Lag (1919:426) om flott­ning i all­män flott­led

Utfär­dad:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1919:426
Depar­te­ment: Justi­tie­de­par­te­men­tet L1
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2018:413
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1919:426
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet L1
Utfär­dad: 1919-​06-19
Änd­rad: t.o.m. SFS

2018:413
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)



1 kap. All­männa bestäm­mel­ser

1 §   I all­männa flott­le­der har var och en rätt att flotta. För flott­ning i all­män flott­led gäl­ler bestäm­mel­serna i denna lag. Lag (1983:649).

2 §   De som i annat fall än som anges i 3 § flot­tar i en all­män flott­led, som har upp­lå­tits till all­mänt begag­nande (all­män flott­ning), skall utgöra en flott­nings­för­e­ning. Bestäm­mel­ser om flott­nings­för­e­ning­ars upp­gif­ter och verk­sam­het finns i 4 kap.

I 75 § finns bestäm­mel­ser om att rege­ringen i vissa fall kan bestämma att den all­männa flott­ningen skall ombe­sör­jas i annan ord­ning än genom flott­nings­för­e­ning. Lag (1983:649).

3 §   Inne­ha­vare av jord­bruks­fas­tig­het vare icke plik­tig att för hus­be­hovsvirke, som han fram­flot­tar från egen skog eller från skog, till­hö­rig den by eller det hem­man, dit fas­tig­he­ten hör, eller vari byn eller hem­ma­net har del, till­höra flott­nings­för­e­ning eller erlägga avgif­ter för flott­le­dens begag­nande eller eljest i fråga om hus­be­hovs­flott­ning vara under­kas­tad bestäm­mel­serna i denna lag; dock må dylik flott­ning ej äga rum på sådant sätt, att där­i­ge­nom upp­står hin­der för den all­männa flott­ningen eller fara för hus­be­hovsvir­kets sam­man­bland­ning med det i den all­männa flott­ningen ingå­ende flott­god­set, och vare förty sådan flot­tande plik­tig att i avse­ende å såväl anmä­lan om tilläm­nad flott­ning som iakt­ta­gande av nödiga för­sik­tig­hets­mått ställa sig till efter­rät­telse vad läns­sty­rel­sen där­u­tin­nan före­skri­ver. Lag (1977:671).

4 §   Allt flott­gods som ingår i all­män flott­ning skall fram­fö­ras gemen­samt (gemen­sam flott­ning), om det inte enligt 3 § lagen (1983:294) om inrät­tande, utvidg­ning och avlys­ning av all­män flott­led eller mot­sva­rande äldre bestäm­mel­ser för viss flott­led har beslu­tats om flott­ning utan flott­godsets sam­man­blan­dande (sepa­rat­flott­ning) eller för sär­skilt till­fälle flott­nings­sty­rel­sen fin­ner att sepa­rat­flott­ning kan med­ges för en viss flot­tande utan hin­der för den gemen­samma flott­ningen.
Lag (1983:649).

5 §   Utan sär­skilt lov må de, som ombe­sörja flott­nings­ar­be­tet, äga till­träde till strän­derna, där sådant är av nöden för ska­das avvär­jande eller flott­godsets utväl­tande eller fram­fö­rande i flott­le­den. Väg eller stig över annans tomt, åker, äng, plan­te­ring eller andra ägor, vilka kunna ska­das därav, må dock ej tagas, om till­träde till stran­den annor­le­des kan lämp­li­gen bere­das.

Under pågående flott­ning vare ock tillå­tet att i vatt­net hålla till­fäl­liga led- och stopp­bom­mar, där sam­färdseln ej avse­värt hind­ras därav, så ock att å eller invid strän­derna anbringa nödiga bom­fäs­ten, stöd eller dylikt eller där­till använda natur­fö­re­mål.

5 a §   Utfö­ran­det av de anlägg­ningar och åtgär­der som behövs för en all­män flott­led skall i sam­band med beslut om flott­le­dens inrät­tande eller utvidg­ning över­läm­nas åt den som har begärt att flott­le­den skall inrät­tas eller utvid­gas, om han inte anses olämp­lig där­till, eller, när även någon annan har anmält sig vil­lig att utföra arbe­tena, åt den som prö­vas kunna säk­rast och snab­bast utföra arbe­tena. Om sta­ten vill utföra arbe­tena, har den före­trä­des­rätt. Om annan än sökan­den antas, skall han genast betala ersätt­ning till sökan­den för de anlägg­nings­kost­na­der som denne har haft.

Om det för inrät­tande eller utvidg­ning av en all­män flott­led krävs att en vat­ten­an­lägg­ning eller annan bygg­nad rivs ut eller änd­ras, skall arbe­tena utfö­ras av den som har anta­gits till anläg­gare. Om vat­ten­an­lägg­ningen eller bygg­na­den skall änd­ras, har äga­ren rätt att utföra änd­ringen mot ersätt­ning för kost­na­derna. Lag (1983:649).

5 b §   För anlägg­nings­kost­na­derna har anläg­ga­ren rätt till ersätt­ning av de flot­tande i den ord­ning som anges i denna lag. Till anlägg­nings­kost­na­der hän­förs kost­na­derna för utfö­rande av arbe­ten som avses i 5 a § samt alla andra utgif­ter för före­ta­gets utfö­rande såsom utbe­tald ska­de­er­sätt­ning till sakä­gare, nöd­vän­diga utgif­ter för för­be­re­dande under­sök­ningar angå­ende före­ta­get, kost­na­der för hand­lägg­ningen av ären­det om inrät­tande eller utvidg­ning av flott­le­den samt målet om utfö­rande av flott­leds­an­lägg­ningar, kost­na­der för till­syn över arbe­tet under bygg­nads­ti­den jämte annat sådant samt ränta på för­lags­ka­pi­ta­let för tiden intill flott­le­dens god­kän­nande. Lag (1983:649).

5 c §   Bygg­na­der och anlägg­ningar som har utförts eller över­ta­gits från någon annan för inrät­tande, utvidg­ning eller för­bätt­ring av en all­män flott­led samt fast eller lös egen­dom som annars har för­vär­vats för flott­le­den med betal­nings­skyl­dig­het för de flot­tande hör till flott­le­den och skall anses som all­män egen­dom.

Egen­dom som hör till en all­män flott­led får inte utmä­tas för annan skuld än sådan för vil­ken den enligt lag sva­rar. Lag (1983:649).


2 kap. Om ersätt­ning för flott­nings­skada

6 §   För skada och intrång, som vål­las av flott­god­set eller genom åtgärd, som i 5 § sägs eller eljest i följd av flott­ningen (flott­nings­skada), skall gäl­das ersätt­ning med fulla vär­det.

Vad i denna lag stad­gas med avse­ende å flott­nings­skada gälle ock beträf­fande skada och intrång, som vål­las genom anlägg­ning eller åtgärd för flott­le­den, i den mån ej ersätt­ning där­för bli­vit i beslut om anlägg­ningen eller åtgär­den eller eljest i laga ord­ning på för­hand upp­skat­tad och erlagd. Lag (1983:649).

7 §   Om någon i strid mot lag eller givna före­skrif­ter utför anlägg­ning eller annan anord­ning i en all­män flott­led ska han själv stå för den skada som flott­ningen orsa­kar på anord­ningen.
Utför någon anlägg­ning eller anord­ning i en all­män flott­led utan att begära och invänta skydds­be­stäm­mel­ser enligt andra styc­ket, ska han själv stå för den skada som flott­ningen orsa­kar under tiden.

Menar någon som utö­vat eller avser att utöva vat­ten­verk­sam­het där en all­män flott­led finns, att sär­skilda anlägg­ningar eller åtgär­der till skydd mot skada eller intrång till följd av flott­ningen bör bekostas av de flot­tande, får han väcka talan mot flott­nings­för­e­ningen hos mark- och mil­jö­dom­sto­len rörande bestäm­mel­ser om erfor­der­liga skydds­an­ord­ningar. I fråga om en sådan talan gäl­ler fort­fa­rande bestäm­mel­serna i vat­ten­la­gen (1983:291) om stäm­nings­mål. Lag (2010:2000).

8 §   De, vilka under året del­ta­git i all­män flott­ning å det ställe, där skada timat, äro en för alla och alla för en ansva­riga för ersätt­nings gäl­dande till den, som lidit ska­dan, men för ersätt­ning utbe­kom­mande har denne att söka flott­nings­för­e­ningen, vars sty­relse har att föra de flot­tan­des talan häru­tin­nan och ombe­sörja betal­ningen. Skulle flott­nings­sty­relse ej fin­nas hos läns­sty­rel­sen anmäld eller utdömd betal­ning icke kunna utfås hos flott­nings­för­e­ningen, må viss flot­tande sökas med rätt för honom att, i den mån han guldit mera än vad på honom efter hans andel i flott­god­set belö­per, åter­kräva belop­pet av de övriga flot­tande. Lag (1977:671).

9 §   Ersätt­nings­an­språk mot flott­nings­för­e­ning skall, om och i den mån ersätt­ningen ej bli­vit på för­hand bestämd, anmä­las hos flott­nings­sty­rel­sen eller dess i 44 § omnämnda ombud före utgången av det kalen­derår, då ska­dan upp­kom, vid även­tyr, om tiden för­sit­tes, att rätt till talan är för­lo­rad, såframt ej ändå före utgången av nämnda tid ska­dans upp­skatt­ning bli­vit i laga ord­ning hän­skju­ten till skil­je­män.
Har flott­ning någon­stä­des pågått efter den 1 augusti må dock i fråga om skada, som vid sådan del av flott­le­den upp­kom­mit, anmä­lan, som nu sagts, göras till utgången av näst­föl­jande kalen­derår.

Anmä­lan, varom nu är fråga, skall göras i skrift, som till­stäl­les den, hos vil­ken anmä­lan skall ske, dock, att hos flott­nings­sty­rel­sens ombud i orten anmä­lan må med laga ver­kan göras munt­lig­nen. Skrift­lig anmä­lan, som inne­slu­tes i rekom­men­de­rat brev, avläm­nat på pos­ten inom ovan angivna tid och ställt till mot­ta­ga­rens van­liga adress, skall anses behö­ri­gen del­gi­ven.

10 §   Var­der ej över­ens­kom­melse träf­fad om ersätt­ningen, skall efter syn och upp­skatt­ning frå­gan avgö­ras av tre ojä­viga skil­je­män, bland vilka en utses av var­dera par­ten och de sålunda utsedda till­kalla den tredje.

Flott­nings­för­e­ning ålig­ger att varje år å tid, som i reg­le­men­tet bestäm­mes, utse skil­je­man och ersät­tare för denne. Där så i reg­le­men­tet före­skri­ves, skola för skilda sträc­kor av flott­le­den eller för pröv­ning av olika slag av skada utses olika per­so­ner.

För viss by eller visst annat område utmed flott­le­den må efter sins emel­lan träf­fad över­ens­kom­melse strandä­gare och andra med avse­ende å dem vid­kom­mande flott­nings­skada med laga ver­kan på för­hand utse gemen­sam skil­je­man och ersät­tare för denne samt om valet under­rätta flott nings­sty­rel­sen.

De för flott­nings­för­e­ning utsedda skil­je­män­nens och ersät­tar­nes namn och adres­ser skola varje år inom i reg­le­men­tet angi­ven tid anmä­las hos läns­sty­rel­sen för infö­rande i för­teck­ning som i 76 a § sägs. Lag (1977:671).

11 §   Skil­je­man­na­åt­gärd, som i 10 § sägs, må påkal­las av envar av par­terna. Sådant påkal­lande sker medelst fram­ställ­ning till mot­par­ten eller skil­je­man, som denne må hava utsett på för­hand.

Har flott­nings­för­e­ning under­lå­tit att utse skil­je­man och veder­bör­li­gen anmäla valet, eller har annan part, för vil­ken skil­je­man ej bli­vit på för­hand utsedd, ej inom tio dagar efter skil­je­man­na­åt­gär­dens påkal­lande till­kän­na­gi­vit sitt val av skil­je­man, eller kan ej enig­het vin­nas om valet av den tredje, skall skil­je­man utses av doma­ren i orten.

Tiden för syns hål­lande bestäm­mes av skil­je­män­nen med iakt­ta­gande av att, där ej ska­dan är av beskaf­fen­het att böra skynd­samt upp­skat­tas, synen såvitt möj­ligt bör före­ta­gas efter det flott­ningen avslu­tats och i sam­man­hang med övriga ska­dors upp­skat­tande. Har, sedan skil­je­man­na­åt­gärd påkal­lats, skil­je­dom ej med­de­lats inom ett­hund­ra­åt­tio dagar där­ef­ter, vare part oför­hind­rad draga tvis­ten under pröv­ning av all­män under­rätt i den ort, där ska­dan skett. Skil­je­dom, som med­de­las senare än nu sagts, vare utan ver­kan, såframt ej par­terna över­ens­komma att åtnöjas där­med.

