpande för­valt­ningen enligt sty­rel­sens rikt­lin­jer och anvis­ningar.

Den verk­stäl­lande direk­tö­ren får dess­utom utan sty­rel­sens bemyn­di­gande vidta åtgär­der som med hän­syn till omfatt­ningen och arten av för­e­ning­ens verk­sam­het är av ovan­ligt slag eller av stor bety­delse, om sty­rel­sens beslut inte kan avvak­tas utan väsent­lig olä­gen­het för för­e­ning­ens verk­sam­het. I sådana fall ska sty­rel­sen så snart som möj­ligt under­rät­tas om åtgär­den.

Den verk­stäl­lande direk­tö­ren ska vidta de åtgär­der som är nöd­vän­diga för att för­e­ning­ens bok­fö­ring ska full­gö­ras i över­ens­stäm­melse med lag och för att medels­för­valt­ningen ska skö­tas på ett betryg­gande sätt. Lag (2016:108).

7 §   I en eko­no­misk för­e­ning vars över­låt­bara vär­de­pap­per är upp­tagna till han­del på en regle­rad mark­nad ska sty­rel­sen ha ett revi­sions­ut­skott. Utskot­tets leda­mö­ter får inte vara anställda av för­e­ningen. Minst en leda­mot ska ha redovisnings-​​ eller revi­sions­kom­pe­tens. Utskot­tet ska utse en av leda­mö­terna att vara dess ord­fö­rande.

För­e­ningen får besluta att sty­rel­sen inte ska ha något revi­sions­ut­skott, för­ut­satt att sty­rel­sen
   1. full­gör de upp­gif­ter som anges i 7 a § och de upp­gif­ter som revi­sions­ut­skot­tet har enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om sär­skilda krav avse­ende lagstad­gad revi­sion av före­tag av all­mänt intresse och om upp­hä­vande av kom­mis­sio­nens beslut 2005/909/EG, i den ursprung­liga lydel­sen, och
   2. upp­fyl­ler det krav som anges i första styc­ket tredje meningen. Lag (2016:432).

7 a §   Revi­sions­ut­skot­tet ska, utan att det påver­kar sty­rel­sens ansvar och upp­gif­ter i övrigt,
   1. över­vaka för­e­ning­ens finan­si­ella rap­por­te­ring samt lämna rekom­men­da­tio­ner och för­slag för att säker­ställa rap­por­te­ring­ens till­för­lit­lig­het,
   2. med avse­ende på den finan­si­ella rap­por­te­ringen över­vaka effek­ti­vi­te­ten i för­e­ning­ens interna kon­troll, intern­re­vi­sion och risk­han­te­ring,
   3. hålla sig infor­me­rat om revi­sio­nen av års­re­do­vis­ningen och kon­cern­re­do­vis­ningen samt om slut­sat­serna av Revi­sors­in­spek­tio­nens kva­li­tets­kon­troll,
   4. infor­mera sty­rel­sen om resul­ta­tet av revi­sio­nen och om på vil­ket sätt revi­sio­nen bidrog till den finan­si­ella rap­por­te­ring­ens till­för­lit­lig­het samt om vil­ken funk­tion utskot­tet har haft,
   5. granska och över­vaka revi­sorns opar­tisk­het och själv­stän­dig­het och då sär­skilt upp­märk­samma om revi­sorn till­han­da­hål­ler för­e­ningen andra tjäns­ter än revi­sion, och
   6. biträda vid upp­rät­tan­det av för­slag till för­e­nings­stäm­mans beslut om revi­sor­sval.

Om för­e­ningen har en val­be­red­ning som med­lem­marna har ett bety­dande infly­tande i, får för­e­ningen ge val­be­red­ningen i upp­gift att i stäl­let för revi­sions­ut­skot­tet lämna ett för­slag till för­e­nings­stäm­man om val av revi­sor.
Lag (2016:1336).

8 §   Inom sty­rel­sen skall en av leda­mö­terna vara ord­fö­rande. Sty­rel­sen skall välja ord­fö­rande, om inte annat före­skrivs i stad­garna eller har beslu­tats av för­e­nings­stäm­man. Vid lika rös­te­tal avgörs valet genom lott­ning. Verk- stäl­lande direk­tö­ren får inte vara ord­fö­rande.

Ord­fö­ran­den skall se till att sam­man­trä­den hålls när det behövs. På begä­ran av en sty­rel­se­le­da­mot eller verk­stäl­lande direk­tö­ren skall sty­rel­sen sam­man­kal­las. Verk­stäl­lande direk­tö­ren har, även om han inte är sty­rel­se­le­da­mot, rätt att när­vara och yttra sig vid sty­rel­sens sam­man­trä­den, om inte sty­rel­sen bestäm­mer annat i ett sär­skilt fall.

Vid sty­rel­sens sam­man­trä­den skall det föras pro­to­koll som under­teck­nas eller juste­ras av ord­fö­ran­den och den leda­mot som sty­rel­sen utser till det.
Sty­rel­se­le­da­mö­terna och verk­stäl­lande direk­tö­ren har rätt att få avvi­kande mening anteck­nad till pro­to­kol­let. Pro­to­kol­len skall föras i num­mer­följd och för­va­ras på betryg­gande sätt.

9 §   Sty­rel­sen är beslut­för, om mer än hälf­ten av hela anta­let sty­rel­se­le­da­mö­ter eller det högre antal som före­skrivs i stad­garna är när­va­rande. Beslut i ett ärende får dock inte fat­tas, om inte såvitt möj­ligt samt­liga sty­rel­se­le­da­mö­ter har fått till­fälle att delta i ären­dets behand­ling och erhål­lit till­freds­stäl­lande under­lag för att avgöra ären­det.
Om en sty­rel­se­le­da­mot inte kan komma och det finns en sup­ple­ant som skall träda in i hans ställe, skall sup­ple­an­ten ges till­fälle till det. Sup­ple­ant för arbets­ta­gar­le­da­mot, som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion för de pri­va­tan­ställda, skall dock all­tid få under­lag och ges till­fälle att delta i ären­dets behand­ling på samma sätt som en sty­rel­se­le­da­mot.

Om inte stad­garna före­skri­ver en sär­skild röst­ma­jo­ri­tet, gäl­ler som sty­rel­sens beslut den mening för vil­ken mer än hälf­ten av de när­va­rande rös­tar eller, vid lika rös­te­tal, den mening som ord­fö­ran­den biträ­der. Är sty­rel­sen inte full­ta­lig, skall de som rös­tar för beslu­tet dock utgöra mer än en tred­je­del av hela anta­let sty­rel­se­le­da­mö­ter, om inte annat före­skrivs i stad­garna.

Hand­lingar som enligt denna lag skall under­teck­nas av sty­rel­sen skall skri­vas under av minst hälf­ten av hela anta­let sty­rel­se­le­da­mö­ter.
Lag (1987:1247).

10 §   En sty­rel­se­le­da­mot får inte hand­lägga en fråga om
   1. avtal mel­lan honom eller henne och för­e­ningen,
   2. avtal mel­lan för­e­ningen och tredje man, om sty­rel­se­le­da­mo­ten har ett väsent­ligt intresse i frå­gan som kan strida mot för­e­ning­ens, eller
   3. avtal mel­lan för­e­ningen och en juri­disk per­son som sty­rel­se­le­da­mo­ten ensam eller till­sam­mans med någon annan får före­träda.

Första styc­ket 3 gäl­ler inte om för­e­ning­ens mot­part är ett före­tag i samma kon­cern eller före­tags­grupp av mot­sva­rande slag.

Med avtal som avses i första styc­ket jäm­ställs rät­te­gång eller annan talan.

Det som sägs i första styc­ket om en sty­rel­se­le­da­mot gäl­ler också den verk­stäl­lande direk­tö­ren. Lag (2016:108).

11 §   Sty­rel­sen före­trä­der för­e­ningen och teck­nar dess firma.

Sty­rel­sen kan bemyn­diga en sty­rel­se­le­da­mot, verk­stäl­lande direk­tö­ren eller någon annan att före­träda för­e­ningen och teckna dess firma, om inte ett för­bud mot sådant bemyn­di­gande har tagits in i stad­garna. Minst en av dem som bemyn­di­gas att före­träda för­e­ningen och teckna dess firma ska vara bosatt inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det. Om det finns sär­skilda skäl, får Bolags­ver­ket i ett enskilt fall besluta om undan­tag från bosätt­nings­kra­vet. I övrigt gäl­ler i fråga om den som inte är sty­rel­se­le­da­mot eller verk­stäl­lande direk­tör det som sägs i 4 och 10 §§ om verk­stäl­lande direk­tör. Sty­rel­sen kan före­skriva att rät­ten att före­träda för­e­ningen och teckna dess firma får utövas endast av två eller flera per­so­ner i för­e­ning. Ingen annan inskränk­ning får regi­stre­ras.

Sty­rel­sen kan när som helst åter­kalla ett bemyn­di­gande som avses i andra styc­ket.

Om för­e­ningen inte har någon behö­rig ställ­fö­re­trä­dare som är bosatt i Sve­rige, ska sty­rel­sen bemyn­diga en i Sve­rige bosatt per­son att på för­e­ning­ens väg­nar ta emot del­giv­ning. Ett sådant bemyn­di­gande får inte läm­nas till någon som är underå­rig eller som har för­val­tare enligt 11 kap. 7 § för­äld­ra­bal­ken. Lag (2014:541).

12 §   Den verk­stäl­lande direk­tö­ren får all­tid före­träda för­e­ningen och teckna dess firma när det gäl­ler upp­gif­ter som han eller hon ska sköta enligt 6 a §. Lag (2016:108).

13 §   Sty­rel­sen eller någon annan ställ­fö­re­trä­dare för för­e­ningen får inte företa en rätts­hand­ling eller någon annan åtgärd som är ägnad att ge en otill­bör­lig för­del åt en med­lem eller någon annan till nack­del för för­e­ningen eller någon annan med­lem.

En ställ­fö­re­trä­dare för för­e­ningen får inte hel­ler följa en anvis­ning av för­e­nings­stäm­man eller något annat för­e­nings­or­gan, om anvis­ningen inte gäl­ler där­för att den stri­der mot denna lag, tillämp­lig lag om års­re­do­vis­ning eller stad­garna. Lag (2016:108).

14 §   Om sty­rel­sen eller en sär­skild fir­ma­teck­nare har före­ta­git en rätts­hand­ling för för­e­ningen och då har hand­lat i strid med bestäm­mel­serna i denna lag om för­e­nings­or­ga­nens behö­rig­het, gäl­ler rätts­hand­lingen inte mot för­e­ningen. Det­samma är fal­let om en verk­stäl­lande direk­tör när en rätts­hand­ling före­togs över­skred sin behö­rig­het enligt 6 a § och för­e­ningen visar att mot­par­ten insåg eller borde ha insett behö­rig­hets­ö­ver­skri­dan­det.

En rätts­hand­ling gäl­ler inte hel­ler mot för­e­ningen om sty­rel­sen, den verk­stäl­lande direk­tö­ren eller en sär­skild fir­ma­teck­nare har över­skri­dit sin befo­gen­het och för­e­ningen visar att mot­par­ten insåg eller borde ha insett befo­gen­hets­ö­ver­skri­dan­det. Detta gäl­ler dock inte när sty­rel­sen eller den verk­stäl­lande direk­tö­ren har över­trätt en bestäm­melse om före­må­let för för­e­ning­ens verk­sam­het eller andra bestäm­mel­ser som har med­de­lats i stad­garna eller av ett annat för­e­nings­or­gan. Lag (2016:108).

15 §   För regi­stre­ring ska för­e­ningen anmäla vem som har utsetts till sty­rel­se­le­da­mot, verk­stäl­lande direk­tör, sup­ple­ant och fir­ma­teck­nare och vem som enligt 11 § har bemyn­di­gats att på för­e­ning­ens väg­nar ta emot del­giv­ning samt deras post­a­dress och per­son­num­mer eller, om sådant sak­nas, födel­se­da­tum. Om en leda­mot eller sup­ple­ant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion för de pri­va­tan­ställda eller lagen (2008:9) om arbets­ta­ga­res med­ver­kan vid grän­sö­ver­skri­dande fusio­ner, ska detta anges. För regi­stre­ring ska för­e­ningen även anmäla av vilka och hur för­e­ning­ens firma teck­nas.

Anmä­lan görs första gången när för­e­ningen enligt 2 kap. 3 § anmäls för regi­stre­ring och där­ef­ter genast efter det att änd­ring har inträf­fat i ett för­hål­lande som har anmälts eller ska anmä­las för regi­stre­ring enligt första styc­ket. Rätt att göra anmä­lan till­kom­mer även den som anmäl­ningen gäl­ler.

Om för­e­ning­ens post­a­dress änd­ras, ska för­e­ningen genast anmäla det för regi­stre­ring. Lag (2008:15).


7 kap. För­e­nings­stämma

Utö­vande av med­lem­mar­nas beslu­tan­de­rätt i för­e­ningen

1 §   För­e­nings­med­lem­marna utö­var sin rätt att besluta i för­e­ning­ens ange­lä­gen­he­ter vid för­e­nings­stäm­man.

I för­e­ning­ens stad­gar får det bestäm­mas att med­lem­mar­nas beslu­tan­de­rätt i alla eller vissa ange­lä­gen­he­ter ska utövas av sär­skilt utsedda repre­sen­tan­ter (full­mäk­tige). Bestäm­mel­ser om full­mäk­tige finns i 40-42 §§. Lag (2016:108).

Rätt att delta vid för­e­nings­stäm­man

2 §   En med­lem har rätt att när­vara, yttra sig och rösta vid för­e­nings­stäm­man, om inte något annat anges i denna lag.

I stad­garna får det bestäm­mas att en med­lem som har sagt upp sig för utträde ur för­e­ningen inte har rätt att delta i för­e­nings­stäm­man.

Av 3 kap. 5 § fram­går att en med­lem som har ute­slu­tits ur för­e­ningen genast för­lo­rar sin rätt enligt första styc­ket.
Lag (2016:108).

Med­lems röst­rätt

3 §   Varje med­lem har en röst, om inte något annat har bestämts i stad­garna.

I stad­garna får det bestäm­mas att en med­lem får utöva sin röst­rätt bara om vissa angivna vill­kor är upp­fyllda.

Om inve­ste­rande med­lem­mar del­tar i en omröst­ning och de för­fo­gar över mer än en tred­je­del av det sam­man­lagda anta­let rös­ter som avges vid omröst­ningen, ska vär­det av deras rös­ter sät­tas ner så att det sam­man­lagt upp­går till hälf­ten av det sam­man­lagda anta­let övriga avgivna rös­ter. Om omröst­ningen gäl­ler ett beslut som krä­ver stöd av en viss andel av de rös­tande, ska resul­ta­tet av omröst­ningen räk­nas om på mot­sva­rande sätt. Lag (2016:108).

Ombud vid för­e­nings­stäm­man

4 §   En med­lem som inte är per­son­li­gen när­va­rande vid för­e­nings­stäm­man får utöva sin rätt vid stäm­man genom ombud. En med­lem får inte före­trä­das av fler än ett ombud. Rät­ten att anlita ombud får begrän­sas i stad­garna. En med­lem har dock all­tid rätt att anlita sin make, sin sambo, en annan med­lem eller en ställ­fö­re­trä­dare för en annan med­lem som ombud.

Ombu­det ska ha en skrift­lig, date­rad och av med­lem­men under­teck­nad full­makt. En full­makt gäl­ler högst ett år från utfär­dan­det. Lag (2016:108).

5 §   Ett ombud får före­träda högst tre med­lem­mar, om inte något annat har bestämts i stad­garna. Lag (2016:108).

Post­röst­ning

6 §   I stad­garna får det bestäm­mas att med­lem­marna före för­e­nings­stäm­man ska kunna utöva sin röst­rätt per post eller att sty­rel­sen inför en för­e­nings­stämma får besluta att med­lem­marna ska kunna göra det.

Om med­lem­marna ska kunna utöva röst­rätt vid för­e­nings­stäm­man genom post­röst­ning, ska det av kal­lel­sen framgå hur de ska gå till väga. Det huvud­sak­liga inne­hål­let i varje fram­lagt för­slag ska anges i kal­lel­sen, om för­sla­get inte rör en fråga av mindre bety­delse för för­e­ningen. Till kal­lel­sen ska det bifo­gas ett for­mu­lär för post­röst­ning som, med hän­vis­ning till de fram­lagda för­sla­gen, ska inne­hålla två lik­vär­digt pre­sen­te­rade svars­al­ter­na­tiv med rubri­kerna Ja och Nej.
Lag (2016:108).

Biträde vid för­e­nings­stäm­man

7 §   En med­lem eller ett ombud får ha med sig högst ett biträde vid för­e­nings­stäm­man. Biträ­det får yttra sig vid för­e­nings­stäm­man. Lag (2016:108).

Utom­stå­en­des när­varo vid för­e­nings­stäm­man

8 §   För­e­nings­stäm­man får besluta att den som inte är med­lem ska ha rätt att när­vara eller på annat sätt följa för­hand­ling­arna vid för­e­nings­stäm­man. Ett sådant beslut är gil­tigt endast om det biträds av samt­liga röst­be­rät­ti­gade som är när­va­rande vid för­e­nings­stäm­man.

I stad­garna får det bestäm­mas att den som inte är med­lem ska ha rätt att när­vara eller på annat sätt följa för­hand­ling­arna vid för­e­nings­stäm­man även om något beslut som anges i första styc­ket inte fat­tas. Lag (2016:108).

Ordi­na­rie för­e­nings­stämma

9 §   Inom sex måna­der från utgången av varje räken­skapsår ska med­lem­marna hålla en ordi­na­rie för­e­nings­stämma där sty­rel­sen ska lägga fram års­re­do­vis­ningen och revi­sions­be­rät­tel­sen samt, i en moder­för­e­ning som är skyl­dig att upp­rätta kon­cern­re­do­vis­ning, kon­cern­re­do­vis­ningen och kon­cern­re­vi­sions­be­rät­tel­sen (års­stämma). Lag (2016:108).

10 §   Vid års­stäm­man ska beslut fat­tas
   1. om fast­stäl­lelse av resul­tat­räk­ningen och balans­räk­ningen samt, i en moder­för­e­ning som är skyl­dig att upp­rätta kon­cern­re­do­vis­ning, kon­cern­re­sul­tat­räk­ningen och kon­cern­ba­lans­räk­ningen,
   2. om dis­po­si­tio­ner av för­e­ning­ens vinst eller för­lust enligt den fast­ställda balans­räk­ningen,
   3. om ansvars­fri­het gente­mot för­e­ningen för sty­rel­se­le­da­mö­terna och den verk­stäl­lande direk­tö­ren, och
   4. i andra ären­den som för­e­nings­stäm­man ska behandla enligt denna lag eller stad­garna. Lag (2016:108).

Extra för­e­nings­stämma

11 §   Om sty­rel­sen anser att det finns skäl att hålla för­e­nings­stämma före nästa ordi­na­rie för­e­nings­stämma, ska den kalla till extra för­e­nings­stämma.

Sty­rel­sen ska även kalla till extra för­e­nings­stämma om en revi­sor i för­e­ningen eller minst en tion­del av samt­liga röst­be­rät­ti­gade, eller det mindre antal som kan vara bestämt i stad­garna, skrift­li­gen begär att en sådan stämma sam­man­kal­las för att behandla ett angi­vet ärende. Kal­lel­sen ska utfär­das inom två vec­kor från den dag då en sådan begä­ran kom in till för­e­ningen. Lag (2016:108).

Fort­satt för­e­nings­stämma

12 §   Vid en för­e­nings­stämma får det beslu­tas att en fort­satt för­e­nings­stämma ska hål­las en senare dag.

Ett beslut i en fråga som avses i 10 § 1-3 ska skju­tas upp till en fort­satt för­e­nings­stämma om för­e­nings­stäm­man beslu­tar om det eller om minst en tion­del av samt­liga röst­be­rät­ti­gade begär det. En sådan för­e­nings­stämma ska hål­las minst fyra vec­kor och högst åtta vec­kor där­ef­ter. Beslu­tet får inte skju­tas upp ytter­li­gare. Lag (2016:108).

Ort för för­e­nings­stäm­man

13 §   För­e­nings­stäm­man ska hål­las på den ort där sty­rel­sen har sitt säte. I stad­garna får det dock bestäm­mas att stäm­man ska eller kan hål­las
   1. på en annan angi­ven ort i Sve­rige, eller
   2. på en annan av sty­rel­sen anvi­sad ort inom för­e­ning­ens geo­gra­fiska verk­sam­hets­om­råde i Sve­rige.

Om extra­or­di­nära omstän­dig­he­ter krä­ver det, får för­e­nings­stäm­man hål­las på någon annan ort än som anges i första styc­ket. Lag (2016:108).

Rätt att få ären­den behand­lade vid för­e­nings­stäm­man

14 §   En med­lem har rätt att få ett ärende behand­lat vid en för­e­nings­stämma om han eller hon skrift­li­gen begär det hos sty­rel­sen i sådan tid att ären­det kan tas upp i kal­lel­sen till stäm­man eller, om stad­garna inne­hål­ler bestäm­mel­ser om saken, om han eller hon begär det på det sätt och inom den tid som har bestämts i stad­garna.

En med­lem som har ute­slu­tits ur för­e­ningen har inte rätt att få ett ärende behand­lat vid stäm­man även om han eller hon ännu inte har avgått ur för­e­ningen. Lag (2016:108).

Sam­man­kal­lande av för­e­nings­stämma

15 §   Sty­rel­sen kal­lar till för­e­nings­stämma.

Om en för­e­nings­stämma som ska hål­las enligt denna lag, stad­garna eller ett stäm­mo­be­slut inte sam­man­kal­las på före­skri­vet sätt, ska Bolags­ver­ket efter ansö­kan genast kalla till för­e­nings­stämma i enlig­het med 16-21 §§. Om kal­lelse inte kan ske på det sätt som anges i 20 §, får Bolags­ver­ket kalla till för­e­nings­stämma på något annat lämp­ligt sätt. En ansö­kan får göras av en sty­rel­se­le­da­mot, den verk­stäl­lande direk­tö­ren, en revi­sor eller en röst­be­rät­ti­gad. För­e­ningen ska ersätta kost­na­derna för kal­lel­sen. Lag (2016:108).

Tid för kal­lelse

Ordi­na­rie för­e­nings­stämma

16 §   Kal­lelse till en ordi­na­rie för­e­nings­stämma ska utfär­das tidi­gast sex vec­kor och senast fyra vec­kor före för­e­nings­stäm­man.

I stad­garna får det bestäm­mas att kal­lelse till en ordi­na­rie för­e­nings­stämma får utfär­das senare än vad som anges i första styc­ket, dock senast två vec­kor före för­e­nings­stäm­man.
Lag (2016:108).

Extra för­e­nings­stämma

17 §   Kal­lelse till en extra för­e­nings­stämma ska utfär­das tidi­gast sex vec­kor och senast två vec­kor före för­e­nings­stäm­man.

Kal­lelse till en extra för­e­nings­stämma ska dock utfär­das senast fyra vec­kor före för­e­nings­stäm­man om stäm­man ska behandla
   1. en fråga om änd­ring av stad­garna,
   2. en fråga om lik­vi­da­tion, eller
   3. en fråga om att för­e­ningen ska gå upp i en annan juri­disk per­son genom fusion.

I stad­garna får det bestäm­mas att kal­lelse till en sådan för­e­nings­stämma som avses i andra styc­ket får utfär­das senare än vad som anges där, dock senast två vec­kor före för­e­nings­stäm­man. Lag (2016:108).

Fort­satt för­e­nings­stämma

18 §   Om en fort­satt för­e­nings­stämma ska hål­las fyra vec­kor eller senare räk­nat från och med för­e­nings­stäm­mans första dag, ska det utfär­das en sär­skild kal­lelse till den fort­satta för­e­nings­stäm­man. I så fall ska 17 § om tid för kal­lelse till en extra för­e­nings­stämma tilläm­pas. Lag (2016:108).

Kal­lelse när beslut ska fat­tas vid två för­e­nings­stäm­mor

19 §   Om det enligt lag eller för­e­ning­ens stad­gar krävs att ett beslut fat­tas vid två för­e­nings­stäm­mor för att bli gil­tigt, får kal­lelse till den andra stäm­man inte utfär­das innan den första stäm­man har hål­lits. I kal­lel­sen till den andra stäm­man ska sty­rel­sen ange det beslut som den första stäm­man har fat­tat. Lag (2016:108).

Kal­lel­se­sätt

20 §   Med­lem­marna ska kal­las till för­e­nings­stäm­man på det sätt som har bestämts i stad­garna. Kal­lelse ska även skic­kas med post till varje med­lem vars post­a­dress är känd för för­e­ningen, om
   1. ordi­na­rie för­e­nings­stämma ska hål­las på en annan tid än som har bestämts i stad­garna,
   2. stäm­man ska behandla en fråga om en änd­ring av stad­garna som inne­bär
      a) att en med­lems för­plik­telse att betala insat­ser eller avgif­ter till för­e­ningen ökas,
      b) att en med­lems rätt till för­e­ning­ens vinst inskränks,
      c) att en med­lems rätt till för­e­ning­ens behållna till­gångar vid dess upp­lös­ning inskränks,
      d) att en med­lems rätt att få ut belopp enligt 4 kap. 1, 3 eller 4 § inskränks och denna änd­ring ska gälla även för dem som var med­lem­mar i för­e­ningen när frå­gan avgjor­des, eller
      e) att en med­lems rätt att gå ur för­e­ningen för­säm­ras och denna änd­ring ska gälla även för dem som var med­lem­mar i för­e­ningen när frå­gan avgjor­des, eller
   3. stäm­man ska ta ställ­ning till om för­e­ningen ska gå i lik­vi­da­tion eller gå upp i en annan juri­disk per­son genom fusion.

