SFS 1972:776

Kungl. Maj:ts kungörelse

SFS 1972:776

om ändring i by ggnadsstadgan (1959: 612);

given Stockholms slott den 19 december 1972.

28 dec. 1972

Kungl. Maj:t har efter riksdagens hörande^, funnit gott att i fråga

om byggnadsstadgan (1959; 612)2 förordna

dels att 30 § skall upphöra att gälla,
dels att 9 §, 11 § 1 mom., 17 § 3 mom., 19 § 1 mom., 24 § 1 mom.,

25 §, 29 §, 55 § 3 mom., 56 § 3 mom., 67 § 1 och 2 mom. samt 71 §

1 och 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Till följd härav kommer stadgan att ha följande lydelse från och

med den dag då denna kungörelse träder i kraft.

1 Kap. Om byggnadsnämnd

1 § I varje kommun skall finnas en byggnadsnämnd, som har att öva

inseende över hur kommunens område bebygges.

Särskilt åligger det nämnden

att med uppmärksamhet följa den allmänna utvecklingen inom kom­

munen och dess omgivning, ombesörja utredningar rörande planlägg­
ning, fastighetsbildning och byggnadsväsen sam t i dessa ä mnen upprätta
de förslag och göra d e framställningar som finnas påkallade;

att samarbeta med övriga myndigheter, vilkas verksamhet berör

nämndens a rbetsområden eller vilkas bedömanden äro av betydelse för

nämndens verksamhet;

att lämna allmänheten råd och upplysningar i planläggnings-, fastig-

hetsbildnings- och byggnadsfrågor; samt

att övervaka efterlevnaden av byggnadslagen, denna stadga och öv­

riga föreskrifter angående byggandet.

2 § När sådant begäres av någon, vars rätt kan beröras därav, ålig­
ger det byggnadsnämnden att lämna skriftligt besked huruvida nämn­

den meddelat beslut rörande skyldighet för fastighetsägare att vidtaga

särskild åtgärd med avseende å fastigheten.

Där stadsplan finnes åligger det byggnadsnämnden eller annan myn­

dighet, som kommunfullmäktige bestämma, att på begäran av person,
som i första stycket sägs, utfärda skriftligt besked rörande den på fas-

^ Prop. 1972: 111 bil . 2 och 3, C U 35, rskr 3 48.

^ Stadgan omtryckt 1971; 1089.

-901

¬

SFS 1972: 776

tigheten belöpande förpliktelsen att till kommunen utgiva bidrag till
kostnad för gata. I beskedet skall angivas i vad mån betalningsskyldig­
het för förpliktelsen inträtt eller icke.

Där stadsplan finnes åligger det härjämte byggnadsnämnden att, då

det begäres av person som avses i första stycket, till de nne utlämna kar­
ta (nybyggnadskarta) rörande fastighet som ingår i planen. Nämnden
bör ock, där det lämpligen kan ske, tillhandahålla nybyggnadskarta för
fastighet inom område, som ej ingår i stadsplan.

3 § Ledamöter och suppleanter i byggnadsnämnd väljas av kommun­

fullmäktige till det antal fullmäktige bestämma. Antalet ledamöter må
dock icke vara under fem. Valet skall ske proportionellt i de fall då
sådant är föreskrivet vid val till kommunstyrelsen. Sker ej val av sup­

pleanter proportionellt, skall tillika bestämmas den ordning, i vilken

suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

I övrigt skall med avseende å byggnadsnämnd vad i 32—36 §§, 37 §

första stycket och 38—42 §§ kommunallagen (1953: 753) ä r stadgat om

kommunstyrelsen äga motsvarande tillämpning, dock att för byggnads­
nämnden i Sto ckholm skola gälla bestämmelserna i 51 § 1 mom. kom­
munallagen (1957: 50) för Stockholm, med undantag av hänvisningen

till 39 § andra stycket nämnda lag, samt därutöver vad kommunfull­
mäktige med iak ttagande av stadgandena i samma lag föreskriva.

Utan hinder av vad i a ndra stycket sägs skall gälla, dels att i kommu­

nens tjänst anställd befattningshavare icke på grund av denna sin tjäns­
teställning skall vara obehörig att vara ledamot eller suppleant i bygg­
nadsnämnd dels ock att nämndens protokoll icke behöver upptaga an­
nat än förteckning å närvarande ledamöter samt för varje ärende beslu­
tet och skälen därför.

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971: 290) äga 4 och 5 §§

nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos byggnadsnämnd.

4 § Byggnadsnämnd skall hava tillgång till personal i den omfattning
som erfordras för att nämnden skall kunna behörigen fullgöra sina

uppgifter.

Där planläggnings- och byggnadsverksamheten är av större omfatt­

ning eller bebyggelsens art så kräver skall nämnden såvitt möjligt till

sitt biträde hava stadsarkitekt. Till stadsarkitekt må ej utses annan än
den, som inom riket avlagt examen vid teknisk högskolas avdelning för
arkitektur samt därefter under en längre tid utövat väl vitsordad prak­
tisk verksamhet inom planläggnings- och byggnadsväsendet. Statens
planverk äger dock, när skäl äro därtill, medgiva att till stadsarkitekt

utses annan än den som avlagt nyss nämnd examen.

I fall som avses i andra stycket skall nämnden såvitt möjligt även

hava biträde av person med särskild utbildning och praktisk erfarenhet
i konstr uktionsfrågor (byggnadsinspektör).

Om kommuns mätningsverksamhet finns särskilda bestämmelser.

5 § Ordförande i byggnadsnämnd skall tillse, att nämndens ledamöter
erhålla kallelse till sammanträdena samt att suppleanterna underrättas

2002

om tid och plats för sammanträdena.

A'

¬

I kallelse och underrättelse skall lämnas uppgift om de ärenden,

som skola förekomma vid sammanträdet.

6 § Befattningshavare, som har till åliggande att föredraga ärenden
inför byggnadsnämnden, äger rätt att deltaga i överläggning men ej i

beslut, samt att, där han det begär, få sin särskilda mening antecknad till
protokollet.

Samma rätt tillkommer sådan tjänsteman vid länsstyrelsen eller annan

tjänsteman, som kallats att i denna egenskap närvara vid sammanträde
med nämnden.

7 § Byggnadsnämnd äger uppdraga åt en eller flera ledamöter eller
suppleanter i nämnden eller åt befattningshavare hos nämnden att å

nämndens vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaf­

fenhet skall närmare angivas i nämndens beslut. Sådant uppdrag må
dock ej avse befogenhet att besluta om framställning eller yttrande till

Konungen, länsstyrelsen eller kommunfullmäktige, att meddela före­

läggande vid vite eller annat äventyr eller att slutligt avgöra ärende,

som är av principiell innebörd eller eljest av större vikt.

Nämndens beslut rörande uppdrag, som i första stycket sägs, skall

underställas länsstyrelsens prövning.