12 §   Var­der dömt till ersätt­ning, skall den ersätt­nings­skyl­dige ock för­plik­tas att efter vad skä­ligt prö­vas gälda såväl kost­na­den för skil­je­manna­för­rätt­ningen som mot­par­tens utgif­ter å saken; dock att där ersätt­ningen ej sät­tes högre än den ersätt­ningts­skyl­dige före för­rätt­ningen bju­dit, envar skall stånda sina kost­na­der och var­dera gälda halva för­rätt­nings­kost­na­den. Ogil­las ersätt­nings­yr­kande, men fin­nes den, som fram­ställt kra­vet ej hava sak­nat fog där­för, var ock lag som sist sagts; eljest gälde han all för­rätt­nings­kost­nad och mot­par­tens utgif­ter å saken.

Vad de flesta skil­je­män­nen säga skall, änskönt någon­dera par­ten är miss­nöjd där­med, gå i verk­stäl­lig­het, där ej rät­ten eller över­ex­e­ku­tor för­ord­nar annorlunda; den av par­terna, som ej nöjes med skil­je­dom, dock ej för­ment att draga tvis­ten under dom­stols pröv­ning, så framt han instäm­mer sin talan inom nit­tio dagar från det skil­je­do­men till­ställ­des honom. Skil­je­do­men skall avfat­tas skrift­ligt och däri läm­nas tyd­lig hän­vis­ning om, vad den miss­nöjde har att iakt­taga för tvis­tens dra­gande under dom­stols pröv­ning.

Rätt dom­stol för upp­ta­gande av tvist, som nu sagts, vare all­män under­rätt i den ort, där ska­dan skett.

13 §   Fin­nes flott­nings­skada bliva så sta­dig­va­rande, att vär­det därå kan genom upp­skatt­ning på för­hand utrö­nas, ska, om ersätt­nings­ta­ga­ren påstår det, ersätt­ningen på för­hand bestäm­mas att utgå vare sig i årlig avgift under hela den tid flott­ning kom­mer att fortgå eller ock på en gång, allt efter ty skä­ligt prö­vas. Ej må, ändå att par­terna må vara ense om visst belopp, ersätt­ningen bestäm­mas till högre belopp än som kan anses skä­ligt.

Bestäm­mel­serna om betal­ning av ersätt­ning samt läns­sty­rel­sens befatt­ning med ned­satta ersätt­nings­me­del i 16 kap. vat­ten­la­gen (1983:291) ska fort­fa­rande tilläm­pas i fråga om ersätt­ning för flott­nings­skada som på för­hand har bestämts att utgå på en gång.
I beslu­tet om ersätt­ning ska skil­je­män­nen ange om ned­sätt­ning av ersätt­nings­be­lop­pet ska ske.

Ett beslut vari­ge­nom ersätt­ning bestäms på för­hand gäl­ler, sedan det har vun­nit laga kraft, även mot fram­tida ägare och inne­ha­vare av fas­tig­he­ter som berörs av beslu­tet.

Har genom beslut enligt denna lag eller enligt 9 kap. 3 § andra styc­ket vat­ten­la­gen (1983:291) eller mot­sva­rande äldre bestäm­mel­ser ersätt­ning för skada eller intrång fast­ställts att utgå med årliga belopp, utgör den omstän­dig­he­ten att beslu­tet härom har vun­nit laga kraft inte hin­der för mark- och mil­jö­dom­sto­len att i sam­band med beslut om nya eller änd­rade anord­ningar eller före­skrif­ter för flott­le­den, eller senare efter talan i den ord­ning som enligt vat­ten­la­gen gäl­ler för stäm­nings­mål, med­dela sådana änd­rade bestäm­mel­ser om ersätt­ningen och sät­tet för betal­ning som för­an­leds av de änd­rade för­hål­lan­dena. Lag (2010:2000).


3 kap. Om avgö­rande av vissa frå­gor rörande all­män flott­leds upp­lå­tande och begag­nande

14 §   När en all­män flott­led har inrät­tats eller utvid­gats skall läns­sty­rel­sen upp­rätta för­slag till bestäm­mel­ser för flott­le­den.
För­sla­get skall ange
   1. vilka all­männa grun­der som bör tilläm­pas när sär­skilda slag av flott­gods enligt 29 § jäm­förs med varandra vid för­del­ning av kost­na­der,
   2. inom vil­ken tid och mot vil­ken ränta anlägg­nings­kost­na­der enligt 30 § bör åter­be­ta­las till anläg­gare eller annan som har anläg­ga­res rätt, sedan hän­syn tagits till den beräk­nade vir­kes­åt­gången inom varje flott­leds­di­strikt,
   3. hur taxan för flott­leds­av­gif­ter bör utar­be­tas med led­ning av de nämnda omstän­dig­he­terna.

Kun­gö­relse om för­sla­get skall infö­ras i orts­tid­ning och inne­hålla en upp­lys­ning om att den som vill yttra sig över för­sla­get skall fram­ställa skrift­liga erin­ringar i saken inom viss tid. Om det är nöd­vän­digt att sakä­garna hörs ytter­li­gare, skall de kal­las till sam­man­träde inför läns­sty­rel­sen eller, när det är fråga om en mindre flott­led och det i övrigt är lämp­ligt, inför en tjäns­te­man vid läns­sty­rel­sen. Kun­gö­relse om sådant sam­man­träde skall senast tio dagar före sam­man­trä­det infö­ras i orts­tid­ning. Anläg­ga­ren av flott­le­den skall sär­skilt kal­las till sam­man­trä­det.

Läns­sty­rel­sen skall där­ef­ter så snart som möj­ligt avgöra angivna frå­gor i enlig­het med 29 och 30 §§. Lag (1983:649):

15 §   Väc­kes hos läns­sty­rel­sen beträf­fande befint­lig flott­led fråga om nya eller änd­rade bestäm­mel­ser i de hän­se­en­den, som i 29 och 30 §§ sägs, gälle angå­ende sådant ären­des hand­lägg­ning i tillämp­liga delar vad i 14 § stad­gats, dock att sam­man­träde med sakä­garna all­tid skall hål­las, där ej frå­gan endast rörer fast­stäl­lande eller jämk­ning av amor­te­rings­plan samt flott­nings­för­e­ningen och för­lags­gi­va­ren annor­le­des bli­vit i saken hörda.

Av äldra beslut vara läns­sty­rel­sen ej för­hind­rad att med­dela ny eller änd­rad bestäm­melse i ämne, varom nyss för­mälts; dock att fast­ställd amor­te­rings­plan ej må rub­bas i vidare måm än som över­ens­stäm­mer med stad­gan­dena i 31 §. Lag (1977:671).

16 §   Sedan de arbe­ten som har före­skri­vits för den all­männa flott­le­den har besik­tats och god­känts, skall läns­sty­rel­sen med­dela beslut om stor­le­ken av de anlägg­nings­kost­na­der som enligt 5 b § skall beta­las av de flot­tande. När läns­sty­rel­sen dess­utom har med­de­lat beslut enligt 14 § och fast­ställt reg­le­mente för flott­nings­för­e­ning, skall läns­sty­rel­sen genom sär­skilt beslut upp­låta flott­le­den till all­mänt begag­nande.

Ej må flott­ning idkas i all­män flott­led, för­rän den bli­vit till all­mänt begag­nande upp­lå­ten; dock att rätt till inte­rims­flott­ning, efter ty nedan sägs, må kunna av läns­sty­rel­sen i vissa fall dess­förin­nan med­gi­vas. Lag (1983:649).

17 §   Har enligt laga kraft vun­net beslut för­ord­nats om all­män flott­leds inrät­tande och kan, ändå att i beslu­tet före­skrivna åtgär­der icke vid­ta­gits, flott­ning ske utan väsent­ligt men för strand-​​, bro-, fiske-​​ och vat­ten­verk­sä­gare eller andra samt utan betyd­li­gare hin­der för före­skrivna flott­leds­ar­be­tens utfö­rande, må i avbi­dan på flott­le­dens upp­lå­tande till all­mänt begag­nande till­stånd till inte­rims­flott­ning kunna efter sär­skild ansö­kan med­gi­vas den, som förut enskilt flot­tat där­stä­des, så ock annan, som visas genom uppe­håll med flott­ningen komma att lida avse­värd för­lust.

Ansö­kan om inte­rims­flott­ning ges in till läns­sty­rel­sen. Läns­sty­rel­sen skall inhämta ytt­rande över ansök­ningen från anläg­ga­ren av flott­le­den samt, om ären­det inte är av bråds­kande natur och det i övrigt kan anses behöv­ligt, på lämp­ligt sätt bereda strandä­gare och andra vil­kas rätt kan berö­ras till­fälle att inom viss kort tid yttra sig över ansök­ningen. Lag (1983:649).

18 §   Till­stånd till inte­rims­flott­ning får av läns­sty­rel­sen med­de­las i den omfatt­ning, som med hän­syn till före­lig­gande omstän­dig­he­ter fin­nes lämp­lig, dock ej för längre tid än ett år i sän­der. Läns­sty­rel­sen skall före­skriva de vill­kor för flott­ningen som behövs för varje fall med iakt­ta­gande av dels att de all­männa bestäm­mel­ser som har med­de­lats för flott­le­dens nytt­jande till all­män flott­ning blir gäl­lande i tillämp­liga delar för inte­rims­flott­ningen, dels att de inte­rims­flot­tande för­plik­tas att för sitt flott­gods erlägga flott­leds­av­gif­ter till samma belopp, som beräk­nas böra utgå, sedan flott­le­den upp­lå­tits till all­mänt begag­nande.

Inte­rims­flot­tande bör tillika erin­ras om honom ålig­gande skyl­dig­het att ersätta ej mindre strandä­gare och andra upp­kom­mande flott­nings­skada än även anläg­ga­ren av den all­männa flott­le­den all genom flott­ningen för­or­sa­kad kost­nad för under­håll av flott­leds­bygg­na­der, som må vara utförda; och skall vad i 8 samt 10-​-12 §§ stad­gas med avse­ende å ersätt­ning för flott­nings­skada i tillämp­liga delar gälla även beträf­fande ersätt­ning av inte­rims­flot­tande för flott­nings­skada och för flott­leds­bygg­na­ders under­håll.

Där omstän­dig­he­terna sådant påkalla, bör ock före­skri­vas, att inte­rims­flot­tande, innan flott­ningen vid­ta­ger, skall ställa full­god säker­het för avgif­ter och ska­de­stånd, som nu sagts.

Vid till­stånds med­de­lande varde till­sett, att bland flera sökande ingen erhål­ler obe­hö­rig för­del fram­för annan. Lag (1983:649).

19 §   Beslut, vari­ge­nom till­stånd till inte­rims­flott­ning med­de­las, må, ändå att änd­ring däri sökes, gå i verk­stäl­lig­het. Om beslu­tet varde på sökan­dens bekost­nad kun­gö­relse genast införd i orts­tid­ning.

Utan hin­der därav att beslu­tet vun­nit laga kraft eller gått i verk­stäl­lig­het, må läns­sty­rel­sen när anled­ning där­till före­kom­mer, efter inte­rims­flot­tan­des hörande före­skriva nya vill­kor för flott­ningen eller erfor­der­liga inskränk­ningar däri eller ock åter­kalla det med­de­lade till­stån­det. Lag (1977:671).

20 §   Vid med­de­lande av till­stånd till inte­rims­flott­ning för­ordne läns­sty­rel­sen sysslo­man att med den befo­gen­het, som i 33 § 1 mom. andra styc­ket tiller­kän­nes flott­nings­sty­relse, av de flot­tande uttaga de i 18 § omför­mälda flott­leds­av­gif­ter och att i övrigt tillse, att före­skrivna vill­kor iakt­ta­gas vid flott­ningen.

Till sysslo­man, som nu sagts, skall för­ord­nas lämp­lig och veder­häf­tig per­son eller ock flott­nings­sty­relse för annan upp­ströms eller ned­ströms belä­gen all­män flott­led; och njute sysslo­man­nen arvode av de flot­tande med belopp, som bestäm­mes av läns­sty­rel­sen.

