SFS 1994:852 Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Prop. 1993/94:178, bet. 1993/94: BoU 18, rskr. 1993/94:372.
2
Lagen omtryckt 1992:1769.
3
Ändringen innebär bl. a. att andra - fjärde stycket upphävs.
3 kap.
Byggnader
3 § Byggnader skall uppfylla de krav som anges i 2 § lagen (1994:847)
om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m. m. i den utsträckning som
följer av föreskrifter utfärdade med stöd av 21 § den lagen.
10 §3 Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens
särdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska,
miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara.
1 kap.
4 § Till byggande och rivning av byggnader samt till schaktning, fyll-
ning, trädfällning och skogsplantering fordras tillstånd i form av bygglov,
rivningslov respektive marklov i den omfattning som följer av denna lag.
Vidare skall den nämnd som avses i 7 § underrättas om byggnadsarbeten
m. m. genom bygganmälan i den omfattning som följer av denna lag.
Beträffande åtgärder som kräver bygglov får ges förhandsbesked huruvi-
da byggande kan tillåtas på den avsedda platsen.
9 § Särskilda bestämmelser om tekniska egenskapskrav på byggnader
och andra anläggningar samt om byggprodukter finns i lagen (1994:847)
om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m. m.
utfärdad den 9 juni 1994.
Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen
(1987:10)2
dels att 3 kap. 4 - 9 §§, 8 kap. 2 9 - 3 1 , 9 kap. samt 16 kap. 2 och 3 §§ skall
upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 3 kap. 10 § skall utgå,
dels att 1 kap. 4 och 9 §§, 3 kap. 3, 10, 11, 13, 14 och 16 §§, 5 kap. 7, 16,
26 och 36 §§, 8 kap. 1, 4, 5, 11 - 13 och 26 §§, 10 kap. 3 och 6 §§, 11 kap.
5 §, 13 kap. 2, 4 och 7 §§ och 16 kap. 1 § samt rubriken närmast före 3 kap.
1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall föras in ett nytt kapitel, 9 kap., samt en ny
paragraf, 10 kap. 18 a §, av följande lydelse.
Lag
om ändring i plan- och bygglagen (1987:10);
SFS 1994:852
Utkom från trycket
den 22 juni 1994
1655
SFS 1994:852
1656
11 § I fråga om byggnadsåtgärder som får vidtas utan bygganmälan skall
1, 2 och 10 §§ tillämpas i den utsträckning som kan krävas med hänsyn till
åtgärdens art och omfattning.
13 § Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet skall an-
passas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig
och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär.
Byggnader som avses i 12 § skall underhållas så att deras särart bevaras.
14 § I fråga om anläggningar som anges i 8 kap. 2 § första stycket skall
föreskrifterna i 1 —3 och 10— 13 §§ om byggnader tillämpas.
16 § På bebyggda tomter får bestämmelserna i 15 § första stycket 6 samt
andra och tredje styckena tillämpas i skälig utsträckning.
Vid sådan ändring av en byggnad för vilken bygganmälan krävs skall
tomten anordnas så att den uppfyller kraven i 15 § i den utsträckning som
efter omständigheterna kan krävas med hänsyn till kostnaderna för arbetet
och tomtens särskilda egenskaper.
5 kap.
7 § Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen
meddelas bestämmelser om
1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 §
första stycket 2 och 3, andra stycket samt tredje stycket 2, 8 § första och
tredje styckena samt 9 § första och andra styckena,
2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan
får ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörjning-
en eller miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall ske,
3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan bestämmas
andelen lägenheter av olika slag och storlek,
4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggning-
ar och tomter, varvid får meddelas skyddsbestämmelser för byggnader
som avses i 3 kap. 12 § och rivningsförbud för sådana byggnader samt
sådana bestämmelser i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbygg-
nader som får utfärdas med stöd av föreskrifter enligt 21 § lagen
(1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m. m.,
5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,
6. användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen
inte skall vara huvudman,
7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,
8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att använda
viss mark eller byggnader för parkering samt skyldighet att anordna utrym-
me för parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 § första stycket 6,
9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast behö-
ver tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,
10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt tra-
fik- och väganordningar,
SFS 1994:852
1657
11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen
och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar
genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som prövas
enligt miljöskyddslagen (1969:387),
12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av gemen-
samhetsaniäggningar.
