Lag (1952:167) om all­män­nings­sko­gar i Norr­land och Dalarna

Utfär­dad:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1952:167
Depar­te­ment: Landsbygds-​ och infra­struk­tur­de­par­te­men­tet RSL
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2005:1210
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1952:167
Depar­te­ment/myn­dig­het: Landsbygds-​ och infra­struk­tur­de­par­te­men­tet RSL
Utfär­dad: 1952-​04-18
Änd­rad: t.o.m. SFS

2005:1210
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


All­männa bestäm­mel­ser

1 §   Med all­män­nings­skog för­stås i denna lag område som avsatts till bespa­rings­skog vid stor­skifte i Dalar­nas län och Gäv­le­borgs län eller till all­män­ning vid avvitt­ring i Väs­ter­bot­tens och Norr­bot­tens län.
Lag (1996:947).

2 §   All­män­nings­skog till­hör ägarna av de fas­tig­he­ter för vilka sko­gen vid stor­skifte eller avvitt­ring bli­vit avsatt eller med vilka, enligt vad vid fas­tig­hets­bild­ning bestämts, är för­e­nad rätt till del­ak­tig­het i sko­gen.

Ägarna av nämnda fas­tig­he­ter åtnjuta del­ak­tig­het i sko­gen, där ej för sär­skilt fall annorlunda bestämts, efter redu­ce­rat jord­tal eller hem­man­tal eller, i fråga om fas­tig­he­ter för vilka rät­ten till del­ak­tig­het bestämts vid fas­tig­hets­bild­ning, efter den där­vid stad­gade grun­den.

Denna lag med­för ej rubb­ning i den rätt till skog som enligt vad sär­skilt är stad­gat till­kom­mer lap­parna. Lag (1971:1057).

3 §   Är rätt till del­ak­tig­het i all­män­nings­skog för­e­nad med fas­tig­het som inne­ha­ves med stän­dig eller ärft­lig besitt­nings­rätt eller såsom boställe, äge inne­ha­va­ren till­go­don­juta sagda rätt samt i frå­gor rörande all­män­nings­sko­gen utöva röst­rätt för fas­tig­he­ten.

4 §   Delä­gare må ej å annan över­låta sin rätt till del­ak­tig­het i all­män­nings­skog annor­le­des än gemen­samt med den fas­tig­het var­med rät­ten är för­e­nad. Över­lå­telse som sker i strid häre­mot vare ogill.

Utan hin­der av vad nu stad­gats må delä­gare, där han äger rätt till utdel­ning från all­män­nings­sko­gen, å annan över­låta denna rätt. Sådan över­lå­telse gäl­ler ej mot ny ägare eller inne­ha­vare av fas­tig­he­ten, dock att, där över­lå­tel­sen skett genom avtal enligt vil­ket nytt­jan­de­rätt upp­lå­tits till fas­tig­he­ten, över­lå­tel­sen skall, om ej annat avta­lats, gälla så länge nytt­jan­de­rät­ten äger bestånd. Över­lå­telse som här avses med­för ej befo­gen­het att utöva delä­ga­ren till­kom­mande röst­rätt i frå­gor rörande all­män­nings­sko­gen.

5 §   All­män­nings­skog skall bibe­hål­las oför­mins­kad där ej här nedan annorlunda stad­gas. All­män­nings­skog må ej belas­tas med inteck­ning eller inskriv­ning av rät­tig­het och ej hel­ler tagas i mät för annan ford­ran än sådan för vil­ken åtnju­tes för­måns­rätt enligt 6 § 1 för­måns­rättsla­gen (1970:979) till betal­ning ur sko­gen. Lag (1970:1017).

6 §   Delä­gar­nas rätt till all­män­nings­skog skall, där ej i lag för sär­skilt fall annorlunda stad­gas, till­go­do­gö­ras för delä­gar­nas eller orts­be­folk­ning­ens gemen­samma räk­ning enligt vad i denna lag sägs.

Delä­gare vare ej skyl­dig att med egna medel bidraga till bestri­dande av utgif­ter för all­män­nings­sko­gen.

7 § 1 mom. All­män­nings­skog jämte vad från sko­gen här­fly­ter skall för­val­tas av en av delä­garna vald all­män­nings­sty­relse enligt reg­le­mente, som för varje all­män­nings­skog fast­stäl­les i den ord­ning nedan sägs. I reg­le­men­tet må dock före­skri­vas, att inkomst som här­fly­ter från sko­gen eller fond som bil­dats av sådan inkomst skall för­val­tas av sär­skild av delä­garna vald eko­no­mi­nämnd eller av myn­dig­het. I reg­le­men­tet må ock bestäm­mas, att en eller flera leda­mö­ter av all­män­nings­sty­rel­sen eller eko­no­mi­nämnd skola utses av läns­sty­rel­sen.

