SFS 1973:1149

731149.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Anläggningslag;

SFS 1973:1149

utfärdad den 14 december 1973.

Utkom frän trycket

den 7 januari 1974

Kungl. Maj:t förordnar följande med riksdagen^.

Inledande bestämmelser

1 § Enligt denna lag kan inrättas anläggning som är gemensam för

flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande bety­

delse fö r dem (gemensamhetsanläggning). Fråga om gemensamhetsan-
läggning prövas vid förrättning.

Kan enligt bestämmelser i annan författning än fastighetsbildnings­

lagen (1970: 988) fråga om inrättande av anläggning gemensamt för

flera fastigheter prövas av domstol eller annan myndighet, gäller ej den­

na lag. Ej heller gäller lagen allmän vatten- och avloppsanläggning.

2 § Lagens bestämmelser om fastighet äger motsvarande tillämpning

på tomträtt som inskrivits och på gruva. Om det är lämpligt, skall be­

stämmelserna tillämpas även på byggnad eller annan anläggning som ej

hör till fastighet och på naturreservat.

3 § Den som innehar fastighet på grund av testamentariskt förord­
nande utan att äganderätten tillkommer någon anses vid lagens tillämp­

ning som fastighetens ägare. Som ägare av naturreservat anses den som
fömltar reservatet.

Förrättningsmyndighet

4 § Anläggningsförrättning handlägges av fastighetsbildningsmyndig­

het.

Om det är lämpligt, får fastighetsbildningsmyndigheten förordna sär­

skild förrättningsman. Denne skall äga den kunskap och erfarenhet som

uppdraget kräver och även i övrigt vara lämplig till detta. Vad som i

denna lag föreskrives om fastighetsbildningsmyndighet gäller i tillämp­

liga delar sådan särskild förrättningsman.

1 Prop. 1973: 160, CU 33 , rskr 38 9.

2387

¬

background image

SFS 1973.1149

Villkor för inrättande av gcmcnsamhotsanläggning m. m.

5 § Gemensamhetsanläggning får ej inrättas för annan fastighet än

sådan för vilken det är av väsentlig betydelse att ha del i anläggningen.

6 § Gemensamhetsanläggning får inrättas endast om fördelama av

anläggningen överväger de kostnader och olägenheter som anlägg­
ningen medför. Är anläggningen förutsatt i fastställd generalplan, stads­
plan, tomtindelning eller byggnadsplan, gäller nu angivna villkor endast

om särskilda skäl föranleder det.

Gemensamhetsanläggning får icke inrättas för byggnad eller annan

anläggning som ej hör till fastighet, om ökad kostnad eller annan olä­
genhet av betydelse därigenom kan komma att uppstå för annan delta­
gare i gemensamhetsanläggningen.

7 § Gemensamhetsanläggning får ej inrättas, om ägarna av de fastig­

heter som skall deltaga i anläggningen mera allmänt motsätter sig åt­

gärden och har beaktansvärda skäl för det. Vid denna prövning skall
främst deras mening beaktas som har störst nytta av anläggningen.

Första stycket gäller icke, om behovet av anläggningen är synnerligen

angeläget.

8 § Gemensamhetsanläggning skall förläggas och utföras på sådant

sätt att ändamålet med anläggningen vinnes med minsta intrång och
olägenhet utan oskälig kostnad. Åtgärd för att underlätta framtida till­
byggnad eller ökat utnyttjande av anläggningen får vidtagas, om åt­
gärden medför endast ringa ökning av kostnaden.

9 § Gemensamhetsanläggning, som inrättas inom område med fast­
ställd generalplan eller med stadsplan, tomtindelning eller byggnads-

plan, skall stå i överensstämmelse med planen.

Gäller eljest särskilda bestämmelser för marks bebyggande eller an­

vändning, såsom regionplan, utomplansbestämmelser eller naturvårds-

föreskrifter, skall anläggning inrättas så, att syftet med bestämmelserna

ej motverkas.

Om särskilda skäl föreligger, får undantag från planen eller bestäm­

melserna medges av länsstyrelsen eller efter dess förordnande av bygg­
nadsnämnden. Även utan sådant medgivande får mindre avvikelse ske

från plan, om det är förenligt med planens syfte. Länsstyrelsen får
medge undantag enligt första punkten från fastställd generalplan, stads­

plan eller byggnadsplan endast om byggnadsnämnden tillstyrkt det.

