SFS 1971:1089

Kungl. Maj:ts kungörelse

SFS 1971; 1089

om ändring i byggnadsstadgan (1959: 612);

utkom f rån tr ycket

„

1

den 28 dec. 1971

given Stockholms slott den 10 december 1971.

Kungl. Maj:t har funnit gott att i fråga om byggnadsstadgan (1959:

612) förordna,

dels att rubriken före 65 § skall upphöra att gälla,
dels att 4, 8 och 15 §§, 19 § 1 mom., 21, 24, 26 och 27 §§, 34 §

1 och 3 mom. och 56 § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse,

dels, efter riksdagens hörande^, att 65 § skall upphöra att gälla,
dels, efter riksdagens hörande^, att 29, 35 och 39 §§ skall ha nedan

angivna lydelse. Till följd härav kommer stadgan att ha följande lydelse
från och med den dag då denna kungörelse träder i kraft.

1 Kap. Om byggnadsnämnd

1 § I varje kommun skall finnas en byggnadsnämnd, som har att öva

inseende öyer hur kommunens område bebygges.

Särskilt åligger det nämnden

att med uppmärksamhet följa den allmänna utvecklingen inom kom­

munen och dess omgivning, ombesörja utredningar rörande planlägg­

ning, fastighetsbildning och byggnadsväsen samt i dessa ämnen upprätta
de förslag och göra de framställningar som finnas påkallade;

att samarbeta med övriga myndigheter, vilkas verksamhet berör

nämndens arbetsområden eller vilkas bedömanden äro av betydelse f ör
nämndens verksamhet;

att lämna allmänheten råd och upplysningar i planläggnings-, fastig­

hetsbildnings- och byggnadsfrågor; samt

att övervaka efterlevnaden av byggnadslagen, denna stadga och öv­

riga föreskrifter angående byggandet.

2 §2 När sådant begäres av någon, vars rätt kan beröras därav,

åligger det byggnadsnämnden att lämna skriftligt besked huruvida nämn­
den meddelat beslut rörande skyldighet för fastighetsägare att vidtaga

särskild åtgärd med avseende å fastigheten.

Där stadsplan finnes åligger det byggnadsnämnden eller annan myn­

dighet, som kommunfullmäktige bestämma, att på begäran av person,
som i första stycket sägs, utfärda skriftligt besked rörande den på fas-

1 Prop. 1971; 118, CU 26 , rskr 309.

2 S enaste lydelse 1971: 674.

2539

¬

SFS 1971:1089

tigheten belöpande förpliktelsen att till kommunen utgiva bidrag till
kostnad för gata. I beskedet skall angivas i vad mån betalningsskyldig­

het för förpliktelsen inträtt eller icke.

Där stadsplan finnes åligger det härjämte byggnadsnämnden att, då

det begäres av person som avses i första stycket, till denne utlämna karta

(nybyggnadskarta) rörande fastighet som ingår i planen. Nämnden bör

ock, där det lämpligen kan ske, tillhandahålla nybyggnadskarta för

fastighet inom område, som ej ingår i stadsplan,

3 §3 Ledamöter och suppleanter i byggnadsnämnd väljas av kommun­
fullmäktige till det antal fullmäktige bestämma. Antalet ledamöter må
dock icke vara under fem. Valet skall ske proportionellt i de fall då
sådant är föreskrivet vid val till kommunstyrelsen. Sker ej val av sup­

pleanter proportionellt, skall tillika bestämmas den ordning, i vilken
suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

I övrigt skall med avseende å byggnadsnämnd vad i 32—36 §§, 37 §

första stycket och 38—42 §§ kommunallagen (1953: 753) är stadgat

om kommunstyrelsen äga motsvarande tillämpning, dock att för bygg­
nadsnämnden i Stockholm skola gälla bestämmelserna i 51 § 1 mom.
kommunallagen (1957: 50) för Stockholm, med undantag av hänvis­
ningen till 39 § andra stycket nämnda lag, samt därutöver vad kom­
munfullmäktige med iakttagande av stadgandena i samma lag före­
skriva.

Utan hinder av vad i andra stycket sägs skall gälla, dels att i kommu­

nens tjänst anställd befattningshavare icke på grund av denna sin tjäns­

teställning skall vara obehörig att vara ledamot eller suppleant i bygg­
nadsnämnd dels ock att nämndens protokoll icke behöver upptaga an­
nat än förteckning å närvarande ledamöter samt för varje ärende beslu­
tet och skälen därför.

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971: 290) äga 4 och 5 §§

nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos byggnadsnämnd.

4

Byggnadsnämnd skall hava tillgång till personal i den omfattning

som erfordras för att nämnden skall kunna behörigen fullgöra sina

uppgifter.

Där planläggnings- och byggnadsverksamheten är av större omfatt­

ning eller bebyggelsens art så kräver skall nämnden såvitt möjligt till

sitt biträde hava stadsarkitekt. Till stadsarkitekt må ej utses annan än

den, som inom riket avlagt examen vid teknisk högskolas avdelning för
arkitektur samt därefter under en längre tid utövat väl vitsordad prak­
tisk verksamhet inom planläggnings- och byggnadsväsendet. Statens
planverk äger dock, när skäl äro därtill, medgiva att till stadsarkitekt
utses annan än den som avlagt nyss nämnd examen.

I fall som avses i andra stycket skall nämnden såvitt möjligt även

hava biträde av person med särskild utbildning och praktisk erfarenhet
i konstruktionsfrågor (byggnadsinspektör).

Om kommuns mätningsverksamhet finns särskilda bestämmelser.

" Senaste lydelse 1971: 674.

2540

4 S enaste lydelse 1967; 328.

¬

5 § Ordförande i byggnadsnämnd skall tillse, att nämndens ledamöter

SFS 1971:1089

erhålla kallelse till sammanträdena samt att suppleanterna underrättas
om tid och plats för sammanträdena.

I kallelse och underrättelse skall lämnas uppgift om de ärenden, som

skola förekomma vid sammanträdet.

6

Befattningshavare, som har till åliggande att föredraga ärenden

inför byggnadsnämnden, äger rätt att deltaga i överläggning men ej i

beslut, samt att, där han det begär, få sin särskilda mening antecknad till
protokollet.

Samma rätt tillkommer sådan tjänsteman vid länsstyrelsen eller annan

tjänsteman, som kallats att i denna egenskap närvara vid sammanträde
med nämnden.

7 §ö Byggnadsnämnd äger uppdraga åt en eller flera ledamöter eller

suppleanter i nämnden eller åt befattningshavare hos nämnden att å

nämndens vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaf­

fenhet skall närmare angivas i nämndens beslut. Sådant uppdrag må
dock ej avse befogenhet att besluta om framställning eller yttrande till
Konungen, länsstyrelsen eller kommunfullmäktige, att meddela före­
läggande vid vite eller annat äventyr eller att slutligt avgöra ärende,
som är av principiell innebörd eller eljest av större vikt.

Nämndens beslut rörande uppdrag, som i första stycket sägs, skall

underställas länsstyrelsens prövning.

Vad i denna stadga sägs om byggnadsnämnd skall i tillämpliga delar

gälla den, som på grund av uppdrag enligt första stycket handlar å
nämndens vägnar. Beslut, som meddelas på grund av dylikt uppdrag,

skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

8

På framställning av kommunen äger länsstyrelsen utfärda taxa

för avgifter att erläggas av den, som hos byggnadsnämnden påkallar

åtgärd vilken föranleder ritningsgranskning, besiktning eller annan tids-
eller kostnadskrävande förrättning.

2 kap. Om planläggning

Allmänna be stämmelser

9 § Planläggning skall ske så, att den främjar en ur allmän synpunkt
lämplig utveckling inom det område, som planen skall avse. Tillbörlig
hänsyn skall tagas till förhållandena inom angränsande områden samt

till den allmänna samfärdselns, det militära försvarets, civilförsvarets
och andra för riket gemensamma behov. Även enskildas intressen skola

tillbörligen beaktas.

Där ej särskilda förhållanden föranleda annat, skall mark avses för

det ändamål, vartill den är mest lämpad med hänsyn till läge, terräng-
och grundförhållanden samt övriga omständigheter. Till tätbebyggelse

'• S enaste lydelse 1971:378.

® Senaste lydelse 1971:674.

' Ändringen innebär att sista stycket upphävs.

2541

¬

SFS 1971; 1089

må ej avses mark, som ur sundhetssynpunkt, med hänsyn till samfärd­

seln, möjligheterna att ordna vattenförsörjning och avlopp, faran för

vattenförorening eller eljest ur allmän synpunkt ej är lämpad för sådan
bebyggelse. Områden med särskild naturskönhet eller säregna naturför­

hållanden, bebyggelse med särskilt värde ur historisk eller kulturhisto­
risk synpunkt eller ur skönhetssynpunkt samt områden som äro lämpade

och behövliga för friluftsliv skola såvitt möjligt bevaras. Om skyldighet

att bevara fasta fornlämningar är särskilt stadgat.

Plan må ej göras mera detaljerad än som är nödvändigt för att nå

det därmed avsedda syftet.

Regionplan

10 § i mom. Regionplanering skall bedrivas så , att den därvid före-

bragta utredningen översiktligt belyser de med planläggningen samman­

hängande frågor, som äro gemensamma för regionen eller en större
del av denna, samt underlättar det framtida avgörandet av dylika

frågor.

1 regionplan skall i den mån så erfordras med hänsyn till planens

syfte upptagas och på ett överskådligt sätt angivas, vilka områden som
avses för olika ändamål.

2 mom, Regionplan skall i erforderlig mån vara avfattad på karta.

Erfordras regionplanebestämmelser, böra dessa av fattas i särskild hand­
ling.

Generalplan

11 § i mom, Vid generalplanering skall eftersträvas att utröna och

på ett översiktligt sätt redovisa det behov av utrymme för olika ändamål,

som kan förutses för planområdet, samt att på ett lämpligt sätt tillgodose
detta behov. Härvid bör även undersökas, vilka områden som från all­
män synpunkt ej äro lämpade för tätbebyggelse och fördenskull böra

undantagas från sådan bebyggelse.

2 mom. Generalplan skall i erforderlig mån vara avfattad på karta.

Till planen hörande särskilda bestämmelser skola avfattas i särskild

handling.

A kartan skola angivas gränserna för planen samt för de markområ­

den som avses för olika ändamål ävensom, i den mån så erfordras,
befintliga förhållanden såsom vattenområden, höjdförhållanden, fas­

tighetsgränser, vägar, kraftledningar och byggnader.