I 1 kap. 8 § anges när kal­lelse får ske med elektro­niska hjälp­me­del. Lag (2016:108).

Kal­lel­sens inne­håll

21 §   Kal­lel­sen ska inne­hålla upp­gift om tid och plats för för­e­nings­stäm­man. I kal­lel­sen ska de ären­den som ska behand­las på för­e­nings­stäm­man tyd­ligt anges.

Om ett ärende avser änd­ring av stad­garna, ska det huvud­sak­liga inne­hål­let i för­sla­get till änd­ringen anges i kal­lel­sen.

I 6 § finns bestäm­mel­ser om kal­lel­sens inne­håll när med­lem­marna ska kunna utöva röst­rätt vid för­e­nings­stäm­man genom post­röst­ning. Lag (2016:108).

Till­han­da­hål­lande av hand­lingar inför för­e­nings­stäm­man

22 §   Sty­rel­sen ska hålla redo­vis­nings­hand­lingar och revi­sions­be­rät­telse eller kopior av dessa hand­lingar till­gäng­liga för med­lem­mar och inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar under minst två vec­kor när­mast före års­stäm­man. Hand­ling­arna ska hål­las till­gäng­liga hos för­e­ningen på den ort där sty­rel­sen har sitt säte.

Kopior av hand­ling­arna ska genast och utan kost­nad för mot­ta­ga­ren skic­kas med post till de med­lem­mar och inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar som begär det och upp­ger sin adress. I 1 kap. 8 § anges när hand­lingar får skic­kas med elektro­niska hjälp­me­del. Lag (2016:108).

Hand­ling­arna ska läg­gas fram på stäm­man.

23 §   Om för­e­nings­stäm­man ska ta ställ­ning till ett för­slag om änd­ring av stad­garna, ska det full­stän­diga för­sla­get hål­las till­gäng­ligt hos för­e­ningen för med­lem­marna från tid­punk­ten för kal­lel­sen fram till för­e­nings­stäm­man.

En kopia av för­sla­get ska genast och utan kost­nad för mot­ta­ga­ren skic­kas med post till de med­lem­mar som begär det och upp­ger sin adress. I 1 kap. 8 § anges när hand­lingar får skic­kas med elektro­niska hjälp­me­del. Lag (2016:108).

Fel i kal­lelse m.m.

24 §   Om en bestäm­melse i denna lag eller stad­garna som rör kal­lelse till för­e­nings­stämma eller till­han­da­hål­lande av hand­lingar inte har följts i något ärende, får för­e­nings­stäm­man inte besluta i ären­det utan sam­tycke av alla med­lem­mar som berörs av felet. För­e­nings­stäm­man får dock även utan sådant sam­tycke avgöra ett ärende som inte har tagits upp i kal­lel­sen, om ären­det enligt lag eller stad­garna ska tas upp vid för­e­nings­stäm­man eller ome­del­bart för­an­leds av ett annat ärende som ska avgö­ras. Den får också besluta att en extra för­e­nings­stämma ska sam­man­kal­las för att behandla ären­det. Lag (2016:108).

För­e­nings­stäm­mans öpp­nande

25 §   För­e­nings­stäm­man öpp­nas av sty­rel­sens ord­fö­rande eller av den som sty­rel­sen har utsett. Om det i stad­garna har bestämts vem som ska öppna för­e­nings­stäm­man eller vara dess ord­fö­rande, öpp­nas dock för­e­nings­stäm­man av honom eller henne. Lag (2016:108).

Röst­längd

26 §   Om det behövs, ska det vid för­e­nings­stäm­man upp­rät­tas en för­teck­ning över när­va­rande med­lem­mar, ombud och biträ­den (röst­längd). En med­lem som har post­rös­tat ska anses som när­va­rande. Om med­lem­marna har olika antal rös­ter, ska upp­gift om anta­let rös­ter läm­nas i röst­läng­den.

Röst­läng­den ska upp­rät­tas av för­e­nings­stäm­mans ord­fö­rande, om han eller hon har valts av för­e­nings­stäm­man utan omröst­ning. I annat fall ska röst­läng­den upp­rät­tas av den som har öpp­nat för­e­nings­stäm­man. Röst­läng­den ska god­kän­nas av för­e­nings­stäm­man. Den gäl­ler till dess att för­e­nings­stäm­man har beslu­tat att ändra den.

Om för­e­nings­stäm­man skjuts upp till en senare dag än när­mast föl­jande var­dag, ska en ny röst­längd upp­rät­tas om det behövs. Lag (2016:108).

Hur för­e­nings­stäm­mans ord­fö­rande utses

27 §   Ord­fö­rande vid för­e­nings­stäm­man ska utses av för­e­nings­stäm­man, om inte något annat har bestämts i stad­garna. Lag (2016:108).

Sty­rel­sens och den verk­stäl­lande direk­tö­rens upp­lys­nings­plikt

Vilka upp­lys­ningar som ska läm­nas

28 §   Om någon med­lem begär det och sty­rel­sen anser att det kan ske utan väsent­lig skada för för­e­ningen, ska sty­rel­sen och den verk­stäl­lande direk­tö­ren vid för­e­nings­stäm­man lämna upp­lys­ningar om
   1. för­hål­lan­den som kan inverka på bedöm­ningen av ett ärende på stäm­man, och
   2. för­hål­lan­den som kan inverka på bedöm­ningen av för­e­ning­ens eko­no­miska situ­a­tion.

I en för­e­ning som ingår i en kon­cern avser upp­lys­nings­plik­ten även för­e­ning­ens för­hål­lande till andra kon­cern­fö­re­tag. Om för­e­ningen är moder­för­e­ning, avser upp­lys­nings­plik­ten också kon­cern­re­do­vis­ningen och sådana för­hål­lan­den i fråga om dot­ter­fö­re­tag som avses i första styc­ket. Lag (2016:108).

29 §   Om en upp­lys­ning som har begärts enligt 28 § kan läm­nas endast med stöd av upp­gif­ter som inte är till­gäng­liga vid för­e­nings­stäm­man, ska upp­lys­ningen inom två vec­kor efter stäm­man hål­las till­gäng­lig i skrift­lig form hos för­e­ningen för med­lem­marna och skic­kas till varje med­lem som har begärt upp­lys­ningen. Lag (2016:108).

Upp­lys­ningar som kan med­föra väsent­lig skada för för­e­ningen

30 §   Om sty­rel­sen bedö­mer att en upp­lys­ning som har begärts enligt 28 § inte kan läm­nas till med­lem­marna utan väsent­lig skada för för­e­ningen, ska den med­lem som har begärt upp­lys­ningen ome­del­bart under­rät­tas om det.

Sty­rel­sen ska lämna upp­lys­ningen till för­e­ning­ens revi­sor, om med­lem­men begär det inom två vec­kor från under­rät­tel­sen enligt första styc­ket. Upp­lys­ningen ska läm­nas till revi­sorn inom två vec­kor efter med­lem­mens begä­ran om det.
Lag (2016:108).

31 §   Om den begärda upp­lys­ningen har läm­nats till för­e­ning­ens revi­sor, ska han eller hon inom två vec­kor där­ef­ter avge ett skrift­ligt ytt­rande till sty­rel­sen. Av ytt­ran­det ska det framgå om den begärda upp­lys­ningen enligt revi­sorns mening borde ha lett till någon änd­ring i revi­sions­be­rät­tel­sen eller, i före­kom­mande fall, kon­cern­re­vi­sions­be­rät­tel­sen eller på annat sätt ger anled­ning till erin­ran. Om så är fal­let, ska änd­ringen eller erin­ran anges i ytt­ran­det.

Sty­rel­sen ska hålla revi­sorns ytt­rande till­gäng­ligt hos för­e­ningen för med­lem­marna och skicka en kopia av det till varje med­lem som har begärt upp­lys­ningen. Lag (2016:108).

Majo­ri­tets­krav

32 §   För­e­nings­stäm­mans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälf­ten av de avgivna rös­terna eller, vid lika rös­te­tal, den mening som ord­fö­ran­den biträ­der.

Första styc­ket gäl­ler inte om något annat föl­jer av denna lag eller har bestämts i stad­garna. I fall som avses i 34 och 35 §§ i detta kapi­tel, 11 kap. 1 § och 12 kap. 9 § får det dock i stad­garna endast tas in längre gående vill­kor än som anges i nämnda bestäm­mel­ser. Lag (2016:108).

33 §   Vid val anses den vald som har fått de flesta rös­terna. Vid lika rös­te­tal avgörs valet genom lott­ning, om inte för­e­nings­stäm­man före valet har beslu­tat något annat.

Första styc­ket gäl­ler inte om något annat har bestämts i stad­garna. Lag (2016:108).

34 §   Ett beslut om änd­ring av stad­garna fat­tas av för­e­nings­stäm­man. Det är gil­tigt om det har biträtts av minst två tred­je­de­lar av de rös­tande, om inte något annat föl­jer av 35 §. Av 32 § fram­går att det i stad­garna får tas in längre gående vill­kor för att beslu­tet ska vara gil­tigt.
Lag (2016:108).

35 §   Ett beslut om en änd­ring av stad­garna som inne­bär att en med­lems för­plik­telse att delta med insat­ser eller betala avgif­ter till för­e­ningen ökas eller att med­lem­mens rätt till års­vinst inskränks är gil­tigt om beslu­tet på för­e­nings­stäm­man har biträtts av minst tre fjär­de­de­lar av de rös­tande.

Ett beslut om änd­ring av stad­garna är gil­tigt endast om det har biträtts av samt­liga rös­tande på för­e­nings­stäm­man, om beslu­tet inne­bär att
   1. en med­lems rätt till för­e­ning­ens behållna till­gångar vid dess upp­lös­ning inskränks,
   2. en med­lems rätt att få ut insats enligt 4 kap. 1, 3 eller 4 § inskränks och denna änd­ring ska gälla även för dem som var med­lem­mar i för­e­ningen när frå­gan avgjor­des, eller
   3. en med­lems rätt att gå ur för­e­ningen för­säm­ras och denna änd­ring ska gälla även för dem som var med­lem­mar i för­e­ningen när frå­gan avgjor­des.

Av 32 § fram­går att det i stad­garna får tas in längre gående vill­kor för att beslu­tet ska vara gil­tigt. Lag (2016:108).

Jäv

36 §   En med­lem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om
   1. talan mot med­lem­men,
   2. med­lem­mens befri­else från ska­de­stånds­an­svar eller någon annan för­plik­telse gente­mot för­e­ningen, eller
   3. talan eller befri­else som avses i 1 eller 2 och som gäl­ler någon annan, om med­lem­men i frå­gan har ett väsent­ligt intresse som kan strida mot för­e­ning­ens.

Bestäm­mel­serna i första styc­ket om med­lem tilläm­pas också på ombud för med­lem. Lag (2016:108). Gene­rell inskränk­ning i för­e­nings­stäm­mans beslu­tan­de­rätt

37 §   För­e­nings­stäm­man får inte fatta ett beslut som är ägnat att ge en otill­bör­lig för­del åt en med­lem eller någon annan till nack­del för för­e­ningen eller någon annan med­lem.
Lag (2016:108).

Stäm­mo­pro­to­koll

38 §   Ord­fö­ran­den ska se till att det förs pro­to­koll vid för­e­nings­stäm­man.

I pro­to­kol­let ska det anteck­nas vilka beslut som för­e­nings­stäm­man har fat­tat. Om ett beslut har fat­tats genom omröst­ning, ska det anteck­nas i pro­to­kol­let hur omröst­ningen har utfal­lit. Har en röst­längd upp­rät­tats, ska denna tas in i eller läg­gas som en bilaga till pro­to­kol­let.

Pro­to­kol­let ska under­teck­nas av ord­fö­ran­den och minst en juste­rings­man som utses av för­e­nings­stäm­man. Lag (2016:108).

39 §   Senast tre vec­kor efter stäm­man ska pro­to­kol­let hål­las till­gäng­ligt hos för­e­ningen för med­lem­marna och inne­ha­varna av för­lags­an­de­lar.

Pro­to­kol­let ska för­va­ras på ett betryg­gande sätt.
Lag (2016:108).

Full­mäk­tige

40 §   Det som sägs i denna lag om för­e­nings­stämma gäl­ler, om inte något annat anges, även ett möte där med­lem­mar­nas beslu­tan­de­rätt utövas av full­mäk­tige (full­mäk­ti­ge­möte).

Om med­lem­mar­nas rätt utövas av full­mäk­tige, gäl­ler det som tidi­gare i detta kapi­tel sägs om för­e­nings­med­lem­mar i fråga om full­mäk­tige. En full­mäk­tig får dock inte delta i ett full­mäk­ti­ge­möte genom ombud. Han eller hon får inte hel­ler anlita biträde vid ett sådant möte, om inte något annat har bestämts i stad­garna eller beslu­tas vid mötet.

Vid ett full­mäk­ti­ge­möte ska ett beslut enligt 8 § om rätt för den som inte är full­mäk­tig att när­vara eller på annat sätt följa för­hand­ling­arna fat­tas med till-​lämp­ning av 32 § första styc­ket. Lag (2016:108).

41 §   En full­mäk­tig får inte väl­jas för längre tid än tre år. Till full­mäk­tig får utses endast den som är med­lem i för­e­ningen eller den som utan att vara med­lem enligt 6 kap. 4 § andra styc­ket ändå kan väl­jas till sty­rel­se­le­da­mot. Lag (2016:108).

42 §   Även om full­mäk­tige har utsetts, har för­e­nings­med­lem­marna sådan rätt som avses i 14 §, 22 § första och andra styc­kena och 39 § första styc­ket.

I fråga om beslut av full­mäk­tige i ämnen som avses i 35 § eller i 12 kap. 20 § ska med­lem­marna under­rät­tas på det sätt som har bestämts i stad­garna. Lag (2016:108).

Talan mot för­e­nings­stäm­mo­be­slut

43 §   Om ett beslut av för­e­nings­stäm­man inte har kom­mit till i behö­rig ord­ning eller på annat sätt stri­der mot denna lag, tillämp­lig lag om års­re­do­vis­ning eller stad­garna, får en för­e­nings­med­lem, en inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar, sty­rel­sen, en sty­rel­se­le­da­mot eller den verk­stäl­lande direk­tö­ren föra talan mot för­e­ningen vid all­män dom­stol om att beslu­tet ska upp­hä­vas eller änd­ras. Lag (2016:108).

44 §   En talan enligt 43 § ska väc­kas inom tre måna­der från dagen för beslu­tet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rät­ten att föra talan för­lo­rad.

Talan får väc­kas senare än vad som sägs i första styc­ket, när
   1. beslu­tet är sådant att det inte kan fat­tas ens med alla med­lem­mar­nas sam­tycke,
   2. sam­tycke till beslu­tet krävs av alla eller vissa med­lem­mar och något sådant sam­tycke inte har getts, eller
   3. kal­lelse till för­e­nings­stäm­man inte har skett eller de bestäm­mel­ser om kal­lelse som gäl­ler för för­e­ningen i väsent­liga delar inte har följts.

I fråga om ett beslut att god­känna en fusions­plan som avser en grän­sö­ver­skri­dande fusion gäl­ler, utö­ver det som sägs i första styc­ket, att talan inte får väc­kas efter det att Bolags­ver­ket eller all­män dom­stol genom ett beslut som har fått laga kraft har läm­nat till­stånd till verk­stäl­lande av fusions­pla­nen enligt 12 kap. 15 eller 16 §. Andra styc­ket ska inte tilläm­pas i fråga om en sådan fusion. Lag (2016:108).

45 §   Om för­e­nings­stäm­mans beslut upp­hävs eller änd­ras genom dom, gäl­ler domen även för de med­lem­mar och inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar som inte har fört talan.

Dom­sto­len får ändra för­e­nings­stäm­mans beslut endast om det kan fast­stäl­las vil­ket inne­håll beslu­tet rät­te­li­gen borde ha haft. Lag (2016:108).

Sty­rel­sens talan mot för­e­ningen

46 §   Om sty­rel­sen vill väcka talan mot för­e­ningen, ska sty­rel­sen sam­man­kalla en för­e­nings­stämma för val av ställ­fö­re­trä­dare som ska föra för­e­ning­ens talan i tvis­ten. Stäm­ningen ska del­ges den valda ställ­fö­re­trä­da­ren.
Lag (2016:108).

Skil­je­för­fa­rande

47 §   En bestäm­melse i stad­garna om att en tvist mel­lan för­e­ningen och sty­rel­sen, en sty­rel­se­le­da­mot, den verk­stäl­lande direk­tö­ren, en lik­vi­da­tor, en med­lem, en inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar eller en röst­be­rät­ti­gad som inte är med­lem ska avgö­ras av en eller flera skil­je­män har samma ver­kan som ett skil­jeav­tal.

Om sty­rel­sen begär skil­je­för­fa­rande mot för­e­ningen, ska 46 § tilläm­pas. Är det fråga om en talan av sty­rel­sen mot för­e­nings­stäm­mans beslut är rät­ten till talan inte för­lo­rad enligt 44 §, om sty­rel­sen inom den tid som anges där har kal­lat till för­e­nings­stämma enligt 46 §. Lag (2016:108).

Ver­kan av beslut om stad­geänd­ring mot en med­lem som inte har sam­tyckt till änd­ringen

48 §   Ett beslut om änd­ring av stad­garna får inte tilläm­pas mot en med­lem som inte har sam­tyckt till änd­ringen, om
   1. beslu­tet inne­bär
      a) att med­lem­mens rätt till för­e­ning­ens behållna till­gångar vid dess upp­lös­ning inskränks,
      b) att med­lem­mens rätt att få ut insats enligt 4 kap. 1, 3 eller 4 § inskränks,
      c) att med­lem­mens rätt att gå ur för­e­ningen för­säm­ras,
      d) att med­lem­mens för­plik­telse att delta med insat­ser eller betala avgif­ter till för­e­ningen ökas, eller
      e) att med­lem­mens rätt till års­vinst inskränks, och
   2. med­lem­men säger upp sig för utträde inom en månad från det att beslu­tet fat­ta­des eller, om beslu­tet fat­ta­des av full­mäk­tige, från det att med­lem­men under­rät­ta­des om beslu­tet.

I ett sådant fall som avses i första styc­ket får med­lem­men, oav­sett vad som är bestämt i stad­garna, gå ur för­e­ningen vid det räken­skaps­års­skifte som infal­ler när­mast efter en månad efter upp­säg­ningen. Vid utträ­det har med­lem­men de rät­tig­he­ter som avgå­ende med­lem­mar har enligt 4 kap. 1 § första och andra styc­kena. Lag (2016:108).

Rege­ring­ens till­stånd till änd­ring av stad­garna

49 §   Om det i stad­garna på grund av lag eller annan för­fatt­ning eller efter rege­ring­ens med­gi­vande har tagits in en bestäm­melse enligt vil­ken en annan bestäm­melse i stad­garna inte får änd­ras utan att rege­ringen har läm­nat till­stånd till det, får inte hel­ler den först­nämnda bestäm­mel­sen änd­ras utan rege­ring­ens till­stånd. Lag (2016:108).

Anmä­lan och verk­stäl­lig­het av beslut om änd­ring av stad­garna

50 §   Ett beslut om änd­ring av stad­garna ska genast anmä­las för regi­stre­ring i för­e­nings­re­gist­ret och får inte verk­stäl­las för­rän det har regi­stre­rats. Lag (2016:108).

Verk­stäl­lig­het av beslut om stad­geänd­ring som inne­bär lind­rad insats­skyl­dig­het

51 §   Ett beslut som inne­bär att med­lem­sin­sat­ser­nas belopp mins­kas eller att med­lem­mar­nas insats­skyl­dig­het enligt stad­garna lind­ras på något annat sätt får inte verk­stäl­las för­rän ett år efter regi­stre­ringen. Lag (2016:108).

Byte av redo­vis­nings­va­luta

52 §   Ett beslut om att införa eller ändra en sådan bestäm­melse i stad­garna som avses i 2 kap. 2 § tredje styc­ket får ver­kan från och med det räken­skapsår som bör­jar efter det att beslu­tet om änd­ring av stad­garna har regi­stre­rats.

Sty­rel­sen ska senast till den första ordi­na­rie för­e­nings­stäm­man efter det att beslu­tet fick ver­kan lägga fram för­slag om nöd­vän­diga följ­dänd­ringar av stad­garna när det gäl­ler den insats som varje med­lem ska delta med i för­e­ningen. Lag (2016:108).


8 kap. Revi­sion och sär­skild gransk­ning

1 §   En eko­no­misk för­e­ning skall ha minst en revi­sor. Revi­so­rerna väljs av för­e­nings­stäm­man, om det inte före­skrivs i stad­garna att en eller flera revi­so­rer skall utses på annat sätt.

En revi­sors upp­drag gäl­ler för den tid som anges i stad­garna. Om upp­dra­get inte skall gälla tills vidare, skall upp­drags­ti­den bestäm­mas så att upp­dra­get upp­hör vid slu­tet av den ordi­na­rie för­e­nings­stämma på vil­ken revi­sor­sval för­rät­tas.

Den som har utsetts till revi­sor skall ome­del­bart under­rät­tas om det. Har revi­sorn valts på för­e­nings­stämma är sty­rel­sen skyl­dig att sörja för under­rät­tel­sen. I annat fall lig­ger skyl­dig­he­ten på den som har till­satt revi­sorn.

För­e­nings­stäm­man kan utse en eller flera revi­sors­sup­ple­an­ter. Bestäm­mel­serna i denna lag om revi­so­rer gäl­ler i tillämp­liga delar om revi­sors­sup­ple­an­ter.

1 a §   Bestäm­mel­ser om revi­sion av eko­no­miska för­e­ningar vars över­låt­bara vär­de­pap­per är upp­tagna till han­del på en regle­rad mark­nad finns även i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om sär­skilda krav avse­ende lagstad­gad revi­sion av före­tag av all­mänt intresse och om upp­hä­vande av kom­mis­sio­nens beslut 2005/909/EG (EU:s revi­sors­för­ord­ning). Lag (2016:432).

1 b §   Ett avtals­vill­kor som har till syfte att för­e­nings­stäm­man ska välja en viss revi­sor eller en revi­sor som finns med i en viss för­teck­ning eller lik­nande är ogil­tigt. Det­samma gäl­ler sådana begräns­ningar i stad­garna.
Lag (2016:432).

2 §   Varje röst­be­rät­ti­gad har rätt att före­slå att det hos Bolags­ver­ket begärs att en revi­sor (medre­vi­sor) utses att delta i revi­sio­nen till­sam­mans med de övriga revi­so­rerna.
För­sla­get ska fram­stäl­las på en för­e­nings­stämma där revi­sor­sval ska ske eller där för­sla­get enligt kal­lel­sen till stäm­man ska behand­las. Om för­sla­get har biträtts av minst en tion­del av samt­liga röst­be­rät­ti­gade eller en tred­je­del av de på stäm­man när­va­rande röst­be­rät­ti­gade, ska sty­rel­sen inom en vecka ansöka hos Bolags­ver­ket om att en medre­vi­sor utses. Om sty­rel­sen för­sum­mar detta, får varje röst­be­rät­ti­gad göra en sådan ansö­kan. Medre­vi­sorn ska tjänst­göra för tiden till och med ordi­na­rie för­e­nings­stämma under nästa räken­skapsår.

Inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar kan begära hos sty­rel­sen att en medre­vi­sor utses. Om detta begärs av inne­ha­vare som före­trä­der för­lagsin­sat­ser till ett sam­man­lagt belopp mot­sva­rande minst en tion­del av det totalt inbe­talda insats­ka­pi­ta­let, ska sty­rel­sen inom två måna­der ansöka hos Bolags­ver­ket om att en medre­vi­sor utses. Om sty­rel­sen för­sum­mar detta, får varje inne­ha­vare av en för­lags­an­del göra en sådan ansö­kan. Lag (2013:736).

3 §   En revi­sor som inte är auk­to­ri­se­rad eller god­känd ska vara bosatt inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det, om inte även en auk­to­ri­se­rad eller god­känd revi­sor del­tar i revi­sio­nen. Om det finns sär­skilda skäl, får Bolags­ver­ket i ett enskilt fall besluta om undan­tag från bosätt­nings­kra­vet. Den som är underå­rig eller i kon­kurs eller har närings­för­bud eller som har för­val­tare enligt 11 kap. 7 § för­äld­ra­bal­ken får inte vara revi­sor.

Revi­sorn ska ha den insikt i och erfa­ren­het av redo­vis­ning och eko­no­miska för­hål­lan­den som med hän­syn till arten och omfånget av för­e­ning­ens verk­sam­het krävs för upp­dra­gets full­gö­rande.

Till revi­sor kan utses även ett regi­stre­rat revi­sions­bo­lag. Bestäm­mel­ser om vem som kan vara huvud­an­sva­rig för revi­sio­nen och om under­rät­tel­se­skyl­dig­het finns i 17 § revi­sorsla­gen (2001:883). Bestäm­mel­serna i 7 och 15 §§ i detta kapi­tel tilläm­pas på den huvud­an­sva­rige.

Till revi­sor i dot­ter­fö­re­tag bör utses minst en av moder­för­e­ning­ens revi­so­rer, om det kan ske. Lag (2016:432).

