SFS 1987:232

870232.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1987:232

Lag

Utkom från trycket

om sambors gciiidisarnnia hcm^

den 26 maj 1987

utfärdad den 14 riiaj 1987.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller sambors gemensamma bostad och bohag.

Vad som föresk rivs i denna lag om sambor gäller endast sådana sambo­

förhållanden där en ogift kvin na och en ogift man bor tillsammans under
äktenskapsliknande förhållanden.

2 § Med sambors gemensamma bostad avses i denna lag, om inte anna t
följer av 4 §,

1. fast egendom som samborna eller någon av dem äger eller innehar

med tomträtt, om det finns en byggnad på egendomen som är avsedd som

sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för
detta ändamål,

2. fast egendom som samborna eller någon av dem innehar med nyttj an­

derätt i förening med byggnad på egendomen som samborna eller någ on av

dem äger, om byggnaden är avsedd som sambornas gemensamma hem och

egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål,

3. byggnad eller del av byggnad som samborna eller någon av dem

innehar med hyresrätt, bostadsrätt eller annan liknande rätt, om byg gna­

den eller byggnadsdelen är avsedd som sambornas gemensamma hem och
innehas huvudsakligen för detta ändamål.

Samborna får i en av dem båda undertecknad handling anmäla till

inskrivningsmyndigheten att en fastighet som är lagfaren för en av dem

520

' Prop, 1986/87: 1, LU 18. rskr. 159.

¬

background image

/

l^réiler en tomträtt för vilken en av dem är inskriven som innehavare är

SFS 1987:232

gérnensam bostad för dem båda.

»

I

* • 3 § Med sambors gemensamma bohag avses i den na lag, om inte annat

följer av 4 §, möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett
för det gem ensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant

bohag som används uteslutande för den ena sambons bruk.

4 § Till sambors gemensamma bostad och bohag räknas inte egendom
som används huvudsakligen för fritidsändamål.

Bodelning
5 § När ett samboförhållande upphör, skall på begäran av någon av
samborna deras gemensamma bostad och bohag fördelas mellan dem ge­

nom bodelning, om egendomen har förvärvats för gemensamt begagnande.

Avlider en sambo, skall begäran av den efterlevande sambon om en sådan
bodelning framställas senast när bouppteckningen förrättas.

Första stycket gäller ej, om samborna har kommit överens om det i ett

skriftligt avtal som h ar undertecknats av dem båda.

6 § Vid bodelningen skall först sambornas andelar i egendom en beräk­

nas.

7 § Vid beräkningen av sambornas andelar i egendomen skall från vad en
sambo äger av d eras bostad och bohag avräknas så mycket att det täcker
de skulder som den sambon hade när samboförhållandet upphörde.

För sådana fordringar mot en sambo som inte är förenade med särskild

förmånsrätt i bostaden elle r bohaget och som inte heller på annat sätt är att

hänföra till sådan egendom skall sambon få täckning ur bostaden och
bohaget endast i den mån betalning inte kan erhållas ur annan egendom.

8 § Det som å terstår av sambornas bostad och bohag, sedan avdrag har
sorts för att skulderna skall täckas enligt 7 §, skall läggas samman. Värdet

därav skall därefter delas lika mellan sa mborna.

9 § I den mån det med hänsyn särskilt till samb oförhållandets längd men

även till sambo rnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i öv­
rigt är oskäligt att en sambo när samlevnaden upphör skall lämna egendom
till den andra i den omfattning som följer av 5-8 §§, skall bodelningen i
stället göras så att den förstnämnda sambon får behålla mer av sin egen­
dom. Ar en sambo försatt i konkurs när bodelningen skall förrättas eller

finns det andra särskilda skäl att inte dela sambornas egendom, skall varje

sambo behålla sin egendom som sin an del.

10 § Med ledning av de andelar som har beräknats för samborna skall

deras bostad och bohag fördelas mellan dem på lotter. Den som bäst

behöver bostaden eller bohaget har rätt att få denna egendom i avräkning
på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. En förutsättning för att

en sambo skall få överta en bostad eller bohag som tillhör den andra

521

¬

background image

SFS 1987:232

sambon är dock att ett sådant övertagande även med hänsy n till omstån-
dighetema i övrigt kan anses skäligt.

Svarar egendomen för fordran som är förenad med särskild förmånsrätt i

egendomen, är en ytterligare förutsättning för ett övertagande att den

andra sambon befrias från ansvar för fordringen eller att medel till att

betala denna har satts under särskild vård.

