SFS 1992:1148

Lag

om ändring i anläggningslagen (1973:1149);

utfärdad den 3 december 1992,

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om anläggningslagen

(1973:1149)

dels att 13, 18, 19, 21 och 33 §§ skall ha följande lydelse,
dels att i lagen skall införas fyra nya paragra fer, 13 a, 13 b, 13 c och

32 a §§, av följande lydelse.

Lagen kommer därför att ha följande lydelse från oc h med den dag då

denna lag träder i kraft.

SFS 1992:1148

Utkom från trycket

den 16 december 19 92

Omtryck

Inledande bestämmelser

1 § Enligt denna lag kan inrättas anläggning som är gemensam för flera

fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för

dem (gemensamhetsanläggning). Fråga om gemensamhetsanläggning prö­

vas vid förrättning.

Kan enligt bestämmelser i annan författning än fastighetsbildningslagen

(1970:988) fråga om inrättande av anläggning gemensamt för flera fastig­

heter prövas av domstol eller annan myndighet, gäller ej denna lag. Ej
heller gäller lagen allmän vatten- och avloppsanläggning eller allmän Qärr-
värmeanläggning. Lag (1976:843).

2 § Lagens bestämmelser om fastighet äger motsvarande tillämpning på
tomträtt som inskrivits och på gruva. Om det är lämpligt, skall bestämmel­

serna tilläm pas även på byggnad eller annan anläggning som ej hör till
fastighet och på natu rreservat.

3 § Den som innehar fastighet på grund av testamentariskt förordnande

utan att, äganderätten tillkommer någon anses vid la gens tillämpning som

fastighetens ägare . Som ägare av naturreservat anses den som förvaltar

reservatet.

Förrättningsmyndighet
4 § Anläggningsförrättning handlägges av fastighetsbildningsmyndighet.

Om det är lämpligt, får fastighetsbildningsmyndigheten förordna sär­

skild förrättningsman. Denne skall äga den kunska p och erfar enhet som

uppdraget kräver och även i övrigt vara lämplig till detta. Vad som i denna

lag föreskrives om fastighetsbildningsmyndighet gäll er i tilläm pliga delar
sådan särskild förrättningsman.

' Prop. 1991/92:127, bet. 1992/93;BoUl, rskr. 1992/93:36.
84-SFS 1992

2657

¬

SFS 1992:1148

Villkor för inrättande av gemensamhetsanläggning m. m.

5 § Gemensamhetsanläggning får ej inrättas för annan fastighet än så­

dan för vilken det är av väsentlig betydelse att ha del i anläggningen.

6 § Gemensamhetsanläggning får inrättas endast om fördelama av eko­

nomisk eller annan art av anläggningen överväger de kostnader och olä­

genheter som anläggningen medför.

Gemensamhetsanläggning får icke inrättas för byggnad eller annan an­

läggning som ej hör till fastighet, om ökad kostnad eller annan olägenh et
av betydelse därigenom kan komma att uppstå för annan deltagare i

gemensamhetsanläggningen. Lag (1987:126).

6 a § Bestämmelserna i 5 och 6 §§ skall inte tillämpas om det i en
fastighetsplan har meddelats bestämmelser om en gemensamhetsanlägg­

ning och anläggningsbeslut meddelas under detaljplanens genomförande­

tid. Lag

726/

7 § Gemensamhetsanläggning får ej inrättas, om ägarna av de fastigheter
som skall deltaga i anläggningen och hyresgästerna i sådana fastigheter

mera allmänt motsätter sig åtgärden och har beaktansvärda skäl för det.
Vid denna prövning skall främst deras mening beaktas som har störst nytta

av anläggningen. Hyresgästerna företräds av den eller de organisationer av

hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för berörda fastigheter
eller, om förhandlingsordning inte gäller, riksorganisation av hyresgäster
eller förening, som är ansluten till sådan organisation och inom vars

verksamhetsområde fastigheterna är belägna (hyresgästorganisation).

Första stycket gäller icke, om behovet av anläggningen är synnerli gen

angeläget. Lag (1989: 726).

8 § Gemensamhetsanläggning skall förläggas och utföras på sådant sätt

att ändamålet med anläggningen vinnes med minsta intrång och olägenhet

utan oskälig kostnad. Åtgärd för att underlätta framtida tillbyggnad eller

ökat utnyttjande av anläggningen får vidtagas, om åtgärden medför endast

ringa ökning av kostnaden.

9 § Inom område med detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestäm­

melser får en gemensamhetsanläggning inte inrättas i strid mot planen
eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte
motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser for

marks bebyggande eller användning än som avses i första stycket, skall

anläggning inrättas så, att syftet med bestämmelserna inte motverkas.