4 §   Om det hos en sam­man­slut­ning med ända­mål att ha hand om gemen­samma upp­gif­ter för för­e­ningar finns ett sär­skilt revi­sions­or­gan, får sam­man­slut­ningen eller, om revi­sions­or­ga­net är en juri­disk per­son, revi­sions­or­ga­net utses till revi­sor. Den som har till­satts som revi­sor ska utse en för upp­dra­get läm­pad per­son att utföra revi­sio­nen. I fråga om den per­so­nen gäl­ler i tillämp­liga delar det som sägs i denna lag om revi­sor.

I fall som avses i 5 § första eller tredje styc­ket får Bolags­ver­ket, om det finns sär­skilda skäl, medge att en sam­man­slut­ning eller ett revi­sions­or­gan utses till revi­sor trots att revi­sio­nen där­med inte kom­mer att utfö­ras av någon auk­to­ri­se­rad revi­sor. Lag (2014:541).

5 §   Minst en revi­sor ska vara auk­to­ri­se­rad revi­sor, om för­e­ningen upp­fyl­ler mer än ett av föl­jande vill­kor:
   1. mede­lan­ta­let anställda i för­e­ningen har under vart och ett av de två senaste räken­skaps­å­ren upp­gått till mer än 50,
   2. för­e­ning­ens redo­vi­sade balansom­slut­ning har för vart och ett av de två senaste räken­skaps­å­ren upp­gått till mer än 40 mil­jo­ner kro­nor,
   3. för­e­ning­ens redo­vi­sade net­to­om­sätt­ning har för vart och ett av de två senaste räken­skaps­å­ren upp­gått till mer än 80 mil­jo­ner kro­nor.

För en för­e­ning som omfat­tas av första styc­ket får Bolags­ver­ket besluta att det i stäl­let för en auk­to­ri­se­rad revi­sor får utses en viss god­känd revi­sor. Ett sådant beslut får med­de­las om den god­kända revi­sorn är revi­sor i för­e­ningen och det finns sär­skilda skäl. Vid bedöm­ningen av om det finns sär­skilda skäl ska revi­sorns kom­pe­tens och erfa­ren­het av för­e­ningen beak­tas sär­skilt. Beslu­tet gäl­ler i högst fem år.

Första och andra styc­kena gäl­ler även för en moder­för­e­ning i en kon­cern, om kon­cer­nen upp­fyl­ler mer än ett av föl­jande vill­kor:
   1. mede­lan­ta­let anställda i kon­cer­nen har under vart och ett av de två senaste räken­skaps­å­ren upp­gått till mer än 50,
   2. kon­cern­fö­re­ta­gens redo­vi­sade balansom­slut­ning har för vart och ett av de två senaste räken­skaps­å­ren upp­gått till mer än 40 mil­jo­ner kro­nor,
   3. kon­cern­fö­re­ta­gens redo­vi­sade net­to­om­sätt­ning har för vart och ett av de två senaste räken­skaps­å­ren upp­gått till mer än 80 mil­jo­ner kro­nor.

Vid tillämp­ningen av tredje styc­ket 2 och 3 ska ford­ringar och skul­der mel­lan kon­cern­fö­re­tag, lik­som intern­vins­ter, eli­mi­ne­ras. Det­samma gäl­ler för intäk­ter och kost­na­der som hän­för sig till trans­ak­tio­ner mel­lan kon­cern­fö­re­tag, lik­som för­änd­ring av intern­vinst.

I en för­e­ning vars över­låt­bara vär­de­pap­per är upp­tagna till han­del på en regle­rad mark­nad ska minst en revi­sor vara auk­to­ri­se­rad revi­sor.

I andra för­e­ningar än som avses i första, tredje och femte styc­kena ska en auk­to­ri­se­rad eller en god­känd revi­sor utses, om minst en tion­del av samt­liga röst­be­rät­ti­gade begär det vid en för­e­nings­stämma där revi­sor­sval ska ske. Lag (2016:432).

6 §   I fråga om andra för­e­ningar än dem som avses i 5 § får Bolags­ver­ket, om det är påkal­lat av sär­skilda omstän­dig­he­ter, besluta att minst en revi­sor ska vara auk­to­ri­se­rad revi­sor eller god­känd revi­sor.

Om det finns skäl till det, får Bolags­ver­ket sam­ti­digt utse en auk­to­ri­se­rad revi­sor eller en god­känd revi­sor att delta i revi­sio­nen till­sam­mans med övriga revi­so­rer. Upp­drags­ti­den för revi­sorn ska bestäm­mas så att upp­dra­get upp­hör när en annan behö­rig revi­sor har bli­vit utsedd i före­skri­ven ord­ning.

Innan Bolags­ver­ket med­de­lar ett beslut som avses i denna para­graf, ska för­e­ningen ges till­fälle att yttra sig.
Lag (2013:736).

7 §   Den får inte vara revi­sor som
   1. är leda­mot av sty­rel­sen eller verk­stäl­lande direk­tör i för­e­ningen eller dess dot­ter­fö­re­tag eller biträ­der vid för­e­ning­ens bok­fö­ring eller medels­för­valt­ning eller för­e­ning­ens kon­troll där­ö­ver,
   2. är anställd hos eller på annat sätt har en under­ord­nad eller bero­ende ställ­ning till för­e­ningen eller någon som avses i 1,
   3. är verk­sam i samma före­tag som den som yrkes­mäs­sigt biträ­der för­e­ningen vid grund­bok­fö­ringen eller medels­för­valt­ningen eller för­e­ning­ens kon­troll där­ö­ver,
   4. är gift eller sambo med eller är sys­kon eller släk­ting i rätt upp- eller ned­sti­gande led till en per­son som avses i 1,
   5. är besvågrad med en per­son som avses i 1 i rätt upp- eller ned­sti­gande led eller så att den ene är gift med den andres sys­kon, eller
   6. utö­ver vad som nor­malt sam­man­hänger med med­lem­skap i för­e­ningen, står i lånes­kuld till denna eller ett annat före­tag i samma kon­cern eller har en för­plik­telse som för­e­ningen eller ett sådant före­tag har ställt säker­het för.

I fråga om för­e­ningar som avses i 5 § första eller tredje styc­ket gäl­ler, i stäl­let för bestäm­mel­sen i första styc­ket 3, att den inte får vara revi­sor som är verk­sam i samma före­tag som den som yrkes­mäs­sigt biträ­der för­e­ningen vid bok­fö­ringen eller medels­för­valt­ningen eller för­e­ning­ens kon­troll där­ö­ver.

Den som enligt första eller andra styc­ket inte är behö­rig att vara revi­sor i en moder­för­e­ning får inte hel­ler vara revi­sor i dess dot­ter­fö­re­tag.

En revi­sor får vid revi­sio­nen inte anlita någon som enligt första, andra eller tredje styc­ket inte är behö­rig att vara revi­sor. Om för­e­ningen eller dess moder­för­e­ning har anställda med upp­gift att ute­slu­tande eller huvud­sak­li­gen sköta den interna revi­sio­nen, får revi­sorn dock vid revi­sio­nen anlita sådana anställda i den utsträck­ning det är för­en­ligt med god revi­sions­sed. Lag (2006:400).

8 §   Ett upp­drag att tills vidare vara revi­sor upp­hör när ny revi­sor har utsetts.

Ett upp­drag som revi­sor upp­hör i för­tid, om
   1. revi­sorn anmä­ler att upp­dra­get ska upp­höra, eller
   2. den som har utsett revi­sorn ent­le­di­gar honom eller henne på sak­lig grund och anmä­ler att upp­dra­get ska upp­höra.

Anmä­lan enligt andra styc­ket ska göras hos sty­rel­sen. Om en revi­sor som inte är vald på för­e­nings­stäm­man vill avgå, ska revi­sorn anmäla det också hos den som har utsett honom eller henne.

En revi­sor vars upp­drag upp­hör i för­tid ska genast anmäla detta till regi­stre­rings­myn­dig­he­ten för regi­stre­ring och över­lämna en avskrift av anmäl­ningen till för­e­ning­ens sty­relse. Revi­sorn ska i anmäl­ningen lämna en redo­gö­relse för iakt­ta­gel­serna vid den gransk­ning som han eller hon har utfört under den del av löpande räken­skapsår som hans eller hen­nes upp­drag har omfat­tat. För anmäl­ningen gäl­ler i tillämp­liga delar vad som före­skrivs i 13 § tredje och fjärde styc­kena om revi­sions­be­rät­telse. Regi­stre­rings­myn­dig­he­ten ska över­sända en avskrift av anmäl­ningen till Skat­te­ver­ket.

Upp­hör en revi­sors upp­drag i för­tid eller upp­kom­mer hin­der för honom eller henne enligt 3, 5 eller 7 § eller enligt stad­garna att vara revi­sor och finns det inte någon sup­ple­ant för honom eller henne, ska sty­rel­sen vidta åtgär­der för att en ny revi­sor till­sätts för den åter­stå­ende man­dat­ti­den.

Upp­hör en revi­sors upp­drag, som gäl­ler tills vidare, vid annan tid­punkt än vid slu­tet av ordi­na­rie för­e­nings­stämma, gäl­ler vad som före­skrivs i fjärde styc­ket.

Upp­hör en revi­sors upp­drag i för­tid, ska revi­sorn och den som har utsett revi­sorn under­rätta regi­stre­rings­myn­dig­he­ten om skä­let till detta. Lag (2009:566).

8 a §   Upp­dra­get som revi­sor för en för­e­ning vars över­låt­bara vär­de­pap­per är upp­tagna till han­del på en regle­rad mark­nad får gälla högst sju år i följd.

Första styc­ket gäl­ler inte om revi­sorn är ett regi­stre­rat revi­sions­bo­lag. För ett sådant upp­drag finns det bestäm­mel­ser i arti­kel 17.1 andra styc­ket i EU:s revi­sors­för­ord­ning om att upp­dra­get får gälla högst tio år i följd. Upp­dra­get får dock gälla högst
   1. tjugo år i följd, under de för­ut­sätt­ningar som anges i arti­kel 17.4 a och 17.5 i EU:s revi­sors­för­ord­ning, i den ursprung­liga lydel­sen, eller
   2. tju­go­fyra år i följd, under de för­ut­sätt­ningar som anges i arti­kel 17.4 b och 17.5 i EU:s revi­sors­för­ord­ning, i den ursprung­liga lydel­sen. Lag (2016:432).

9 §   Efter ansö­kan ska Bolags­ver­ket utse en behö­rig revi­sor, om
   1. någon auk­to­ri­se­rad revi­sor eller god­känd revi­sor inte är utsedd enligt 5 § första-​​tredje eller femte styc­ket,
   2. en revi­sor är obe­hö­rig enligt 3 § första styc­ket eller 7 § första eller andra styc­ket, eller
   3. en bestäm­melse i stad­garna om anta­let revi­so­rer eller om revi­sors behö­rig­het har åsi­do­satts.

Var och en kan göra en ansö­kan enligt första styc­ket. Sty­rel­sen är skyl­dig att göra en ansö­kan, om inte rät­telse utan dröjs­mål sker genom den som utser revi­sor.

Om för­e­nings­stäm­man, trots en begä­ran enligt 5 § sjätte styc­ket, inte har utsett någon auk­to­ri­se­rad eller god­känd revi­sor och om en röst­be­rät­ti­gad inom en månad från för­e­nings­stäm­man ansö­ker om det hos Bolags­ver­ket, ska Bolags­ver­ket utse en sådan revi­sor.

Ett för­ord­nande enligt denna para­graf ska med­de­las efter det att för­e­ningen har hörts och avse tiden till dess att en annan revi­sor har bli­vit utsedd i före­skri­ven ord­ning. Vid för­ord­nande på grund av att en revi­sor är obe­hö­rig enligt 3 § första styc­ket eller 7 § första eller andra styc­ket ska Bolags­ver­ket ent­le­diga den obe­hö­riga revi­sorn. Lag (2016:432).

10 §   Revi­sorn ska granska för­e­ning­ens års­re­do­vis­ning jämte räken­ska­perna samt sty­rel­sens och verk­stäl­lande direk­tö­rens för­valt­ning. Gransk­ningen ska vara så ingå­ende och omfat­tande som god revi­sions­sed krä­ver. Om revi­sorn är en auk­to­ri­se­rad eller god­känd revi­sor eller ett regi­stre­rat revi­sions­bo­lag, ska gransk­ningen utfö­ras med pro­fes­sio­nell skep­ti­cism.

Om för­e­ningen är en moder­för­e­ning, ska revi­sorn även granska kon­cern­re­do­vis­ningen och kon­cern­fö­re­ta­gens inbör­des för­hål­lan­den i övrigt.

Revi­sorn ska följa de sär­skilda före­skrif­ter som med­de­las av för­e­nings­stäm­man, om de inte stri­der mot lag, stad­garna eller god revi­sions­sed. Lag (2016:432).

10 a §   Har upp­hävts genom lag (2016:432).

10 b §   Har upp­hävts genom lag (2016:432).

11 §   Sty­rel­sen och verk­stäl­lande direk­tö­ren skall ge revi­so­rerna till­fälle att verk­ställa gransk­ningen i den omfatt­ning som dessa fin­ner behöv­ligt samt lämna de upp­lys­ningar och det biträde som de begär. Samma skyl­dig­het före­lig­ger för före­tags­led­ningen och revi­so­rerna i ett dot­ter­fö­re­tag gente­mot revi­so­rerna i en moder­för­e­ning.

12 §   Sedan revi­so­rerna har slut­fört gransk­ningen, skall de skriva en hän- vis­ning till revi­sions­be­rät­tel­sen på års­re­do­vis­ningen och, i en moder-​​ för­e­ning, på kon­cern­re­do­vis­ningen. Fin­ner revi­so­rerna att balans­räk­ningen eller resul­tat­räk­ningen inte bör fast­stäl­las, skall de anteckna även detta.
I en moder­för­e­ning gäl­ler det­samma i fråga om kon­cern­ba­lans­räk­ningen och kon­cern­re­sul­tat­räk­ningen.

13 §   Revi­sorn ska för varje räken­skapsår lämna en revi­sions­be­rät­telse till för­e­nings­stäm­man. Berät­tel­sen ska över­läm­nas till för­e­ning­ens sty­relse senast tre vec­kor före års­stäm­man. Revi­sorn ska inom samma tid till sty­rel­sen åter­lämna de redo­vis­nings­hand­lingar som har över­läm­nats till honom eller henne.

Revi­sions­be­rät­tel­sen ska inne­hålla ett utta­lande om huruvida års­re­do­vis­ningen har upp­rät­tats i över­ens­stäm­melse med tillämp­lig lag om års­re­do­vis­ning. I utta­lan­det ska det sär­skilt anges om års­re­do­vis­ningen ger en rätt­vi­sande bild av för­e­ning­ens resul­tat och ställ­ning och om för­valt­nings­be­rät­tel­sen är för­en­lig med års­re­do­vis­ning­ens övriga delar. Om års­re­do­vis­ningen inte inne­hål­ler sådana upp­lys­ningar som ska läm­nas enligt tillämp­lig lag om års­re­do­vis­ning, ska revi­sorn ange detta och, om det kan ske, lämna behöv­liga upp­lys­ningar i sin berät­telse. I fråga om en sådan håll­bar­hets­rap­port som avses i 6 kap. 10 § års­re­do­vis­nings­la­gen (1995:1554) ska revi­sions­be­rät­tel­sen i stäl­let inne­hålla ett utta­lande om huruvida en rap­port har upp­rät­tats eller inte.

Har revi­sorn vid sin gransk­ning fun­nit att någon åtgärd eller för­sum­melse som kan leda till ersätt­nings­skyl­dig­het lig­ger en sty­rel­se­le­da­mot eller den verk­stäl­lande direk­tö­ren till last eller att en sty­rel­se­le­da­mot eller den verk­stäl­lande direk­tö­ren på något annat sätt har hand­lat i strid med denna lag, tillämp­lig lag om års­re­do­vis­ning eller stad­garna, ska det anmär­kas i berät­tel­sen. Revi­sions­be­rät­tel­sen ska även inne­hålla ett utta­lande i frå­gan om ansvars­fri­het för sty­rel­se­le­da­mö­terna och den verk­stäl­lande direk­tö­ren. I revi­sions­be­rät­tel­sen ska det också anmär­kas om revi­sorn har fun­nit att för­e­ningen inte har full­gjort sin skyl­dig­het att föra med­lems­för­teck­ning enligt 3 kap. och för­teck­ning över inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar enligt 5 kap. Revi­sorn kan även i övrigt i berät­tel­sen anteckna de upp­lys­ningar som han eller hon öns­kar med­dela med­lem­marna.

I revi­sions­be­rät­tel­sen ska det också anmär­kas om revi­sorn fun­nit att för­e­ningen inte har full­gjort sin skyl­dig­het
   1. att göra skat­te­av­drag enligt skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244),
   2. att anmäla sig för regi­stre­ring enligt 7 kap. 2 § skat­te­för­fa­ran­de­la­gen,
   3. att lämna skatte­de­kla­ra­tion enligt 26 kap. 2 § eller 37 kap. 4 § skat­te­för­fa­ran­de­la­gen, eller
   4. att i rätt tid betala skat­ter och avgif­ter som omfat­tas av skat­te­för­fa­ran­de­la­gen.

Revi­sions­be­rät­tel­sen ska inne­hålla sär­skilda utta­lan­den om fast­stäl­lande av balans­räk­ningen och resul­tat­räk­ningen samt om det för­slag till dis­po­si­tio­ner beträf­fande för­e­ning­ens vinst eller för­lust som har lagts fram i för­valt­nings­be­rät­tel­sen.

I en moder­för­e­ning ska revi­sorn lämna en sär­skild revi­sions­be­rät­telse för kon­cer­nen. Då ska första-​​tredje och femte styc­kena och 13 a § tilläm­pas.

Om anmä­lan har gjorts enligt 8 § fjärde eller sjätte styc­ket, ska revi­sorn till revi­sions­be­rät­tel­sen bifoga en avskrift av anmäl­ningen. Även kopior av de under­rät­tel­ser som revi­sorn och den som har utsett revi­sorn har läm­nat enligt 8 § sjätte styc­ket ska bifo­gas revi­sions­be­rät­tel­sen. Lag (2016:951).

13 a §   Revi­sions­be­rät­tel­sens inled­ning ska inne­hålla upp­gift om
   1. för­e­ning­ens firma och orga­ni­sa­tions­num­mer,
   2. vil­ken räken­skaps­pe­riod som revi­sions­be­rät­tel­sen avser, och
   3. revi­sorns eta­ble­rings­ort eller hem­ort.

Revi­sions­be­rät­tel­sen ska vara under­teck­nad av revi­sorn och inne­hålla upp­gift om vil­ken dag revi­sio­nen avslu­ta­des.
Lag (2016:432).

13 b §   I fråga om revi­sions­be­rät­tel­sen för en eko­no­misk för­e­ning vars över­låt­bara vär­de­pap­per är upp­tagna till han­del på en regle­rad mark­nad gäl­ler, utö­ver vad som föl­jer av 13 och 13 a §§, föl­jande.

Revi­sions­be­rät­tel­sens inled­ning ska inne­hålla upp­gift om vil­ket eller vilka norm­sy­stem för redo­vis­ning som för­e­ningen har tilläm­pat.

I revi­sions­be­rät­tel­sen ska det även anges vil­ket eller vilka norm­sy­stem för revi­sion som revi­sorn har tilläm­pat. I före­kom­mande fall ska det även anges
   1. om revi­sorn i en fråga som behand­las i revi­sions­be­rät­tel­sen har en mening som avvi­ker från sty­rel­sens eller någon annan revi­sors,
   2. om revi­sio­nens inrikt­ning eller omfatt­ning är begrän­sad, eller
   3. om revi­sorn anser sig sakna till­räck­ligt under­lag för att göra något utta­lande enligt 13 §.

Om det finns väsent­liga osä­ker­hets­fak­to­rer när det gäl­ler hän­del­ser eller för­hål­lan­den som kan med­föra bety­dande tvi­vel om för­e­ning­ens för­måga att fort­sätta sin verk­sam­het, ska revi­sions­be­rät­tel­sen inne­hålla ett utta­lande i frå­gan.

Utö­ver vad som föl­jer av fjärde styc­ket och 13 § tredje styc­ket får revi­sions­be­rät­tel­sen inte inne­hålla någon för­säk­ran om för­e­ning­ens fram­tida lön­sam­het eller om hur effek­tivt och ända­måls­en­ligt sty­rel­sen eller den verk­stäl­lande direk­tö­ren har dri­vit eller kom­mer att driva verk­sam­he­ten.

Om för­e­ningen har fler än en revi­sor, ska de lämna en gemen­sam revi­sions­be­rät­telse. Det som sägs i 12 § om hän­vis­ning till revi­sions­be­rät­tel­sen gäl­ler då samt­liga revi­so­rer. Vid oenig­het om huruvida års­re­do­vis­ningen har upp­rät­tats i över­ens­stäm­melse med tillämp­lig lag om års­re­do­vis­ning ska varje revi­sor göra ett sådant utta­lande som avses i 13 § andra styc­ket och ange skä­len för oenig­he­ten.

Andra-​​sjätte styc­kena gäl­ler även kon­cern­re­vi­sions­be­rät­tel­sen för en sådan för­e­ning som avses i första styc­ket. Lag (2016:432).

13 c §   I sam­band med en kon­cern­re­vi­sion avse­ende en eko­no­misk för­e­ning vars över­låt­bara vär­de­pap­per är upp­tagna till han­del på en regle­rad mark­nad ska revi­sorn bedöma och utvär­dera det revi­sions­ar­bete som har utförts av revi­so­rer i de övriga kon­cern­fö­re­ta­gen. Revi­sorn ska se till att han eller hon kan få till­gång till doku­men­ta­tion av det revi­sions­ar­bete som är rele­vant för kon­cern­re­vi­sio­nen.

Om revi­sorn är för­hind­rad att göra den bedöm­ning och utvär­de­ring som avses i första styc­ket, ska han eller hon utföra kom­plet­te­rande revi­sions­ar­bete avse­ende dot­ter­fö­re­ta­gen eller vidta andra lämp­liga åtgär­der. Revi­sorn ska också under­rätta Revi­sors­in­spek­tio­nen om hind­ret.
Lag (2016:1336).

13 d §   Revi­sorn skall genast sända en kopia av revi­sions­be­rät­tel­sen till Skat­te­ver­ket, om revi­sions­be­rät­tel­sen inne­hål­ler
   1. anmärk­ningar enligt 13 § tredje styc­ket första meningen,
   2. utta­lan­den om att
   - års­re­do­vis­ningen inte har upp­rät­tats i över­ens­stäm­melse med tillämp­lig lag om års­re­do­vis­ning,
   - sådana upp­lys­ningar som skall läm­nas enligt tillämp­lig lag om års­re­do­vis­ning inte har läm­nats,
   - sty­rel­se­le­da­mö­terna eller den verk­stäl­lande direk­tö­ren inte bör bevil­jas ansvars­fri­het gente­mot för­e­ningen,
   - för­e­ningen inte har full­gjort en skyl­dig­het som avses i 13 § fjärde styc­ket 1-3. Lag (2016:432).

14 §   Erin­ringar som revi­so­rerna fram­stäl­ler till sty­rel­sen eller verk­stäl­lande direk­tö­ren och som inte har tagits in i revi­sions­be­rät­tel­sen skall de anteckna i pro­to­koll eller någon annan hand­ling. Hand­lingen skall över­läm­nas till sty­rel­sen och beva­ras av denna på betryg­gande sätt.

15 §   Revi­so­rerna har rätt att när­vara vid för­e­nings­stäm­morna. De är skyl­diga att när­vara vid en stämma, om det med hän­syn till ären­dena kan anses påkal­lat.

16 §   Revi­so­rerna får inte obe­hö­ri­gen lämna upp­lys­ningar till enskilda med­lem­mar eller utom­stå­ende om sådana för­e­ning­ens ange­lä­gen­he­ter som de har fått kän­ne­dom om vid full­gö­ran­det av sitt upp­drag, om det kan vara till nack­del för för­e­ningen.
Revi­so­rerna är skyl­diga att
   1. till för­e­nings­stäm­man lämna alla upp­lys­ningar som stäm­man begär, om det inte skulle vara till väsent­lig nack­del för för­e­ningen,
   2. till medre­vi­sor, granskare som avses i 17 §, ny revi­sor och, om för­e­ningen har för­satts i kon­kurs, kon­kurs­för­val­tare lämna erfor­der­liga upp­lys­ningar om för­e­ning­ens ange­lä­gen­he­ter, samt
   3. på begä­ran lämna upp­lys­ningar om för­e­ning­ens ange­lä­gen­he­ter till under­sök­nings­le­da­ren under för­un­der­sök­ning i brott­mål.

Revi­so­rerna i en för­e­ning som omfat­tas av 2 kap. 3 § offentlighets-​​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400) är även skyl­diga att på begä­ran lämna upp­lys­ningar om för­e­ning­ens ange­lä­gen­he­ter till de för­tro­en­de­valda revi­so­rerna i kom­mu­nen eller lands­tinget. Lag (2009:435).

16 a §   En revi­sor som har utsetts av för­e­nings­stäm­man i en eko­no­misk för­e­ning vars över­låt­bara vär­de­pap­per är upp­tagna till han­del på en regle­rad mark­nad får ent­le­di­gas av tings­rät­ten i den ort där sty­rel­sen har sitt säte om han eller hon är olämp­lig för upp­dra­get.