Stadsplan

12 § 7 mom. Vid uppgörande av stadsplan skola de anspråk tillgodo­

ses, som ur olika synpunkter skäligen kunna ställas på en väl ordnad

bebyggelse. Därvid skall tillses, att marken utnyttjas på ett ekonomiskt

och i övrigt lämpligt sätt, att samfärdselns och trafiksäkerhetens krav

tillbörligen beaktas, att erforderlig trygghet mot brandfara vinnes samt

2542

att hänsyn tages till de fordringar, som böra uppställas ur sundhets-,

¬

skönhets- och trevnadssynpunkt. Skälig hänsyn skall tagas till bestående

SFS 1971:1089

äganderättsförhållanden, fastighetsgränser, servitut och andra omstän­

digheter, som kunna inverka på planens genomförande.

Planen må ej givas s törre omfattning än att den kan förväntas bliva

genomförd inom nära förestående tid.

2 mom. Stadsplan skall vara avfattad å karta. Till planen hörande

bestämmelser skola avfattas i särskild handling.

Kartan skall tydligt angiva gränserna för planen samt för de mark­

områden, som skola användas till byggnadskvarter, gata, torg, park
eller annan allmän plats eller till specialområde. Gators och torgs höjd-
lägen skola vara angivna med siffror i gatukors och i punkter där
lutningen avsevärt ändras.

I stadsplanebestämmelser skola, i den mån så erfordras, intagas

stadganden angående reglering av planområdets bebyggande och an­

vändning i övrigt, såsom

om kvarters eller specialområdes användning för visst ändamål och

om förbud mot bebyggande av viss d el av kvarter eller specialområde;

om byggnadssätt, antal byggnader å tomtplats, byggnads planyta och

läge, dess höjd och våningsantal, källardjup eller antal källarvåningar
samt antalet lägenheter som få inredas i en byggnad;

om planteringar, lekplatser, parkeringsplatser och garage;
om utfart eller annan utgång mot gata;
om rätt att inom gata, torg, park eller annan allmän plats nyttja

utrymmet under eller över markens plan till inredande av lokaler eller

för annat ändamål;

om förläggande under eller över markens plan av gata eller annan

trafikled; samt

om bevarande av vattenområden och andra naturförhållanden.

Byggnadsplan

13 § Byggnadsplan skall uppgöras så, att den tillgodoser de krav, som

med hänsyn till de särskilda förhållandena inom det tillämnade plan­
området skäligen böra ställas på en väl ordnad bebyggelse. Särskild

hänsyn skall tagas till bebyggelsens art, äganderättsförhållandena samt

markägarnas möjligheter att genomföra planen.

Byggnadsplan m å ej uppgöras så, att jordbruk, skogsbruk eller annan

dylik näring onödigtvis hindras eller försvåras. I planen må upptagas
mark för jordbruksändamål endast i den mån så erfordras för planens
lämpliga utformning.

I övrigt skall i tillämpliga delar gälla vad i 12 § är stadgat om stads­

plan.

Upprättande, antagande och fastställcise av pl an

14 §8 Den som upprättar förslag till plan skall därvid samråda med

kommunstyrelsen eller annat organ, som kommunfullmäktige bestäm-

fi Senaste lydelse 1971: 674.

2543

¬

SFS 1971; 1089

ma, länsstyrelsen samt övriga myndigheter, sammanslutningar och en­
skilda personer, som kunna hava ett väsentligt intresse av frågan.

15 § Förslag till stadsplan eller byggnadsplan skall upprättas på grund­

val av en fÖr ä ndamålet avsedd karta över det område, som beröres av
förslaget (grundkarta).

I särskild vid grundkartan fogad förteckning (fastighetsförteckning)

skola redovisas de fastigheter, samfälligheter och andra områden, som

beröras av förslaget, deras ägare samt, i den mån kännedom därom
kunnat erhållas, servitut och andra särskilda rättigheter, som kunna
hava betydelse för planläggningen eller beröras av denna. Förteckningen

skall vara bestyrkt av person som är behörig till tjänst som chef för

fastighetsbildningsmyndighet eller för kommunal fastighetsregistermyn­

dighet.

Har fråga väckts att generalplan skall helt eller delvis fastställas, skall

fastighetsförteckning upprättas för det område som beröres av frågan.

16 § Förslag till plan skall, då det överlämnas till kommunal eller

statlig myndighet för antagande eller fastställelse, varä åtföljt av

a) grundkarta och fastighetsförteckning därest sådana skola vara

upprättade;

b) beskrivning över förslaget med erforderlig motivering;
c) utredning angående de tekniska och ekonomiska förutsättningarna

för planens genomförande med beaktande särskilt av grundens beskaf­
fenhet, trafikförhållandena ävensom möjligheterna att ordna vattenför­
sörjning och avlopp och att tillgodose vattenvårdsintresset; samt

d) redogörelse för det samråd med myndigheter, markägare och and­

ra, som ägt rum vid ut arbetande av förslaget.

Innan fastighetsförteckning lägges till grund för underrättelser till

sakägare, skall den i erfordelig mån kompletteras med hänsyn till in­

träffade förändringar.

2544

17 § i mom. Innan förslag till plan antages, skall det under viss tid

utställas tiU granskning genom byggnadsnämndens eller, där fråga är om

regionplan, genom förbundsstyrelsens försorg; och äger den, som ej
åtnöjes med förslaget, att inom samma tid framställa anmärkning där­
emot hos den myndighet, som ombesörjt utställandet. Där så finnes
lämpligt må på en gång utställas två eller flera alternativa förslag.

Tiden för granskningen bestämmes av den myndighet, som ombe­

sörjer utställandet. Den må ej sättas kortare än tre månader, där fråga

är om regionplan, och ej kortare än tre veckor i övriga fal l. Kungörelse
om utställandet skall före den bestämda tidens början ske i den eller de
tidningar, i vilka kommunala meddelanden för orten införas. Berör

förslaget mark, som står under allmän myndighets förvaltning, skall

myndigheten särskilt underrättas.

2 mom. Vid utställande av förslag till regionplan skall förbunds­

styrelsen översända kopia och avskrift av förslaget till styrelserna för

de kommuner, som förslaget rör, samt till länsstyrelsen och av frågan

berörda centrala myndigheter ävensom, där så finnes lämpligt, till annan

som beröres av förslaget, och därvid bestämma viss tid, minst tre må-

¬

nåder efter delfåendet, inom vilken vederbörande äger att till nämnden

SFS 1971:1089

inkomma med yttrande över förslaget.

3 /nom° Innan förslag till generalplan utställes, skall byggnadsnämn­

den översända avskrifter och kopior av förslaget till statens planverk
och länsstyrelsen.

Skall förslaget helt eller delvis fastställas, har nämnden att förfara

på sätt i 4 mom. stadgas om förslag till stadsplan eller byggnadsplan,
dock att underrättelser icke erfordras till andra sakägare än dem som
beröras av fastställelsen.

4 momA° Vid utställande av förslag tUl sta dsplan eller byggnadsplan

skall byggnadsnämnden före ingången av den tid, som bestämts för för­
slagets granskning, med posten under rekommendation eller eljest be­
visligen avsända skriftlig underrättelse om innehållet i den utfärdade

kungörelsen till varje känd och inom riket boende markägare, som be-
röres av frågan och icke skriftligen godkänt förslaget. Är markområde

samfällt för flera fastigheter med skilda ägare och finnes för samfällig-

heten känd styrelse eller annan, som är satt att förvalta den, erfordras
ej underrättelse till de särskilda delägarna i samfälligheten, utan må

underrättelsen sändas allenast tUl ledamot av styrelsen eller till förvalta­

ren. Äger denne ej att själv föra talan för delägarna i samhälligheten,
är han gentemot delägarna ansvarig för att underrättelsen tillställes nå­

gon som äger behörighet härtill eller, om sådan ej finnes, kommer till
delägarnas kännedom. Finnes ej känd styrelse eller förvaltare, må un­

derrättelsen sändas till en av delägarna att vara för dem alla tillgänglig,
och skall för sådant fall tillika uppgift om vilken delägare underrättel­
sen tillställts kungöras på sätt i 1 mom. andra stycket sägs. Har upplys­
ning vunnits om förhandenvaron av servituts- eller arrenderätt, som
beröres av planläggningen, skall underrättelse tillställas rättighetens in­
nehavare, såvitt han är känd och boende inom riket.

Berör förslaget, i vad det skall fastställas, allmän väg eller väg, som

omhänderhaves av vägförening, eller för biltrafiken viktig gata eller
mark, som är avsedd att utläggas till sådan väg eller gata, eller befäst­

ning e ller annan anläggning, som avses i 81 § byggnadslagen eller om­
fattas av förordnande enligt 82 § samma lag, skall utdrag av förslaget i
erforderliga delar tillställas vederbörlig myndighet, vägföreningen eller
anläggningens ägare med anmodan att inom viss av byggnadsnämnden
angiven tid, som ej må sättas kortare än den jämlikt 1 mom. bestämda
granskningstiden, till nämnden inkomma med yttrande över förslaget.
Vad nu stadgats behöver dock ej iakttagas med avseende å sakägare som

skriftligen godkänt förslaget.

Ett exemplar av förslaget skall tillställas kommunstyrelsen samt, där

så finnes erforderligt, jämväl kyrkorådet. Avser förslaget område, som
gränsar till annan kommun, bör byggnadsnämnden bereda dess styrelse

tillfälle att yttra sig över förslaget.

5 mom. Vidtages ändring i förslag till plan, sedan det varit utställt

till gr anskning, skall det ånyo utställas. Nytt utställande erfordras dock

icke om de sakägare, som beröras av ändringen, skriftligen godkänt den-

® Senaste lydelse 1967; 328.

10 S enaste lydelse 1971: 674.

2545

¬

SFS 1971:1089

na eller ock underrättats om ändringen på sätt i 4 mom. sägs samt er­
hållit tillfälle att vid sammanträde eller annorledes taga del därav.

18 §" Sedan förslag till generalplan, stadsplan eller byggnadsplan

blivit utställt på sätt i 17 § sägs, skall byggnadsnämnden granska för­

slaget jämte inkomna anmärkningar och yttranden. Härefter skall bygg­

nadsnämnden, såvida nämnden ej själv äger besluta i ärendet, överläm­
na handlingarna jämte eget utlåtande till kommunfullmäktige.

19 § i

Sedan generalplan antagits, skall planen med därtill

hörande utredning i bestyrkt avskrift och kopia genom byggnadsnämn­

dens försorg tillställas stat ens planverk, länsstyrelsen och vederbörande

fastighetsbildningsmyndighet.

2 mom. När fastställelse sokes å regionplan, generalplan, stadsplan

eller byggnadsplan, skola handlingarna i ärendet insändas till länsstyrel­

sen.

20 § När plan inkommit till länsstyrelsen för fastställelse, skall läns­

styrelsen, såvida den ej själv har att besluta i ärendet, överlämna hand­

lingarna jämte eget utlåtande till Konungen.

21 §1® Sedan plan blivit fast ställd, skola handlingarna översändas till

byggnadsnämnden eller, där fråga är om regionplan, till förbundssty­
relsen. Om underrättelse till vissa myn digheter genom statsdepartement
eller länsstyrelse är särskilt stadgat.