Talan mot byggnadsnämnds beslut i fråga som avses i tredje stycket

föres hos länsstyrelsen genom besvär. Talan får dock icke föras mot
byggnadsnämnds beslut att vägra undantag från fastställd generalplan,

stadsplan eller byggnadsplan. Mot länsstyrelsens beslut i fråga som av­

ses i tredje stycket föres talan hos Kungl. Maj:t genom besvär.

10 §' Har stadsplan eller byggnadsplan icke fastställts för visst områ­

de, får gemensamhetsanläggning ej inrättas, om anläggningen skulle för­

svåra områdets ändamålsenliga användning, föranleda olämplig bebyg-

2388

gelse eller motverka lämplig planläggning av området.

¬

background image

11 § Gemensamhetsanläggning får ej inrättas, om olägenhet av någon

SFS 1973:1149

betydelse uppkommer för allmänt intresse.

Första stycket gäller icke när anläggningen är till övervägande nytta

från allmän synpunkt.

Skyldighet att avstå utrymme

12 § Mark eller annat utrymme för gemensamhetsanläggning får tagas

i anspråk på fastighet som skall deltaga i anläggningen eller på annan
fastighet, om det icke orsakar synnerligt men för fastigheten. Större

utrymme får dock ej tagas i anspråk än som behövs med hänsyn till
fastigheter som kan anslutas enligt 5 §.

Även om synnerligt men uppkommer, är fastighet skyldig att avstå

utrymme, om anläggningen behövs för ett större antal fastigheter eller
av annan orsak är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt. Om
ägaren begär det, skall fastigheten inlösas. Är olägenheten begränsad

till viss del av fastigheten, skall endast den delen inlösas. Inlösen sker
för de fastigheter som skall deltaga i anläggningen utom sådana som

avses i 2 §.

Bestämmelserna i 1 kap. 3 och 4 §§ expropriationslagen (1972: 719)

äger motsvarande tillämpning vid upplåtelse och inlösen enligt denna
paragraf. Utan hinder av dessa bestämmelser kan dock särskild rätt,
som tillkommer staten och ej utgör vägrätt, rubbas. Vidare får förord­

nas att rätten till utrymme för anläggningen skall ha företräde framför

särskild rätt som tillskapats genom expropriation eller annat tvångs­
förvärv eller vid fastighetsbildning eller på liknande sätt, dock ej om

den särskilda rätten utgör vägrätt.

Ersättning för utrymme m. m.

13 § I fråga om ersättning för upplåtelse och inlösen enligt 12 § äger

4 kap. expropriationslagen (1972: 719) motsvarande tillämpning. 4 kap.
3 § expropriationslagen skall härvid tillämpas i fråga om värdeökning
som ägt rum under tiden från dagen tio år före det anläggningsförrätt­

ningen påkallades.

Är innehavare av rättighet, som minskar fastighets värde, berättigad

till ersättning, skall det värde som tillgodoräknas fastighetens ägare

minskas med belopp motsvarande den värdeminskning för fastigheten

.g

som rättigheten inneburit. Om det värde som skall tillgodoräknas fas-

^,0

tighetens ägare ej kan minskas utan att skada uppkommer för inne-

havare av fordran med bättre rätt, minskas i stället ersättningen till

rättighetshavaren med motsvarande belopp.

Samfällighet

14 § Gemensamhetsanläggning och rätt till utrymme är samfällda för

de fastigheter som deltager i anläggningen. Inlöst mark är samfälld för

de fastigheter för vilka inlösen ske tt.

2389

¬

background image

SFS 1973:1149

För anläggningens utförande och drift utgör de deltagande fastighe­

terna en särskild samfällighet.

Fördelning av kostnader

15 § Grunderna för fördelning av kostnaderna för gemensamhetsan-

läggnings utförande fastställes vid förrättningen. För varje fastighet an­

ges andelstal, som bestämmes efter vad som är skäligt med hänsyn
främst till den nytta fastigheten har av anläggningen. Inlöses mark för
endast vissa av deltagarna i anläggningen, fastställes grunderna för för­

delning av kostnaderna för inlösen särskilt.

Andelstal fastställes även i fråga om kostnaderna för anläggningens

drift. Sådant andelstal bestämmes efter vad som är skäligt med hän­
syn främst till den omfattning i vilken fastigheten beräknas använda an­
läggningen. Om det är lämpligt, kan föreskrivas att kostnaderna i första

hand skall fördelas genom att avgifter uttages för anläggningens ut­
nyttjande. Grunderna för beräkningen av sådana avgifter fastställes vid
förrättningen.

