Lag (1971:1037) om ägan­de­rätts­ut­red­ning och lega­li­se­ring

Utfär­dad:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1971:1037
Depar­te­ment: Justi­tie­de­par­te­men­tet L1
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2020:365
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1971:1037
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet L1
Utfär­dad: 1971-​12-17
Änd­rad: t.o.m. SFS

2020:365
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


Ägan­de­rätts­ut­red­ning

1 §   En ägan­de­rätts­ut­red­ning enligt denna lag får genom­fö­ras i fråga om ett område där ägan­de­rät­ten till fast egen­dom är oviss, om det från all­män och enskild syn­punkt är av väsent­lig bety­delse att oviss­he­ten undan­röjs och åtgär­der för detta lämp­li­gen bör vid­tas i ett sam­man­hang. En sådan utred­ning får även genom­fö­ras i fråga om ett område där fas­tig­hets­ä­garna i bety­dande omfatt­ning sak­nar lag­fart. En ägan­de­rätts­ut­red­ning får också genom­fö­ras i fråga om en enstaka fas­tig­het, om den som gör anspråk på fas­tig­he­ten inte kan få lag­fart på grund av oklar­het om eller brist i före­gå­ende äga­res åtkomst.

Ett beslut om ägan­de­rätts­ut­red­ning med­de­las av läns­sty­rel­sen. Om det upp­kom­mer en fråga om utred­ning enligt första styc­ket tredje meningen i en pågående fas­tig­hets­bild­nings­för­rätt­ning med­de­las i stäl­let ett sådant beslut av lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten. Innan ett beslut enligt detta stycke med­de­las, ska den beslu­tande myn­dig­he­ten sam­råda med inskriv­nings­myn­dig­he­ten och övriga myn­dig­he­ter som det kan vara av bety­delse att höra.

Om det fram­kom­mer skilda upp­fatt­ningar vid ett sam­råd enligt andra styc­ket eller om ären­det av någon annan anled­ning är svår­be­dömt, ska det över­läm­nas till den stat­liga lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten för avgö­rande. Lag (2020:365).

2 §   En ägan­de­rätts­ut­red­ning görs vid en för­rätt­ning som hand­läggs av lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten.

Om ägan­de­rätts­ut­red­ningen är av bety­delse för en annan för­rätt­ning som hand­läggs av lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten, får myn­dig­he­ten hand­lägga ägan­de­rätts­ut­red­ningen och den andra för­rätt­ningen gemen­samt.

I fråga om ägan­de­rätts­ut­red­ningen tilläm­pas 4 kap. 1-7, 8 e, 12 och 13 §§, 14 § första och fjärde styc­kena, 16-23, 28 och 29 §§, 30 § första styc­ket samt 31 och 33-40 §§ fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988).

Lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten ska under­rätta den eller de kom­mu­nala nämn­der som full­gör upp­gif­ter inom plan- och bygg­nads­vä­sen­det om tid och plats för sam­man­trä­den, om en sådan nämnd kan antas ha ett intresse i ären­det. Lag (2014:1343).

3 §   Lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten får bryta ut del av för­rätt­nings­om­rå­det till behand­ling vid sär­skild för­rätt­ning.
Lag (1995:1401).

4 §   Vid för­rätt­ningen skall ägan­de­rät­ten till samt inskriv­nings­för­hål­lan­dena i den egen­dom som omfat­tas av för­rätt­ningen utre­das. Lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten skall skaffa utdrag ur fas­tig­hets­re­gist­ret rörande för­rätt­nings­om­rå­det samt upp­rätta sam­man­ställ­ning över lagfarts-​ och andra inskriv­nings­för­hål­lan­den.
Lag (1995:1401).

5 §   Lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten skall utfärda kun­gö­relse om tid och ställe för första sam­man­trä­det. Kun­gö­rel­sen skall hål­las till­gäng­lig hos kom­mun­sty­rel­sen minst fjor­ton dagar före sam­man­trä­det. Med­de­lande om kun­gö­rel­sens till­han­da­hål­lande och om dess huvud­sak­liga inne­håll skall infö­ras i Post- och Inri­kes Tid­ningar och orts­tid­ning.