All­män­nings­sty­rel­sen utö­var delä­gar­nas beslu­tan­de­rätt i alla frå­gor i vilka beslu­tan­de­rät­ten ej genom lag eller reg­le­men­tet för­be­hål­lits delä­garna, eko­no­mi­nämnd eller myn­dig­het. I fall då beslu­tan­de­rät­ten till­kom­mer delä­garna utövas den å all­män­nings­stämma.

7 § 2 mom. Läns­sty­rel­sen får med­dela sär­skilda bestäm­mel­ser om för­valt­ningen av sådana fon­der som har bil­dats av inkoms­ter från bespa­rings­sko­garna inom Ven­jans soc­ken eller från Lima eller Tran­strands soc­kens bespa­rings­skog. Innan sådana bestäm­mel­ser med­de­las skall delä­garna höras. Lag (1990:91).

Om avlös­ning av rätt till del­ak­tig­het i all­män­nings­skog

7 a §   Är rätt till del­ak­tig­het i all­män­nings­skog för­e­nad med fas­tig­het som ej är tax­e­rad såsom lant­bruks­en­het, må läns­sty­rel­sen, på fram­ställ­ning av all­män­nings­sty­rel­sen och efter hörande av fas­tig­he­tens ägare eller i 3 § omför­mäld inne­ha­vare av fas­tig­he­ten, för­ordna att rät­ten till del­ak­tig­het skall avlö­sas mot ersätt­ning i pen­ningar.

Ersätt­ning­ens belopp fast­stäl­les av läns­sty­rel­sen och må, efter vad som fin­nes skä­ligt, bestäm­mas till högst två och en halv gånger sam­man­lagda vär­det av den del av all­män­nings­sko­gens behållna avkast­ning för de senaste tio åren, som sva­rar mot fas­tig­he­tens del­ak­tig­hets­tal. Läns­sty­rel­sen skall utsätta viss dag, då löseskil­lingen senast skall hava erlagts och bevis därom inkom­mit till läns­sty­rel­sen vid påföljd att för­ord­nan­det om avlös­ning eljest är för­fal­let.

Då beslu­tet om avlös­ning har vun­nit laga kraft och bevis som avses i andra styc­ket har kom­mit in till läns­sty­rel­sen, skall läns­sty­rel­sen genast vidta de åtgär­der som behövs för att en anteck­ning om avlös­ningen skall bli införd i fas­tig­hets­re­gist­rets all­männa del.

Bestäm­mel­ser om vem som skall föra in upp­gif­ter i fas­tig­hets­re­gist­rets all­männa del finns i 19 kap. 6 § fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988). Lag (2005:1210).

Om avytt­ring och för­värv av mark

8 §   Till all­män­nings­skog hörande område må avytt­ras genom för­sälj­ning eller annor­le­des, om avse­värd för­mån för delä­garna där­i­ge­nom vin­nes samt avytt­ringen ej län­der skogs­sköt­seln å all­män­nings­sko­gen till men eller om eljest syn­ner­liga skäl före­ligga till avytt­ringen. Rätt att besluta om dylik avytt­ring till­kom­mer delä­garna. Lag (2000:231).

9 §   Om delä­garna vill för­värva mark för all­män­nings­skogs utvidg­ning eller för annat för all­män­ningen ange­lä­get ända­mål, får de besluta därom. Beslu­tan­de­rätt i sådant avse­ende till­kom­mer även all­män­nings­sty­rel­sen, om reg­le­men­tet med­gi­ver det. Lag (2000:231).

10 §   har upp­hävts genom lag (2000:231).

11 §   har upp­hävts genom lag (2000:231).

12 §   har upp­hävts genom lag (2000:231).

13 §   har upp­hävts genom lag (2000:231).

14 § 1 mom. har upp­hävts genom lag (2000:231).

14 § 2 mom. har upp­hävts genom lag (2000:231).

14 § 3 mom. har upp­hävts genom lag (2000:231).

15 §   har upp­hävts genom lag (2000:231).

16 §   har upp­hävts genom lag (2000:231).