När länsstyrelsen meddelat beslut om fastställelse beträffande general­

plan, stadsplan eller byggnadsplan, skall länsstyrelsen samma dag över­

sända underrättelse därom till envar som i ärendet framställt yrkande,

vilket genom beslutet helt eller delvis lämnats utan bifall. Får beslutet
på grund av stadgandet i 150 § tredje stycket byggnadslagen ej överkla­

gas, skall länsstyrelsen utfärda bevis att beslutet på grund därav vunnit
laga kraft.

Där enligt bestämmelserna i 45 § byggnadslagen s tadsplan fastställts

under villkor a tt expropriation kommer till stånd av viss i planen ingå­
ende mark, skall, sedan sådan expropriation skett, meddelande härom

genom byggnadsnämndens försorg så snart ske kan tillställas statens
planverk, länsstyrelsen, vederbörande fastighetsbildningsmyndighet och

kommunal fastighetsregistermyndighet, om sådan finnes.

22 §1^ Där förslag till generalp lan, stadsplan eller byggnadsplan enligt
bestämmelserna i byggnadslagen upprättats på föranstaltande av
Konungen eller länsstyrelsen, har länsstyrelsen att fullgöra vad i 17 § äi

stadgat för byggnadsnämnd. Sedan länsstyrelsen granskat inkomna an­

märkningar och yttranden över förslaget samt kommunfullmäktige blivit
hörda i ärendet, skall med avseende å den fortsatta handläggningen för­

faras på sätt i 20 och 21 §§ sägs.

2546.

" Senaste lydelse 1971:674.

Senaste lydelse 1971: 378.

" Senaste lydelse 1971: 378.

11 S enaste lydelse 1971: 674.

¬

23 § Vad i detta kapitel är stadgat orii upprättande, antagande och

fastställande av plan skall i tillämpliga delar gälla ändring eller upphä­
vande av planen, dock att grundkarta icke i något fall erfordras, om de
förhållanden, som äro av betydelse för frågan, tillräckligt tydligt framgå
av annan tillgänglig karta. Där ändring berör blott ett mindre antal
markägare, erfordras ej heller utställande eller kungörelse i tidning, så­
vida markägarna skriftligen medgivit att sådant förfarande ej tillämpas

eller ock underrättats om förslaget samt därefter under minst tre
veckor haft tillfälle att taga del av detta. Vid ändring av regionplan må

tiden för utställandet minskas till tre veckor.

SFS 1971:1089

Särskilda bestämmelser

24 § i morn}^ När förordnande, innefattande förbud mot nybyggnad
utan särskilt tillstånd enligt 15, 35, 80, 82, 86, 97, 106, 109, 110, 119,

121, 122 eller 168 § byggnadslagen eller mot schaktning, fyllning, träd­
fällning eller därmed jämförlig åtgärd meddelas, skall länsstyrelsen un­

derrätta markägarna därom genom kungörelse i den eller de tidningar,
i vilka kommunala meddelanden för orten intagas, eller på annat lämp­
ligt sätt.

Det område, som avses med förordnandet, skall å karta eller annorle-

des tydligt angivas till sina gränser.

Angående skyldighet att, sedan förordnandet vunnit laga kraft, till­

ställa statens planverk, vederbörande fastighetsbildningsmyndighet även­
som vederbörande byggnadsnämnd avskrift av förordnandet jämte ko­
pia av kartan är särskilt stadgat.

2 mom. Har förordnande jämlikt 16, 36 eller 87 § byggnadslagen

meddelats om förbud mot nybyggnad utan särskilt tillstånd, skola mark­
ägarna genom länsstyrelsens försorg underrättas om förordnandet på

sätt i 1 mom. första stycket är stadgat.

25 §16 Väckes fråga om meddelande av beslut enligt 59 § byggnads­

lagen rörande särskild grund för fördelning av gatumarksersättning eller
om ändring i sådant beslut eller om antagande av bestämmelser om bi­

drag till gatubyggnadskostnad eller ändring därav, och finna kommun­
fullmäktige att frågan bör komma under närmare prövning, ankommer

det på fullmäktige att låta verkställa utredning i ärendet och uppgöra
det förslag vartill utredningen må föranleda.

Sedan förslag upprättats skall detsamma utställas för granskning un­

der viss tid, minst tre veckor, efter det kungörelse härom skett i den
eller de tidningar i vilka kommunala meddelanden för. orten införas.
Där fråga är om särskild grund för fördelning av gatumarksersättning,
skall dessutom på sätt i 17 § 4 mom. första stycket sägs underrättelse
om förslagets utställande för granskning tillställas kända och inom riket

boende markägare, vilkas rätt beröres av förslaget, dock att sådan
underrättelse ej behöver tillställas den som skriftligen godkänt förslaget.

" Senaste lydelse 1971:378.

" Senaste lydelse 1971:674,

2547

''i., *;•,

P-

¬

SFS 1971:1089

När den för granskning bestämda tiden tilländagått äga fullmäktige be­

sluta i ärendet.

Skall ärendet underställas Konungen prövning, skola, sedan fullmäk­

tiges beslut meddelats, handlingarna insändas till länsstyrelsen, som har
att med eget utlåtande överlämna dem till Konungen.

26 § Uppkommer fråga om förpliktande för ägare av mark, för vilken

stadsplan fastställts eller skall fastställas, att avstå mark eller bekosta

utförande av särskilda anordningar jämlikt 70 eller 73 § eller 165 §
första stycket byggnadslagen, skall byggnadsnämnden uppgöra förslag
i ämnet.

Sedan förslaget uppgjorts skall tillfälle beredas vederbörande mark­

ägare att under viss tid, minst tre veckor, granska detsamma. Härom
skall markägare, därest han ej skriftligen godkänt förslaget, underrättas

på sätt i 17 § 4 mom. första stycket sägs.

Den mark, som skall avstås, skall till läge och gränser angivas på

bestyrkt kopia av stadsplanekartan eller särskild karta med samma
noggrannhet.

Om byggnadsnämnds skyldighet att göra anmälan till inskrivnings­

myndigheten, då fråga väckts om tillämpning av 70 § eller 165 § första

stycket byggnadslagen, stadgas i förstnämnda paragraf.

27 § Vad i 26 § första, andra och tredje styckena stadgas skall äga
motsvarande tillämpning i ärende om förpliktande för ägare av mark,

för vilken byggnadsplan skall fastställas eller fastställts, att upplåta

mark till väg eller annan allmän plats jämlikt 113 § eller 165 § andra

stycket byggnadslagen. Väckes frågan hos länsstyrelsen, har denna

att fullgöra vad som sålunda är föreskrivet för byggnadsnämnd.

Om skyldighet för byggnadsnämnd eller länsstyrelse att i nu avsett

fall göra anmälan till inskrivningsmyndigheten stadgas i 113 § bygg­

nadslagen.

28 § Vid handläggning av fråga om upprättande eller fastställande av
byggnadsplan skall länsstyrelsen tillika taga under övervägande, huru­
vida vägförening, varom stadgas i lagen om enskilda vägar, bör bildas
för planområdet.

2548

3 kap. Om utomplanshestämmelser

29 § Där i enlighet med föreskrifterna i byggnadslagen bestämts att

utomplanshestämmelser skola tillämpas, skall, såvida ej Konungen an­

norlunda förordnat, i sådant hänseende gälla följande;

1) Byggnad må ej uppföras med mindre tomtplatsen kan anses till­

räckligt stor och i övrigt varaktigt lämpad för den tillämnade bebyggd-

sen

2) Tomtplats må ej bebyggas i s törre omfattning än att till gårdsplan

och för andra fastighetens behov återst år det utrymme som med hänsyn

¬

till ortens sed, fastighetens användningssätt och övriga omständigheter

SFS 1971:1089

kan anses skäligt.

3) Byggnad, vars användande kan antagas orsaka behov av anord­

ning för vattenförsörjning eller för bortledande av spillvatten eller annan

flytande orenlighat, må ej uppföras, med mindre möjlighet föreligger
att tillgodose sagda behov.

4) Byggnad må ej uppföras på mindre avstånd än 4,5 meter från

enskild väg, som är av betydelse med hänsyn till allmänna samfärd­

seln, och ej närmare vägens mittlinje än 9 meter.

5) Bostadsbyggnad må ej uppföras i flera än två våningar eller till

större höjd än 7,5 meter och må ej innehålla flera än två bostadslägen­

heter.

När särskilda omständigheter föranleda det äger byggnadsnämnden

medgiva undantag från bestämmelserna under 3—5) § här ovan, såvitt
det kan ske utan att sundheten, trafiksäkerheten, tryggheten mot brand

eller trevnaden eftersättes.

30 § När fråga väckts att utomplansbestämmelser skola tillämpas inom

visst om råde, åligger det byggnadsnämnden att utreda frågan och upp­

göra förslag till närmare avgränsning av området. Förslaget skall i

erforderlig mån vara avfattat på karta.

I övrigt skall med avseende å handläggning av fråga om tillämpning

av utomplansbestämmelser i erforderliga delar gälla vad i 14 §, 17 § 1
mom. samt 18—23 §§ är stadgat om antagande, fastställande och upp­
hävande av byggnadsplan.

4 kap. Om tomtindelning m. m.

31 § Där stadsplan eller byggnadsplan flrmes, åligger det byggnads­

nämnden att med särskild uppmärksamhet följa och i mån av behov
å skiss eller karta angiva, hur bebyggandet fortskrider inom det plan­
lagda området.

Där så finnes påkallat, skall nämnden verkställa särskild utredning

för bedömande hur bebyggelse och fastighetsbildning lämpligen bör
ske för att ingå som led i ett ändamålsenligt utnyttjande av området.

32 § I fråga om område med stadsplan skall byggnadsnämnden vaka
över att tomtindelning kommer till stånd när sådan erfordras. Har
stadsplanen ändrats och följer därav, att ändring bör ske jämväl av

tomtindelningen, eller är gällande tomtindelning eljest icke ändamåls­

enlig, har nämnden att vidtaga åtgärd för ändring av denna, när så kan
ske och nämnden finner det erforderligt.

33

Vid tomtindelning skall eftersträvas att i anslutning till stads­

planen na en ändamålsenlig, enkel och redig indelning av kvarteret.
Med tomt jämställes härvid del av kvarter som förutsättes skola tagas

" Senaste lydelse 1970; 993.

2549

161—SFS 1971

¬

SFS 1971:1089

i anspråk för bildande av samfällighet. Varje fastighet skall hava er­

forderlig förbindelse med gata. Behörig hänsyn skall tagas till bestående

äganderätts- och servitutsförhållanden samt av markens ägare uttryckta
Önskemål.

34 § i mom.^^ Förslag till tomtindelning skall upprättas av person,
som är behörig till tjänst som chef för fastighetsbildningsmyndighet.

