SFS 1998:839 Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i plan- och bygglagen (1987:10);

utfärdad den 11 juni 1998.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen

(1987:10)

2

att 1 kap. 3 §, 2 kap. 1 och 2 §§, 4 kap. 1, 5 och 9 §§, 5 kap. 7,

16, 18 och 22 §§, 8 kap. 6 §, 12 kap. 1 och 5 §§, 14 kap. 8 § samt 17 kap.
23 § skall ha följande lydelse.

1 kap.

3 §

3

Varje kommun skall ha en aktuell

översiktsplan

, som omfattar hela

kommunen. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om använd-
ningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall
utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och
enskilda.

Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kommunen

sker genom

detaljplaner

. En detaljplan får omfatta endast en begränsad del

av kommunen.

För begränsade områden av kommunen som inte omfattas av detaljplan

får

områdesbestämmelser

antas, om det behövs för att syftet med översikts-

planen skall uppnås eller för att säkerställa att riksintressen enligt 3 eller 4
kap. miljöbalken tillgodoses.

Fastighetsplaner

får antas för att underlätta genomförandet av detaljpla-

ner.

För samordning av flera kommuners planläggning får

regionplaner

antas.

2 kap.

1 §

4

Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för

vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt
föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en
från allmän synpunkt god hushållning.

Vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked skall be-

stämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas. Enligt 5 kap. 3 § miljö-
balken skall miljökvalitetsnormer iakttas vid planering och planläggning.

1

Prop. 1997/98:90, bet. 1997/98:JoU25, rskr. 1997/98:279.

2

Lagen omtryckt 1992:1769.

3

Senaste lydelse 1995:1197.

4

Senaste lydelse 1995:1197.

SFS 1998:839

Utkom från trycket
den 7 juli 1998

2

SFS 1998:839

2 §

5

Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja

en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyg-
gelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en
från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en
långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror
skall främjas. Hänsyn skall tas till förhållandena i angränsande kommuner.
Planläggning får inte medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.
miljöbalken överträds.

Vad som anges i första stycket skall beaktas även i andra ärenden enligt

denna lag.

4 kap.

1 §

6

I översiktsplanen skall redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap.

och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen
av mark- och vattenområden. Vid redovisningen skall riksintressen enligt 3
eller 4 kap. miljöbalken anges särskilt.

Av planen skall framgå
1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vat-

tenområden,

2. kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras,
3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och

iaktta gällande miljökvalitetsnormer.

Översiktsplanens innebörd och konsekvenser skall kunna utläsas utan svå-

righet.

5 §

7

Under samrådet skall länsstyrelsen särskilt ta till vara och samordna

statens intressen och därvid

1. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga

om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. och sådana miljö- och riskfakto-
rer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområ-
den,

2. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses

och miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken iakttas, och

3. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområ-

den som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt.

9 §

Länsstyrelsen skall under utställningstiden avge ett granskningsytt-

rande över planförslaget.

Av yttrandet skall framgå om
1. förslaget inte tillgodoser riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken,
2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. mil-

jöbalken överträds,

3. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som

angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och

5

Senaste lydelse 1995:1197.

6

Senaste lydelse 1995:1197.

7

Senaste lydelse 1995:1197.

3

SFS 1998:839

4. bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa

eller till behovet av skydd mot olyckshändelser.

5 kap.

7 §

8

Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen

meddelas bestämmelser om

1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 § första

stycket 2 och 3, andra stycket samt tredje stycket 2, 8 § första och tredje
styckena samt 9 § första och andra styckena,

2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan får

ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörjningen el-
ler miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall ske,

3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan bestämmas

andelen lägenheter av olika slag och storlek,

4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar

och tomter, varvid får meddelas varsamhetsbestämmelser för att precisera
kraven i 3 kap. 10 §, skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap.
12 § och för tomter som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk,
miljömässig eller konstnärlig synpunkt, rivningsförbud för byggnader som
avses i 3 kap. 12 § samt sådana bestämmelser i fråga om andra ändringar av
byggnader än tillbyggnader som får utfärdas med stöd av föreskrifter enligt
21 § lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.,

5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,
6. användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen

inte skall vara huvudman, varvid får meddelas skyddsbestämmelser för så-
dana platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljö-
mässig eller konstnärlig synpunkt,

7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,
8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att använda viss

mark eller byggnader för parkering samt skyldighet att anordna utrymme för
parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 § första stycket 6,

9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast behöver

tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,

10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt trafik-

och väganordningar,

11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen och,

om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar genom luft-
förorening, buller, skakning, ljus eller annat liknande som omfattas av 9 kap.
miljöbalken,

12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av gemensam-

hetsanläggningar,

13. skydd för sådana allmänna platser för vilka kommunen är huvudman

och som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig el-
ler konstnärlig synpunkt.