Om avkast­ning och annan inkomst av all­män­nings­skog

17 §   Till all­män­nings­skogs avkast­ning räk­nas i denna lag all den inkomst in natura eller i pen­ningar som erhål­les genom till­go­do­gö­rande av delä­gar­nas rätt till sko­gen, i den mån sådant till­go­do­gö­rande skall ske för gemen­sam räk­ning, dock med undan­tag av kapi­talin­komst som här­fly­ter från sko­gen.

Till kapi­talin­komst av all­män­nings­skog hän­fö­ras i denna lag medel som inflyta genom avytt­ring av mark från sko­gen, ersätt­ning för mark som genom expro­pri­a­tion, inlö­sen enligt lagen om rätt i vissa fall för nytt­jan­de­rätts­ha­vare att inlösa under nytt­jan­de­rätt upp­lå­tet område eller annat dylikt för­fa­rande skil­jes från sko­gen samt ersätt­ning för nyttjande-​ eller ser­vi­tuts­rätt som genom sådant för­fa­rande upp­lå­tes å sko­gen ävensom sådan ersätt­ning för skada eller intrång genom dylikt för­fa­rande som bestämts att utgå i pen­ningar på en gång.

18 §   Behål­len avkast­ning må enligt när­mare före­skrif­ter i reg­le­men­tet använ­das eller fon­de­ras för betal­ning av utskyl­der för de fas­tig­he­ter med vilka rätt till del­ak­tig­het i sko­gen är för­e­nad, för främ­jande av jord­bru­ket inom den eller de sock­nar eller delar av sock­nar för vil­kas jord­ä­gare sko­gen bli­vit avsatt eller för annat ända­mål som är till gagn för delä­garna eller för befolk­ningen i sagda sock­nar eller soc­ken­de­lar; dock må avkast­ning från Svärd­sjö och Svart­näs sock­nars bespa­rings­skog, Envi­kens soc­kens bespa­rings­skog, Doro­tea övre allm­nän­nings­skog, Vil­hel­mina övre all­män­nings­skog, Sor­sele övre all­män­nings­skog, Tärna och Sten­sele all­män­nings­skog eller all­män­nings­skog som sär­skilt avsatts för nybyg­gare använ­das eller fon­de­ras för ända­mål som sist sagts, alle­nast där det är till gagn för delä­garna i sko­gen.

19 §   Rätt att besluta om använd­ningen av behål­len avkast­ning till­kom­mer delä­garna.

Vilja delä­garna använda fon­de­rad avkast­ning till annat ända­mål än det, för vil­ket fon­de­ringen ägt rum, vare beslut därom icke gil­tigt, med mindre det biträtts av rös­tande för ett sam­man­lagt del­ak­tig­hets­be­lopp, utgö­rande minst två tred­je­de­lar av all­män­nings­sko­gens hela del­ak­tig­hets­tal, och god­känts av läns­sty­rel­sen.

20 §   Delä­gar­nas beslu­tan­de­rätt enligt 19 § må, utom för det fall som avses i andra styc­ket, genom reg­le­men­tet helt eller del­vis upp­dra­gas åt all­män­nings­sty­rel­sen.

21 §   Kapi­talin­komst skall använ­das eller fon­de­ras för verk­stäl­lande av grund­för­bätt­ringar å all­män­nings­sko­gen eller för inköp av mark för sko­gens utvidg­ning eller för annat dylikt ända­mål. Det till­kom­mer läns­sty­rel­sen att på fram­ställ­ning av all­män­nings­sty­rel­sen med­dela när­mare före­skrif­ter om detta.

Om mark som för­vär­vats för kapi­talin­komst säljs, skall köpeskil­lingen anses utgöra kapi­talin­komst.

I fråga om ränta på kapi­talin­komst och om avkast­ning av mark som avses i andra styc­ket skall bestäm­mel­serna i 18-20 §§ tilläm­pas. Lag (2000:231).

22 §   Leda­mö­terna i en all­män­nings­sty­relse eller eko­no­mi­nämnd skall vara bosatta här i lan­det, om inte läns­sty­rel­sen för ett sär­skilt fall med­ger något annat. Leda­mö­terna får inte vara underå­riga eller ha för­val­tare enligt 11 kap. 7 § för­äld­ra­bal­ken.

Om den som har utsett en leda­mot i en all­män­nings­sty­relse eller i en eko­no­mi­nämnd beslu­tar det, får leda­mo­ten skil­jas från sitt upp­drag innan tiden för upp­dra­get har gått ut.