Överenskommelser mellan sakägare m. m.

16 § Avsteg får göras från

1. 5 §, om ägarna av de fastigheter som skall deltaga i anläggningen

medger det,

2. 8 § såvitt den innebär skydd för enskilt intresse, 12 § första styc­

ket eller 13 §, om de fastighetsägare och andra sakägare vilkas r ätt be-
röres medger det,

3. 15 §, om det medges av fastighetsägare som ålägges större bi­

dragsskyldighet än som i annat fall skolat gälla och avvikelsen f rån be­
stämmelsen icke sker i otillbörligt syfte.

Svarar fastighet för fordran, får avsteg från 13 eller 15 § med stöd

av ägarens samtycke ske endast om även fordringens innehavare med­
ger det. Besväras fastigheten av gemensam inteckning, fordras dess­
utom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som i

22 kap. 11 § jordabalken föreskrives för relaxation. Medgivande av rätts­

ägare behövs e j, om anläggningens inrättande är väsentligen utan bety­

delse för honom.

Påkallande av förrättning

17 § Anläggningsfråga upptages efter ansökan. Har vid fastighetsreg­

lering förordnats att anläggningsfråga skall prövas enligt denna lag, får

frågan dock upptagas utan ansökan.

Anläggningsfråga får prövas gemensamt med annan anläggnings­

fråga eller med fastighetsbildningsåtgärd vid en förrättning. Sådan ge­

mensam förrättning får åter delas upp på skilda förrättningar .

18 § Rätt att påkalla förrättning enligt denna lag tillkommer ägaren

av fastighet, som avses skola deltaga i anläggningen, samt byggnads-

2390

nämnden.

¬

background image

Länsstyrelsen kan påkalla förrättning för inrättande av anläggning

SFS 1973:1149

som styrelsen finner vara av större betydelse från allmän synpunkt.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren påkalla

förrättning för inrättande av sådan anläggning varigenom olägenhet av
förvärvet kan undanröjas, minskas eller förebyggas.

Förrättning

19 § I fråga om förrättning enligt denna lag äger 4 kap. 1—24, 27—40

och 42 §§ fastighetsbildningslagen (1970: 988) motsvarande tillämpning.

20 § Innehavare av särskild rätt till fastighet, som inlöses eller eljest
tages i anspråk för gemensamhetsanläggning, är sakägare vid förrättning­
en, om hans rätt beröres.

21 § Fastighetsbildningsmyndigheten skall utreda förutsättningarna för
anläggningen och ombesörja behövliga tekniska arbeten och värderingar.
Härvid bör rådplägning ske med sakägarna. Vid behov skall samråd ske

med d e myndigheter som beröres av anläggningen.

Har förrättningen påkallats endast av ägaren av fastighet, som finnes

ej kunna tilläggas rätt att deltaga i anläggningen, föreligger hinder mot
att inrätta anläggningen.

22 § Uppkommer fråga om inlösen, äger 8 kap. 7 § första och andra

styckena fastighetsbildningslagen (1970: 988) motsvarande tillämpning.

23 § Avser förrättningen gemensamhetsanläggning som kräver bygg­
nadslov eller som rör område med stadsplan eller byggnadsplan eller

anser byggnadsnämnden vid samråd enligt 21 § att anläggningens tillåt­

lighet enligt 10 § kan sättas i fråga och föreligger från andra synpunk­

ter än som avses i 9—11 §§ förutsättningar för att inrätta anläggning­
en, skall fastighetsbildningsmyndigheten hänskjuta ärendet till byggnads­
nämnden för prövning. Finner nämnden hinder ej möta mot anlägg­
ningen enligt sistnämnda paragrafer, skall nämnden lämna medgivande
till anläggningen.

Talan mot beslut varigenom byggnadsnämnden vägrat medgivande

till anläggningen eller gjort sådant medgivande beroende av villkor föres
hos länsstyrelsen genom besvär. Talan mot länsstyrelsens beslut föres
hos Kungl. Maj:t genom besvär.

Beslut av byggnadsnämnden eller högre instans varigenom medgivan­

de till anläggningen vägrats eller gjorts beroende av villkor är bindande

för fastighetsbildningsmyndigheten.