Om det finns särskilda skäl, får länsstyrelsen eller efter dess förordnande

kommunal myndighet på begäran av fastighetsbildningsmyndigheten

medge undantag från bestämmelser som avses i andr a stycket.

En kommunal myndighets beslut i fråga som avses i tredje stycket får

2658

överklagas genom besvär hos länsstyrelsen.

¬

Länsstyrelsens beslut i fråga som avses i tredje stycket får överklagas

SFS 1992:1148

genom besvär hos regeringen. Lag (1987:126).

10 § Inom områden som inte omfattas av detaljplan, får en g emensam-

hetsanläggning inte inrättas, om anläggningen skulle forsvåra o mrådets
ändamålsenliga användning, föranleda olämplig bebyggelse eller motverka
lämplig planläggning av området. Lag (1987:126).

11 § Gemensamhetsanläggning får ej inrättas, om olägenhet av någon

betydelse uppkommer för allmänt intresse.

Första stycket gäller icke när anläggningen är till övervägande nytta från

allmän synpunkt.

Skyldighet att avstå utrymme
12 § Mark eller annat utrymme for gemensamhetsanläggning får tagas i

anspråk på fastighet som skall deltaga i anläggningen eller på annan fastig­

het, om det icke orsakar synnerligt men for fastigheten. Större utrymme får

dock ej tagas i anspråk än som behövs med hänsyn till fastigheter som kan
anslutas enligt 5 §.

Även om synnerligt men uppkommer, är fastighet skyldig att avstå

utrymme, om anläggningen behövs for ett större antal fastigheter eller av

annan orsak är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt. Om ägaren

begär det, skall fastigheten inlösas. Är olägenheten begränsad till viss del
av fastigheten, skall endast den delen inlösas. Inlösen sker fÖr de fastighe­
ter som skall deltaga i anläggningen utom sådana som avses i 2 §.

Bestämmelserna i 1 kap. 3 och 4 §§ expropriationslagen (1972:719) äger

motsvarande tillämpning vid upplåtelse och inlösen enligt denna paragraf.
Utan hinder av dessa bestämmelser kan dock särskild rätt, som tillkommer

staten och ej utgör vägrätt, rubbas. Vidare får förordnas att rätten till

utrymme för anläggningen skall ha företräde framför särskild rätt som
tillskapats genom expropriation eller annat tvångsförvärv eller vid fastig­
hetsbildning eller på liknande sätt, dock ej om den särskilda rätten utgör
vägrätt.

Ersättning för utrymme m. m.

13 § I fråga om ersättning för upplåtelse och inlösen enligt 12 § g äller 5
kap. 10-12§§ fastighetsbildningslagen (1970:988). Därvid skall inlösen

inte anses som ett sådant tvångsförvärv som avses i 5 kap. 10 a § andra

stycket fastighetsbildningslagen. Lag (1992:1148).

13 a § Ersättning enligt 13 § skall bestämmas i pengar att utbetalas på en

gång. Efter särskilt yrkande får fastighetsbildningsmyndigheten, om det är
lämpligt, hänvisa sakägare att vid särskild förrättning föra talan om sådan
ersättning för skada och intrång som är svår att uppskatta i samband med
anläggningsförrättningen. Ansökan om särskild forrättning skall göras
inom den tid, högst tio år, som fastighetsbildningsmyndigheten bestäm­

mer.

2659

¬

SFS 1992:1148

Avser förrättningen en fastighet som svarar för en fordran, får fasti ghets­

bildningsmyndigheten besluta enligt första stycket endast om fordrings-

havarna medger det. Besväras fastigheten av en gemensam inteckning,

fqrdras dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshava-

re som föreskrivs för relaxation i 22 kap. 11 § jordabalken. Om beslutet är
väsentligen utan betydelse för någon rättsägare, krävs dock inte något
medgivande av denne. Lag (1992:1148).

13 b § Denna lag är inte til lämplig i fråga om ersättning för skada eller

intrång som uppkommer efter förrättningen och som inte har kunnat

förutses vid denna. Lag (1992:1148).

13 c § Om det är lämpligt och berörda sakägare medger det, får fastig­

hetsbildningsmyndigheten vid förrättningen även pröva ett av en sakägare

framställt yrkande om ersättning som har samband med förrättningen

men rör rättsförhållande som inte skall prövas enligt denna lag.

Vid handläggning av frågor som avses i första stycket tillämpas bestäm­

melserna i 5 kap. 12 c § andra stycket fastighetsbildningslagen (1970:988).

Lag (1992:1148).

Samfällighet
14 § Gemensamhetsanläggning och rätt till utrymme är samfällda för de

fastigheter som deltager i anläggningen. Inlöst mark är samfälld för de
fastigheter för vilka inlösen skett.