Vad i denna stadga sägs om byggnadsnämnd skall i tillämpliga delar

gälla den, som på grund av uppdrag enligt första stycket handlar å

nämndens vägnar. Beslut, som meddelas på grund av dylikt uppdrag,
skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

8 § På framställning av kommunen äger länsstyrelsen utfärda taxa
för avgifter att erläggas av den, som hos byggnadsnämnden påkallar

åtgärd vilken föranleder ritningsgranskning, besiktning eller annan tids-
eller kostnadskrävande förrättning.

SFS 1972: 776

2 kap. Om planläggning

Allmänna bestämmelser

9 § Planläggning skall ske så, att den främjar en ur allmän synpunkt
lämplig utveckling inom det område, som planen skall avse. Tillbörlig

hänsyn skall tagas till förhållandena inom angränsande områden samt
till den allmänna samfärdselns, det militära försvarets, civilförsvarets
och andra för riket gemensamma behov. Även enskildas intressen skola

tillbörligen beaktas.

Där ej särskilda förhållanden föranleda annat, skall mark avses för

det ändamål, vartill den är mest lämpad med hänsyn till läge, terräng-
och grundförhållanden samt övriga omständigheter. Till bebyggelse må
ej avses m ark, som ur sundhetssynpunkt, med hänsyn till samfärdseln,
möjligheterna att ordna vattenförsörjning och avlopp, faran för vatten­
förorening eller eljest ur allmän synpunkt ej är lämpad för sådant ända­

mål. Områden med särskild naturskönhet eller säregna naturförhållan­
den, bebyggelse med särskilt värde ur historisk eller kulturhistorisk syn­

punkt eller ur skönhetssynpunkt samt områden som äro lämpade och

2003

¬

SFS 1972: 776

behövliga för friluftsliv skola såvitt möjligt bevaras. Om skyldighet att

bevara fasta fornlämningar är särskilt stadgat.

Plan må ej göras mera detaljerad än som ä r nödvändigt för att nå de t

därmed avsedda syftet.

Regionplan

10 § i mom. Regionplanering skall bedrivas så, att den därvid före-

bragta utredningen översiktligt belyser de med planläggningen samman­
hängande frågor, som äro gemensamma för regionen eller en större
del av denna, samt underlättar det framtida avgörandet av dylika frågor.

1 regionplan skall i den mån så erfordras med hänsyn till planens

syfte upptagas och på ett överskådligt sätt angivas, vilka områden som

avses för olika ändamål.

2 mom. Regionplan skall i erforderlig mån vara avfattad på karta.

Erfordras regionplanebestämmelser, böra dessa avfattas i särskild hand­

ling.

Generalplan

11 § i mom. Vid generalplanering skall eftersträvas att utröna och

på ett översiktligt sätt redovisa det behov av utrymme för olika ända­
mål, som kan förutses för planområdet, samt att på ett lämpligt sätt
tillgodose detta behov. Härvid bör även undersökas, vilka om råden som

från allmän synpunkt böra undantagas från bebyggelse eller från viss

bebyggelse.

2 mom. Generalplan skall i erforderlig mån vara avfattad på karta.

Till planen hörande särskilda bestämmelser skola avfattas i särskild

handling.

A kartan skola angivas gränserna för planen samt fÖr de markområ­

den som avses för olika ändamål ävensom, i den mån så erfordras,
befintliga förhållanden såsom vattenområden, höjdförhållanden, fas­

tighetsgränser, vägar, kraftledningar och byggnader.

2004

Stadsplan

12 § i mom. Vid uppgörande av stadsplan skola de anspråk tillgodo­

ses, som ur olika synpunkter skäligen kunna ställas på en väl ordnad

bebyggelse. Därvid skall tillses, att marken utnyttjas på ett ekonomiskt
och i Övrigt lämpligt sätt, att samfärdselns och trafiksäkerhetens krav

tillbörligen beaktas, att erforderlig trygghet mot brandfara vinnes samt

att hänsyn tages till de fordringar, som böra uppställas ur sundhets-,

skönhets- och trevnadssynpunkt. Skälig hänsyn skall tagas till bestående
äganderättsförhållanden, fastighetsgränser, servitut och andra omstän­

digheter, som kunna inverka på planens genomförande.

Planen må ej givas s törre omfattning än att den kan förväntas bliva

genomförd inom nära förestående tid.

2 mom. Stadsplan skall vara avfattad å karta. Till planen hörande

bestämmelser skola avfattas i särskild handling.

Kartan skall tydligt angiva gränserna för planen samt för de mark-

¬

områden, som skola användas till byggnadskvarter, gata, torg, park

SFS 1972: 776

eller a nnan allmän, plats eller till specialområde. Gators och torgs höjd-

lägen skola vara angivna med siffror i gatukors och i punkter där
lutningen avsevärt ändras.

I stadsplanebestämmelser skola, i den mån så erfordras, intagas

stadganden angående reglering av planområdets bebyggande och an­

vändning i övrigt, såsom

om kvarters eller specialområdes användning för visst ändamål och

om förbud mot bebyggande av viss del av kvarter eller specialområde;

om byggnadssätt, antal byggnader å tomtplats, byggnads planyta och

läge, dess höjd och våningsantal, källardjup eller antal källarvåningar
samt antalet lägenheter som få inredas i en byggnad;

om planteringar, lekplatser, parkeringsplatser och garage;
om utfart eller annan utgång mot gata;

om rätt att inom gata, torg, park eller annan allmän plats nyttja ut­

rymmet und er eller över markens plan till i nredande av lokaler eller för

annat ändamål;

om förläggande under eller över markens plan av gata eller annan

trafikled; samt

om bevarande av vattenområden och andra naturförhållanden.

Byggnadsplan

13 § Byggnadsplan skall uppgöras så, att den tillgodoser de krav, som

med hänsyn till de särskilda förhållandena inom det tillämnade plan­
området skäligen böra ställas på en väl ordnad bebyggelse. Särskild
hänsyn skall tagas till bebyggelsens art, äganderättsförhållandena samt
markägarnas möjligheter att genomföra planen.

Byggnadsplan m å ej uppgöras så, att jordbruk, skogsbruk eller annan

dylik näring onödigtvis hindras eller försvåras. I planen må upptagas

mark f ör jordbruksändamål endast i den mån så erfordras för planens
lämpliga utformning.

I övrigt skall i tillämpliga delar gälla vad i 12 § är stadgat om stads­

plan.

Upprättande, antagande och fasfställelse av plan

14 § Den som upprättar förslag till plan skall därvid samråda med

kommunstyrelsen eller annat organ, som kommunfullmäktige bestäm­

ma, länsstyrelsen samt Övriga myndigheter, sammanslutningar och en­
skilda person er, som kunna hava ett väsentligt intresse av frågan.

15 § Förslag till stadsplan eller byggnadsplan skall upprättas på grund­

val av en för ändamålet avsedd karta över det område, som beröres av
förslaget (grundkarta).