Flott­leds­av­gif­ter, som upp­bärs av sysslo­man­nen, skall göras rän­te­bä­rande genom att insät­tas på bank. Det ålig­ger sysslo­man­nen att, sedan flott­le­den har upp­lå­tits till all­mänt begag­nande och en flott­nings­för­e­ning har bil­dats, till flott­nings­sty­rel­sen redo­visa vad han har upp­bu­rit jämte upp­lu­pen ränta. Om frå­gan om all­män flott­led för­fal­ler, skall redo­vis­ning läm­nas till läns­sty­rel­sen som för­far med med­len på sätt stad­gas i 82 § första styc­ket. Dock har ägare av enskilda flott­leds­bygg­na­der rätt att av influtna avgif­ter erhålla vad som belö­per på nämnda bygg­na­der samt, om han inte är anläg­gare, vad han där­ut­ö­ver själv kan ha erlagt i avgif­ter. Lag (1983:649).

21 §   I fråga om vat­ten där all­män flott­led inte finns, men flott­ning ändå har bedri­vits i flera år, skall föl­jande gälla om för­hål­lan­dena änd­ras så att rät­ten till flott­ningen inte längre kan utövas utan oskä­liga kost­na­der. Har ansö­kan om inrät­tande av all­män flott­led i vat­ten­om­rå­det inkom­mit, men beslut därom ännu inte med­de­lats, får läns­sty­rel­sen medge sökan­den rätt till inte­rims­flott­ning, om flott­ning­ens avstan­nande skulle med­föra syn­ner­li­gen bety­dande för­lus­ter för honom. I sådana ären­den gäl­ler 17-​-20 §§. I fall som nu har nämnts får dock till­stånd till inte­rims­flott­ning endast med­de­las om sökan­den stäl­ler full­god säker­het dels för avgif­ter och ska­de­stånd enligt 18 §, dels med visst belopp, mot­sva­rande vir­kets värde, för att flott­leds­ar­be­tet utförs på ett rik­tigt sätt, om sökan­den antas till anläg­gare. Lag (1983:649).

22 §   Har i beslut om all­män flott­leds inrät­tande eller seder­mera före­skri­vits, att flott­ning i flott­le­den skall till viss tid av året inskrän­kas, äge läns­sty­rel­sen, där för visst fall under pågående flott­ning yppas behov av tidens utsträc­kande, på ansö­kan lämna till­stånd där­till antingen beträf­fande flott­le­den i dess hel­het eller med avse­ende å viss del därav.

Om arbe­ten av större omfatt­ning skall utfö­ras för att utvidga eller för­bättra en all­män flott­led och det är nöd­vän­digt att flott­ningen härun­der begrän­sas eller inställs, får läns­sty­rel­sen på begä­ran med­dela bestäm­mel­ser om detta för tiden till dess arbe­tena har full­bor­dats och god­känts. Lag (1983:649).


4 kap. Om flott­nings­för­e­ningar

Om flott­nings­för­e­nings upp­gift och verk­sam­het

23 §   I flott­nings­för­e­ning har att i enlig­het med denna lag ombe­sörja den all­männa flott­ningen, hand­hava och vid­makt­hålla flott­le­den jämte dess till­hö­rig­he­ter samt upp­bära och redo­visa de för flott­le­dens nytt­jande stad­gade flott­leds­av­gif­ter.

Ej må flott­nings­för­e­ning utöva verk­sam­het som är främ­mande för det ända­mål, för­e­ningen sålunda har att full­följa.

24 §   Flott­nings­för­e­ning må ej för­värva fast egen­dom annor­le­des än för flott­le­dens räk­ning eller i andra fall än:
   1. där det tar­vas för utfö­rande av anlägg­ning eller åtgärd för flott­le­den eller för flott­ning­ens ända­måls­en­liga ord­nande;
   2. där för­vär­vande av visst område fin­nes önsk­värt för ned­bring­ande av ska­de­er­sätt­ning;
   3. där fas­tig­het skall använ­das för anord­nande av nödiga kontors-​​ eller verk­stads­lo­ka­ler eller bostä­der åt flott­nings­chef, kontors-​​, flottnings-​​ och annan per­so­nal.

Pröv­ningen, huruvida efter ty nu sagts för­värv av fast egen­dom må anses tillå­tet, ankomme på läns­sty­rel­sen i det eller de län, där flott­le­den fram­går. Lag (1977:;671).

25 §   All­män flott­led till­hö­rig egen­dom må ej för gäld pant­sät­tas; dock att läns­sty­rel­sen äger, där sådant prö­vas ända­måls­en­ligt, för visst fall med­giva flott­nings­för­e­ning att med inteck­ning för gäld belasta fas­tig­het, som i 24 § 3 omför­mä­les. Fast egen­dom må ej utan läns­sty­rel­sens till­stånd avytt­ras; för flott­ningen behöv­liga bygg­na­der och anlägg­ningar må ej avhän­das flott­le­den.

Har flott­nings­för­e­ning för ända­mål, som i 24 § sägs, för­vär­vat större fas­tig­hets­om­råde än beho­vet krä­ver eller fin­nes eljest fast egen­dom icke vara för flott­le­den eller flott­ningen behöv­lig, ålig­ger det för­e­ningen att, så snart det kan ske utan för­lust, avyttra vad lämp­li­gen kan und­va­ras.

Behåll­ningen av medel som inflyta för flott­le­den till­hö­rig egen­dom, må ej för­bru­kas till gäl­dande av årets löpande utgif­ter utan skola använ­das såsom kapi­tal­till­skott till fond, varom i 32 § andra styc­ket för­mä­les, eller avsät­tas till en sär­skild fond för sådana åter­ställ­nings­åt­gär­der som angi­vas i 82 §. När sär­skilda skäl före­ligga, äger läns­sty­rel­sen för­ordna att behåll­ningen må använ­das såsom kapi­tal­till­skott till fond, som angi­ves i 32 § första styc­ket, eller eljest till fram­tida båt­nad för flott­le­den. Lag (1977:671).

26 §   Har flott­nings­för­e­ning något år att vid­kän­nas kost­nad, som efter ty i 30 § stad­gas må för­de­las å flera år att av de flot­tande gäl­das enligt viss amor­te­rings­plan, må för­e­ningen där ej kost­na­der för­skju­tes av årets flot­tande, med för­lags­gi­vare träffa avtal om konst­na­dens för­skju­tande medelst för­lags­lån med rätt för för­lags­gi­va­ren att upp­bära de för kost­na­dens åter­gäl­dande stad­gade amor­te­rings­av­gif­ter.

Till belopp och under vill­kor, som bestämts i reg­le­men­tet eller av flott­nings­stämma, äge flott­nings­sty­rel­sen för för­e­ning­ens löpande behov upp­taga till­fäl­ligt lån. För gäl­dande av sådant lån svare alle­nast de, som flotta det år, för vars utgif­ters täc­kande skul­den göres.

27 §   Med de inskränk­ningar och under de vill­kor, som kunna vara bestämda i reg­le­men­tet, må med bin­dande ver­kan jäm­väl för kom­mande års flot­tande beslut fat­tas eller avtal träf­fas om flott­nings­chefs, annan tjäns­te­mans ävensom arbe­ta­res anstäl­lande för flera år, om deras avlö­nings­för­må­ner samt om pen­sio­ner, olycksfall-​​ och sjuk­doms­un­der­stöd och dylikt åt dem eller deras anhö­riga. Vill någon vinna viss­het, att beslut eller avtal, som nu sagts, icke må kunna kland­ras av skäl, som i 62 § sägs, söke läns­sty­rel­sens stad­fäs­telse därå. Å sålunda stad­fast beslut eller avtal äge stad­gan­det i 62 § ej tillämp­ning.

Flott­nings­för­e­ning äge ock ingå avtal, gäl­lande för flere år, med strandä­gare och andra rörande ersätt­ning för flott­nings­skada, om stran­dar­ren­den, om flott­nings­ar­be­tets utfö­rande på ackord och annat dylikt. Lag (1977:671).

28 §   I flott­nings­för­e­nings räken­ska­per skola för­e­ning­ens utgif­ter sam­man­fö­ras under nedan­nämnda huvud­grup­per:
   1. Flott­leds­ut­gif­ter, omfat­tande kost­na­der, som skola åter­gäl­das till anläg­gare eller annan, vil­ken nju­ter anläg­ga­res rätt, eller eljest utgi­ves för flott­le­dens utvid­gande eller för­bätt­rande, så ock kost­na­der för för­vär­vande av fast egen­dom, allt i den mån ej kost­na­derna göras eller egen­do­men för­vär­vas för till­go­do­se­ende av ända­mål, som under 4, 5 eller 6 omför­mä­les;
   2. Under­hålls­ut­gif­ter, omfat­tande kost­na­der för vid­makt­hål­lande av flott­le­den och av den­samma till­hö­rig egen­dom, i den mån kost­na­derna ej skola hän­fö­ras till de under 4, 5 eller 6 omför­mälda utgif­ter;
   3. Utflott­nings­ut­gif­ter, omfat­tande all arbets-​​ och annan kost­nad för vir­kets fram­skaf­fande i flott­le­den, stran­dar­ren­den, bom- och dam­mav­gif­ter, ersätt­ning för flott­nings­skada, som icke skall hän­fö­ras till 4, samt andra utgif­ter för lik­nande ända­mål;
   4. Sor­te­rings­ut­gif­ter, omfat­tande kost­na­der för skil­jean­ord­ning­ars inrät­tande och vid­makt­hål­lande, för vir­kets insam­lande och urskil­jande vid skil­je­ställe, för anskaf­fande och vid­makt­hål­lande av red­skap och mate­riel för skilj­ningen, så ock för ersät­tande av skada genom anlägg­ning för skilj­ningen eller i följd av skilj­nings­ar­be­tet;
   5. Inven­ta­ri­eut­gif­ter, omfat­tande kost­na­der för anskaf­fande och vid­makt­hål­lande av red­skap och mate­riel för utflott­ningen;
   6. För­valt­nings­ut­gif­ter, omfat­tande kost­na­der för kon­tors­håll­ning, bok­fö­ring, styrelse-​​ och revi­sor­sar­vo­den, flott­nings­chefs och kon­tors­per­so­nals avlö­ning samt för pen­sio­ner, olycksfalls-​​ och sjuk­doms­un­der­stöd och övriga all­männa omkost­na­der;
   7. Sepa­ra­tut­gif­ter, omfat­tande kost­na­der av icke gemen­sam art, såsom för utvält­ning av flott­god­set, sepa­rat­flott­ning, avskilt vir­kes bunt­ning, flott­lägg­ning eller trans­por­te­rande, inbär­gande nedan­för skil­je­ställe av vind­dri­vet eller spillt virke och dylikt.

Har till rätt­vis för­del­ning av flottleds-​​ och under­hålls­ut­gif­ter flott­le­den inde­lats i flott­leds­di­strikt, skall räken­ska­perna över de nämnda utgif­terna föras sär­skilt för varje distrikt. Det­samma gäl­ler utflott­nings­ut­gif­ter, om flott­le­den har inde­lats i utflott­nings­di­strikt.
Om en flott­leds­an­lägg­ning inom ett visst distrikt blir till nytta för flott­ningen även inom andra flott­leds­di­strikt, får läns­sty­rel­sen eller, där anlägg­ningen utförts utan till­stånd, flott­nings­stämma besluta att anlägg­nings­kost­na­den skall för­de­las på dessa distrikt allt­ef­ter den nytta de har av anlägg­ningen. Lag (1983:649).

29 §   För de flot­tan­des inbör­des del­ak­tig­het i olika slag av utgif­ter skall i den ord­ning, som i 14 och 15 §§ sägs, läns­sty­rel­sen fast­ställa all­männa grun­der, var­ef­ter skolda slag av flott­gods böra vid kost­na­ders för­del­ning jäm­fö­ras med varandra; och skall där­vid iakt­ta­gas:

att grun­derna för del­ak­tig­het i flott­leds och under­hålls­ut­gif­ter bestäm­mas med hän­syn till vad som fin­nes skä­ligt och lämp­ligt för främ­jande av en god skogs­hus­håll­ning;

och att övriga utgif­ter varda för­de­lade efter den större eller mindre svå­rig­het, de sär­skilda flott­gods­sla­gen orsaka vid flott­ningen eller sor­te­ringen; dock att jämk­ning i tillämp­ningen av denna för­del­nings­grund beträf­fande smärre vir­kes­di­men­sio­ner eller beträf­fande virke, som flot­tas lång väg, må äga rum, om sådant kan ske utan påvis­bar ökning av kost­na­den för annat virke.