En ansö­kan om att tings­rät­ten ska besluta om ent­le­di­gande får göras av
   1. röst­be­rät­ti­gade som repre­sen­te­rar minst fem pro­cent av rös­terna i för­e­ningen,
   2. sty­rel­sen, och
   3. Finan­sin­spek­tio­nen.
Lag (2016:432).

17 §   Varje röst­be­rät­ti­gad kan före­slå att Bolags­ver­ket ska utse granskare för sär­skild gransk­ning av för­e­ning­ens för­valt­ning och räken­ska­per under viss för­flu­ten tid eller av vissa åtgär­der eller för­hål­lan­den i för­e­ningen.

För­sla­get ska fram­stäl­las på en ordi­na­rie för­e­nings­stämma eller på en stämma där ären­det enligt kal­lel­sen ska behand­las. Om för­sla­get har biträtts av minst en tion­del av samt­liga röst­be­rät­ti­gade eller en tred­je­del av de när­va­rande röst­be­rät­ti­gade, ska sty­rel­sen inom en vecka ansöka hos Bolags­ver­ket om att granskare ska utses. Om sty­rel­sen för­sum­mar detta, får varje röst­be­rät­ti­gad göra en sådan ansö­kan. Bolags­ver­ket får utse en eller flera granskare.

Inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar kan begära hos sty­rel­sen att granskare utses. Om detta begärs av inne­ha­vare som före­trä­der för­lagsin­sat­ser till ett sam­man­lagt belopp mot­sva­rande minst en tion­del av det totalt inbe­talda insats­ka­pi­ta­let, ska sty­rel­sen inom två måna­der ansöka hos Bolags­ver­ket om att granskare utses. Om sty­rel­sen för­sum­mar detta, får varje inne­ha­vare av en för­lags­an­del göra en sådan ansö­kan. Bolags­ver­ket får utse en eller flera granskare.

Det som sägs i 3 § första och tredje styc­kena, 4, 7, 11, 15 och 16 §§ samt 13 kap. 2 och 4-6 §§ om revi­sor ska tilläm­pas även i fråga om granskare.

Ett ytt­rande över gransk­ningen ska avges till för­e­nings­stäm­man. Ytt­ran­det ska till­han­da­hål­las med­lem­mar och andra röst­be­rät­ti­gade på det sätt som anges i 7 kap. 22 §. På samma sätt ska ytt­ran­det dess­utom till­han­da­hål­las inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar, om granska­ren har utsetts på begä­ran av en sådan inne­ha­vare. Lag (2016:108).

18 §   En för­e­ning som enligt 5 § första, tredje eller femte styc­ket eller enligt Bolags­ver­kets beslut ska ha en auk­to­ri­se­rad eller en god­känd revi­sor, ska för regi­stre­ring anmäla vem som har utsetts till revi­sor. Anmä­lan behö­ver inte göras om revi­sorn har utsetts av Bolags­ver­ket.

Anmä­lan ska inne­hålla upp­gift om revi­sorns post­a­dress. Om post­a­dres­sen avvi­ker från revi­sorns hem­vist, ska även hem­vis­ten anges. Anmä­lan ska vidare inne­hålla upp­gift om revi­sorns per­son­num­mer eller, om sådant sak­nas, födel­se­da­tum. Om revi­sorn är ett regi­stre­rat revi­sions­bo­lag, ska anmä­lan även inne­hålla upp­gift om bola­gets orga­ni­sa­tions­num­mer eller något annat iden­ti­fi­e­rings­num­mer och om vem som är huvud­an­sva­rig för revi­sio­nen.

Anmä­lan ska göras första gången genast efter det att skyl­dig­het för för­e­ningen att ha en auk­to­ri­se­rad eller en god­känd revi­sor har upp­kom­mit och där­ef­ter genast efter det att någon änd­ring har inträf­fat i ett för­hål­lande som har anmälts eller ska anmä­las för regi­stre­ring. Om skyl­dig­he­ten att ha en auk­to­ri­se­rad eller en god­känd revi­sor enligt 5 § första, tredje eller femte styc­ket eller 6 § första styc­ket upp­hör, ska detta anmä­las senast när för­e­ningen har valt en ny revi­sor.

Rätt att göra anmä­lan har även den som anmä­lan gäl­ler.
Lag (2016:432).


9 kap. Vär­deö­ver­fö­ringar från för­e­ningen

Begrep­pet vär­deö­ver­fö­ring

1 §   Med vär­deö­ver­fö­ring avses i denna lag
   1. vinstut­del­ning,
   2. gott­gö­relse,
   3. minsk­ning av reserv­fon­den för åter­be­tal­ning till med­lem­marna, och
   4. annan affärs­hän­delse som med­för att för­e­ning­ens för­mö­gen­het mins­kar och som inte har rent affärs­mäs­sig karak­tär för för­e­ningen eller är en natur­lig del i för­e­ning­ens eko­no­miska rela­tion med med­lem­marna.

Om åter­be­tal­ning av med­lem­sin­sat­ser, inlö­sen av för­lagsin­sat­ser, utskift­ning vid lik­vi­da­tion och över­fö­ring av till­gångar i sam­band med fusion finns sär­skilda bestäm­mel­ser i 4, 5, 11 respek­tive 12 kap. Lag (2016:108).

Tillåtna for­mer för vär­deö­ver­fö­ring

2 §   Vär­deö­ver­fö­ringar från för­e­ningen får göras endast enligt bestäm­mel­serna i denna lag om
   1. vinstut­del­ning,
   2. gott­gö­relse,
   3. minsk­ning av reserv­fon­den för åter­be­tal­ning till med­lem­marna, och
   4. gåva som avses i 5 §.
Lag (2016:108).

Skyd­det för för­e­ning­ens bundna egna kapi­tal och för­sik­tig­hets­re­geln

3 §   En vär­deö­ver­fö­ring får inte äga rum om det inte efter över­fö­ringen finns full täck­ning för för­e­ning­ens bundna egna kapi­tal. Beräk­ningen ska grunda sig på den senast fast­ställda balans­räk­ningen med beak­tande av änd­ringar i det bundna egna kapi­ta­let som har skett efter balans­da­gen.

Även om det inte finns något hin­der enligt första styc­ket, får för­e­ningen genom­föra en vär­deö­ver­fö­ring till med­lem­mar eller andra endast om den fram­står som för­svar­lig med hän­syn till
   1. de krav som verk­sam­he­tens art, omfatt­ning och ris­ker stäl­ler på stor­le­ken av det egna kapi­ta­let, och
   2. för­e­ning­ens kon­so­li­de­rings­be­hov, lik­vi­di­tet och ställ­ning i övrigt.

Om för­e­ningen är en moder­för­e­ning, ska vid tillämp­ningen av andra styc­ket hän­syn tas även till de krav som kon­cern­verk­sam­he­tens art, omfatt­ning och ris­ker stäl­ler på kon­cer­nens eget kapi­tal samt till kon­cer­nens kon­so­li­de­rings­be­hov, lik­vi­di­tet och ställ­ning i övrigt.

Första styc­ket gäl­ler inte vär­deö­ver­fö­ringar i form av gott­gö­relse. Lag (2016:108).

Vär­deö­ver­fö­ringar under löpande räken­skapsår

4 §   Under tiden från och med den års­stämma där resul­tat­räk­ningen och balans­räk­ningen för ett räken­skapsår har fast­ställts fram till nästa års­stämma får vär­deö­ver­fö­ringar göras med ett sam­man­lagt belopp som upp­går till högst det belopp som vid den första års­stäm­man var till­gäng­ligt för vär­deö­ver­fö­ring enligt 3 § första styc­ket. Vid beräk­ningen av utrym­met för vär­deö­ver­fö­ring ska änd­ringar i det bundna egna kapi­ta­let som har skett efter den senaste års­stäm­man beak­tas.

Första styc­ket gäl­ler inte vär­deö­ver­fö­ringar i form av gott­gö­relse. Lag (2016:108).

Gåva till all­män­nyt­tigt ända­mål

5 §   För­e­nings­stäm­man eller, om saken är av ringa bety­delse med hän­syn till för­e­ning­ens ställ­ning, sty­rel­sen får besluta om en gåva till ett all­män­nyt­tigt eller där­med jäm­för­ligt ända­mål, om det med hän­syn till ända­må­lets art, för­e­ning­ens ställ­ning och omstän­dig­he­terna i övrigt får anses skä­ligt och gåvan inte stri­der mot 3 §. Lag (2016:108).

Åter­bä­rings­skyl­dig­het vid olag­lig vär­deö­ver­fö­ring

6 §   Om en vär­deö­ver­fö­ring som avses i 1 § första styc­ket 1-3 eller 5 § har gjorts i strid med detta kapi­tel eller 10 kap., ska mot­ta­ga­ren åter­bära vad han eller hon har tagit emot, om för­e­ningen visar att han eller hon insåg eller borde ha insett att vär­deö­ver­fö­ringen stod i strid med denna lag. Har en vär­deö­ver­fö­ring enligt 1 § första styc­ket 4, som inte avser gåva enligt 5 §, gjorts i strid med detta kapi­tel, är mot­ta­ga­ren åter­bä­rings­skyl­dig om för­e­ningen visar att han eller hon insåg eller borde ha insett att trans­ak­tio­nen inne­fat­tade en vär­deö­ver­fö­ring från för­e­ningen.

På vär­det av den egen­dom som ska åter­bä­ras ska mot­ta­ga­ren betala ränta enligt 5 § rän­te­la­gen (1975:635) från det att vär­deö­ver­fö­ringen ägde rum till dess att ränta ska beta­las enligt 6 § rän­te­la­gen till följd av 3 eller 4 § samma lag.
Lag (2016:108).

Brist­täck­nings­an­svar vid olag­lig vär­deö­ver­fö­ring

7 §   Om det upp­kom­mer någon brist vid åter­bä­ring enligt 6 §, är de per­so­ner som har med­ver­kat till beslu­tet om vär­deö­ver­fö­ringen ansva­riga för bris­ten. Det­samma gäl­ler de som har med­ver­kat till verk­stäl­lan­det av beslu­tet eller till upp­rät­tan­det eller fast­stäl­lan­det av en orik­tig balans­räk­ning som har legat till grund för beslu­tet om vär­deö­ver­fö­ring.

För ansvar enligt första styc­ket för­ut­sätts i fråga om sty­rel­se­le­da­mö­ter, verk­stäl­lande direk­tör, revi­sor och sär­skild granskare, upp­såt eller oakt­sam­het, och, i fråga om med­lem­mar och andra, upp­såt eller grov oakt­sam­het.

För brist som upp­kom­mer vid åter­bä­ringen ansva­rar även den som har tagit emot egen­dom från en per­son som avses i 6 § första styc­ket med vet­skap om att den här­rör från en olag­lig vär­deö­ver­fö­ring.

Vid tillämp­ning av första-​​tredje styc­kena gäl­ler 13 kap. 4 §.
Lag (2016:108).


10 kap. Vinstut­del­ning och viss annan använd­ning av för­e­ning­ens egen­dom

Vinstut­del­ning

1 §   Beslut om vinstut­del­ning fat­tas av för­e­nings­stäm­man.

Stäm­man får besluta om vinstut­del­ning med större belopp än vad sty­rel­sen har före­sla­git eller god­känt endast om det finns en sådan skyl­dig­het enligt stad­garna.

Att stad­garna ska inne­hålla bestäm­mel­ser om använd­ningen av för­e­ning­ens vinst fram­går av 2 kap. 2 §. Lag (2016:108).

2 §   Vinstut­del­ning får läm­nas till
   1. för­e­nings­med­lem­mar,
   2. inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar, och
   3. avgångna med­lem­mar i för­hål­lande till deras inne­stå­ende med­lem­sin­sat­ser.

Vinstut­del­ning får läm­nas till andra än de som nämns i första styc­ket, om utdel­ningen beräk­nas i för­hål­lande till den omfatt­ning i vil­ken de har del­ta­git i för­e­ning­ens verk­sam­het. Lag (2016:108).

3 §   Om för­e­nings­stäm­man ska pröva en fråga om vinstut­del­ning, ska sty­rel­sen upp­rätta ett för­slag till beslut.

I för­sla­get ska föl­jande anges:
   1. vilka som ska ha rätt till utdel­ning,
   2. hur rät­ten till utdel­ning ska beräk­nas,
   3. den tid­punkt då utdel­ningen ska beta­las eller, i före­kom­mande fall, bemyn­di­gande för sty­rel­sen att fast­ställa betal­nings­dag, och
   4. om utdel­ningen ska avse annat än pengar, upp­gift om arten av den egen­dom som ska delas ut. Lag (2016:108).

4 §   Till för­sla­get om vinstut­del­ning ska bifo­gas ett moti­ve­rat ytt­rande från sty­rel­sen om huruvida den före­slagna vinstut­del­ningen är för­svar­lig med hän­syn till 9 kap. 3 § andra och tredje styc­kena. Om till­gångar eller skul­der har vär­de­rats till verk­ligt värde enligt 4 kap. 14 a § års­re­do­vis­nings­la­gen (1995:1554), ska det i ytt­ran­det också anges hur stor del av det egna kapi­ta­let som beror på att en sådan vär­de­ring har tilläm­pats. Lag (2016:108).

5 §   Om års­re­do­vis­ningen inte ska behand­las på den för­e­nings­stämma som ska pröva för­sla­get om vinstut­del­ning, ska det i för­sla­get anges hur stor del av det dis­po­nibla belop­pet enligt 9 kap. 3 § första styc­ket som finns kvar efter det senast fat­tade beslu­tet om vär­deö­ver­fö­ring.
Lag (2016:108).

6 §   I de fall som avses i 5 § ska föl­jande hand­lingar bifo­gas för­sla­get:
   1. en kopia av den års­re­do­vis­ning som inne­hål­ler de senast fast­ställda balans-​​ och resul­tat­räk­ning­arna,
   2. en kopia av revi­sions­be­rät­tel­sen för det år års­re­do­vis­ningen avser,
   3. en redo­gö­relse, under­teck­nad av sty­rel­sen, för hän­del­ser av väsent­lig bety­delse för för­e­ning­ens ställ­ning som har inträf­fat efter det att års­re­do­vis­ningen läm­na­des med upp­gift om vär­deö­ver­fö­ringar som har beslu­tats under samma tid och om för­änd­ringar i för­e­ning­ens bundna egna kapi­tal som har skett efter balans­da­gen, och
   4. ett ytt­rande över den redo­gö­relse som avses i 3, under­teck­nat av för­e­ning­ens revi­sor, med utta­lande om huruvida för­e­nings­stäm­man bör besluta i enlig­het med för­sla­get. Lag (2016:108).

7 §   Sty­rel­sen ska hålla för­sla­get om vinstut­del­ning, till­sam­mans med ett sådant ytt­rande som avses i 4 §, till­gäng­ligt hos för­e­ningen för röst­be­rät­ti­gade, med­lem­mar och inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar under minst två vec­kor när­mast före den för­e­nings­stämma där frå­gan om vinstut­del­ning ska prö­vas. I före­kom­mande fall ska även de hand­lingar som avses i 6 § hål­las till­gäng­liga till­sam­mans med för­sla­get.

Kopior av hand­ling­arna ska genast och utan kost­nad för mot­ta­ga­ren skic­kas med post till de röst­be­rät­ti­gade, med­lem­mar och inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar som begär det och upp­ger sin adress. I 1 kap. 8 § anges när hand­lingar får skic­kas med elektro­niska hjälp­me­del.

Hand­ling­arna ska läg­gas fram på för­e­nings­stäm­man.
Lag (2016:108).

8 §   Kal­lel­sen till den för­e­nings­stämma som ska pröva för­sla­get om vinstut­del­ning ska ange för­sla­gets huvud­sak­liga inne­håll. Lag (2016:108).

9 §   Beslu­tet om vinstut­del­ning ska inne­hålla de upp­gif­ter som fram­går av 3 §. Lag (2016:108).

Gott­gö­relse

10 §   Med gott­gö­relse avses i denna lag efter­lik­vi­der, åter­bä­ringar eller lik­nande som läm­nas till för­e­ning­ens med­lem­mar eller till någon annan och som grun­das på verk­sam­he­tens resul­tat utan att ha räk­nats in i det redo­vi­sade års­re­sul­ta­tet. Lag (2016:108).

11 §   Beslut om gott­gö­relse fat­tas av för­e­nings­stäm­man eller, efter stäm­mans bemyn­di­gande, av sty­rel­sen. I stad­garna får det bestäm­mas att sty­rel­sen får besluta om gott­gö­relse även utan stäm­mans bemyn­di­gande.

Stäm­man får besluta om gott­gö­relse med större belopp än vad sty­rel­sen har före­sla­git eller god­känt endast om det finns en sådan skyl­dig­het enligt stad­garna. Lag (2016:108).

12 §   Om för­e­nings­stäm­man ska pröva en fråga om gott­gö­relse, ska sty­rel­sen upp­rätta ett för­slag till beslut. Vid upp­rät­tan­det av för­sla­get ska 3, 4 och 6 §§ tilläm­pas. För­sla­get ska till­han­da­hål­las de röst­be­rät­ti­gade och med­lem­marna på de sätt som anges i 7 §. I fråga om kal­lelse till den stämma som ska pröva för­sla­get gäl­ler 8 §. Stäm­mans beslut ska ha det inne­håll som anges i 9 §. Lag (2016:108).

13 §   Om sty­rel­sen beslu­tar om gott­gö­relse, ska den upp­rätta ett sådant moti­ve­rat ytt­rande som anges i 4 §. Lag (2016:108).

Minsk­ning av reserv­fon­den

Minsk­nings­än­da­mål

14 §   Reserv­fon­den får mins­kas för
   1. täck­ning av för­lust, om det inte finns fritt eget kapi­tal som mot­sva­rar för­lus­ten,
   2. åter­be­tal­ning till med­lem­marna eller annat ända­mål, om Bolags­ver­ket eller, i tvis­tiga fall, all­män dom­stol med tillämp­ning av 16-20 §§ ger till­stånd till minsk­ningen.
Lag (2016:108).

Besluts­ord­ning

15 §   Beslut om minsk­ning av reserv­fon­den fat­tas av för­e­nings­stäm­man.

Vid för­e­nings­stäm­mans beslut gäl­ler 7 kap. 32 §.
Lag (2016:108).

Under­rät­telse till för­e­ning­ens kända bor­ge­nä­rer

16 §   Om till­stånd krävs enligt 14 § 2, ska för­e­ningen skrift­li­gen under­rätta sina kända bor­ge­nä­rer om minsk­nings­be­slu­tet. Under­rät­tel­serna ska inne­hålla upp­gift om att för­e­ningen avser att ansöka om till­stånd att verk­ställa minsk­nings­be­slu­tet samt upp­gift om bor­ge­nä­rer­nas rätt enligt 19 § att mot­sätta sig att beslu­tet verk­ställs.

Bor­ge­nä­rerna behö­ver inte under­rät­tas om en revi­sor i ett skrift­ligt, under­teck­nat ytt­rande utta­lar att han eller hon inte har fun­nit att minsk­ningen med­för någon fara för bor­ge­nä­rerna. Inte hel­ler behö­ver under­rät­telse skic­kas till bor­ge­nä­rer vil­kas anspråk avser en ford­ran på lön, pen­sion eller annan ersätt­ning som omfat­tas av löne­ga­ranti enligt löne­ga­ran­ti­la­gen (1992:497).

En revi­sor som avses i andra styc­ket ska vara en auk­to­ri­se­rad eller god­känd revi­sor eller ett regi­stre­rat revi­sions­bo­lag. Om inte något annat fram­går av stad­garna, ska revi­sorn utses av för­e­nings­stäm­man. Om för­e­ningen redan har en auk­to­ri­se­rad eller god­känd revi­sor, ska han eller hon utföra gransk­ningen.

För en revi­sor som har utsetts att utföra gransk­ning enligt andra styc­ket gäl­ler 8 kap. 11 och 15 §§ samt 16 § andra och tredje styc­kena. Lag (2016:108).

Ansö­kan om till­stånd

17 §   För­e­ningen ska, i sådana fall som avses i 14 § 2, ansöka om till­stånd att verk­ställa minsk­nings­be­slu­tet. Ansö­kan ska göras hos Bolags­ver­ket. Den ska ges in inom två måna­der från minsk­nings­be­slu­tet.

Till ansö­kan ska det bifo­gas ett intyg från för­e­ning­ens sty­relse eller verk­stäl­lande direk­tör om att för­e­ning­ens kända bor­ge­nä­rer har under­rät­tats enligt 16 § första styc­ket. Om det finns ett sådant ytt­rande som avses i 16 § andra styc­ket, ska i stäl­let ytt­ran­det bifo­gas ansö­kan. Om för­e­ningen inte har bifo­gat vare sig ett sådant intyg eller ett sådant ytt­rande, ska Bolags­ver­ket före­lägga för­e­ningen att avhjälpa bris­ten. Om för­e­ningen inte gör detta, ska ansö­kan avvi­sas. Lag (2016:108).

Kal­lelse på för­e­ning­ens bor­ge­nä­rer

18 §   Om Bolags­ver­ket fin­ner att det inte finns något hin­der mot en ansö­kan enligt 17 §, ska ver­ket kalla för­e­ning­ens bor­ge­nä­rer. Ver­ket ska dock inte kalla bor­ge­nä­rer vil­kas anspråk avser en ford­ran på lön, pen­sion eller annan ersätt­ning som omfat­tas av löne­ga­ranti enligt löne­ga­ran­ti­la­gen (1992:497).

Kal­lel­sen ska inne­hålla ett före­läg­gande för den som vill mot­sätta sig ansö­kan att senast en viss dag anmäla detta skrift­li­gen. Före­läg­gan­det ska inne­hålla en upp­lys­ning om att han eller hon annars anses ha med­gett ansö­kan.

Bolags­ver­ket ska skynd­samt kun­göra kal­lel­sen i Post- och Inri­kes Tid­ningar. Ver­ket ska vidare skicka en sär­skild under­rät­telse om kal­lel­sen till Skat­te­ver­ket.

När Bolags­ver­ket ska lämna till­stånd till minsk­ning av reserv­fon­den Lag (2016:108).

19 §   Om inte någon av de bor­ge­nä­rer som har bli­vit kal­lade enligt 18 § mot­sät­ter sig ansö­kan inom före­lagd tid, ska Bolags­ver­ket ge för­e­ningen till­stånd att verk­ställa minsk­nings­be­slu­tet. Mot­sät­ter sig någon bor­ge­när ansö­kan, ska ver­ket över­lämna ären­det till tings­rät­ten i den ort där för­e­ning­ens sty­relse har sitt säte. Lag (2016:108).

När all­män dom­stol ska lämna till­stånd till minsk­ning av reserv­fon­den

20 §   Om ett ärende om till­stånd att få verk­ställa minsk­nings­be­slu­tet har över­läm­nats till dom­stol, ska till­stånd läm­nas om det visas att de bor­ge­nä­rer som har mot­satt sig ansö­kan har fått full betal­ning eller har betryg­gande säker­het för sina ford­ringar. I annat fall ska ansö­kan avslås. Lag (2016:108).

Insat­se­mis­sion

21 §   Ett belopp som enligt 9 kap. 3 och 4 §§ kan bli före­mål för vär­deö­ver­fö­ring får över­fö­ras till med­lem­sin­sat­serna genom insat­se­mis­sion.

Beslut om insat­se­mis­sion fat­tas av för­e­nings­stäm­man.
Lag (2016:108).


11 kap. Lik­vi­da­tion och upp­lös­ning

Fri­vil­lig lik­vi­da­tion

1 §   För­e­nings­stäm­man kan besluta att för­e­ningen ska gå i lik­vi­da­tion.

Ett beslut om lik­vi­da­tion är gil­tigt endast om det har biträtts av minst två tred­je­de­lar av de rös­tande. Av 7 kap. 32 § fram­går att det i stad­garna får tas in längre gående vill­kor för att beslu­tet ska vara gil­tigt. Beslu­tet om lik­vi­da­tion gäl­ler ome­del­bart eller från och med den senare dag som för­e­nings­stäm­man bestäm­mer.

Ett beslut om lik­vi­da­tion kan dock all­tid fat­tas med sådan majo­ri­tet som anges i 7 kap. 32 § första styc­ket, om det finns grund för tvångs­lik­vi­da­tion enligt 3, 4 eller 4 a §. I ett sådant fall gäl­ler beslu­tet om lik­vi­da­tion all­tid ome­del­bart.

Beslu­tet om lik­vi­da­tion ska genom stäm­mans försorg genast anmä­las för regi­stre­ring. Lag (2016:108).

2 §   Sty­rel­sen skall genast till för­e­nings­stäm­man hän­skjuta frå­gan huruvida för­e­ningen skall träda i lik­vi­da­tion, om det på grund av inträf­fade för­lus­ter eller av annan orsak finns anled­ning att anta att för­e­ning­ens ställ­ning fort­gå­ende kom­mer att för­säm­ras så att för­e­ning­ens skul­der inte täcks av till­gång­arna.

Kal­lel­sens inne­håll

2 a §   Kal­lel­sen till den för­e­nings­stämma som ska ta ställ­ning till ett för­slag om lik­vi­da­tion ska ange för­sla­gets huvud­sak­liga inne­håll. Lag (2016:108).

Till­han­da­hål­lande av för­sla­get till beslut

2 b §   Sty­rel­sen ska hålla för­sla­get till beslut om lik­vi­da­tion till­gäng­ligt för röst­be­rät­ti­gade, med­lem­mar och inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar från tid­punk­ten för kal­lel­sen fram till för­e­nings­stäm­man.