I särskild vid grundkartan fogad förteckning (fastighetsförteckning)

skola redovisas de fastigheter, samfälligheter och andra områden, som

beröras av förslaget, deras ägare samt, i den mån kännedom därom

2005

\

¬

SFS 1972: 776

kunnat erhållas, servitut och andra särskilda rättigheter, som kunna
hava betydelse för planläggningen eller beröras av denna. Förteckningen

skall vara bestyrkt av person som är behörig till tjänst som chef för
fastighetsbildningsmyndighet eller för kommunal fastighetsregistermyn­

dighet.

Har fråga väckts att generalplan skall helt eller delvis fasts tällas, skall

fastighetsförteckning upprättas för det område som beröres av frågan.

16 § Förslag till plan skall, då det överlämnas till kommunal eller

statlig myndighet för antagande eller fastställelse, vara åtföjt av

a) grundkarta och fastighetsförteckning därest sådana skola vara upp­

rättade;

b) beskrivning över förslaget med erforderlig motivering;

c) utredning angående de tekniska och ekonomiska förutsättningarna

för planens genomförande med beaktande särskilt av grundens beskaf­
fenhet, trafikförhållandena ävensom möjligheterna att ordna vattenför­

sörjning och avlopp och att tillgodose v attenvårdsintresset; samt

d) redogörelse för det samråd med myndigheter, markägare och and­

ra, som ägt rum vid u tarbetande av förslaget.

Innan fastighetsförteckning lägges till grund" för underrättelser till

sakägare, skall den i erforderlig mån kompletteras med hänsyn till in­

träffade förändringar.

2006

17 § i mom. Innan förslag till plan antages, skall det under viss tid

utställas till granskning genom byggnadsnämndens eller, där fråga är om

regionplan, genom förbundsstyrelsens försorg; och äger den, som ej
åtnöjes med förslaget, att inom samma tid framställa anmärkning där­

emot hos den myndighet, som ombesörjt utställandet. Där så finnes

lämpligt må på en gång utställas två eller flera alternativa förslag.

Tiden för granskningen bestämmes av den myndighet, som ombe­

sörjer utställandet. Den må ej sättas kortare än tre månader, där fråga
är om regionplan, och ej kortare än tre veckor i övriga fall. Kungörelse
om utställandet skall fö re den bestämda tidens början ske i den eller de

tidningar, i vilka kommunala meddelanden för orten införas. Berör

förslaget mark, som står under allmän myndighets förvaltning, skall

myndigheten s'arskilt underrättas.

2 mom. Vid utsfällande av förslag till regionplan skall förbunds­

styrelsen översända kopia och avskrift av förslaget till styrelserna för
de kommuner, som förslaget rör, samt till länsstyrelsen och av frågan

berörda centrala myndigheter ävensom, där så finnes lämpligt, till annan

som beröres av förslaget, och därvid bestämma viss tid, minst tre må­
nader efter delfåendet, inom vilken vederbörande äger att till nämnden
inkomma med yttrande över förslaget.

3 mom. Innan förslag till generalplan utställes, skall byggnadsnämn­

den översända avskrifter och kopior av förslaget till statens planverk,
statens naturvårdsverk, statens vägverk och länsstyrelsen.

Skall förslaget helt eller delvis fastställas har nämnden att vidare för­

fara på sätt i 4 mom. stadgas om förslag till st adsplan eller byggnads-

plan, dock att underrättelser icke erfordras till andra sakägare än dem

som be röras av fastställelsen.

¬

4 mom. Vid utställande av förslag till stadsplan eller byggnadsplan

skall byggnadsnämnden före ingången av den tid, som bestämts för för­

slagets granskning, med posten under rekommendation eller eljest be­

visligen avsända skriftlig underrättelse om innehållet i den utfärdade
kungörelsen till varje känd och inom riket boende markägare, som be-
röres av frågan och icke skriftligen godkänt förslaget. Är markområde

samfällt för flera fastigheter med skilda ägare och finnes för samfällig-

heten känd styrelse eller annan, som är satt att förvalta den, erfordras

ej underrättelse till de särskilda delägarna i samfälligheten, utan må

underrättelsen sändas allenast till led amot av styrelsen eller till förvalta­
ren. Äger denne ej att själv föra talan för delägarna i samfälligheten,

är han gentemot delägarna ansvarig för att underrättelsen tillställes nå­
gon som äger behörighet härtill eller, om sådan ej finnes, kommer till
delägarnas kännedom. Finnes ej känd styrelse eller förvaltare, må un­

derrättelsen sändas till en av delägarna att vara för dem alla tillgänglig,
och skall för sådant fall tillika uppgift om vilken delägare underrättel­
sen tillställts kung öras på sätt i 1 mom. andra stycket sägs. Har upplys­

ning vunits om' förhandenvaron av servituts- eller arrenderätt, som be-
röres av planläggningen, skall underrättelse tillställas rättighetens inne­
havare, såvitt han är känd och boende inom riket.

Berör förslaget, i vad det skall fastställas, allmän väg eller väg, som

omhänderhaves av vägförening, eller för biltrafiken viktig gata eller

mark, som är avsedd att utläggas till sådan väg eller gata, eller befäst­
ning eller annan anläggning, som avses i 81 § byggnadslagen eller om­

fattas av förordnande enligt 82 § samma lag, skall utdrag av förslaget

i erforderl iga delar tillställas vederbörlig myndighet, vägföreningen eller
anläggningens ägare med anmodan att inom viss av byggnadsnämnden
angiven tid, som ej må sättas kortare än den jämlikt 1 mom. bestämda

granskningstiden, till nämnden inkomma med yttrande över förslaget.

Vad nu stad gats behöver dock ej iakttagas med avseende å sakägare som

skriftligen godkänt förslaget.

Ett exemplar av förslaget skall tillställas kommunstyrelsen samt, där

så finnes erforderligt, jämväl kyrkorådet. Avser förslaget område, som

gränsar till annan kommun, bör byggnadsnämnden bereda dess styrelse
tillfälle att yttra sig över förslaget.

5 mom. Vidtages ändring i förslag till plan, sedan det varit utställt

till granskning, skall det ånyo utställas. Nytt utställande erfordras dock
icke om de s akägare, som beröras av ändringen, skriftligen godkänt den­
na eller ock underrättats om ändringen på sätt i 4 mom. sägs samt er­
hållit tillfälle att vid s ammanträde eller annorledes taga del därav.

SFS 1972: 776

18 § Sedan förslag till generalplan, stadsplan eller byggnadsplan bli­

vit utställt på sätt i 1 7 § sägs, skall byggnadsnämnden granska förslaget

jämte inkomna anmärkningar och yttranden. Härefter skall byggnads­

nämnden, såvida nämnden ej själv äger besluta i ärendet, överläm­

na handlingarna jämte eget utlåtande till kommunfullmäktige.

19 § i mom. Sedan generalplan antagits, skall planen med därtill

hörande utredning i bestyrkt avskrift och kopia genom byggnadsnämn­

dens försorg tillställas statens planverk, statens naturvårdsverk, statens
vägverk, länsstyrelsen och vederbörande fastighetsbildningsmyndighet.

