SFS 1981:873
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
SFS 1981:873 Lag
Utkom från trycket
den 9 september 1981
om äisårmg i byggnadsstadgaii (1959:612);
utfärdad den 20 augusti 1981.
Enligt riksdagens beslut' föreskrivs att 2 och 25 §§ sa mt 71 § 1 mom .
byggnadsstadgan (1959:612)^ skall ha nedan angivna lydelse.
Till följd härav kommer byggnadsstadgan att ha följande lydelse från
och med den dag då denna lag träder i kraft.
1 kap. Om byggnat^snämnd
1 § I varje kommun skall finn as en byggnadsnämnd, som har att öva in
seende över hur kommunens område bebygges.
Särskilt åligger det nämnden
att med uppm ärksamhet följa den allmänna utvecklingen inom kommu
nen och dess omgivning, ombesörja utredningar rörande planläggning, fas
tighetsbildning och byggnadsväsen samt i dessa ämnen upprätta de förslag
och göra de framställningar som finnas påkallade;
att samarbeta med övriga m yndigheter, vilkas verksamhet berör nämn
dens arbetsområden eller vilkas b edömanden äro av betydelse för nämn
dens verksamhet;
att lämna allmänheten råd och upplysningar i planläggnings -, fastighets
bildnings- och byggnadsfrågor; samt
att övervaka efterlevnaden av byggnadslagen, denna stadga och övriga
föreskrifter angående byggandet.
2 § Om någon begär det skall byggnadsnämn den lämna skriftligt besked
huruvida nämnden har meddelat beslut om skyldighet för en viss fastig
hetsägare att vidta särskilda åtgärder med avseende på fastigheten.
Där stadsplan finns skall byggnadsnämnden eller den myndighet, som
kommunfullmäktige bestämmer, på begäran lämna skriftligt besked om
den ersättning för gatukostnader eller kostnader för annan allmän plats
som belöper på en viss fastighet. I besk edet skall anges i vad mån skyl dig
heten att betala ersättningen har inträtt.
Om någon begär det skall byggnadsnämnden dessutom lämna ut karta
(nybyggnadskarta) för sådan fastighet som ingår i stadsplan. Nämnden bör
tillhandahålla nybyggnadskarta också för andra fastigheter, om det lämpli
gen kan ske .
3 § 1 fråga om byggnadsnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §,
3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och
10- 12 §§ kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt. I an nan kom
mun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 §
första stycket och 6 § nämnda lag på m otsvarande sätt.
1686
' Prop, 1980/81; 165, CU 36, rskr 362.
^ Stadgan omtryckt 19 72: 776.
¬
uppdrag som avses i 3 kap. 12 § andra stycket kommunallagen (1977:
SFS 1981:873
179) får ej omfatta befogenhet att
1. slutligt avgöra fråga om avgift enligt lagen (1976:666) om påföljder
och ingripanden vid olovligt byggande m. m.,
2. meddela föreläggande vid vite utom i fall som avses i 3 § nämnda lag
eller föreläggande vid an nat äventyr eller
3. slutligt avgöra ärende, som är av principiell natur eller annars av stör
re vikt.
Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda
lag tillämpning i samtliga ärenden hos byggnadsnämnd.
4 § Byggnadsnämnd skall hava tillgång till personal i den omfattning som
erfordras för att nämnden skall kunna behörigen fullgöra sina uppgifter.
Där planläggnings- och byggnadsverksamheten är av större omfattning
eller bebyggelsens art så kräver skall nämnden såvitt möjligt till sitt biträde
hava stadsarkitekt. Till stadsarkitekt må ej utses annan än den, som inom
riket avlagt e xamen vid teknisk högskolas avdelning för arkitektur samt
därefter under en längre tid utövat väl vitsordad praktisk verksamhet inom
planläggnings- och byggnadsväsendet. Statens planverk äger dock, när
skäl äro därtill, medgiva att till stadsarkitekt utses annan än den som avlagt
nyss nämnd examen.
I fall som avses i andra stycket skall nämnden såvitt möjligt även
hava biträde av person med särskild utbildning och praktisk erfarenhet i
konstruktionsfrågor (byggnadsinspektör).
Om kommuns mätningsverksamhet finns särskilda bestämmelser.
5
6
7
8 § Av den som hos byggnadsnämnden gör framställning, vilken föranle
der upprättande av nybyggnadskarta, ritningsgranskning, besiktning eller
annan tids- eller kostnadskrävande åtgärd eller framställning av arkivbe
ständig handling, får kommunen taga ut avgift med högst det belopp som
motsvarar kommunens genomsnittliga kostnad för åtgärden.
Grunder för beräkning av avgift som avses i första stycket anges i taxa
som beslutas av kommunfullmäktige.
' Paragrafen upphävd genom 1977:193.
^ Paragrafen upphävd genom 1977:193.
° Paragrafen upphävd genom 1977:193.
1687
¬
SFS 1981:873
2 kap. Om planläggning
Allmänna bestämmelser
9 § Planläggning skall ske så. att den främjar en ur allmän synpunkt
lämplig utveckling inom det område, som planen skall avse. Tillbörlig hän
syn skall tagas till förhållandena inom angränsande områden samt till den
allmänna samfärdselns, energihushållningens, det militära f örsvarets, ci
vilförsvarets och andra för riket gemensamma behov. Även enskildas in
tressen skola tillbörligen beaktas.
Där ej särskilda förhållanden föranleda annat, skall mark avses för det
ändamål, vartill den är mest lämpad med hänsyn till läge, terräng- och
grundförhållanden samt övriga omständigheter. Till bebyggelse må ej av
ses mark, som ur sundhetssynpunkt, med hänsyn till samfärdseln, möjlig
heterna att ordna vattenförsörjning och avlopp, faran för vattenförorening
eller eljest ur allmän synpunkt ej är lämpad för sådant ändamål. Områden
med särskild naturskönhet eller säregna naturförhållanden, bebyggelse
med särskilt värde ur historisk eller kulturhistorisk synpunkt eller ur skön
hetssynpunkt samt områden som äro lämpade och behövliga för friluftsliv
skola såvitt möjligt bevaras. Om skyldighet att bevara fasta fornlämningar
är särskilt stadgat.
Plan må ej göras mera detaljerad än som är nödvändigt för att nå det där
med avsedda syftet.
Regionplan
10 § I mom. Regionplanering skall bedrivas så, att den därvid förebragta
utredningen översiktligt belyser de med planläggningen sammanhängande
frågor, som äro gemensamma för regionen eller en större del av denna,
samt underlättar det framtida avgörandet av dylika frågor.
1 regionplan skall i den mån så erfordras med hänsyn till planens syfte
upptagas och på ett överskådligt sätt angivas, vilka områden som avses för
olika ändamål.
2 mom. Regionplan skall i erfor derlig mån vara avfattad på karta. Er
fordras regionplanebestämmelser, böra dessa avfattas i särskild handling.
Generalplan
11 § I mom. Vid generalplanering skall efte rsträvas att utröna och på ett
översiktligt sätt redovisa det behov av utrymme för olika ändamål, som
kan förutses för planområdet, samt att på ett lämpligt sätt tillgodose detta
behov. Härvid bör även undersökas, vilka områden som från allmän syn
punkt böra undantagas från bebyggelse eller från viss bebyg gelse.
2 mom. Generalplan skall i erforder lig mån vara avfattad på ka rta. Till
planen hörande särskilda bestämmelser skola avfattas i särskild handling.
Å kartan skola angivas gränserna för planen samt för de markområden
som av ses för olika ändamål ävensom, i den mån så erfordras, befintliga
förhållanden såsom vattenområden, höjdförhållanden, fastighetsgränser,
i68g
vägar, kraftledningar och byggnader.
¬
Stadsplan
SFS 1981:873
12 § / mom. Vid uppgörande av stadsplan skola de anspråk tillgodoses,
som ur olika synpunkter skäligen kunna ställas på en väl ordnad bebyggel
se. Därvid skall tillses, att marken utnyttjas på ett ekonomiskt och i öv rigt
lämpligt sätt, att samfärdselns och trafiksäkerhetens krav tillbörligen beak
tas, att erforderlig trygghet mot bra ndfara vinnes samt att hänsyn tages till
de fordringar, som böra uppställas ur sundhets-, skönhets- och trevnads
synpunkt. Skälig hänsyn skall tagas till bestående äganderättsförhållan
den, fastighetsgränser, servitut och andra omständigheter, som kunna in
verka på planens ge nomförande.
Planen må ej givas större omfattning än att den kan fö rväntas bliva ge
nomförd inom nä ra förestående tid.
2 mom. Stadsplan skall vara avfattad å karta. Till planen hörande be
stämmelser skola avfattas i särskild handling.
Kartan skall tydligt angiva gränserna för planen samt för de markområ
den, som skola anvä ndas till by ggnadskvarter, gata, torg, park eller annan
allmän plats eller till specialom råde. Gators och torgs höjdlägen skola vara
angivna med siffror i gatukors och i punkte r där lutningen avsevärt ändras.
I stad splanebestämmelser skola, i d en mån så erfordras, intagas stad-
ganden angående reglering av planområdets bebyggande och användning i
övrigt, såsom
om kvarters eller specialområdes användning för visst ändamål och om
förbud mot bebyggande a v viss del av kvarter eller specialområde;
om byggnadssätt, antal byggnader å tomtplats, byggnads planyta och lä
ge, dess höjd och våningsantal, källardjup eller antal källarvåningar samt
antalet lägenheter som få inredas i en byggnad;
om planteringar, lekplatser, parkeringsplatser och garage;
om utfart eller annan utgång mot gata;
om rätt att inom gata, torg, park eller annan allmän plats nyttja utrym
met under eller öv er markens plan till inredande av lokaler eller för annat
ändamål;
om förläggande under eller över markens plan av gata eller annan trafik
led; samt
om bevarande av vattenområden och andra naturförhållanden.
Byggnadsplan
13 § Byggnadsplan skall uppgöras så, att den tillgodoser de krav, som
med hänsy n till de särskilda förhållandena inom det tillämnade pianområ-
det skäligen böra ställas på en väl ordnad bebyggelse. Särskild hänsyn
skall tagas till bebyggels ens art, äganderättsförhållandena samt markägar
nas möjligheter att genomföra planen.
Byggnadsplan må ej uppgöras så, att jordbruk, skogsbruk eller annan dy
lik näring onödigtvis hindras eller försvåras. I planen må upptagas mark
för jordbruksändamål endast i den mån så erfordras för planens lämpliga
utformning.
I övrigt skall i tillämplig a delar gälla vad i 12 § är stadgat om stadsplan.
1689
¬
SFS 1981: 873
Upprättande, antagande och fastställelse av plan
14 § Den som upprättar förslag till plan skall därvid samråda med kom-
munstyrelsen eller annat organ, som kommunfullmäktige bestämma, läns-
^
styrelsen samt övriga myndigheter, sammanslutningar och enskilda perso-
ner, som kunna hava ett väsentligt intresse av frågan.
(I'
15 § Förslag till stadsplan eller byggnadsplan skall upprättas på grundval
i
av en för ändamålet avsedd karta över det område, som beröres av försla
get (grundkarta).