Förslaget skall utmärkas å karta. Till förslaget skall ock hora beskriv­
ning, i vilken f ör varje tomt eller sådan samfällighet som avses i 33 §

skola upptagas storleken av vart och ett av de områden av vilka enheten
skall bildas samt dennas ytinnehåll. På kartan eller i beskrivningen skall
även angivas vilka servitutsbildningar som erfordras för att mot tomt

svarande fastighet skall anses överensstämma med förslaget. Vid för­
slaget skall vara fogad förteckning över ägare av mark inom kvarteret.

Vid förslagets uppgörande bör samråd ske med markägarna var­

jämte, där så prövas lämpligt, tillfälle bör beredas kommunstyrelsen

att yttra sig i f rågan.

2 mom.^^ Förslag till tomtindelning skall genom byggnadsnämndens

försorg utställas till granskning under viss tid, minst tre veckor; och

äger den, som ej åtnöjes med förslaget, att under samma tid framställa

anmärkning däremot hos nämnden. Utställande erfordras dock icke,
om samtliga ägare av mark inom kvarteret eller, där förslaget uppen­

barligen berör blott vissa markägare, dessa skriftligen medgivit att dylikt

förfarande ej tillämpas.

Om utställande av förslag till tomtindelning skola ägarna av mark

inom kvarteret underrättas på sätt i 17 § 4 mom. första stycket sägs,
dock att underrättelse icke erfordras till markägare, som uppenbarligen
ej beröres av förslaget. Är markägares vistelseort okänd och finnes ej

någon, som veterligen äger att föra talan för honom, skall kungörelse
om utställandet före den bestämda tidens början ske i den eller de
tidningar, i vilka kommunala meddelanden för orten införas.

Vidtages ändring i förslaget, sedan det varit utställt till granskning,

skall stadgandet i 17 § 5 mom. äga motsvarande tillämpning.

3 mom.^° Sedan byggnadsnämnden antagit förslag till tomtindelning,

skall nämnden översända handlingarna i ärendet till länsstyrelsen.

Då länsstyrelsen fastställt tomtindelning, skall länsstyrelsen samma

dag översända underrättelse därom till byggnadsnämnden, kommun­

styrelsen och kommunal fastighetsregistermyndighet, om sådan fin­

nes inom kommunen, samt de markägare, som i ärendet framställt
yrkande, vilket helt eller delvis lämnats utan bifall. Där till följd av

stadgandet i 150 § tredje stycket byggnadslagen klagan över beslutet

ej får föras, har länsstyrelsen att å kartan teckna bevis att beslutet på
grund därav vunnit laga kraft.

4 mom. Vad i denna paragraf är stadgat om antagande och fast­

ställande av tomtindelning skall i tillämpliga del ar gälla jämväl ändring

eller upphävande av sådan indelning.

2550

Senaste lydelse 1971: 674.

" Senaste lydelse 1962: 264.

Senaste lydelse 1971: 674.

¬

5 kap. Om byggande

Inledande bestämmelser

35 § I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller
därmed jämförlig näring äga stadgandena i detta kapitel tillämpning

endast inom område med fastställd generalplan, stadsplan eller bygg-
nadsplan.

36 §21 Vad i detta kapitel stadgas om tomt gäller fastighet, samfällig-
het och annan för bebyggelse avsedd enhet.

Med gata förstås i detta kapitel område som i fastställd generalplan

eller stadsplan avsetts till gata, torg eller eljest för allmän trafik, om­
råde som i byggnadsplan avsetts till väg eller annan allmän plats, inom
område med utomplansbestämmelser belägen enskild väg som är av
betydelse för allmänna samfärdseln inom området, så ock allmän väg.

Angående vad som är att hänföra till nybyggnad stadgas i 75 §.

37 § Där i detta kapitel eller i stadsplan, byggnadsplan eller utom­

plansbestämmelser givits f öreskrift om hushöjd, källardjup eller dylikt,

skall, såvida annat ej angivits, måttet räknas från angränsande gatas

medelnivå invid tomten. För fritt liggande byggnad inne å tomt räknas
måttet från markens medelnivå invid byggnaden. Byggnad må härvid
ej, med mindre särskilda skäl föreligga, anses såsom fritt liggande inne

å tomt, om någon del därav ligger närmare gata än 6 meter. Byggnads
höjd räknas till skärningen mellan fasadplanet och takplanet.

Har föreskrift givits om visst antal våningar, skall såsom våning anses

källare, om golvet i den närmast högre våningen lägges mer än 1,5 me­

ter över omgivande markyta och byggnadsnämnden ej med hänsyn till

terrängförhållandena medgiver annan bedömning.

SFS 1971:1089

Nybyggnad

38 § Ät byggnads yttre skall givas sådan utformning och färg, som

stads- eller landskapsbilden fordrar och som befinnes lämplig såväl för

byggnaden i och för sig som för en god helhetsverkan.

Byggnad av större värde ur historisk, kulturhistorisk eller konstnär­

lig synpunkt må icke förvanskas vare sig genom arbeten å själva bygg­
naden eller genom bebyggelse i grannskapet. Om skyldighet att bevara
fasta fornlämningar är särskilt stadgat.

39 § Byggnad sk all förläggas till sådant ställe å tomten som är lämp­
ligt med hänsyn till landskapsbilden och så att den på lämpligt sätt an­
sluter till övrig bebyggelse å tomten och å närbelägen mark. Byggnad
inom område med stadsplan eller byggnadsplan skall, såvida annat ej
föreskrivits i planen eller medgives av byggnadsnämnden, läggas i gatu-

linjen eller, om förgård finnes, i inre förgårdslinjen.

Senaste lydelse 1970: 993.

2551

¬

SFS 1971:1089

I övrigt skall, där ej annat är föreskrivet, vid val av plats för byggnad

iakttagas

a) att byggnad, som ej sammanbygges eller kan förväntas komma

att sammanbyggas med byggnad på granntomt, icke må läggas på

mindre avstånd från gränsen mot denna än som motsvarar hälften av

den för byggnaden tillåtna största höjden och ej närmare gränsen än
4,5 meter; samt

b) att avståndet mellan byggnader å samma tomt ej må vara mindre

än den för någondera byggnaden tillåtna största höjden.

Byggnadsnämnden äger medgiva undantag från bestämmelserna i

andra stycket, om det finnes påkallat av särskilda skäl samt kan ske

utan men för granne eller fara för sundhet, brandsäkerhet eller trafik­

säkerhet och utan att ett lämpligt bebyggande av området försvåras.

Kan åtgärden inverka på förhållandena å angränsande tomt, skall dess
ägare höras i saken.

40 § Byggnads tak må icke skjuta över ett plan, som skär närmaste

fasadplan på den för byggnaden tillåtna högsta höjden och höjer sig
inåt byggnaden med en lutning av 45°. Byggnadsnämnden äger dock
medgiva, a tt takkupor och andra anordningar, som kunna anses påkal­
lade med hänsyn till byggnadens utseende eller av praktiska skäl, skjuta
över detta plan.

41 § i mom. Där icke annat föreskrivits i gällande plan, må bygg­

nad ej uppföras så, att någon del därav når över gata.

Byggnadsnämnden äger dock medgiva

a) att grundkonstruktion, fasadlist, trappsteg ovan gatuplanet, flagg­

stång, intagningsbrunn för kablar eller annan liknande mindre byggnads­

del skjuter över gräns mot gata;

b) att balkong, burspråk eller annan liknande byggnadsdel utbygges

över gata; samt

c) att port, dörr, grind eller fönster vid öppnandet når ut över gata.

Medgivande, som nu sagts, må lämnas endast när det med hänsyn

till gatan s bredd och övriga omständigheter kan ske utan olägenhet för
trafiken eller eljest. I faU, som avses i an dra stycket b), skall särskilt till­

ses, att anordningen icke medför men för grannfastighet.

2 mom. Vad i 1 mom. är föreskrivet om befogenhet för byggnads­

nämnd att medgiva byggande å gatumark skall äga motsvarande till-

lämpning där någon vill u ppföra byggnad så, att den skjuter in på annan

mark, som enligt gällande plan eller andra gällande föreskrifter ej får
bebyggas.

42 § Byggnads grundkonstruktion och stomme samt övriga byggnads­

delar, som kunna utsättas för belastning, skola hava betryggande bär-
förmåga, stadga och beständighet.

42 a §22 Dc utrymmen i byggnad till vilka allmänheten äger tillträde
eller som utgöra arbetslokal skola i skälig omfattning utformas så att de

bliva tillgängliga för och kunna nyttjas av personer vilkas rörclseför-

2552

22 Senaste lydelse 1971: 378.

¬

måga eller orienteringsförmåga är nedsatt till följd av ålder, invaliditet

SFS 1971:1089

eller sjukdom.

43 § 2 mom. Uppföres byggnad i gräns mot annan tomt och är ej det

framförvarande området undantaget från bebyggande till minst 9 me­

ters bredd, skall byggnaden, såvida annat ej föreskrivits i gällande plan,

skiljas från granntomten medelst brandmur.

Där fråga är om byggnader i högst två våningar, må byggnadsnämn­

den medgiva befrielse från skyldigheten att uppföra brandmur, om
grannarna äro ense därom och byggnaderna i övrigt anordnas på ett

med hänsyn till brandfaran betryggande sätt.

1 fråga om envåningsbyggnad må anstånd med eller befrielse från

skyldigheten att uppföra brandmur medgivas av byggnadsnämnden, där

nämnden efter grannens hörande finner detta med hänsyn till byggna­
dens ringa storlek, avståndet till byggnad på angränsande tomt och
övriga omständigheter kunna ske utan olägenhet.

2 mom. Om särskilda skäl tala därför må byggnadsnämnden medgiva

att brandmur eller annan vägg anordnas gemensamt för byggnader som

sammanbyggas, där det kan ske utan olägenhet och grannarna äro ense

därom.

44 § i mom. Byggnad skall med avseende å konstruktion och inred­

ning utföras så, att faran för brand ej blir större än som betingas av h än­

syn till dess ändamål, angränsande bebyggelse och omständigheterna i
övrigt. Där annan bebyggelse finnes i grannskapet, skall byggnads tak

utföras av eller täckas med material, som i tillräcklig mån skyddar mot

spridning av brand. Större byggnad skall, om byggnadsnämnden finner
det erforderligt, uppdelas i lämpligt stora enheter genom brandsäker

mur.

2 mom. Byggnad i två våningar skall, om den upptager större

planyta än 200 kvadratmeter och icke genom brandsäker mur uppdelas
i enheter av högst denna storlek, utföras så, att den kan betecknas som

brandhärdig. Detsamma gäller byggnad i två våningar med flera än två
bostadslägenheter, därest bostads- eller arbetsrum inredes på vinden.

3 mom. Byggnad i tre eller flera våningar skall utföras så, att den

kan betecknas såsom brandsäker.