Vidare skall iakt­ta­gas:

att kost­na­der, hän­för­liga till visst flott­leds, eller utflott­nings­di­strikt för­de­las alle­nast å flott­gods, som å sådant distrikt fram­flot­tats;

samt att i sor­te­rings­ut­gif­ter skola del­taga beträf­fande varje skil­je­ställe, efter vad skä­ligt prö­vas, ej mindre de flot­tande, vil­kas flott­gods där avskil­jes, än även ägare av det flott­gods, som vidare fram­flot­tas; sko­lande vid sådan pröv­ning sär­skild hän­syn tagas å ena sidan till skil­je­stäl­lets bety­delse för orten och dess skogs­hus­håll­ning ävensom till den båt­nad genom minsk­ning i slut­liga sor­te­rings­kost­na­den, som till följd av det utsor­te­rade vir­kets avskil­jande ur flott­le­den bere­des dem, vil­kas virke vidare fram­flot­tas, samt å andra sidan där­till, att sär­skilt höga kost­na­der må vara för­e­nade med skil­je­stäl­les hål­lande där­stä­des vål­las flot­tande, som nyss sagts; där på grund av lokala för­hål­lan­den skilj­ningen å viss plats verk­stäl­les vid skilda sor­te­rings­verk, som stå i bero­ende av varandra, må dessa i nu nämnt avse­ende anses som ett skil­je­ställe.

Sepa­ra­tut­gif­ter för­de­las på alle­nast de flot­tande, vil­kas flott­gods för­an­lett kost­na­derna i fråga; sepa­rat­flot­tande vare fri från del­ta­gande i arbets­kost­na­den för den gemen­samma flott­ningen. Där all flott­ning bedri­ves sepa­rat, må kost­na­den för vir­kets fram­skaf­fande för­de­las å samt­liga flot­tande. Lag (1977:671).

30 §   Där kost­na­der, som hän­fö­ras till flott­leds­ut­gif­ter, fin­nas vara så bety­dande, att, om de lades å alle­nast ett års flott­ning, denna skulle där­i­ge­nom oskä­ligt betingas, för­ordne läns­sty­rel­sen i den ord­ning, som i 14 och 15 §§ sägs, att sådana kost­na­der skola gäl­das genom amor­te­ring under flera, högst tjugu år, medelst vissa avgif­ter å flott­god­set (flott­leds­av­gif­ter), så avvägda, att belop­pet jämte ränta å vad ogul­det inne­står skä­li­gen kan anta­gas bliva där­med under den beräk­nade tiden till fullo gul­det; och varde rän­tan där­vid så bestämd, att den mot­sva­rar den rän­te­fot, mot vil­ken belop­pet skä­li­gen må anta­gas kunna upp­lå­nas, med tillägg, där så fin­nes nödigt, av en risk­pre­mie intill två pro­cent.

Vad nu stad­gats beträf­fande flott­leds­ut­gif­ter gälle ock med avse­ende å kost­na­der, hän­för­liga till underhålls-​​, sorterings-​​, inventarie-​​ eller för­valt­nings­ut­gif­ter av sådan beskaf­fen­het, att jäm­väl kom­mande års flot­tande därav hämta väsent­lig för­del.

Under ovan stad­gad för­ut­sätt­ning äge ock flott­nings­för­e­ning utan inhäm­tande av läns­sty­rel­sens besked besluta amor­te­ring under högst tre flott­ningsår av kost­na­der, som ovan sagts.

Fast­ställda avgif­ter må ej upp­bä­ras för längre tid än till dess det belopp, varom fråga är, jämte ränta bli­vit till fullo gul­det. Lag (1977:671).

31 §   Visar sig, sedan plan för amor­te­ring bli­vit av läns­sty­rel­sen fast­ställd, att änd­ring av de bestämda avgif­terna eller annan jämk­ning i vill­ko­ren erfordras, må, såvitt för­lags­gi­vares rätt ej där­i­ge­nom för­säm­ras, läns­sty­rel­sen på ansö­kan efter den­nes hörande för­ordna om sådan jämk­ning.

Har vid den beräk­nade betal­nings­ti­dens utgång kost­na­den ännu icke bli­vit till fullo gul­den, må läns­sty­rel­sen på ansö­kan bevilja utsträckt tid för dess gäl­dande; dock må här­vid beträf­fande anlägg­ning som med amor­te­ringen avses, i intet fall till amor­te­ring upp­ta­gas större belopp av den ursprung­liga kost­na­den än som mot­sva­rar dåva­rande vär­det av anlägg­ningen. För utrö­nande av detta värde må läns­sty­rel­sen för­ordna om nödig utred­ning. Lag (1977:671).

32 §   På ansö­kan av flott­nings­för­e­ning eller med dess begi­vande äge läns­sty­rel­sen för en tid varje gång av högst tio år för­ordna, att till utjäm­nande av under­hålls­ut­gif­terna viss års­av­gift skall distrikts­vis utgå för varje flott­gods­en­het. I den mån avgif­terna för ett år icke åtgå till gäl­dande av samma års under­hålls­ut­gif­ter, skola de ingå till en fond, benämnd under­hålls­fond.

I ena­handa ord­ning må ock kunna för­ord­nas om upp­ta­gande av bestämda års­av­gif­ter för bildande av under­stöds­fon­der till utjäm­nande av olika års utgif­ter för pen­sio­ner, olycksfalls-​​ och sjuk­doms­un­der­stöd och dylikt åt flott­nings­chef, annan tjäns­te­man eller arbe­tare ävensom deras anhö­riga.

För åter­ställ­nings­åt­gär­der kan bil­das sär­skild fond enligt 25 § tredje styc­ket.

För för­valt­ningen av fond, som sagts i första eller andra styc­ket, skall läns­sty­rel­sen fast­ställa reg­le­men­ta­riska bestäm­mel­ser, utmär­kande för­u­tom annat, under vilka för­hål­lan­den och till vil­ket beloopp fon­dens medel må tagas i anspråk till gäl­dande av kost­na­der av angi­vet slag.

Fonds medel skola hål­las avskilda från övriga av för­e­ningen omhän­der­havda till­gångar och må icke använ­das eller tagas i mät för annat ända­mål än sådant, för vars till­go­do­se­ende fon­den bil­dats. Lag (1977:671).

33 § 1 mom. Till bestri­dande av för­e­ning­ens utgif­ter är envar, som del­ta­ger i den all­männa flott­ningen, plik­tig att årli­gen å tider, som angi­vas i reg­le­men­tet, till­skjuta nödigt för­lag, samt, om för­la­get ej för­slår till täc­kande av de utgif­ter, som skola läg­gas å årets flott­ning, fylla bris­ten.

Längd för uttax­e­ring av dylikt för­lag skall av flott­nings­sty­rel­sen årli­gen upp­gö­ras med led­ning av de enligt 66 § avgivna upp­gif­ter.
För­sum­mar flot­tande att erlägga inford­rat till­skott, äger sty­rel­sen till säker­het där­för hålla hans flott­gods kvar och efter till­sä­gelse till den flot­tande låta å offent­lig auk­tion sälja så myc­ket därav, att belop­pet täc­kes.

För­lag må ej använ­das eller tagas i mät för annat ända­mål än täc­kande av för­e­ning­ens utgif­ter för det år, för vil­ket för­la­get läm­nats; upp­står över­skott, skall det åter­bä­ras.

33 § 2 mom. Har i mål, som angår något före­gå­ende års flot­tande, betal­nings­skyl­dig­het bli­vit för­e­ningen ålagd, vare sty­rel­sen plik­tig att utan dröjs­mål uttax­era belop­pet å sagda flot­tande enligt grun­derna för deras del­ak­tig­het i det årets utgif­ter. Över uttax­e­ringen skall längd upp­rät­tas med angi­vande av vad å varje flot­tande belö­per samt tiden för inbe­tal­ningen, och vare läng­den fram­lagd till gransk­ning vid sär­skild sam­man­träde med de flot­tande, som uttax­e­ringen avser.

För­me­nar flot­tande, att den i läng­den verk­ställda för­del­ningen ej är med lag över­ens­stäm­mande, äge han genom stäm­ning å sty­rel­sen inom tret­tio dagar efter sam­man­trä­det påfordra rät­telse i den gjorda debi­te­ringen.
Talan, som nu nämnts, skall anhäng­ig­gö­ras vid all­män under­rätt i den ort, där sty­rel­sen har sitt säte.

Ändå att dylik klan­der­ta­lan väc­kes, vare flot­tande plik­tig att å före­skri­ven tid inbe­tala å honom belö­pande bidrag vid även­tyr att, där ej rät­ten annorlunda för­ord­nar, belop­pet må hos honom utsö­kas i ena­handa ord­ning, som om betal­nings­skyl­dig­het vore honom genom laga kraft­ä­gande dom ålagd. Fin­nes flot­tande sakna till­gångar till utsökta belop­pets gäl­dande, varde vad som bris­ter utta­get hos övriga med­flot­tande i enlig­het med grun­dera för deras del­ak­tig­het.

Om reg­le­mente

34 §   För flott­nings­för­e­ning skall fin­nas reg­le­mente, som läns­sty­rel­sen efter pröv­ning av där­till avgi­vet för­slag fast­stäl­ler.

Flott­nings­för­e­nings reg­le­mente skall angiva:
   1. för­e­ning­ens benäm­ning;
   2. den eller de all­männa flott­le­der, som med för­e­ning­ens verk­sam­het avses;
   3. den ort inom riket, invid eller i när­he­ten av flott­le­den, där flott­nings­sty­rel­sen skall hava sitt säte;
   4. huru sty­rel­sen skall, såvitt på för­e­ning­ens val ankom­mer, sam­man­sät­tas;
   5. anta­let revi­so­rer, som av för­e­ningen skola utses;
   6. tiden för räken­skaps­av­slut­ning;
   7. anta­let ordi­na­rie flott­nings­stäm­mor årli­gen samt tiden för desam­mas hål­lande;
   8. det sätt, varpå kal­lelse till stämma skall ske och andra med­de­lan­den bringas till de flot­tan­des kän­ne­dom, ävensom den tid före stämma, då före­skrivna kal­lel­seåt­gär­der senast skola vara vid­tagna;
   9. den begräns­ning av flot­tan­des röst­rätt, som skall äga rum;
   10. inom vil­ken tid för­e­ningen, efter ty i 10 § stad­gas, varje år skall utse skil­je­man och ersät­tare för honom så ock inom vil­ken tid på för­hand utsedda skil­je­mäns och ersät­ta­res ävensom i 44 § omför­mälda ombuds namn och adres­ser skola anmä­las hos läns­sty­rel­sen;
   11. tiden för flott­nings­för­la­gets inbe­ta­lande;
   12. när­mare före­skrif­ter om vad den, som ämnar del­taga i all­män flott­ning, har att iakt­taga jäm­likt 66 §;
   13. vad hus­be­hovs­flot­tande har att ställa sig till efter­rät­telse i avse­ende å såväl anmä­lan om tilläm­nad flott­ning som iakt­ta­gande av nödiga för­sik­tig­hets­mått;
   14. den tid, efter vars för­lopp rät­ten till tim­mer­märke, som läm­nats utan använd­ning, skall vara för­lo­rad.

Ej må i reg­le­mente inta­gas bestäm­mel­ser, som fin­nes stri­dande mot denna eller annan lags före­skrif­ter. Lag (1977:671).

35 §   Om upp­gö­rande av för­slag till reg­le­mente för­an­stalte de, som ärna begagna flott­le­den; och låte läns­sty­rel­sen där­ö­ver höra skogs­ä­gare och andra, som av frå­gan äro intres­se­rade, å sam­man­träde, som läns­sty­rel­sen kun­gör i orts­tid­ning och låter hålla.

Utan hin­der av besvär mot beslut, vari­ge­nom reg­le­mente första gången fast­stäl­les för flott­nings­för­e­ning, må reg­le­men­tet tilläm­pas, intill dess i anled­ning av besvä­ren annorlunda må för­ord­nas. Lag (1977:671).

36 §   Av flott­nings­för­e­ning beslu­tad änd­ring i reg­le­men­tet vare ej gäl­lande, med mindre den var­der av läns­sty­rel­sen fast­ställd.

Över inkom­met änd­rings­för­slag låte läns­sty­rel­sen, innan fast­stäl­lelse med­de­las, höra skogs­ä­gare och andra veder­bö­rande i den ord­ning, som i 35 § första styc­ket stad­gas; och skall, där änd­rings­för­slag fram­ställts av annan än flott­nings­för­e­ningen, denna tillika läm­nas till­fälle att å flott­nings­stämma yttra sig där­ö­ver. Lag (1977:671).