11 § En sambo har rätt att i stället för att lämna egendom till den andra
sambon betala motsvarande belopp i pengar. Om godtagbar säkerhet ställs
för betalningen, kan sambon fä skäligt anstånd med de nna. Lämnas inte

någon beta lning, har den andra sambon rätt att så långt det är möjligt få

sådan egendom som inte är uppenbart olämplig för den sambon.

Om en sambo övertar bostad eller bohag mot avräkning och inte tillgo­

doser den andra sambon med egendom ur det gemensamma bohaget, skall
den övertagande sambon betala motsvarande belopp i pengar. Om go dtag­

bar säkerhet ställs för betalningen, kan sambon få skäligt anstånd med

denna.

12 § Om en sambo avlider, gäller bestämmelserna om rätt att begära

bodelning och om rätt att överta bostad eller bohag endast till förmån för

den efterlevande sambon.

Den efterlevande sambon har rätt att som sin andel vid fördelning av

sambornas bostad och bohag alltid få ut så mycket av den behållna egendo­

men efter avdrag för skulder, I den mån den räcker, att det motsvarar två

gånger det vid tiden för dödsfallet gällande basbeloppet enligt lagen
(1962: 381) om allmän försäkring.

Bestämmelserna i 15 kap . 1 och 3 §§ ärvdaba lken om förlust av rätt till

arv skall också gälla i fråga om rätten för den efterlevande sambon att vid

bodelning få del i den av lidnes egendom.

13 § Om bodelningen har lett till att en fastighet har delats så, att sam­

borna har fått skilda andelar utan att villkor om utbrytning har ställts upp i

bodelningshandlingen, innehar de fastigheten med samäganderätt.

I den mån bodelningen i andra fall innebär att en del av en fastighet

kommer i en särskild ägares hand är bodelningen utan verkan.

14 § Bestämmelserna i 9 ka p. 5, 7, 9 och 10 §§ äktenskapsbalken gäller

även vid bodelning enligt d enna lag. Vad som sägs om makar skall där vid
gälla sambor. I stället för den tidpunkt då talan om äktenskapsskillnad

väcks skall gälla den dag då samboförhållandet upphör.

15 § Har en sambo vid bodelningen till skada för sin a borgenärer avstått
egendom som enligt 10 § har belöpt på sambons andel, gäller vad som
föreskrivs i 13 ka p. 1 och 2 §§ äktenskap sbalken om verkan av en sådan
åtgärd vid bodelning mellan m akar.

Övertagande av bostad i vissa fall
16 § Innehar den ena sambon den gemensamma bostaden med hyresrätt

522

eller bostadsrätt och ingår egendomen inte i bodelning, har den andra

I

¬

background image

sambon rätt att överta den när samboförhållandet upphör, om den sambon

SFS 1987; 232

bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande även med hänsyn till
omständigheterna i övr igt kan anses skäligt. Om samborna inte har eller
har haft barn tillsammans, gäller detta dock endast om synnerliga skäl talar

för det.

En sambo förlorar sin rätt att ta över hyres- eller bostadsrätten, om

sambon inte har framställt anspråk på det senast tre månader efter det att
sambon har flyttat från bostaden.

Den som övertar bostaden enligt första stycket skall ersätta den andra

sambon för bostadens värde. Det får ske genom att bostadens värde
avräknas vid bestämmandet av sambornas andelar i bodelning en, om den

som lämnar bostaden kan tillgodoses på det sättet. I an nat fall skall vad

som fattas betalas med p engar. Ställs godtagbar säkerhet för betalningen,

kan sambon få skäligt anstånd med denna.

Inskränkningar i rätten att förfoga över det gemensamma hemmet

17 § En sambo får inte utan den andra sambons samtycke avhända sig,

hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta en bostad som, om

bodelning kommer till s tånd mellan samborna, skall ingå i bodelningen

eller som den andra sambon kan få rätt att överta enligt 16 §. Samtycke av
den andra sambon krävs också, om en sambo vill låta inteckna fast egen­
dom eller tomträtt där det finns en bostad som, om bodelning kommer till
stånd mellan sa mborna, skall ingå i bodeln ingen. Detsamma gäller i fråga
om pantsättning av annan egendom som innefattar en sådan bostad eller en
bostad som den an dra sambon kan få r ätt att överta enligt 16 §. Samtycke
till avhändelse av eller inteckning i fast egendom eller tomträtt skall lämnas

skriftligen.

En sambo far inte heller utan den andra sambons samtycke avhända sig

eller pantsätta sådant bohag som, om bodelning kommer till stånd mellan
samborna, skall ingå i bode lningen.