1 särskild vid grundkartan fogad förteckning (fastighetsförteckning) sko
la redovisas de fastigheter, samfälligheter och andra områden, som berö
ras av förslaget, deras ägare samt, i den mån kännedom d ärom kunnat er
hållas, servitut och andra särskilda rättigheter, som kunna hava betydelse
för planläggningen eller beröras av denna. Förteckningen skall vara be
styrkt av person som är behörig till tjänst som chef för fastighetsbildnings
myndighet eller för kommunal fastighetsregistermyndighet.
Har fråga väckts att generalplan skall helt eller delvis fastställas, skall
fastighetsförteckning upprättas för det område som beröres av frågan.
16 § Förslag till plan skall, då det överlämnas till kommunal eller statlig
myndighet för antagande eller fastställelse, vara åtföljt av
a) grundkarta och fastighetsförteckning därest sådana skola vara upp
rättade;
b) beskrivning över förslaget med erforderlig motivering;
c) utredning angående de tekniska och ekonomiska förutsättningarna
för planens genomförande med beaktande särskilt av grundens beskaffen
het, trafikförhållandena ävensom möjligheterna att ordna vattenförsörj
ning och avlopp och att tillgodose vattenvårdsintresset; samt
d) redogörelse för det samråd med m yndigheter, markägare och andra,
som ägt rum vid utarbetande av förslaget.
Innan f astighetsförteckning lägges till grund för underrättelser till sak
ägare, skall den i erforderlig mån k ompletteras med hänsyn till inträff ade
förändringar.
17 § / mom. Innan förslag till plan antages, skall det under viss tid utstä l
las till granskning genom byggnadsnämndens eller, där fråga är om re-
gionplan, genom förbundsstyrelsens försorg; och äger den, som ej åtnöjes
med förslaget, att inom samma tid framstäl la anmärkning däremot hos den
myndighet, som ombesörjt utställandet. Där så finnes lämpligt må på en
gång utställas två eller flera alternativa förslag.
Tiden för granskningen bestämmes av den myndighet, som ombesörjer
utställandet. Den må ej sättas kortare än tre månader, där fråga är om re-
gionplan, och ej kortare än tre veckor i övriga fall. Kungörelse om utstäl
landet skall fö re den bestämda tidens början ske i ortstidning . Berör för
slaget mark, som står under allmän myndighets förvaltning, skall myndig
heten särskilt underrättas.
2 mom. Vid utställande av förslag till regionplan skall förbundsstyrelsen
översända kopia och avskrift av förslaget till styrelserna för de kommuner,
1690
som förslaget rör, samt till länsstyrelsen och av frågan berörda centrala
¬
myndigheter äve nsom, där så finnes lämpligt, till annan som beröres av
SFS 1981:873
förslaget, och därvid bestämma viss tid, minst tre månader efter delfåen-
det, inom vilken vederbörande äger att till nämnden inkomma med yttran
de över förslaget.
3 mom. Innan förslag till genera lplan utställes, skall by ggnadsnämnden
översända avskrifter och kopior av förslaget till state ns planverk, statens
naturvårdsverk, statens vägverk, riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen.
Skall förslaget helt eller delvis fastställas har nämnden att vidare förfara
på sätt i 4 mom. stadgas om förslag till stadsplan eller byggnadsplan, dock
att underrättelser icke erfordras till andra sakägare än dem som beröras av
fastställelsen.
4 mom. Vid ut ställande av förslag till stadsplan eller byggnadsplan skall
byggnadsnämnden före ingången a v den tid, som bestämts för förslagets
granskning, med posten under rekommendation eller eljest bevisligen av
sända skriftlig und errättelse om innehållet i den u tfärdade kungörelsen till
varje känd och inom riket boende markägare, som beröres av frågan och
icke skriftligen godkänt förslaget. Är markområde samfällt för flera fastig
heter med skilda ägare och finnes för samfälligheten känd styrelse eller an
nan, som är satt att förvalta den, erfordras ej underrättelse till de särskilda
delägarna i samfälligheten, utan må underrättelsen sändas allenast till leda
mot av styrelsen eller till förvaltaren. Äger denne ej att själv föra talan för
delägarna i samfällighe ten, är han gentemot delägarna ansvarig för att un
derrättelsen tillställes någon som äger behörighet härtill eller, om sådan ej
finnes, kommer till delägarnas kännedom. Finnes ej känd styrelse eller för
valtare, må underrättelsen sändas till en av d elägarna att vara för dem alla
tillgänglig, och skall för sådant fall tillika uppgift om vilken delägare under
rättelsen tillställts kungöras på sätt i I mom. a ndra stycket sägs. Har upp
lysning vunnits om förhandenvaron av servituts- eller arrenderätt, som be
röres av planläggningen, skall underrättelse tillställas rättighetens inneha
vare, såvitt han är känd och boende inom riket.
Berör förslaget, i vad det skall fastställas, allmän väg eller väg, som om-
händerhaves av vägförening, eller för biltrafiken viktig gat a eller mark,
som är avsedd att utläggas till sådan väg eller gata, eller befästning eller an
nan anläggning, som a vses i 81 § byggnadslagen eller omfattas av förord
nande enligt 82 § sam ma lag, skall utdrag av förslaget i erforderliga delar
tillställas vederbörlig myndighet, vägföreningen eller anläggningens ägare
med anmodan att inom viss av byggnadsnämnden angiven tid, som ej må
sättas kortare än den jämlikt 1 mom. bestämda granskningstiden, till
nämnden inkomma med yttrande över förslaget. Vad nu stadgats behöver
dock ej iakttagas med avseende å sakägare som skriftligen go dkänt försla
get.
Ett exemplar av förslaget skall tillställas kommunstyrelsen samt, där så
finnes erforderligt, jämväl kyrkorådet. Avser förslaget område, som grän
sar till annan kommun, bör byggnadsnämnden bereda dess styrelse tillfälle
att yttra sig över förslaget.
5 mom. Vidtages ändring i forslag till plan, sedan det varit utställt till
granskning, skall det ånyo utställas. Nytt utställande erfordras dock icke
om de sakägare, som beröras av ändringen, skriftligen godkänt denna eller
ock un derrättats om ändringen på sätt i 4 mom. sägs samt erhållit tillfälle
att vid sammanträde eller annorledes taga del därav.
¬
SFS 1981J 873
18 § Sedan förslag till ge neralplan, stadsplan eller byggnadsplan blivit
utställt på sätt i 17 § sägs, skall byggnadsnämnden granska förslaget jämte
inkomna an märkningar och yttranden. Härefter skall byggnadsnämnden,
såvida nämnden ej själv äger besluta i ä rendet, överlämna handlingarna
jämte eget utlåtande till kommunfullmäktige.
19 § / mom. Sedan generalplan antagits, skall planen med därtill höran
de utredning i bestyrkt avskrift och kopia genom byggnadsnämndens för
sorg tillställas statens planverk, statens naturvårdsverk, statens vägverk,
riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen och vederbörande fastighetsbild
ningsmyndighet.
2 mom. När fastställelse sokes å regionplan, generalplan, stadsplan eller
byggnadsplan, skola handlingarna i ärend et insändas till läns styrelsen.
20 § När plan inkommit till länsstyre lsen för fastställelse, skall länssty
relsen, såvida den ej själv har att besluta i ärende t, överlämna handlingar
na jämte eget utlåtande till regeringen.
21 § Sedan plan blivit fastställd, skola handlingarna översändas till by gg
nadsnämnden eller, där fråga är om regionplan, till förbundsstyrelsen. Om
underrättelse till vissa myndigheter genom statsdepartement eller länssty
relse är särskilt stadgat.
När länsstyrelsen meddelat beslut om fastställelse beträffande general
plan, stadsplan eller byggnadsplan, skall länsstyrelsen samma dag över
sända underrättelse därom till envar som i ärendet framställt yrkande, vil
ket genom beslutet helt eller delvis lämnats utan bifall. Får beslutet på
grund av stadgandet i 150 § tre dje stycket byggnadslagen ej överklagas,
skall l änsstyrelsen utfärda bevis att beslutet på grund därav vunnit laga
kraft.
Där enligt bestämmelserna i 45 § byggnadslagen stadsplan fastställts un
der villkor att expropriation kommer tilll stånd av viss i planen ingående
mark, skall, sedan sådan expropriation skett, meddelande härom genom
byggnadsnämndens försorg så snart ske kan tillställas statens planverk,
länsstyrelsen, vederbörande fastighetsbildningsmyndighet och kommunal
fastighetsregistermyndighet, om sådan finnes.
22 § Där förslag till generalplan, sta dsplan eller byggnadsplan enligt be
stämmelserna i byggnadsla gen upprättats på föranstaltande av regeringen
eller länsstyrelsen, har länsstyrelsen att fullgöra vad i 17 § är stadgat för
byggnadsnämnd. Sedan länsstyrelsen granskat inkomna anmärkningar och
yttranden över förslaget samt kommunfullmäktige blivit hörda i ärend et,
skall med avseende å den fortsatta handläggningen förfaras på sätt i 20 och
21 §§ sägs.
23 § Vad i detta kapitel är stadgat om upprättande, antagande och fast
ställande av plan skall i til lämpliga delar gälla ändring eller upphävande av
planen, dock att grundkarta icke i något fa ll erfordras, om de förhållanden,
som äro av betydelse för frågan, tillräckligt tydligt framgå av annan till
gänglig karta. Där ändring berör blott ett mindre antal markägare, erford-
1692
ras ej heller utställande eller kungörelse i tidning, såvida markägarna
¬
skriftligen medgivit att sådant förfarande ej tillämpas eller ock underrättats
öm förslaget samt därefter under minst tre veckor haft tillfälle att taga del
av detta. Vid ändring av regionplan må tiden för utställandet minskas till
tre veckor.
SFS 1981; 873
Särskilda bestämmelser
24 § 7 mom. När förordnande, innefattande förbud mot nybyggnad utan
särskilt tillstånd enligt 15, 35, 82, 86, 109, 110 eller 168 § byggnadslagen
meddelas, skall länsstyrelsen underrätta markägarna därom genom kungö
relse i ortstidning eller på annat lämpligt sätt.
När förordnande, innefattande förbud mot schaktning, fyllning, trädfäll
ning eller därmed jämförlig åtgärd meddelas skall underrättelse därom sna
rast möjligt delges varje sakägare vars rätt beröres av beslutet.
Det område, som avses med förordnandet, skall å karta eller annorledes
tydligt angivas till sina gr änser.
Angående skyldighet att, sedan förordnandet vunnit laga kr aft, tillställa
statens planverk, vederbörande fastighetsbildningsmyndighet ävensom
vederbörande byggnadsnämnd avskrift av förordnandet jämte kopia av
kartan är särskilt stadgat.
Första och tredje styckena äger motsvarande tillämpning i fråga om
byggnadsnämnds beslut enligt 35 a § byggnadslagen om förbud mot riv
ning av byggnad. Vad som enligt första och tredje styckena åvilar länssty
relsen skall därvi d i stället fullgöras av byggnadsnämnden.
2 mom. H ar förordnande jämlikt 16. 36 eller 87 § byggnadslagen medde
lats om förbud mot nybyggnad utan särskilt tillstånd, skola markägarna ge
nom länsstyrelsens försorg underrättas om förordnandet på sätt i 1 mom.
första stycket är stadgat.
25 § ® Innan kommunfullmäktige beslutar att gatukostnader eller kostna
der för andra allmänna platser skall betalas av fastighetsägare enligt 56
eller 57 § byggnadslagen (1947; 385), skall kommunfullmäktige låta utreda
frågan och upprätta det förslag som utredningen föranleder.