37 §   Fast­ställt reg­le­mente skall genom för­e­ning­ens försorg mång­fal­di­gas i tryck och vid begä­ran hål­las skogs­ä­gare och flot­tande till­handa. Lag (1983:649).

Om flott­nings­sty­relse och flott­nings­chef

38 § för flott­nings­för­e­ning skall fin­nas en sty­relse (flott­nings­sty­relse).

Sty­relse äge i enlig­het med vad i denna lag är stad­gat för­valta för­e­ning­ens ange­lä­gen­he­ten.

39 §   Sty­rel­sen väl­jes å flott­nings­stämma. Av 40 och 40 a §§ föl­jer dock att sty­rel­se­le­da­mot kan utses på annat sätt.

Till sty­rel­se­le­da­mot må utses annan per­son än flot­tande.

Leda­mot av sty­rel­sen skall vara bosatt här i lan­det, där ej för sär­skilt fall rege­ringen med­gi­ver undan­tag.

Sty­rel­se­le­da­mot må, ändå att den tid, för vil­ken han bli­vit utsedd, ej gått till ända, skil­jas från upp­dra­get genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av för­e­ningen vald sty­rel­se­le­da­mot, innan den tid, för vil­ken han bli­vit vald, gått till ända, och fin­nes ej ersät­tare, ålig­ger det övriga sty­rel­se­le­da­mö­ter, såframt sty­rel­sen ej är beslut­för med kvar­stå­ende leda­mö­ter eller enligt reg­le­men­tet full­ta­lig sty­relse all­tid skall före­fin­nas, att oför­dröj­li­gen för­an­stalta om val av ny leda­mot.
Lag (2002:335).

40 §   Läns­sty­rel­sen i det eller de län, där flott­le­den fram­går, äge, där det för till­go­do­se­ende av ortens skogs­hus­håll­ning eller andra all­männa intres­sen fin­nes önsk­värt, för viss tid utse lämp­lig per­son att utö­ver det i flott­nings­för­e­nings reg­le­mente angivna antal sty­relse leda­mö­ter vara leda­mot av sty­rel­sen med samma befo­gen­het som dessa att del­taga i hand­ha­van­det av för­e­ning­ens ange­lä­gen­he­ter och med samma ansvar för sty­rel­sens åtgär­der. Till sådan sty­rel­se­le­da­mot skall utses någon med skogs-​​ och flott­nings­för­hål­lan­dena i orten för­tro­gen per­son som ej själv del­ta­gaer i flott­ningen eller är anställd i flot­tan­des enskilda tjänst; och njute denne av för­e­ningen arvode, vars belopp bestäm­mes av läns­sty­rel­sen Lag (1977:671).

40 a §   I fråga om flott­nings­för­e­ning skall lagen (1987:1245) om sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion för de pri­va­tan­ställda gälla i tillämp­liga delar.
Bestäm­mel­serna i 17 § samma lag skall även tilläm­pas, om olä­gen­het som där sägs skulle upp­komma genom att sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion för de anställda införs i flott­nings­för­e­ning där läns­sty­rel­sen har utsett sty­rel­se­le­da­mot enligt 40 §.

I anmä­lan om sty­rel­sens sam­man­sätt­ning enligt 41 § skall anges om arbets­ta­gar­re­pre­sen­tant har utsetts. Arbets­ta­gar­re­pre­sen­tants namn och adress skall infö­ras i för­teck­ning som anges i 76 a §. Lag (1987:1259).

41 §   När sty­rel­se­le­da­mot utsetts å flott­nings­stämma, skall anmä­lan därom göras hos läns­sty­rel­sen i varje län, där flott­le­den fram­går, för infö­rande av den val­des namn och adress i för­teck­ning som i 76 a § sägs.
Vid anmä­lan skall fogas bestyrkt avskrift av pro­to­koll eller annan hand­ling, som bestyr­ker valet.

Angå­ende sty­rel­se­le­da­mot, som jäm­likt stad­gan­det i 40 § bli­vit av läns­sty­rel­sen utsedd, skall ock anteck­ning på sätt nu sagts göras.

Sak­nar flott­nings­för­e­ning anmäld, behö­rig sty­relse, äge läns­sty­rel­sen i det län, där sty­rel­sen skall hava sitt säte, på yrkande av rätt­sä­gare för­ordna sysslo­man att med samma befo­gen­het, som till­kom­mer flott­nings­sty­relse, före­träda för­e­ningen eller flott­le­den i det ärende, varom fråga kan vara. För­ord­nande av sysslo­man skall anteck­nas i för­teck­ning som i första styc­ket sägs. Lag (1977:671).

42 §   Sty­rel­sen äge att själv eller genom ombud ej mindre i för­hål­lande till tredje man handla å för­e­ning­ens väg­nar än även inför dom­stol och andra myn­dig­he­ter före­träda för­e­ningen; dock att där mot för­e­ningen föres talan, som rör något före­gå­ende års flot­tande, dessa äro berät­ti­gade att själva eller genom ombud, utsett å flott­nings­stämma med samma års flot­tande, bevaka sin talan i målet.

I brott­mål, som angår flott­god­set äge sty­rel­sen föra mål­sä­gan­de­ta­lan för sådan flot­tande, som ej själv för talan i målet.

Ins­skränk­ning i den befo­gen­het, som sålunda till­kom­mer sty­rel­sen, vare, i den mån ej annat föl­jer av vad i denna lag eller reg­le­men­tet stad­gas, utan ver­kan mot tredje man, med mindrte han ägt eller bort äga kän­ne­dom om inskränk­ningen.

43 §   Den all­männa flott­ningen jämte vir­kets avskil­jande ur flott­le­den till de sär­skilda flot­tande ävensom flott­le­dens sköt­sel ålig­ger sty­rel­sen och under dess inse­ende en av flott­nings­stäm­man utsedd flott­nings­chef; dem ålig­ger tillse att det all­män­nas intresse av flott­le­dens vid­makt­hål­lande behö­ri­gen till­go­do­ses, att flott­ningen ombe­sör­jes på ända­måls­en­li­gaste sätt och att icke obe­rät­ti­gad för­mån bere­des någon flot­tande fram­för annan; ställe sig ock till efter­rät­telse i reg­le­men­tet givna före­skrif­ter så ock de före­skrif­ter, som av flott­nings­stämma eller, såvitt rör flott­nings­chef, av sty­rel­sem med­de­las, där de ej äro stri­dande mot lag eller för­fatt­ning eller mot för­e­ning­ens reg­le­mente.

44 §   Sty­rel­sen ska för varje dom­krets där flott­le­den fram­går utse minst ett ombud som strandä­gare och andra kan vända sig till med anmäl­ningar enligt 9 § och andra fram­ställ­ningar som gäl­ler flott­le­den och flott­ningen i den. Ombu­det ska vara bosatt inom orten och hans eller hen­nes namn och adress ska årli­gen, inom den tid som bestäms i reg­le­men­tet, anmä­las hos läns­sty­rel­sen för att infö­ras i den för­teck­ning som anges i 76 a §. Lag (2018:413).

45 §   Där ej annorlunda är bestämt i reg­le­men­tet, vare sty­rel­sen beslut­för, då mer än halva anta­let leda­mö­ter är när­va­rande och gälle såsom sty­rel­sens beslut den mening, om vil­ken de flesta rös­tande för­ena sig, men vid lika rös­te­tal den mening, som biträ­des av ord­fö­ran­den vid sam­man­trä­det. Till sty­rel­se­sam­man­träde skola dock, såvitt ske kan, samt­liga leda­mö­ter kal­las. Flott­nings­che­fen varde all­tid kal­lad till sam­man­träde samt äge där del­taga uti över­lägg­ningen och till pro­to­kol­let få sin mening anteck­nad.

Leda­mot av sty­rel­sen eller flott­nings­chef äge ej del­taga i behand­ling av fråga rörande avtal mel­lan honom och för­e­ningen. Ej hel­ler må han del­taga i behand­l­ling av fråga om avtal mel­lan för­e­ningen och tredje man, där han i frå­gan äger ett väsent­ligt intresse, som kan vara stri­dande mot för­e­ning­ens. Vad sålunda är stad­gat äge mot­sva­rande tillämp­ning beträf­fande rät­te­gång eller annan talan mot sty­rel­se­le­da­mo­ten, flott­nings­che­fen eller tredje man.

46 §   Vill sty­rel­sen kära till för­e­ningen, kalle sty­rel­sen de flot­tande till flott­nings­stämma för val av ombud att i den tvist föra för­e­ning­ens talan. Stäm­ning skall anses del­gi­ven, då den bli­vit före­dra­gen å stäm­man. Lag (1970:441).

47 §   Över sty­rel­sens för­valt­ning och för­e­ning­ens verk­sam­het skall sty­rel­sen med iakt­ta­gande av före­skrif­terna i 28 § låta föra ordent­liga räken­ska­per, som för varje räken­skapsår avslu­tas och vari för­e­ning­ens utgif­ter för­de­las mel­lan de flot­tande enligt de av läns­sty­rel­sen fast­ställda grun­der.

Minst en månad eller den kor­tare tid, som må vara bestämd i reg­le­men­tet, före den flott­nings­stämma, där revi­so­rer­nas berät­telse skall fram­läg­gas, avlämne sty­rel­sen till revi­so­rerna en av sty­rel­sens leda­mö­ter under­skri­ven för­valt­nings­be­rät­telse.

Inom tid, som nyss sagts, skall ock sty­rel­sen till­ställa en var flot­tande bestyrkt räken­skaps­ut­drag, utvi­sande den­nes mel­lan­ha­vande med för­e­ningen vid räken­skaps­å­rets slut. Lag (1977:671).

48 §   Sty­rel­se­le­da­mö­ter, som genom att över­träda denna lag eller för­e­ning­ens reg­le­mente eller eljest upp­såt­li­gen eller av vårds­lös­het till­skynda flott­le­den för­lust eller flott­nings­för­e­ning­ens skada, svare där­för en för alla och alla för en; svare ock på sätt nu nämnts för den skada som genom över­trä­delse av denna lag eller för­e­ning­ens reg­le­mente till­skyn­das tredje man.

49 §   Vad i denna lag fin­nes stad­gat om sty­rel­se­le­da­mot äge mot­sva­rande tillämp­ning å ersät­tare för sådan leda­mot.

Har ersät­tare utö­vat sty­rel­se­le­da­mots befo­gen­het, vare den omstän­dig­het, att för­ut­sätt­ningen för hans inträde i sty­rel­sen sak­nats, utan ver­kan mot envar, som ej visas hava ägt kän­ne­dom därom.

Om revi­sion

50 §   Sty­rel­sens för­valt­ning och för­e­ning­ens räken­ska­per skola grans­kas av två eller flera revi­so­rer, av vilka en utses av läns­sty­rel­sen i det län, där sty­rel­sen har sitt säte, och den eller de övriga å den flott­nings­stämma, där sty­rel­sen väl­jes.

Till revi­sor må ej utses den, som är i för­e­ning­ens eller sty­rel­se­le­da­mots tjänst.

Revi­sor må, ändå att den tid, för vil­ken han bli­vit utsedd, ej gått till ända, skil­jas från upp­dra­get genom beslut av den, som utsetts honom.

Avgår av för­e­ningen vald revi­sor, innan den tid, för vil­ken han bli­vit vald, gått till ända, och fin­nes ej ersät­tare, ålig­ger det sty­rel­sen att oför­dröj­li­gen för­an­stalta om val av ny revi­sor. Avgår revi­sor, som av läns­sty­rel­sen utsetts, skall anmä­lan därom genast göras hos nämnda myn­dig­het.

Av läns­sty­rel­sen utsedd revi­sor njute ersätt­ning av för­e­ningen med belopp, som bestäm­mes av läns­sty­rel­sen. Lag (1977:671).

51 §   Sty­rel­sen skall bereda revi­sor till­fälle att när som helst inven­tera alla de pen­ning­sme­del och övriga till­gångar, som sty­rel­sen för flott­le­dens eller de flot­tan­des räk­ning omhän­der­har, samt granska för­e­ning­ens alla böc­ker, räken­ska­per och andra hand­lingar; och må av revi­sor begärd upp­lys­ning angå­ende för­valt­ningen ej av sty­rel­sen eller flott­nings­che­fen för­väg­ras.

Vid full­gö­ran­det av sitt upp­drag hava revi­so­rerna att ställa sig till efter­rät­telse de sär­skilda före­skrif­ter, som av för­e­ningen med­de­las och ej avse inskränk­ning i deras i lag stad­gade befo­gen­het eller eljest strida mot lag eller för­fatt­ning eller mot för­e­ning­ens reg­le­mente.

