SFS 1994:1927 Lag om europeiska ekonomiska intressegrupperingar

SFS 1994_1927 Lag om europeiska ekonomiska intressegrupperingar

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

6705

SFS 1994:1927
Utkom från trycket
den 30 december 1994

Lag
om europeiska ekonomiska intressegrupperingar;

utfärdad den 20 december 1994.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.

1 § I denna lag finns bestämmelser som kompletterar rådets förordning

(EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska
intressegrupperingar (EEIG).

Medlemskap

2 § Den som är i konkurs får inte vara medlem i en intressegruppering
som har sitt säte i Sverige. Att detsamma gäller den som är underkastad
näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

3 § Den som är medlem i en intressegruppering med säte i Sverige och
som försätts i konkurs eller som åläggs näringsförbud skall omedelbart
utträda ur intressegrupperingen.

Företagsledare

4 § Den som är företagsledare för en intressegruppering med säte i
Sverige skall vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsom-

1

Prop. 1994/95:68, bet. 1994/95:LU13, rskr. 1994/95:131. EGT nr

L 199, 31.7.85, s. 1.
212-SFS 1994

background image

SFS 1994:1927

rådet, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-
mer i varje särskilt fall tillåter annat. Den som är underårig eller i kon-
kurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte
vara företagsledare. Att detsamma gäller den som är underkastad nä-
ringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Om grupperingen inte har någon här i landet bosatt företagsledare,

skall grupperingen bemyndiga en i Sverige bosatt person att på gruppe-

ringens vägnar ta emot delgivning. Ett sådant bemyndigande får inte

lämnas till någon som är underårig eller som har förvaltare enligt

11 kap. 7 § föräldrabalken.

Bokföring, årsredovisning och revision

5 § En intressegruppering är bokföringsskyldig enligt vad som före-
skrivs i 1 § bokföringslagen (1976:125). En bokföringsskyldig intres-
segruppering som inte har sitt säte i Sverige skall för näringsverksamhet
som bedrivs här ha en egen bokföring som är skild från grupperingens
bokföring i övrigt.

Av lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag följer att

en intressegruppering kan vara skyldig att upprätta årsredovisning m.m.

Likvidation

6 § Bestämmelserna om likvidation av handelsbolag i 2 kap. 31-45 §§
lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag skall, såvitt gäller 2
kap. 35 § andra stycket med beaktande av bestämmelsen i 14 § om

verkan av offentliggörande, tillämpas i fråga om en intressegruppering
som har sitt säte i Sverige. En medlem i en intressegruppering skall

därvid anses som bolagsman.

7 § Om bestämmelsen i 3 § inte följs skall tingsrätten, efter ansökan av
den registreringsmyndighet som anges i 11 §, besluta att intressegruppe-
ringen skall träda i likvidation. Detsamma gäller om en intressegruppe-
ring inte till det EEIG-register som avses i 11 § har anmält en behörig
företagsledare eller något annat organ som skall finnas enligt avtalet om
att bilda intressegrupperingen.

Innan registreringsmyndigheten ansöker om likvidation skall den ge

intressegrupperingen tillfälle att inom en bestämd tid vidta åtgärder för
att undvika likvidation. Tiden får förlängas om det finns särskilda skäl
för det.

Firma

8 § En intressegrupperings firma skall innehålla orden "europeisk eko-
nomisk intressegruppering" eller förkortningen "EEIG". Firman skall
tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda i det
EEIG-register som avses i 11 §. I övrigt finns bestämmelser om regi-

strering i firmalagen (1974:156).

6706

background image

6707

SFS 1994:1927

En intressegrupperings firma får registreras på två eller flera språk,

endast om varje lydelse anges i avtalet om att bilda intressegruppering-
en.

9 § I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om förbud mot använd-
ning av firma och om hävande av firmaregistrering.

10 § Medlemmar och företagsledare i en intressegruppering med säte i

Sverige är skadeståndsskyldiga mot grupperingen enligt vad som före-
skrivs om bolagsmäns skadeståndsskyldighet mot bolaget i 2 kap. 14 och

15 §§ lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.