En kopia av för­sla­get ska genast och utan kost­nad för mot­ta­ga­ren skic­kas med post till de röst­be­rät­ti­gade, med­lem­mar och inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar som begär det och upp­ger sin adress. I 1 kap. 8 § anges när hand­lingar får skic­kas med elektro­niska hjälp­me­del.

Hand­ling­arna ska läg­gas fram på för­e­nings­stäm­man.
Lag (2016:108).

Tvångs­lik­vi­da­tion

3 §   Om anta­let för­e­nings­med­lem­mar går ned under det lägsta antal som före­skrivs i 2 kap. 1 §, skall sty­rel­sen sna­rast möj­ligt till för­e­nings­stäm­man hän­skjuta frå­gan huruvida för­e­ningen skall gå i lik­vi­da­tion. Inträ­der inte ett till­räck­ligt antal med­lem­mar i för­e­ningen inom tre måna­der efter det att anta­let har gått ned under det före­skrivna lägsta anta­let, skall sty­rel­sen, om inte stäm­man beslu­tar att för­e­ningen skall gå i lik­vi­da­tion, hos rät­ten ansöka att för­e­ningen för­sätts i lik­vi­da­tion. En sådan ansö­kan kan även göras av en sty­rel­se­le­da­mot, den verk­stäl­lande direk­tö­ren, en revi­sor, en för­e­nings­med­lem eller en inne­ha­vare av en för­lags­an­del.

Görs ansö­kan enligt första styc­ket, skall rät­ten besluta att för­e­ningen skall gå i lik­vi­da­tion, om det inte under ären­dets hand­lägg­ning vid tings­rät­ten visas att det före­skrivna lägsta med­lem­san­ta­let har upp­nåtts.

Rät­tens beslut om lik­vi­da­tion gäl­ler ome­del­bart.

Om sty­rel­se­le­da­mö­terna under­lå­ter att full­göra vad som ålig­ger dem enligt första styc­ket, sva­rar de och andra som med vet­skap om denna under­lå­ten­het hand­lar på för­e­ning­ens väg­nar soli­da­riskt för de för­plik­tel­ser som upp­kom­mer för för­e­ningen.
En sty­rel­se­le­da­mot und­går dock ansvar, om han visar att under­lå­ten­he­ten inte beror på för­sum­melse av honom. Soli­da­riskt ansvar för de för­plik­tel­ser som upp­kom­mer för för­e­ningen inträ­der även för sådana med­lem­mar som, när lik­vi­da­tions­plikt före­lig­ger enligt första styc­ket, med vet­skap om lik­vi­da­tions­plik­ten del­tar i beslut att fort­sätta för­e­ning­ens verk­sam­het. Ansva­rig­het enligt denna para­graf gäl­ler dock inte för för­plik­tel­ser som upp­kom­mer sedan lik­vi­da­tions­frå­gan har hän­skju­tits till rät­tens pröv­ning eller sedan ett till­räck­ligt antal med­lem­mar har inträtt efter den tid som anges i första styc­ket. Lag (2003:865).

4 §   Rät­ten skall besluta att för­e­ningen skall gå i lik­vi­da­tion, om
   1. för­e­ningen enligt stad­garna är skyl­dig att gå i lik­vi­da­tion,
   2. för­e­ning­ens verk­sam­het drivs på ett sätt som uppen­bar­li­gen inte mot­sva­rar de för­ut­sätt­ningar under vilka regi­stre­ring har skett, eller
   3. för­e­ningen har sådant ända­mål som avses i 1 kap. 1 § tredje styc­ket och för­e­ning­ens till­gångar enligt balans­räk­ningen för när­mast före­gå­ende räken­skapsår till över­vä­gande del består av annat än ande­lar i den eller de andra eko­no­miska för­e­ning­arna.

Beslut om lik­vi­da­tion skall dock inte med­de­las, om det under ären­dets hand­lägg­ning vid tings­rät­ten visas att lik­vi­da­tions­grun­den har upp­hört.

En fråga om lik­vi­da­tion enligt första styc­ket prö­vas på anmä­lan av regi­stre­rings­myn­dig­he­ten eller, i fall som avses i 1, på ansö­kan av sty­rel­sen, en sty­rel­se­le­da­mot, den verk­stäl­lande direk­tö­ren, en för­e­nings­med­lem eller en inne­ha­vare av en för­lags­an­del.

Beslu­tet om lik­vi­da­tion gäl­ler ome­del­bart. Lag (2003:865).

4 a §   Regi­stre­rings­myn­dig­he­ten skall besluta att för­e­ningen skall gå i lik­vi­da­tion, om för­e­ningen inte på före­skri­vet sätt har kom­mit in med anmä­lan till regi­stre­rings­myn­dig­he­ten om sådan behö­rig sty­relse, verk­stäl­lande direk­tör eller sär­skild del­giv­nings­mot­ta­gare som skall fin­nas enligt denna lag.

Beslut om lik­vi­da­tion skall dock inte med­de­las, om lik­vi­da­tions­grun­den har upp­hört under ären­dets hand­lägg­ning hos regi­stre­rings­myn­dig­he­ten.

En fråga om lik­vi­da­tion enligt första styc­ket prö­vas av regi­stre­rings­myn­dig­he­ten själv­mant eller på ansö­kan av sty­rel­sen, en sty­rel­se­le­da­mot, den verk­stäl­lande direk­tö­ren, en för­e­nings­med­lem, en inne­ha­vare av en för­lags­an­del, en bor­ge­när eller någon annan vars rätt är bero­ende av att det finns någon som kan före­träda för­e­ningen.

Beslu­tet om lik­vi­da­tion gäl­ler ome­del­bart. Lag (2003:865).

Hand­lägg­ningen av frå­gor om lik­vi­da­tion

5 §   I ett ärende enligt 3 eller 4 § ska rät­ten före­lägga för­e­ningen samt för­e­nings­med­lem­mar och bor­ge­nä­rer som vill yttra sig i ären­det att komma in med ett skrift­ligt ytt­rande till rät­ten inom en viss tid. Före­läg­gan­det ska del­ges för­e­ningen, om det kan ske på annat sätt än enligt 38 och 47-51 §§ del­giv­nings­la­gen (2010:1932). Rät­ten ska låta kun­göra före­läg­gan­det i Post- och Inri­kes Tid­ningar minst två måna­der och högst fyra måna­der före utgången av den utsatta tiden.
Lag (2010:1950).

6 §   I ett ärende enligt 4 a § ska regi­stre­rings­myn­dig­he­ten före­lägga för­e­ningen samt för­e­nings­med­lem­mar och bor­ge­nä­rer som vill yttra sig i ären­det att komma in med ett skrift­ligt ytt­rande eller efter­frå­gade hand­lingar till myn­dig­he­ten inom en viss tid. Före­läg­gan­det ska del­ges för­e­ningen, om det kan ske på annat sätt än enligt 38 och 47-51 §§ del­giv­nings­la­gen (2010:1932). Regi­stre­rings­myn­dig­he­ten ska låta kun­göra före­läg­gan­det i Post- och Inri­kes Tid­ningar minst två och högst fyra måna­der före utgången av den utsatta tiden.
Lag (2010:1950).

6 a §   Ett beslut om lik­vi­da­tion som har fat­tats av rät­ten eller regi­stre­rings­myn­dig­he­ten skall regi­stre­ras. Lag (2003:865).

För­ord­nande och ent­le­di­gande av lik­vi­da­tor

6 b §   En dom­stol skall för­ordna en eller flera lik­vi­da­to­rer när den beslu­tar om lik­vi­da­tion.

Regi­stre­rings­myn­dig­he­ten skall för­ordna en eller flera lik­vi­da­to­rer
   1. när den beslu­tar om lik­vi­da­tion,
   2. när den har regi­stre­rat en anmä­lan enligt 1 § fjärde styc­ket, och
   3. när en för­e­ning i lik­vi­da­tion i annat fall sak­nar en till regist­ret anmäld behö­rig lik­vi­da­tor.

Ett för­ord­nande av en lik­vi­da­tor skall regi­stre­ras.

Den som för­ord­nas till lik­vi­da­tor skall vara lämp­lig för upp­dra­get. Den som har ingått i för­e­ning­ens led­ning får för­ord­nas till lik­vi­da­tor endast om det finns sär­skilda skäl.
Lag (2003:865).

6 c §   Om en lik­vi­da­tor begär att få avgå och visar skäl till det, skall lik­vi­da­torn ent­le­di­gas. En lik­vi­da­tor skall också ent­le­di­gas om han eller hon inte är lämp­lig eller av någon annan orsak bör skil­jas från upp­dra­get.

En lik­vi­da­tor ent­le­di­gas av dom­stol eller, om lik­vi­da­torn har för­ord­nats av regi­stre­rings­myn­dig­he­ten och själv begär att bli ent­le­di­gad, av regi­stre­rings­myn­dig­he­ten.

En ansö­kan om att dom­stol skall besluta om ent­le­di­gande kan göras av regi­stre­rings­myn­dig­he­ten, lik­vi­da­torn, en för­e­nings­med­lem eller någon annan vars rätt är bero­ende av lik­vi­da­tio­nen.

Den som ent­le­di­gar en lik­vi­da­tor skall genast för­ordna en ny.
Detta gäl­ler dock inte om det finns någon annan lik­vi­da­tor och det inte kan anses nöd­vän­digt att för­ordna en ny lik­vi­da­tor i den ent­le­di­ga­des ställe. Lag (2003:865).

Genom­fö­ran­det av lik­vi­da­tio­nen

7 §   En lik­vi­da­tor trä­der i sty­rel­sens och den verk­stäl­lande direk­tö­rens ställe och har i upp­drag att genom­föra lik­vi­da­tio­nen. Bestäm­mel­serna om sty­relse och sty­rel­se­le­da­mö­ter i denna lag, med undan­tag för 6 kap. 4 § första styc­ket första meningen och andra styc­ket, och i tillämp­lig lag om års­re­do­vis­ning gäl­ler även i fråga om lik­vi­da­torn, om inte annat föl­jer av detta kapi­tel.

Ett upp­drag att vara revi­sor upp­hör inte genom att för­e­ningen går i lik­vi­da­tion. Bestäm­mel­serna i 8 kap. ska tilläm­pas under lik­vi­da­tio­nen.

Revi­so­rerna ska i revi­sions­be­rät­tel­sen uttala sig om huruvida lik­vi­da­tio­nen för­dröjs i onö­dan. Lag (2014:541).

8 §   I fråga om för­e­nings­stämma under lik­vi­da­tio­nen skall bestäm­mel­serna i denna lag om för­e­nings­stämma tilläm­pas, i den mån inte annat föl­jer av detta kapi­tel.

9 §   När för­e­ningen har trätt i lik­vi­da­tion skall sty­rel­sen och verk­stäl­lande direk­tö­ren genast avge en redo­vis­ning för sin för­valt­ning av för­e­ning­ens ange­lä­gen­he­ter under den tid för vil­ken redo­vis­nings­hand­lingar inte förut har lagts fram på för­e­nings­stämma. Redo­vis­ningen skall läg­gas fram på för­e­nings­stämma så snart det kan ske. Bestäm­mel­serna om års­re­do­vis­ning och revi­sions­be­rät­telse skall tilläm­pas.

Om tiden även omfat­tar det före­gå­ende räken­skaps­å­ret, skall en sär­skild redo­vis­ning avges för detta år. I en moder­för­e­ning skall denna sär­skilda redo­vis­ning även omfatta kon­cern­re­do­vis­ning.

10 §   Lik­vi­da­to­rerna skall genast söka kal­lelse på för­e­ning­ens okända bor­ge­nä­rer.

11 §   Lik­vi­da­to­rerna skall så snart det kan ske genom för­sälj­ning på offent­lig auk­tion eller på annat lämp­ligt sätt för­vandla för­e­ning­ens egen­dom till pengar, i den mån det behövs för lik­vi­da­tio­nen, samt betala för­e­ning­ens skul­der. För­e­ning­ens rörelse får fort­sät­tas, om det behövs för en ända­måls­en­lig avveck­ling eller för att de anställda skall få skä­ligt råd­rum för att skaffa sig nya anställ­ningar.

Om rät­ten har beslu­tat om lik­vi­da­tion enligt 4 § första styc­ket 2, får lik­vi­da­to­rerna inte utan sär­skilt till­stånd av för­e­nings­stäm­man avyttra för­e­ning­ens egen­dom på annat sätt än genom för­sälj­ning på offent­lig auk­tion. Till dess att beslu­tet har vun­nit laga kraft får lik­vi­da­to­rerna inte utan stäm­mans sam­tycke vidta några lik­vi­da­tions­åt­gär­der utan endast vårda för­e­ning­ens egen­dom och bevaka dess ange­lä­gen­he­ter.
Lag (2003:865).

12 §   Lik­vi­da­to­rerna ska för varje räken­skapsår avge en års­re­do­vis­ning, som ska läg­gas fram på den ordi­na­rie för­e­nings­stäm­man för god­kän­nande. I fråga om lik­vi­da­to­rer­nas redo­vis­ning och dess behand­ling på för­e­nings­stäm­man tilläm­pas inte 7 kap. 10 § 1 och 2 denna lag, 2 kap. 1 § andra styc­ket, 5 kap. 20, 37-44 och 48 §§ och 6 kap. 5 § års­re­do­vis­nings­la­gen (1995:1554) eller 2 kap. 1 §, 5 kap. 2 § 4 och 6 kap. 3 § lagen (1995:1559) om års­re­do­vis­ning i kre­di­tin­sti­tut och vär­de­pap­pers­bo­lag.

I balans­räk­ningen tas det egna kapi­ta­let upp i en post. Balans­räk­ningen ska dock inne­hålla upp­gift om insats­ka­pi­ta­let, i före­kom­mande fall för­de­lat på med­lem­sin­sats­ka­pi­tal och för­lagsin­sats­ka­pi­tal.

En till­gång får inte tas upp till ett högre värde än den beräk­nas inbringa efter avdrag för för­sälj­nings­kost­na­derna. Om en till­gång kan beräk­nas inbringa ett väsent­ligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balans­räk­ningen eller om det för en skuld eller en lik­vi­da­tions­kost­nad kan beräk­nas gå åt ett belopp som väsent­ligt avvi­ker från den redo­vi­sade skul­den eller avsätt­ningen, ska det beräk­nade belop­pet anges vid tillgångs-​​ eller skuld-​​ eller avsätt­nings­pos­ten. Lag (2016:108).

13 §   När den i kal­lel­sen på okända bor­ge­nä­rer bestämda anmäl­nings­ti­den har gått ut och alla kända skul­der bli­vit betalda, ska lik­vi­da­to­rerna skifta för­e­ning­ens behållna till­gångar. Om något skuld­be­lopp är tvis­tigt eller inte för­fal­let till betal­ning eller av annan orsak inte kan beta­las, ska så myc­ket av för­e­ning­ens medel som kan behö­vas för denna betal­ning behål­las och åter­sto­den skif­tas.

De för­e­nings­med­lem­mar eller inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar som vill klandra skif­tet ska väcka talan mot för­e­ningen senast tre måna­der efter det att slut­re­do­vis­ning lades fram på för­e­nings­stäm­man.

Om en med­lem eller inne­ha­vare av en för­lags­an­del inte inom fem år efter det att slut­re­do­vis­ning lades fram på för­e­nings­stäm­man har anmält sig för att lyfta vad han eller hon erhål­lit vid skif­tet, har han eller hon för­lo­rat sin rätt till detta. Om med­len är ringa i för­hål­lande till de skif­tade till­gång­arna, kan Bolags­ver­ket på anmä­lan av lik­vi­da­to­rerna för­ordna att med­len ska till­falla All­männa arvs­fon­den. I annat fall ska 16 § tilläm­pas. Lag (2011:895).

14 §   När lik­vi­da­to­rerna har full­gjort sitt upp­drag, ska de så snart det kan ske avge en slut­re­do­vis­ning för sin för­valt­ning genom en för­valt­nings­be­rät­telse som avser lik­vi­da­tio­nen i dess hel­het. Berät­tel­sen ska även inne­hålla en redo­gö­relse för skif­tet. Till berät­tel­sen ska redo­vis­nings­hand­lingar för hela lik­vi­da­tions­ti­den bifo­gas. Berät­tel­sen och redo­vis­nings­hand­ling­arna ska läm­nas till revi­so­rerna. Dessa ska inom en månad där­ef­ter avge en revi­sions­be­rät­telse över slut­re­do­vis­ningen och för­valt­ningen under lik­vi­da­tio­nen.

Efter det att revi­sions­be­rät­tel­sen har läm­nats till lik­vi­da­to­rerna ska dessa genast kalla för­e­nings­med­lem­marna till en för­e­nings­stämma för gransk­ning av slut­re­do­vis­ningen. Slut­re­do­vis­ningen med bifo­gade redo­vis­nings­hand­lingar och revi­sions­be­rät­tel­sen ska till­han­da­hål­las med­lem­mar och inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar på det sätt som anges i 7 kap. 22 §. Det som sägs i 7 kap. 10 § 3 och 12 § andra styc­ket om beslut på för­e­nings­stämma om ansvars­fri­het för sty­rel­se­le­da­mö­terna och den verk­stäl­lande direk­tö­ren ska tilläm­pas på lik­vi­da­to­rerna. Lag (2016:108).

15 §   När lik­vi­da­to­rerna har lagt fram slut­re­do­vis­ningen, är för­e­ningen upp­löst. Detta för­hål­lande ska genast anmä­las för regi­stre­ring.

En tion­del av samt­liga röst­be­rät­ti­gade kan dock begära hos lik­vi­da­to­rerna att en för­e­nings­stämma sam­man­kal­las för att behandla frå­gan om huruvida talan ska väc­kas enligt 13 kap. 5 §. I så fall ska 7 kap. 15 § andra styc­ket tilläm­pas.

Om lik­vi­da­to­rerna fin­ner att för­e­ningen är på obe­stånd och inte kan betala lik­vi­da­tions­kost­na­derna, ska de ansöka om att för­e­ningen för­sätts i kon­kurs. Lag (2016:108).

16 §   Om det efter för­e­ning­ens upp­lös­ning enligt 15 § visar sig att för­e­ningen har till­gångar eller om talan väcks mot för­e­ningen eller det av någon annan orsak upp­kom­mer behov av en lik­vi­da­tions­åt­gärd, skall lik­vi­da­tio­nen fort­sät­tas. Detta skall genast anmä­las av lik­vi­da­to­rerna för regi­stre­ring. Kal­lelse till första för­e­nings­stäm­man efter åter­upp­ta­gan­det skall utfär­das enligt stad­garna. Där­ut­ö­ver skall skrift­liga kal­lel­ser sän­das till varje för­e­nings­med­lem vars post­a­dress är känd för för­e­ningen.

17 §   Om en för­e­ning har trätt i lik­vi­da­tion på grund av för­e­nings­stäm­mans beslut, kan stäm­man sedan revi­so­rerna har avgett ytt­rande besluta att lik­vi­da­tio­nen skall upp­höra och för­e­ning­ens verk­sam­het åter­upp­tas. Ett sådant beslut får dock inte fat­tas, om det finns anled­ning till lik­vi­da­tion på grund av denna lag eller stad­garna eller om utskift­ning har ägt rum.

När beslut enligt första styc­ket fat­tas, skall en sty­relse sam­ti­digt väl­jas.

För­e­nings­stäm­mans beslut om lik­vi­da­tio­nens upp­hö­rande och val av sty­relse skall lik­vi­da­to­rerna genast anmäla för regi­stre­ring. Beslu­tet får inte verk­stäl­las för­rän regi­stre­ring har skett.

Om ett lik­vi­da­tions­be­slut har bli­vit upp­hävt genom en dom eller ett beslut av dom­stol som har vun­nit laga kraft, skall lik­vi­da­to­rerna genast anmäla detta för regi­stre­ring samt, om det upp­hävda lik­vi­da­tions­be­slu­tet är sådant som avses i 1, 3, 4 eller 4 a §, kalla till för­e­nings­stämma för val av sty­relse.

När lik­vi­da­tio­nen har upp­hört enligt denna para­graf, skall 14 § tilläm­pas. Lag (2003:865).

Upp­lös­ning utan lik­vi­da­tion

18 §   Om någon anmä­lan rörande för­e­ningen inte har kom­mit in till regi­stre­rings­myn­dig­he­ten under de tio senaste åren, skall regi­stre­rings­myn­dig­he­ten under­söka om för­e­ningen har upp­hört med sin verk­sam­het. Detta skall ske genom brev till den i för­e­nings­re­gist­ret regi­stre­rade adres­sen samt genom kun­gö­relse i Post- och Inri­kes Tid­ningar.

Om det ännu två måna­der efter kun­gö­ran­det enligt första styc­ket inte fram­går att för­e­ningen fort­fa­rande består, skall regi­stre­rings­myn­dig­he­ten genast avföra för­e­ningen ur regist­ret.
För­e­ningen är där­med upp­löst. Upp­kom­mer där­ef­ter behov av lik­vi­da­tions­åt­gärd, skall rät­ten på ansö­kan av den som berörs besluta om lik­vi­da­tion. Ett sådant beslut gäl­ler ome­del­bart.
Kal­lelse till den första för­e­nings­stäm­man efter beslu­tet skall ske enligt 16 §. Lag (2003:865).

Kon­kurs och ackord

19 §   Om en för­e­ning är för­satt i kon­kurs och denna avslu­tas utan över­skott, är för­e­ningen upp­löst när kon­kur­sen avslu­tas. Finns det efter kon­kur­sens avslu­tande till­gångar som inte omfat­tas av kon­kur­sen, ska rät­ten på ansö­kan av den som berörs besluta om lik­vi­da­tion. Ett sådant beslut gäl­ler ome­del­bart. Kal­lelse till den första för­e­nings­stäm­man efter beslu­tet ska ske enligt 16 §.

Om en kon­kurs avslu­tas med över­skott eller läggs ned efter fri­vil­lig upp­gö­relse eller om egen­do­men i kon­kurs­boet åter­ställs till för­e­ningen till följd av att ackord har fast­ställts, ska rät­ten i sam­band med att kon­kur­sen avslu­tas besluta att för­e­ningen ska gå i lik­vi­da­tion. Ett sådant beslut gäl­ler ome­del­bart.

Var för­e­ningen i lik­vi­da­tion när den för­sat­tes i kon­kurs, ska lik­vi­da­tio­nen fort­sätta enligt 16 §, om kon­kur­sen avslu­tas på det sätt som anges i andra styc­ket.

I arti­kel 48.2 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insol­vens­för­fa­ran­den finns en sär­skild bestäm­melse om när en juri­disk per­son eller ett före­tag ska anses upp­löst. Lag (2017:478).

20 §   Om en för­e­ning för­sätts i kon­kurs eller beslut om före­tags­re­kon­struk­tion enligt lagen (1996:764) om före­tags­re­kon­struk­tion med­de­las för för­e­ningen, skall tings­rät­ten för regi­stre­ring under­rätta regi­stre­rings­myn­dig­he­ten om beslu­tet och vem som har utsetts till kon­kurs­för­val­tare.

Under kon­kur­sen före­träds för­e­ningen som kon­kurs­gäl­de­när av den sty­relse och verk­stäl­lande direk­tör eller de lik­vi­da­to­rer som finns vid kon­kur­sens bör­jan. Även under kon­kur­sen gäl­ler dock bestäm­mel­serna i denna lag om rätt att avgå, om ent­le­di­gande och om nytill­sätt­ning.

När en kon­kurs har avslu­tats eller en före­tags­re­kon­struk­tion enligt lagen om före­tags­re­kon­struk­tion har upp­hört, skall tings­rät­ten genast för regi­stre­ring under­rätta regi­stre­rings­myn­dig­he­ten och i det förra fal­let ange om något över­skott finns eller inte. Tings­rät­ten skall även för regi­stre­ring under­rätta regi­stre­rings­myn­dig­he­ten när högre rätt har upp­hävt ett beslut att för­sätta för­e­ningen i kon­kurs eller ett beslut om före­tags­re­kon­struk­tion. Lag (2006:705).

Sär­skilda bestäm­mel­ser om för­e­ningar som kan bli före­mål för reso­lu­tion

21 §   Om sty­rel­sen i en för­e­ning som omfat­tas av lagen (2015:1016) om reso­lu­tion bedö­mer att frå­gan om lik­vi­da­tion bör hän­skju­tas till för­e­nings­stäm­man, ska den under­rätta Riks­gälds­kon­to­ret och Finan­sin­spek­tio­nen om detta.

Om för­e­ningen är för­satt i reso­lu­tion eller om Riks­gälds­kon­to­ret under­rät­tar sty­rel­sen om att för­e­ningen ska för­sät­tas i reso­lu­tion, får inte kal­lelse till stäm­man utfär­das. Lag (2015:1022).

22 §   Om ett ärende enligt 3, 4 eller 4 a § avser en för­e­ning som omfat­tas av lagen (2015:1016) om reso­lu­tion, ska rät­ten eller regi­stre­rings­myn­dig­he­ten under­rätta Riks­gälds­kon­to­ret och Finan­sin­spek­tio­nen om att ären­det har inletts.

Rät­ten eller regi­stre­rings­myn­dig­he­ten får inte besluta om lik­vi­da­tion, om Riks­gälds­kon­to­ret har med­de­lat att för­e­ningen är för­satt eller ska för­sät­tas i reso­lu­tion. Lag (2015:1022).