Vad nu sagts gäller ock byggnad i tyå våningar, om i byggnaden skall

inrymmas;

a) samlingslokal för mer än 150 personer;

b) undervisningsanstalt för mer än 150 elever;

c) hotell eller pensionat för mer än 50 gäster;
d) vårdanstalt, elevhem eller därmed jämförlig inrättning med mer

än 50 platser; eller

e) industriell rörelse som i regel sysselsätter mer än 50 personer eller

som med hänsyn till verksamhetens art innebär särskild fara för brand.

4 mom. Skulle tillämpning av bestämmelserna i 2 eller 3 mom. med­

föra oskälig kostnad eller föreligger eljest särskilt skäl till undantag,

må sådant medgivas av byggnadsnämnden.

5 mom. Inom utrymme ovan inredd vind må boningsrum ej anord-

2553

'A

• *

t

¬

SFS 1971:1089

nas såvida ej byggnadsnämnden medgiver undantag med hänsyn till
vidtagna åtgärder mot brandfara.

6 mom. Byggnad skall hava erforderligt antal utgångar, trappor och

andra utrymningsvägar, ägnade att bereda trygghet vid brand. Trappa

skall hava tillräcklig bredd och lämplig stigning samt skall, i den mån
så erfordras, vara försedd med ledstång och räcke.

7 mom.^^ Eldstäder och andra anordningar för uppvärmning, rök-

och ventilationskanaler, sopnedkast, hissar, gårdslanterniner, ledningar
för vattenförsörjning och avlopp samt därmed förbundna anordningar,
ledningar för gas och elektrisk ström samt utrymmen för särskilda
ändamål, såsom pannrum, garage, tvätt- och torkrum, bränsleförråd
och dylikt skola anordnas så, att brandfara, risk för olycksfall eller sa­

nitär olägenhet icke uppkommer.

45 § Byggnad skall, i den mån det erfordras, vara försedd med an­

ordning för uppstigning på taket.

Där så erfordras skall härjämte finnas anordning för uppstigning på

skorsten.

Uppgår byggnads höjd över närmast kringliggande mark på någon

punkt till åtta meter eller finnes på taket lanternin, ljusbrunn eller lik­
nande, skall byggnaden, där det icke av särskild orsak kan anses obe­

hövligt, vara försedd med anordningar till skydd mot olycksfall genom

nedstörtning från taket.

46 §24 Byggnad för stadigvarande bruk, vari inrymmes bostads- eller

arbetsrum, skall anordnas och inredas så, att den bereder möjlighet till
trevnad och god hygien. Den skall innehålla nödiga förvaringsutrym-

men samt vara försedd med behövlig sanitär utrustning.

Särskilt skall beaktas följande:
1. Byggnaden skall bereda erforderlig värme- och ljudisolering samt

tillfredsställande skydd mot fukt.

2. Byggnaden skall kunna uppvärmas och ventileras på tillfredsstäl­

lande sätt.

3. I boningsrum samt i kök, som hör till bostadslägenhet, skall finnas

fönster, som vetter omedelbart åt det fria och lämnar god dager.

4. Arbetsrum och därtill hörande personalrum skola hava tillräckligt

luftutrymme och kunna tillfredsställande belysas, därvid dagerbelysning
bör anordnas, om förhållandena medgiva sådan.

5. Till byggnaden skall höra soprum, om så erfordras.
6. Rumshöjden i bostadslägenhet skall, räknad från golv till tak,

vara minst 2,40 meter.

Med avseende å arbetsrum må byggnadsnämnden medgiva undantag

från bestämmelserna i denna paragraf, där sådant påkallas med hänsyn

till arten av den verksamhet, för vilken rummet är avsett. Nämnden må

ock medgiva, att mindre utrymme för matlagning inrättas utan fönster,

såvida anordningar vidtagas för att på annat sätt tillgodose behovet av
luftväxling och god belysning. Möter i sä rskilt fall betydande svårigheter
att iakttaga bestämmelsen om lägsta rumshöjd eller tala eljest synnerliga

" Senaste lydelse 1970: 243.

2554

21 Senas te lydelse 1971: 378.

¬

skäl för att denna frångås, må byggnadsnämnden medgiva sådant un-

SFS 1971; 1089

dantag, som är förenligt med trevnad, bekvämlighet och god hygien. Ej
må i något fall medgivas lägre rumshöjd än 2,10 meter.

47 §25 I fråga om byggnad med mer än två bostadslägenheter skall

utöver vad här förut är stadgat iakttagas följande:

1. Lägenhet skall om möjligt hava soligt läge och helst göras genom-

luftbar.

2. Golvytan i boningsrum må ej understiga 7 kvadratmeter.

3. Till bostadslägenhet skola höra vindskontor eller annat därmed

jämförligt förvaringsrum samt lämpligt utrymme för förvaring av mat­

varor.

4. För dem som bo i byggnaden skall finnas tillgång till tvättstuga

och torkrum, plats för rengöring och vädring av sängkläder, mattor

och dylikt samt, där så erfordras, utifrån lätt tillgänglig för varingsplats

för cyklar och barnvagnar.

5. Omfattar byggnaden flera våningar än två, skall sopnedkast vara

anordnat.

Möter i särskilt fall betydande svårighet att iakttaga stadgandena i

denna paragraf eller tala eljest synnerliga skäl för att något av dessa
stadganden frångås, må byggnadsnämnden medgiva sådant undantag,
som är förenligt med trevnad, bekvämlighet och god hygien.

48 § Byggnad för särskilt ändamål, såsom industribyggnad, byggnad
för undervisning, vårdanstalt, hotell, pensionat, samlingslokal samt lokal

för hantverk eller handel, skall utöver vad förut är stadgat fylla de sär­

skilda krav, som med hänsyn till verksamhetens art skäligen böra upp­
ställas på hygien, skydd mot ohälsa, olycksfall och brandfara samt på
trevnad och bekvämlighet för dem, som skola vistas i byggnaden.

Särskilt skall iakttagas,

a) att väggar, tak och golv u tföras i sådant material och få sådan ut­

formning, att de utan svårighet kunna rengöras i den omfattning och

på det sätt verksamheten fordrar;

b) att erforderliga anordningar vidtagas för att avlägsna och oskad­

liggöra fast eller flytande avfall och orenlighet ävensom damm, rök,

gas eller ånga, som uppkommer i verksamheten; samt

c) att tillräckliga utrymmen avses till persona lrum.

Ändring av byg gnad

49 § Vid sådan ändring av byggnad, som ej är att hänföra till ny­
byggnad, skola bestämmelserna i 38—48 §§ äga motsvarande tillämp­

ning i fråga om de delar av byggnaden, som beröras av ändringen.

Byggnadsnämnden äger medgiva undantag, där sådant påkallas av

omständigheterna och icke medför brandfara eller olägenhet i sanitärt

avseende eller eljest.

Senaste lydelse 1971: 378.

2555

'-'-V

¬

SFS 1971:1089

Underhåll av byg gnad

50 § Byggnad skall underhållas så, att hållfastheten icke äventyras
samt brandfara, sanitär olägenhet eller vanprydnad icke uppkommer.

Rivning av byg gnad

51 § 7 motn.-^ Har byggnad genom brand eller annorledes blivit ska­

dad i väsentlig mån eller är den på grund av vanvård att anse som
förfallen och blir den ej iståndsatt inom skälig tid, äger byggnadsnämn­
den, om så prövas erforderligt, föreskriva att byggnaden skall rivas.

2 mom. Kan byggnad, som skall rivas, antagas vara behäftad med

ohyra eller virkesförstörande insekter, skall åtgärd vidtagas till deras

utrotande.

Skylt, annan fast anordning, up plag m. m.

52 § Skylt skall till form, färg och utförande i övrigt fylla skäliga
anspråk på prydlighet och vara lämpad för platsen. Särskilt skall till­

ses, att den ej inverkar menligt på s tads- eller landskapsbilden eller med­

för brandfara eller risk för olycksfall samt att den ej skymmer sikten
längs gata eller på annat sätt verkar störande på trafiken å gata eller
annorstädes eller för närboende. Skadad eller eljest bristfällig anordning
skall, om den ej iståndsättes, snarast borttagas.

Vad nu sagts skall ock gälla annan fast anordning, såsom radioan­

tenn, mur och bensinpump, så ock ljusanordning vare sig den är fast

anbragt eller icke.

Upplag må ej anordnas så, att det orsakar brandfara eller risk för

olycksfall, skymmer sikten för trafiken eller för närboende, vanpryder
omgivningen eller eljest vållar olägenhet av betydelse.

Tomts ordnande

53 § 7 mom. Tomt skall, vare sig den tagits i anspråk för sitt ända­

mål eller icke, hållas i vårdat skick. Därvid skall tillses, a tt växtligheten

ej hindrar sikten för trafiken.

2 mom. Bebyggd tomt skall beträffande lutning och höjdläge samt

plantering och inhägnad vara anordnad på lämpligt sätt med hänsyn

särskilt till ljustillförseln samt till stads- eller landskapsbilden. Bygg­

nadsnämnden äger föreskriva att å tomten skall anordnas och vid­

makthållas plantering eller annan liknande anordning. Nämnden äger

ock föreskriva, att stängsel skall hållas mot gata.

3 mom. Ä tomt skall inom- eller utomhus finnas särskilt, tillräck­

ligt stort utrymme till parkering, lastning och lossning av fordon för
dem som bo eller vistas på tomten samt för verksamhet som där be-
drives, såvida dylikt utrymme kan beredas för rimlig kostnad och utan

synnerlig olägenhet i övrigt. Från vad sålunda föreskrivits äger bygg-

2556

Senaste lydelse 1962; 264.

¬

nadsnämnden medgiva undantag, om särskild plats för fordonen beretts

SFS 1971:1089

annorstädes än å tomten så ock eljest om särskilda skäl äro därtill.

Byggnadslov

54 § 7 mom?'^ Åtgärd, som enligt 75 § är att hänföra till n ybyggnad,

må ej företagas utan byggnadsnämndens lov (byggnadslov).

Byggnadslov erfordras jämväl fö r följande åtgärder, nämligen

sådan till nybyggnad ej hänförlig ändring av byggnad, som berör

konstruktionen av dess bärande delar eller av eldstäder, rök- eller ven­
tilationskanaler eller som avsevärt påverkar dess planlösning eller yttre
utseende;

sådan till nybyggnad ej hänförlig ändring av byggnad, som inne­

fattar inrättande av ledningar för vattenförsörjning eller avlopp samt

därmed förbundna anordningar, så ock mera väsentlig ändring av be­
fintlig sådan ledning eller anordning;

ianspråktagande av byggnad eller del därav för väsentligen annat

ändamål än det, vartill byggnaden förut varit använd eller som finnes
angivet å godkänd ritning;

uppförande eller väsentlig ändring av mur, plank eller därmed jäm­

förlig anordning;

schaktning, fyllning eller annan liknande åtgärd inom tomt, såvida

åtgärden innebär avsevärd ändring av höjdläget för tomten eller del
därav;

inrättande av fast cistern eller annan fast anordning för hantering

eller förvaring av brännbara vätskor, såvida åtgärden ej avser allenast
att tillgodose viss fastighets hu sbehov; samt

inrättande av upplag.