¬

SFS 1972: 776

2 mom. När fastställelse sokes å regionplan, generalplan, stadsplan

eller byggnadsplan, skola handlingarna i ärendet insändas till länsstyrel­

sen.

20 § När plan inkommit till länsstyrelsen för fastställelse, skall läns­
styrelsen, såvida den ej själv har att besluta i ärendet, överlämna hand­

lingarna jämte eget u tlåtande till Konung en.

21 § Sedan plan blivit fastställd, skola handlingarna översändas till

byggnadsnämnden eller, där fråga är om regionplan, till förbundssty­
relsen. Om underrättelse till vissa myndigheter genom statsdepartement
eller länsstyrelse är särskilt stadgat.

När länsstyrelsen meddelat beslut om fastställelse beträffande general­

plan, stadsplan eller byggnadsplan, skall länsstyrelsen samma dag över­

sända underrättelse därom till envar som i ärendet framställt yrkande,

vilket genom beslutet helt eller delvis lämnats utan bifall. Får beslutet

på grund av stadgandet i 150 § tredje stycket byggnadslagen ej överkla­

gas, skall länsstyrelsen utfärda bevis a tt beslutet på grund därav vunnit
laga kraft.

Där enligt bestämmelserna i 45 § byggnadslagen stadsplan fastställts

under villkor att expropriation kommer till stånd av viss i planen ingå­
ende mark, skall, sedan sådan expropriation skett, meddelande härom

genom byggnadsnämndens försorg så snart ske kan tillställas statens

planverk, länsstyrelsen, vederbörande fastighetsbildningsmyndighet och
kommunal fastighetsregistermyndighet, om sådan finnes.

22 § Där förslag till generalplan, stadsplan eller byggnadsplan enligt

bestämmelserna i byggnadslagen upprättats på föranstaltande av Ko­

nungen eller länsstyrelsen, har länsstyrelsen att fullgöra vad i 17 § är

stadgat för byggnadsnämnd. Sedan länsstyrelsen granskat inkomna an­

märkningar och yttranden över förslaget samt kommunfullmäktige bli­
vit hörda i ärendet, skall med avseende å den fortsatta handlingen för­
faras på sätt i 20 och 21 §§ sägs.

23 § Vad i detta kapitel är stadgat om upprättande, antagande och
fastställande av plan skall i tillämpliga delar gälla ändring eller upphä­

vande av planen, dock att grundkarta icke i något fall erfordras, om de

förhållanden, som äro av betydelse för frågan, tillräckligt tydligt fr am­
gå av annan tillgänglig karta. Där ändring berör blott ett mindre antal

markägare, erfordras ej heller utställande eller kungörelse i tidning, så­
vida markägarna skriftligen medgivit att sådant förfarande ej tillämpas
eller ock underrättats om förslaget samt därefter under minst tre veckor
haft tillfälle att taga del av detta. Vid ändring av regionplan må tiden
för utställandet minskas till tre veckor.

2008

Särskilda bestämmelser

24 § 1 mom. När förordnande, innefattande förbud mot nybyggnad

utan särskilt tillstånd enligt 15, 35, 82, 86, 109, 110 eller 168 § bygg­
nadslagen eller mot schaktning, fyllning, trädfällning eller därmed jäm­
förlig åtgärd meddelas, skall länsstyrelsen underrätta markägarna där-

¬

om genom kungörelse i den eller de tidningar, i vilka kommunala med­

delanden för orten intagas, eller på annat lämpligt sätt.

Det område, som avses med förordnandet, skall å karta eller annor-

ledes tydligt angivas till sina gränser.

Angående skyldighet att, sedan förordnandet vunnit laga kraft, till­

ställa statens planverk, vederbörande fastighetsbildningsmyndighet även­
som vederbörande byggnadsnämnd avskrift av förordnandet jämte ko­

pia av kartan är särskilt stadgat.

2 mom. Har förordnande jämlikt 16, 36 eller 87 § byggnadslagen

meddelats om förbud mot nybyggnad utan särskilt tillstånd, skola mark­

ägarna genom länsstyrelsens försorg underrättas om förordnandet på
sätt i 1 mom. första stycket är stadgat.

SFS 1972: 776

25

Väckes fråga om meddelande av beslut enligt 59 § byggnadsla­

gen rörande särskild grund för fördelning av gatumarksersättning eller

om ändring i sådant beslut eller om antagande av bestämmelser om bi­
drag till ga tubyggnadskostnad eller ändring därav, och finna kommun­
fullmäktige att frågan bör komma under närmare prövning, ankommer

det på fullmäktige att låta verkställa utredning i ärendet och uppgöra
det förslag vartill ut redningen må föranleda.

Sedan förslag upprättats skall detsamma utställas för granskning under

viss tid, minst tre veckor, efter det kungörelse härom skett i den eller de
tidningar i vilka kommunala meddelanden för orten införas. Där fråga
är om särski ld grund för fördelning av gatumarksersättning, skall dess­

utom p å sätt i 17 § 4 mom. första stycket sägs underrättelse om försla­

gets utställande för granskning tillställas kända och inom riket boende
markägare, vilkas rätt beröres av förslaget, dock att sådan underrättelse
ej behöver tillställas den som skriftligen godkänt förslaget. När den för
granskning bestämda tiden tilländagått äga fullmäktige besluta i ären­
det.

26 § Uppkommer fråga om förpliktande för ägare av mark, för vilken

stadsplan fastställts eller skall fastställas, att avstå mark eller bekosta

utförande av särskilda anordningar jämlikt 70 eller 73 § eller 165 §

första stycket byggnadslagen, skall byggnadsnämnden uppgöra förslag

i ämnet.

Sedan förslaget uppgjorts skall tillfälle beredas vederbörande mark­

ägare att under viss tid, minst tre veckor, granska detsamma. Härom

skall markägare, därest han ej skriftligen godkänt förslaget, underrättas

på sätt i 17 § 4 mom. första stycket sägs.

Den mark, som skall avstås, skall till läge och gränser angivas på

bestyrkt kopia av stadsplanekartan eller särskild karta med samma
noggrannhet.

Om byggnadsnämnds skyldighet att göra anmälan till inskrivnings­

myndigheten, då fråga väckts om tillämpning av 70 § eller 165 § första
stycket byggnadslagen, stadgas i först nämnda paragraf.

27 § Vad i 26 § första, andra och tredje styckena stadgas skall äga
motsvarande tillämpning i ärende om förpliktande för ägare av mark,

^ Ändringen innebär att tred je stycket upphävs.

2009

¬

SFS 1972: 776

för vilken byggnadsplan skall fastställas eller fastställts, att upplåta
mark till väg eller annan allmän plats jämlikt 113 § eller 165 § andra
stycket byggnadslagen. Väckes frågan hos länsstyrelsen, har denna
att fullgöra vad som sålunda är föreskrivet för byggnadsnämnd.

Om skyldighet för byggnadsnämnd eller länsstyrelse att i nu avsett

fall göra anmälan till inskrivningsmyndigheten stadgas i 113 § bygg­

nadslagen.