12 kap. Fusion

Fusion mel­lan eko­no­miska för­e­ningar

Vad en fusion inne­bär

1 §   Två eller flera eko­no­miska för­e­ningar kan gå sam­man genom att samt­liga till­gångar och skul­der i en eller flera av för­e­ning­arna över­tas av en annan för­e­ning (fusion). Vid fusio­nen upp­lö­ses den eller de över­lå­tande för­e­ning­arna utan lik­vi­da­tion och med­lem­marna i denna eller dessa för­e­ningar blir med­lem­mar i den över­ta­gande för­e­ningen.

Fusion kan ske
   1. mel­lan den över­ta­gande för­e­ningen på ena sidan och en eller flera över­lå­tande för­e­ningar på den andra (absorp­tion), eller
   2. mel­lan två eller flera över­lå­tande för­e­ningar genom att de bil­dar en ny, över­ta­gande för­e­ning (kom­bi­na­tion). Lag (2008:3).

De del­ta­gande för­e­ning­ar­nas redo­vis­nings­va­luta

2 §   Fusion får ske endast om över­lå­tande och över­ta­gande för­e­ningar har samma redo­vis­nings­va­luta. Lag (2008:3).

Fusion när över­lå­tande för­e­ning har gått i lik­vi­da­tion

3 §   Fusion får ske även om över­lå­tande för­e­ning har gått i lik­vi­da­tion, under för­ut­sätt­ning att skifte av för­e­ning­ens till­gångar inte har påbör­jats.

Om över­lå­tande för­e­ning har gått i lik­vi­da­tion, ska lik­vi­da­to­rerna, när en fusions­plan har upp­rät­tats enligt 4 §, lämna slut­re­do­vis­ning över sin för­valt­ning. När fusions­pla­nen har bli­vit gäl­lande i för­e­ningen, ska slut­re­do­vis­ningen läg­gas fram på en för­e­nings­stämma. För slut­re­do­vis­ningen och dess gransk­ning gäl­ler i övrigt vad som före­skrivs i 11 kap. 14 §.

Lik­vi­da­tio­nen ska anses avslu­tad när anmä­lan om fusio­nen har regi­stre­rats enligt 17 § eller till­stånd att verk­ställa en fusions­plan har regi­stre­rats enligt 21 § fjärde styc­ket.
Lag (2008:3).

Sär­skilda rät­tig­hets­ha­vares ställ­ning

3 a §   Inne­ha­vare av vär­de­pap­per med sär­skilda rät­tig­he­ter i en över­lå­tande för­e­ning ska i den över­ta­gande för­e­ningen ha minst mot­sva­rande rät­tig­he­ter som i den över­lå­tande för­e­ningen. Detta gäl­ler dock inte om inne­ha­varna enligt fusions­pla­nen har rätt att få sina vär­de­pap­per inlösta av den över­ta­gande för­e­ningen. Lag (2016:108).

Upp­rät­tande av fusions­plan

4 §   Sty­rel­serna för över­lå­tande och, vid absorp­tion, över­ta­gande för­e­ningar ska upp­rätta en gemen­sam, date­rad fusions­plan. Pla­nen ska under­teck­nas av sty­rel­sen i var och en av för­e­ning­arna.

I fusions­pla­nen ska det för varje för­e­ning anges
   1. firma, orga­ni­sa­tions­num­mer och den ort där sty­rel­sen ska ha sitt säte,
   2. den pla­ne­rade tid­punk­ten för över­lå­tande för­e­nings upp­lös­ning,
   3. de sär­skilda för­må­ner som, i före­kom­mande fall, med­lem­mar i någon av för­e­ning­arna ska ha, och
   4. vilka rät­tig­he­ter i den över­ta­gande för­e­ningen som inne­ha­vare av vär­de­pap­per med sär­skilda rät­tig­he­ter i en över­lå­tande för­e­ning ska ha eller vilka åtgär­der som i övrigt ska vid­tas till för­mån för de nämnda inne­ha­varna.

I fusions­pla­nen ska det även läm­nas en redo­gö­relse för de omstän­dig­he­ter som kan vara av vikt vid bedöm­ningen av fusio­nens lämp­lig­het för för­e­ning­arna. Om med­lem­mar i någon av för­e­ning­arna ska ha sär­skilda för­må­ner i sam­band med fusio­nen, ska det framgå av redo­gö­rel­sen hur för­må­nerna har bestämts.

Vid kom­bi­na­tion ska fusions­pla­nen även inne­hålla
   1. stad­gar för den över­ta­gande för­e­ningen, och
   2. full­stän­digt namn, per­son­num­mer eller, om sådant sak­nas, födel­se­da­tum samt post­a­dress för sty­rel­se­le­da­mot och revi­sor och, i före­kom­mande fall, sty­rel­sesupple­ant och revi­sors­sup­ple­ant. Lag (2016:108).

Kom­plet­te­rande infor­ma­tion

5 §   Till fusions­pla­nen ska det bifo­gas en kopia av för­e­ning­ar­nas års­re­do­vis­ningar för de senaste tre räken­skaps­å­ren.

Om fusions­pla­nen har upp­rät­tats senare än sex måna­der efter utgången av det senaste räken­skapsår som års­re­do­vis­ning och revi­sions­be­rät­telse har läm­nats för, ska det vidare till pla­nen bifo­gas en över­sikt­lig redo­gö­relse för verk­sam­he­ten och resul­tat­ut­veck­lingen samt för inve­ste­ringar och för­änd­ringar i lik­vi­di­tet och finan­sie­ring sedan före­gå­ende räken­skaps­års utgång. I redo­gö­rel­sen ska det också läm­nas belopps­upp­gif­ter om net­to­om­sätt­ningen och resul­ta­tet före bok­sluts­dis­po­si­tio­ner och skatt under rap­port­pe­ri­o­den. Om det finns sär­skilda skäl, får en unge­fär­lig belopps­upp­gift om resul­ta­tet läm­nas. Upp­gif­terna ska avse tiden från utgången av nämnda räken­skapsår till en dag som infal­ler tidi­gast tre måna­der innan fusions­pla­nen upp­rät­tas.

Om det inte finns något sär­skilt som hind­rar det, ska det i redo­gö­rel­sen enligt andra styc­ket även läm­nas mot­sva­rande upp­gif­ter för samma rap­port­pe­riod under det när­mast före­gå­ende räken­skaps­å­ret. Begrepp och ter­mer ska så långt som möj­ligt stämma över­ens med dem som har använts i den senast fram­lagda års­re­do­vis­ningen eller, i före­kom­mande fall, kon­cern­re­do­vis­ningen. Lag (2016:108).

Revi­sors­gransk­ning av fusions­pla­nen

5 a §   Revi­so­rerna i var och en av för­e­ning­arna ska yttra sig över
   1. den redo­gö­relse som avses i 4 § tredje styc­ket, och
   2. de upp­gif­ter som avses i 5 § andra styc­ket.

Vid absorp­tion ska det i ytt­ran­dena även anges om revi­so­rerna har fun­nit att fusio­nen med­för fara för att bor­ge­nä­rerna i den över­ta­gande för­e­ningen inte ska få sina ford­ringar betalda.

Om samt­liga med­lem­mar i de för­e­ningar som del­tar i fusio­nen har sam­tyckt till det, får ytt­ran­dena begrän­sas till de omstän­dig­he­ter som anges i andra styc­ket.

Revi­so­rer­nas ytt­ran­den ska bifo­gas fusions­pla­nen.
Lag (2016:108).

5 b §   En revi­sor som avses i 5 a § ska vara en auk­to­ri­se­rad eller god­känd revi­sor eller ett regi­stre­rat revi­sions­bo­lag. Om inte något annat fram­går av stad­garna, ska revi­sorn utses av för­e­nings­stäm­man. Om för­e­ningen redan har en auk­to­ri­se­rad eller god­känd revi­sor, ska han eller hon utföra gransk­ningen.

För en revi­sor som har utsetts att utföra gransk­ning enligt 5 a § gäl­ler 8 kap. 15 § och 16 § andra och tredje styc­kena.
Lag (2016:108).

5 c §   Sty­rel­sen, den verk­stäl­lande direk­tö­ren och revi­sorn i en för­e­ning som ska delta i fusio­nen ska ge varje revi­sor som utför gransk­ning enligt 5 a § till­fälle att verk­ställa gransk­ningen i den omfatt­ning som denne anser vara nöd­vän­dig. De ska också lämna de upp­lys­ningar och den hjälp som begärs. Samma skyl­dig­he­ter har en revi­sor som utför gransk­ning enligt 5 a § mot övriga sådana revi­so­rer. Lag (2016:108).

Regi­stre­ring av fusions­pla­nen

6 §   Inom en månad från upp­rät­tan­det av fusions­pla­nen ska den över­ta­gande för­e­ningen eller, vid kom­bi­na­tion, den äldsta av de över­lå­tande för­e­ning­arna ge in pla­nen med bifo­gade hand­lingar till Bolags­ver­ket för regi­stre­ring i för­e­nings­re­gist­ret. Upp­gift om regi­stre­ringen ska enligt 15 kap. 2 § kun­gö­ras. Om pla­nen inte kun­görs i sin hel­het, ska det i kun­gö­rel­sen läm­nas upp­gift om var den hålls till­gäng­lig.

Första styc­ket gäl­ler inte vid fusion där alla med­lem­mar i samt­liga del­ta­gande för­e­ningar har under­teck­nat fusions­pla­nen. Lag (2016:108).

När fusions­pla­nen ska under­stäl­las för­e­nings­stäm­man

7 §   Fusions­pla­nen ska under­stäl­las för­e­nings­stäm­man i samt­liga över­lå­tande för­e­ningar.

Om minst fem pro­cent av de röst­be­rät­ti­gade i den över­ta­gande för­e­ningen begär det, ska fusions­pla­nen även under­stäl­las för­e­nings­stäm­man i den för­e­ningen. En sådan begä­ran ska göras inom två vec­kor från det att upp­gif­ten om att fusions­pla­nen har regi­stre­rats har kun­gjorts enligt 15 kap. 2 §.

Stäm­man får hål­las tidi­gast en månad efter det att upp­gift om fusions­pla­nens regi­stre­ring har kun­gjorts.

Första-​​tredje styc­kena gäl­ler inte vid fusion där alla med­lem­mar i samt­liga del­ta­gande för­e­ningar har under­teck­nat fusions­pla­nen. Lag (2016:108).

Till­han­da­hål­lande av fusions­pla­nen m.m.

8 §   Om en fråga om god­kän­nande av fusions­plan enligt 7 § ska under­stäl­las för­e­nings­stäm­man, gäl­ler föl­jande.

Kal­lel­sen till stäm­man ska inne­hålla infor­ma­tion om det huvud­sak­liga inne­hål­let i fusions­pla­nen.

Sty­rel­sen ska hålla fusions­pla­nen med bifo­gade hand­lingar till­gäng­lig för röst­be­rät­ti­gade, med­lem­mar och inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar under minst en månad före den för­e­nings­stämma där frå­gan om god­kän­nande av fusions­pla­nen ska behand­las. Hand­ling­arna ska hål­las till­gäng­liga hos för­e­ningen på den ort där sty­rel­sen har sitt säte.

Kopior av hand­ling­arna ska genast och utan kost­nad för mot­ta­ga­ren skic­kas med post till de röst­be­rät­ti­gade, med­lem­mar och inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar som begär det och upp­ger sin adress. I 1 kap. 8 § anges när hand­lingar får skic­kas med elektro­niska hjälp­me­del. Lag (2016:108).

Majo­ri­tets­krav m.m.

9 §   Ett för­e­nings­stäm­mo­be­slut om god­kän­nande av fusions­pla­nen är gil­tigt endast om det har biträtts av minst två tred­je­de­lar av de rös­tande. Av 7 kap. 32 § fram­går att det i stad­garna får tas in längre gående vill­kor för att beslu­tet ska vara gil­tigt.

Om någon av de stäm­mor som ska god­känna fusions­pla­nen inte god­kän­ner pla­nen i dess hel­het, fal­ler frå­gan om fusion.
Lag (2016:108).

Under­rät­telse till för­e­ning­ens kända bor­ge­nä­rer

10 §   När fusions­pla­nen har bli­vit gäl­lande i samt­liga för­e­ningar som del­tar i fusio­nen, ska var och en av dem skrift­li­gen under­rätta sina kända bor­ge­nä­rer om beslu­tet. Under­rät­tel­serna ska inne­hålla upp­gift om att för­e­ningen avser att ansöka om till­stånd att verk­ställa fusions­pla­nen samt upp­gift om bor­ge­nä­rer­nas rätt att mot­sätta sig att fusions­pla­nen verk­ställs.

Bor­ge­nä­rerna i den över­ta­gande för­e­ningen behö­ver inte under­rät­tas, om revi­so­rerna i ytt­rande över fusions­pla­nen enligt 5 a § har utta­lat att de inte har fun­nit att fusio­nen med­för någon fara för dessa bor­ge­nä­rer. Inte hel­ler behö­ver under­rät­telse sän­das till bor­ge­nä­rer vil­kas anspråk avser en ford­ran på lön, pen­sion eller annan ersätt­ning som omfat­tas av löne­ga­ranti enligt löne­ga­ran­ti­la­gen (1992:497).
Lag (2016:108).

Ansö­kan om till­stånd att verk­ställa fusions­pla­nen

11 §   Den över­ta­gande för­e­ningen eller, vid kom­bi­na­tion, den äldsta av de över­lå­tande för­e­ning­arna ska ansöka om till­stånd att verk­ställa fusions­pla­nen. Ansö­kan ska göras hos Bolags­ver­ket. Den ska ges in inom en månad efter det att fusions­pla­nen har bli­vit gäl­lande i samt­liga för­e­ningar och, om fusions­pla­nen har regi­stre­rats enligt 6 §, senast två år efter det att upp­gift om att pla­nen har regi­stre­rats har kun­gjorts.

Föl­jande hand­lingar ska bifo­gas till ansö­kan:
   1. en kopia av fusions­pla­nen,
   2. intyg från för­e­ning­ar­nas sty­rel­ser eller verk­stäl­lande direk­tö­rer om att för­e­ning­ar­nas kända bor­ge­nä­rer har under­rät­tats enligt 10 § och, i sådana fall som avses i 6 § andra styc­ket, att samt­liga med­lem­mar har under­teck­nat fusions­pla­nen, och
   3. i före­kom­mande fall, en kopia av pro­to­kol­let från en för­e­nings­stämma som avses i 7 §.

Om sökan­den inte har bifo­gat de hand­lingar som anges i andra styc­ket, ska Bolags­ver­ket före­lägga sökan­den att avhjälpa bris­ten. Om sökan­den inte gör detta, ska ansö­kan avvi­sas.
Lag (2016:108).

12 §   Bolags­ver­ket ska avslå en ansö­kan enligt 11 § om
   1. fusions­pla­nen inte har god­känts i behö­rig ord­ning eller till sitt inne­håll stri­der mot lag eller annan för­fatt­ning eller mot stad­garna, eller
   2. fusio­nen har för­bju­dits enligt kon­kur­rensla­gen (2008:579) eller enligt rådets för­ord­ning (EG) nr 139/2004 av den 20 janu­ari 2004 om kon­troll av före­tags­kon­cent­ra­tio­ner eller om pröv­ning av fusio­nen pågår enligt kon­kur­rensla­gen eller den nämnda för­ord­ningen.

Om ansö­kan inte kan bevil­jas på grund av att pröv­ning pågår enligt kon­kur­rensla­gen eller enligt rådets för­ord­ning (EG) nr 139/2004 och pröv­ningen kan antas bli avslu­tad inom kort tid, får Bolags­ver­ket för­klara till­stånds­frå­gan vilande under högst sex måna­der. Lag (2008:596).

13 §   Under den tid som Bolags­ver­kets hand­lägg­ning av en ansö­kan enligt 11 § pågår får Skat­te­ver­ket besluta om att det under en viss tid om högst tolv måna­der före­lig­ger hin­der mot verk­stäl­lande av fusions­pla­nen. Tiden får för­längas, om det finns sär­skilda skäl. För­läng­ning får endast ske med tre måna­der i taget. Så länge Skat­te­ver­kets beslut gäl­ler, ska Bolags­ver­kets hand­lägg­ning av ansö­kan enligt 11 § vila.

Skat­te­ver­ket får besluta enligt första styc­ket endast om
   1. det är moti­ve­rat av hän­syn till all­mä­nin­tres­set,
   2. ver­ket har beslu­tat om revi­sion hos för­e­ningen, och
   3. det finns skäl att anta att revi­sio­nen skulle för­svå­ras avse­värt av fusio­nen. Lag (2008:3).

Kal­lelse på för­e­ning­ar­nas bor­ge­nä­rer

14 §   Om Bolags­ver­ket fin­ner att det inte finns något hin­der mot en ansö­kan enligt 11 §, ska ver­ket kalla för­e­ning­ar­nas bor­ge­nä­rer. Ver­ket ska dock inte kalla
   1. bor­ge­nä­rerna i den över­ta­gande för­e­ningen, om revi­so­rerna i ytt­rande över fusions­pla­nen enligt 5 a § har utta­lat att de inte har fun­nit att fusio­nen med­för någon fara för dessa bor­ge­nä­rer, eller
   2. bor­ge­nä­rer vil­kas anspråk avser en ford­ran på lön, pen­sion eller annan ersätt­ning som omfat­tas av löne­ga­ranti enligt löne­ga­ran­ti­la­gen (1992:497).

Kal­lel­sen ska inne­hålla ett före­läg­gande för den som vill mot­sätta sig ansö­kan att senast en viss dag anmäla detta skrift­li­gen. Före­läg­gan­det ska inne­hålla en upp­lys­ning om att han eller hon annars anses ha med­gett ansö­kan.

Bolags­ver­ket ska skynd­samt kun­göra kal­lel­sen i Post- och Inri­kes Tid­ningar. Ver­ket ska vidare skicka en sär­skild under­rät­telse om kal­lel­sen till Skat­te­ver­ket. Lag (2016:108).

När Bolags­ver­ket ska lämna till­stånd till verk­stäl­lande av fusions­pla­nen

15 §   Om inte någon av de bor­ge­nä­rer som har bli­vit kal­lade enligt 14 § mot­sät­ter sig ansö­kan inom före­lagd tid, ska Bolags­ver­ket ge för­e­ning­arna till­stånd att verk­ställa fusions­pla­nen. Mot­sät­ter sig någon bor­ge­när ansö­kan, ska ver­ket över­lämna ären­det till tings­rät­ten i den ort där sty­rel­sen i den över­ta­gande för­e­ningen ska ha sitt säte. Lag (2008:3).

När all­män dom­stol ska lämna till­stånd till verk­stäl­lande av fusions­pla­nen

16 §   Om ett ärende om till­stånd till verk­stäl­lande av fusions­pla­nen har över­läm­nats till dom­stol enligt 15 §, ska till­stånd läm­nas om det visas att de bor­ge­nä­rer som har mot­satt sig ansö­kan har fått full betal­ning eller har betryg­gande säker­het för sina ford­ringar. I annat fall ska ansö­kan avslås.
Lag (2008:3).

Regi­stre­ring av fusio­nen

17 §   Sty­rel­sen för den över­ta­gande för­e­ningen ska anmäla fusio­nen för regi­stre­ring i för­e­nings­re­gist­ret. Vid kom­bi­na­tion ska sty­rel­sen även för regi­stre­ring anmäla vilka som har utsetts till sty­rel­se­le­da­mö­ter och, i före­kom­mande fall, sty­rel­sesupple­an­ter i den över­ta­gande för­e­ningen.

Anmä­lan ska göras senast två måna­der från Bolags­ver­kets till­stånd till verk­stäl­lande av fusions­pla­nen eller, när till­stånd läm­nas av all­män dom­stol, från det att dom­sto­lens beslut har vun­nit laga kraft.

Bestäm­mel­serna i 38 § tredje styc­ket ska tilläm­pas om
   1. någon av de för­e­ningar som del­tar i fusio­nen eller något annat före­tag som genom fusion har gått upp i någon av dessa för­e­ningar tidi­gare har del­ta­git i en grän­sö­ver­skri­dande fusion,
   2. den grän­sö­ver­skri­dande fusio­nen har regi­stre­rats inom tre år före anmä­lan för regi­stre­ring enligt första styc­ket, och
   3. någon av för­e­ning­arna fort­fa­rande omfat­tas av ett system för arbets­ta­ga­res med­ver­kan enligt lagen (2008:9) om arbets­ta­ga­res med­ver­kan vid grän­sö­ver­skri­dande fusio­ner. Lag (2008:3).

Fusio­nens rätts­verk­ningar

18 §   När en anmä­lan om fusion enligt 17 § regi­stre­ras, inträ­der föl­jande rätts­verk­ningar.
   1. Över­lå­tande för­e­nings till­gångar och skul­der med undan­tag för ska­de­stånds­an­språk enligt 13 kap. 1-3 §§ som har sam­band med fusio­nen över­går till den över­ta­gande för­e­ningen.
   2. Över­lå­tande för­e­ning upp­lö­ses.
   3. Vid kom­bi­na­tion: den över­ta­gande för­e­ningen anses bil­dad.
   4. Med­lem­marna i över­lå­tande för­e­ning blir med­lem­mar i den över­ta­gande för­e­ningen.

Trots första styc­ket kan en tion­del av samt­liga röst­be­rät­ti­gade i en över­lå­tande för­e­ning hos sty­rel­sen begära att en för­e­nings­stämma sam­man­kal­las för att behandla frå­gan om huruvida talan ska väc­kas enligt 13 kap. 5 §. I så fall ska 7 kap. 15 § andra styc­ket tilläm­pas.

Om stäm­man beslu­tar att väcka talan enligt andra styc­ket, ska den sam­ti­digt besluta att för­e­ningen ska träda i lik­vi­da­tion. Vid genom­fö­ran­det av lik­vi­da­tio­nen ska 11 kap. tilläm­pas. Lik­vi­da­to­rerna behö­ver dock inte ansöka om kal­lelse på okända bor­ge­nä­rer. Lag (2016:108).

Frå­gan om fusion fal­ler

19 §   Bolags­ver­ket ska för­klara att frå­gan om fusion har fal­lit, om
   1. ansö­kan enligt 11 § om till­stånd att verk­ställa fusions­pla­nen inte har gjorts inom före­skri­ven tid eller sådan ansö­kan har avsla­gits genom beslut som har vun­nit laga kraft,
   2. anmä­lan enligt 17 § inte har gjorts inom före­skri­ven tid, eller
   3. Bolags­ver­ket genom beslut som har vun­nit laga kraft har avskri­vit ett ärende om regi­stre­ring enligt 17 § eller har väg­rat regi­stre­ring. Lag (2008:3).

Med­lems rätt till utträde

20 §   En med­lem i en över­lå­tande för­e­ning som inte har sam­tyckt till fusio­nen får säga upp sig för utträde inom den tid och på de vill­kor som anges i 7 kap. 48 §. Lag (2016:108).

Fusion mel­lan en eko­no­misk för­e­ning och ett helägt dot­ter­ak­tie­bo­lag

21 §   Om en eko­no­misk för­e­ning äger samt­liga aktier i ett dot­ter­ak­tie­bo­lag, kan för­e­ning­ens och bola­gets sty­rel­ser besluta att bola­get ska gå upp i för­e­ningen genom fusion. En sådan fusion får dock inte ske, om dot­ter­ak­tie­bo­la­get är ett aktie­bo­lag med sär­skild vinstut­del­nings­be­gräns­ning.

I fråga om fusio­nen gäl­ler

2 § om redo­vis­nings­va­luta,
3 § om fusion när över­lå­tande för­e­ning har gått i lik­vi­da­tion,
3 a § om sär­skilda rät­tig­hets­ha­vares ställ­ning,
4 § om upp­rät­tande av fusions­plan,
5 a-5 c §§ om revi­sors­gransk­ning,
6 § om regi­stre­ring av fusions­pla­nen,
7 § andra-​​fjärde styc­kena om när fusions­pla­nen ska under­stäl­las för­e­nings­stäm­man,
8 § om till­han­da­hål­lande av fusions­pla­nen m.m.,
9 § om majo­ri­tets­krav m.m.,
10 § om under­rät­telse till kända bor­ge­nä­rer,
11-13 §§ om ansö­kan om till­stånd att verk­ställa fusions­pla­nen,
14 § om kal­lelse på bor­ge­nä­rer,
15 § om när Bolags­ver­ket ska lämna till­stånd till verk­stäl­lande av fusions­pla­nen,
16 § om när all­män dom­stol ska lämna till­stånd till verk­stäl­lande av fusions­pla­nen, och

19 § 1 om när frå­gan om fusion fal­ler.

Vid tillämp­ningen av andra styc­ket ska det som sägs i de angivna para­gra­ferna om över­lå­tande för­e­ning i stäl­let avse dot­ter­ak­tie­bo­la­get. Det som sägs i 3 § om 11 kap. 14 § ska i stäl­let avse 25 kap. 40 § aktie­bo­lags­la­gen (2005:551).

Ett till­stånd att verk­ställa fusions­pla­nen ska regi­stre­ras i för­e­nings­re­gist­ret. Vid regi­stre­ringen inträ­der föl­jande rätts­verk­ningar.
   1. Dot­ter­ak­tie­bo­la­gets till­gångar och skul­der över­går till för­e­ningen.
   2. Dot­ter­ak­tie­bo­la­get upp­lö­ses.
Lag (2016:108).