Inom område med stadsplan erfordras härutöver byggnadslov för'

omfärgning av fasad som ej vetter mot kringbyggd gård eller annan
sådan plats, för utbyte av taktäckningsmaterial, för rivning av byggnad
samt för uppsättande eller väsentlig ändring av skylt eller ljusanordning.
Vad sålunda gäller om skylt och ljusanordning äger motsvarande till-
lämpning inom område med byggnadsplan.

Med avseende å område, som är beläget i närheten av befintlig eller

tillämnad befästning, statlig flygplats, annan än staten tillhörig flyg­

plats för allmänt bruk, atomreaktor eller annan atomenergianläggning,

äger länsstyrelsen i den omfattning som finnes erforderlig föreskriva
skyldighet att söka byggnadslov för inrättande av materialgård eller

ljusanordning eller schaktning, fyllning eller därmed jämförlig åtgärd

jämväl där sådan skyldighet ej följer av de här förut givna bestäm­

melserna. Föreskriften skall kungöras på sätt i 24 § 1 mom. första

stycket sägs.

2 mom.28 Utan hinder av vad i 1 mom. är stadgat må utan byggnads­

lov inrättande eller ändring ske av ledningar för vattenförsörjning eller
avlopp samt därmed förbundna anordningar i bostadsbyggnad med högst

två lägenheter eller i därtill hörande mindre byggnad av annat slag,

" Senaste lydelse 1970: 243.

26 S enaste lydelse 1970; 243.

2557

¬

SFS 1971:1089

såvida byggnaden eller byggnaderna skola vara anslutna till egen anlägg­

ning för vattenförsörjning eller avlopp.

Utan hinder av 1 mom. må vidare utan byggnadslov företagas annan

invändig ändring av bostadsbyggnad som ej innehåller flera än två
bostadslägenheter eller av därtill hörande uthus, såvida åtgärden icke
består i inredande av ytterligare bostadslägenhet eller av lokal för
handelsrörelse, hantverk eller industri och ej heller berör konstruk­

tionen av byggnadens b ärande delar, eldstäder eller rökkanaler.

Stadgandena i 1 mom. äga ej tillämpning i fråga om byggnad, som

tillhör kronan eller landsting.

3 mom. Befrielse från skyldighet att söka byggnadslov må av läns­

styrelsen medgivas i fråga om industriområde, som ligger avskilt från

annan bebyggelse och ä r i en ägares hand, såframt det kan anses uppen­

bart att området ändock kommer att bebyggas på tillfredsställande sätt

samt medgivandet tillstyrks av byggnadsnämnden. Medgivandet må när
som helst återkallas.

4 mom. Den som ämnar verkställa byggnadsarbete, för vilket bygg­

nadslov ej erfordras, äger ändock, om han så önskar, genom ansökan
påkalla byggnadsnämndens prövning av åtgärden. Om sådant ärende
skall i tillämpliga delar gälla vad som är föreskrivet om ärende rörande

byggnadslov.

55 § 7 mom. Ansökan om byggnadslov göres skriftligen hos bygg­

nadsnämnden.

Vid ansökan om byggnadslov för uppförande av nybyggnad eller

tillbyggnad av förut befintlig byggnad skola fogas situationsplan över
tomten, utvisande befintliga byggnaders och tillämnad byggnads läge,

samt ritningar rörande företaget med erforderlig beskrivning. Inom

område, varest byggnadsnämnden tillhandahåller nybyggnadskarta, skall
situationsplanen vara grundad å sådan karta. Där ej särskilda omstän­
digheter föranleda annat, skola situationsplan och ritningar ingivas i
tre exemplar.

Vid ansö kan om byggnadslov för annan åtgärd än nu sagts skola fo­

gas erforderliga ritningar och beskrivningar.

2 mom. Erfordras ytterligare utredning som icke lämpligen kan in­

förskaffas genom byggnadsnämndens försorg, äger nämnden förelägga
sökanden att mom viss tid inkomma därmed vid äventyr att ansökningen

eljest förklaras förfallen.

3 mom. Där så finnes lämpligt äger byggnadsnämnden medgiva att rit­

ningar och beskrivningar ingivas i mån av arbetets fortgång. Nämnden

må ock i fråga om arbete av mindre omfattning medgiva befrielse
från skyldigheten att ingiva ritning.

56 § 7 mom.2o Vid prövning av ansökan om byggnadslov skall bygg­

nadsnämnden tillse, att det tillämnade företaget ej strider mot bygg­

nadslagen, väglagen (1971: 948), lagen om enskilda vägar, naturvårds­

lagen, miljöskyddslagen, denna stadga eller med stöd av nämnda för­

fattningar meddelade föreskrifter. Är tomtens ägare enligt byggnads-

2558

29 Senaste lydelse 1971: 378.

¬

lagen skyldig att gälda bidrag till kostnad för gata eller att anordna

utfartsväg eller avlopp från tomten, må byggnadslov för nybyggnad ej

beviljas innan skyldigheten fullgjorts eller nöjaktig säkerhet ställts.

Inom område, som icke ingår i stadsplan eller byggnadsplan, må lov

ej givas till nybyggnad som skulle innefatta tätbebyggelse, i vidare
mån än för tillgodoseende av jordbrukets, fiskets, skogsskötselns eller
därmed jämförligt behov.

2 mom. Utan hinder av vad i 1 mom. sägs må byggnadsnämnden

meddela lov till anordningar och mindre byggnader, som avse att till­

godose den allmänna nyttan och trevnaden, även om de skulle strida
mot fastställd generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplans-
bestämmelser eller innefatta tätbebyggelse, såframt de prövas ej av­

sevärt försvåra markens användning för avsett ändamål.

Byggnadsnämnden må ock meddela lov till uppförandet av till­

fällig byggnad, oaktat företaget strider mot plan eller bestämmelser

som nu sagts eller mot bestämmelserna i 37 § första eller andra stycket
byggnadslagen, såframt företaget prövas ej avsevärt motverka det med
planen eller bestämmelserna avsedda syftet. Sådant byggnadslov må

avse rätt att låta byggnaden kvarstå högst tre år från det byggnadslovet

meddelades, nämnden dock obetaget att sedermera på ansökan medgiva

förlängning av tiden med högst tre år i sänder.

Angående befogenhet i vissa fall för byggnadsnämnd att medgiva

undantag från gällande planer, bestämmelser och förbud i vidare mån
än nu sagts stadgas i 67 §.

3 mom.so Omfattas åtgärd, för vilken byggnadslov sökes, av för­

ordnande enligt lagen (1970; 725) om lokaliseringssamråd, får bygg­

nadslov icke beviljas utan att sökanden företett bevis enligt 2 § samma
lag att han fullgjort sin samrådsskyldighet.

SFS 1971:1089

57 § Är åtgärd, för vilken byggnadslov sökes, enligt stadgande i lag
eller författning därjämte beroende på tillstånd av annan myndighet
än byggnadsnämnd, skall nämnden hänvisa vederbörande att söka sådant

tillstånd.

Berör åtgärden område, varest gäller förbud mot bebyggelse med

hänsyn till befintlig eller tillämnad anläggning för försvarsändamål
eller luftfart eller atomreaktor eller annan atomenergianläggning, och

finner nämnden tvekan råda huruvida hinder mot byggnadslov före­

ligger med hänsyn därtill, har nämnden att hänvända sig till länsstyrel­

sen för erhållande av nödiga upplysningar i saken.

58 § i mom. Beslut i ärende rörande byggnadslov skall meddelas

sökanden skriftligen.

Beviljas byggnadslov, skall underrättelse om beslutet ofördröjligen i

rekommenderat brev eller eljest bevisligen tillställas m arkägare eller an­
nan sakägare, som av byggnadsnämnden hörts i ärendet. I beslut, var­

igenom byggnadslov beviljas, skola meddelas erforderliga föreskrifter

rörande arbetets utförande samt rörande de anmälningar, som skola

göras hos nämnden. Erfordras tillstånd av annan myndighet än nämn-

30 S enaste lydelse 1970: 726.

2559

¬

SFS 1971:1089

den, bör i beslutet intagas erinran därom, såvida icke nämnden för­

medlat ansökan om sådant tillstånd. I beslutet skall därjämte intagas
anmaning till sökanden att om beslutet bevisligen underrätta grannar
och andra, vilka kunna beröras därav.

2 mom?''- Vid byggnadslov för nybyggnad må, om byggnadsnämn­

den finner det nödigt och sökanden skriftligen samtyckt därtill, fogas

villkor att annan byggnad å tomten skall rivas, ombyggas eller ändras.

I beslutet skall angivas viss tid för villkorets fullgörande.

Byggnadslov, som avser uppsättande eller väsentlig ändring av skylt

eller ljusanordning må, när särskilda skäl därtill äro, begränsas att avse

rätt att bibehålla skylten eller anordningen viss tid. Byggnadsnämnden
äger på ansökan medgiva förlängning av tiden.

3 mom. Av handlingar, som jämlikt 55 § ingivits till byggnadsnämnd,

skall ett exemplar förses med påskrift om nämndens beslut och återstäl­
las till sökanden. Beviljas byggnadslov, skall ett exemplar av handling­

arna förvaras i nämndens arkiv.

4 mom. Har byggnadsnämnden i beslut om byggnadslov frångått

mening, som i ärendet uttalats av annan myndighet, skall nämnden

ofördröjligen underrätta myndigheten om beslutet.

59 § Byggnadslov är förfallet, såvida icke inom två år det medgivna

arbetet påbörjats eller efter inträffat avbrott återupptagits. I intet fall
äger byggnadslov giltighet för längre tid än fem år.

Inträder förbud mot nybyggnad enligt bestämmelserna i byggnadsla­

gen, må dessförinnan meddelat byggnadslov ej utnyttjas i vad det stri­
der mot förbudet. Påbörjat byggnadsarbete må dock slutföras.

Byggnadsarbete och tillsyn å sådant arbete

60 § Byggnadsarbete skall utföras enligt gällande bestämmelser och
fastställda ritningar samt med ändamålsenligt material och i övrigt på

betryggande sätt.

Vid arbetet skola iakttagas de försiktighetsmått, som äro erforderliga

till förekommande av skada å person och egendom, samt vad som skä-

ligen påkallas till undvikande av obehag för trafikanter och närboende.

Särskilt bör vid arbetet beaktas
att schaknings- samt grundläggnings- och rivningsarbeten verkställas

med försiktighet, så att grannbyggnad eller gata med dess ledningar ej

lider skada;

att byggnadsställningar göras hållfasta och stadiga; samt

att maskinella anordningar, tillfälliga uppvärmningsanordningar och

dylikt anordnas så, att brandfara och andra olägenheter såvitt möjligt

undvikas.