Förslag till ers ättningsskyldighet enligt 56 § byggnadslagen skall ställas
ut för granskning under minst tre veckor efter det att kungörelse om detta
har ske tt i ortstidning. Underrättelse om utställningen av förslaget skall
dessutom, på det sätt som anges i 17 § 4 mom. första stycket, sändas till
kända och inom riket bosatta markägare, vilkas rätt berörs av förslaget.
Underrättelse behöver dock inte sändas till den som skriftligt har godkänt
förslaget. När granskningstiden har gått ut, får fullmäktige besluta i ären
det.
Avser förslaget ersättningsskyldighet enligt 57 § byggnadslagen, skall de
markägare, vilkas rätt berörs och som inte har godkänt förslaget, beredas
tillfälle att yttra sig över detta, innan kommunfullmäktige får fatta beslut i
ärendet.
® Senaste lydelse 1977:913.
1693
¬
SFS 1981:873
26 § Uppkommer fråga om förpliktande för ägare av mark, för vilken
stadsplan fastställts eller skall f astställas, att avstå mark eller bekosta ut
förande av särskilda anordningar jämlikt 70 eller 73 § eller 165 § f örsta
stycket byggnadslagen, skall byggnadsnämnden uppgöra förslag i ämnet.
Sedan förslaget uppgjorts skall tillfälle beredas ve derbörande markägare
att under viss tid, minst tre veckor, granska detsamma. Härom skall mark
ägare, därest han ej skriftligen godkänt förslaget, underrättas på sätt i 17 §
4 mom. första stycket sägs.
Den mark, som skall avstås, skall till läge och gränser angivas på be
styrkt kopia av stadsplanekartan eller särskild karta med samma noggrann
het.
Om byggnadsnämnds skyldighet att göra anmälan till inskrivningsmyn
digheten, då fråga väckts om tillämpning av 70 § eller 165 § första stycket
byggnadslagen, stadgas i förstnämnda paragraf.
27 § Vad i 26 § fö rsta, andra och tredje styckena stadgas skall äga mot
svarande tillämpning i äre nde om förpliktande för ägare av mark, för vil
ken byggnadsplan skall fa stställas eller fastställts, att upplåta mark till väg
eller annan allmän plats jämlikt 113 § eller 165 § andra stycket byggnadsla
gen. Väckes frågan hos länsstyrelsen, har denna att fullgöra vad som så
lunda är föreskrivet för byggnadsnämnd.
Om skyldighet för byggnadsnämnd el ler länsstyrelse att i nu a vsett fall
göra anmälan till inskrivningsmyndig heten stadgas i 113 § byggnadslagen.
28 § Vid handläggning av fråga om upprättande eller fastställande av
byggnadsplan skall länsstyrelsen tillika taga under övervägande, huruvida
vägförening, varom stadgas i lag en om enskilda vägar, bör bildas för plan
området.
3 kap. Om utomplansbestämmelser
29 § Inom område där utomplansbestämmelser äga tillämpning, skall,
såvida ej regeringen annorlunda förordnat, i sådant hänseende gälla följan
de;
1) Byggnad må ej uppföras med mindre valet av plats för den tillämnade
bebyggelsen kan anses lämpligt från allmän synpunkt. Härvid skall, utöver
vad som sägs ne dan, särskilt beaktas att områden med särskild naturskön
het eller säregna naturförhållanden samt områden som äro lämpade och
behövliga för friluftsliv såvitt möjligt be varas.
2) T omtplats må ej bebyggas i större omfattning än att till gårdsplan och
för andra fastighetens behov återstår det utrymme som med hänsyn till or
tens sed, fastighetens användningssätt och övriga o mständigheter kan an
ses skäligt.
3) Byggnad, vars användande kan antagas orsaka behov av vägförbin-
delse eller anordning för vattenförsörjning eller för bortledande av spillvat
ten eller annan flytande orenlighet, må ej uppföras, med mindre möjlighet
föreligger att tillgodose sagda behov.
1694
4) Byggnad må ej uppföras på mindre av stånd än 4,5 meter från enskild
¬
väg, som är av betydelse med hänsyn till allmänna samfär dseln, och ej när-
SFS 1981: 873
mare vägens mittlinje än 9 meter.
5) Bostadsbyggnad må ej uppföras i flera än två våningar eller till större
höjd än 7,5 meter och må ej innehålla flera än två bostadslägenheter.
När särskilda omständigheter föranleda det äger byggnadsnämnden
medgiva undan tag från bestämmelserna under 3)-5) här ovan, såvitt det
kan ske utan att sundheten, trafiksäkerheten, tryggheten mot brand eller
trevnaden eftersättes.
30
4 kap. Om tomtindelning m. m.
31 § Där stadsplan eller byggnadsplan finnes, åligger det byggnadsnämn
den att med särskild uppmärksamhet följa och i mån av behov å skiss eller
karta angiva, hur bebyggandet fortskrider inom det planlagda området.
Där sä finnes påkallat, skall nämnden verkställa särskild utredning för
bedömande hur bebyggelse och fastighetsbildning lämpligen bör ske för att
ingå som led i et t ändamålsenligt utnyttjande av området.
32 § I fråga om område med stadsplan skall byggnadsnämnden vaka
över att tomtindelning kommer till stån d när sådan erfordras. Har stads
planen ändrats och följer därav, att ändring bör ske jämväl av tomtindel
ningen, eller är gällande tomtindelning eljest icke ändamålsenlig, har
nämnden att vidtaga åtgärd for ändring av denna, när så kan ske och nämn
den finner det erforderligt.
33 § Vid tomtindelning skall eftersträvas att i anslutning till stadsplanen
nå en ändamålsenlig, enkel och redig indelning av kvarteret. Med tomt
jämställes härvid del av kvarter som förutsättes skola tagas i ans pråk for
bildande av samfällighet. Vaije fastighet skall hava erforderlig förbindelse
med gata. Behörig hänsyn skall tagas till bestående äganderätts- och servi-
tutsförhållanden samt av markens ägare uttryckta önskemål.
34 § / mom. Förslag till tomtindelning skall upprättas av person, som är
behörig till tjänst som chef för fastighetsbildningsmyndighet. Förslaget
skall u tmärkas å karta. Till förslaget skall ock höra beskrivning, i vilken
för varje tomt eller sådan samfällighet som avses i 33 § skola upptagas
storleken av vart och ett av de områden av vilka enheten skall bildas samt
dennas ytinnehåll. På kartan eller i beskrivn ingen skall även angivas vilka
servitutsbildningar som erfordras för att mot tomt svarande fastighet skall
anses öv erensstämma med förslaget. Vid förslaget skall vara fogad för
teckning över ägare av mark inom kvarteret.
Vid forsla gets uppgörande bör samråd ske med markägarna varjämte,
där så prövas lämpligt, tillfälle bör beredas kommunstyrelsen att yttra sig i
frågan.
' Paragrafen upphävd genom 1972:776.
1695
¬
SFS 1981: o73
2 mom. Förslag till tomtindelning skall genom byggnadsnämndens för
sorg utställas till granskning under viss tid, minst tre veckor; och äger den,
som ej åtnöjes med förslaget, att under samma tid framställa anmärkning
däremot hos nämnden. Utställande erfordras dock icke, om samtliga ägare
av mark inom kvarteret eller, där förslaget uppenbarligen berör blott vissa
^
markägare, dessa skriftligen medgivit att dylikt förf arande ej tillämpas.
Om u tställande av förslag till tomti ndelning skola ägarna av mark inom
kvarteret underrättas på sätt i 1 7 § 4 mom. första stycket sägs, dock att un
derrättelse icke erfordras till markäg are, som uppenbarligen ej beröres av
förslaget. Är markägares vistelseort okänd och finnes ej någon, som veter
ligen äg er att föra talan f ör honom, skall kungörelse om utställandet före
'
den bestämda tidens början ske i Post- och Inrikes Tidningar.
'
Vidtages ändring i förslaget, sedan det varit utställt till granskning, skall
stadgandet i 17 § 5 mom. äga motsva rande tillämpning.
^
3 mom. Sedan byggnadsnämnden antagit förslag till tomtindelning, skall
nämnden översända handlingarna i ärendet till länsstyrelsen.
Då länsstyrelsen fastställt tomlindelning, skall länsstyrelsen samma dag
översända underrättelse därom till byggnadsnämnden, kommunstyrelsen
^
och kommunal fastighetsregistermyndighet, om sådan finnes inom kom-
munen, samt de markägare, som i ären det framställt yrkande, vilket helt
eller delvis lämnats utan bifall. Där till följd av stadgandet i 150§ tredje
stycket byggnadslagen klagan över beslutet ej får föras, har länsstyrelsen
att å kartan teckna bevis att beslutet på grund därav vunnit laga kraft.
•
4 mom. Vad i denna paragraf är stadgat om antagande och fastställande
-
av tomtindelning skall i tillämpliga delar gälla jämväl ändring eller upphä-
^
vande av sådan indelning.
^
5 kap. Om byggande
Inledande bestämmelser
35 § I fråg a om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed
jämförlig näring äga stadgandena i de tta kapitel tillämpning endast inom
område med fastställd gen eralplan, stadsplan eller byggnadsplan.
36 § Vad i detta kapitel stadgas om tomt gäller fastighet, samfällighet
och annan för bebyggelse avsedd enhet.
Med gata förstås i detta kapitel område som i fastställd generalplan eller
stadsplan avsetts till gata, torg eller eljest för allmän trafik, område som i
byggnadsplan a vsetts till väg elle r annan allmän plats, inom områd e med
utomplansbestämmelser belägen enskild väg som är av betydelse för all
männa samfärdseln inom området, så ock allmän väg.
Angående vad som är att hänföra till nybyggnad stadga s i 75 §.
37 § Där i detta kapitel eller i stads plan, byggnadsplan eller utomplans
bestämmelser givits föreskrift om hushöjd, källardjup eller dylikt, skall,
såvida annat ej angivits, måttet räknas från angränsande gatas medelnivå
invid tomten. För fritt liggande byggnad inne å tomt räknas måttet från
markens medelnivå invid byggnaden. Byggnad må härvid ej , med mindre
1696
särskilda skäl föreligga, anses såsom fritt liggande inne å tomt, om någon
¬
del därav ligger närmare gata än 6 meter. Byggnads höjd räknas till skär-
gfg 1981; 873
ningen mellan fasa dplanet och takplanet.
Har föreskrift givits om visst antal våningar, skall såsom våning anses
källare, om golvet i den närmast högre våningen lägges mer än 1,5 meter
över omgivande markyta och byggnadsnämnden ej med hänsyn till ter
rängförhållandena medgiver annan bedömning.
Nybyggnad
38 § En by ggnads yttre skall ges sådan utformning och färg, som stads-
eller landskapsbilden fordrar och som är lämplig både för byggnaden som
sådan och för en god helhetsverkan. Inom ett bebyggelseområde som ut
gör en värdefull miljö skall dessutom särskild hänsyn tas till områdets
egenart.
En byggnad som är av större värde från historisk, kulturhistorisk eller
konstnärlig synpunkt får inte förvanskas vare sig genom arbeten på själva
byggnaden eller genom bebyggelse i grannskapet. Om fasta fomlämningar
finns särskilda bestämmelser.