28 § Vid handläggning av fråga om upprättande eller fastställande av

byggnadsplan skall länsstyrelsen tillika taga under övervägande, huru­

vida vägförening, varom stadgas i lagen om enskilda vägar, bör bildas
för planområdet.

3 kap. Om utomplansbestämmelser

29 § Inom område där utomplansbestämmelser äga tillämpning, skall,

såvida ej Konungen annorlunda förordnat, i sådant hänseende gälla föl­

jande:

1) Byggnad må ej uppföras med mindre valet av plats för den till-

ämnade bebyggelsen kan anses lämpligt från allmän synpunkt. Härvid
skall, utöver vad som sägs nedan, särskilt beaktas att områden med

särskild naturskönhet eller säregna naturförhållanden samt områden

som äro lämpade och behövliga för friluftsliv såvitt möjligt bevaras.

2) Tomtplats må ej bebyggas i större omfattning än att till gårdsplan

och för andra fastighetens behov återstår det utrymme som med hänsyn
till ortens sed, fastighetens användningssätt och övriga omständigheter

kan anses skäligt.

3) Byggnad, vars användande kan antagas orsaka behov av vägför-

bindelse eller anordning för vattenförsörjning eller för bortledande av

spillvatten eller annan flytande orenlighet, må ej uppföras, med mindre

möjlighet föreligger att tillgodose sagda behov.

4) Byggnad må ej uppföras på mindre avstånd än 4,5 meter från

enskild väg, som är av betydelse med hänsyn till allmänna samfärd­

seln, och ej närmare vägens mittlinje än 9 meter.

5) Bostadsbyggnad må ej uppföras i flera än två våningar eller till

större höjd än 7,5 meter och må ej innehålla flera än två bostadslägen­

heter.

När särskilda omständigheter föranleda det äger byggnadsnämnden

medgiva undantag från bestämmelserna under 3—5) här ovan, såvitt
det kan ske utan att sundheten, trafiksäkerheten, tryggheten mot brand

eller trevnaden eftersättes.

30

4 kap. Om tomtind elning m. m.

31 § Där stadsplan eller byggnadsplan finnes, åligger det byggnads­

nämnden att med särskild uppmärksamhet följa och i mån av behov

2010

Paragrafen upp hävd ge nom denna kungörelse.

¬

•.-H

å skiss eller karta angiva, hur bebyggandet fortskrider inom det plan-

SFS 1972: 776

lagda området.

Där så finnes påkallat, skall nämnden verkställa särskild utredning

för bedömande hur bebyggelse och fastighetsbildning lämpligen bör
ske för att ingå som led i ett ändamålsenligt utnyttjande av området.

32 § I fråga om område med stadsplan skall byggnadsnämnden vaka

över att tomtindelning kommer till stånd när sådan erfordras. Har
stadsplanen ändrats och följer därav, att ändring bör ske jämväl av
tomtindelningen, eller är gällande tomtindelning eljest icke ändamåls­

enlig, ha r nämnden att vidtaga åtgärd för ändring av denna, när så kan

ske och nämnden finner det erforderligt.

33 § Vid tomtindelning skall eftersträvas att i, anslu tning till stads­

planen nå en ändamålsenlig, enkel och redig indelning av kvarteret.
Med tomt jämställes härvid del av kvarter som förutsättes skola tagas
i anspråk för bildande av samfällighet. Varje fastighet skall hava er­

forderlig förbindelse med gata. Behörig hänsyn skall tagas till bestående

äganderätts- och servitutsförhållanden samt av markens ägare uttryckta

önskemål.

34 § 7 mom. Förslag till tomtindelning skall upprättas av person,

som är behörig till tjänst som chef för fastighetsbildningsmyndighet.

Förslaget skall utmärkas å karta. Till förslaget skall ock höra beskriv­

ning, i vilken för varje tomt eller sådan samfällighet som avses i 33 §

skola upptagas storleken av vart och ett av de områden av vilka e nheten
skall bildas sam t dennas ytinnehåll. På kartan eller i be skrivningen skall
även angivas vilka servitutsbildningar som erfordras för att mot tomt
svarande fastighet skall anses överensstämma med förslaget. Vid för­
slaget skall vara fogad förteckning över ägare av mark inom kvarteret.

Vid förslagets uppgörande bör samråd ske med markägarna var­

jämte, där så prövas lämpligt, tillfälle bör beredas kommunstyrelsen

att yttra sig i frågan.

2 mom. Förslag till tomtindelning skall genom byggnadsnämndens

försorg utställas till granskning under viss tid, minst tre veckor; och

äger den, som ej åtnöjes med förslaget, att under samma tid framställa
anmärkning däremot hos nämnden. Utställande erfordras dock icke,
om samtliga ägare av mark inom kvarteret eller, där förslaget uppen­

barligen b erör blott vissa markägare, dessa skriftligen medgivit a tt dylikt

förfarande ej tillämpas.

Om utställande av förslag till tomtindelning skola ägarna av mark

inom kvarteret underrättas på sätt i 17 § 4 mom. första stycket sägs,

dock att underrättelse icke erfordras till markägare, som uppenbarligen
ej beröres av förslaget. Är markägares vistelseort okänd och finnes ej
någon, som veterligen äger att föra talan för honom, skall kungörelse
om utställandet före den bestämda tidens början ske i den eller de

tidningar, i vilka kommunala meddelanden för orten införas.

Vidtages ändring i förslaget, sedan det varit utställt till granskning,

skall stadgandet i 17 § 5 mom. äga motsvarande tillämpning.

2011

¬

SFS 1972: 776

3 mom. Sedan byggnadsnämnden antagit förslag till tomtindelning,

skall nämnden översända handlingarna i ärendet till länsstyrelsen.

Då länsstyrelsen fastställt tomtindelning, skall länsstyrelsen samma

dag översända underrättelse därom till byggnadsnämnden, kommun­

styrelsen och kommunal fastighetsregistermyndighet, om sådan finnes

inom kommunen, samt de markägare, som i är endet framställt yrkande,
vilket helt eller delvis läm nats utan bifall. Där till följd av stadgandet i

150 § tredje stycket byggnadslagen klagan över beslutet e j får föras, har

länsstyrelsen a tt å kartan teckna bevis a tt beslutet på grund därav vun­

nit laga kraft.

4 mom. Vad i denna pragraf är stadgat om antagande och fast­

ställande av tomtindelning skall i tillämpliga delar gälla jämväl ändring

eller upphävande av sådan indelning.

5 kap. Om byggande

Inledande bestämmelser

35 § I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller
därmed jämförlig näring äga stadgandena i detta' kapitel tillämpning
endast inom område med fastställd generalplan, stadsplan eller bygg-

nadsplan.

36 § Vad i detta kapitel stadgas om tomt gäller fastighet, samfällig-

het och annan för bebyggelse avsedd enh et.