Revi­so­rerna skola över gransk­ningen avgiva en av dem under­skri­ven berät­telse, som efter det sty­rel­sen läm­nats till­fälle taga del av den­samma, fram­läg­ges å flott­nings­stämma jämte sty­rel­sens för­valt­nings­be­rät­telse.

Angå­ende revi­so­rers befo­gen­het att påfordra sam­man­kal­lande av extra flott­nings­stämma stad­gas i 58 §.

52 §   Hava revi­so­rer i sin berät­telse eller annan hand­ling, som fram­läg­ges å flott­nings­stämma, mot bättre vetande läm­nat orik­tig upp­gift eller upp­såt­li­gen under­lå­tit att göra anmärk­ning mot dylik upp­gift i hand­ling, som av dem grans­kats, eller vid full­gö­ran­det av sitt upp­drag visat vårds­lös­het, vare de, som låtit sådant komma sig till last, för­e­ningen ansva­rig för all därav upp­kom­mande skada, en för alla och alla för en.

Om flott­nings­stämma

53 §   Flot­tan­des rätt att del­taga i hand­ha­van­det av flott­nings­för­e­nings ange­lä­gen­he­ter utövas å flott­nings­stämma. Där äge envar, som anmält virke till flott­ning under eget inre­gi­stre­rat märke, röst­rätt i enlig­het med vad i 55 § sägs.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan del­taga i behand­ling av fråga rörande avtal mel­lan honom och för­e­ningen. Ej hel­ler må han del­taga i behand­ling av fråga om avtal mel­lan för­e­ningen och tredje man, där han i frå­gan äger ett väsent­ligt intresse, som kan vara stri­dande mot för­e­ning­ens. Vad sålu­inda stad­gats äge mot­sva­rande tillämp­ning beträf­fande rät­te­gång eller annan talan mot honom eller tredje man. Sty­rel­se­le­da­mot må ej del­taga i beslut om ansvars­fri­het för för­valt­nings­åt­gärd, för vil­kan han är ansva­rigt, eller i val av revi­sor.

54 §   Där ej annat fin­nes stad­gat i reg­le­men­tet, välje flott­nings­stämma själv ord­fö­rande att leda för­hand­ling­arna, och till­kom­mer där­vid varje rös­tande en röst.

Å stäm­man skall upp­rät­tas och till god­kän­nande fram­läg­gas en för­teck­ning över när­va­rande flot­tande och ombud för flot­tande med upp­gift å den röst­rätt, som till­kom­mer en var av dem. Sedan denna för­teck­ning, som skall tjäna till röst­längd vid stäm­man, god­känts, lände den­samma till efter­rät­telse å stäm­man, dock att, där stäm­man upp­skju­tes till senare dag än näst­föl­jande söc­ken­dag, ny för­teck­ning skall upp­rät­tas å den fort­satta stäm­man.

Vid ordi­na­rie stämma, som i 57 § omför­mä­les, skola upp­rät­tas två sär­skilda röst­läng­der, en för det gångna flott­nings­å­ret och en för det nya.

Över beslut, som å stäm­man fat­tas, skall genom sty­rel­sens försorg föras pro­to­koll, som under­skri­ves av ord­fö­ran­den och minst en å stäm­man när­va­rande röst­ä­gande. Senast fyra vec­kor efter stäm­man skall pro­to­kol­let vara till­gäng­ligt för de flot­tande.

55 §   Jämte vad i övrigt i denna lag är stad­gat om utö­vande av röst­rätt och fat­tande av beslut å flott­nings­stämma gälle:

att flot­tande äger del­taga i hand­ha­van­det av för­e­ning­ens ange­lä­gen­he­ter endast såvitt angår det år, varun­der han del­ta­ger eller del­ta­git i flott­ningen;

att med de begräns­ningar, som äro bestämda i reg­le­men­tet, röst­rätt till­kom­mer varje flot­tande i för­hål­lande till belop­pet av det för­lag, han enligt upp­rät­tad uttax­e­rings­längd till­skju­tit eller har att till­skjuta till bestri­dande av för­e­ning­ens gemen­samma utgif­ter;

att flot­tande, som icke inbe­ta­lat för­lag, för­fal­let till betal­ning tidi­gare än fjor­ton dagar före stäm­man, är för­lus­tig sin röst­rätt, intill dess inbe­tal­ningen full­gö­res;

att från­va­rande flot­tan­des röst­rätt må utövas genom ombud;

att såsom för­e­ning­ens bes­lust gäl­ler den mening, för vil­ken de flesta rös­terna avgi­vas;

att vid lika rös­te­tal val avgö­res genom lott­ning men i andra frå­gor den mening gäl­ler, som biträ­des av de flesta rös­tande, eller, om jäm­väl anta­let rös­tande är lika, av stäm­mans ord­fö­rande.

56 §   Flott­nings­stämma skall, såframt ej annat bli­vit i reg­le­men­tet eller för visst fall av flott­nings­stämma bestämt, sam­man­träda å den ort inom flott­leds­om­rå­det, som av sty­rel­sen bestäm­mes.

Sty­rel­sen har att, på sätt reg­le­men­tet före­skri­ver, kalla de flot­tande till flott­nings­stämma. Där enligt bestäm­melse i reg­le­men­tet för gil­tig­het av beslut erfordras, att det fat­tas å två på varandra föl­jande stäm­mor, må kal­lelse till andra stäm­man ej ske, innan den första hål­lits.

Under minst en vecka när­mast före flott­nings­stämma skall för­teck­ning över de ären­den, som där­vid skola före­komma, genom sty­rel­sens försorg hål­las till­gäng­lig för de flot­tande ävensom oför­dröj­li­gen över­sän­das till flot­tande, som med upp­gi­vande av post­a­dress anhål­ler därom.

Skall å stäm­man före­komma ärende, inne­fat­tande för­slag till änd­ring av reg­le­men­tet, varde den före­slagna änd­ringen till sitt huvud­sak­liga inne­håll angi­ven i för­teck­ningen.

Ärende, som ej varit upp­ta­get å för­teck­ningen, må ej vid stäm­man före­ta­gas till avgö­rande, där ej enligt lag eller reg­le­men­tet skall före­komma å stäm­man eller ome­del­bart för­an­le­des av ärende, som där skall avgö­ras. Utan hin­der av vad sålunda stad­gats må dock å stäm­man kunna fat­tas beslut om utly­sande av extra stämma för behand­ling av visst ärende.

Flot­tande vare berät­ti­gad att få ärende hän­skju­tet till pröv­ning å stäm­man, såframt han hos sty­rel­sen fram­stäl­ler yrkande därom senast fyra vec­kor före stäm­man.

57 §   Å första ordi­na­rie flott­nings­stämma varje år, vil­ken skall hål­las innan flott­ningen bör­jas, skola fram­läg­gas avgå­ende sty­rel­sens och revi­so­rer­nas berät­tel­ser över före­gå­ende räken­skaps­års räken­ska­per och för­valt­ning samt före­ta­gas till avgö­rande av det gångna årets flot­tande frå­gan om bevil­jande av ansvars­fri­het åt sty­rel­sen för den tid, revi­sions­be­rät­tel­sen omfat­tar.

Här­ef­ter skola det nya årets flot­tande utse flott­nings­sty­relse jämte revi­so­rer.

58 §   Sty­rel­sen, så ock sysslo­man, som i 41 § tredje styc­ket för­mä­les, äge, när sådant fin­nes lämp­ligt, kalla årets flot­tande till extra flott­nings­stämma. Före­kom­mer ärende, som endast rör visst för­flu­tet års flot­tande, bör med dem hål­las sär­skild stämma.

Revi­so­rerna må, om deras gransk­ning för­an­le­der där­till, skrift­li­gen med angi­vande av skä­let påfordra, att sty­rel­sen skall utlysa extra flott­nings­stämma att hål­las, så snart det med iakt­ta­gande av före­skri­ven kal­lel­se­tid kan ske. Efter­kom­mer sty­rel­sen ej inom en vecka sådan påford­ran, äge revi­so­rerna själva utlysa flott­nings­stämma. Äro ej samt­liga revi­so­rer ense om stäm­mas utly­sande, gälle den mening, varom de flesta för­ena sig, eller vid lika rös­te­tal den mening, som biträ­des av den av läns­sty­rel­sen till­satta revi­sorn.

Extra flott­nings­stämma skall ock av sty­rel­sen utly­sas, då det för upp­gi­vet ända­mål skrift­li­gen påfordras av flot­tande med ett sam­man­lagt rös­te­tal, utgö­rande minst en tion­del av samt­liga flot­tan­des sam­man­lagda rös­te­tal eller den mindre del därav, som må vara bestämd i reg­le­men­tet.
Lag (1977:671).

59 §   Under­lå­ter sty­rel­sen att i före­skri­ven ord­ning kalla de flot­tande till ordi­na­rie flott­nings­stämma, eller har sty­rel­sen ej senast två vec­kor efter påford­ran, varom i 58 § tredje styc­ket är sagt, utlyst flott­nings­stämma att hål­las så snart det med iakt­ta­gande av före­skri­ven kal­lel­se­tid kan ske, eller fin­nes ej behö­ri­gen utsedd sty­relse, har läns­sty­rel­sen att på anmä­lan av flot­tande oför­dröj­li­gen utlysa stämma.

Läns­sty­rel­sen äge ock, när så fin­nes nödigt, anmoda sty­rel­sen att utlysa extra flott­nings­stämma. Efter­kom­mer sty­rel­sen ej inom en vecka sådan anmo­dan, må läns­sty­rel­sen själv utlysa stäm­man. Lag (1977:671).

Om rätt till talan i vissa fall rörande för­valt­ningen

60 §   Var­der talan å sty­rel­sens för­valt­ning under den tid revi­so­rer­nas berät­telse omfat­tar ej anställd inom ett hundra åttio­da­gar från det berät­tel­sen fram­la­des å flott­nings­stämma, vare så ansett, som om ansvars­fri­het bli­vit sty­rel­sen bevil­jad.

Utan hin­der därav, att ansvars­fri­het bevil­jats, må sådan talan å för­valt­ningen, som grun­das därpå, att sty­rel­se­le­da­mot begått brotts­lig hand­ling, kunna mot honom anstäl­las, där ej ansvars­fri­he­ten uppen­bar­li­gen avsett även den hand­ling.

Talan mot revi­so­rer enligt 52 § må ej anstäl­las, sedan två år för­flu­tit från det revi­so­rer­nas berät­telse fram­la­des å flott­nings­stämma, utan så är, att talan grun­das därpå att brotts­lig hand­ling bli­vit gången.

61 §   För­me­nar enskild flot­tande, att honom bli­vit påförda större kost­na­der än med fast­ställda för­del­nings­grun­der över­ens­stäm­mer, äge han genom stäm­ning å för­e­ningen inom sex­tio dagar efter den flott­nings­stämma, då sty­rel­sens berät­telse över räken­skaps­å­rets räken­ska­per fram­la­des, påfordra rät­telse i den gjorda debi­te­ringen.

Menar sty­rel­sen eller leda­mot därav eller flot­tande, att beslut, som å flott­nings­stämma fat­tats, icke till­kom­mit i behö­rig ord­ning eller eljest stri­der mot lag eller för­fatt­ning eller mot för­e­ning­ens reg­le­mente eller eljest fast­ställda före­skrif­ter, äge därå talan genom stäm­ning å för­e­ningen inom sex­tio dagar från beslu­tets dag. För­sum­mas det, vare rätt till klan­der­ta­lan mot beslu­tet för­lo­rad.

Har klan­der­ta­lan anhäng­ig­gjorts, äge dom­sto­len, när skäl där­till före­kom­mer, att, innan slut­ligt utslag i målet med­de­las, för­ordna, att kland­rade beslu­tet ej må verk­stäl­las.

Dom­stols utslag, vari­ge­nom för­e­nings­be­slut upp­hävts eller änd­rats, gälle jäm­väl för dem, som ej instämt klan­der­ta­lan. Lag (1946:855).

62 §   Menar flot­tande, att genom för­e­ning­ens beslut om kost­na­ders uttax­e­ring flott­ningen oskä­ligt betungas eller att något för för­e­ningen fat­tat beslut eller träf­fat avtal om arvode åt sty­rel­se­le­da­mot eller revi­sor eller om flott­nings­chefs, annan tjäns­te­mans eller arbe­ta­res anstäl­lande eller om sålunda anställd per­sons avlö­nings­för­må­ner eller om pen­sion, olycksfalls-​​ eller sjuk­doms­un­der­stöd eller dylikt åt homom eller hans anhö­riga är ofören­ligt med flott­le­dens intresse eller län­der till uppen­bart men för de flot­tande, äge att där­u­tin­nan söka rät­telse hos läns­sty­rel­sen.