Bestämmelserna i denna paragraf om samtycke av en sambo till en

åtgärd av den andra sambon tillämpas också när dödsboet efter en avliden
sambo vidtar en sådan åtgärd.

Samtycke enligt denna paragraf behövs ej, om den andra sambon inte

kan lämna giltigt samtycke eller om dennes samtycke inte kan inhämtas
inom rimlig tid.

18 § Saknas samtycke som krävs för en åtgärd enligt 17 §, får domstolen

tillåta åtgärden på ansökan av den som vill företa den.

19 § Om en sa mbo eller dödsboet efter en avliden sambo utan erforder­

ligt samtycke eller tillstånd har avhänt sig eller till nac kdel för den andra
sambon upplåtit nyttjanderätt till egendom, skall domstolen på talan av
denne förklara att rättshandlingen är ogiltig och att egendomen skall åter­

gå. Detsamma gäller om en sambo eller dödsboet efter en avliden sambo

utan erforderligt samtycke eller tillstånd har pantsatt sambornas bohag.
Överlåtelse eller pantsättning av bohag skall dock inte förklaras ogiltig, om

den nya innehavaren har fått egendomen i sin besittnin g i god tro .

Talan enligt första stycket skall väckas hos domstolen inom tre månader

523

¬

background image

SFS 1987:232

från det att den andra sambon fick kännedom om förfogandet över bosta­
den eller överlämnandet av bohaget. Har lagfart eller inskrivning beviljats

med anledning av överlåtelse av fast egendom eller tomträtt, får talan inte
väckas.

Förs talan om avhysning, får domstolen medge skäligt anstånd med

flyttningen.

Övriga bestämmelser

20 § Vad som föreskrivs i 17 kap. I, 2 och 4-8 §§ samt 18 kap. 1 §
äktenskapsbalken gäller även vid tvi st mellan sambor. Vad som sägs om
makar skall därvid gälla sambor.

21 § På ansökan av en sambo skall domstolen i fråga om en bostad som

enligt 5 § skall ingå i bodelning bestämma vem av samborna som skall ha

rätt att bo kvar i b ostaden till dess att bodelning har förrättats.

Ett förordnande om rätt att bo kvar i bostaden får på ansökan av den ena

parten ändras av domstolen.

22 § Den sambo som domstolen har berättigat att bo kvar i bostaden till

dess att bodelning har förrättats har rätt att använda även det gemensam­

ma bohag som finns i bostaden och som tillhör den andra sambon. Domsto­
len far dock beträffande viss egendom bestämma annat. Avtal som den

sistnämnda sambon därefter ingår med tredje man inskränker inte nyttjan-

derätten till bostaden e ller bohaget.

Har den ena sambon berättigats att bo kvar i bostaden, är den andra

sambon skyldig att genast flytta därifrån.

23 § Frågan om rätten att bo kvar i bostaden till dess att bodelning har

förrättats skall väckas vid en tingsrätt som är behörig att pröva tvister om

bodelning mellan samborna. Detsamma gäller frågan om domstolens till­

stånd till en sambos förfogande över bostad och bohag.

24 § I mål om rätt att överta bostad enligt 16 § får domstolen, för tiden
till dess att frågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, på
yrkande av någon av samborna bestämma vem av dem som skall ha rätt att
bo kvar i bostaden. Om sådan rätt tillerkänns den sambo som inte har
hyres- eller bostadsrätten, skall domstolen också på yrkande bestämma
vad sambon skall betala till den and ra sambon för nyttjandet av bostaden

och vad den förstnämnda sambon i övrigt skall iak tta.

Har den ena sambon berättigats att bo kvar i bostaden, är den andra

sambon skyldig att genast flytta därifrån.

Ett beslut enligt första stycket får verkställas på samma sätt som en dom

som har vunnit laga kraft. Beslutet får dock när som helst ändras av

domstolen. När målet avgörs, skall domstolen ompröva beslutet.

Beträffande beslut enligt denna paragraf tillämpas 14 kap. 9 § äkten­

skapsbalken. Vad som sägs om makar skall därvid gälla samb or.

524

¬

background image

(5

' ^ öreskrifter om ikraftträdandet av denna lag meddelas i en särskild lag.

SFS 1987; 232

•egeringens vägnar

INGVAR CARLSSON

STEN WICKBOM
(Justitiedepartementet)

¬

Viktiga lagar inom familjerätten
JP Infonets familjerättsliga tjänster

JP Infonets familjerättsliga tjänster

Arbetar du med familjerätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag. Vi ger dig ständig tillgång till rättskällor, vägledande dokument och dagliga uppdateringar om de senaste nyheterna i rättsutvecklingen. Se allt inom familjerätt.