24 § Om hinder icke möter mot anläggningen, skall fastighetsbild­
ningsmyndigheten meddela anläggningsbeslut.

I anläggningsbeslut anges

1. anläggningens ändamål, läge, storlek och huvudsakliga beskaffen­

het i Övrigt,

2. de fastigheter som skall deltaga i anläggningen,
3. utrymme som upplåtes för anläggningen,

4. fastighet eller del därav som inlöses,

2391

¬

background image

SFS 1973: 1149

5. tiden för anläggningens bestånd, om sådan anses böra bestämmas,
6. den tid inom vilken anläggningen skall vara utförd,

7. behövliga föreskrifter i fråga om anläggningens utförande.
I anläggningsbeslutet får också anges de i anläggningen deltagande

fastighetemas andelstal i fråga om kostnaderna för anläggningens utfö­

rande och drift.

Prövas anläggningsfråga gemensamt med fastighetsbildningsåtgärd

vid en förrättning, får anläggningsbeslutet upptagas i fastighetsbild nings­

beslutet.

25 § Om det är lämpligt, får anläggningsbeslut meddelas utan hinder
av att tekniska arbeten och värderingar ej utförts.

26 § Tillträde av utrymme som tagits i anspråk eller av mark som in­

lösts sker vid den tidpunkt som fastighetsbildningsmyndigheten bestäm­

mer. Innan tillträde sker, skall anläggningsbeslutet ha vunnit laga kraft

och ersättning enligt 13 § ha betalats.

27 § Utan hinder av att ersättning enligt 13 § ej betalats får tillträde

ske, om berörda sakägare medger det. Även utan medgivande får till­

träde ske, sedan fastighetsbildningsmyndigheten bestämt förskott på den
ersättning som slutligen fastställes och detta betalats. Är det uppenbart

att förskottet skulle uppgå till endast obetydligt belopp, kan fastighets­

bildningsmyndigheten föreskriva att tillträde får ske utan att förskott
betalas.

I beslut om förskott skall anges hur betalningsskyldigheten skall för­

delas mellan delägarna i anläggningen. I beslutet skall vidare anges den

tid inom vilken förskott, som utgör villkor för tillträde, skall ha betalats.
Har betalning ej skett inom utsatt tid, får tillträde ej ske förrän ersätt­
ning enligt 13 § har betalats.

Även sedan tillträde har skett kan fastighetsbildningsmyndigheten på

begäran av sakägare bestämma att förskott skall utgå.

Har förskott bestämts enligt denna paragraf, får den slutliga ersätt­

ningen ej bestämmas till lägre belopp än förskottet, Detta gäller dock
endast om tillträde har skett eller förskottet ändå har betalats.

28 § Förrättning som påbörjats enligt förordnande vid fastighetsreg­
lering skall inställas, om regleringsförrättningen inställes. Förrättningen
skall dock fortsättas, om sakägare som fört talan vid förrättningen och

som kunnat ansöka om denna begär det. Underrättas sakägarna om

regleringsförrättningens inställande vid sammanträde, skall begäran

framställas vid sammanträdet. I annat fall skall begäran framställas
inom tid som fastighetsbildningsmyndigheten föreskriver.

29 § Förrättningskostnaderna skall, om anläggningsbeslut meddelats,

fördelas mellan ägarna av de fastigheter som skall deltaga i anläggning­
en efter vad som är skäligt.

I övrigt äger 2 kap. 6 § fastighctsbildningslagen (1970: 988) motsva-

2392

rande tillämpning på förrättning enligt d enna lag.

¬

background image

Domstolsprövning

SFS 1973:1149

30 § I fråga om fullföljd av talan mot beslut eller åtgärd av fastighets-

bildningsmyndigheten enligt denna lag äger 15 kap. fastighetsbildnings­

lagen (1970: 988) motsvarande tillämpning. Bestämmelserna om fastig­

hetsbildningsbeslut skall därvid tillämpas på anläggningsbeslut.

Mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut enligt 4 § andra stycket

denna lag föres talan särskilt på sätt och inom tid som anges i 15 kap.

2 § fastighetsbildningslagen.

Vid tillämpning av 15 kap. 6 § fastighetsbildningslagen i ärende om

godkännande enligt 43 § denna lag räknas besvärstiden från dagen för
fastighetsbildningsmyndighetens beslut. Mot beslut om sådant godkän­

nande får byggnadsnämnden och länsstyrelsen föra talan såsom mot an­
läggningsbeslut.