Bestämmelser om byggnaders användning enligt första stycket 3 får inte
utformas så att en effektiv konkurrens motverkas.
I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om exploaterings-
samverkan enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan antas efter det att ett
exploateringsbeslut enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har
vunnit laga kraft, skall det anges i planen om den skall genomföras enligt
nämnda lag. Skall mark tas i anspråk från någon fastighet vars ägare inte
deltar i samverkan, skall planen innehålla uppgift därom.
Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn
till syftet med den.
16 § För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan om-
rådesbestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen
uppnås eller att ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m. m. tillgodoses. Med områdesbestämmelser får regleras
1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § andra stycket, 6 §
första stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 §, 8 § andra och
tredje styckena samt 9 § tredje stycket,
2. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för
bebyggelse eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra
jämförliga ändamål,
3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken
på tomter till sådana hus,
4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggning-
ar och tomter, varvid får meddelas skyddsbestämmelser för byggnader
som avses i 3 kap. 12 § och rivningsförbud för sådana byggnader samt
sådana bestämmelser i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbygg-
nader som får utfärdas med stöd av föreskrifter enligt 21 § lagen
(1994: 847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m. m.,
5. användning och utformning av allmänna platser,
6. vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana
områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket,
7. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen,
8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 §.
26 § Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av
1. planbeskrivningen och genomförandebeskrivningen,
2. samrådsredogörelsen,
3. program för planen, miljökonsekvensbeskrivning, grundkarta och
fastighetsförteckning, om sådana handlingar har upprättats,
4. annat planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse för
en bedömning av förslaget.
1658
SFS 1994:852
I planbeskrivningen skall redovisas planeringsförutsättningarna, pla-
nens syfte och skälen till planens utformning samt de överväganden som
legat till grund för omfattningen av kravet på bygglov inom planområdet.
Beskrivningen skall åtföljas av illustrationsmaterial, om det inte är uppen-
bart onödigt. Om planförslaget avviker från översiktsplanen, skall avvikel-
sen och skälen till denna redovisas i beskrivningen.
Annat tillgängligt material som belyser förslagets innebörd, bör också
ställas ut.
36 § Av 8 kap. 11, 12, 16 och 18 §§ följer att bygglov, rivningslov och
marklov inte får meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmel-
ser i vidare mån än som sägs där.
Åtgärder som inte kräver lov och som avser byggnader, andra anlägg-
ningar, tomter och allmänna platser skall utföras så att de inte strider mot
detaljplan eller områdesbestämmelser. Detta gäller dock inte sådana åtgär-
der som anges i 8 kap. 4 § första stycket och som inte kräver lov.
Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslut enligt vissa andra författ-
ningar än denna lag inte meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbe-
stämmelser.
8 kap.
1 § Bygglov krävs för att
1. uppföra byggnader,
2. göra tillbyggnader,
3. ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen
annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för
vilket bygglov har lämnats,
4. göra sådana ändringar av byggnader som innebär att det inreds någon
ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller
industri.
I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed
jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan krävs
bygglov endast för åtgärder som anges i första stycket 3.
I 4 och 10 §§ finns särskilda bestämmelser för en- eller tvåbostadshus
och för vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 5 — 7 §§ kan
kommunen besluta om undantag från kravet på bygglov eller om längre
gående krav.