För anläggningens utförande och drift utgör de deltagande fastigheterna

en särskild samfällighet.

Fördelning av kostnader

15 § Grunderna för fördelning av kostnaderna för gemensamhetsanlägg-

nings utförande fastställes vid förrättningen. För vaije fastighet anges

andelstal, som bestämmes efter vad som är skäligt med hänsyn främst till

den nytta fastigheten har av anläggningen. Inlöses mark för endast vissa av

deltagarna i anläggningen, fastställes grunderna för fördelning av kostna­

derna för inlösen särskilt.

Andelstal fastställes även i fråga om kostnaderna för anläggningens drift.

Sådant andelstal bestämmes efter vad som är skäligt med hänsyn främst

till den omfattning i vilken fastigheten beräknas använda anläggningen.

Om det är lämpligt, kan föreskrivas att kostnaderna i första hand skall

fördelas genom att avgifter uttages för anläggningens utnyttjande. Grun­

derna för beräkningen av sådana avgifter fastställes vid förrättningen.

2660

Överenskommelser mellan sakägare m. m.

16 § Avsteg får göras från

1. 5 §, om ägarna av de fastigheter som skall deltaga i anläggningen

medger det,

2. 8 § såvitt den innebär skydd för enskilt intresse, 12 § första stycket

eller 13 §, om de fastighetsägare och andra sakägare vilkas rätt beröres

medger det.

¬

3.15 §, om det medges av fastighetsägare som ålägges större bidragsskyl-

SFS 1992:1148

dighet än som i an nat fall skolat gälla och avvikelsen från bestämmelsen
icke sker i otillbörligt syfte.

Svarar fastighet för fordran, får avsteg från 13 eller 15 § med stöd av

ägarens samtycke ske endast om även fordringens innehavare medger det.
Besväras fastigheten av gemensam inteckning, fordras dessutom de med­
givanden från fastighetsägare och fordringshavare som i 22 kap. 11 §

jordabalken foreskrives för relaxation. Medgivande av rättsägare behövs

ej, om anläggningens inrättande är väsentligen utan betydelse för honom.

Påkallande av förrättning

17 § Anläggningsfråga upptages efter ansökan. Har vid fastighetsregle­

ring förordnats att anläggningsfråga skall prövas enligt denna lag, får

frågan dock upptagas utan ansökan.

Anläggningsfråga får prövas gemensamt med annan anläggningsfråga

eller med fastighetsbildningsåtgärd vid en förrättning. Sådan gemensam

förrättning får åter delas upp på skilda förrättningar.

18

Rätt att begära förrättning enligt denna lag har

1. ägaren av en fastighet som skall delta i anläggningen,

2. ägaren av en fastighet som enligt en detaljplan helt eller till viss del

skall användas för allmän plats för vilken kommunen inte är huvudman
eller för trafikanläggning som är gemensam för flera fastigheter,

3. kommunen,
4. hyresgästorganisation.
En samfallighetsförening får, efter beslut av föreningsstämman, begära

en förrättning som angår gemensamhetsanläggning under föreningens för­

valtning.

Länsstyrelsen kan begära förrättning för inrättande av anläggning som

styrelsen finner vara av större betydelse från allmän synpunkt.

Vid expro priation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren begära

förrättning för inrättande av sådan anläggning varigenom olägenhet av

förvärvet kan undanröjas, minskas eller förebyggas.

Om rätt för väghållare att begära förrättning enligt denna lag finns

bestämmelser i 20 a § och 25 § tredje stycket väglagen (1971:948).

En samfällighetsförening som förvaltar en exploateringssamfallighet en­

ligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan får begära förrättning

enligt denna lag, om åtgärden syftar till att genomföra sådan samverkan.

Lag (1992:1148).

Förrättning

19 §' I fråga om förrättning enligt denna lag tillämpas 4 kap. 1 -24 och

27-40 §§ samt 6 kap. 6 och 7 §§ fastighetsbildningslagen (1970:988).

Har hyresgästorganisation påkallat förrättningen eller kan den eljest

beröra hyresgästers rätt, skall fastighetsbildningsmyndigheten underrätta

^Senaste lydelse 1989:726.

' Senaste lydelse 1989:726.

2661

¬

SFS 1992:1148

2662

organisationen om tid och plats för sammanträde eller, i fall som avses i 4
kap. 15 § fastighetsbildning slagen, om förrättningen innan denna avslutas.
Lag (1992:1148).

20 § Innehavare av särskild rätt till fastighet, som inlöses eller eljest

tages i an språk för gemensamhetsanläggning, är sakägare vid förrättning­

en, om hans rätt beröres.