39 § Byggnad skall förläggas till sådant ställe å tomten som är lämpligt
med hänsyn till landskapsb ilden och så att den på lämpligt sätt ansluter till
övrig bebyggelse å tomten och å närbelägen mark. Byggnad inom område
med stadsplan eller byggnadsplan skall, såvida annat ej föreskrivits i pla
nen eller medgives av byggnadsnämnden, läggas i gatulinjen eller, om för
gård finnes, i inre förg årdslinjen.
I övrigt skall, där ej annat är föreskrivet, vid val av plats för byggnad
iakttagas
a) att byggnad, som ej sammanbygges eller kan förväntas komma att
sammanbyggas med byggnad på granntomt, icke må läggas på mindre av
stånd från gränsen mot denna än som motsvarar hälften av den för byggna
den tillåtna största höjden och ej närmare gränsen än 4,5 meter; samt
b) a tt avståndet mellan byggna der å samma tomt ej må vara mindre än
den för någondera byggnaden tillåtna största höjden.
Byggnadsnämnden äger medgiva undantag från bestämmelserna i andra
stycket, om det finnes påkallat av särskilda skäl samt kan ske utan men för
granne eller fara för sundhet, brandsäkerhet eller trafiksäkerhet och utan
att ett lämpligt bebyggande av området försvåras. Kan åtgärden inverka på
förhållandena å angränsande tomt, skall dess ägare höras i saken.
40 § Byggnads tak må icke skjuta över ett plan, som skär närmaste fa-
sadplan på den för byggnaden tillåtna högsta höjden och höjer sig inåt
byggnaden med en lutning av 45°. Byggnadsnämnden äger dock medgiva,
att takkupor och andra anordningar, som kunna anses påkallade med hän
syn till byggnadens utseende eller av praktiska skäl, skjuta över detta plan.
41 § I mom. Där icke annat föreskrivits i gällande plan, må byggnad ej
uppföras så, att någon del därav når över gata.
Byggnadsnämnden äger dock medgiva
a) att grundkonstruktion, fasadlist, trappsteg ovan gatuplanet, flagg-
1697
107-SFS 1981
¬
SFS 1981: 873
stång, intagningsbrunn för kablar eller annan liknande mindre byggnadsdel
skjuter över gräns mot gata;
b) att balkong, burspråk eller annan liknande byggnadsdel utbygges
över gata; samt
c) att port, dörr, grind eller fönster vid öppnandet når ut över gata.
Medgivande, som nu sagts, må lämnas endast när det med hänsyn till ga
tans bredd och övriga omständigheter kan ske utan olägenhet för trafiken
eller eljest. I fall, som avses i an dra stycket b), skall särskilt tillses, att
anordningen icke medför men för grannfastighet.
2 mom. Vad i 1 mom. är föreskrivet om befogenhet för byggnadsnämnd
att medgiva byggande å gatumark skall äga motsvarande tillämpning där
någon vill uppföra byggnad så, att den skjuter in på annan mark, som enligt
gällande plan eller a ndra gällande föreskrifter ej får bebyggas.
42 § Byggnads grundkonstruktion och stomme samt övriga byggnadsde
lar, som kunna utsättas för belastning, skola hava betryggande bärförmå
ga, stadga och beständighet.
42 a § Bostäder för annat ändamål än fritidsändamål och de utrymmen i
byggnad till vilka allmänheten äger tillträde eller som utgöra arbetslokal
skola utformas så att de bliva tillgängliga för och kunna nyttjas av personer
vilkas rörelsefö rmåga eller orienteringsförmåga är nedsatt till följd av ål
der, handikapp eller sjukdom.
Bostadsbyggnad i tv å våningar och bostadsbyggnad med högst två bo
stadslägenheter får uppföras utan hiss eller motsvarande anordning.
Byggnadsnämnden kan medgiva undantag från kravet på tillgänglighet
till bostadsbyggnad i högst två våningar och bostadsbyggnad med högst
två bostadslägenheter, där så påkallas med hänsyn till terrängförhållande
na.
Byggnadsnämnden kan i fråga om arbetslokal medgiva undantag från de i
första stycket angivna kraven, där så påkallas med hänsyn till arten av den
verksamhet för vilken lokalen är avsedd.
43 § / mom. Uppföres byggnad i gräns mot annan tomt och är ej det
framförvarande området undantaget från bebyggande till minst 9 meters
bredd, skall byggnaden, såvida annat ej föreskrivits i gällande plan, skiljas
från granntomten medelst brandmur.
Där fråga ä r om byggnader i hö gst två våningar, må byggnadsnämnden
medgiva befrielse från skyldigheten att uppföra brandmur, om grannarna
äro ense därom och byggnaderna i övrigt anordnas på ett med hänsyn till
brandfaran betryggande sätt.
1 fråga om envåningsbyggnad må anstånd med eller befrielse från skyl
digheten att uppföra brandmur medgivas av byggnadsnämnden, där nämn
den efter grannens hörande finner detta med hänsyn till byggnadens ring a
storlek, avståndet till byggnad på angränsande tomt och övriga omständig
heter kunna ske utan olägenhet.
2 mom. Om sä rskilda skäl tala därför må byggnadsnämnden medgiv a att
brandmur eller annan vägg anordnas gemensamt för byggnader som sam
manbyggas, där det kan ske utan olägenhet och grannarna äro ense därom.
1698
¬
44 § I mom. Byggnad skall med avseende å konstruktion och inredning
SFS 1981:873
utföras så, att faran för brand ej blir större än som betingas av hänsyn till
dess ändamål, angränsande bebyggelse och omständigheterna i övrigt. Där
annan bebyggelse finnes i gr annskapet, skall byggnads tak utföras av eller
täckas med material, som i tillräcklig mån skyddar mot spridning av brand.
Större byggnad skall, om byggnadsnämnden finner det erforderligt, uppde
las i lämpligt stora enheter genom brandsäker mur.
2 mom. Byggnad i två våningar sk all, om den upptager större planyta än
200 kvadra tmeter och icke genom brandsäker mur uppdelas i e nheter av
högst denna storlek, utföras så, att den kan betecknas som brandhärdig.
Detsamma gäller byggnad i två våningar med flera än två bostadslägenhe
ter, därest bostads- eller arbetsrum inredes på vinden.
3 mom. Byggnad i tre eller flera våningar skall utföras så, att den kan be
tecknas såsom brandsäker.
Vad nu sagts gäller ock byggnad i två v åningar, om i bygg naden skall in
rymmas:
a) samlingslokal för mer än 150 personer;
b) undervisningsanstalt för mer än 150 elever;
c) hotell eller pensionat för mer än 50 gäster;
d) vårdanstalt, elevhem eller därmed jämförlig inrättning med mer än 50
platser; eller
e) industriell rörelse som i regel s ysselsätter mer än 50 personer eller
som med hänsyn till verksamhetens art innebär särskild fara för brand.
4 mom. Skulle tillämpning av be stämmelserna i 2 eller 3 mom. medföra
oskälig kostnad eller föreligger e ljest särskilt skäl till undan tag, må sådant
medgivas av byggnadsnämnden.
5 mom. Inom utrymme ovan inredd vind må boningsrum ej anordnas så
vida ej byggnadsnämnden medgiver undantag med hänsyn till vidtagna åt
gärder mot brandfara.
6 mom. Byggnad skall hava erf orderligt antal utgångar, trappor och and
ra utrymningsväga r, ägnade att bereda trygghet vid brand. Trappa skall
hava tillräcklig bredd och lämplig stigning samt skall, i den mån så erford
ras, vara försedd med ledstång och räcke.
7 mom. Eldstäder och andra anordningar för uppvärmning, rök- och
ventilationskanaler, sopnedkast, hissar, portar och liknande anordningar,
gårdslanteminer, ledningar för vattenförsörjning och avlopp samt därmed
förbundna anordningar, ledningar för gas och elektrisk ström samt utrym
men för sär skilda ändamål, såsom pannrum, garage, tvätt- och torkrum,
bränsleförråd och dylikt skola anordnas så, att brandfara, risk för olycks
fall eller sanitär olägenhet icke uppkommer.
44 a § En byggnad skall utföras så att den möjliggör god energihushåll
ning,
Om en byggnad för stadigvarande bruk innehåller bostads- eller arbets
rum och är avsedd för annat ändamål än fritidsändamål, skall byggnadens
uppvärmningssystem i skälig utsträckning utformas så att det utan omfat
tande ändringar kan användas för uppvärmning med skilda energislag som
är lämpliga från allmän energisynpunkt. Om byggnaden är en bostadsbygg
nad med högst två bostadslägenheter och i huvudsak skall v ärmas upp ge
nom användn ing av elenergi eller naturgas, skall den i skälig omfattning
1699
¬
SFS 1981: 873
anordnas så att ett byte till uppvärmning genom annat energislag underlät-
tas.
En sådan bostadsbyggnad med högst två bostadslägenheter som är av-
^
sedd for annat ändamål än fritidsändamål får inte utföras med ett uppvärm-
j
ningssystem med direktverkande elvärme, om det inte finns särskilda skäl.
45 § Byggnadskall.idenmåndeterfordras, vara försedd med anordning
för uppstigning på taket.
^
Där så erfordras skall härjämte finnas anordning för uppstigning på skor
sten.
Uppgår byggnads höjd över närmast kringliggande mark på någon punkt
till åtta meter eller finnes på taket lanternin, ljusbrunn eller liknande, skall
byggnaden, där det icke av särskild orsak kan anses obehövligt, vara för
sedd med anordningar till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från
, ^
taket.
46 § Byggnad för stadigvarande bruk, vari inrymmes bostads- eller ar
betsrum, skall anordnas och inredas så, att den bereder möjlighet till trev
nad och god hygien. Den skall innehålla nödiga förvaringsutrymmen samt
vara försedd med behövlig sanitär utrustning.
Särskilt skall beaktas följande:
1. Byggnaden skall bereda erforderlig värme- och ljudisolering samt till
fredsställande skydd mot fukt.
2. Byggnaden skall kunna uppvärmas och ventileras på tillfredsställande
sätt.
3. I boningsrum samt i k ök, som hör till bo stadslägenhet, skall finnas
fönster, som vetter omedelbart åt det fria och lämnar god dager.
4. Arbetsrum och därtill hörande personalrum skola hava tillräckligt
luftutrymme och kunna tillfredsställande belysas, därvid dagerbelysning
bör anordnas, om förhållandena medgiva sådan.
5. Till byggnad skola höra anordningar som möjliggöra att avfall från
byggnaden kan omhändertagas och bortforslas på ett tillfredsställande
sätt.
6. Rumshöjden i bostadslägenhet skall, räknat från golv till tak, vara
minst 2,40 mete r.
7. Golvytan i boningsrum må ej understiga 7 kvadratmeter.
8. Till bostad slägenhet skola höra vindskontor eller annat därmed jäm
förligt förvaringsrum samt lämpligt utrymm e för förvaring av matvaror.
9. För dem som bo i byggnaden skall finnas tillgång till utrymmen med
anordningar för tvätt och torkning, plats för rengöring och vädring av säng
kläder, mattor och dylikt samt, där så erfordras, utifrån lätt tillgänglig för
varingsplats för cyklar och barnvagnar.
10. Lägenhet skall om möjligt hava soligt läge o ch helst göras genom-
luftbar.
11. Lägenhet skall vara försedd med balkong eller uteplats där förhål
landena så medgiva och kravet är befogat med hänsyn till lägenhetens stor
lek.