4 § Bestämmelserna i 1 — 3 §§ gäller inte i fråga om nedan angivna åtgär-
der beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående
uthus, garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):
1. färga om byggnader inom områden med detaljplan, om byggnadens
karaktär därigenom inte ändras väsentligt,
2. med mur eller plank anordna skyddade uteplatser i anslutning till
bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter, inte
SFS 1994:852
1659
sträcker sig mer än 3,0 meter ut från huset och inte placeras närmare
gränsen än 4,5 meter,
3. anordna skärmtak över sådana uteplatser som anges i 4 eller över
altaner, balkonger eller entréer, om skärmtaket inte är större än 12,0
kvadratmeter och inte sträcker sig närmare gränsen än 4,5 meter,
4. uppföra högst två komplementbyggnader i omedelbar närhet av
bostadshuset, om byggnadernas sammanlagda byggnadsarea inte är större
än 10,0 kvadratmeter, taknockshöjden inte överstiger 3,0 meter och bygg-
naderna inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
Utanför detaljplan är en- och tvåbostadshus och tillhörande komple-
mentbyggnader, murar och plank som ej ingår i samlad bebyggelse undan-
tagna från bestämmelserna i 1 och 2 §§ även i fråga om följande åtgärder
1. göra mindre tillbyggnader, om åtgärden inte sträcker sig närmare
gränsen än 4,5 meter,
2. uppföra komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar
närhet av bostadshuset, om åtgärden inte sträcker sig närmare gränsen än
4,5 meter,
Om de grannar som berörs medger att åtgärder som avses i första
stycket 2 — 4 och i andra stycket utförs närmare gränsen än 4,5 meter,
krävs inte bygglov.
Enligt 6 § får kommunen bestämma att de åtgärder som avses i första
stycket 1 och andra stycket kräver bygglov.
5 § Kommunen får i en detaljplan besluta att bygglov inte krävs för att
på det sätt och under den tid som närmare anges i planen utföra åtgärder
som avses i 1 och 2 §§.
Kommunen får i områdesbestämmelser besluta att bygglov inte krävs
för att på det sätt som närmare anges i bestämmelserna
1. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra komplementbyggnader,
2. göra mindre tillbyggnader,
4. utföra eller ändra anläggningar som avses i 2 §,
5. bygga till eller på annat sätt ändra industribyggnader,
6. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra enklare fritidshus, kolo-
nistugor och liknande byggnader,
7. utföra sådana åtgärder som avses i 3 § första stycket 2.
Beslut enligt första och andra stycket får inte fattas, om bygglov krävs
för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.
Inom samlad bebyggelse krävs medgivande från berörda grannar, om
åtgärder som avses i andra stycket 1 och 2 skall utföras utan bygglov.
11 § Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detalj-
plan skall bifallas om
1. åtgärden inte strider mot detaljplanen eller den fastighetsplan som
gäller för området, varvid det förhållandet att genomförandetiden för
detaljplanen inte börjat löpa utgör hinder mot att bygglov lämnas,
2. den fastighet och den byggnad eller annan anläggning på vilken
åtgärden skall utföras
a) stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som
gäller för området, eller
SFS 1994:852
1660
b) avviker från dessa planer men avvikelserna godtagits vid en bygg-
lovsprövning enligt denna lag eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap.
2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988), och
3. åtgärden uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2 och 10—18 §§.
Om fastigheten i annat fall än som avses i första stycket 2 b inte
stämmer överens med fastighetsplanen och om ansökningen kommer in
före utgången av genomförandetiden för detaljplanen, skall sökanden före-
läggas att inom viss tid visa att ansökan om förrättning gjorts för att
genomföra den fastighetsindelning, som förutsätts i fastighetsplanen.
Beträffande sådana inre åtgärder i byggnader som anges i 1 § första
stycket 4 och sådana yttre åtgärder på byggnader som anges i 3 § första
stycket 1 skall bygglov lämnas även om förutsättningarna i första stycket 2
inte är uppfyllda.
Även om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda, får bygglov till
åtgärder på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt
ändamål lämnas endast om ändamålet är närmare angivet i planen.