Om en styrelse-​ eller nämnd­le­da­mot som är vald av delä­garna avgår innan tiden för upp­dra­get har gått ut och det inte finns någon sup­ple­ant, skall all­män­nings­sty­rel­sen genast se till att en ny leda­mot väljs för den tid som åter­står. Om sty­rel­sen eller nämn­den ändå är beslut­för och om det inte stri­der mot bestäm­mel­serna i reg­le­men­tet, får valet skju­tas upp till nästa ordi­na­rie all­män­nings­stämma. Om leda­mo­ten har utsetts av läns­sty­rel­sen skall all­män­nings­sty­rel­sen i stäl­let genast göra anmä­lan dit, så att en ny leda­mot kan utses. Lag (2002:371).

23 §   All­män­nings­sty­relse, eko­no­mi­nämnd eller myn­dig­het som för­val­tar delä­garna till­hö­rig egen­dom äge i fråga om den egen­dom som står under dess för­valt­ning att själv eller genom ombud ej mindre gente­mot tredje man handla å delä­gar­nas väg­nar än även inför dom­sto­lar och andra myn­dig­he­ter före­träda delä­garna.

Vill sty­rel­sen, nämn­den eller myn­dig­he­ten kära till delä­garna, utlyse sty­rel­sen all­män­nings­stämma för val av ombud att i tvis­ten föra delä­gar­nas talan. Stäm­ning skall anses del­gi­ven, då den bli­vit före­dra­gen å stäm­man. Lag (1970:437).

24 §   Leda­mot av all­män­nings­sty­relse eller eko­no­mi­nämnd äge ej del­taga i behand­lingen av fråga rörande avtal mel­lan honom och delä­garna. Ej hel­ler må han del­taga i behand­lingen av fråga angå­ende avtal mel­lan delä­garna och tredje man, där han i frå­gan äger ett väsent­ligt intresse som kan vara stri­dande mot delä­gar­nas. Vad sålunda stad­gats äge mot­sva­rande tillämp­ning beträf­fande rät­te­gång eller annan talan mot leda­mo­ten eller tredje man.

25 §   Styrelse-​ eller nämnd­le­da­mö­ter som genom att över­skrida dem till­kom­mande befo­gen­het eller eljest upp­såt­li­gen eller av vårds­lös­het till­skynda delä­garna skada svare för ska­dan en för alla och alla för en.
Vad nu sagts skall ock gälla, där styrelse-​ eller nämnd­le­da­mö­ter till­skynda tredje man skada genom över­trä­delse av denna lag, reg­le­men­tet eller annan före­skrift, som myn­dig­het enligt denna lag med­de­lat eller fast­ställt.

26 §   All­män­nings­sty­rel­ses och eko­no­mi­nämnds för­valt­ning och räken­ska­per skola grans­kas av två eller flera revi­so­rer, som utses av delä­garna eller på annat i reg­le­men­tet angi­vet sätt.

Ej må den vara revi­sor, som är befatt­nings­ha­vare hos delä­garna eller under det sist­för­flutna året hand­haft bok­fö­ring eller medels­för­valt­ning för dem eller som inta­ger en under­ord­nad eller bero­ende ställ­ning till leda­mot av all­män­nings­sty­rel­sen eller eko­no­mi­nämn­den eller till befatt­nings­ha­vare hos delä­garna, åt vil­ken upp­dra­gits att ombe­sörja bok­fö­ringen eller medels­för­valt­ningen eller kon­trol­len där­ö­ver, ej hel­ler styrelse-​ eller nämnd­le­da­mots eller sådan befatt­nings­ha­vares make eller den, som med honom är i rätt upp- eller ned­sti­gande släkt­skap eller svå­ger­lag eller är hans sys­kon eller med honom är i det svå­ger­lag, att den ene är gift med den andres sys­kon.

Den tid för vil­ken revi­sor utses må ej utgå före nästa ordi­na­rie all­män­nings­stämma.

Revi­sor må, ändå att den tid för vil­ken han bli­vit utsedd ej gått till ända, skil­jas från upp­dra­get genom beslut av den eller dem, som utsett honom.

Avgår av delä­garna vald revi­sor innan den tid för vil­ken han bli­vit vald gått till ända och fin­nes ej sup­ple­ant, ålig­ger det all­män­nings­sty­rel­sen att oför­dröj­li­gen för­an­stalta om val av ny revi­sor.