31 § Bestämmelserna i 16—18 kap. fastighetsbildningslagen (1970:

988) om rättegången i fastighetsbildningsmål äger motsvarande till-
lämpning på mål som fullföljts enligt 30 §.

Verkställighet m, m.

32 § Ersättning enligt 13 § skall erläggas inom tre månader efter det

att ersättningsbeslutet vann laga kraft. I den mån ersättningen betalas
efter utgången av denna frist eller, om tillträde har skett dessförinnan,
efter tillträdet, skall dessutom utges sex procent årlig ränta på ersätt­

ningen, i det förra fallet från fristens utgång och i det senare fallet från

den dag då tillträdet skedde.

I fråga om ersättning som avses i första stycket och förskott enligt

27 § äger 5 kap. 16 § fastighetsbildningslagen (1970: 988) motsvarande

tillämpning.

33 § Har inom ett år efter det att ersättningsbeslutet vann laga kraft
ersättning enligt 13 § ej till fullo betalats i f öreskriven ordning och ej
heller någon som i beslutet tillerkänts sådan ersättning begärt verkställig­

het av beslutet i denna del, är anläggningsbeslutet förfallet. Anlägg­

ningsbeslutet är även förfallet, om anläggningen ej utförts inom den tid

som bestämts i beslutet.

Skall enligt anläggningsbeslutet fastighet eller del därav inlösas, gäller

beslutet i d enna del utan hinder av bestämmelserna i första stycket.

Om särskilda skäl föreligger, får fastighetsbildningsmyndigheten be­

sluta om förlängning av tid som anges i första stycket.

Ersättning som betalats får ej återkrävas på grund av att anläggnings­

beslutet förfallit enligt denna paragraf.

34 § Uppgift om förrättning enligt denna lag införes i fastighetsregist­

ret snarast möjligt sedan förrättningen avslutats och denna, eller om be­

svär anförts, domstolens avgörande vunnit laga kraft. Har förrättnings­

beslut förfallit eller av annan anledning upphört att gälla, skall även
detta antecknas.

2393

¬

background image

SFS 1973:1149

Verkan av ändrade förhållanden m. m.

35 § Inträder, sedan fråga som behandlats vid förrättning enligt den­

na lag slutligt avgjorts, ändrade förhållanden som väsentligt inverkar

på frågan, kan denna prövas vid ny förrättning. Även utan att sådana

förhållanden inträtt, får ny förrättning äga rum, om i det tidigare av­
görandet föreskrivits att frågan får omprövas efter viss tid och denna

tid utgått.

Vid den nya förrättningen får ej beslutas sådan ändring i fråga om

kretsen av fastigheter som deltager i gemensamhetsanläggning eller fas­
tighets andelstal att avsevärd olägenhet uppkommer från allmän eller
enskild synpunkt.

Är vid den nya förrättningen fråga endast om ändring som icke på­

verkar bebyggelsens utformning eller markanvändningen i övrigt, be­

höver byggnadsnämndens medgivande enligt 23 § ej inhämtas.

36 § Beslutas ändring i fråga om de fastigheter som skall vara anslut­

na till gemensamhetsanläggning och förvaltas den till anläggningen

knutna samfälligheten av samfällighetsförening, skall prövas huruvida

föreningen skall upplösas. Förvaltar föreningen även annan samfällighet,
skall i stället prövas huruvida den verksamhetsgren som anläggningen

utgör skall avvecklas.

37 § Inträder fastighet i bestående samfällighet, skall ägaren förplik­

tas att utge ersättning till övriga delägare för den andel i ett enligt

39 § beräknat Överskott som tillföres honom genom anslutningen.

Första stycket äger motsvarande tillämpning när andelstal höjes för

fastighet som ingår i samfällighet.

38 § Utträder fastighet ur bestående samfällighet, skall ägaren till­

erkännas ersättning för den andel i ett enligt 39 § beräknat överskott
som han förlorar genom utträdet. Föreligger enligt samma paragraf

underskott, skall han förpliktas utge ersättning för sin andel däri.

Första stycket äger motsvarande tillämpning när fastighets andelstal

minskas.