Kun­gö­relse om och kal­lel­ser till första sam­man­trä­det skall inne­hålla upp­gif­ter om det område som berö­res av för­rätt­ningen och om vad sakä­garna bör iakt­taga för att bevaka sin rätt samt upp­lys­ning om inne­hål­let i 10, 12 och 30 §§. Lag (1995:1401).

6 §   Vid första sam­man­trä­det skall lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten redo­göra för för­rätt­ning­ens omfatt­ning och ända­mål samt bereda sakä­garna till­fälle att taga del av de i 4 § angivna hand­ling­arna.

Sakä­garna skall före­läg­gas att inom viss tid, minst en månad, hos lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten munt­li­gen eller skrift­li­gen anmäla sina anspråk på ägan­de­rätt samt förete sådana hand­lingar och med­dela sådana upp­lys­ningar angå­ende hävd och annat, som kan vara av bety­delse för ägan­de­rätts­ut­red­ningen. Före­läg­gan­det skall efter sam­man­trä­det sna­rast möj­ligt hål­las till­gäng­ligt på lämp­lig plats inom orten. Lag (1995:1400).

7 §   Lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten skall tillse att inne­bör­den av anmälda anspråk blir klar­lagd samt upp­rätta sam­man­ställ­ning över ansprå­ken och vad som i övrigt är av bety­delse för ägan­de­rätts­ut­red­ningen.

Här­ef­ter skall nytt sam­man­träde hål­las. Sakä­garna skall där­vid få till­fälle att taga del av sam­man­ställ­ningen. I den mån ofören­liga anspråk anmälts eller för­hål­lan­dena annars ger anled­ning till det, skall lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten redo­göra för utred­ningen i ären­det.
Sakä­garna skall där­jämte få till­fälle att slut­föra sin talan.
Lag (1995:1401).

8 §   Med alla kända sakä­ga­res med­gi­vande får lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten under­låta att med­dela före­läg­gande enligt 6 § andra styc­ket samt full­göra vad som före­skri­ves i 7 § redan vid första sam­man­trä­det. Lag (1995:1401).

9 §   Sedan behöv­liga sam­man­trä­den hål­lits, skall lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten pröva vem som bör anses vara ägare till varje sär­skild fas­tig­het eller till mark inom fas­tig­het eller inom sam­fäl­lig­het enligt fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988) samt upp­rätta för­teck­ning i enlig­het här­med (ägan­de­rätts­för­teck­ning). För­värv vartill fordras till­stånd av myn­dig­het får ej beak­tas för­rän till­stånd erhål­lits.

Har fas­tig­het delats genom säm­je­del­ning, are­alö­ver­lå­telse eller annan pri­vat jord­del­ning, som är gil­tig och ej är bero­ende av fas­tig­hets­bild­ning, skall varje del upp­ta­gas som sär­skild ägo­lott i ägan­de­rätts­för­teck­ningen. Det­samma gäl­ler, om sam­fäl­lig­het som avses i första styc­ket avskilts eller delats genom jord­del­ning som nu sagts och, såvitt det skett genom are­alö­ver­lå­telse, hin­der mot avstyck­ning icke skulle före­ligga enligt 10 kap. 2 § andra styc­ket fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988).

Andra styc­ket gäl­ler ej säm­je­del­ning, som har omfat­tat flera fas­tig­he­ter, och säm­jeä­go­ut­byte, om fas­tig­hets­bild­ning i över­ens­stäm­melse med den pri­vata jord­del­ningen med­för skada för inne­ha­vare av ford­ran eller annan rät­tig­het som besvä­rar fas­tig­het eller del av fas­tig­het. Lag (1995:1401.

10 §   Har ägo­lott upp­ta­gits i ägan­de­rätts­för­teck­ning enligt 9 § andra styc­ket, har detta ver­kan som fas­tig­hets­bild­nings­be­slut.

11 §   Om inskriv­ning bevil­jats eller sökts i del av ägo­lott, får lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten med med­gi­vande av ägo­lot­tens ägare för­ordna att med ägan­de­rätts­ut­red­ningen skall följa samma ver­kan som om nämnda del och åter­sto­den av ägo­lot­ten utgjort fas­tig­he­ter, vilka sam­man­lagts med varandra. Besvä­ras mer än en av delarna av bevil­jad eller sökt inskriv­ning, äger 12 kap. 5 och 6 §§ fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988) mot­sva­rande tillämp­ning.