27 §   Det ålig­ger all­män­nings­sty­relse och eko­no­mi­nämnd beträf­fande egen­dom som av sty­rel­sen eller nämn­den för­val­tas att årli­gen inom tid, som angi­ves i reg­le­men­tet, till veder­bö­rande revi­so­rer avlämna en av sty­rel­sens eller nämn­dens leda­mö­ter under­skri­ven för­valt­nings­be­rät­telse för det för­flutna räken­skaps­å­ret tillika med redo­vis­ning över inkoms­ter och utgif­ter.

28 §   All­män­nings­sty­relse och eko­no­mi­nämnd skola bereda revi­sor till­fälle att när som helst inven­tera de kon­tanta medel och övriga till­gångar som stå under sty­rel­sens eller nämn­dens för­valt­ning samt granska alla till för­valt­ningen hörande böc­ker, räken­ska­per och andra hand­lingar. Av revi­sor begärd upp­lys­ning angå­ende för­valt­ningen må ej av sty­rel­sen eller nämn­den väg­ras.

Vid full­gö­rande av sitt upp­drag hava revi­so­rerna att ställa sig till efter­rät­telse de sär­skilda före­skrif­ter som av delä­garna med­de­las och ej avse inskränk­ning i deras i lag stad­gade befo­gen­het eller eljest strida mot lag eller för­fatt­ning eller mot reg­le­men­tet.

Det ålig­ger revi­so­rerna eller, där enligt reg­le­men­tet sär­skilda grup­per revi­so­rer utsetts, envar sådan grupp att för varje räken­skapsår inom tid som bestäm­mes i reg­le­men­tet avgiva och till all­män­nings­sty­rel­sen över­lämna en av revi­so­rerna eller grup­pen under­skri­ven berät­telse över gransk­ningen.

29 §   Hava revi­so­rer i sin berät­telse eller annan hand­ling som fram­läg­ges å all­män­nings­stämma mot bättre vetande läm­nat orik­tig upp­gift eller upp­såt­li­gen under­lå­tit att göra anmärk­ning mot dylik upp­gift i hand­ling som av dem grans­kats, eller hava de vid full­gö­ran­det av sitt upp­drag visat vårds­lös­het, vare de som låtit sådant komma sig till last delä­garna ansva­riga för all därav upp­kom­mande skada, en för alla och alla för en.

30 §   I reg­le­men­tet må bestäm­mas att delä­gar­nas beslu­tan­de­rätt å all­män­nings­stämma skall utövas genom distriktsom­bud, utsedda på delä­gar­stäm­mor för sär­skilda distrikt.

31 §   Å delä­gar­stämma äge envar ägare eller i 3 § omför­mäld inne­ha­vare av fas­tig­het inom distrik­tet, med vil­ken rätt till del­ak­tig­het i all­män­nings­sko­gen är för­e­nad, röst­rätt efter grun­den för sagda del­ak­tig­het, där ej nedan i denna para­graf annorlunda stad­gas.

För omyn­dig delä­gare rös­tar för­myn­dare som har veder­bö­rande fas­tig­het under sin för­valt­ning eller, där flera sådana för­myn­dare fin­nas, den som de bland sig utse. För oskif­tat dödsbo, bolag eller annan sam­fäl­lig­het må ej mera än en per­son utöva röst­rätt.

Från­va­rande delä­ga­res röst­rätt må å stäm­man utövas genom ombud. Ej må dock någon på grund av full­makt rösta för mera än en delä­gare.

Ej må någon å delä­gar­stämma för egen eller annans räk­ning utöva röst­rätt för mera än en tion­del av hela det del­ak­tig­hets­tal som är före­trätt å stäm­man eller den mindre del därav, som må vara bestämd i reg­le­men­tet.

32 §   Vad i 31 § är stad­gat angå­ende delä­gar­stämma skall äga mot­sva­rande tillämp­ning i fråga om all­män­nings­stämma, varå beslu­tan­de­rät­ten utövas ome­del­bart av delä­garna.

33 §   Å all­män­nings­stämma, där beslu­tan­de­rät­ten utövas genom distriktsom­bud, äge sådant ombud utöva röst­rätt för det del­ak­tig­hets­tal beträf­fande all­män­nings­sko­gen som sam­man­lagt till­kom­mer delä­garna i det distrikt för vil­ket ombu­det utsetts. Före­trä­des å stäm­man distrikt av flera ombud, äge dessa rösta för lika andel av sagda tal. Enskild delä­gare vare dock obe­ta­get att, själv eller genom ombud, å stäm­man utöva röst­rätt för honom till­kom­mande del­ak­tig­hets­tal, som i så fall avräk­nas från veder­bö­rande distriktsom­buds rös­te­tal.