47 § Med avs eende å arbetsrum må byggnadsnämnden medgiva undan-
1700
tag från bestämmelserna i 46 § andra stycket 1 -6, där sådant påkallas med
¬
hänsyn till arten av den verksamhet, för vilke n rummet är avsett. Nämn-
SFS 1981: 873
den må ock medgiva, att mindre utrymme för matlagning inrättas utan
fönster, såvida anordningar vidtagas för att på annat sätt tillgodose beho
vet av luftväxling och god belysning. Möter i särskilt fall betydande svårig
het att iakttaga övriga stadganden i 46 § eller tala e ljest synnerliga skäl för
att något av de ssa stadganden frångås, må byggnadsnämnden medgiva så
dant undantag som är förenligt med trevnad, bekvämlighet och god hygien.
Byggnadsnämnden må dock ej i något fall medgiva lägre rumshöjd än 2,10
meter.
48 § Byggnad för särskilt ändamål, såsom industribyggnad, byggnad för
undervisning, vårdanstalt, hotell, pensionat, samlingslokal samt lokal för
hantverk eller handel, skall utöver vad förut är stadgat fylla d e särskilda
krav, som med hänsyn till v erksamhetens art skäligen böra uppställas på
hygien, skydd mot ohälsa, olycksfall och brandfara samt på trevnad och
bekvämlighet för dem, som skola vistas i byggnaden.
Särskilt skall iak ttagas,
a) att väggar, tak och golv utföras i sådant material och få sådan utform
ning att de uta n svårighet kunna rengöras i den omfattning och på det sätt
verksamheten fordrar:
b) att erforderliga anordningar vidtagas för att avlägsna och oskadliggö
ra fast eller flytande avfall oc h orenlighet ävensom damm, rök, gas eller
ånga, som uppkommer i verksamheten; samt
c) att tillräckliga utrymmen avses till p ersonalrum.
48 a § Vid sådan ändring av en byggnad, som enligt 75 § b)-f) är att hän
föra till nybyggnad, skall 38 § första stycket, 40 och 42-48 §§ tillämpas en
dast beträffande de delar av byggnaden som berörs av ändringen. Bestäm
melserna i 40 och 42-48 §§ skall dock tillämpas endast i de n omfattning
som erfordras för att dessa delar av byggnaden skall uppfylla skäliga an
språk på säk erhet, handikappanpassning, god energihushållning, trevnad,
god hygie n och godtagbar avfallshantering.
I byggnadens övriga delar skall sådana brister som avser hållfasthet,
brandsäkerhet eller sanitära förhållanden undanröjas, om de innebär så av
sevärda olägenheter att de inte skäligen kan godtas.
Till nybyggnad ej hänförlig ändring av byggnad
49 § Vid sådan ändring av byggnad, som ej är att hänföra till nybyggnad,
skola bestämmelserna i 38-48 §§ äga m otsvarande tillämpning i fråga om
de delar av byggnaden, som beröras av ändringen.
Byggnadsnämnden äger medgiva undantag, där sådant påkallas av om
ständigheterna och icke medför brandfara eller olägenhet i sanitärt av seen
de eller eljest.
Underhåll av byggnad
50 § Byggnad skall underhållas så, att hållfastheten icke äventyras, att
brandfara, sanitär olägenhet eller vanprydnad icke uppkommer. Anord
ningar som avses i 46 § andra stycket 5 skola hållas i stån d.
1701
¬
SFS 1981:873
Byggnad eller del av byggnad, som har utförts i enlighet med bestämmel
serna i 44 a §, skall underhållas så att möjligheterna till god energihushåll
ning i skä lig utsträckning bibehålles.
Rivning av byggnad
51 § / mom. Har byggnad genom brand eller annorledes blivit skadad i
väsentlig mån e ller är den på grund av vanvård att anse som förfallen och
blir den ej iståndsatt inom skälig tid, äger byggnadsnämnden, om så prövas
erforderligt, föreskriva att byggnaden skall riva s.
2 mom. Kan byggnad, som skall riva s, antagas vara behäftad med ohyra
eller virkesförstörande insekter, skall åtgärd vidtagas till deras utrotande.
Skyltar, andra fasta anordningar, upplag m. m.
52 § Skyltar, andra fasta anordningar, såsom vindkraftverk, radioanten
ner, murar och bensinpumpar samt ljusanordningar, oavsett om de är fast
anordnade eller inte, skall vara lämpade för platsen samt i fråga om form,
färg och utförande i övrigt fylla skäliga anspråk på prydlighet. Särskilt
skall beaktas att de inte
1. inverkar menligt på stads- eller landskapsbilden,
2. medför brandfara eller risk för olycksfall,
3. skymmer sikten längs någon gata eller på annat sätt stör trafiken på
en gata eller någon annanstans eller
4. stör dem som bor i närhet en.
Anordningar som är skadade eller på något annat sätt bristfälliga skall
snarast repareras eller tas bort.
Upplag får inte anordnas så att de orsakar brandfara eller risk för olycks
fall, skymmer sikten för trafiken eller för dem som bor i när heten, vanpry
der omgivningen eller på annat sätt medför någon olägenhet av betydelse.
Tomts ordnande
53 § / mom. Tomt skall, vare sig den tagits i anspråk f ör sitt ändamål el
ler icke, hållas i vårdat skick. Därvid skall tills es, att växtligheten ej hind
rar sikten för trafiken.
2 mom. Bebyggd tomt skall beträffande lutning och höjdläge samt plante
ring och inhägnad vara anordnad på lämpligt sät t med hänsyn särskilt till
ljustillförseln samt till stads- eller landskapsbilden. Byggnadsnämnden äger
föreskriva att å tomten skall anordnas och vidmakthållas plantering eller
annan liknande anordning. Nämnden äger ock föreskriva, att stängsel skall
hållas mot gata.
3 mom. Å tomt skall in om- eller utomhus finnas särskilt, tillräckligt stort
utrymme till par kering, lastning och lossning av fordon för dem som bo el
ler vistas på tomten samt för verksamhet som där bedrives, såvida dylikt
utrymme kan beredas för rimlig kostnad och utan synnerlig olägenhet i öv
rigt. Från vad sålunda foresk rivits äger byggnadsnämnden medgiva undan
tag, om särskild plats för fordonen beretts annorstädes än å tomten så ock
eljest om särskilda skäl äro därtill.
1702
4 mom. Inrymmer byggnad bostadsläg enhet, skall på tomten eller på ut-
¬
rymme som är gemensamt för flera bostadslägenheter finnas tillräckligt
SFS 1981:873
stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse, om sådan friyta kan bere
das för rimlig kostnad och utan synnerlig olägenhet. Byggnadsnämnden
kan medgiva unda ntag från denna bestämmelse, om särskilda skäl förelig
ga.
Byggnadslov
54 § I wjo/n.Följande åtgärder får inte företas utan byggnadsnämndens
lov (byggnadslov):
1. Åtgärder som enligt 75 § hänförs till nybyggnad.
2. Sådan ändring av en byggnad, som berör konstruktionen av dess bä
rande delar eller av eldstäder, rök- eller ventilationskanaler eller som avse
värt påverkar byggnadens planlösning eller yttre utseende.
3. Sådan ändring av en byggnad, som innebär att ledningar för vatten
försörjning eller avlopp samt anordningar som är förbundna med så dana
ledningar installeras eller väsentligt ändras.
4. lanspråktagande av en byggnad eller en del av en byggnad för väsent
ligen anna t ändamål än det som byggnaden tidigare har använts för eller
som finns angivet på en godkänd ritning.
5. Uppförande eller väsentlig ändring av en mur, ett plank eller någon
liknande anordning.
6. Uppförande av ett vindkraftverk, om vindturbinens diameter är stör
re än två meter eller om anordningen placeras på ett avstånd från tomt
gränsen som är mindre än anordningens höjd över marken eller om anord
ningen fast monteras på en byggnad. Byggnadslov krävs även för väsentlig
ändring av en sådan anordning.
7. Schaktning, fyllning eller annan liknande åtgärd inom en tomt, om åt
gärden medför att höjdläget för tomten eller för en del av den ändras avse
värt.
8. Inrättande av en fast cistern eller annan fast anordning för hantering
eller förvaring av brännbara vätskor, om inte anordningen skall tillgodose
endast en viss fastighets husbehov.
9. Inrättande av upplag.
Inom områden med stadsplan krävs dessutom byggnadslov för omfärg-
ning av en fasad som inte vetter mot en kringbyggd gård eller annan sådan
plats, för utbyte av taktäckningsmaterial, för rivning av en byggnad och för
uppsättande eller väsentlig ändring av en skylt eller en ljusanordning.
Byggnadslov krävs också för rivning av en byggnad inom områden där för
bud mot nybyggnad gäller enligt 35 § byggnadslagen (1947:385) samt för
uppsättande eller väsentlig ändring av en skylt eller en ljusanordning inom
områden med byggnadsplan.
1 fråga om sådana områden som är belägna i närheten av en befintlig el
ler planerad befästning, en statlig flygplats, annan flygplats om den är av
sedd för allmänt bruk, en atomreaktor eller annan atomenergianläggning
får länsstyrelsen, i den omfattning som behövs, föreskriva att byggnadslov
skall sökas för inrättande av en materialgård eller en ljusanordning eller för
schaktning, fyllning eller liknande åtgärder. En sådan foreskrift skall kun
göras på det sätt som anges i 24 § I mom. för sta stycket.
2 mom. Bestämmelserna om byggnadslov i 1 mom. gäl ler inte i fråga om
1703
¬
SFS 1981:873
följande åtgärder beträffande en bostadsbyggnad med högst två bos tadslä
genheter eller en byggnad av annat slag som hör till en sådan bostadsbygg
nad:
1. Inrättande eller ändring av en ledning för vattenförsörjning eller av
lopp, om byggnaden skall vara ansluten till en egen anläggn ing för vatten
försörjning eller avlopp. Detsamma gäller i fråga om anordningar förbund
na med en såda n ledning.
2. Annan invändig ändring under förutsättning
att ändringen inte innebär att det inreds någon ytterligare bostadslägen
het eller någon lokal för handelsrörelse, hantverk eller industri,
att ändringen inte berör konstruktionen av byggnadens bärande delar,
eldstäder eller rökkanaler.
3. Omfärgning av byggnadens fasad, om åtgärden inte medför att bygg
nadens karaktär väsentligt ändras.
4. Anordnande av en skyddad uteplats med hjälp av en mur eller ett
plank som uppförs i anslutning till bostadsb yggnaden och placeras minst
4,5 meter från tomtgränsen. Muren eller planket får dock inte vara högre
än 1,80 meter och inte sträcka sig mer än 3 meter ut från byggnaden.
5. Anordnande av ett skärmtak i anslutning till bostadsbyggnaden över
en sådan uteplats som anges i punkt 4, över en altan, balkong eller entré.
Skärmtaket får dock inte vara större än 12 kvadra tmeter och inte heller
sträcka sig närmare tomtgränsen än 4,5 meter.
6. Uppförande av högst två uthus eller andra liknande fristående bygg
nader, som inte är avsedda som bostad, i o medelbar närhet av bostads
byggnaden. Dessa får dock uppföras endast under förutsättning
att den sammanlagda byggnadsarean inte är större än 10 kvadratmeter,
att taknockshöjden inte överstiger 3 meter,
att byggnaderna placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen eller på det
avstånd från denna som kan vara föreskrivet i fastställd generalplan, stads
plan, byggnadsplan eller utomplansbestämmelser.