Med gata förstås i detta kapitel område som i fastställd generalplan

eller stadsplan avsetts till gata, torg eller eljest för allmän trafik, om­
råde som i byggnadsplan avsetts till väg eller annan allmän plats, inom
område med utomplansbestämmelser belägen enskild väg som är av
betydelse för allmänna samfärdseln inom området, så ock allmän väg.

Angående vad som är att hänföra till nybyggnad stadgas i 75 §.

37 § Där i detta kapitel eller i stadsplan, byggnadsplan eller utom­

plansbestämmelser givits föreskrift om hushöjd, källardjup eller dylikt,

skall, såvida annat ej angivits, måttet räknas från angränsande gatas

medelnivå invid tomten. För fritt liggande byggnad inne å tomt räknas
måttet från markens medelnivå invid byggnaden. Byggnad må härvid

ej, med mindre särskilda skäl föreligga, anses såsom fritt liggande inne
å tomt, om någon del därav ligger närmare gata än 6 meter. Byggnads

höjd räknas till skärningen mellan fasadplanet och takplanet.

Har föreskrift givits om visst antal våningar, skall såsom våning anses

källare, om golvet i den närmast högre våningen lägges mer än 1,5 me­

ter över omgivande markyta och byggnadsnämnden ej med hänsyn till
terrängförhållandena medgiver annan bedömning.

Nybyggnad

38 § Ät byggnads yttre skall givas sådan utformning och färg, som
stads- eller landskapsbilden fordrar och som befinnes lämplig såväl för

2012

byggnaden i och fö r sig som fö r en god helhetsverkan.

/

v ' .

•V

¬

Byggnad av större värde ur historisk, kulturhistorisk eller konstnär-

SFS 1972: 776

lig synpunkt må icke förvanskas vare sig genom arbeten å själva bygg­
naden eller genom bebyggelse i grannskapet. Om skyldighet att bevara
fasta fornlänningar är särskilt stadgat.

39 § Byggnad skall förläggas till s ådant ställe å tomten som är lämp­

ligt med hänsyn till la ndskapsbilden och så att den på lämpligt sätt an­
sluter till övrig bebyggelse å tomten och å närbelägen mark. Byggnad
inom område med stadsplan eller byggnadsplan skall, såvida annat ej

föreskrivits i planen eller medgives av byggnadsnämnden, läggas i gatu-

linjen eller, om förgård finnes, i inre förgårdslinjen.

1 övrigt skall, där ej annat är föreskrivet, vid val av plats för byggnad

iakttagas

a) att byggnad, som ej sammanbygges eller kan förväntas komma

att sammanbyggas med byggnad på granntomt, icke må läggas på

mindre avstånd från gränsen mot denna än som motsvarar hälften av

den för byggnaden tillåtna största höjden och ej närmare gränsen än
4,5 meter; samt

b) att avståndet mellan byggnader å samma tomt ej må vara mindre

än den fö r någondera byggnaden tillåtna största höjden.

Byggnadsnämnden äger medgiva undantag från bestämmelserna i

andra stycket, om det finnes påkallat av särskilda skäl samt kan ske

utan men för granne eller fara för sundhet, brandsäkerhet eller trafik­

säkerhet och utan att ett lämpligt bebyggande av området försvåras.

Kan åtgärden inverka på förhållandena å angränsande tomt, skall dess
ägare höras i saken.

40 § Byggnads tak må icke skjuta över ett plan, som skär närmaste
fasadplan på den för byggnaden tillåtna högsta höjden och höjer sig

inåt byggnaden med en lutning av 45°. Byggnadsnämnden äger dock
medgiva, a tt takkupor och andra anordningar, som kunna anses påkal­
lade med hänsyn till byggnadens utseende eller av praktiska skäl, skjuta

över detta plan.

41 § i mom. Där icke annat föreskrivits i gällande plan, må bygg­

nad ej uppföras så, att någon del därav når över gata.

Byggnadsnämnden äger dock medgiva
a) att grundkonstruktion, fasadlist, trappsteg ovan gatuplanet, flagg­

stång, intagningsbrunn för kablar eller annan liknande mindre byggnads­

del skjuter över gräns mot gata;

b) att balkong, burspråk eller annan liknande byggnadsdel utbygges

över gata; samt

c) att port, dörr, grind eller fönster vid öppnandet når ut över gata.
Medgivande, som nu sagts, må lämnas endast när det med hänsyn

till gatans bredd och övriga omständigheter kan ske utan olägenhet för
trafiken eller eljest. I fall, som avses i andra stycket b), skall särskilt till­
ses, att anordningen icke medför men för grannfastighet.

2 mom. Vad i 1 mom. är föreskrivet om befogenhet för byggnads­

nämnd att medgiva byggande å gatumark skall äga motsvarande till-
lämpning där någon vill uppföra byggnad så, att den skjuter in på annan

2013

KV • ; v-

¬

SFS 1972: 776

mark, som enligt gällande plan eller andra gällande föreskrifter ej får

bebyggas.

42 § Byggnads grun dkonstruktion och stomme samt övriga byggnads­

delar, som kunna utsättas för belastning, skola hava betryggande bär­
förmåga, stadga och beständighet.

42 a § De utrymmen i byggnad till vilka allmänheten äger tillträde
eller som utgöra arbetslokal skola i skälig omfattning utformas så att
de bliva tillgängliga för och kunna nyttjas av personer vilkas rörelseför­
måga eller orienteringsförmåga är nedsatt till följd av ålder, invaliditet
eller sjukdom.

43 § i mom. Uppföres byggnad i gräns mot annan tomt och är ej det
framförvarande området undantaget från bebyggande till minst 9 meters
bredd, skall byggnaden, såvida annat ej föreskrivits i gällande plan,
skiljas från granntomten medelst brandmur.

Där fråga är om byggnader i högst två våningar, må byggnadsnämn­

den medgiva befrielse från skyldigheten att uppföra brandmur, om

grannarna äro ense därom och byggnaderna i övrigt anordnas på ett

med hänsyn till brandfaran betryggande sätt.

1 fråga om envåningsbyggnad må anstånd med eller befrielse från

skyldigheten att uppföra brandmur medgivas av byggnadsnämnden, där

nämnden efter grannens hörande finner detta med hänsyn till byggna­

dens ringa storlek, avståndet till byggnad på angränsande tomt och
Övriga omständigheter kunna ske utan olägenhet.

2 mom. Om särskilda skäl tala därför må byggnadsnämnden medgiva

att brandmur eller annan vägg anordnas gemensamt för byggnader

som sammanbyggas, där det kan ske utan olägenhet och grannarna äro

ense därom.

44 § i mom. Byggnad skall med avseende å konstruktion och inred­
ning utföras så, att faran för brand ej blir större än som betingas av hän­

syn till dess ändamål, angränsande bebyggelse och omständigheterna i

övrigt. Där annan bebyggelse finnes i grannskapet, skall byggnads tak

utföras av eller täckas med material, som i tillräcklig mån skyddar mot

spridning av brand. Större byggnad skall, om byggnadsnämnden finner
det erforderligt, uppdelas i lämpligt stora enheter genom brandsäker

mur.