Om detaljplanen saknar bestämmelser om byggnadens användning och
ansökningen avser bostadslägenhet som behövs för bostadsförsörjningen,
får bygglov inte lämnas för sådana åtgärder som anges i 1 § första stycket 3.
Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från
detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelserna är förenliga med syf-
tet med planen. I fall som avses i första stycket 2 b och 17 kap. 18 a § skall
en samlad bedömning göras av de avvikande åtgärder som söks och de som
tidigare godtagits.
12 § Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte
omfattas av detaljplan skall bifallas om åtgärden
1. uppfyller kraven i 2 kap.,
2. inte skall föregås av detaljplaneläggning på grund av bestämmelserna
i 5 kap. 1 §,
3. inte strider mot områdesbestämmelser och
4. uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2 och 10—18 §§.
Beträffande en- eller tvåbostadshus skall ansökningar om bygglov till
kompletteringsåtgärder som anges i 13 § bifallas, om åtgärden uppfyller
kraven i första stycket 4 och inte strider mot sådana områdesbestämmelser
som anges i 5 kap. 16 § 3 eller 4.
Bestämmelserna i andra stycket gäller även andra byggnader än en- eller
tvåbostadshus, om ansökningen avser sådana åtgärder på byggnader som
anges i 3 § första stycket 1 eller underhållsåtgärder på sådana byggnader
som avses i 3 kap. 12 §.
Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från
områdesbestämmelser, om avvikelserna är förenliga med syftet med be-
stämmelserna.
13 § Med kompletteringsåtgärder avses att
1. uppföra komplementbyggnader,
2. göra mindre tillbyggnader,
3. utföra sådana åtgärder på byggnader som anges i 3 § första stycket 1,
4. utföra underhållsåtgärder på sådana byggnader som avses i 3 kap.
12 §.
26 §4 I ett beslut varigenom lov lämnas, skall anges lovets giltighetstid
samt de villkor och upplysningar i övrigt som behövs.
9 kap. Byggnadsarbeten, tillsyn och kontroll
1 § Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings-
eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt be-
stämmelserna i denna lag och enligt föreskrifter eller beslut som har
meddelats med stöd av lagen. Byggherren skall vidare se till att kontroll
och provning utförs i tillräcklig omfattning.
Arbetena skall planeras och utföras med aktsamhet så att personer och
egendom inte skadas och så att minsta möjliga obehag uppstår.
2 § Minst tre veckor innan arbetena påbörjas skall byggherren göra en
anmälan till byggnadsnämnden (bygganmälan), om arbetena avser
1. uppförande eller tillbyggnad av en byggnad,
2. åtgärder som anges i 8 kap. 2 § första stycket,
3. sådana ändringar av en byggnad som berör konstruktionen av de
bärande delarna eller som avsevärt påverkar dess planlösning,
4. installation eller väsentlig ändring av hissar, eldstäder, rökkanaler
eller anordningar för ventilation i byggnader,
5. installation eller väsentlig ändring av anordningar för vattenförsörj-
ning eller avlopp i byggnader eller inom tomter,
6. underhåll av sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som
omfattas av skyddsbestämmelser som utfärdats med stöd av 5 kap. 7 §
första stycket 4 eller 16 § 4,
7. rivning som omfattas av krav på rivningslov.
Byggnadsarbetena får påbörjas tidigare än som anges i första stycket om
byggnadsnämnden särskilt medger det.
3 § Krav på bygganmälan gäller inte
1. sådana åtgärder som rör en- eller tvåbostadshus och till dessa höran-
de komplementbyggnader och som enligt 8 kap. 4 § undantagits från krav
på bygglov,
2. uppförande, tillbyggnad eller annan ändring av ekonomibyggnader
för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden som
inte omfattas av detaljplan,
3. sådana åtgärder beträffande anläggningar som anges i 8 kap. 2 §
andra stycket,
4. sådana åtgärder som anges i 2 § första stycket 3 — 5 i fråga om
byggnader eller tomter som tillhör staten eller ett landsting,
5. åtgärder som rör sådana byggnader eller andra anläggningar som är
avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur.