Bestämmelserna i 1 mom. gäller i nte i fråga om byggnader, som tillhör
staten eller en landstingskommun.
3 mom. Befrielse från skyldighet att söka byggnadslov må av länsstyrel
sen medgivas i fråga om industriområde, som ligger avskilt från annan be
byggelse och är i en ägares hand, såframt det kan anses uppenbart att om
rådet ändock kommer att bebyggas på tillfredsställande sätt samt medgi
vandet tillstyrks av byggnadsnämnden och yrkesinspektionen. Medgivan
det må när som helst återkallas.
4 mom. Den som ämnar verkställa byggnadsarbete, för vilket byggnads
lov ej erfordras, äger ändock, om han så önskar, genom ansökan påkalla
byggnadsnämndens prövning av åtgärden. Om sådant ärende skall i till
lämpliga delar gälla vad som är föreskrivet om ärende rörande byggnads
lov.
55 § / mom. Ansökan om byggnadslov göres skriftligt hos byggnads
nämnden. Beträffande enklare åtgärder får ansökan göras muntligt. Be
stämmelser om prövning av fråga om byggnadslov utan ansökan finns i la
gen (1976: 666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m.
Den som ansöker om byggnadslov för uppförande av nybyggnad eller
för tillbyggnad av en befintlig byggnad skall ge in en situationsplan över
¬
tomten, som visar både de befintliga byggnadernas och den tillämnade
SFS 1981; 873
byggnadens läge. samt ritningar rörande företaget med den beskrivning
som behövs. Om ansökningen avser en byggnad som inrymmer en eller fle
ra bostadslä genheter, skall situationsplanen dessutom visa utrymmen för
lek och utevistelse, för parkering samt för tillfartsvägar för biltrafik. Inom
ett område, där byggnadsnämnden tillhandahåller nybyggnadskartor, skall
situationsplanen vara grundad på en sådan karta. Om det inte finns särskil
da skäl för något annat, skall situationsplanen och ritningarna ges in i tre
exemplar.
Den som ansöker om byggnadslov för någon annan åtgärd skall ge in de
ritningar och beskrivningar som behövs.
2 mom. Erfordras ytterligare utredning som icke lämpligen kan inför
skaffas genom byggnadsnämndens försorg, äger nämnden förelägga sökan
den att inom viss tid inkomma därmed vid äve ntyr att ansökningen eljest
förklaras förfallen.
3 mom. Byggnadsnämnden får medge att ritningar och beskrivningar ges
in allteftersom arbetet fortgår. Nämnden får i fråga om arb eten av mindre
omfattning medge befrielse från skyldigheten att ge in sit uationsplan, rit
ningar och beskrivningar.
Vid tillämpning av 29 § första stycket I) får byggnadsnämnden vägra
byggnadslov utan tillgång till ritningar rörande företaget.
4 mom. Vid an sökan om byggnadslov för byggnadsföretag, som avser
arbetslokal eller personalrum för verksamhet vari arbetstagare skall an
vändas till arb ete för arbetsgivares räkning, skall såvitt möjligt fogas be
hövlig beskrivning av den avsedda verksamheten. I sådant ärende skall fö
retes utlåtande från yrkesinspektionen om företagets lämplighet från arbe
tarskyddssynpunkt.
56 § / mom. När byggnadsnämnden prövar en ansökan om byggnadslov,
skall den se till, att det tillämnade företaget inte strider mot byggnadslagen
(1947:385), väglagen (1971:948), lagen (1939:608) om e nskilda vägar, na
turvårdslagen (1964:822), miljöskyddslagen (1969:387), arbetsmiljölagen
(1977: 1160), bostad ssaneringslagen (1973:531), lagen (1976:296) om kris
koppling m.m., denna stadga eller föreskrifter som har meddelats med
stöd av dessa författningar. Om tomtens ägare enligt byggnadslagen är
skyldig att betala bidrag till kostnaden för gata eller att anordna utfartsväg
eller avlopp från tomten, får byggnadslov för nybyggnad i nte beviljas in
nan skyldigheten har fullgjorts e ller nöjaktig säkerhet har ställts.
Byggnadslov för ett byggnadsföretag som avses i 55 § 4 mom. får beviljas
endast om det föreligger ett utlåtande från yrkesinspektionen och det av
detta framgår att ett skyddsombud, en skyddskommitté eller organisation
som företräder arbetstagarna har fått tillfälle att yttra sig över byggnadsfö
retaget. Vad nu sagts gäller dock endast om det är känt för vilket slag av
verksamhet arbetslokalen är avsedd.
Om det i ett utlåtande från yrkesinspektionen har angivits att den pröv
ning i arbetarskyddshänseende som behövs inte har kunnat göras, skall be
slutet om byggnadslov innehålla en erinran om skyldigheten att göra anmä
lan enligt 1 § andra stycket arbetsmiljöförordningen (1977: 1166).
Inom ett o mråde, som inte ingår i stadspla n eller byggnadsplan, får lov
1705
1
¬
SFS 1981:873
inte ges till nybyggnad som skulle innefatta tätbebyggelse. Detta gäller
dock inte när det är fråga om
1. nybyggnad för jordbrukets, fiskets, skogsskötselns eller något där
med jämförligt behov eller
2. tätbebyggelse av mindre omfattning som avses i 5 § andra stycket
byggnadslagen (1947:385).
Vid prövningen av en ansökan om byggnadslov skall en typgodkänd
konstruktion eller ett typgodkänt utförande godtas i de avseenden och un
der de förutsättningar som anges i bevis et om typgodkännande.
2 mom. Utan hinder av vad i 1 mom. sägs må byggnadsnämnden medde
la lov till anordnin gar och mindre byggnader, som avse att tillgodose den
allmänna nyttan och trevnaden, även om de skulle strida mot fastställd ge
neralplan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestämmelser eller in
nefatta tätbebyggelse, såframt de prövas ej avsevärt försvåra markens an
vändning för avsett ändamål.
Byggnadsnämnden må ock meddela lov till uppförandet av tillfällig bygg
nad, oaktat företaget strider mot plan eller bestämmelser som nu sagts el
ler mot bestämmelserna i 37 § första eller andra stycket byggnadslagen, så
framt företaget prövas ej avsevärt motverka det med planen eller bestäm
melserna avsedda syftet. Sådant byggnadslov må avse rätt att låta byggna
den kvarstå högst tre år från det byggnadslovet meddelades, nämnden
dock obetaget att sedermera på ansökan medgiva förlängning av tiden med
högst tre år i sänder.
Angående befogenhet i vissa fall för byggnadsnämnd att medgiva undan
tag från gällande planer, bestämmelser och förbud i vidare mån än nu sagts
stadgas i 67§ .
3 mom. Omfattas åtgärd, för vilken byggnadslov sokes, av förordnande
enligt lagen (1970:725) om lokaliseringssamråd, får byggnadslov icke be
viljas utan att sökanden företett bevis enligt 2 § samma lag att han fullgjort
sin samrådsskyldighet. Vad nu sagts gäller dock icke sökande som vid
prövning enligt 136 a § byggnadslagen erhållit regeringens tillstånd till att
verksamhet får förläggas till viss plats.
4 mom. Är ansökan om upprustningsåläggande som avses i 2§ första
stycket bostadssaneringslagen (1973:531) föremål för prövning, får lov till
rivning av byggnad som av ses med ansökningen ej meddelas förrän frågan
om åläggande slutligt avgjorts.
Har upprustningsåläggande utfärdats och har åläggandet ej förfallit, får
lov till rivning av byggnad som avses med åläggandet ej meddelas.
57 § Är åtgärd, för vilken byggnadslov sökes, enligt stadgande i lag eller
författning därjämte beroende på tillstånd av annan myndighet än bygg
nadsnämnd, skall nämnden hänvisa vederbörande att söka sådant till
stånd.
Berör åtgärden område, varest gäller förbud mot bebyggelse med hänsyn
till befintlig eller tillämnad anläggning för försvarsändamål eller luftfart el
ler atomreaktor eller annan atomenergianläggning, och finner nämnden
tvekan råda huruvida hinder mot byggnadslov föreligger med hänsyn där
till, har nämnden att hänvända sig till länsstyrelsen för er hållande av nödi
ga upplysningar i sak en.
1706
ni
¬
58 § I mom. Beslut i ärende rörande byggnadslov skall med delas sökan-
SFS 1981: 873
den skriftligen.
Beviljas byggnadslov, skall underrättelse om beslutet ofördröjligen i re
kommenderat brev eller eljest bevisligen tillställas markägare eller annan
sakägare, som av byggnadsnämnden hörts i äre ndet. I b eslut, varigenom
byggnadslov bevilja s, skola meddelas erforderliga föreskrifter rörande ar
betets utförande samt rörande de anmälningar, som skola göras hos nämn
den. Erfordras tillstånd av annan myndighet än nämnden, bör i be slutet in
tagas erinran därom, såvida icke nämnden förmedlat ansökan om sådant
tillstånd. I beslutet skall därjämte intagas anmaning till sök anden att om
beslutet bevisligen underrätta grannar och andra, vilka kunna beröras där
av.
2 mom. Vid byggnadslov f ör nybyggnad må, om byggnadsnämnden fin
ner det nödigt och sökanden skriftligen samtyckt därtill, fogas villkor att
annan byggnad å tomten skall rivas, ombyggas eller ändras. I beslutet skall
angivas viss tid för villkorets fullgörande.
Byggnadslov, som avser uppsättande eller väsentlig ändring av skylt el
ler ljusanordning må, när särskilda skäl därtill äro, begränsas att avse rätt
att bibehålla skylten eller anordningen viss tid. Byggnadsnämnden äger på
ansökan medgiva förlängning av tiden.
Meddelas byggnadslov till åtgärd som redan har utförts, må som villkor
för sådant lov föreskrivas skyldighet att vidtaga de ändringar i det utförda
som befinnas nödvändiga. I beslutet skall angivas viss tid för villkorets
fullgörande.
3 mom. Av handlingar, som jämlikt 55 § ingivits till byggnadsnämnd,
skall ett exemplar förses med påskrift om nämndens beslut och återställas
till sökanden. Beviljas byggnadslov, skall ett exemplar av handlingarna för
varas i nämndens arkiv.
4 mom. Har byggnadsnämnden i beslut om byggnadslov frångått me
ning, som i ärendet uttalats av annan myndighet, skall nämnden ofördröjli
gen underrätta myndigheten om beslutet.
59 § Byggnadslov är förfallet, såvida icke inom två år det medgivna arbe
tet påböljats eller efter inträffat avbrott återupptagits. I intet fall äger bygg
nadslov giltighet för längre tid än fem år.
Inträder förbud mot nybyggnad enligt bestämmelserna i byggnadslagen,
må dessförinnan meddelat byggnadslov ej utnyttjas i vad d et strider mot
forbudet. Påbörjat byggnadsarbete må dock slutföras.
Byggnadsarbete och tillsyn å sådant arbete
60 § Byggnadsarbete skall utföras enligt gällande bestämmelser och fast
ställda ritningar samt med ändamålsenligt material och i övrigt på betryg
gande sätt.
Vid arbetet skola iakttagas de försiktighetsmått, som äro erforderliga till
förekommande av skada å person och egendom, samt vad som skäligen på
kallas till undvik ande av obehag för trafikanter och närboende.