I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om exploateringssamver-

kan enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan antas efter det att ett exploateringsbe-
slut enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har vunnit laga kraft,

8

Senaste lydelse 1996:1315.

4

SFS 1998:839

skall det anges i planen om den skall genomföras enligt nämnda lag. Skall
mark tas i anspråk från någon fastighet vars ägare inte deltar i samverkan,
skall planen innehålla uppgift därom.

Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn till

syftet med den. Bestämmelser som närmare reglerar möjligheterna att be-
driva handel får meddelas endast om det finns skäl av betydande vikt.

16 §

9

För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan områ-

desbestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen upp-
nås eller att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken tillgodoses. Med
områdesbestämmelser får regleras

1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § andra stycket, 6 § första

stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 §, 8 § andra och tredje
styckena samt 9 § tredje stycket,

2. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyg-

gelse eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämför-
liga ändamål,

3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken

på tomter till sådana hus,

4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar

och tomter, varvid får meddelas varsamhetsbestämmelser för att precisera
kraven i 3 kap. 10 §, skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap.
12 § och för tomter som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk,
miljömässig eller konstnärlig synpunkt, rivningsförbud för byggnader som
avses i 3 kap. 12 § samt sådana bestämmelser i fråga om andra ändringar av
byggnader än tillbyggnader som får utfärdas med stöd av föreskrifter enligt
21 § lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.,

5. användning och utformning av allmänna platser, varvid får meddelas

skyddsbestämmelser för sådana platser som är särskilt värdefulla från histo-
risk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt,

6. vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana områ-

den som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket,

7. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen,
8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 §.

18 §

10

Detaljplanen skall grundas på ett program som anger utgångspunkter

och mål för planen, om det inte är onödigt.

En miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas, om detaljplanen medger

en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som
innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med
mark och vatten och andra resurser. Miljökonsekvensbeskrivningen skall
möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets
eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark och
vatten och andra resurser.

22 §

Under samrådet skall länsstyrelsen särskilt ta till vara och samordna

statens intressen och därvid

9

Senaste lydelse 1995:1197.

10

Senaste lydelse 1995:1197.

5

SFS 1998:839

1. ge råd om tillämpningen av 2 och 3 kap.,
2. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses

och miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken iakttas, och

3. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområ-

den som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt.

8 kap.

6 §

Kommunen får för ett område som utgör en värdefull miljö bestämma

att bygglov krävs för att

1. inom områden som inte omfattas av detaljplan utföra sådana åtgärder

som avses i 3 § första stycket 1,

2. inom områden med detaljplan färga om en- eller tvåbostadshus och

komplementbyggnader,

3. underhålla sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som avses i 3

kap. 12 §.

Kommunen får, i områden som utgör en värdefull miljö eller i områden

för vilka områdesbestämmelser utfärdats, bestämma att bygglov krävs för att
utföra sådana åtgärder som avses i 4 § andra stycket 1 och 2.

Kommunen får vidare, om det finns särskilda skäl, bestämma att bygglov

krävs för att

1. inom områden som inte omfattas av detaljplan uppföra, bygga till eller

på annat sätt ändra ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed
jämförlig näring,

2. anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäk-

ter som avses i 11 kap. 11 § 1 miljöbalken.

Bestämmelser enligt första–tredje styckena skall meddelas genom detalj-

plan eller områdesbestämmelser.

I fråga om byggnader och andra anläggningar som avses i 10 § får bestäm-

melser enligt första och andra styckena samt tredje stycket 2 inte meddelas.

12 kap.

1 §

Länsstyrelsen skall pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upp-

häva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan befaras att beslu-
tet innebär att

1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,
2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenom-

råden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt,

3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte iakttas, eller
4. en bebyggelse annars blir olämplig med hänsyn till de boendes och öv-

rigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser.

5 §

Regeringen får pröva ett beslut att anta, ändra eller upphäva en region-

plan. Beslut om prövning skall fattas inom tre månader från den dag då be-
slutet kom in till regeringen. Regeringens prövning får avse endast frågan
huruvida planen tillgodoser riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken.