34 §   Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan å all­män­nings­stämma del­taga i behand­lingen av fråga rörande avtal mel­lan honom och delä­garna. Ej hel­ler må han del­taga i behand­ling av fråga angå­ende avtal mel­lan dessa och tredje man, där han i frå­gan äger ett väsent­ligt intresse som kan vara stri­dande mot delä­gar­nas. Vad sålunda stad­gats äge mot­sva­rande tillämp­ning beträf­fande rät­te­gång eller annan talan mot honom eller tredje man.

Leda­mot av all­män­nings­sty­relse eller eko­no­mi­nämnd må ej del­taga i beslut om ansvars­fri­het för för­valt­nings­åt­gärd, för vil­ken han är ansva­rig, eller i val av revi­sor.

35 §   Ordi­na­rie all­män­nings­stämma skall hål­las minst en gång om året å tid, som bestäm­mes i reg­le­men­tet.

Å sådan stämma skola all­män­nings­sty­rel­sens och eko­no­mi­nämnds för­valt­nings­be­rät­tel­ser för det för­flutna räken­skaps­å­ret jämte där­vid fogade redo­vis­ningar samt den eller de berät­tel­ser, som avgi­vits av revi­so­rerna för samma år, fram­läg­gas, och skola å stäm­man frå­gorna om bevil­jande av ansvars­fri­het åt sty­rel­sen och nämn­den för den tid för­valt­nings­be­rät­tel­serna omfatta före­ta­gas till avgö­rande. Har i reg­le­men­tet bestämts, att mer än en årlig ordi­na­rie stämma skall hål­las, skall i reg­le­men­tet tillika före­skri­vas å vil­ken av dessa stäm­mor nyss angivna frå­gor skola behand­las.

Med sådan fråga skall dock anstå till fort­satt stämma å viss dag, minst fyra och högst åtta vec­kor där­ef­ter, om så påfordras av rös­tande för ett sam­man­lagt del­ak­tig­hets­be­lopp, utgö­rande minst en tion­del av all­män­nings­sko­gens hela del­ak­tig­hets­tal. Utö­ver sagda tid vare upp­skov ej med­gi­vet.

Val av leda­mö­ter av all­män­nings­sty­relse eller eko­no­mi­nämnd samt revi­so­rer må före­ta­gas endast å ordi­na­rie stämma, dock att fyll­nads­val varom i 22 § sista styc­ket och 26 § femte styc­ket stad­gas må äga rum å extra stämma. Lag (1954:137).

36 §   All­män­nings­sty­rel­sen äge, när den fin­ner lämp­ligt, utlysa extra all­män­nings­stämma.

Revi­so­rerna må, om deras gransk­ning för­an­le­der där­till, skrift­li­gen med angi­vande av skä­let påfordra, att sty­rel­sen skall utlysa extra stämma att hål­las så snart det med iakt­ta­gande av före­skri­ven kal­lel­se­tid kan ske. Hava jäm­likt reg­le­men­tet sär­skilda grup­per revi­so­rer utsetts, äge varje grupp samma rätt. Efter­kom­mer sty­rel­sen ej inom en vecka sådan påford­ran, äge revi­so­rerna eller veder­bö­rande grupp utlysa stämma. Råder ej enig­het om stäm­mas utly­sande, gäl­ler den mening, varom de flesta för­ena sig, eller vid lika rös­te­tal deras mening som anse extra stämma böra hål­las.

Extra stämma skall ock av sty­rel­sen utly­sas då det för upp­gi­vet ända­mål skrift­li­gen påfordras av eko­no­mi­nämnd, myn­dig­het som i 7 § 1 mom. första styc­ket avses eller delä­gare med sam­man­lagt del­ak­tig­hets­be­lopp, utgö­rande minst en tion­del av all­män­nings­sko­gens hela del­ak­tig­hets­tal eller den mindre del därav som må vara bestämd i reg­le­men­tet.

Läns­sty­rel­sen äge ock, när så fin­nes nödigt, anmoda all­män­nings­sty­rel­sen att utlysa extra stämma. Efter­kom­mer all­män­nings­sty­rel­sen ej inom en vecka sådan anmo­dan, må läns­sty­rel­sen själv utlysa stämma.