Särskilt bör vid arbetet beaktas
att schaktnings- samt grundläggnings- och rivningsarbeten verkställas
1707
¬
SFS 198l: 873
med försiktighet, så att grannbyggnad eller gata med dess ledningar ej lider
f '
skada;
att byggnadsställningar göras hållfasta och stadiga; samt
att maskinella anordningar, tillfälliga uppvärmningsanordni ngar och dy-
^
likt anordnas så, att brandfara och andra olägenheter såvitt möjligt undvi-
kas.
61 § / mom. För arbete, som avser nybyggnad, rivning av byggnad eller
ändring av byggnad, skall, om byggnadslov erfordras, finnas en av den
byggande utsedd ansvarig arbetsledare, såframt ej byggnadsnämnden be
träffande arbete av ringa omfattning funnit att särskild arbetsledare icke
erfordras. Den byggande äger utse olika arbetsledare för olika delar av ar
betet.
2 mom. Till arbetsledare må ej utses annan än den som statens planverk,
för visst slag av arbete och för viss tid. eller byggnadsnämnden, för visst
arbete, prövat äga erforderlig kunskap, erfarenhet, pålitlighet och ordent
lighet. Avser arbetet uppförande av byggnad i flera än två våningar eller in
gå däri arbeten av tekniskt mera krävande art, skall arbetsledaren hava av
lagt examen vid högre teknisk lä roanstalt eller på annat sätt hava styrkt sig
äga nöjaktig kännedom om dylika arbeten. Fordrar viss del av arbetet sär
skild sakkunskap, äger nämnden föreskriva, att ledningen av arbetet i den
na del skall anf örtros någon, som besitter sådan kunskap.
3 mom. Innan arbetet påbörjas, skall till byggnadsnämnden avlämnas
skriftlig förklaring av arbetsledaren, att denne åtager sig uppdraget.
4 mom. Arbetsledaren åligger att öva fortlöpande ledning och tillsyn
över arbetet och svara för dess behöriga fullgörande, att avgiva föreskriv
na anmälningar till byggnadsnämnden och andra myndigheter samt att när
vara vid nämnd ens besiktningar av arbetet. Skulle den byggande motsätta
sig att gällande bestämmelser angående arbetet iakttagas, har arbetsleda
ren att anmäla förhållandet hos nämnden.
5 mom. Gör arbetsledaren sig skyldig till allvarlig för summelse, äger
byggnadsnämnden fråntaga honom ledningen av arbetet så ock, om syn
nerliga skäl äro därtill och nämnden prövat arbetsledarens kvalifikationer,
förklara honom för viss tid förlustig rätten att vara ansvarig arbetsledare
inom kommunen. Nämnden skall anmäla sådana åtgärder till statens plan
verk. Planverket äger, om synnerliga skäl äro därtill och verket prövat ar
betsledarens kvalifikationer, förklara honom för viss tid förlustig rätten att
vara ansvarig arbetsledare.
62 § I mom. Vid uppförande av ny byggnad, vartill byggnadslov erford
ras, skall till byggnadsnämnden göras anmälan:
a) då företaget påbörjas;
b) då schaktning eller sprängning till grundbotten blivit utförd eller pål-
ning skall på börjas;
c) då grundläggning verkställts men innan första bjälklaget utföres;
d) då byggnadens bärande stomme samt skorsten uppförts men innan
putsning eller annan ytbehandling verkställes eller golv inlägges; samt
e) då företaget slutförts.
1708
Vid sådan rivning av byggnad eller ändring av byggnad, vartill bygg-
¬
nadslov erfordras, skall anmälan göras till nämnden innan förelaget påbör-
gFS 1981? 873
jas samt då det slutförts.
Nämnden äger för särskilt fall föreskriva, att anmälan skall göras jämväl
vid annan tidpunkt än nu nämnts. Nämnden äger ock medgiva befrielse
helt eller delvis från anmälningsskyldigheten.
2 mom. Vad i 1 mom. sägs skall ock gälla företag, för vilket jämlikt 54 §
3 mom. gäller befrielse från skyldighet att söka byggnadslov. När anmälan
första gången göres, skola därvid i tv å exemplar fogas situationsplan, rit
ningar och beskrivningar i enlighet med vad som gäller vid sökande av
byggnadslov. Nämnden äger dock medgiva anstånd med eller befrielse
från skyldigheten att ingiva ritningar och beskrivningar.
63 § När till byggnadsnämnd inkommit anmälan om påbörjande av före
tag, som avser uppförande av byggnad eller tillbyggnad inom område med
stadsplan, skall nämnden skyndsamt låta utstaka byggnaden å marken
samt utmärka dess höjdläge. Är byggnaden till sitt läge dir ekt beroende av
gräns mot grannes tomt, skall grannen kallas till ut stakningen.
Inom område, för vilket stadsplan ej fastställts, skall nämnden föranstal
ta om utstakning av byggnad och utmärkande av dess höjdläge där så fin
nes påkallat och d et lämpligen kan sk e.
64 § / mom. Byggnadsnämnd skall öva tillsyn över byggnadsföretag, för
vilka byggnadslov erfordras, samt äger verkställa härför erforderliga be
siktningar. Nämnden äger ock besiktiga byggnadsföretag, vartill bygg
nadslov ej erfordras.
I främsta rummet bör genom besiktningar utrönas, huruvida byggnaden
förlagts i rätt läge, samt beskaffenheten av grundbotten, stommen och
byggnaden i färdigt skick. Där byggnadslov beviljats för uppförande av
byggnad inom områ de med stadsplan, skall, såvida icke särskilda skäl för
anleda annat, särskild besiktning företagas vid ettvart av de tillfällen, som
omnämnas i 62 § första stycket b), c), d) och e) (grundbottenbesiktning, lä
gesbesiktning, stombesiktning, slutbesiktning).
1 fall då byggnadslov beviljats må slutbesiktning ej underlåtas, om den
byggande begär sådan besiktning.
Begär yrkesinspektionen slutbesiktning av byggnadsföretag som avser
arbetslokal eller personalrum skall sådan besiktning företagas.
Skall byggnad undergå besiktning av annan myndighet än byggnads
nämnd, bör nämnden verka för att arbetet därmed på lämpligt sätt samord
nas med nämndens besiktningar.
2 mom. Den byggande skall vid besiktning förete ritningar och övriga
handlingar rörande företaget samt lämna besiktningsmannen erforderlig
handräckning.
Vid slutbesiktning av byggnad skall den byggande förete bevis av veder
börande skorstensfejare, att eldstäder samt sådana rök- och ventilations
kanaler, som skola sotas, blivit undersökta, samt, där i byggnaden skall
finnas centralvärmepanna eller annan större pannanläggning, att skorste
nen till denna undergått täthetsprovning. Där byggnadsnämnden så prövar
erforderligt, skall härjämte företes bevis av sakkunnig person, att kontroll
verkställts av ledningar för vattenförsörjning eller avlopp samt därmed för
bundna anordningar så ock av värmeledningsanläggning, mekanisk venti-
1709
¬
SFS 1981: 873
lationsanläggning eller ventilationskanal från garage eller annan lokal där
giftiga eller illaluktande gaser kunna uppkomma.
3 mom. Över verkställd besiktning och vad därvid förekommit skall
byggnadsnämnden meddela den byggande skriftligt bev is.
4 mom. Yrkesinspektionen skall kallas till slut besiktning som avser ar
betslokal eller personalrum.
65 §8
Vissa allmänna byggnader
66 § Med a vseende å byggnad som tillhör kronan äger den myndighet,
vilken har att pröva ritningarna till byggnad en, medgiva avvikelser från be
stämmelserna i denna stadga och med stöd därav meddelade föreskrifter.
Detsamma gäller tomt till sådan byggnad, som nu sagts, samt skyltar,
stängsel och andra anordningar å byggnaden eller tomten.
Första stycket gäller inte 82 a § och med stöd därav meddelade före
skrifter.
Innan byggnad påbörjas för kron ans eller landstings räkning, skall anmä
lan om företaget i god tid göras hos byggnadsnämnden. Anmälan skall vara
åtföljd av situationsplan som i 55 § 1 mom. sägs samt av ritningar och be
skrivningar i den omfattning som erfo rdras för att bedöma företagets lämp
lighet. Finner nämnden att byggnaden ej motsvarar skäliga anspråk på
sundhet, säkerhet mot brandfara, hållfasthet, prydlighet eller hänsyn till
stads- eller landskapsbilden, eller är anledning till erinran i fråga om bygg
nadens ändamål, läge eller inverkan å grannes rätt må nämnden inom tre
veckor efter handlingamas mottagande hos vederbörande förvaltning be
gära, att frågan underställes regeringens prövning; och må i så fall by ggna
den ej uppföras, innan regeringen givit lov därtill.
Byggnadsnämnden skall underrätta yrkesinspektionen om anmälan som
avser arbetslokal eller personalrum.
Finner nämnden vid besiktning eller eljest a tt fastställda ritningar ej föl
jas eller eljest att gällande föreskrifter åsidosättas, äger nämnden göra an
mälan därom hos den myndighet, som är ansvarig för arbetets utförande,
eller, där nämnden så finner nödigt, hos regeringen.
Där fråga är om befästning eller annan anläggning av hemlig natur, äger
länsstyrelsen förordna, att situationsplan, ritningar och beskrivningar icke
skola tillställas nämnden samt att utstakning av byggnad och besiktning av
företaget genom nämnden icke skall äga rum. Länsstyrelsen har att på
lämpligt sätt lämna nämnden meddelande om företaget.
Undantag i vissa fall från gällande föreskrifter
67 § / mom. Föreligga särskilda skäl för tillstånd till nybyggnad, som
skulle innefatta tätbebyggelse, inom om råde vilket icke ingår i stadsplan
eller byggnadsplan, må sådant tillstånd lämnas av l änsstyrelsen. Länssty
relsen må ock med avseende å visst byggnadsföretag medgiva mindre avvi
kelse från vad i denna stadga eller med stöd därav föreskrivits om bygg-
1710
® Paragrafen up phävd genom 1971:1089.
¬
s yttre och inre anordn ande, såvida företaget bedömes vara teknisk t
SFS 1981:873
fillfredsställande och icke m edför avsevärd olägenhet ur annan synpunkt.
2 mom. Där så prövas lämpligt må länsstyrelsen förordna, att den i I
mom. angivna befogenheten samt den befogenhet att medgiva undantag
från förbud mot nybyggnad som enligt 13, 14, 15, 34, 35, 37, 38 och 109 §§
samt 110 § första och andra styckena byggnadslagen tillkommer länssty
relsen, skall tillkomma även viss byggnadsnämnd.
Såsom villkor fö r förordnande enligt första stycket skall gälla att bygg
nadsnämnden har tillgång till personal med den utbildning och erfarenhet,
som kan anses erforderlig för uppgiftens behöriga fullgörande. Meddelat
förordnande må återkallas.
Meddelas ej förordnande enligt första stycket, skall länsstyrelsen inhäm
ta byggnadsnämndens mening innan länsstyrelsen avgör ärende om undan
tag som avses i samm a stycke.
3 mom. Där åtgärd, vartill länsstyrelsen eller byggnadsnämnden äger
meddela tillstånd enligt d enna paragraf, kan inverka på grannes rätt, skall
denne erhålla tillfälle att yttra sig, innan tillståndet gives.
6 kap. Om påföljder m. m.