Fusion mel­lan en eko­no­misk för­e­ning och en mot­sva­rande utländsk juri­disk per­son

Tillämp­liga bestäm­mel­ser

22 §   En svensk eko­no­misk för­e­ning får delta i en fusion med en mot­sva­rande juri­disk per­son med hem­vist i en annan stat inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det än Sve­rige (grän­sö­ver­skri­dande fusion). En juri­disk per­son ska anses ha sådan hem­vist, om den har bil­dats enligt lag­stift­ningen i en stat inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det och har sitt säte, sitt huvud­kon­tor eller sin huvud­sak­liga verk­sam­het inom detta område.

För en grän­sö­ver­skri­dande fusion gäl­ler föl­jande bestäm­mel­ser i detta kapi­tel:

1 § om vad en fusion inne­bär,
3 § om fusion när över­lå­tande för­e­ning har gått i lik­vi­da­tion,
3 a § om sär­skilda rät­tig­hets­ha­vares ställ­ning,
23 och 24 §§ om fusions­plan,
25 § om sty­rel­se­re­do­gö­relse,
5 § om kom­plet­te­rande infor­ma­tion,
5 b, 5 c, 26, 29 och 30 §§ om revi­sors­gransk­ning, var­vid det som sägs i 5 b och 5 c §§ om 5 a § ska avse 26 §,
6 § första styc­ket och 31 § om regi­stre­ring av fusions­pla­nen,
7 § första-​​tredje styc­kena om när fusions­pla­nen ska under­stäl­las för­e­nings­stäm­man,
33 § om till­han­da­hål­lande av fusions­pla­nen m.m.,
9 § om majo­ri­tets­krav m.m.,
34 § om vill­ko­rat beslut om god­kän­nande av fusions­plan,
10 § om under­rät­telse till kända bor­ge­nä­rer,
11-13 och 35 §§ om ansö­kan om till­stånd att verk­ställa fusions­pla­nen,
14 § om kal­lelse på bor­ge­nä­rer,
15 § om när Bolags­ver­ket ska lämna till­stånd till verk­stäl­lande av fusions­pla­nen,
16 § om när all­män dom­stol ska lämna till­stånd till verk­stäl­lande av fusions­pla­nen,
36 § om fusions­in­tyg,
37 och 38 §§ om regi­stre­ring,
18 och 39 §§ om fusio­nens rätts­verk­ningar,
19 § om när frå­gan om fusion fal­ler, var­vid det som sägs i den para­gra­fen om 17 § ska avse 38 §,
20 § om med­lems rätt till utträde, och

40 § om sär­skilt bok­slut.
Lag (2016:108).

Fusions­plan m.m.

23 §   Vid en grän­sö­ver­skri­dande fusion ska sty­rel­sen i en svensk för­e­ning som del­tar i fusio­nen, till­sam­mans med mot­sva­rande organ i de utländska för­e­ningar som del­tar i fusio­nen, upp­rätta en fusions­plan. Sty­rel­sen ska under­teckna fusions­pla­nen.
Lag (2008:3).

24 §   Fusions­pla­nen enligt 23 § ska inne­hålla upp­gift om
   1. de fusio­ne­rande för­e­ning­ar­nas form, firma och säte,
   2. utby­tes­för­hål­lan­den mel­lan ande­lar och före­kom­mande vär­de­pap­per i över­lå­tande respek­tive över­ta­gande för­e­ning och even­tu­ell kon­tant betal­ning,
   3. de vill­kor som ska gälla för till­del­ning av ande­lar och före­kom­mande vär­de­pap­per i den över­ta­gande för­e­ningen,
   4. den grän­sö­ver­skri­dande fusio­nens san­no­lika följ­der för sys­sel­sätt­ningen,
   5. från vil­ken tid­punkt och på vilka vill­kor ande­lar och före­kom­mande vär­de­pap­per med­för rätt till utdel­ning i den över­ta­gande för­e­ningen,
   6. från vil­ken tid­punkt de fusio­ne­rande för­e­ning­ar­nas trans­ak­tio­ner bok­fö­rings­mäs­sigt ska anses ingå i den över­ta­gande för­e­ningen,
   7. vilka rät­tig­he­ter i den över­ta­gande för­e­ningen som ska till­komma inne­ha­vare av sär­skilda rät­tig­he­ter i över­lå­tande för­e­ning eller vilka åtgär­der som i övrigt ska vid­tas till för­mån för de nämnda inne­ha­varna,
   8. arvode och annan sär­skild för­mån som med anled­ning av fusio­nen ska läm­nas till en sty­rel­se­le­da­mot, verk­stäl­lande direk­tör eller mot­sva­rande befatt­nings­ha­vare eller till den som utför gransk­ning enligt 26 § eller 29 § 2,
   9. stad­gar för den över­ta­gande för­e­ningen,
   10. vär­det av de till­gångar och skul­der som ska över­fö­ras till den över­ta­gande för­e­ningen och de över­vä­gan­den som har gjorts vid vär­de­ringen, och
   11. datum för de räken­ska­per som har legat till grund för fast­stäl­lan­det av vill­ko­ren för fusio­nen.

I före­kom­mande fall ska fusions­pla­nen också inne­hålla upp­gift om hur arbets­ta­garna del­tar i den pro­cess genom vil­ken for­merna för arbets­ta­gar­nas med­ver­kan i den över­ta­gande för­e­ningen beslu­tas.

Vid kom­bi­na­tion ska fusions­pla­nen också inne­hålla upp­gift om den över­ta­gande för­e­ning­ens form, firma och säte. Lag (2008:3).

25 §   Sty­rel­sen i var och en av de för­e­ningar som del­tar i fusio­nen ska upp­rätta en redo­gö­relse för de omstän­dig­he­ter som kan vara av vikt vid bedöm­ningen av fusio­nens lämp­lig­het för för­e­ning­arna. I redo­gö­rel­sen ska också anges vilka rätts­liga och eko­no­miska aspek­ter som har beak­tats vid bestäm­man­det av vill­ko­ren för fusio­nen. Redo­gö­rel­sen ska även inne­hålla upp­gift om fusio­nens san­no­lika kon­se­kven­ser för med­lem­mar, bor­ge­nä­rer och anställda. Om sty­rel­sen i skä­lig tid får ett ytt­rande från arbets­ta­gar­nas före­trä­dare, ska detta ytt­rande fogas till redo­gö­rel­sen. Lag (2008:3).

Revi­sors­gransk­ning

26 §   För var och en av de för­e­ningar som del­tar i en grän­sö­ver­skri­dande fusion ska fusions­pla­nen och sty­rel­sens redo­gö­relse grans­kas av en eller flera revi­so­rer. Gransk­ningen ska vara så omfat­tande och ingå­ende som god revi­sions­sed krä­ver. För varje för­e­ning ska revi­sorn eller revi­so­rerna upp­rätta ett ytt­rande över gransk­ningen. Av ytt­ran­dena ska framgå huruvida sådana vill­kor som avses i 24 § första styc­ket 2 och 3 har bestämts på ett sak­ligt och kor­rekt sätt. Där­vid ska anges vil­ken eller vilka meto­der som har använts vid vär­de­ringen av för­e­ning­ar­nas till­gångar och skul­der, resul­ta­tet av de tilläm­pade vär­de­rings­me­to­derna samt deras lämp­lig­het och vil­ken vikt som har till­mätts dem vid den sam­lade bedöm­ningen av vär­det på var och en av för­e­ning­arna. Sär­skilda svå­rig­he­ter att upp­skatta vär­det av egen­do­men ska anmär­kas.

Revi­so­rer­nas ytt­ran­den ska fogas till fusions­pla­nen.
Lag (2008:3).

27 §   Har upp­hävts genom lag (2016:108).

28 §   Har upp­hävts genom lag (2016:108).

29 §   Bestäm­mel­serna om revi­sors­gransk­ning i 5 b, 5 c och 26 §§ ska inte tilläm­pas, om
   1. samt­liga med­lem­mar i de för­e­ningar som del­tar i den grän­sö­ver­skri­dande fusio­nen har sam­tyckt till det, eller
   2. Bolags­ver­ket eller en utländsk behö­rig myn­dig­het i en stat där någon av de del­ta­gande för­e­ning­arna har sin hem­vist, efter en gemen­sam begä­ran från de fusio­ne­rande för­e­ning­arna, har utsett eller god­känt en eller flera obe­ro­ende sak­kun­niga att för samt­liga för­e­ning­ars räk­ning granska fusions­pla­nen och upp­rätta en gemen­sam skrift­lig rap­port för alla för­e­ningar.

Det som sägs i 5 c § om revi­sors rätt till upp­lys­ningar och biträde gäl­ler även för den som utses att utföra gransk­ning enligt denna para­graf.

Vid fusion genom absorp­tion ska det till fusions­pla­nen bifo­gas ett ytt­rande från en eller flera sådana revi­so­rer som anges i 5 b § med ett sådant inne­håll som avses i 5 a § andra styc­ket. Ett sådant ytt­rande ska vid tillämp­ningen av 10 och 14 §§ anses som ett revi­sor­sytt­rande enligt 26 §.
Lag (2016:108).

30 §   Den som Bolags­ver­ket utser att utföra gransk­ning enligt 29 § första styc­ket 2 ska vara en auk­to­ri­se­rad eller god­känd revi­sor eller ett regi­stre­rat revi­sions­bo­lag. I fråga om gransk­ningen och inne­hål­let i den rap­port som upp­rät­tas gäl­ler i tillämp­liga delar 5 b § andra styc­ket och 26 §.
Lag (2016:108).

Regi­stre­ring av fusions­pla­nen

31 §   Vid en grän­sö­ver­skri­dande fusion ska skyl­dig­he­ten enligt 6 § att ge in fusions­pla­nen med bifo­gade hand­lingar för regi­stre­ring full­gö­ras av den svenska för­e­ning som del­tar i fusio­nen. Om flera svenska för­e­ningar del­tar, ska skyl­dig­he­ten full­gö­ras av den svenska för­e­ning som är över­ta­gande för­e­ning eller, om den över­ta­gande för­e­ningen inte är en svensk för­e­ning, av den äldsta av de över­lå­tande svenska för­e­ning­arna.

Om fusions­pla­nen eller de hand­lingar som är fogade till pla­nen är avfat­tade på annat språk än svenska, ska sökan­den ge in en över­sätt­ning till svenska. Över­sätt­ningen ska vara gjord av en över­sät­tare som är auk­to­ri­se­rad eller har mot­sva­rande utländsk behö­rig­het. Bolags­ver­ket får medge att någon över­sätt­ning inte ges in.

I anmä­lan om regi­stre­ring ska läm­nas upp­gift om
   1. form, firma och säte för var och en av de fusio­ne­rande för­e­ning­arna,
   2. de regis­ter där för­e­ning­arna är regi­stre­rade och de num­mer som används för iden­ti­fi­e­ring i regist­ren,
   3. hur bor­ge­nä­rer och, i före­kom­mande fall, med­lem­mar ska för­fara för att utöva sina rät­tig­he­ter samt de adres­ser där full­stän­dig infor­ma­tion om detta för­fa­rande kost­nads­fritt kan erhål­las, och
   4. för­e­ning­ar­nas adres­ser.

När regi­stre­ringen kun­görs enligt 15 kap. 2 §, ska kun­gö­rel­sen inne­hålla de upp­gif­ter som avses i tredje styc­ket 1-3.
Lag (2008:3).

32 §   Har upp­hävts genom lag (2016:108).

Till­han­da­hål­lande av fusions­pla­nen

33 §   Vid en grän­sö­ver­skri­dande fusion ska sty­rel­sen i en för­e­ning som del­tar i fusio­nen hålla fusions­pla­nen med bifo­gade hand­lingar och sty­rel­sens redo­gö­relse enligt 25 § till­gäng­liga för de röst­be­rät­ti­gade, för för­e­ning­ens med­lem­mar, för inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar, för arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tio­ner som före­trä­der arbets­ta­gare hos för­e­ningen och för arbets­ta­gare som inte före­träds av någon arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion. Hand­ling­arna ska, under minst en månad före den för­e­nings­stämma där frå­gan om god­kän­nande av fusions­pla­nen ska behand­las, hål­las till­gäng­liga hos för­e­ningen på den ort där sty­rel­sen ska ha sitt säte.

Kopior av hand­ling­arna ska genast och utan kost­nad för mot­ta­ga­ren skic­kas med post till de röst­be­rät­ti­gade, med­lem­mar och inne­ha­vare av för­lags­an­de­lar som begär det och upp­ger sin adress. I 1 kap. 8 § anges när hand­lingar får skic­kas med elektro­niska hjälp­me­del. Lag (2016:108).

Vill­ko­rat beslut om god­kän­nande av fusions­pla­nen

34 §   För­e­nings­stäm­man i en för­e­ning som del­tar i en grän­sö­ver­skri­dande fusion får vill­kora beslu­tet om att god­känna fusions­pla­nen av att en senare stämma god­kän­ner de for­mer som beslu­tas för arbets­ta­gar­nas med­ver­kan i den över­ta­gande för­e­ningen. Lag (2008:3).

Ansö­kan om till­stånd att verk­ställa fusions­pla­nen

35 §   Vid en grän­sö­ver­skri­dande fusion ska ansö­kan enligt 11 § göras av den svenska för­e­ning som del­tar i fusio­nen. Om flera svenska för­e­ningar del­tar, ska ansö­kan i före­kom­mande fall göras av den svenska för­e­ning som är över­ta­gande för­e­ning eller, om den över­ta­gande för­e­ningen inte är en svensk för­e­ning, av den äldsta av de över­lå­tande svenska för­e­ning­arna.
Lag (2008:3).

Utfär­dande av fusions­in­tyg

36 §   Vid en grän­sö­ver­skri­dande fusion ska Bolags­ver­ket, när det finns ett laga­kraft­vun­net beslut om till­stånd till verk­stäl­lande av fusions­pla­nen enligt 15 eller 16 § och den eller de svenska för­e­ningar som del­tar i fusio­nen i övrigt har full­gjort vad som krävs enligt denna lag, för varje sådan för­e­ning utfärda ett intyg om att den del av för­fa­ran­det som regle­ras av svensk lag har skett på före­skri­vet sätt. Ett sådant intyg får inte utfär­das om det har väckts talan mot för­e­nings­stäm­mans beslut att god­känna fusions­pla­nen och målet inte slut­ligt har avgjorts. Lag (2008:3).

Regi­stre­ring av fusio­nen när den över­ta­gande för­e­ningen ska ha sitt hem­vist i en annan stat än Sve­rige

37 §   Om den över­ta­gande för­e­ningen har eller, vid kom­bi­na­tion, ska ha sitt hem­vist i en annan stat än Sve­rige, ska en svensk för­e­ning som del­tar i fusio­nen inför regi­stre­ringen av fusio­nen ge in det fusions­in­tyg som avses i 36 §, till­sam­mans med en kopia av fusions­pla­nen, till den behö­riga myn­dig­he­ten i den sta­ten. Inty­get ska ges in inom sex måna­der från den tid­punkt då det utfär­da­des.

Efter under­rät­telse från den behö­riga utländska myn­dig­he­ten om att fusio­nen har ägt rum, ska Bolags­ver­ket i för­e­nings­re­gist­ret föra in upp­gift om att den eller de svenska över­lå­tande för­e­ningar som del­ta­git i fusio­nen har upp­lösts. Lag (2008:3).

Regi­stre­ring av fusio­nen när den över­ta­gande för­e­ningen ska ha sitt hem­vist i Sve­rige

38 §   Om den över­ta­gande för­e­ningen har eller, vid kom­bi­na­tion, ska ha sitt hem­vist i Sve­rige, ska Bolags­ver­ket regi­strera den grän­sö­ver­skri­dande fusio­nen i för­e­nings­re­gist­ret. Anmä­lan för regi­stre­ring ska göras av sty­rel­sen i den över­ta­gande för­e­ningen inom sex måna­der från den tid­punkt då intyg enligt 36 § utfär­da­des. Vid kom­bi­na­tion ska sty­rel­sen även för regi­stre­ring anmäla vilka som har utsetts till sty­rel­se­le­da­mö­ter och, i före­kom­mande fall, sty­rel­sesupple­an­ter i den över­ta­gande för­e­ningen.

Bolags­ver­ket får regi­strera fusio­nen endast om
   1. ver­ket har utfär­dat ett intyg enligt 36 § för varje svensk för­e­ning som del­tar i fusio­nen,
   2. de utländska för­e­ningar som del­tar i fusio­nen har gett in mot­sva­rande intyg från behö­riga myn­dig­he­ter i de sta­ter där de är regi­stre­rade, till­sam­mans med en kopia av fusions­pla­nen, och
   3. det inte hel­ler i övrigt finns något hin­der mot regi­stre­ring av fusio­nen.

Om lagen (2008:9) om arbets­ta­ga­res med­ver­kan vid grän­sö­ver­skri­dande fusio­ner är tillämp­lig, får fusio­nen regi­stre­ras endast om
   1. avtal har träf­fats eller beslut har fat­tats om med­ver­kan enligt den lagen eller för­hand­lings­pe­ri­o­den har löpt ut utan att sådant avtal har träf­fats eller beslut har fat­tats, och
   2. den över­ta­gande för­e­ning­ens stad­gar inte stri­der mot den ord­ning för med­ver­kan som ska gälla till följd av lagen.

Bolags­ver­ket ska utan dröjs­mål under­rätta behö­riga myn­dig­he­ter i den eller de sta­ter där över­lå­tande för­e­ning har sitt hem­vist om regi­stre­ringen. Lag (2008:3).

Fusio­nens rätts­verk­ningar

39 §   Vid en grän­sö­ver­skri­dande fusion inträ­der de rätts­verk­ningar som avses i 18 § vid den tid­punkt som har fast­ställts i den stat där den över­ta­gande för­e­ningen har sitt hem­vist. Om den över­ta­gande för­e­ningen har sitt hem­vist i Sve­rige, inträ­der rätts­verk­ning­arna vid den tid­punkt då fusio­nen regi­stre­ras i för­e­nings­re­gist­ret enligt 38 §.

Utö­ver vad som anges i 18 § första styc­ket gäl­ler att de fusio­ne­rande för­e­ning­ar­nas rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter som här­rör ur anställ­nings­av­tal eller anställ­nings­för­hål­lan­den och som före­lig­ger vid den tid­punkt då den grän­sö­ver­skri­dande fusio­nen får ver­kan över­förs till den över­ta­gande för­e­ningen.
Lag (2008:3).

Sär­skilt bok­slut

40 §   Om en svensk för­e­ning del­tar i en grän­sö­ver­skri­dande fusion och den över­ta­gande för­e­ningen har sitt hem­vist i en annan stat än Sve­rige, ska sty­rel­sen i den svenska för­e­ningen upp­rätta ett sär­skilt bok­slut. Det sär­skilda bok­slu­tet ska omfatta den tid för vil­ken års­re­do­vis­ning inte tidi­gare har upp­rät­tats fram till den dag då rätts­verk­ning­arna av fusio­nen inträdde enligt 39 §.

För det sär­skilda bok­slu­tet gäl­ler bestäm­mel­serna om års­bok­slut i 6 kap. 4, 5 och 8 §§ bok­fö­rings­la­gen (1999:1078). Bok­slu­tet ska ges in till Bolags­ver­ket inom en månad från utgången av den period som bok­slu­tet omfat­tar. Lag (2010:1513).

Grän­sö­ver­skri­dande fusion mel­lan en för­e­ning och ett helägt dot­ter­bo­lag

41 §   Om en svensk eko­no­misk för­e­ning äger samt­liga aktier i en utländsk juri­disk per­son, som mot­sva­rar ett svenskt aktie­bo­lag och har sitt hem­vist inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det, får den utländska juri­diska per­so­nen gå upp i för­e­ningen genom fusion. Lag (2008:3).

42 §   Om en utländsk juri­disk per­son, som mot­sva­rar en svensk eko­no­misk för­e­ning och har sitt hem­vist inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det, äger samt­liga aktier i ett svenskt aktie­bo­lag, får bola­get gå upp i den utländska juri­diska per­so­nen genom fusion. En sådan fusion får dock inte ske, om bola­get är ett aktie­bo­lag med sär­skild vinstut­del­nings­be­gräns­ning. Lag (2008:3).

43 §   Vid en fusion enligt 41 eller 42 § ska de bestäm­mel­ser som anges i 22 § tilläm­pas, dock med föl­jande avvi­kel­ser.
   1. Fusions­pla­nen behö­ver inte inne­hålla sådana upp­gif­ter som avses i 24 § första styc­ket 2, 3 och 5.
   2. Bestäm­mel­serna om revi­sors­gransk­ning i 5 b, 5 c, 26, 29 och 30 §§ och om för­e­nings­stäm­mans pröv­ning av fusions­pla­nen i 7 § första styc­ket ska inte tilläm­pas.
   3. I fråga om arten av fusio­nens rätts­verk­ningar gäl­ler 21 § fjärde styc­ket 1 och 2 i stäl­let för 18 § första styc­ket 1-4.

Det som sägs om över­lå­tande för­e­ning i detta kapi­tel ska vid tillämp­ningen på en fusion enligt 41 eller 42 § gälla bola­get. Lag (2016:108).


13 kap. Ska­de­stånd m.m.

1 §   Om en sty­rel­se­le­da­mot eller verk­stäl­lande direk­tö­ren upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het ska­dar för­e­ningen då han full­gör sitt upp­drag, skall han ersätta ska­dan. Det­samma gäl­ler när ska­dan till­fo­gas en för­e­nings­med­lem eller någon annan genom över­trä­delse av denna lag eller tillämp­lig års­re­do­vis­nings­lag eller genom över­trä­delse av stad­garna. Lag (1999:1094).

2 §   En revi­sor är ersätt­nings­skyl­dig enligt de grun­der som anges i 1 §. Revi­sorn ansva­rar även för skada som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het orsa­kas av revi­sorns med­hjäl­pare. I fall som avses i 8 kap. 16 § andra styc­ket 3 denna lag och 4 kap. 3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgär­der mot pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism sva­rar dock revi­sorn endast för skada på grund av orik­tiga upp­gif­ter som revi­sorn eller revi­sorns med­hjäl­pare har haft skä­lig anled­ning att anta var orik­tiga.

Om ett revi­sions­bo­lag är revi­sor, ålig­ger ersätt­nings­skyl­dig­he­ten detta bolag och den som är huvud­an­sva­rig för revi­sio­nen. Om en sam­man­slut­ning eller ett revi­sions­or­gan som avses i 8 kap. 4 § är revi­sor, ålig­ger ersätt­nings­skyl­dig­he­ten den som har för­rät­tat revi­sio­nen och den som har utsett honom eller henne. Lag (2017:633).

3 §   En för­e­nings­med­lem eller en röst­be­rät­ti­gad som inte är för­e­nings­med­lem ska ersätta den skada som han eller hon upp­såt­li­gen eller av grov oakt­sam­het till­fo­gar för­e­ningen, en med­lem eller någon annan genom att med­verka till över­trä­delse av denna lag, tillämp­lig lag om års­re­do­vis­ning eller stad­garna. Lag (2016:108).

4 §   Om någon är ersätt­nings­skyl­dig enligt 1--3 §§, kan ska­de­stån­det jäm­kas efter vad som är skä­ligt med hän­syn till hand­ling­ens beskaf­fen­het, ska­dans stor­lek och omstän­dig­he­terna i övrigt.

Skall flera ersätta samma skada, sva­rar de soli­da­riskt för ska­de­stån­det i den mån inte ska­de­stånds­skyl­dig­he­ten har jäm­kats för någon av dem enligt första styc­ket. Vad någon har utgett i ska­de­stånd får krä­vas till­baka från de andra efter vad som är skä­ligt med hän­syn till omstän­dig­he­terna.

5 §   Talan om ska­de­stånd till för­e­ningen enligt 1--3 §§ kan väc­kas, om vid en för­e­nings­stämma majo­ri­te­ten eller en mino­ri­tet bestå­ende av minst en tion­del av samt­liga röst­be­rät­ti­gade har biträtt ett för­slag om att väcka skadestånds-​​ talan eller, såvitt gäl­ler en sty­rel­se­le­da­mot eller verk­stäl­lande direk­tö­ren, har rös­tat mot ett för­slag om att bevilja ansvars­fri­het. En upp­gö­relse om ska­de­stånds­skyl­dig­he­ten kan träf­fas endast av för­e­nings­stäm­man och bara under för­ut­sätt­ning att inte en tion­del av samt­liga röst­be­rät­ti­gade rös­tar mot för­sla­get till upp­gö­relse. Om en för­e­nings­med­lem för ska­de­stånds­ta­lan för för­e­ning­ens räk­ning, kan någon upp­gö­relse inte träf­fas utan hans sam­tycke.

Talan om ska­de­stånd till för­e­ningen får föras av röst­be­rät­ti­gade som utgör minst en tion­del av samt­liga röst­be­rät­ti­gade. Om en röst­be­rät­ti­gad sedan talan har väckts avstår från talan, kan lik­väl de övriga full­följa denna.
Den som har väckt talan sva­rar för rät­te­gångs­kost­na­derna men har rätt till ersätt­ning av för­e­ningen för den kost­nad som täcks av vad som har kom­mit för­e­ningen till godo genom rät­te­gången.

Talan för för­e­ning­ens räk­ning mot en sty­rel­se­le­da­mot eller verk­stäl­lande direk­tö­ren om ska­de­stånd på grund av ett beslut eller en åtgärd under ett räken­skapsår skall väc­kas senast ett år från det att års­re­do­vis­ningen och revi­sions­be­rät­tel­sen för räken­skaps­å­ret lades fram på för­e­nings­stämma.