37 §   Under­lå­ter all­män­nings­sty­rel­sen att i före­skri­ven ord­ning utlysa ordi­na­rie all­män­nings­stämma eller har sty­rel­sen ej senast två vec­kor efter påford­ran som i 36 § tredje styc­ket sägs utlyst extra stämma att hål­las så snart det med iakt­ta­gande av före­skri­ven kal­lel­se­tid kan ske, har läns­sty­rel­sen att, på anmä­lan av eko­no­mi­nämnd, myn­dig­het som i 7 § 1 mom. första styc­ket avses eller delä­gare, oför­dröj­li­gen utlysa stämma.

Vad nu sagts skall äga mot­sva­rande tillämp­ning, där­est delä­gar­stämma ej utly­ses i före­skri­ven ord­ning.

Om reg­le­mente

38 §   Reg­le­mente för all­män­nings­skog skall, utö­ver vad som föl­jer av stad­gan­dena här ovan, angiva:

den ort där all­män­nings­sty­rel­sen skall hava sitt säte;

huru sty­rel­sen och, i före­kom­mande fall, eko­no­mi­nämnd skola sam­man­sät­tas, den tid för vil­ken de skola utses samt grun­derna för deras beslut­för­het och för omröst­ning;

anta­let revi­so­rer samt för vil­ken tid dessa skola utses;

tiden för räken­skaps­av­slut­ning;

plat­sen för hål­lande av ordi­na­rie all­män­nings­stämma;

det sätt varpå kal­lelse till all­män­nings­stämma skall ske och den tid före stämma, då före­skrivna kal­lel­seåt­gär­der senast skola vara vid­tagna; samt

i vilka fall å all­män­nings­stämma må före­ta­gas ärende som ej angi­vits i kal­lel­sen.

Skall enligt reg­le­men­tet delä­gar­nas beslu­tan­de­rätt å all­män­nings­stämma utövas genom distriktsom­bud, skall reg­le­men­tet tillika inne­hålla före­skrif­ter om den ord­ning, i vil­ken dessa skola utses.

39 §   Delä­garna skall upp­rätta för­slag till reg­le­mente. För­sla­get skall under­stäl­las läns­sty­rel­sen för pröv­ning och fast­stäl­lelse. Läns­sty­rel­sen skall pröva om för­sla­get är lagen­ligt och lämp­ligt. Läns­sty­rel­sen får göra de änd­ringar i för­sla­get som behövs. Lag (1990:91).

40 §   Läns­sty­rel­sen får medge att ett fast­ställt reg­le­mente änd­ras.
Fram­ställ­ning om änd­ring av reg­le­men­tet får göras av delä­garna eller den mino­ri­tet av dem, som bestämts i reg­le­men­tet. Om en fram­ställ­ning har gjorts av en mino­ri­tet, skall delä­garna få till­fälle att yttra sig innan ären­det avgörs.

Läns­sty­rel­sen får, efter att ha låtit delä­garna yttra sig, ändra ett reg­le­mente även utan att någon fram­ställ­ning har gjorts. Lag (1990:91).

Om talan mot all­män­nings­sty­relse, eko­no­mi­nämnd och revi­so­rer

41 §   Var­der talan å all­män­nings­sty­rel­ses eller eko­no­mi­nämnds för­valt­ning under den tid för­valt­nings­be­rät­telse omfat­tar ej anställd inom sex måna­der från det berät­tel­sen fram­la­des å all­män­nings­stämma, vare så ansett som om ansvars­fri­het bli­vit sty­rel­sen eller nämn­den bevil­jad.

Utan hin­der därav, att ansvars­fri­het bevil­jats, må sådan talan å för­valt­ningen, som grun­das därpå att styrelse-​ eller nämnd­le­da­mot begått brotts­lig hand­ling, kunna anstäl­las mot honom, där ej ansvars­fri­he­ten uppen­bar­li­gen avsett även den hand­lingen.

42 §   Talan mot revi­sor enligt 29 § må ej anstäl­las sedan två år för­flu­tit från det revi­so­rer­nas berät­telse fram­la­des å all­män­nings­stämma, utan så är att talan grun­das därpå, att brotts­lig hand­ling bli­vit begången.

Om behö­rig myn­dig­het

43 §   Delä­garna i all­män­nings­skog skola i de mål, för vilka ej annorlunda genom lag stad­gas, lyda under all­män under­rätt i den ort varest all­män­nings­sty­rel­sen eller, där målet angår egen­dom som för­val­tas av eko­no­mi­nämnd eller myn­dig­het, denna har sitt säte.