39 § I fråga om samfällighet som förvaltas av samfällighetsförening

skall vid tillämpningen av 37 och 38 §§ som överskott eller underskott
anses skillnaden mellan värdet av anläggningen och föreningens till­

gångar, å ena sidan, samt föreningens förbindelser, å andra sidan. I
fråga om annan samfällighet skall anläggningens värde anses som över­

skott. Anläggningens värde uppskattas efter vad som är skäligt med

hänsyn främst till kostnaderna för dess utförande samt till anläggning­
ens ålder och fortsatta användbarhet.

Gäller skilda andelstal beträffande anläggningens utförande och drift,

skall överskott eller underskott beräknas för varje sådan verksamhets­

gren för sig.

40 § I fråga om betalning av ersättning enligt 37 eller 38 § äger 32 §

2394

första stycket motsvarande tillämpning.

¬

background image

41 § Om fastighet, som är ansluten till gemensamhetsanläggning, in-

SFS 1973:1149

går i sammanläggning, övergår fastighetens skyldigheter gentemot öv­

riga delägare på den nybildade fastigheten.

Första stycket äger motsvarande tillämpning när fastighet genom

fastighetsreglering i sin helhet överföres till annan fastighet.

42 § Delas fastighet som är ansluten till gemensamhetsanläggning,

får fastighetens skyldigheter gentemot övriga delägare fördelas mellan

de särskilda delarna genom beslut vid fastighetsbildningsförrättningen.

Första stycket äger motsvarande tillämpning när del av fastighet ge­

nom fastigh etsreglering överföres till annan fastighet.

Fördelningen skall ske enligt de grunder som anges i 15 §. Den gäl­

ler endast till dess annat bestämts enligt denna lag och skall ej beaktas

vid tillämpningen av 35 §.

43 § Överenskommelse att fastighet skall inträda i eller utträda ur

samfällighet eller att fastighets andelstal skall ändras har samma verkan

som beslut vid ny förrättning, om den godkännes av fastighetsbildnings­
myndigheten. Sådant godkännande får lämnas endast om det är uppen­

bart att överenskommelsen ej strider mot denna lag.

44 § Upplåtes tomträtt i fastighet som deltager i gemensamhetsan­

läggning, skall tomträtten när den inskrivits deltaga i anläggningen i
fastighetens ställe.

45 § Uppgift om fördelning enligt 42 § eller om godkännande enligt

43 § in föres i fastighetsregistret snarast möjligt sedan fördelningen eller
godkännandet vunnit laga kraft.

Särskilda bestämmelser om enskilda vägar

46 § Till väg hör vägbana och övriga väganordningar.

Anordning, som behövs för vägens bestånd, drift eller brukande är

väganordning. Väganordning är också till väg ansluten brygga eller fär­

ja med färjläge.

47 § Om särskilda skäl föreligger, kan fastighet anslutas till gemen­
samhetsanläggning som avser väg utan hinder av att anläggningen till­
godoser endas t tillfälligt behov för fastigheten.

48 § I fråga om gemensamhetsanläggning som avser väg får vid till-
lämpningen av 15 § andra stycket särskild fördelning ske av kostnader­
na för de åtgärder som krävs för att vägen skall kunna användas vin­

tertid.

49 § Är det av väsentlig betydelse för att tillgodose fastighets behov
av väg, ka n upplåtas rätt för fastigheten att bygga väg över annan fas­

tighet, om det icke medför synnerligt men för sistnämnda fastighet.

I fråga om ersättning för upplåtelse enligt första stycket gäller be­

stämmelserna i 13 §.

2395

¬

background image

SFS 1973:1149

50 § Om det är av väsentlig betydelse för fastighets ändamålsenliga
användning, kan upplåtas rätt för fastigheten att tillfälligt begagna väg
som ej hör till fa stigheten. Sådan upplåtelse får icke ske, om synnerligt
men uppkommer för annan fastighet som har rätt att begagna vägen

eller för faslighet över vilken vägen gå r.

För upplåtelse enligt första stycket skall ersättning utgå efter vad som

är skäligt främst med hänsyn till den sUtning av vägbanan som beräk­
nas uppkomma genom vägens begagnande. Sådan ersättning skall be­
stämmas att utgå på en gång eller årligen i förskott under den tid som

rätten att begagna vägen avser och av den berättigade tages i anspråk.