21 §" Fastighetsbildningsmyndigheten skall utreda förutsättningarna för

anläggningen och ombesörja behövliga tekniska arbeten och värderingar.
Härvid bör rådplägning ske med sakägarna. Vid behov skall samråd ske

med de myndigheter som beröres av anläggningen.

Har förrättningen begärts endast av ägaren av fastighet, som finnes ej

kunna tilläggas rätt att delta i anläggningen och som inte heller helt eller till
viss del skall användas till allmän plats eller trafikanläggning, som avses i

18 § första stj'cket, föreligger hinder mot att inrätta anläggningen. Lag

(1992:1148).

22 § Uppkommer fråga om inlösen, tillämpas 8 kap. 7 § första stycket

fastighetsbildningslagen (1970:988). Lag (1989:726).

23 § Om den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom

plan- och byggnadsväsendet vid samråd enligt 21 § anser att anläggningens
tillåtlighet enligt 10 § kan sättas i fråga och om det från andra synpunkter

än som avses i 10 och 11 §§ finns förutsättningar för att inrätta anläggning­

en, skall fastighetsbildningsmyndigheten hänskjuta ärendet till nämnden

för prövning. Finner nämnden att sistnämnda paragrafer inte utgör hinder
mot anläggningen, skall nämnden lämna medgivande till denna.

Beslut varigenom nämnden vägrat medgivande till anläggningen eller

gjort sådant medgivande beroende av villkor får överklagas hos länsstyrel­
sen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen.

Beslut av nämnden eller högre i nstans varigenom medgivande till an­

läggningen vägrats eller gjorts beroende av villkor är bindande för fastig­

hetsbildningsmyndigheten. Lag (1991:1701).

24 § Om hinder icke möter mot anläggningen, skall fastighetsbildnings­

myndigheten meddela anläggningsbeslut.

I anläggningsbeslut anges
1. anläggningens ändamål, läge, storlek och huvudsakliga beskaffenhet i

övrigt,

2. de fastigheter som skall deltaga i anläggningen,
3. utrymme som upplåtes för anläggningen,
4. fastighet eller del därav som inlöses,
5. tiden för anläggningens bestånd, om sådan anses böra bestämmas,

6. den tid inom vilken anläggningen skall vara utförd,

7. behövliga föreskrifter i fråga om anläggningens utförande.
I anläggningsbeslutet få r också anges de i anläggningen deltagande fas­

tighetemas andelstal i fråga om kostnaderna för anläggningens utförande
och drift.

Senaste lydelse 1987:126.

¬

Prövas anläggningsfråga gemensamt med fastighetsbildningsåtgärd vid

SFS 1992:1148

en förrättning, får anläggningsbeslutet upptagas i fastighetsbildningsbeslu­

tet.

25 § Om det är lämpligt, får anläggningsbeslut meddelas utan hinder av
att tekniska arbeten och värderingar ej utförts.

26 § Tillträde av utrymme som tagits i anspråk eller av mark som inlösts

sker vid den tidpunkt som fastighetsbildningsmyndigheten bestämmer.

Innan tillträde sker, skall anläggningsbeslutet ha vunnit laga kraft och

ersättning enligt 13 § ha betalats.

27 § Utan hinder av att ersättning enligt 13 § ej betalats får tillträde ske,
om berörda sakägare medger det. Även utan medgivande får tillträde ske,

sedan fastighetsbildningsmyndigheten bestämt förskott på den ersättning
som slutligen fastställes och detta betalats. Är det uppenbart att förskottet
skulle uppgå till endast obetydligt belopp, kan fastighetsbildningsmyndig­

heten föreskriva att tillträde får ske utan att förskott betalas.

1 beslut om förskott skall anges hur betalningsskyldigheten skall fördelas

mellan delägarna i anläggningen. 1 beslutet skall vidare anges den tid inom
vilken förskott, som utgör villkor för tillträde, skall ha betalats. Har

betalning ej skett inom utsatt tid, får tillträde ej ske förrän ersättning enligt
13 § har betalats.

Även sedan tillträde har skett kan fastighe tsbildningsmyndigheten på

begäran av sakägare bestämma att förskott skall utgå.

Har förskott bestämts enligt denna paragraf, får den slutliga ersättning­

en e j bestämmas till läg re belopp än förskottet. Detta gälle r dock endas t
om tillträde har skett eller förskottet ändå har betalats.