Har ett beslut fat­tats om att bevilja ansvars­fri­het eller att inte föra ska­de­stånds­ta­lan utan att det minsta anta­let röst­be­rät­ti­gade som avses i första styc­ket rös­tat mot beslu­tet eller har tiden för talan för­sut­tits enligt tredje styc­ket, kan trots detta talan enligt första eller andra styc­ket väc­kas, om det i års­re­do­vis­ningen eller i revi­sions­be­rät­tel­sen eller på något annat sätt till för­e­nings­stäm­man inte har läm­nats i väsent­liga hän­se­en­den rik­tiga och full­stän­diga upp­gif­ter om det beslut eller den åtgärd som lig­ger till grund för talan.

Ska­de­stånds­ta­lan som grun­das på brott kan all­tid föras av sty­rel­sen.

6 §   Sådan talan för för­e­ning­ens räk­ning enligt 1-3 §§ som inte grun­das på brott kan inte väc­kas mot
   1. en sty­rel­se­le­da­mot eller den verk­stäl­lande direk­tö­ren sedan fem år har för­flu­tit från utgången av det räken­skapsår då det beslut eller den åtgärd som lig­ger till grund för talan fat­ta­des eller vid­togs,
   2. en revi­sor sedan fem år har för­flu­tit från utgången av det räken­skapsår som revi­sions­be­rät­tel­sen avser,
   3. en granskare sedan fem år har för­flu­tit från det att ytt­ran­det över den sär­skilda gransk­ningen lades fram på för­e­nings­stäm­man,
   4. en för­e­nings­med­lem eller en röst­be­rät­ti­gad som inte är för­e­nings­med­lem sedan två år har för­flu­tit från det beslut eller den åtgärd som lig­ger till grund för talan.

För­sätts för­e­ningen i kon­kurs på en ansö­kan som gjorts innan den tid som anges i första styc­ket har gått ut, kan kon­kurs­boet föra talan enligt 1-3 §§ trots att fri­het från ska­de­stånds­an­svar har inträtt enligt 5 §. Efter utgången av den nämnda tiden kan en sådan talan dock inte väc­kas senare än sex måna­der från edgångs­sam­man­trä­det. Lag (2016:108).


14 kap. För­e­ning­ens firma

1 §   En eko­no­misk för­e­nings firma skall inne­hålla orden "eko­no­misk" och "för­e­ning" eller för­kort­ningen "ek.för.". I fir­man får inte ordet "bolag" eller något annat som beteck­nar ett bolags­för­hål­lande tas in på ett sådant sätt som kan leda till miss­för­stån­det att ett bolag inne­har fir­man. Fir­man skall tyd­ligt skilja sig från andra ännu bestå­ende fir­mor som är införda i det för­e­nings­re­gis­ter som avses i 15 kap. 1 §. Regi­stre­ringen av en för­e­nings firma gäl­ler för hela lan­det. I övrigt finns bestäm­mel­ser om regi­stre­ringen i fir­ma­la­gen (1974:156).

Om för­e­ning­ens firma skall regi­stre­ras på två eller flera språk, skall varje lydelse anges i stad­garna.

För­e­ning­ens sty­relse kan anta bifirma. Bestäm­mel­serna i första styc­ket gäl­ler även bifirma. Uttryc­ket eko­no­misk för­e­ning eller för­kort­ning därav får dock inte tas in i en bifirma. Lag (1992:1449).

2 §   Skrift­liga hand­lingar som utfär­das för en för­e­ning bör under­teck­nas med för­e­ning­ens firma. Har sty­rel­sen eller någon annan ställ­fö­re­trä­dare för för­e­ningen utfär­dat en hand­ling utan fir­ma­teck­ning och fram­går det inte av hand­ling­ens inne­håll att den har utfär­dats på för­e­ning­ens väg­nar, sva­rar de som har under­teck­nat hand­lingen soli­da­riskt för för­plik­tel­sen enligt hand- lingen. Detta gäl­ler dock inte, om
   1. det fram­gick av omstän­dig­he­terna vid hand­ling­ens till­komst att hand­lingen utfär­da­des för för­e­ningen, samt
   2. med­kon­tra­hen­ten har fått ett av för­e­ningen behö­ri­gen under­teck­nat god­kän­nande av hand­lingen utan oskä­ligt dröjs­mål efter det att antingen en begä­ran om sådant god­kän­nande har fram­ställts eller per­son­lig ansva­rig­het har gjorts gäl­lande mot under­teck­narna.

3 §   Endast eko­no­misk för­e­ning får i sin firma använda uttryc­ket eko­no­misk för­e­ning eller för­kort­ning därav.

I fir­ma­la­gen (1974:156) finns bestäm­mel­ser om för­bud mot använd­ning av firma och om hävande av fir­ma­re­gi­stre­ring.


15 kap. Regi­stre­ring m.m.

1 §   Bolags­ver­ket är regi­stre­rings­myn­dig­het för en eko­no­misk för­e­ning.

Regi­stre­rings­myn­dig­he­ten ska föra ett för­e­nings­re­gis­ter för varje län för regi­stre­ringar enligt denna lag eller andra för­fatt­ningar. En eko­no­misk för­e­ning ska regi­stre­ras för det län där sty­rel­sen enligt stad­garna har sitt säte.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om avgif­ter i regi­stre­rings­ä­ren­den enligt denna lag.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­de­lar när­mare före­skrif­ter om ingiv­ning av anmäl­ningar i regi­stre­rings­ä­ren­den. Lag (2008:83).

2 §   Regi­stre­rings­myn­dig­he­ten skall utan dröjs­mål kun­göra i Post- och Inri­kes Tid­ningar vad som införs i för­e­nings­re­gist­ret med undan­tag för regi­stre­ring av under­rät­telse enligt 11 kap. 20 §. En kun­gö­relse som avser änd­ring i ett för­hål­lande som tidi­gare har införts i regist­ret skall endast ange änd­ring­ens art.

3 §   Det som enligt denna lag eller sär­skilda bestäm­mel­ser har bli­vit infört i för­e­nings­re­gist­ret skall anses ha kom­mit till tredje mans kän­ne­dom, om det enligt 2 § har kun­gjorts i Post- och Inri­kes Tid­ningar och det inte av omstän­dig­he­terna fram­går att han var­ken kände till eller borde ha känt till det som kun­gjorts.

4 §   Om en sökande vid anmä­lan för regi­stre­ring inte har iakt­ta­git det som är före­skri­vet om anmä­lan, ska han eller hon före­läg­gas att inom en viss tid avge ytt­rande eller vidta rät­telse. Det­samma gäl­ler om Bolags­ver­ket fin­ner att ett beslut som anmäls för regi­stre­ring eller en hand­ling som bifo­gas anmäl­ningen
   1. inte har till­kom­mit i behö­rig ord­ning,
   2. till sitt inne­håll stri­der mot denna lag eller annan för­fatt­ning eller stad­garna, eller
   3. i något vik­ti­gare hän­se­ende har en otyd­lig eller vil­se­le­dande utform­ning.

Om sökan­den inte rät­tar sig efter före­läg­gan­det, ska anmä­lan skri­vas av. En under­rät­telse om denna påföljd ska tas in i före­läg­gan­det. Finns det även efter det att ytt­ran­det har avgetts något hin­der mot regi­stre­ring och har sökan­den haft till­fälle att yttra sig över hind­ret, ska regi­stre­ring väg­ras, om det inte finns anled­ning att ge sökan­den ett nytt före­läg­gande.

Trots första styc­ket kan ett beslut av för­e­nings­stäm­man regi­stre­ras, om rät­ten till talan mot beslu­tet har gått för­lo­rad enligt 7 kap. 44 § första eller tredje styc­ket.

Bolags­ver­ket ska genast skrift­li­gen under­rätta för­e­ningen när Bolags­ver­ket fat­tar beslut enligt 11 kap. 18 §, 12 kap. 19 § eller 16 kap. 2 §. Lag (2016:108).

4 a §   Om sty­rel­se­le­da­mot, verk­stäl­lande direk­tör eller annan ställ­fö­re­trä­dare för för­e­ningen har för­satts i kon­kurs, fått för­val­tare enligt 11 kap. 7 § för­äld­ra­bal­ken eller fått närings­för­bud, skall regi­stre­rings­myn­dig­he­ten avföra ställ­fö­re­trä­da­ren ur för­e­nings­re­gist­ret. Avre­gi­stre­ringen skall vid beslut om kon­kurs eller till­fäl­ligt närings­för­bud ske ome­del­bart. I övrigt skall avre­gi­stre­ring ske sedan beslu­tet har vun­nit laga kraft.
Lag (1994:1827).

5 §   I fir­ma­la­gen (1974:156) finns bestäm­mel­ser om avfö­rande av en firma ur regist­ret sedan en dom om hävande av fir­ma­re­gi­stre­ringen har vun­nit laga kraft.

6 §   Ett beslut av Bolags­ver­ket att skriva av en anmä­lan om regi­stre­ring eller att vägra regi­stre­ring enligt 4 § andra styc­ket får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol. Det­samma gäl­ler ett beslut av Bolags­ver­ket som avses i 4 a §, 7 kap. 15 §, 8 kap. 2, 6, 9 eller 17 §, 11 kap. 18 §, 12 kap. 19 § eller 16 kap. 2 § samt beslut i ett till­stånd­sä­rende enligt 6 kap. 3, 4 eller 11 §, 8 kap. 3-5 §§, 10 kap. 14 § 2 eller 12 kap. 11 § eller beslut att vägra utfärda ett intyg enligt 12 kap. 36 §. Ett beslut av Bolags­ver­ket att vägra regi­stre­ring av en firma över­kla­gas dock till Patent-​​ och mark­nads­dom­sto­len. Ett över­kla­gande ska ha kom­mit in inom två måna­der från dagen för beslu­tet.

Skat­te­ver­kets beslut enligt 12 kap. 13 § om hin­der mot verk­stäl­lande av fusions­plan får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten. Lag (2016:206).

7 §   Beslut av Bolags­ver­ket i ärende enligt 11 kap. 4 a, 6 b, 6 c eller 13 § över­kla­gas till tings­rät­ten i den ort där för­e­ning­ens sty­relse har sitt säte. Över­kla­gan­det ska ges in till Bolags­ver­ket inom tre vec­kor från dagen för beslu­tet.

Vid ett över­kla­gande av beslut enligt första styc­ket gäl­ler lagen (1996:242) om dom­stol­sä­ren­den. Lag (2011:895).


16 kap. Straff och vite

1 §   Till böter eller fäng­else i högst ett år döms den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het bry­ter mot 6 kap. 8 § andra styc­ket andra meningen eller 9 § första styc­ket andra eller tredje meningen.

Till böter döms den som
   1. upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het inte för med­lems­för­teck­ning eller hål­ler en sådan för­teck­ning till­gäng­lig enligt 3 kap. 6 och 7 §§, eller
   2. upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het bry­ter mot 14 kap. 3 § första styc­ket.

I fall som avses i 8 kap. 16 § första styc­ket ska det inte dömas till ansvar enligt 20 kap. 3 § brotts­bal­ken.
Lag (2016:108).

1 a §   Har upp­hävts genom lag (2013:432).

2 §   Regi­stre­rings­myn­dig­he­ten kan vid vite före­lägga verk­stäl­lande direk­tö­ren eller sty­rel­se­le­da­mot att full­göra skyl­dig­het enligt denna lag eller andra för­fatt­ningar att hos myn­dig­he­ten göra behö­rig anmä­lan för regi­stre­ring.

Ett före­läg­gande enligt första styc­ket får inte med­de­las, om under­lå­ten­he­ten att göra anmä­lan med­för att för­e­nings­stäm­mans eller sty­rel­sens beslut för­fal­ler eller för­e­ningen blir skyl­dig att träda i lik­vi­da­tion.

Regi­stre­rings­myn­dig­he­ten skall pröva frå­gan om utdö­mande av ett vite som har före­lagts enligt första styc­ket. Lag (1999:1094).

Ikraft­trä­dan­de­be­stäm­melse

1987:667

Före­skrif­ter om ikraft­trä­dande av denna lag med­de­las i lagen (1987:668) om infö­rande av lagen (1987:667) om eko­no­miska för­e­ningar.

1989:843

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1990 i fråga om 9 kap. 9 §. I övrigt trä­der lagen i kraft den dag rege­ringen bestäm­mer. Rege­ringen får där­vid bestämma att lagen skall träda i kraft vid skilda tid­punk­ter för olika emit­ten­ter och rät­tig­he­ter.

1992:1449
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1993.
   2. En läns­sty­relse kan även efter ikraft­trä­dan­det vara regi­stre­rings­myn­dig­het, dock längst fram till den 1 janu­ari 1995.
Rege­ringen bestäm­mer vid vil­ken tid­punkt varje läns­sty­rel­ses för­e­nings­re­gis­ter skall över­fö­ras till Patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket.
Fram till den tid­punkt då sådan över­fö­ring sker gäl­ler 9 kap. 3, 10 och 12 §§, 11 kap. 18 §, 14 kap. 1 § och 15 kap. 1 § i sin äldre lydelse.
   3. Om en för­e­ning, som regi­stre­rats före den tid­punkt då regist­ret över­för­des till Patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket, avförts ur regist­ret och det där­ef­ter visar sig att verk­sam­he­ten fort­fa­rande utövas, får regi­stre­rings­myn­dig­he­ten, efter anmä­lan från för­e­ningen, undan­röja upp­gif­ten om avfö­rande och åter­in­föra för­e­ningen i regist­ret. Åter­in­fö­ring av för­e­ningen i regist­ret får dock bara ske om anmä­lan kom­mer in inom ett år från tid­punk­ten för avfö­ran­det.

1994:217

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1994. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande i fråga om för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

1994:1827

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1995. Beslut som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det över­kla­gas enligt äldre bestäm­mel­ser.

1995:67

Denna lag trä­der i kraft den 1 april 1995. Beslut som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det över­kla­gas enligt äldre bestäm­mel­ser.

1996:774
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 sep­tem­ber 1996.
   2. Om sådant för­hål­lande avse­ende för­hand­ling om offent­lig ackord enligt ackords­la­gen (1970:847) som anges i 11 kap. 20 § i dess äldre lydelse inträf­far efter ikraft­trä­dan­det, gäl­ler para­gra­fen i den äldre lydel­sen.

1996:1142
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1997.
   2. Bestäm­mel­serna i 9 kap. 15 och 16 §§ skall tilläm­pas första gången i fråga om det räken­skapsår som inleds när­mast efter den 31 decem­ber 1996.
   3. En för­e­ning som upp­rät­tar års- eller kon­cern­re­do­vis­ning med tillämp­ning av bestäm­mel­ser i års­re­do­vis­nings­la­gen (1995:1554), lagen (1995:1559) om års­re­do­vis­ning i kre­di­tin­sti­tut och vär­de­pap­pers­bo­lag eller lagen (1995:1560) om års­re­do­vis­ning i för­säk­rings­fö­re­tag skall inte tillämpa 4 kap. 5 § tredje styc­ket års­re­do­vis­nings­la­gen på ned­skriv­ning som har gjorts före lagens ikraft­trä­dande.
   4. En för­e­ning som upp­rät­tar års- eller kon­cern­re­do­vis­ning med tillämp­ning av bestäm­mel­ser i de lagar som anges i punk­ten 3 får använda belopp som avsatts till upp­skriv­nings­fond före lagens ikraft­trä­dande för nöd­vän­diga ned­skriv­ningar på anlägg­nings­till­gångar.
Om detta görs, skall upp­lys­ning om detta läm­nas i en not.

1997:533

Denna lag trä­der i kraft den 1 novem­ber 1997. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande avse­ende för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före den 1 janu­ari 1998 i fråga om fjärde styc­ket punk­terna 1 och 2 och till tiden före den 1 feb­ru­ari 1998 i fråga om fjärde styc­ket punk­terna 3 och 4.

1999:1094

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2000. De nya före­skrif­terna skall dock tilläm­pas första gången för det räken­skapsår som inleds när­mast efter den 31 decem­ber 1999.
Före­skrif­terna i 6 kap. 7 § och 9 kap. samt 16 kap. 2 § i sin äldre lydelse skall fort­fa­rande tilläm­pas för räken­skapsår som har inletts före den 1 janu­ari 2000.

2000:493
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2000. Före­skrif­terna i 11 kap. 4 § skall dock tilläm­pas i sin äldre lydelse till utgången av juni 2003.
   2. Intill utgången av juni 2003 skall en för­e­ning som vid lagens ikraft­trä­dande var regi­stre­rad som eko­no­misk för­e­ning och som har ett sådant ända­mål som anges i 1 kap. 1 § tredje styc­ket anses som eko­no­misk för­e­ning även om den inte upp­fyl­ler i 1 kap. 1 § tredje styc­ket angi­vet krav på att för­e­ning­ens till­gångar till över­vä­gande del skall bestå av ande­lar i den eller de andra eko­no­miska för­e­ning­arna.
   3. En för­e­ning som utgör en eko­no­misk för­e­ning enbart på grund av bestäm­mel­serna i 1 kap. 1 § andra eller tredje styc­ket och som vid ikraft­trä­dan­det inte regi­stre­rats får intill utgången av år 2000 för­värva rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter samt föra talan inför dom­sto­lar och andra myn­dig­he­ter trots att regi­stre­ring inte har skett.

2001:1226

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2002 och tilläm­pas i fråga om revi­sions­be­rät­tel­ser som upp­rät­tas efter ikraft­trä­dan­det.

2002:389

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2003. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2003:865
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2004.
   2. Ären­den som avser fråga enligt 11 kap. 4 eller 7 § i deras äldre lydel­ser och som har inletts vid tings­rätt före ikraft­trä­dan­det skall hand­läg­gas enligt äldre bestäm­mel­ser.
   3. Om en för­e­ning är för­satt i kon­kurs och kon­kur­sen har avslu­tats före ikraft­trä­dan­det, gäl­ler 11 kap. 4 § första styc­ket 2 och 19 § andra och tredje styc­kena i sina äldre lydel­ser.

2004:249
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2004.
   2. Regi­stre­rings­ä­ren­den som har kom­mit in till Patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket men i vilka ver­ket inte har fat­tat beslut före ikraft­trä­dan­det skall över­läm­nas till Bolags­ver­ket för fort­satt hand­lägg­ning.

2005:555

Har inlö­sen av aktier enligt 12 kap. 9 § påkal­lats före utgången av år 2005, gäl­ler äldre bestäm­mel­ser om för­ut­sätt­ningar för inlö­sen, om bestäm­mande av lösen­be­lopp och om för­fa­ran­det.

2006:400
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2007.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler om det yrkes­mäs­siga biträde som annars skulle för­an­leda jäv för en revi­sor avser ett räken­skapsår som har inletts före den 1 janu­ari 2007.

2006:868
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2007.
   2. Den som har utsetts till revi­sor i en eko­no­misk för­e­ning före ikraft­trä­dan­det och som enligt den nya lydel­sen av 8 kap. 5 § inte längre ensam kan vara revi­sor i för­e­ningen får ändå kvar­stå som revi­sor till utgången av den första för­e­nings­stämma som hålls efter utgången av år 2008.

2008:3

Denna lag trä­der i kraft den 15 feb­ru­ari 2008. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler dock i fråga om fusio­ner där fusions­av­tal har upp­rät­tats före ikraft­trä­dan­det.

2008:596
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 novem­ber 2008.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler i fråga om fusio­ner som vid ikraft­trä­dan­det prö­vas enligt kon­kur­rensla­gen (1993:20) eller som för­bju­dits enligt den lagen.

2009:566
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2009.
   2. Bestäm­mel­serna i 6 kap. 4 a § tilläm­pas inte om den som har varit revi­sor har utsetts till den nya befatt­ningen före ikraft­trä­dan­det.
   3. Bestäm­mel­serna i 6 kap. 7 § första styc­ket tredje meningen och andra styc­ket 2 tilläm­pas inte för­rän efter den första ordi­na­rie för­e­nings­stämma som hålls efter ikraft­trä­dan­det.
   4. För ett upp­drag som revi­sor som inne­has vid ikraft­trä­dan­det räk­nas den tid som anges i 8 kap. 8 a § första styc­ket från den första ordi­na­rie för­e­nings­stämma som hålls efter ikraft­trä­dan­det.

2010:835
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 novem­ber 2010.
   2. Bestäm­mel­serna i 8 kap. 5 § tilläm­pas första gången för det räken­skapsår som inleds när­mast efter den 31 okto­ber 2010.

2010:1950
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 april 2011.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler om en hand­ling har skic­kats eller läm­nats före den 1 april 2011.

2011:895
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 okto­ber 2011.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler om en ansö­kan eller anmä­lan har kom­mit in till tings­rät­ten före ikraft­trä­dan­det.

2011:1327
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2012.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande i fråga om skyl­dig­he­ter enligt skat­te­be­tal­nings­la­gen (1997:483).

2013:736
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 novem­ber 2013.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för över­kla­gande av beslut som läns­sty­rel­sen har med­de­lat före ikraft­trä­dan­det.

2014:541
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2014.
   2. För över­kla­gande av beslut enligt 6 kap. 3 eller 4 § eller 8 kap. 3-5 §§ som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det gäl­ler 15 kap. 6 § i sin äldre lydelse.

2015:815
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2016.
   2. Lagen tilläm­pas första gången för det räken­skapsår som inleds när­mast efter den 31 decem­ber 2015.

2016:108
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2016.
   2. Om en för­e­nings stad­gar vid ikraft­trä­dan­det stri­der mot en bestäm­melse i denna lag, ska sty­rel­sen till en för­e­nings­stämma som hålls senast den 30 juni 2018 lägga fram för­slag till änd­ring av stad­garna i över­ens­stäm­melse med bestäm­mel­sen.
   3. Bestäm­mel­sen i 3 kap. 6 § andra styc­ket 2 om att med­lems­för­teck­ningen ska inne­hålla upp­gift om tid­punk­ten för med­lem­mens inträde i för­e­ningen till-​läm­pas inte om med­lem­men har förts in i med­lems­för­teck­ningen före ikraft­trä­dan­det.
   4. Om inte annat har bestämts i stad­garna får en för­e­nings­stämma fram till utgången av juni 2017 hål­las på en av sty­rel­sen anvi­sad plats inom för­e­ning­ens geo­gra­fiska verk­sam­hets­om­råde, trots 7 kap. 13 §.
   5. Om för­e­nings­stäm­man före ikraft­trä­dan­det har fat­tat beslut om att skjuta upp en för­e­nings­stämma, gäl­ler äldre bestäm­mel­ser om tid­punk­ten för den fort­satta stäm­man.
   6. En för­e­ning som har bil­dats före ikraft­trä­dan­det får, fram till utgången av juni 2017, tillämpa äldre bestäm­mel­ser i stäl­let för föl­jande bestäm­mel­ser i denna lag:
   - 7 kap. 4 § första styc­ket och 5 § om ombud,
   - 7 kap. 16 och 17 §§ om tid för kal­lelse till för­e­nings­stämma,
   - 7 kap. 34 och 35 §§ om majo­ri­tets­krav vid änd­ring av stad­garna,
   - 11 kap. 1 § andra styc­ket om majo­ri­tets­krav vid beslut om lik­vi­da­tion, och
   - 12 kap. 9 § första styc­ket om majo­ri­tets­krav vid beslut om god­kän­nande av fusions­plan.
   7. Vid regi­stre­ring och verk­stäl­lande av ett för­e­nings­stäm­mo­be­slut som har fat­tats före ikraft­trä­dan­det samt vid talan mot ett sådant beslut gäl­ler äldre bestäm­mel­ser.
   8. I fråga om revi­sion som avser räken­skapsår som har inletts före ikraft­trä­dan­det gäl­ler 8 kap. 13 § i den äldre lydel­sen. Revi­sions­be­rät­tel­sen ska dock all­tid läm­nas till sty­rel­sen senast tre vec­kor före års­stäm­man.
   9. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler i fråga om vär­deö­ver­fö­ring från för­e­ningen och avsätt­ning till reserv­fond, om beräk­ningen ska grunda sig på en års­re­do­vis­ning som har upp­rät­tats före ikraft­trä­dan­det.
   10. Äldre bestäm­mel­ser om dis­pens gäl­ler om en för­e­ning före ikraft­trä­dan­det har ansökt om till­stånd att få sätta ner reserv­fon­den för annat ända­mål än täck­ning av för­lust.
   11. Om en fusions­plan har god­känts före ikraft­trä­dan­det, gäl­ler äldre bestäm­mel­ser för fusio­nen.


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

2016:206
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 sep­tem­ber 2016.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för mål som har inletts i all­män för­valt­nings­dom­stol före ikraft­trä­dan­det.

2016:432
   1. Denna lag trä­der i kraft den 17 juni 2016.
   2. Bestäm­mel­serna i 8 kap. 1 b § tilläm­pas även på vill­kor och begräns­ningar som har avta­lats respek­tive beslu­tats före ikraft­trä­dan­det.
   3. Bestäm­mel­serna om revi­sions­be­rät­telse och kon­cern­re­vi­sion i de nya 8 kap. 13 a-13 c §§ och i 8 kap. 13 § i den nya lydel­sen tilläm­pas första gången för det räken­skapsår som inleds när­mast efter den 16 juni 2016.

2016:951
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 decem­ber 2016.
   2. Lagen tilläm­pas första gången för det räken­skapsår som inleds när­mast efter den 31 decem­ber 2016.