61 § 7 /7Jom.32 F ör arbete, som avser nybyggnad, rivning av byggnad
eller ändring av byggnad, skall, om byggnadslov erfordras, finnas en av
den byggande utsedd ansvarig arbetsledare, såframt ej byggnadsnämn-

Senaste lydelse 1962: 264.

2560

S2 Senaste lyde lse 1970:243.

¬

den beträffande arbete av ringa omfattning funnit att särskild arbetsle-

SFS 1971:1089

dare icke erfordras. Den byggande äger utse olika arbetsledare för olika
delar av arbetet.

2 mo/7j.33 Till arbetsledare må ej utses annan än den som statens

planverk, för visst slag av arbete och för viss t id, eller byggnadsnämn­

den, för visst arbete, prövat äga erforderlig kunskap, erfarenhet, pålit­
lighet och ordentlighet. Avser arbetet uppförande av byggnad i flera än
två våningar eller ingå däri arbeten av tekniskt mera krävande art,

skall arbetsledaren hava avlagt examen vid högre teknisk läroanstalt

eller på annat sätt hava styrkt sig äga nöjaktig kännedom om dylika

arbeten. Fordrar viss del av arbetet särskild sakkunskap, äger nämn­

den föreskriva, att ledningen av arbetet i denna del skall anförtros nå­

gon, som besitter sådan kunskap.

3 mom. Innan arbetet påbörjas, skall till byggnadsnämnden avläm­

nas skriftlig förklaring av arbetsledaren, att denne åtager sig uppdraget.

4 mom.34 Arbetsledaren åligger att öva fortlöpande ledning och till­

syn över arbetet och svara för dess behöriga fullgörande, att avgiva före­
skrivna anmälningar till byggnadsnämnden och andra myndigheter samt

att närvara vid nämndens besiktningar av arbetet. Skulle den byggande
motsätta sig att gällande bestämmelser angående arbetet iakttagas, har

arbetsledaren att anmäla förhållandet hos nämnden.

5 777om.35 Gör arbetsledaren sig skyldig till allvarlig försummelse,

äger byggnadsnämnden fråntaga honom ledningen av arbetet så ock,
om synnerliga skäl äro därtill och nämnden prövat arbetsledarens kvali­
fikationer, förklara honom för viss tid förlustig rätten att vara ansvarig

arbetsledare inom kommunen. Nämnden skall anmäla sådana åtgärder

till statens planverk. Planverket äger, om synnerliga skäl äro därtill och

verket prövat arbetsledarens kvalifikationer, förklara honom för viss

tid förlustig rätten att vara ansvarig arbetsledare.

62 § i mom. Vid uppförande av ny byggnad, vartill byggnadslov er­
fordras, skall till byggnadsnämnden göras anmälan:

a) då företaget påbörjas;
b) då schaktning eller sprängning till grundbotten blivit utförd eller

pålning skall påbörjas;

c) då grundläggning verkställts men innan första bjälklaget utföres;
d) då byggnadens bärande stomme samt skorsten uppförts men innan

putsning eller annan ytbehandling verkställes eller golv inlägges; samt

e) då företaget slutförts.

Vid sådan rivning av byggnad eller ändring av byggnad, vartill bygg­

nadslov erfordras, skall anmälan göras till nämnden innan före­

taget påbörjas samt då det slutförts.

Nämnden äger för särskilt fall föreskriva, att anmälan skall göras jäm­

väl vid annan tidpunkt än nu nämnts. Nämnden äger ock medgiva be­
frielse helt eller delvis från anmälningsskyldigheten.

2 mom. Vad i 1 mom. sägs skall ock gälla företag, för vilket

jämlikt 54 § 3 mom. gäller befrielse från skyldighet att söka bygg-

Senaste lydelse 1970: 243.

Senaste lydelse 1970:243.

Senaste lydelse 1970: 243.

2561

'-fp'

¬

SFS 1971: 1089

nadslov. När anmälan första gången göres, skola därvid i två exemplar

fogas situationsplan, ritningar och beskrivningar i enlighet med vad
som gäller vid sökande av byggnadslov. Nämnden äger dock medgiva
anstånd med eller befrielse från skyldigheten att ingiva ritningar och

beskrivningar.

63 § När till byggnadsnämnd inkommit anmälan om påbörjande av
företag, som avser uppförande av byggnad eller tillbyggnad inom om­
råde med stadsplan, skall nämnden skyndsamt låta utstaka byggnaden
å marken samt utmärka dess höjdläge. Är byggnaden till sitt läge direkt

beroende av gräns mot grannes tomt, skall grannen kallas till utstak-
ningen.

Inom område, för vilket stadplan ej fastställts, skall nämnden för­

anstalta om utstakning av byggnad och utmärkande av dess höj­

läge där så finnes påkallat och det lämpligen kan ske.

64 § J mom. Byggnadsnämnd skall öva tillsyn över byggnadsföretag,

för vilka byggnadslov erfordras, samt äger verkställa härför erforder­
liga besiktningar. Nämnden äger ock besiktiga byggnadsföretag, vartill
byggnadslov ej erfordras.

I främsta rummet bör genom besiktningar utrönas, huruvida byggna­

den förlagts i rätt läge, samt beskaffenheten av grundbotten, stommen
och byggnaden i färdigt skick. Där byggnadslov beviljats för uppfö­

rande av byggnad inom område med stadsplan, skall, såvida icke sär­

skilda skäl föranleda annat, särskild besiktning företagas vid ettvart av

de tillfällen, som omnämnas i 62 § första stycket b), c), d) och e)
(grundbottenbesiktning, lägesbesiktning, stombesiktning, slutbesikt­

ning).

I fall då byggnadslov beviljats må slutbesiktning ej underlåtas, om

den byggande begär sådan besiktning.

Skall byggnad undergå besiktning av annan myndighet än byggnads­

nämnd, bör nämnden verka för att arbetet därmed på lämpligt sätt sam­

ordnas med nämndens besiktningar.

2 /?iom.3c Den byggande skall vid besiktning förete ritningar och

övriga handlingar rörande företaget samt lämna besiktningsmannen
erforderlig handräckning.

Vid slutbesiktning av byggnad skall den byggande förete bevis av

vederbörande skorstensfejare, att eldstäder samt sådana rök- och ven­

tilationskanaler, som skola sotas, blivit undersökta, samt, där i bygg­
naden skall finnas centralvärmepanna eller annan större pannanlägg-

ning, att skorstenen till denna undergått täthetsprovning. Där byggnads­

nämnden så prövar erforderligt, skall härjämte företes bevis av sak­
kunnig person, att kontroll verkställts av ledningar för vattenförsörjning

eller avlopp samt därmed förbundna anordningar så ock av värmeled­

ningsanläggning, mekanisk ventilationsanläggning eller ventilationskanal

från garage eller annan lokal där giftiga eller illaluktande gaser kunna

uppkomma.

3 mom. över verkställd besiktning och vad därvid förekommit skall

byggnadsnämnden meddela den byggande skriftligt bevis.

2562

" Senaste lydelse 1970: 243.

¬

65 §37

SFS 1971:1089

Vissa allmänna byggnader

66 § Med avseende å byggnad som tillhör kronan äger den myndig­

het, vilken h ar att pröva ritningarna till byggnaden, medgiva avvikelser

från bestämmelserna i denna stadga och méd stöd därav meddelade
föreskrifter. Detsamma gäller tomt till sådan byggnad, som nu sagts,

samt skyltar, stängsel och andra anordningar å byggnaden eller tomten.

Iltnan byggnad påbörjas för kronans eller landstings räkning, skall

anmälan om företaget i god tid göras hos byggnadsnämnden. Anmälan

skall vara åtföljd av situationsplan som i 55 § 1 mom. sägs samt av

ritningar och beskrivningar i den omfattning som erfordras för att be­

döma företagets lämplighet. Finner nämnden att byggnaden ej mot­
svarar skäliga anspråk på sundhet, säkerhet mot brandfara, hållfasthet,

prydlighet eller hänsyn till stads- eller landskapsbilden, eller är anled­

ning till erinran i fråga om byggnadens ändamål, läge eller inverkan å

grannes rätt, må nämnden inom tre veckor efter handlingamas motta­
gande hos vederbörande förvaltning begära, att frågan underställes
Konungens prövning; och må i så fall byggnaden ej uppföras, innan
Konungen givit lov därtill.

Finner nämnden vid besiktning eller eljest att fastställda ritningar

ej följas eller eljest att gällande föreskrifter åsidosättas, äger nämnden •
göra anmälan därom hos den myndighet, som är ansvarig för arbetets

utförande, eller, där nämnden så finner nödigt, hos Konungen.

Där fråga är om befästning eller annan anläggning av hemlig natur,

äger länsstyrelsen förordna, att situationsplan, ritningar och beskrivning­
ar icke skola tillställas nämnden samt att utstakning av byggnad och
besiktning av företaget genom nämnden icke skall äga rum. Länsstyrel­

sen har att på lämpligt sätt lämna nämnden meddelande om företaget.

Undantag i vissa fall från gällande föreskrifter

67 § i mom.33 Länsstyrelsen äger för särskilt fall medgiva avvikelse
från fastställd generalplan eller stadsplan, såvida byggnadsnämnden till­

styrkt åtgärden och det tillämnade byggnadsföretaget ej avsevärt för­

svårar markens användning för det i planen avsedda ändamålet. Före­

ligga särskilda skäl för tillstånd till n ybyggnad, som skulle innefatta tät­
bebyggelse, inom område vilket icke ingår i stadsplan eller byggnads-
plan, må sådant tillstånd lämnas av länsstyrelsen. Om särskilda skäl äro

därtill och åtgärden finnes icke utgöra hinder för framtida lämplig

tomtindelning, må länsstyrelsen meddela tillstånd till nybyggnad å mark
inom byggnadskvarter utan hinder av att marken icke blivit indelad till
tomter eller att fråga väckts om ändring av bestående tomtindelning.

Länsstyrelsen må ock med avseende å visst byggnadsföretag medgiva
mindre avvikelse från vad i denna stadga eller med stöd därav före­
skrivits om byggnads yttre och inre anordnande, såvida företaget bedö-

3' Paragrafen upphävd genom denna kungörelse.

=>8 Senaste lydelse 1970:993.

2563

¬

SFS 1971:1089

nies vara tekniskt tillfredsställande och icke medför avsevärd olägen­

het ur annan synpunkt.

Föreligga särskilda skäl att någon vid nybyggnad tillätes frångå gäl­

lande tomtindelning eller bygga å fastighet som icke överensstämmer

med tomtindelning, må medgivande därtill lämnas av länsstyrelsen, så­
vida åtgärden ej kan antagas medföra hinder för ett ändamålsenligt ord­

nande av fastighetsförhållandena inom kvarteret.