27 a § Bestämmelserna i 5 kap. 30 a § fastig hetsbildningslagen (1970:
988) om förtida tillträ de äger motsvara nde tillämpning vid förrättning

enligt den na lag. Vad som sä gs om fastighetsbildningsbeslut ska ll därvi d
tillämpas på anläggningsbeslut. Med motsv arande tillämpning av bestäm­
melserna om förtida tillträde får förordnas att anl äggningsbeslutet även i
övrigt får ve rkställas utan hinder av att det ej ha r vunnit laga kraft. Lag

(1977:364).

28 § Förrättning som påböijats enligt förordnande vid fastighetsregle­
ring skall inställas, om regleringsförrättningen inställes. Förrättningen

skall dock fortsättas, om sakägare som fört talan vid förrättningen och som

kunnat ansöka om denna b egär det. Underrättas sakägarna om re glerings­

förrättningens inställande vid sammanträde, skall begäran framställas vid

sammanträdet. 1 annat fall s kall begäran framställas inom tid som f astig­

hetsbildningsmyndigheten föreskriver.

29 § Förrättningskostnadema skall, om anläggningsbeslut meddelats,
fördelas mellan ägarna a v de fastigh eter som skall deltaga i anlä ggningen

efter vad som är skäligt.

Om e n förrättning har påkallats enligt 20 a § elle r 25 § tredje styck et

väglagen (1971:948) skall staten svara för förrättningskostnadema.

2663

¬

SFS 1992:1148

I övrigt tillämpas 2 kap. 6§ fastighetsbildningslagen (1970:988) på

förrättning enligt denna lag. Lag (1981:380).

Domstolsprövning

30 § I fråga om fullföljd av talan mot beslut eller åtgärd av fastighets­

bildningsmyndigheten enligt denna lag äger 15 kap. fastighetsbildningsla­

gen (1970:988) motsvarande tillämpning. Bestämmelserna om fastighets­

bildningsbeslut skall därvid tillämpas på anläggningsbeslut.

Mot anläggningsbeslut eller beslut om inställande av förrättning som

begärts av hyresgästorganisation får organisationen föra talan i likhet med
vad som gäller för sakägare.

Mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut enligt 4 § andra stycket

denna lag föres talan särskilt på sätt och inom tid som anges i 15 kap. 2 §
fastighetsbildningslagen.

Vid tillämpning av 15 kap. 6§ fastighetsbildningslagen i ärende om

godkännande enligt 43 § denna lag räknas besvärstiden från dagen för

fastighetsbildningsmyndighetens beslut. Mot beslut om sådant godkän­

nande får en sådan nämnd som avses i 23 § och länsstyrelsen föra talan

såsom mot anläggningsbeslut. Lag (1991:1701).

31 § Bestämmelserna i 16 — 18 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988)
om rättegången i fastighetsbildningsmål äger m otsvarande tillämpning på

mål som fullföljts enligt 30 §.

I rättegån gen likställes hyresgästorganisation med enskild sakägare, om

organisationen fört talan mot fastighetsbildningsmyndighetens beslut eller
saken eljest kan beröra hyresgästers rätt. Lag (1974:822).

Verkställighet m.m.

32 § Ersättning enligt 13 § skall erläggas inom t re månader efter det att
ersättningsbeslutet vann laga kra ft. I den mån ersättningen betalas efter

utgången av denna frist skall d essutom utges ränta på ersättningen enligt

6§ räntelagen (1975:635) från fristens utgång. Har tillträde skett före
fristens utgång skall även utges ränta enligt 5 § räntelagen från den dag
tillträdet skedde till dess betalning sker eller ränta skall utgå enligt andra

punkten i de nna paragraf.

1 frå ga om ersättning som avses i första stycket och förskott som avses i

27 eller 27 a § äger 5 kap. 16 § fastighetsbild ningslagen (1970:988) motsva­

rande tillämpning. Lag (1977:364).

2664

32 a § Fastighetsbildningsmyndighetens beslut att med stöd av bestäm­

melserna i denna lag förplikta någon att lämna ersättning till en sakägare

får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser.

Vägrar någon u tan skäl att avträda mark eller byggna d i rätt t id, har

tillträdaren rätt att få handräckning av kronofogdemyndigheten för att
komma i besittning av egendomen. Lag (1992:1148).

33 § Har inom ett år efter det att ersättningsbeslutet vann laga kraft

ersättning enligt 13 § ej till fullo betalats i föreskriven ordning och ej heller

¬

någon som i beslutet tillerkänts sådan ersättning begärt verkställighet av

SFS 1992:1148

beslutet i d enna del, är anläggningsbeslutet förfallet. Anläggningsbeslutet

är även förfallet, om anläggningen ej utförts inom den tid som bestämts i
beslutet.

Skall enligt anläggningsbeslutet fastighet eller del därav inlösas, gäller

beslutet i denna del utan hinder av bestämmelserna i första stycket.