Register över intressegrupperingar

11 § Registreringsmyndighet för intressegrupperingar är Patent- och

registreringsverket.

Registreringsmyndigheten skall föra ett register (EEIG-registret) över

1. sådana intressegrupperingar som har sitt säte i Sverige, och

2. huvud- eller avdelningskontor i Sverige för sådana intressegruppe-

ringar som inte har sitt säte i Sverige.

Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål i Post- och Inrikes Tid-

ningar offentliggöra vad som införs i EEIG-registret.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, registreringsmyn-

digheten får bestämma hur uppgifter enligt artikel 8 c i EEG-förordning-
en skall offentliggöras samt meddela föreskrifter om avgifter i registre-
ringsärenden.

Bestämmelser om avförande av firman ur registret sedan en dom om

hävande av firmaregistrering har vunnit laga kraft finns i firmalagen
(1974:156).

12 § Om en sökande vid anmälan för registrering inte har följt vad som
är föreskrivet om ansökan eller om det finns något annat hinder för
bifall till ansökan, skall registreringsmyndigheten förelägga sökanden att
inom en viss tid yttra sig eller göra rättelse. Om föreläggandet inte följs,
skall ansökan avskrivas. En upplysning om denna påföljd skall tas in i
föreläggandet.

Finns det även efter det att yttrande har avgetts hinder för bifall till

ansökan och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall
registrering vägras, om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt
föreläggande.

13 § Om någon anmälan rörande en intressegruppering som registrerats

i Sverige inte har kommit in till registreringsmyndigheten under de tio
senaste åren, skall myndigheten på lämpligt sätt undersöka om gruppe-
ringen har upphört med sin verksamhet inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet. Detta skall ske genom brev till den i EEIG-registret
angivna adressen samt genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar
eller annan lämplig officiell tidning enligt artikel 39.1 i EEG-förord-
ningen.

background image

6708

SFS 1994:1927

Om någon anmälan rörande ett sådant huvud- eller avdelningskontor

som registrerats i Sverige inte har kommit in till registreringsmyndig-
heten under de tio senaste åren, skall myndigheten på lämpligt sätt
undersöka om det fortfarande bedrivs någon verksamhet vid kontoret.

Detta skall ske genom brev till den i EElG-registret angivna adressen

samt genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.

Om det två månader efter kungörandet inte har klarlagts att intresse-

grupperingens eller huvud- eller avdelningskontorets verksamhet fort-
farande utövas eller att den skall återupptas, skall registreringsmyndig-
heten avföra grupperingen eller kontoret ur EEIG-registret.

Verkan av offentliggörande

14 § Beträffande verkan av offentliggörande enligt denna lag tillämpas

de bestämmelser om verkan av offentliggörande vilka med stöd av det
direktiv som anges i artikel 9.1 i EEG-förordningen har meddelats i

18 kap. 3 § första och andra styckena aktiebolagslagen (1975:1385).

Vite

15 § Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga företagsledaren

eller en ledamot av något annat ledningsorgan som skall finnas enligt
avtalet om att bilda intressegrupperingen att fullgöra skyldighet att

1. till myndigheten sända in handlingar eller uppgifter som anges i

artikel 7 eller 10 i EEG-förordningen, eller

2. på grupperingens brev, beställningssedlar och liknande handlingar

lämna de uppgifter som anges i artikel 25 i EEG-förordningen.

Registreringsmyndigheten får döma ut vite.

Överklagande

16 § Registreringsmyndighetens beslut att avskriva en anmälan eller att
vägra registrering får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom

två månader från beslutets dag. Detsamma gäller beslut enligt 13 §
tredje stycket och 15 §.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen med anledning av Sve-

riges anslutning till Europeiska unionen.

På regeringens vägnar

MONA SAHLIN

LAILA FREIVALDS

(Justitiedepartementet)

JP Infonets tjänster inom associationsrätt

JP Infonets tjänster inom associationsrätt

Arbetar du med associationsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom associationsrätt.