2 mom. Byggnad i två våningar skall, om den upptager större planyta

än 200 kvadratmeter och icke genom brandsäker mur uppdelas i
enheter av högst denna storlek, utföras så, att den kan betecknas som
brandhärdig. Detsamma gäller byggnad i två våningar med flera än
två bostadslägenheter, därest bostads- eller arbetsrum inredes på vin­
den.

3 mom. Byggnad i tre eller flera våningar skall utföras så, att den

kan betecknas såsom brandsäker.

Vad nu sagts gäller ock byggnad i två våningar, om i byggnaden skall

inrymmas:

a) samlingslokal för mer än 150 personer;

2014

b) undervisningsanstalt för mer än 150 elever;

¬

c) hotell eller pensionat för mer än 50 gäster;

SFS 1972: 776

d) vårdanstalt, elevhem eller därmed jämförlig inrättning med mer

än 50 platser; eller

e) industriell rörelse som i regel sysselsätter mer än 50 personer eller

som med hänsyn till verksamhetens art innebär särskild fara för brand.

4 mom. Skulle tillämpning av bestämmelserna i 2 eller 3 mom. med­

föra oskälig kostnad eller föreligger eljest särskilt skäl till undantag,

må sådant medgivas av byggnadsnämnden.

5 mom. Inom utrymme ovan inredd vind må boningsrum ej anord­

nas såvida ej byggnadsnämnden medgiver undantag med hänsyn till

vidtagna åtgärder mot brandfara.

6 mom. Byggnad skall hava erforderligt antal utgångar, trappor och

andra utrymningsvägar, ägnade att bereda trygghet vid brand. Trappa
skall hava tillräcklig bredd och lämplig stigning samt skall, i den mån

så erfordras, vara försedd med ledstång och räcke.

7 mom. Eldstäder och andra anordningar för uppvärmning, rök-

och ventilationskanaler, sopnedkast, hissar, gårdslanteminer, ledningar
för vattenförsörjning och avlopp samt därmed förbundna anordningar,
ledningar för gas och elektrisk ström samt utrymmen för särskilda
ändamål, såsom pannrum, garage, tvätt- och torkrum, bränsleförråd

och dylikt skola anordnas så, att brandfara, risk för olycksfall eller sa­
nitär olägenhet icke uppkommer.

45 § Byggnad skall, i den mån det erfordras, vara försedd med an­

ordning för uppstigning på taket.

Där så erfordras skall härjämte finnas anordning för uppstigning på

skorsten.

Uppgår byggnads höjd över närmast kringliggande mark på någon

punkt till åtta meter eller finnes på taket lanternin, ljusbrunn eller lik­
nande, skall byggnaden, där det icke av särskild orsak kan anses obe­

hövligt, vara försedd med anordningar till skydd mot olycksfall genom
nedstörtning från taket.

46 § Byggnad för stadigvarande bruk, vari inrymmes bostads- eller
arbetsrum, skall anordnas och inredas så, att den bereder möjlighet till

trevnad och god hygien. Den skall innehålla nödiga förvaringsutrym-
men samt vara försedd med behövlig sanitär utrustning.

Särskilt skall beaktas följande:

1. Byggnaden skall bereda erforderlig värme- och ljudisolering samt

tillfredsställande skydd mot fukt.

2. Byggnaden skall kunna uppvärmas och ventileras på tillfredsstäl­

lande sätt.

3.1 boningsrum samt i kök, som hör till bostadslägenhet, skall finnas

fönster, som vetter omedelbart åt det fria och lämnar god dager.

4. Arbetsrum och därtill hörande personalrum skola hava tillräckligt

luftutrymme och kunna tillfredsställande belysas, dä rvid dagerbelysning

bör anordnas, om förhållandena medgiva sådan.

5. Till byggnaden skall höra soprum, om så erfordras.
6. Rumshöjden i bostadslägenhet skall, räknad från golv till tak, vara

minst 2,40 meter.

2015

¬

SFS 1972: 776

Med avseende å arbetsrum må byggnadsnämnden medgiva undantag

från bestämmelserna i denna paragraf, där sådant påkallas med hänsyn

till arten av den verksamhet, för vilken rummet är avsett. Nämnden må

ock medgiva, att mindre utrymme för matlagning inrättas utan fönster,
såvida anordningar vidtagas för att på annat sätt tillgodose behovet av
luftväxling och god belysning. Mö ter i särskilt fall betydande svårigheter

att iakttaga bestämmelsen om lägsta rumshöjd eller tala eljest synnerliga

skäl för att denna frångås, må byggnadsnämnden medgiva sådant un­

dantag, som är förenligt med trevnad, bekvämlighet och god hygien. Ej
må i något fall medgivas lägre rumshöjd än 2,10 meter.

47 § I fråga om byggnad med mer än två bostadslägenheter skall

utöver vad här förut är stadgat iakttagas följande:

1. Lägenhet skall om möjligt hava soligt läge och helst göras genom-

luftbar.

2. Golvytan i boningsrum må ej understiga 7 kvadratmeter.

3. Till bostadslägenhet skola höra vindskontor eller annat därmed

jämförligt fö rvaringsrum samt lämpligt utrymme för förvaring av mat­

varor.

4. För dem som bo i byggnaden skall finnas tillgång till tvättstuga

och torkrum, plats för rengöring och vädring av sängkläder, mattor
och dylikt samt, där så erfordras, utifrån lätt tillgänglig förvaringsplats
för cyklar och barnvagnar.

5. Omfattar byggnaden flera våningar än två, skall sopnedkast vara

anordnat.

Möter i särskilt fall betydande svårighet att iakttaga stadgandena i

denna paragraf eller tala eljest synnerliga skäl för att något av dessa
stadganden frångås, må byggnadsnämden medgiva sådant undantag,
som är förenligt med trevnad, bekvämlighet och god hygien.

48 § Byggnad för särskilt ändamål, såsom industribyggnad, byggnad

för undervisning, vårdanstalt, hotell, pensionat, samlingslokal samt lokal
för hantverk eller handel, skall utöver vad förut är stadgat fylla de sär­
skilda krav, som med hänsyn till verksamhetens art skäligen böra upp­
ställas på hygien, skydd mot ohälsa, olycksfall och brandfara samt på

trevnad och bekvämlighet för dem, som skola vistas i byggnaden.

Särskilt skall iakttagas,

a) att väggar, tak och golv utföras i såd ant material och få sådan ut­

formning att de utan svårighet kunna rengöras i den omfattning och
på det sätt verksamheten fordrar;

b) att erforderliga anordningar vidtagas för att avlägsna och oskad­

liggöra fast eller flytande avfall och orenlighet ävensom damm, rök,
gas eller ånga, som uppkommer i verksamheten; samt

c) att tillräckliga utrymmen avses till persona lrum.

Ändring av byggnad

49 § Vid sådan ändring av byggnad, som e j är att hänföra till nybygg­

nad, skola bestämmelserna i 38—48 §§ äga motsvarande tillämpning i

2016

fråga om de delar av byggnaden, som beröras av ändringen.