2 mom. Där så prövas lämpligt må länsstyrelsen förordna, att den

i 1 mom. första stycket angivna befogenheten samt den befogenhet att
medgiva undantag från förbud mot nybyggnad som enligt 14, 15, 35,
80, 97, 106, 109 och 119 §§ samt 110 § andra stycket byggnadslagen

tillkommer länsstyrelsen, skall tillkomma även viss byggnadsnämnd.

Länsstyrelsen äger jämväl för ordna, att nämnden skall äga medgiva av­

vikelse frå n byggnadsplan, när särskilda skäl äro därtill och det tilläm-
nade byggnadsföretaget ej avsevärt försvårar att markområdet i övrigt

utnyttjas för det i planen avsedda ändamålet.

Såsom villkor för förordnande enligt första stycket skall gälla att

byggnadsnämnden har tillgång till personal med den utbildning och er-
erfarenhet, som kan anses erforderlig för uppgiftens behöriga fullgöran­
de. Meddelat förordnande må återkallas.

3 mom. Där åtgärd, vartill länsstyrelsen eller byggnadsnämnden äger

meddela tillstånd enligt denna paragraf, kan inverka på grannes rätt,
skall denne erhålla tillfälle att yttra sig, innan tillståndet gives.

6 kap. Om ansvar, vitesförelägg ande m. m.

68 § Strider påbörjat byggnadsarbete uppenbarligen mot denna stadga
eller mot fastställd generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utom-

plansbestämmelser, äger byggnadsnämnden förbjuda arbetets fortsät­
tande.

Är uppenbart att påbörjat byggnadsarbete äventyrar byggnadens eller

närliggande byggnads hållfasthet eller medför fara för människors liv
eller hälsa, skall nämnden förbjuda arbetets fortsättande, även om de

i första stycket angivna förutsättningarna icke äro för handen.

69 § Vidtager någon åtgärd, varom i denna stadga förmäles, utan att

hava erhållit byggnadslov, där sådant erfordras,

eller underlåter någon att ställa sig till ef terrättelse vad i denna stadga

eljest är föreskrivet rörande rätt att vidtaga sådan åtgärd,

eller underlåter någon att fullgöra föreskriven anmälningsskyldighet

eller att vid u tförande av arbete följa fastställda ritningar eller av bygg­

nadsnämnden meddelade föreskrifter,

eller överträder någon förbud, varom stadgas i 68 §,
dömes till dagsböter eller, där omständigheterna äro synnerligen för­

svårande, till fängelse i högst sex månader .

70 §30 Har byggnad uppförts eller annan åtgärd vidtagits utan bygg­
nadslov, där sådant erfordras, eller i strid mot godkända ritningar eller

2564

30 S enaste lydelse 1962; 264.

¬

av byggnadsnämnden meddelade eller eljest gällande föreskrifter, är

SFS 1971:1089

ägaren av den fastighet, byggnad eller anordning, varom fråga är, skyl­
dig att undanröja eller ändra det utförda i den mån nämnden finner
nödigt att meddela föreläggande därom. Vid meddelande av föreläg­

gande må utsättas vite eller föreskrivas det äventyr, att åtgärd till vin­

nande av rättelse i händelse av tredska verkställes genom nämndens för­

sorg på den tredskandes bekostnad. Föreläggande må meddelas ändå

att handräckning kan beviljas enligt 148 § byggnadslagen.

Underlåter någon att utföra arbete eller vidtaga annan åtgärd, som

åligger honom jämlikt denna stadga eller med stöd därav meddelat be­

slut, äger nämnden ock den befogenhet att förelägga vite, som i första
stycket sägs.

7 kap. Om fullföljd av talan

71 § 1 momA^ Över byggnadsnämnds beslut enligt byggnadslagen el­

ler denna stadga må besvär anföras hos länsstyrelsen.

Klagan må ej föras över byggnadsnämnds beslut, varigenom medgi­

vande till avvikelse från fastställd generalplan eller stadsplan vägrats,

vederbörande obetaget att söka medgivande till åtgärden hos Konungen.

Att särskild klagan ej må föras över byggnadsnämnds beslut i vissa ären-

ren rörande stadsplan, byggnadsplan, utomplansbestämmelser eller tomt­
indelning, därom stadgas i 1 49 § byggnadslagen.

Har åt annan myndighet än byggnadsnämnd uppdragits att pröva

ärenden rörande ställande av säkerhet enligt 38 § byggnadslagen för full­
görande av fastighetsägares skyldighet att anordna utfartsväg eller av­

lopp från fastighet eller att utgiva bidrag till kostnad för gata, skall om

besvär över den myndighetens beslut i sådant ärende gälla vad ovan stad­
gats om besvär över byggnadsnämnds beslut.

2 mom^^ Talan mot länsstyrelses beslut enligt 54 § 1 mom. sista

stycket eller 66 § eller i annat ärende som avses i 67 § än sådant som

rör ansökan hos länsstyrelsen eller byggnadsnämnd om medgivande som

avses i 1 mom. första stycket sista punkten av paragrafen föres hos Ko­

nungen genom besvär.

Mot annat beslut av länsstyrelse i ärende som avses i 5 kap. och mot

länsstyrelses beslut om förbud eller föreläggande enligt 6 kap. föres ta­
lan hos kammarrätten genom besvär.

I övrigt föres talan mot länsstyrelses beslut enligt denna stadga hos

Konungen genom besvär.

Talan mot statens planverks beslut enligt 61 § 2 eller 5 mom. föres

hos kammarrätten genom besvär. Mot annat beslut av planverket enligt
denna stadga föres talan hos Konungen genom besvär.

72 §'^2 Kommunstyrelsen äger på kommunens vägnar överklaga läns­
styrelsens beslut i ärende rörande av byggnadsnämnd antaget förslag till
stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning eller ändring därav, såframt

" Senaste lydelse 1970:993.

*»1 Senaste lydelse 1971: 674.

Senaste lydelse 1971: 674.

2565

162—SFS 1971

\

¬

SFS 1971: 1089

ej klagan på grund av stadgandet i 150 § tredje stycket byggnadslagen
är utesluten, och må även eljest i sådant ärende föra kommunens talan

och bevaka dess rätt.

Mot beslut av byggnadsnämnd, länsstyrelse eller kammarrätt i fråga

om tillstånd till nybyggnad eller annan åtgärd i närheten av befästning,
flygplats eller annan anläggning, som avses i 81 § byggnadslagen eller
omfattas av förordnade enligt 82 § samma lag, må talan föras av luft­
fartsverket om frågan rör civil flygplats, av den i atomenergilagen om­
nämnda tillsynsmyndigheten om frågan rör atomreaktor eller annan
atomenergianläggning samt eljest av överbefälhavaren eller myndighet
som denne bestämmer.

8 kap. Allmänna bestäm melser

73 §^3 Handläggas frågor om regionplan för kommunerna i Stock­

holms län av Stockholms läns landstingskommun, skall vad i denna stad­

ga sägs om förbundsstyrelse avse regionplanenämnden.

74 § Med ägare av fast egendom skall vid tillämpning av denna stad­

ga jämställas den, som innehar egendomen med tomträtt eller med stän­

dig eller ärftlig besittningsrätt.

75 § Till nybyggnad hänföres:

a) uppförande av helt ny byggnad;
b) till- eller påbyggnad av förut befintlig byggnad;
c) ombyggnad eller a nnan ändring med avseende å byggnads yttre eller

inre utförande av så genomgripande beskaffenhet, att den kan anses

jämförlig med ombyggnad;

d) byggnads inredande helt eller delvis till väsentligen an nat ändamål

än det vartill byggnaden f örut varit använd;

e) sådan förändring av byggnad, som medför att byggnaden kommer

att strida mot fastställd generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utom-

plansbestämmelser; samt

f) annan förändring av byggnad, vilken i befintligt skick strider mot

plan eller bestämmelser som nyss sagts, såvida ej fråga är om bostads­
byggnad med'högst två bostadslägenheter eller därtill hörande uthus.

Vad ovan i denna paragraf stadgas skall ej medföra att såsom nybygg­

nad anses anordnande av värmeledning eller vattenklosett eller andra
hygieniska förbättringar i befintlig byggnad som, även om sådan an­
ordning ej medgåves, måste antagas komma att kvarstå under längre tid.

76 § i

Närmare föreskrifter rörande ritningar och andra

handlingar, vilka skola fogas vid ansökan om byggnadslov, r örande arki­
vering och expedition av handlingar, rörande konstruktion och utfö­
rande i övrigt av byggnader och andra anordningar, om vilka bestäm­
melser äro givna i denna stadga, samt rörande byggnadsarbeten med­
delar statens planverk.

Senaste lydelse 1971; 674.

2566

44 Senaste lydelse 1967: 328.

¬

Föreskrift, som rör även annan myndighets verksamhetsområde, med-

SFS 1971:1089

delar planverket efter samråd med den myndigheten.

Föreskrift, som är av icke oväsentlig ekonomisk betydelse, skall för

att bliva gällande fastställas av Konungen. Detsamma gäller om före­
skriften av annan orsak är av större vikt.

På lantmäteristyrelsen ankommer att meddela närmare föreskrifter

angående kartor, beskrivningar och förteckningar, som omförmälas i 2,

15 och 34 §§.

Föreskrifter, som lantmäteristyrelsen meddelat, skola för att bliva gäl­

lande fastställas av Konungen.

2

Statens planverk har att utfärda de ytterligare råd och an­

visningar, som må finnas erforderliga för tillämpning av denna stadga.

Övergångsbestämmelser^ ®

77 § Denna stadga träder i kraft den 1 juli 1960.

Genom denna stadga upphävas, med nedan angivna undantag, bygg­

nadsstadgan den 30 juni 1947 (nr 390) ävensom de byggnadsordningar,

som antagits med stöd av nämnda stadga eller motsvarande äldre be­
stämmelser.

Förekommer i lag eller författning hänvisning till föreskrift, som

ersatts med bestämmelse i nya stadgan, skall den bestämmelsen i stället

tillämpas.

82 § Bestämmelserna i 45 § första och tredje styckena skola gälla

även i fråga om byggnad, som uppförts eller för vilken byggnadslov

beviljats före nya stadgans ikraftträdande.

83 § Avstyckningsplan skall i de hänseenden, varom i 5 kap. sägs,

jämställas med byggnadsplan, där ej länsstyrelsen annorlunda förordnar.

Länsstyrelsens förordnande skall kungöras på sätt i 24 § 1 mom. är

stadgat.

Denna kungörelse^' träder i kraft den 1 januari 1972.
Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. Till ytter­

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt

kungl. sigill bekräfta låtit.
Stockholms slott den 10 december 1971.

GUSTAF ADOLF

SVANTE L UNDKVIST

(L. S.)

(Civildepartementet)

Senaste lydelse 1967: 328.

•"i Till 1 959: 612. 77 § fjärde och femte styckena samt 78—81 §§ övergångsbestäm­

melserna har uteslutits här.

Till 1971: 1089.

2567

. -t'A.

¬