Innan för­ord­nande enligt första styc­ket med­de­las, skall ytt­rande inhäm­tas från inskriv­nings­myn­dig­he­ten. Ytt­ran­det, som skall avges sna­rast möj­ligt, skall grun­das på fas­tig­hets­re­gist­rets inskriv­nings­del och vad som annars är känt för myn­dig­he­ten. I ytt­ran­det skall anges om hin­der mot för­ord­nande möter enligt första styc­ket andra punk­ten. I övrigt äger 12 kap. 10 § andra styc­ket och 11 § fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988) mot­sva­rande tillämp­ning.

Med­de­las för­ord­nande enligt första styc­ket på grund­val av före­trä­des­ord­ning, skall denna i sam­band där­med fast­stäl­las.
Lag (2000:237).

12 §   Kan lämp­li­gare fas­tig­hets­in­del­ning vin­nas genom att ägo­lot­ter som upp­ta­gits i ägan­de­rätts­för­teck­ningen sam­man­läg­ges till en fas­tig­het, får lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten utan ansö­kan upp­taga fråga därom vid för­rätt­ningen. 3 kap. 11 §, 12 kap. 1-3 §§, 4 § andra styc­ket och 5-7 §§ fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988) äger mot­sva­rande tillämp­ning i fråga om sådan sam­man­lägg­ning.

Sam­man­lägg­ning får ej ske, om äga­ren bestri­der åtgär­der och den kan anta­gas orsaka honom olä­gen­het av någon bety­delse. Lag (1995:1401).

13 §   Har för­rätt­nings­om­råde delats upp enligt 3 §, får sam­man­lägg­ning avse även äglott som behand­lats vid tidi­gare avslu­tad del­för­rätt­ning.

14 §   Vid för­rätt­ningen skall lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten höra sakä­garna över frå­gan om sam­man­lägg­ning och där­vid redo­göra för inne­bör­den och ver­kan av sådan åtgärd. Lag (1995:1401).

15 §   Innan beslut om sam­man­lägg­ning med­de­las, skall lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten inhämta ytt­rande från inskriv­nings­myn­dig­he­ten. Där­vid äger 12 kap. 10 och 11 §§ fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988) mot­sva­rande tillämp­ning.
Inskriv­nings­myn­dig­he­ten skall dock ej beakta vil­kor som anges i 12 kap. 4 § första styc­ket nämnda lag. Lag (1995:1401).

16 §   Möter ej hin­der mot sam­man­lägg­ning, skall fas­tig­hets­bild­nings­be­slut med­de­las. Om sam­man­lägg­ningen genom­fö­res på grund­val av före­trä­des­ord­ning, fast­stäl­les denna i fas­tig­hets­bild­nings­be­slu­tet.

Lega­li­se­ring

17 §   Pri­vat jord­del­ning får under de för­ut­sätt­ningar som anges i 9 § andra och tredje styc­kena genom sär­skilt beslut erkän­nas som fas­tig­hets­bild­ning i den ord­ning som anges i 18-24 §§ (lega­li­se­ring).

18 §   Fråga om lega­li­se­ring prö­vas på ansö­kan av den som äger del i den berörda fasta egen­do­men.

Är det av bety­delse för pågående fas­tig­hets­bild­nings­för­rätt­ning att lega­li­se­ring sker, fordras ej ansö­kan. I sådant fall får frå­gorna om lega­li­se­ring och fas­tig­hets­bild­ning hand­läg­gas gemen­samt vid en för­rätt­ning.

Om det är av större bety­delse från all­män syn­punkt att del­ningar inom visst område lega­li­se­ras, får läns­sty­rel­sen för­ordna att fråga om lega­li­se­ring skall prö­vas utan ansö­kan.

19 §   Bestäm­mel­serna i 2 § första styc­ket och 3 § denna lag samt 4 kap. 1-10, 12-14, 15 § första och andra styc­kena, 16-23, 28 och 29 §§, 30 § första styc­ket och 31-40 §§ fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988) tilläm­pas också i fråga om lega­li­se­ring.