För­me­nar flot­tande, att genom något under tidi­gare år fat­tat beslut eller träf­fat avtal å flott­ningen under det år, han däri del­ta­ger, lagts kost­nad, som ej bör gäl­das av det årets flot­tande eller som är uppen­bart oskä­ligt, äge lika­le­des söka rät­telse hos läns­sty­rel­sen, som när skäl där­till fin­nes, äger bestämma, att kost­na­den skall helt eller del­vis bestri­das av de flot­tande under det år, varun­der beslu­tet fat­tats eller avta­let träf­fats.

Huru­le­des i visst fall beslut eller avtal kan på för­hand vinna läns­sty­rel­sens stad­fäs­telse, därom skils i 27 §. Lag (1977:671).

Om laga dom­stol

63 §   Flott­nings­för­e­ning vare uti de mål, för vilka ej annorlunda genom denna eller annan lag stad­gas, lydande under all­män under­rätt i den ort, där för­e­ning­ens sty­relse enligt reg­le­men­tet har sitt säte.

Om för­valt­ningen av skilda flott­le­der inom samma eller när­be­lägna vat­ten­sy­stem

64 §   Om det inom samma vat­ten­sy­stem finns flera flott­le­der under sär­skilda flott­nings­för­e­ning­ars för­valt­ning, skall flott­ningen i varje led såvitt möj­ligt ord­nas på sådant sätt som utan oskä­ligt betung­ande eller gyn­nande av flott­ningen i viss led kan vara ägnat att befrämja flott­ningen i vat­ten­sy­ste­met i dess hel­het. Där­vid bör vad flott­nings­che­fen för en ned­ströms belä­gen led, med iakt­ta­gande av de reg­ler som i sam­band med flott­le­dens inrät­tande eller senare har fast­ställts, bestäm­mer beträf­fande vat­ten­hus­håll­ningen och flott­godsets fram­släp­pande såvitt möj­ligt beak­tas vid flott­ningen i en upp­ströms belä­gen led.

Har flot­tande i upp­ströms belä­gen flott­led för­sum­mat erlägga för utgif­ter­nas täc­kande inford­rat till­skott, vare på fram­ställ­ning av sty­rel­sen för nämnda led sty­rel­sen för ned­ströms belä­gen led, dit den flot­tan­des flott­gods må hava vidare fram­flot­tats, plik­tig att, där­est flott­god­set kan där ur leden utta­gas, kvar­hålla det för till­skot­tets utta­gande i den ord­ning, som stad­gas i 33 §. Lag (1983:649).

65 §   Önska olika flott­nings­för­e­ningar inom samma eller när­be­lägna vat­ten­sy­stem sam­man­slås till en, skola de var för sig besluta därom.
Dylikt beslut jämte för­slag till reg­le­mente skall för fast­stäl­lelse under­stäl­las läns­sty­rel­sens pröv­ning.

Läns­sty­rel­sen äge ock på fram­ställ­ning av bivat­ten­drags flott­nings­för­e­ning för­ordna, att denna sam­man­slås med huvud­vat­ten­dra­gets för­e­ning, där sådan sam­man­slag­ning fin­nes lämp­lig med hän­syn till flott­ning­ens ända­måls­en­liga ord­nande i vat­ten­sy­ste­met i dess hel­het samt bygg­na­der och anstal­ter i bile­den fin­nas i till­freds­stäl­lande skick. Lag (1983:649).


5 kap. Ord­nings­fö­re­skrif­ter för del­ta­gande i all­män flott­ning

66 §   Envar, som vill del­taga i all­män flott­ning, ålig­ger att viss tid före den i 57 § omnämnda flott­nings­stämma hos flott­nings­sty­rel­sen anmäla myc­ken­he­ten och beskaf­fen­he­ten av det flott­gods, han ämnar under året införa i flott­le­den, samt där­ef­ter avlämna flott­god­set å eller invid flott vat­ten inom upp­gi­vet distrikt av flott­le­den, allt i över­ens­stäm­melse med de när­mare före­skrif­ter reg­le­men­tet därom inne­hål­ler.

Han vare ock plik­tig att över det virke, han till­för flott­le­den föra och vid anford­ran till sty­rel­sen avlämna full­stän­diga vir­kes­jour­na­ler och tum­nings­lis­tor, utvi­sande för varje flottleds-​​ och utflott­nings­di­strikt det till­förda vikets mängd och dimen­sio­ner.

67 §   Allt flott­gods som i all­män flott­led fram­flot­tas skall vara för­sett med tyd­liga mär­ken, vilka, innan de få använ­das, skola vara god­kända av flott­nings­sty­rel­sen.

Över anmäla och god­kända mär­ken skall av sty­rel­sen föras regis­ter, och må i reg­le­men­tet stad­gas rätt för flott­nings­för­e­ning att vid mär­kes god­kän­nande upp­taga viss lämp­lig avgift. Anta­let mär­ken, som av varje flot­tande må använ­das, varde med iakt­ta­gande av vad i reg­le­men­tet därom må stad­gas bestämt av flott­nings­sty­rel­sen.

Rätt till märke, som ej använts under viss i reg­le­men­tet angi­ven tid, vare för­lo­rad; och må förty sådant märke av annan flot­tande upp­ta­gas och anmä­las till god­kän­nande.

68 §   Å flott­gods, som är omärkt eller för­sett med otyd­ligt eller ej god­känt märke eller icke bli­vit i stad­gad ord­ning anmält till flott­ning, skola läg­gas dubbla umgäl­der; och äge flott­nings­sty­rel­sen till säker­het för dem kvar­hålla flott­god­set och, där äga­ren är känd, efter till­sä­gelse till honom å offent­lig auk­tion sälja så myc­ket därav att belop­pet där­i­ge­nom täc­kes. Är äga­ren okänd, give läns­sty­rel­sen i orts­tid­ning före­läg­gande för honom att inom nit­tio dagar anmäla sig hos läns­sty­rel­sen; sker ej anmä­lan, må flott­god­set säl­jas å offent­lig auk­tion, och skall behåll­ningen av de vid för­sälj­ningen influtna medel till­fö­ras någon för­e­ning­ens fond, varom i 32 § för­mä­les, eller eljest använ­das till något flott­le­dens gemen­samma ända­mål.

Ej må i andra fall, än i 73 och 74 §§ omför­mä­las, utan flott­nings­sty­rel­sens begi­vande omärkt eller otyd­ligt märkt flott­gods upp­ta­gas ur all­män flott­led. Lag (1977:671).

69 §   Virke, som till­förs en all­män flott­led på en plats, var­i­från dess utflott­ning beräk­nas kunna med­hin­nas under första flott­nings­å­ret, får flot­tas obar­kat, så framt icke med avse­ende å beskaf­fen­he­ten av vat­ten­dra­get med strän­der och fiske ävensom övriga för­hål­lan­den, som kan inverka på frå­gan, läns­sty­rel­sen fin­ner skä­ligt att för hela flott­le­den eller viss del därav för­ordna, att allt eller visst slags virke skall, innan det utläggs i flott­le­den, ha under­gått avbark­ning.

Virke, vars utflott­ning beräk­nas icke kunna med­hin­nas under första flott­nings­å­ret, skall, innan det utläg­ges i flott­le­den, ha medelst avbark­ning så full­stän­digt som möj­ligt befri­ats från bark, där ej med hän­syn till ovan sagda för­hål­lan­den läns­sty­rel­sen fun­nit skä­ligt medge undan­tag från denna bestäm­melse.

Utan till­stånd av läns­sty­rel­sen får avbark­ning inte verk­stäl­las på isen eller på stran­den så nära vatt­net, att bar­ken kan sköl­jas ned däri. Vid med­de­lande av till­stånd skall läns­sty­rel­sen före­skriva de vill­kor som i varje sär­skilt fall behövs för att före­bygga skada eller olä­gen­het. Lag (1983:649).


6 kap. Om till­syn å all­männa flott­le­der och flott­nings­för­e­ningar

70 §   Läns­sty­rel­sen utö­var till­syn över all­männa flott­le­ders sköt­sel och under­håll samt över flott­nings­för­e­ning­ars verk­sam­het.

Flott­nings­sty­rel­sen och flott­nings­che­fen är skyl­diga att på begä­ran av läns­sty­rel­sen lämna de upp­lys­ningar som behövs för till­sy­nen.

71 §   Har under någon tid flott­ning ej bedri­vits i all­män flott­led eller visst flott­leds­di­strikt och var­der till föjd därav under­hål­let för­sum­mat, äge den, som för anlägg­nings utfö­rande må vara berät­ti­gad till ersätt­ning, vid­taga åtgär­der för dess nöd­torf­tiga under­håll; fin­nas medel till­gäng­liga i under­hålls­fond, som i 32 § sägs, må läns­sty­rel­sen för­an­stalta, att nödiga under­hålls­ar­be­ten varda där­med vid­tagna. Lag (1977:671).

72 §   Vid­makt­hål­les ej de till far­leds betryg­gande eller i övrigt till skydd emot skada före­skrivna flott­leds­bygg­na­der, till­hålle läns­sty­rel­sen flott­nings­sty­rel­sen att sådant full­göra eller låte, om så erfordras, genast avhjälpa bris­ten på för­e­ning­ens bekost­nad.

Upp­står genom för­sum­melse i under­hål­let av skydds­bygg­na­der ome­del­bar fara för vat­ten­verk eller annan egen­dom, och bätt­ras ej skynd­samt bris­ten, sedan flott­nings­sty­rel­sen flott­nings­chef eller ombud, som i 44 § sägs, eller ock den, som inom distrik­tet före­står flott­ningen, bli­vit till­sagd därom, vare ock den, som kan lida men av för­sum­mel­sen, berät­ti­gad att på för­e­ning­ens bekost­nad själv verk­ställa arbe­tet, efter det bris­ten bli­vit av kro­no­be­tjänt i orten vid under­sök­ning på stäl­let vits­or­dad. Lag (1977:671).

73 §   Har i all­män flott­led virke sjun­kit på sådant ställe att det kan orsaka upp­grund­ning eller annan olä­gen­het, har läns­sty­rel­sen samma skyl­dig­het som den har beträf­fande under­håll av flott­leds­bygg­nad enligt 72 § första styc­ket. Strandä­gare eller annan som kan lida men av att vir­ket läm­nas kvar får själv ta upp vir­ket på för­e­ning­ens bekost­nad, om inte vir­ket skynd­samt tas bort efter till­sä­gelse till flott­nings­sty­rel­sen, flott­nings­chef, ombud enligt 44 § eller den som inom distrik­tet före­står flott­ningen. Vir­ket får dock inte tas upp innan två ojä­viga per­so­ner har gjort en under­sök­ning på plat­sen och inty­gat att det finns ett behov av att vir­ket tas upp. Flott­nings­sty­rel­sen skall genast under­rät­tas om att vir­ket har tagits upp. Sty­rel­sen avgör, om det upp­tagna vir­ket skall tas om hand av för­e­ningen eller om det skall över­lå­tas till den som har tagit upp det.

Om all­män flott­led har bli­vit avlyst, får var och en ta upp sjun­ket virke med rätt att fritt för­foga över det. Vir­kets ägare, om han är känd, eller för­val­tare som har utsetts med anled­ning av avlys­ningen skall dock först till­sä­gas och få skä­lig tid på sig att avlägsna vir­ket.
Sedan tre år har för­flu­tit efter avlys­ningen, får vir­ket tas upp utan att till­sä­gelse behö­ver ske.

Vad som har sagts nu om sjun­ket virke gäl­ler också sådant virke som i sjun­kande till­stånd står upp­rätt i flott­le­den. Lag (1984:986).

74 §   Skulle vid all­män flott­led i land flu­tet virke läm­nas å ställe, där det kan vålla skada, kvar­lig­gande längre än med avse­ende på flott­ning­ens lämp­liga anord­ning och andra för­hål­lan­den kan anses behöv­ligt, äge läns­sty­rel­sen till­hålla flott­nings­sty­rel­sen att åter­föra vir­ket till flott­le­den vid även­tyr att sådant eljest må på för­e­ning­ens bekost­nad verk­stäl­las.

Beträf­fande virke, som i flott­le­den lagt sig i brö­tar eller maga­si­ne­rats å otillå­ten plats eller i strid mot med­de­lade bestäm­mel­ser, skall vad nu stad­gats äga mot­sva­rande tillämp­ning.