4 § Bygganmälan skall vara skriftlig. För enkla åtgärder räcker det med
muntlig anmälan. Till anmälan skall fogas en beskrivning av projektets art
och omfattning.
4
Ändringen innebär bl. a. att första stycket upphävs.
1661
SFS 1994:852
1662
SFS 1994:852
5 § Om byggnadsåtgärder som anges i 2 § första stycket 1 — 5 och som
kräver bygganmälan avser arbetslokaler eller personalrum för verksamhe-
ter där arbetstagare skall utföra arbete för arbetsgivares räkning och det är
känt för vilket slag av verksamhet utrymmena är avsedda, får byggnadsar-
betena inte påbörjas förrän skyddsombud, skyddskommitté eller organisa-
tion som företräder arbetstagarna har fått tillfälle att yttra sig över åtgär-
derna.
Om byggnadsåtgärderna avser tillfälliga personalbostäder för samman-
lagt minst tio boende, får byggnadsarbetena inte påbörjas förrän organisa-
tion som företräder arbetstagarna har fått tillfälle att yttra sig över åtgär-
derna.
6 § När en bygganmälan har kommit in skall byggnadsnämnden skynd-
samt låta staka ut byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen och märka
ut dess höjdläge, om det behövs med hänsyn till förhållandena på platsen
och omständigheterna i övrigt. Är byggnaden eller anläggningen till sitt
läge direkt beroende av gränsen mot en grannes fastighet, skall grannen
kallas till utstakningen.
7 § När en bygganmälan har kommit in skall byggnadsnämnden skynd-
samt kalla till samråd (byggsamråd), om det inte är uppenbart obehövligt.
Till byggsamrådet skall byggherren, den som enligt 13 § anmälts som
kvalitetsansvarig och andra som bestäms av nämnden kallas. Vid behov
skall även yrkesinspektionen kallas. Om en sådan försäkring för byggnads-
arbeten behövs som avses i lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring, skall
byggnadsnämnden bereda försäkringsgivaren tillfälle att närvara vid sam-
rådet.
Om byggnadsnämnden funnit byggsamråd obehövligt, skall nämnden
meddela byggherren detta utan oskäligt dröjsmål och samtidigt lämna
sådana upplysningar som avses i 8 § tredje stycket.
Byggsamråd skall alltid hållas när en byggherre begär det.
8 § Vid byggsamrådet skall en genomgång göras av
1. arbetenas planering,
2. de åtgärder för besiktning, tillsyn och övrig kontroll som är nödvän-
diga för att byggnaden eller anläggningen skall kunna antas komma att
uppfylla de krav som avses i 3 kap.,
3. den samordning som behövs.
Över samrådet skall föras protokoll.
Om byggnadsnämnden finner anledning anta att ett projekt som inte
kräver bygglov, fordrar tillstånd av någon annan myndighet, skall nämn-
den under samrådet upplysa byggherren om detta.
9 § Vid byggsamrådet eller snarast möjligt därefter skall byggnadsnämn-
den, om det inte är uppenbart obehövligt, besluta om en kontrollplan för
arbetena. I kontrollplanen skall anges vilken kontroll som skall utföras,
vilka intyg och övriga handlingar som skall företes för nämnden samt vilka
anmälningar som skall göras till nämnden. Kontrollen kan utföras genom
dokumenterad egenkontroll, av fristående sakkunniga eller, om det finns
särskilda skäl, av byggnadsnämnden.
Byggnadsnämnden får enligt 16 kap. 7 § första stycket även i andra fall
än som avses i första stycket andra meningen besikta byggprojektet.
Byggnadsnämnden får i samband med ingripanden enligt 10 kap. 3 §
besluta om ändring av kontrollplanen.
10 § När byggherren har uppfyllt sina åtaganden enligt kontrollplanen
och byggnadsnämnden inte funnit skäl att ingripa enligt 10 kap., skall
nämnden utfärda ett bevis om detta (slutbevis).
