Lag (1959:517) om förlängning av tiden för vissa servitut

1 §   Är servitut, som innefattar rättighet till skogsfång eller mulbete och som gäller till förmån för fastighet inom Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län, begränsat till viss tid, minst femton år, eller till fastighetsägarens livstid, och utgår giltighetstiden före den 1 januari 1974, skall servitutet likväl bestå intill nämnda dag. Förlängning av servitutstiden inträder dock ej med mindre servitutet alltjämt utövas.
Ej heller förlänges tiden, om servitutet tillkommit eller blivit på angivet sätt tidsbegränsat först efter den 31 december 1946.

Om servitut som består vid utgången av år 1973 då alltjämt utövas och har betydelse som stöd för jordbruk på den härskande fastigheten, kan servitutets giltighetstid förlängas ytterligare, dock längst till utgången av år 1983. Fråga om förlängning prövas av nämnd som avses i 2 § på ansökan av den härskande fastighetens ägare. Sådan ansökan skall göras före utgången av år 1973. Lag (1971:835).

2 §   Tillskyndas genom förlängningen av servitutstiden den av servitutet besvärade fastigheten olägenhet av någon betydelse, är denna fastighets ägare berättigad till ersättning därför av ägaren av den fastighet, till vars förmån servitutet gäller.

Ersättningsfrågor prövas av särskild nämnd. Anspråk på ersättning skall, vid talans förlust, framställas hos nämnden inom ett år från det förlängningen inträtt.

3 §   Nämnd varom sägs i 2 § skall bestå av tre ledamöter och tillsättas för område som Konungen bestämmer. Ledamöterna, av vilka en tillika skall vara ordförande i nämnden, utses av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer. För envar av ledamöterna förordnas en suppleant.

Har inom nämnden var ledamot sin mening och kunna ej två meningar sammanjämkas, skall ordförandens gälla.

Mot nämndens beslut må talan icke föras. Lag (1971:835).

4 §   Ersättning till nämndens ledamöter skall utgå enligt de grunder Konungen fastställer och gäldas av allmänna medel.

5 §   Sedan tre månader förflutit från det nämnden meddelat beslut, får beslutet verkställas enligt vad som gäller om en sådan skiljedom som avses i 3 kap. 16 § utsökningsbalken. Lag (1981:790).

6 §   Utöver vad i 2-4 §§ är stadgat skola beträffande nämnden bestämmelserna i lagen den 14 juni 1929 om skiljemän i tillämpliga delar gälla.

7 §   Då servitutstid förlängts i enlighet med vad i denna lag sägs, skall servitutet gälla som om inskrivning till säkerhet därför beviljats den dag, från vilken förlängningen är att räkna. Skall den fastighet som besväras av servitutet säljas i den ordning utsökningsbalken bestämmer, skall servitutet upptagas i sakägarförteckningen, om det blivit anmält till kronofogdemyndigheten eller eljest är för myndigheten känt. Lag (1981:790).

8 §   Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna lag meddelas av Konungen.