SFS 2014:377 Lag om ändring i föräldrabalken
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk författningssamling
Lag
om ändring i föräldrabalken;
utfärdad den 28 maj 2014.
Enligt riksdagens beslut
1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken2
dels att 10 kap. 4 § ska upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 4 §, 6 kap. 2 § och 12 kap. 7 § ska ha följande lydelse.
1 kap.
4 §
En bekräftelse av faderskap görs skriftligen och ska bevittnas av två per-
soner. Bekräftelsen ska skriftligen godkännas av socialnämnden och av
modern eller en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet. Är barnet myn-
digt ska bekräftelsen i stället godkännas av barnet självt. Socialnämnden får
lämna sitt godkännande endast om det kan antas att mannen är far till barnet.
Bekräftelsen får göras även före barnets födelse.
Om det senare visar sig att den som har lämnat bekräftelsen inte är far till
barnet, ska rätten förklara att bekräftelsen saknar verkan mot honom.
6 kap.
2 §
Ett barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om inte
rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnads-
havare. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.
Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga
förhållanden och ska se till att barnets behov enligt 1 § blir tillgodosedda.
Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs
med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter samt ska
bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. I syfte att
hindra att barnet orsakar skada för någon annan ska vårdnadshavaren vidare
svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas.
Om ansvaret i frågor som gäller barnets ekonomiska förhållanden finns be-
stämmelser i 9–15 kap.
12 kap.
7 §
I viktiga frågor ska förmyndaren, om det lämpligen kan ske, höra den
omyndige, om han eller hon har fyllt 16 år, och den omyndiges sambo.
1 Prop. 2013/14:208, bet. 2013/14:JuU30, rskr. 2013/14:263.
2 Balken omtryckt 1995:974.
SFS 2014:377
Utkom från trycket
den 5 juni 2014
2
SFS 2014:377
Norstedts Juridik AB/Fritzes
Elanders Sverige AB, 2014
Gode män och förvaltare har motsvarande skyldigheter i förhållande till
den enskilde samt den enskildes make eller sambo. Om betydelsen av sam-
tycke i vissa fall från den som har god man finns bestämmelser i 11 kap. 5 §.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.
2. Äldre bestämmelser gäller när den omyndige har ingått äktenskap med
stöd av ett tillstånd enligt 15 kap. 1 § äktenskapsbalken i dess lydelse före den
1 juli 2014.
På regeringens vägnar
BEATRICE ASK
Tobias Eriksson
(Justitiedepartementet)