Om byggnadsnämnden finner att det brister i förutsättningarna för att
utfärda slutbevis, skall byggnadsnämnden utan oskäligt dröjsmål ta ställ-
ning till i vilken omfattning byggnaden skall få användas innan bristerna
avhjälpts.
11 § Byggnadsnämndens beslut i fråga om byggsamråd och kontrollplan
upphör att gälla om byggnadsarbetena inte påbörjats inom två år från
dagen för bygganmälan.
12 § Om en sådan försäkring för byggnadsarbeten behövs som avses i
lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring, får byggnadsarbetena inte på-
börjas förrän bevis om försäkringen företetts för byggnadsnämnden. Det-
samma gäller om ett besked om skyddsrum krävs enligt 32 § civilförsvars-
lagen (1960: 74).
13 § För sådana byggnadsåtgärder som anges i 2 § första stycket 1 -6
och som kräver bygganmälan skall en kvalitetsansvarig utses av byggher-
ren. För skilda delar av ett byggprojekt kan olika kvalitetsansvariga utses.
En av dem skall samordna deras uppgifter. Byggherren skall underrätta
byggnadsnämnden om vem som är kvalitetsansvarig.
Den kvalitetsansvarige skall, om det finns sådan kontrollplan som avses
i 9 §, se till att planen följs och att annan kontroll som avses i 8 § första
stycket 2 utförs. Han skall vara närvarande vid byggsamråd enligt 7 § samt
vid besiktningar och andra kontroller.
14 § Till kvalitetsansvarig får utses endast den som har fått godkännan-
de (riksbehörighet) av ett organ som har ackrediterats för detta ändamål
enligt 14 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll eller den som byggnads-
nämnden godkänt för visst arbete.
15 § Om byggnadsnämnden finner att den kvalitetsansvarige har åsido-
satt sina skyldigheter, får nämnden besluta att en annan kvalitetsansvarig
skall utses. Nämnden skall, i de fall den kvalitetsansvarige har riksbehörig-
het, anmäla sitt beslut till det organ som meddelat riksbehörigheten.
10 kap.
3 § Byggnadsnämnden får förbjuda att ett visst byggnads-, rivnings- eller
markarbete eller en viss åtgärd fortsätts, om det är uppenbart att arbetet
eller åtgärden strider mot denna lag eller mot någon föreskrift eller något
beslut som har meddelats med stöd av lagen. Byggnadsnämnden får också,
1663
SFS 1994:852
SFS 1994:852
1664
om nämnden finner att byggherren inte följer någon väsentlig del av en
kontrollplan, förbjuda att ett byggnadsarbete fortsätts innan de uppkomna
bristerna avhjälpts.
Är det uppenbart att ett arbete eller en åtgärd som avses i första stycket
äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors liv eller
hälsa, skall nämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätts, även om
de förutsättningar som anges i första stycket inte föreligger.
Förbud enligt första eller andra stycket får förenas med vite.
Beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart.
6 § Särskild avgift skall tas ut om, i andra fall än som avses i 4 § första
stycket, en överträdelse sker genom att
1. arbete utförs utan att det finns någon kvalitetsansvarig enligt 9 kap.
13 §,
2. någon underlåter att göra bygganmälan när sådan anmälan skall göras
eller
3. arbete utförs i strid mot något beslut som byggnadsnämnden har
meddelat enligt denna lag.
Den särskilda avgiften skall bestämmas till minst 200 och högst 1 000
kronor. Är överträdelsen ringa, behöver någon avgift inte tas ut.
18 a § Om byggnadsnämnden enligt 9 kap. 10 § beslutar att en byggnad
eller en del av en byggnad inte skall få användas innan bristerna avhjälpts,
får byggnadsnämnden förena sitt beslut med vite.
11 kap.
5 § Byggnadsnämnden får ta ut avgift i ärenden angående lov och för-
handsbesked och i ärenden som föranleds av en bygganmälan enligt 9 kap.