Har all­män flott­led bli­vit avlyst, äger 73 § andra styc­ket mot­sva­rande tillämp­ning beträf­fande virke som flu­tit i land. Lag (1977:671).

75 §   Visar sig, att under­hål­let av all­män flott­led för­sum­mas, att fast­ställda amor­te­rings­av­gif­ter eller bestämda ska­de­er­sätt­ningar ej behö­ri­gen gäl­das eller att flott­ningen ej ordent­ligt besör­jes, eller för­kom­mer eljest anmärk­ning mot flott­nings­för­e­nings verk­sam­het, och vin­nes ej rät­telse efter det flott­nings­sty­rel­sen bli­vit i saken hörd, sam­man­kalle läns­sty­rel­sen de flot­tande; och ankomme då på läns­sty­rel­sens pröv­ning, under vilka vill­kor flott­ning vidare må tillå­tas i flott­le­den.

På fram­ställ­ning av läns­sty­rel­sen eller när eljest anled­ning där­till före­kom­mer må rege­ringen i fall, som nu sagts, för­ordna om flott­le­dens för­valt­ning och flott­ning­ens ombe­sör­jande i annan ord­ning än i denna lag stad­gas. Lag (1977:671).

76 §   För varje år å tid, som bestämts i reg­le­men­tet eller före­skri­ves av läns­sty­rel­sen, skall flott­nings­sty­rel­sen till läns­sty­rel­sen insända:

för­teck­ning över årets samt­liga flot­tande jämte upp­gift å dem till­kom­mande röst­rätt inom för­e­ningen samt grun­derna för deras del­ta­gande i årets utgif­ter;

upp­gift å den mängd flott­gods, som inom varje flott­leds­di­strikt fram­flot­tats under året;

bestyrkt räken­skaps­ut­drag, utvi­sande vad under året guld­its och vad vid årets slut åter­står ogul­det av kost­nad, som skall gäl­das enligt fast­ställda eller av för­e­ningen antagna amor­te­rings­pla­ner, ävensom befint­liga fon­ders ställ­ning;

styrkt avskrift av sty­rel­sens och revi­so­rer­nas berät­tel­ser samt av pro­to­koll, upp­ta­gande de å flott­nings­stämma i anled­ning av nämnda berät­tel­ser fat­tade beslut.

fin­ner läns­sty­rel­sen nödigt att infordra ytter­li­gare upp­lys­ningar eller att taga del av för­e­ning­ens räken­ska­per och övriga hand­lingar, vare sty­rel­sen och flott­nings­che­fen skyl­diga till­han­dagå här­med.

Hand­lingar, som nu nämnts, skola hos läns­sty­rel­sen hål­las för envar till­gäng­liga. Lag (1977:671).

76 a §   Läns­sty­rel­sen skall föra för­teck­ning över all­männa flott­le­der som fram­går inom länet. För­teck­ningen skall inne­hålla sådana upp­gif­ter som enligt denna lag skola anmä­las för infö­rande i för­teck­ningen eller eljest anteck­nas däri. Lag (1977:671).


7 kap. Straff­be­stäm­mel­ser

77 §   Idkas utan behö­rigt till­stånd flott­ning i all­män flott­led, innan den­samma bli­vit till all­mänt begag­nande upp­lå­ten, eller eljest å tid, då flott­ning ej är med­gi­ven, eller utläg­ges i all­män flott­led obar­kat virke, där sådant icke är tillå­tet, vare bot från och med fem till och med fem­tio öre för varje stycke flott­gods, dock lägst tio kro­nor; och skall, där olov­lig flott­ning ägt rum innan flott­le­den upp­lå­tits till all­mänt begag­nande, den skyl­dige tillika för­plik­tas utgiva flott­leds­av­gif­ter, varom i 18 § för­mä­les.

Under­lå­ter någon att vid flott­ning ställa sig till efter­rät­telse de före­skrif­ter, som till skydd för all­män far­led, väg, bro eller färja bli­vit med­de­lade; eller

under­lå­ter flot­tande vad honom ålig­ger enligt 66 § andra styc­ket med avse­ende å vir­kes­jour­na­ler och tum­nings­lis­tor; eller

bry­ter någon mot det i 68 § andra styc­ket stad­gade för­bud att ur all­män flott­led upp­taga omärkt eller otyd­ligt märkt virke; eller

bry­ter någon i fråga om avbark­ning mot vad som stad­gas i 69 § tredje styc­ket eller mot före­skrift, som med­de­lats med stöd av samma stycke,
döms till böter. Lag (1991:245).

78 §   Till böter döms:
      1) leda­mot av flott­nings­sty­relse eller flott­nings­chef, där han mot bättre vetande i hand­ling, som fram­läg­ges å flott­nings­stämma eller ingi­ves till läns­sty­rel­sen, rörande flott­le­dens eller flott­nings­för­e­ning­ens ange­lä­gen­he­ter med­de­lar orik­tig upp­gift;
      2) sty­rel­se­le­da­mot eller flott­nings­chef, där han upp­såt­li­gen i strid med bestäm­mel­serna i 25, 32 eller 33 § använ­der någon flott­le­dens eller de flot­tan­des till­hö­rig­het för ett annat ända­mål än det, för vil­ket samma till­hö­rig­het må använ­das;
      3) revi­sor, där han i berät­telse eller annan hand­ling, som fram­läg­ges å flott­nings­stämma, mot bättre vetande läm­nar orik­tig upp­gift rörande flott­le­dens eller flott­nings­för­e­ning­ens ange­lä­gen­he­ter eller upp­såt­li­gen under­lå­ter att göra anmärk­ning mot dylik upp­gift i hand­ling, som av honom grans­kats. Lag (1991:245).

79 §   Åsi­do­sätts före­skrift, som i 37 §, 41 § första styc­ket, 44 §, 47 § andra och tredje styc­kena, 51 § första styc­ket, 54 § sista styc­ket eller 76 § första och andra styc­kena är med­de­lad, eller för­sum­mar sty­rel­se­le­da­mot att på sätt i 56 § tredje styc­ket före­skrivs hålla den där nämnda för­teck­ningen till­gäng­lig och över­sända den till flot­tande eller att, då flot­tande enligt sjätte styc­ket i nämnda § påyr­kat hän­skju­tande av visst ärende till pröv­ning på flott­nings­stämma, låta upp­taga ären­det på för­teck­ningen, döms den för­sum­lige till böter.

För­se­else mot 47 § tredje styc­ket, 51 § första styc­ket, 54 § sista styc­ket eller 56 § tredje styc­ket, så ock sty­rel­se­le­da­mots för­sum­melse att å den i 56 § omför­mälda för­teck­ning upp­taga ärende, vars hän­skju­tande till flott­nings­stämma av flot­tande påyr­kats enligt sjätte styc­ket i samma §, må åta­las alle­nast av mål­sä­gande, och skall här­vid såsom mål­sä­gande anses såväl flott­nings­för­e­ningen som varje flot­tande.

Åtal för för­se­else, som i denna para­graf omför­mä­les, skall anhäng­ig­gö­ras vid all­män under­rätt i den ort, där flott­nings­sty­rel­sen har sitt säte.
Lag (1991:245).

80 §   Ej må straff, som ovan är stad­gat, tilläm­pas, om för gär­ningen är stad­gat sträng­are straff i brotts­bal­ken. Lag (1964:183).


8 kap. Sär­skilda bestäm­mel­ser

81 §   Pla­ne­ras över­gång från flott­ning till annat trans­port­sätt, skola de flot­tande under­rätta läns­sty­rel­sen härom. Lag (1977:671).

82 §   Om en all­män flott­led avly­ses och dess till­gångar över­sti­ger skul­derna, skall behåll­ningen använ­das för att bort­skaffa sådana flott­leds­an­ord­ningar som kan orsaka skada eller olä­gen­het och för att iord­ning­ställa vat­ten­dra­get och intil­lig­gande område i ett från före­trä­des­vis fiske-​​ och natur­vårds­syn­punkt lämp­ligt skick (åter­ställ­nings­åt­gär­der).

Om endast del av flott­led avly­ses, skall den behåll­ning fram­räk­nas som skä­li­gen kan anses belöpa på delen.

Fin­nes behåll­ning sedan behöv­liga åter­ställ­nings­åt­gär­der vid­ta­gits, skall denna använ­das på sätt rege­ringen bestäm­mer.

Under­stöds­fond, varom i 32 § andra styc­ket för­mä­les, skall vid flott­leds avly­sande främst använ­das för där­med avsedda ända­mål, där­vid per­so­ner, som redan tiller­känts pen­sion eller annat under­stöd, hava före­träde fram­för dem, som ännu icke kom­mit i åtnju­tande därav; och må, där så fin­nes lämp­ligt, fon­dens ända­mål till­go­do­ses genom de under­stöds­be­rät­ti­ga­des inlö­sande i anstalt för för­säk­ring eller under­stöd. Lag (1983:649).

82 a §   Efter avlys­ning av all­män flott­led eller del därav skall läns­sty­rel­sen utse sär­skild för­val­tare att över­taga den avlysta flott­le­dens till­hö­rig­he­ter och vid­taga erfor­der­liga åtgär­der där­med samt att inom ramen för behåll­ningen och de medel som eljest kunna stäl­las till för­val­ta­rens för­fo­gande besluta om och låta utföra behöv­liga åter­ställ­nings­åt­gär­der. För­val­ta­ren skall i fråga om sådana åtgär­der sam­råda med berörda myn­dig­he­ter, kom­mu­ner och andra intres­sen­ter.

För­val­ta­rens beslut i fråga om åter­ställ­nings­åt­gär­der skall med­de­las skrift­ligt, om det begä­res eller sakens beskaf­fen­het påkal­lar det. Talan mot beslu­tet föres hos läns­sty­rel­sen genom besvär.

Om ersätt­ning till för­val­ta­ren för den­nes arbete beträf­fande åter­ställ­nings­åt­gär­der, beslu­tar läns­sty­rel­sen. I den mån medel som stå till för­val­ta­rens för­fo­gande icke räcka till för ersätt­ningen, må beslu­tas att ersätt­ningen skall beta­las av stats­ver­ket.

Läns­sty­rel­sen må ent­le­diga för­val­ta­ren innan upp­dra­get slut­förts.

Med läns­sty­rel­sen avses i denna para­graf läns­sty­rel­sen i det län, där flott­nings­sty­rel­sen har eller haft sitt säte.

När­mare bestäm­mel­ser om för­val­ta­res verk­sam­het med­de­las av rege­ringen eller myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer. Lag (1977:671).

83 §   Vill utländsk man idka flott­ning i all­män flott­led inom svenskt område, skall han, jämte iakt­ta­gande av vad i denna lag är före­skri­vet, hos läns­sty­rel­sen i orten ned­sätta en av två veder­häf­tiga inländska män utfär­dad löf­tes­skrift, där­uti de, en för bägge och bägge för en, borga såsom för egen skuld för full­gö­rande av vad honom såsom flot­tande ålig­ger. Lag (1977:671).

84 §   Har upp­hävts genom lag (2010:1002).

84 a §   Beslut av läns­sty­rel­sen om utse­ende eller ent­le­di­gande av sty­rel­se­le­da­mot eller revi­sor i flott­nings­för­e­ning, om för­an­stal­tande om åtgärd på sådan för­e­nings bekost­nad, om utse­ende av för­val­tare som avses i 82 a § eller med anled­ning av sådan för­val­ta­res beslut i fråga om åter­ställ­nings­åt­gär­der får över­kla­gas hos rege­ringen.

Beslut av läns­sty­rel­sen enligt denna lag får i övriga fall över­kla­gas hos all­män för­valt­nings­dom­stol. Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten. Lag (1995:1682).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1995:1682

Denna lag trä­der i kraft den 1 maj 1996 men tilläm­pas inte i de fall där det första beslu­tet i ären­det fat­tats dess­förin­nan.

Vik­tiga lagar inom fas­tig­hets­rät­ten
JP Info­nets fas­tig­hets­rätts­liga tjäns­ter

JP Info­nets fas­tig­hets­rätts­liga tjäns­ter

För dig som arbe­tar med fas­tig­hets­rätt har vi sam­lat all rele­vant infor­ma­tion inom områ­det på ett och samma ställe. Oav­sett om du arbe­tar vid en dom­stol, annan myn­dig­het, advo­kat­byrå eller i annan pri­vat verk­sam­het så hit­tar besluts­stöd och verk­tyg hos oss. Se allt inom fas­tig­hets­rätt.