68 § Bestämmelser om påföljder och ingripanden vid överträdelse av så
dan föreskrift om byggande som har meddelats i den na stadga eller med
stöd därav finnas i lagen (1976; 666) om påföljder och ingripanden vid olov
ligt byggande m. m.
69 § ®
70 § ">
7 kap. Om fullföljd av talan
71 § / mom. Byggnadsnämndens beslut enligt byggnadslagen (1947:385)
eller denna stadga får överklagas genom besvär hos länsstyrelsen.
Ett beslut av byggn adsnämnden att vägra medgivande till avvikelse från
fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan får dock inte överkla
gas. I 14 9 § byggnadslagen finns föreskrifter om att särskild klagan inte får
foras över nämndens beslut i vissa ärenden rörande stadsplan, byggnads-
plan eller tomtindelning.
Om någon annan myndighet än byggnadsnämnden har fått i uppdrag a tt
pröva nedan angivna ären den, skall vad so m föreskrivs om överklagande i
första stycket tillämpas på den myndighetens beslut i såd ana ärenden. De
ärenden som avses är följande:
1. Ärenden om ställande av säkerhet enligt 38 § byggnadslagen för full
görande av fastighetsägares skyldighet att anordna utfartsväg eller avlopp
eller att betala bidrag till gatukostnader.
" Paragrafen upphävd ge nom 1976:6 58.
Paragrafen upphävd genom 197 6:668.
171
¬
SFS 1981:873
2. Ärenden enligt 60 § samma lag om betalningsvillkor för gatukost
nadsersättning m. m.
2 mom. Talan mot länsstyrelses beslut i byggnadslovsärende som enbart
rör tillämpning av 29 § första stycket 1), så ock talan mot länss tyrelses be
slut enligt 54 § 1 mom, sista stycket eller 66 § eller i annat ä rende som av
ses i 67 § ä n sådant som rör ansökan hos länsstyrelsen eller byggnads
nämnd om medgivande som avse s i 1 mom. första stycket sista punkten av
paragrafen föres hos regeringen genom besvär.
Mot annat beslut av länsstyrelse i ä rende som avses i 5 kap. f öres talan
hos kammarrätten genom besvär.
I övrigt föres talan mot länsstyrelses beslut enligt denna stadga hos rege
ringen genom bes vär.
Innefattar länsstyrelsens beslut prövning icke blott av fråga som avses i
andra stycket eller i 30 § lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden
vid olovl igt b yggande m. m. utan även av fråga som enligt byggnadslage n
eller denna stadga skall avgöras av regeringen, skola besvär över sådant
beslut anföras hos kammarrätten.
Talan mot s tatens planverks beslut enligt 61 § 2 eller 5 mom. föres hos
kammarrätten genom besvär. Mot annat beslut av planverket enligt denna
stadga föres talan hos regeringen genom besvär.
72 § Kommunstyrelsen äger på kommunens vägnar överklaga länssty
relsens beslut i ärende rörande av byggnadsnämnd antaget förslag till
stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning eller ändring därav, såframt ej
klagan på grund av stadgandet i 150 § tredje stycket byggnadslagen är ute
sluten, och må även eljest i sådant ärende föra kommunens talan och beva
ka dess rätt.
Mot beslut av byggnadsnämnd, länsstyrelse eller kammarrätt i fråga om
tillstånd till nybyggnad eller annan åtgärd i nä rheten av befästning, flyg
plats eller annan anläggning, som avses i 81 § byggnadslagen eller omfattas
av förordnande enligt 82 § samma lag, må talan föras av luftfartsv erket om
frågan rör civil flygplats, av den i atomenergilagen omnämnda tillsynsmyn
digheten om frågan rör atomreaktor eller annan atomenergianläggning
samt eljest av överbefälhavaren eller myndighet som denne bestämmer.
Mot beslut om byggnadslov för byggnadsföretag som avses i 55 § 4
mom. äger huvudskyddsombud eller, om sådant ombud icke finnes, annat
skyddsombud inom verksamheten föra talan. Finnes ej skyddsombud, får
talan i stället föras av arbetstag arorganisation som enligt utlåtande som av
ses i 56 § 1 mom. andra stycket har yttrat sig i saken.
1712
8 kap. Allmänna bestämmelser
73 § Handläggas frågor om regionplan för kommunerna i Stockholms län
av Stockholms läns landstingskommun, skall vad i denna stadga sägs om
förbundsstyrelse avse reglonplanenämnden.
74 § Med ä gare av fast egendom skall vid tillämpning av denna stadga
jämställas den, som innehar egendomen med tomträ tt eller med ständig el
ler ärftlig besittningsrätt.
¬
§ Till nybyggnad hänförs:
SFS 1981:873
ä) uppförande av en helt ny byggnad,
b) till- eller påbyggnad a v en befintlig byggnad,
,vc) ombyggnad eller någon annan ändring av en byggnads yttre eller inre
Utförande som är så genomgripande att ändringen kan anses jämförlig med
ombyggnad,
d) inredande av en byggnad helt eller delvis till väsentligen annat ända
mål än det vartill byggnaden föru t har varit använd,
e) sådan förändring av en byggnad, som medför att byggnaden kommer
att strida mot fastställd generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utom-
plansbestämmelser,
f) någon annan förändring av en byggnad som i befintligt skick strider
mot en sådan plan eller sådana bestämmelser, om det inte är fråga om en
bostadsbyggnad med högst två bostadslägenheter eller om ett uthus som
hör till en sådan byggnad.
Som nybyggnad skall emellertid int e anses anordnande av godtagbar av
fallshantering, av tillfredsställande energihushållning, eller av värmeled
ningar eller vattenklosetter eller andra hygieniska förbättringar i en befint
lig byggnad, som måste antas komma att stå kvar under längre tid även om
sådana anordningar inte skulle medges.
Som nybyggnad skall inte heller anses sådana åtgärder som enligt 54 § 2
mom. första stycket 3-6 får utföras utan byggnadslov. I fråga om sådana
åtgärder skall bestämmelserna i 38 § , 39 § första stycket första punkten
och 40-48 §§ tillämpas i skälig omfattning .
76 § / mom. Närmare föreskrifter rörande ritningar och andra handling
ar, vilka skola fogas vid ansök an om byggnadslov, rörande arkivering och
expedition av handlingar, rörande konstruktion och utförande i övrigt av
byggnader och andra anordningar, om vilka bestämmelser äro givna i den
na stadga, samt rörande byggnadsarbeten meddelar statens planverk.
Föreskrift, som rör även annan myndighets verksamhetsområde, med
delar planverket efter samråd med den myndigheten.
Föreskrift, som är av icke oväsentlig ekonomisk betydelse, skall för att
bliva gällande fasts tällas av regeringen. Detsamma gäller om föreskriften
av annan orsak är av större vikt.
1 fråga om ka rtor samt beskrivningar och förteckningar till ka rtor, som
omförmälas i denna stadga, finnas även bestämmelser i mätningsk ungörel
sen (1974:339).
2 mom. St atens planverk ger i anslutnin g till före skrifterna exempel på
lösningar och me toder som uppfyller kraven i dessa och de allmänna råd i
övrigt som behövs för tillämpningen av denna stadga.
3 mom. Statens planverk prövar efter ansökan frågor om typgodkännan
de av konstruktionen eller utförandet i övrigt av byggnader och andra
anordningar som avses i denna stadga. Om en konstruktion eller ett utfö
rande har typgodkänts, skall planverket utfärda bevis om detta.
108-SFS 1981
1713
¬
SFS 1981:873
Övergångsbestämmelser'^
77 § Denna stadga träder i kraft den 1 juli 1960.
Genom denna stadga upphävas, med nedan angivna undantag, bygg
nadsstadgan den 30 juni 1947 (nr 390) ävensom de byggnadsordningar, som
antagits med stö d av nämnda stadga eller motsvarande äldre bestämmel
ser.
Förekommer i lag eller författning hänvisning till föreskrift, som ersatts
med bestämmelse i nya stadgan, skall den bestämmelsen i stället tillämpas.
82 § Bestämmelserna i 45 § första och tredje styckena skola gälla även i
fråga om byggnad, som uppförts eller för vilken byggnadslov beviljats före
nya stadgans ikraftträdande.
82 a §'^ Till byggnad som har uppfört s före den 1 juli 1977 eller för vilken
byggnadslov har beviljats före nämnda dag skola höra sådana i 46 § andra
stycket 5 avsedda anordningar som enligt den 1 april 1978 gällande normer
skäligen kunna fordras för att åstadkomma godtagbara arbetsförhållanden
för dem som hämta avfall från byggnaden.
Bestämmelserna i 44 § 7 mom. om portar och liknande anordningar skola
tillämpas i fråga om byggnad som har u ppförts före den 1 juli 1974 eller för
vilken byggnadslov har sö kts före nämnda dag.
Bestämmelsen i 42 a § första stycket om handikappanpassning skall till-
lämpas även i fråga om byggnad, som har uppf örts före den 1 juli 1977 eller
för vilken byggnadslov ha r beviljats före nämnda dag, om det i bygg naden
finns utrymme för resande i sådan kollektivtrafik som avses i lagen
(1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik. Därvid skall tillses att
sådant utrymme anordnas så att det uppfyller skäliga anspråk på handi
kappanpassning. Regeringen eller myndighet som regeringen utser före
skriver vid vilken tidpun kt anpassningen skall vara slutförd.
83 § Avstyckningsplan skall i de hänseenden, varom i 5 kap. sägs, jäm
ställas med byggnadsplan, där ej länsstyrelsen annorlunda förordnar.
Länsstyrelsens förordnande skall kungöras på sätt i 24 § 1 mom. är stad
gat.
Denna lag'^ träder i kraft den I januari 1977. Äldre bestämmelser om
straff skall dock tillämpas i fråga om gärning som har företagits före ikraft
trädandet.
Denna lag'" träder i kraft den 1 juli 1977. Bostadsbyggnad i tre våningar,
som innehåller högst sex bostadslägenheter per trapphus utöver dem som
är belägna på entréplanet, får dock uppföras utan hiss, om byggnadslo v för
byggnaden sökes före den 1 juli 1979.
" Till 1959:612. 77 § Q ärde och femte styckena samt 78 -81 §§ övergån gsbestäm
melserna har uteslutits här,
Paragrafen införd genom 19 77; 1177. Senaste lydelse 19 79; 557.
"'Till 1976:668.
1714
Till 1976:678,
¬
u
r
• Denna lag*® träder i kraft den 1 juli 1977. Äldre bestämmelser skall dock
SFS 1981:873
f tilläm pas
1, vid prövning av besvär i sådant ärende om tillstånd till byggnadsföre
tag som har avgjorts av byggnadsnämnden före ikraftträdandet och
J
2. i sådant ärende om tillstånd till byggnadsföretag som prövas av läns
styrelsen i första instans och som har anhängiggjorts hos länsstyrelsen före
' ikraftträdandet.
Denna lag'® träder i kraft den 1 januari 1982.
Denna lag'^ träde r i kraft d en 1 januari 1983.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Äldre bestämmelser skall till-
lampas i ärende n om gatukostnader avseende åtgärder som har påbörjats
före ikraftträdandet.
På regeringens vägnar
BIRGIT FRIGGEBO
Lars Uno Didön
(Bostadsdepartementet)
'®Till 1977:339.
'®Till 1981:591.
'^Till 1981:592.
¬