Hand­läggs en för­rätt­ning utan sam­man­träde, skall lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten under­rätta en sådan nämnd som avses i 2 § fjärde styc­ket om för­rätt­ningen innan denna avslu­tas, om nämn­den kan antas ha ett intresse i ären­det. Om sam­man­träde hålls, gäl­ler 2 § fjärde styc­ket. Lag (2004:394).

20 §   Lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten skall i behöv­lig omfatt­ning utreda äganderätts-​ och inskriv­nings­för­hål­lan­dena i egen­do­men.
Lag (1995:1401).

21 §   Ägan­de­rät­ten till egen­dom som ingått i del­ningen oviss eller sak­nar ägare av sådan egen­dom lag­fart, får lant­mä­teri myn­dig­he­ten besluta att frå­gan om ägan­de­rät­ten skall utre­das vid för­rätt­ningen.
Lag (1995:1401).

22 §   I fall som avses i 21 § äger 4-8 §§ samt 9 § första och andra styc­kena mot­sva­rande tillämp­ning.

23 §   Före­lig­ger ej hin­der mot lega­li­se­ring, skall beslut om lega­li­se­ring med­de­las.

24 §   Bestäm­mel­serna i 11-16 §§ äger mot­sva­rande tillämp­ning på lega­li­se­rings­för­rätt­ning. I fråga om sam­man­lägg­ning äger även 12 kap. 4 § första styc­ket fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988) mot­sva­rande tillämp­ning, i den mån ej utred­ning skett enligt 21 §.

Gemen­samma bestäm­mel­ser

25 §   Om fas­tig­hets­bild­ning enligt denna lag avser are­alö­ver­lå­telse, äger beträf­fande inteck­ning 6 kap. 11 § andra och tredje styc­kena och 16 § andra styc­ket jor­da­bal­ken samt 10 kap. 2 § andra och tredje styc­kena fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988) mot­sva­rande tillämp­ning. I fråga om ford­ran som utan inskriv­ning är för­e­nad med rätt till betal­ning ur fas­tig­het äger vid sådan fas­tig­hets­bild­ning 10 kap. 9 § fas­tig­hets­bild­nings­la­gen mot­sva­rande tillämp­ning.

Gäl­ler ford­ran, som utan inskriv­ning är för­e­nad med rätt till betal­ning ur fas­tig­het, i del av ägo­lott, omfat­tar ford­ringen efter fas­tig­hets­bild­ning enligt denna lag hela den nybil­dade fas­tig­he­ten.

26 §   Om en för­rätt­ning som har påbör­jats utan ansö­kan ställs in, ska för­rätt­nings­kost­na­derna beta­las av sta­ten. I annat fall ska kost­na­derna för­de­las mel­lan sakä­garna efter vad som är skä­ligt. Bestäm­mel­serna i 2 kap. 6 § tredje och fjärde styc­kena och 7 § fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988) ska tilläm­pas på en för­rätt­ning enligt denna lag. Lag (2020:365).

26 a §   Ett beslut av en läns­sty­relse enligt denna lag får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol. Det­samma gäl­ler den stat­liga lant­mä­te­ri­myn­dig­he­tens beslut enligt 1 §.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.
Lag (2020:365).

27 §   I fråga om talan mot beslut som avser ägan­de­rätts­för­teck­nings inne­håll eller annat beslut av lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten samt angå­ende för­fa­ran­det i mål som full­följts äger 15-18 kap.
fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988) mot­sva­rande tillämp­ning.

Besvär, vari kla­gan­den yrkar att han i stäl­let för annan skall i ägan­de­rätts­för­teck­ning upp­ta­gas som ägare till viss egen­dom, skall anses inne­fatta yrkande om bättre rätt till egen­do­men.

28 §   För­rätt­ning enligt denna lag inne­bär ej att gräns skall anses ha bli­vit lag­li­gen bestämd.

29 §   Har ägan­de­rätts­för­teck­ning upp­rät­tats vid för­rätt­ning enligt denna lag, skall lant­mä­te­ri­myn­dig­he­ten efter för­rätt­ning­ens avls­u­tande utan dröjs­mål sända ett exem­plar av för­teck­ningen till inskriv­nings­myn­dig­he­ten. Lag (1995:1401).