2 § samt i andra ärenden som föranleder upprättande av nybyggnadskarta,
ritningsgranskning, besiktning, framställning av arkivbeständiga handling-
ar eller andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder.
Byggnadsnämnden får dessutom, efter det att bygganmälan som avser
åtgärder som anges i 9 kap. 2 § första stycket 1 eller 2 inkommit avseende
uppförande, tillbyggnad eller annan ändring av en byggnad eller annan
anläggning, ta ut en planavgift för att täcka kostnaderna för sådana åtgär-
der som erfordras för att enligt denna lag upprätta eller ändra detaljplaner,
områdesbestämmelser och fastighetsplaner. Planavgift får tas ut endast
om fastighetsägaren har nytta av planen eller bestämmelserna.
Avgifterna får tas ut med högst det belopp som motsvarar kommunens
genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Grunderna för beräkning av avgif-
terna skall anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.
Avgifterna tas ut av sökanden och får tas ut i förskott.
13 kap.
2 § Andra beslut enligt denna lag av kommunfullmäktige och kommuna-
la nämnder än de som anges i 1 § får överklagas genom besvär hos länssty-
relsen.
1665
SFS 1994:852
Sådana beslut får dock inte överklagas till den del de avser
1. frågor som redan är avgjorda genom detaljplan, områdesbestämmel-
ser eller förhandsbesked,
2. behovet av byggsamråd.
4 § Länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2 § huruvida prövning skall ske
eller ej och länsstyrelsens förordnande enligt 12 kap. 4 § första stycket samt
länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 4 § andra stycket att lov eller förhands-
besked inte skall gälla får inte överklagas.
Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som anges i första
stycket får överklagas genom besvär hos kammarrätten om beslutet avser
1. bygglov eller förhandsbesked inom område med detaljplan,
2. bygglov eller förhandsbesked inom område som inte omfattas av
detaljplan och besvären avser frågan om åtgärderna utgör kompletterings-
åtgärder enligt 8 kap. 13 §, uppfyller kraven i 3 kap. eller strider mot
områdesbestämmelser,
3. rivningslov eller marklov och besvären avser frågan om åtgärderna
strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
4. förordnanden enligt 6 kap. 19 § att avstå eller upplåta mark eller
enligt 6 kap. 22 § om skyldighet att bekosta anläggande av gator och vägar
samt anordningar för vattenförsörjning och avlopp,
5. fråga enligt 9 kap.,
6. påföljder och ingripanden enligt 10 kap.,
7. debitering av avgifter som anges i 11 kap. 5 §,
hos regeringen i övriga fall.
7 §5 Ett beslut i fråga om lov eller förhandsbesked inom sådana skydds-
eller säkerhetsområden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket får överklagas
av Luftfartsverket, om beslutet berör en civil flygplats, av tillsynsmyndig-
heten, om beslutet berör en kärnreaktor eller annan kärnenergianläggning,
och i övriga fall av Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap eller
Statens räddningsverk eller de myndigheter de bestämmer.
16 kap.
1 §6 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela de föreskrifter om krav på byggnader m. m. som utöver bestäm-
melserna i 3 kap. behövs
1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,
2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar samt
tomter och allmänna platser,
3. för kontroll av att föreskrifter som avses i 1 efterlevs.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
de föreskrifter om kvalitetsansvariga som behövs utöver bestämmelserna i
9 kap. 13 — 15 §§.
5
Senaste lydelse 1993:1609. Ändringen innebär att andra stycket upphävs.
6
Senaste lydelse 1993:695.
53-SFS 1994
SFS 1994:852
1666
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i enskil-
da fall medge undantag från bestämmelserna i 3 kap.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. Beträffande ärenden som avgjorts av kommunen före ikraftträdandet,
skall äldre bestämmelser tillämpas.
På regeringens vägnar
GÖREL THURDIN
Ulf Andersson
(Miljö- och naturresurs-
departementet)