44 §   Är all­män­nings­skog belä­gen inom två eller flera län skola de upp­gif­ter som enligt denna lag eller reg­le­men­tet till­komma läns­sty­relse i fråga om sådan skog hand­ha­vas av läns­sty­rel­sen i det län där all­män­nings­sty­rel­sen har sitt säte. Lag (2005:1167).

45 §   har upp­hävts genom lag (1975:679).

Om över­kla­gande

46 § 1 mom. Menar delä­gare att beslut som fat­tats å delägar-​ eller all­män­nings­stämma icke till­kom­mit i behö­rig ord­ning eller eljest stri­der mot lag eller för­fatt­ning eller mot reg­le­men­tet, må han hos läns­sty­rel­sen föra talan mot beslu­tet genom besvär, vilka jämte beslu­tet skola hava inkom­mit inom en månad efter beslu­tets dag. För­sum­mas det, vare rätt till talan för­lo­rad. Ändå att talan föres mot beslu­tet, skall det gå i verk­stäl­lig­het, där ej läns­sty­rel­sen annorlunda för­ord­nar.

Utslag vari­ge­nom delägar-​ eller all­män­nings­stäm­mas beslut upp­hävts eller änd­rats gälle jäm­väl för de delä­gare som ej kla­gat.

46 § 2 mom. En för­valt­nings­myn­dig­hets beslut enligt denna lag eller enligt före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av lagen får över­kla­gas hos all­män för­valt­nings­dom­stol.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.
Lag (1995:14).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1952:167

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1954; dock må redan dess­förin­nan för­slag till reg­le­mente i enlig­het med lagens bestäm­mel­ser upp­gö­ras och fast­stäl­las.

Genom denna lag upp­hä­ves lagen den 17 juni 1938 (nr 297) om all­män­nings­sko­gar i Norr­land och Dalarna. Nämnda lag skall lik­väl fort­fa­rande äga tillämp­ning i fråga om brott mot lagen som begåtts före den 1 janu­ari 1954.

Äger enligt avtal, som träf­fats före den 1 janu­ari 1940, arren­da­tor av kro­nan till­hö­rig jord­bruks­e­gen­dom eller eck­le­si­astikt boställe rätt att till­go­don­juta till egen­do­men eller bostäl­let hörande andel i all­män­nings­skog, vare arren­da­torn berät­ti­gad att under den tid avta­let gäl­ler utöva jord­ä­ga­ren till­kom­mande röst­rätt i frå­gor rörande sko­gen.

Där i lag eller sär­skild för­fatt­ning före­kom­mer hän­vis­ning till lag­rum, som ersatts med bestäm­melse i nya lagen, skall den bestäm­mel­sen i stäl­let tilläm­pas.

1970:1017

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1972.

I fråga om ford­ran, för vil­ken före­trä­des­rätt åtnju­tes på grund av 5 § lagen (1970:995) om infö­rande av nya jor­da­bal­ken, och rätt till avkomst eller annan för­mån som upp­lå­tits före denna lags ikraft­trä­dande äger äldre bestäm­mel­ser alltjämt tillämp­ning.

1981:797

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1982.

Vad som sägs om kvar­stad i 11 § i dess nya lydelse gäl­ler även sking­rings­för­bud som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det.

1990:91

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1990.

I fråga om över­kla­gande av beslut som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det gäl­ler äldre före­skrif­ter.

Frå­gor, som enligt bestäm­mel­ser i reg­le­men­ten skall prö­vas av rege­ringen, skall i stäl­let prö­vas av läns­sty­rel­sen.

1995:14

Denna lag trä­der i kraft den 1 april 1995. Beslut som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det över­kla­gas enligt äldre bestäm­mel­ser.

2000:231
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2000.
   2. Bestäm­mel­serna i 13 och 14 §§ skall dock fort­fa­rande tilläm­pas i fråga om mark som inför­li­vats med all­män­nings­skog genom för­ord­nande som har med­de­lats före lagens ikraft­trä­dande.

Vik­tiga lagar inom fas­tig­hets­rät­ten
JP Info­nets fas­tig­hets­rätts­liga tjäns­ter

JP Info­nets fas­tig­hets­rätts­liga tjäns­ter

För dig som arbe­tar med fas­tig­hets­rätt har vi sam­lat all rele­vant infor­ma­tion inom områ­det på ett och samma ställe. Oav­sett om du arbe­tar vid en dom­stol, annan myn­dig­het, advo­kat­byrå eller i annan pri­vat verk­sam­het så hit­tar besluts­stöd och verk­tyg hos oss. Se allt inom fas­tig­hets­rätt.