51 § Har fastighet enligt denna lag ålagts skyldighet att bidraga till

kostnaderna för utförande eller drift av väg och fordras för vägens ut­

förande eller drift att sand, grus, jord eller sten tages på annan fastig­

het eller att växande träd, buskar eller annan växtlighet borthugges eller
kvistas eller snöskärm uppsättes på fastigheten, kan rätt därtill upp­
låtas för den förra fastigheten. Behövs det med hänsyn till trafiksäker­

heten, kan rätt att röja träd, buskar eller annan växtlighet upplåtas
för fastighet som enligt denna lag berättigats att begagna vägen.

Upplåtelse enligt första stycket får ej ske, om den medför synnerligt

men för den tjänande fastigheten. För upplåtelse och för intrång som

föranledes därav skall ersättning utgå. Ersättning för rätt att taga väg­

hållningsämnen skall bestämmas att utgå på en gång. Om sådan rätt

icke förbehålles uteslutande den fastighet för vilken upplåtelsen sker,
kan dock bestämmas att ersättning skall betalas varje gång rättig­

heten begagnas efter visst pris för den mängd som då tages.

Vid upplåtelse och begagnande av rättighet, som anges i första styc­

ket, skall tillses att den tjänande fastigheten icke betungas mer än nöd­
vändigt. Träd av större prydnadsvärde eller träd och buskar på tomt

eller i trädgård får fällas endast om synnerliga skäl föranleder det. In­
nan rätt att borthugga eller kvista träd, buskar eller annan växtlighet
begagnas, skall fastighetens ägare eller innehavare varje gång under­

rättas om åtgärden.

52 § Har fastighet enligt denna lag tillerkänts rätt att bygga eller be­
gagna väg, kan till förmån för fastigheten bestämmas att grind eller

led icke får behållas eller uppsättas på vägen. Sådant förbud får ej avse

grind eller led i korsning av järnväg, spårväg eller vattenväg. Förbudets

tillämpning i övrigt kan begränsas efter vad som är skäligt.

Förbud enligt första stycket får ej meddelas, om det medför synnerligt

men för fastighet. För intrång som föranledes av förbudet skall bestäm­

mas ersättning att utgå på en gång.

53 § Fråga om rättighet som avses i 49—52 §§ prövas vid förrättning
enligt denna lag. Har frågan samband med anläggningsfråga, får den

upptagas utan ansökan. I annat fall upptages den på ansökan av äga­
ren av den fastighet till vars förmån rättigheten skall gälla. Frågan får

prövas gemensamt med anläggningsfråga eller fastighetsbildningsåtgärd

2396

vid en fö rrättning.

¬

background image

vid förrättningsprövningen äger 8—11 §§, 12 § tredje stycket och

SFS 1973:1149

16 § motsvarande tillämpning. Hänvisningen i 16 § till 12 § första styc­

ket skall därvid avse bestämmelserna i 49—52 §§ om villkoren för upp­

låtelse av rättigheten och hänvisningen till 13 § bestämmelserna i sam­

ma paragrafer om ersättning för upplåtelsen. 16 § andra stycket gäller
dock endast i fråga om ersättning för upplåtelse enligt 49 §.

54 § I fråga om upplåtelse enligt 49 § äger 32 och 33 §§ motsvarande

tillämpning.

Har engångsersättning bestämts för rättighet enligt 50, 51 eller 52 §,

skall ersättningen erläggas inom tre månader efter det att ersättnings­

beslutet van n laga kraft. Rättigheten får icke tagas i bruk innan betal­
ning skett. I fråga om verkan av underlåtenhet att betala ersättningen

äger 33 § första stycket motsvarande tillämpning. Har ersättning enligt
50 eller 51 § bestämts att utgå med visst årligt belopp, får rättigheten

icke under något år tagas i bruk innan beloppet för samma år betalats.

55 § Skall väg byggas så att den korsar eller eljest berör allmän väg,

järnväg, spårväg, kanal eller flottled, är förvaltningen av denna andra

trafikled be rättigad att ombesörja de anordningar som föranledes därav.
Verkställer förvaltningen ej själv detta arbete, skall förvaltningen över­
vaka arb etet och, om anordningarna icke utföres på ett för trafiken be­

tryggande sätt, i god tid anmäla förhållandet hos vederbörande myndig­

het, som får meddela de föreskrifter som behövs.

Om ikraftträdandet av denna lag förordnar Kungl. Maj:t med riks­

dagen.

CARL GUSTAF

CARL LIDBOM

(J ustitiedepartementet)

¬

Viktiga lagar inom fastighetsrätten
JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.