Om särskilda skäl föreligger, får fastighetsbildningsmyndigheten besluta

om förlängning av tid som anges i första s tycket.

Ersättning som betalats får ej återkrävas på grund av att anläggningsbe­

slutet förfallit enligt denna paragraf.

Bestämmelserna i första stycket första meningen gäller int e ersättning

som fastställts vid särskild förrättning enligt 13 a §. Lag (1992:1148).

34 § Sedan en förrättning enligt denna lag har avslutats och vunnit laga

kraft skall uppgift om den snarast möjligt föras in i fastighetsregistret. Har
förrättningen överklagats, skall uppgiften föras in i registret snarast möjligt

sedan domstolens avgörande vunnit laga kraft.

Uppgift om anläggningsbeslut som har kunnat överklagas särskilt skall,

om fastighetsbildningsmyndigheten begär det, föras in i registret även om

förrättningen inte har avslutats. Uppgiften får dock inte föras in innan
beslutet har vunnit laga kraft.

När ett beslut eller en åtgärd vid en avslutad förrättning har överklagats

eller när ett anläggningsbeslut har överklagats särskilt, får trots detta

uppgift med anledning av förrättningen eller beslutet föras in i registret i

fråga om sådan del som uppenbart inte berörs av överklagandet. Detsam­

ma gäller när ett domstolsavgörande i mål enligt denna lag har överklagats.

Anteckning skall även göras när ett förrättningsbeslut har up phört att

gälla. Lag (1985:1042).

Verkan av ändrade förhållanden m. m.

35 § Inträder, sedan fråga som behandlats vid förrättning enligt d enna

lag slutligt avgjorts, ändrade förhållanden som väsentligt inverkar på frå­

gan, kan denna prövas vid ny förrättning. Även utan att sådana förhållan­
den inträtt, får ny förrättning äga rum, om i det tidigare avgörandet

föreskrivits att frågan får omprövas efter viss tid och denna tid utgått eller

om i an nat fall ett klart behov av omprövning framkommit.

Vid den nya förrättningen får ej beslutas sådan ändring i fråga om

kretsen av fastigheter som deltager i gemensamhetsanläggning eller fastig­
hets andelstal att avsevärd olägenhet uppkommer från allmän eller enskild

synpunkt.

Är vid den nya förrättningen fråga endast om ändring som icke påverkar

bebyggelsens utformning eller markanvändningen i övrigt, behöver medgi­
vande enligt 23 § inte inhämtas från en sådan nämnd som avses i den

paragrafen. Lag (1991:1701).

36 § Beslutas ändring i fråga om de fastigheter som skall vara anslutna

till g emensamhetsanläggning och förvaltas den till anläggningen knutna

samfälligheten av samfällighetsförening, skall prövas huruvida föreningen
skall upplösas. Förvaltar föreningen även annan samfällighet, skall i stället

2665

¬

SFS 1992:1148

prövas huruvida den verksamhetsgren som anläggningen utgör skall av­
vecklas.

37 § Inträder fastighet i bestående samfällighet, skall ägaren förpliktas

att utge ersättning till övriga delägare för den andel i ett enligt 39 §

beräknat överskott som tillföres honom genom anslutningen.

Första stycket äger motsvarande tillämpning när andelstal höjes for

fastighet som ingår i samfälligh et.

38 § Utträder fastighet ur bestående samfällighet, skall ägaren tillerkän­

nas ersättning for den andel i ett enligt 39 § beräknat överskott som han
förlorar genom utträdet. Föreligger enligt samma paragraf underskott,

skall han förp liktas utge ersättning fÖr sin andel däri.

Första stycket äger motsvarande tillämpning när fastighets andelstal

minskas.

39 § I fråga om samfällighet som förvaltas av samfällighetsfÖrening skall

vid tillämpningen av 37 och 38 §§ som överskott eller underskott anses

skillnaden mellan värdet av anläggningen och föreningens tillgångar, å ena

sidan, samt föreningens förbindelser, å andra sidan. I fråga om annan
samfällighet skall anläggningens v ärde anses som överskott. Anläggning­
ens värde uppskattas efter vad som är skäligt med hänsyn främst till

kostnaderna fÖr dess utföran de samt till anläggningens ålder och fortsatta
användbarhet.

Gäller skilda andelstal beträffande anläggningens utförande och drift,

skall överskott eller u nderskott beräknas fÖr vaije sådan verksamhetsgren

för sig.

40 § I fråga om betalning av ersättning enligt 37 eller 38 § äger 32 §
första stycket motsvarande tillämpning.

41 § Om fastighet, som är ansluten till gemensamhetsanläggning, ingår i
sammanläggning, övergår fastighetens skyldigheter gentemot övriga del­

ägare på den nybildade fastigheten.