30 §   Lag­fart ska bevil­jas för var och en som i en ägan­de­rätts­för­teck­ning har tagits upp som ägare till fast egen­dom, om inte något annat föl­jer av 31 §. Ny lag­fart behövs dock inte för den som redan har lag­fart på samma egen­dom.

Lag­fart ska anses vara sökt på andra inskriv­nings­da­gen efter det att tiden för full­följd av talan mot för­rätt­ningen har gått ut. Lag (2020:365).

31 §   Lag­fart får ej bevil­jas på annan egen­dom än sådan som upp­ta­gits som sär­skild fas­tig­het i fas­tig­hets­re­gist­ret eller utgör kvot­del av dylik fas­tig­het. Möter hin­der enligt vad som nu sagts mot lag­fart på del av fas­tig­het, får ej hel­ler lag­fart på åter­sto­den bevil­jas.

Lag­fart får ej bevil­jas, om rät­te­gång pågår om häv­ning eller åter­gång av för­värv av egen­do­men eller om bättre rätt till denna. Det­samma gäl­ler om annan ansö­kan om lag­fart på grund av för­värv, som skett efter för­rätt­ning­ens avslu­tande, för­an­le­der att det i ägan­de­rätts­för­teck­ningen angivne äga­rens rätt skall anses tvis­tig.

Möter hin­der mot lag­fart enligt första eller andra styc­ket, skall ären­det för­kla­ras vilande.

32 §   Bevis om bevil­jad eller sökt lag­fart skall ej med­de­las i lag fart­sä­rende enligt denna lag.


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1971:1037

Denna lag trä­der ikraft den 1 janu­ari 1972.
   1. Genom lagen upp­hä­ves lagen (1962:270) om ägan­de­rätts­ut­red­ning, lag­fart och sam­man­lägg­ning av fas­tig­he­ter i vissa fall samt lega­li­se­rings­la­gen (1968:578).
   2. Pågår för­rätt­ning vid ikraft­trä­dan­det, äger 4 § lagen (1970:989) om infö­rande av fas­tig­hets­bild­nings­la­gen mot­sva­rande tillämp­ning.
   3. Bestäm­mel­serna i 10 och 11 §§ lagen (1970:989) om infö­rande av fas­tig­hets­bild­nings­la­gen äger mot­sva­rande tillämp­ning på för­rätt­ning enligt den nya lagen.

1977:665

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1978.

Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande i fråga om kun­gö­rande som har beslu­tats eller bör­jat verk­stäl­las före ikraft­trä­dan­det.

1995:1401
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1996.
   2. Vad som sägs om ordet "fas­tig­hets­bild­nings­myn­dig­het" i olika böj­nings­for­mer i äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande i fråga om fas­tig­hets­bild­nings­myn­dig­he­ter som inrät­tats enligt lagen (1971:133) om kom­mu­nal fas­tig­hets­bild­nings­myn­dig­het och fas­tig­hets­re­gis­ter­myn­dig­het.

1998:375

Denna lag trä­der i kraft den 1 okto­ber 1998 men tilläm­pas inte i de fall där det första beslu­tet i ären­det har med­de­lats dess­förin­nan.

2004:394
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2004.
   2. I fråga om för­rätt­ningar som har påbör­jats före ikraft­trä­dan­det gäl­ler 2 och 19 §§ i sina äldre lydel­ser.
Där­vid skall, i fråga om under­rät­telse till den eller de kom­mu­nala nämn­der som full­gör upp­gif­ter inom plan- och bygg­nads­vä­sen­det, hän­vis­ning­arna i 2 och 19 §§ till 4 kap. 15 och 24 §§ fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988) avse para­gra­fer­nas lydelse vid utgången av juni 2004.

Vik­tiga lagar inom fas­tig­hets­rät­ten
JP Info­nets fas­tig­hets­rätts­liga tjäns­ter

JP Info­nets fas­tig­hets­rätts­liga tjäns­ter

För dig som arbe­tar med fas­tig­hets­rätt har vi sam­lat all rele­vant infor­ma­tion inom områ­det på ett och samma ställe. Oav­sett om du arbe­tar vid en dom­stol, annan myn­dig­het, advo­kat­byrå eller i annan pri­vat verk­sam­het så hit­tar besluts­stöd och verk­tyg hos oss. Se allt inom fas­tig­hets­rätt.