Regeringen får upphäva beslutet i dess helhet eller i en viss del.

6

SFS 1998:839

14 kap.

8 §

11

Ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter har rätt till ersätt-

ning av kommunen, om skada uppkommer till följd av att

1. bygglov vägras till att ersätta en riven eller genom olyckshändelse för-

störd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och ansökan om bygglov
har gjorts inom fem år från det att byggnaden revs eller förstördes,

2. rivningsförbud meddelas i detaljplan eller områdesbestämmelser eller

rivningslov vägras med stöd av 8 kap. 16 § 2 eller 3,

3. skyddsbestämmelser meddelas i en detaljplan enligt 5 kap. 7 § första

stycket 4 eller 6 eller i områdesbestämmelser enligt 5 kap. 16 § 4 eller 5,

4. bestämmelser om vegetation samt markytans utformning och höjdläge

inom sådana områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket meddelas i områ-
desbestämmelser,

5. marklov vägras med stöd av 8 kap. 18 § första stycket 2 eller 3.
Rätt till ersättning föreligger i fall som avses i första stycket 1, om bygg-

naden förstörts genom olyckshändelse. I övriga fall som avses i första
stycket 1 och i fall som avses i första stycket 2 föreligger rätt till ersättning,
om skadan är betydande i förhållande till värdet av berörd del av fastigheten.
I fall som avses i första stycket 3–5 föreligger rätt till ersättning, om skadan
medför att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av
fastigheten.

Medför beslut som avses i första stycket att synnerligt men uppkommer

vid användningen av fastigheten, är kommunen skyldig att lösa fastigheten,
om ägaren begär det.

Vid tillämpningen av andra och tredje styckena skall även beaktas andra

beslut som avses i första stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 § lagen
(1988:950) om kulturminnen m.m., 7 kap. 3, 5, 6, 9, 22 eller 24 § miljöbal-
ken, förbud enligt 7 kap. 11 § andra stycket samt föreläggande eller förbud
enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket samma balk och beslut enligt 18 § skogs-
vårdslagen (1979:429), under förutsättning att besluten meddelats inom tio
år före det senaste beslutet. Dessutom skall beaktas sådan inverkan av hän-
synstaganden enligt 30 § skogsvårdslagen som i särskilda fall har inträtt
inom samma tid. Har talan eller rätt till ersättning eller inlösen med anled-
ning av nyss angivna beslut förlorats på grund av bestämmelserna i 15 kap.
4 § eller motsvarande bestämmelser i miljöbalken eller lagen om kulturmin-
nen m.m., utgör detta förhållande inte något hinder mot att beslutet beaktas.

Har kommunen efter föreläggande enligt 12 kap. 6 § beslutat om rivnings-

förbud eller skyddsbestämmelser som avses i första stycket 2 eller 3 för att
tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken, är staten skyldig
att ersätta kommunen dess kostnader för ersättning eller inlösen. I fall som
avses i första stycket 4 och 5 är ägaren till den anläggning för vilken skydds-
eller säkerhetsområdet har beslutats skyldig att ersätta kommunen dess kost-
nader för ersättning eller inlösen.

11

Senaste lydelse 1995:1197.

7

SFS 1998:839

17 kap.

23 §

För överträdelse som har begåtts före ikraftträdandet skall bestäm-

melserna i lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byg-
gande m.m. tillämpas vid målens prövning i sak. Bestämmelserna i 10 kap.
skall dock tillämpas, om de leder till lindrigare påföljd.

Underlåter någon att utföra arbete eller vidta annan åtgärd som åligger ho-

nom enligt beslut som har meddelats med stöd av byggnadsstadgan
(1959:612), skall bestämmelserna i 10 kap. tillämpas vid målens prövning i
sak.

Har någon åsidosatt ett villkor eller en föreskrift som har meddelats med

stöd av 136 a § byggnadslagen (1947:385), skall bestämmelserna i 29 kap.
miljöbalken tillämpas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
2. Beträffande ärenden som har avgjorts av kommunen före ikraftträdan-

det, skall äldre bestämmelser tillämpas.

3. Utöver beslut och förbud enligt de bestämmelser som räknas upp i 14

kap. 8 § fjärde stycket skall under de förutsättningar som anges där beaktas
även beslut och förbud enligt bestämmelser som har ersatts av de uppräk-
nade bestämmelserna.

På regeringens vägnar

JÖRGEN ANDERSSON

Fredrik Damgren
(Inrikesdepartementet)

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1998