Första stycket äger motsvarande tillämpning när fastighet genom fastig­

hetsreglering i sin helhet överföres till annan fastighet.

42 § Delas fastighet som är ansluten till gemensamhetsanläggning, får
fastighetens skyldigheter gentemot övriga delägare fördelas mellan de sär­
skilda delarna genom beslut vid fastighetsbildningsförrättningen.

Första stycket äger motsvarande tillämpning när del av fastighet genom

fastighetsreglering överföres till annan fastighet.

Fördelningen skall ske enligt de grunder som anges i 15 §. Den gäller

endast till dess annat bestämts enligt denna lag och skall ej beaktas vid

tillämpningen av 35 §.

43 § Överenskommelse att fastighet skall in träda i eller ut träda ur sam­
fällighet eller att fastighets andelstal skall ändras har samma verkan som

2666

beslut vid ny för rättning, om den godkännes av fastighetsbildningsmyn-

¬

digheten. Sådant godkännande får lämnas endast om det är uppenbart att

SFS 1992:1148

överenskommelsen ej strider mot denna lag.

44 § Upplätes tomträtt i fastighet som deltag er i geme nsamhetsanlägg-

ning, skall tomträtten när den inskriv its deltaga i anl äggningen i fa stighe­

tens ställe.

45 § Uppgift om fordelning enligt 42 § eller om godkännande enligt 43 §

införes i fastighetsregistret snarast möjligt sedan fordelningen eller god­
kännandet vunnit laga kraft.

Särskilda bestämmelser om enskilda vägar
46 § Till väg hör vägbana och övriga väganordningar.

Anordning, som behövs for vägens bestånd, drift eller brukande är

väganordning. Vägano rdning är ocks å till väg an sluten bry gga eller fäija
med fäijeläge.

47 § Om särskilda skäl foreligger, kan fastighet anslutas till gemensam-

hetsanläggning som avser väg utan hinder av att anlä ggningen tillgodoser

endast tillfälligt behov for fastigheten.

48 § I fråga om gemensamhetsanläggning som avser väg får vid tillämp­
ningen av 15 § andra stycket särskild fordelning ske av kostnaderna for de

åtgärder som krävs for att vägen skall kunna användas vintertid.

49 § Är det av väsent lig betydelse for att tillgod ose fastighets behov av

väg, kan upplåtas rätt för fastigheten att bygga väg över annan fastighet om

det icke medför synnerligt men fÖr sistnämnda fastighet.

I fråga om ersättnin g för upplåte lse enligt första styc ket gäller bestäm­

melserna i 1 3 §.

50 § Om det är av väsentlig betydelse fÖr fastighets ändamålsenliga
användning, kan upplåtas rätt för fastigheten att tillfälligt begagna väg som
ej hör til l fastighe ten. Sådan upplåtelse får icke ske, om synnerligt men

uppkommer för annan fastighet som har rätt att begagna vägen eller för

fastighet över vilken vägen går.

För upplåtelse enligt första stycket skall ersättning utgå efter vad som är

skäligt främst med hänsyn till den slitning av vägbanan som beräknas

uppkomma genom vägens begagnande. Sådan ersättning skall bestämmas

att utg å på en gång ell er årligen i förskott under den tid som rätten at t
begagna vägen avser och av den berättigade tages i anspråk.

51 § Har fastighet enligt denna lag ålagts skyldighet att bidraga till
kostnaderna for utförande eller drift av väg och fordras för vägens utföran­
de eller drift att sand, grus, jord eller sten tages på annan fastighet eller att
växande träd, buskar eller annan växtlighet bort hugges eller kvista s eller

snöskärm uppsät tes på fast igheten, kan rätt därtill upplåt as fÖr den förra

fastigheten. Behövs det med hän syn till trafiksäkerheten, kan rätt att röja

2667

¬

SFS 1992:1148

träd, buskar eller annan växtlighet upplåtas for fastighet som enligt denna
lag berättigats att begagna vägen.

Upplåtelse enligt första stycket får ej ske, om den medför synnerligt men

for den tjänande fastigheten. För upplåtelse och fÖr intrång som föranledes
därav skall ersättning utgå. Ersättning fÖr rätt att taga väghållningsämnen

skall bestämmas att utgå på en gång. Om sådan rätt icke fÖrbehålles

uteslutande den fastighet fÖr vilken upplåtelsen sker, kan dock bestämmas
att ersättning skall betalas vaije gång rättigheten begagnas efter visst pris
för den mängd som då tages.

Vid upplåtels e och begagnande av rättighet, som anges i första stycket,

skall tillses att den tjänande fastigheten icke betungas mer än nödvändigt.
Träd av större prydnads värde eller träd och buskar på tomt eller i trädgård

får fällas endast om synnerliga skäl föranleder det. Innan rätt att borthugga
eller kvista träd, buskar eller annan växtlighet begagnas, skall fastighe tens
ägare eller innehavare varje gång underrättas om åtgärden.

52 § Har fastighet enligt denna lag tillerkänts rätt att bygga eller begagna

väg, kan till förmån fÖr fastigheten bestämmas att grind eller led icke får

behållas eller uppsättas på vägen. Sådant förbud får ej avse grind eller led i

korsning av järnväg, spårväg eller vattenväg. Förbudets tillämpning i

övrigt kan begränsas efter vad som är skäligt.

Förbud enligt första stycket får ej meddelas, om det medför synnerligt

men fÖr fastighet. För intrång som föranledes av förbudet skall bestämmas

ersättning att utgå på en gång.

53 § Fråga om rättighet som avses i 49-52 §§ pröv as vid förrättning
enligt denna lag. Har frågan samband med anläggningsfråga, får den

upptagas utan ansökan. I annat fall upptages den på ansökan av ägaren av
den fastighet till vars förmån rättigheten skall gälla. Frågan får prövas

gemensamt med anläggningsfråga eller fastighetsbildningsåtgärd vid en
förrättning.

Vid f örrättningsprövningen äger 8 — 11 §§, 12 § tredje stycket och 16 §

motsvarande tillämpning. Hänvisningen i 16 § till 12 § första stycket skall

därvid avse bestämmelserna i 49-52 §§ om villkoren fÖr uppåtelse av

rättigheten och hänvisningen till 13 § bestämmelserna i samma paragrafer

om ersättning fÖr upplåtelsen. 16 § andra stycket gäller dock endast i fråga
om ersättning för upplåtelse enligt 49 §.

54 § 1 fråga om upplåtelse enligt 49 § äger 32 och 33 §§ motsvarande

tillämpning.

Har engångsersättning bestämts fÖr rättighet enligt 50, 51 eller 52 §, skall

ersättningen erläggas ino m tre månader efter det att ersättningsbeslutet

vann laga kraft. Rättigheten får icke tagas i bruk innan betalning skett. I

fråga om verkan av underlåtenhet att betala ersättningen äger 33 § första

stycket motsvarande tillämpning. Har ersättning enligt 50 eller 51 § be­
stämts att utgå med visst årligt belopp, får rättigheten icke under något år

tagas i bruk innan beloppet för samma år betalats.

55 § Skall väg byggas så att den korsar eller eljest berör allmän väg,

2668

järnväg, spårväg, kanal eller flottled, är förvaltningen av denna andra

¬

trafikled berättigad att ombesörja de anordningar som föranledes därav.

SFS 1992:1148

Verkställer förvaltningen ej själv detta arbete, skall förvaltningen övervaka
arbetet och, om anordningarna icke utföres på ett för trafiken betryggande

sätt, i god tid anmäla förhållandet hos vederbörande myndighet, som får

meddela de föreskrifter som behövs.

Om ikraftträdandet av denna lag^ förordnar Kungl. Maj:t med riksda­

gen.

1. Denna lag^ träder i kraft den I juli 1987.

2. Har sammanträde med sakägarna hållits före ikraftträdandet skall 6 §

i dess äldre lydelse tillämpas.

3. Har beslut om undantag från plan eller bestämmelse som avses i 9 §

tredje stycket i dess äldre lydelse vunnit laga kraft efter utgången av juni
1986, får gemensamhetsanläggning inrättas utan hinder av de nya bestäm­
melserna i 9 §. Om förrättning inte påkallas inom två år från den dag då
beslutet om undantag vann laga kraft, upphör dock beslutet att gälla.

1. Denna lag'' träder i kraft den 1 januari 1990.
2. Har vid förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149) sammanträ­

de med sakägarna hållits före ikraftträdandet, gäller 7 § anläggningslagen i
dess äldre lydelse och övergångsbestämmelserna till lagen (1974:822) om
ändring i anläggningslagen.

1. Denna lag® träder i kraft den 1 januari 1993.

2. Har ansökan om förrättning gjorts före ikraftträdandet, gäller 13 och

33 §§ i sin äldre lydelse. I sådant fall skall 13 a § inte tillämpas.

På regeringens vägnar

GÖREL THURDIN

Ulf Andersson

(Miljö- och

naturresursdepartementet)

^ 1973:1149. Se lagen (19 73:1151) om in förande av a nläggningslagen (19 73; 1149)

oeh lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.

'' 1987:126.

' 1989:726.

" 1992:1148.

2669

¬