¬

Byggnadsnämnden äger medgiva undantag, där sådant påkallas av

SFS 1972: 776

omständigheterna och icke medför brandfara eller olägenhet i sanitärt
avseende eller eljest.

Underhåll av byggnad

50 § Byggnad skall underhållas så, att hållfastheten icke äventyras
samt brandfara, sanitär olägenhet eller vanprydnad icke uppkommer.

Rivning av byggnad

51 § 7 mom. Har byggnad genom brand eller annorledes blivit skadad

i väsentlig mån eller är den på grund av vanvård att anse som förfallen
och blir den ej iståndsatt inom skälig tid, äger byggnadsnämnden, om så
prövas erforderligt, föreskriva att byggnaden skall rivas.

2 mom. Kan byggnad, som skall rivas, antagas vara behäftad med

ohyra eller virkesförstörande insekter, skall åtgärd vidtagas till deras
utrotande.

Skylt, annan fast anordning, upplag m. m.

52 § Skylt skall till form, färg och utförande i övrigt fylla skäliga
anspråk på prydlighet och vara lämpad för platsen. Särskilt skall tillses,
att den e j inverkar menligt på stads- eller landskapsbilden eller medför

brandfara eller risk för olycksfall samt att den ej skymmer sikten längs

gata eller på annat sätt verkar störande på trafiken å gata eller annor­
städes eller för närboende. Skadad eller eljest bristfällig anordning skall,
om den ej iståndsättes, snarast borttagas.

Vad nu sagts skall ock gälla annan fast anordning, såsom radioantenn,

mur och bensinpump, så ock ljusanordning vare sig den är fast anbragt

eller icke.

Upplag må ej anordnas så, att det orsakar brandfara eller risk för

olycksfall, sk ymmer sikten för trafiken eller för närboende, vanpryder
omgivningen eller eljest vållar olägenhet av betydelse.

Tomts ordnande

53 § 7 mom. Tomt skall, vare sig den tagits i anspråk för sitt ända­

mål eller icke, hållas i vårdat skick. Därvid skall tillses, a tt växtligheten
ej hindrar sikten för trafiken.

2 mom. Bebyggd tomt skall beträffande lutning och höjdläge samt

plantering och inhägnad vara anordnad på lämpligt sätt med hänsyn

särskilt till ljustillförseln samt till stads- eller landskapsbilden. Bygg­

nadsnämnden äger föreskriva att å tomten skall anordnas och vidmakt­
hållas plantering eller annan liknande anordning. Nämnden äger ock
föreskriva, att stängsel skall hållas mot gata.

3 mom. Ä tomt skall inom- eller utomhus finnas särskilt, tillräckligt

stort utrymme till parkering, lastning och lossning av fordon för dem

2017

64—SFS 1972

¬

SFS 1972: 776

som bo eller vistas på tomten samt för verksamhet som där bedrives,
såvida dylikt utrymme kan beredas för rimlig kostnad och utan synner­
lig olägenhet i övrigt. Från vad sålunda föreskrivits äger byggnadsnämn­
den medgiva undantag, om särskild plats för fordonen beretts annor­

städes än å tomten så ock eljest om särskilda skäl äro därtill.

4 mom. Inrymmer byggnad mer än två bostadslägenheter, skall på

tomten finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevis­
telse, om sådan friyta kan beredas för rimlig kostnad och utan synner­
lig olägenhet. Byggnadsnämnden kan medgiva undantag från denna be­

stämmelse, om särskilda skäl föreligga.

Byggnadslov

54 § 1 mom. Åtgärd, som enligt 75 § är att hänföra till nybyggnad,

må ej företagas utan byggnadsnämndens lov (byggnadslov).

Byggnadslov erfordras jämväl för följande åtgärder, nämligen

sådan till nybyggnad ej hänförlig ändring av byggnad, som berör kon­

struktionen av dess bärande delar eller av eldstäder, rök- eller ventila­
tionskanaler eller som avsevärt påverkar dess plan lösning eller yttre ut­
seende;

sådan till nybyggnad ej hänförlig ändring av byggnad, som innefattar

inrättande av ledningar för vattenförsörjning eller avlopp samt därmed

förbundna anordningar, så ock mera väsentlig ändring av befintlig så­

dan ledning eller anordning;

ianspråktagande av byggnad eller del därav för väsentligen annat

ändamål än det, vartill byggnaden förut varit använd eller som finnes
angivet å godkänd ritning;

uppförande eller väsentlig ändring av mur, plank eller därmed jämför­

lig anordning;

schaktning, fyllning eller annan liknande åtgärd inom tomt, såvida

åtgärden innebär avsevärd ändring av höjdläget för tomten eller del
därav;

inrättande av fast cistern eller annan fast anordning för hantering

eller förvaring av brännbara vätskor, såvida åtgärden ej avser allenast
att tillgodose viss fastighets h usbehov; samt

inrättande av upplag.
Inom område med stadsplan erfordras härutöver byggnadslov för om-

färgning av fasad som ej vetter mot kringbyggd gård eller annan sådan

plats, för utbyte av taktäckningsmaterial, för rivning av byggnad samt

för uppsättande eller väsentlig änd ring av skylt eller ljusanordning. Vad
sålunda gäller om skylt och ljusanordning äger motsvarande tillämpning
inom område med byggnadsplan.

Med avseende å område, som är beläget i närheten av befintlig eller

tillämnad befästning, statlig flygplats, annan än staten tilhörig flygplats
för allmänt bruk, atomreaktor eller annan atomenergianläggning, äger
länsstyrelsen i de n omfattning som finnes erforderlig föreskriva skyldig­
het att söka byggnadslov för inrättande av materialgård eller ljusanord­

ning eller schaktning, fyllning eller därmed jämförlig åtgärd jämväl där

sådan skyldighet ej följer av de här förut givna bestämmelserna. Före-

2018

skriften skall kungöras på sätt i 24 § 1 mom. första stycket sägs.

¬

2 mom. Utan hinder av vad i 1 mom. är stadgat må utan byggnads­

lov inrättande eller ändring ske av ledningar för vattenförsörjning eller
avlopp samt därmed förbundna anordningar i bostadsbyggnad med högst
två lägenheter eller i därtill hörande mindre byggnad av annat slag,
såvida byggnaden eller byggnaderna skola vara anslutna till egen anlägg­

ning för vattenförsörjning eller avlopp.

Utan hinder av 1 mom. må vidare utan byggnadslov företagas annan

invändig ändring av bostadsbyggnad som ej innehåller flera än två

bostadslägenheter eller av därtill hörande uthus, såvida åtgärden icke

består i inredande av ytterligare bostadslägenhet eller av lokal för han­

delsrörelse, hantverk eller industri och ej heller berör konstruktionen av
byggnadens bärande delar, eldstäder eller rökkanaler.

Stadgandena i 1 mom. äga ej tillämpning i fråga om byggnad, som

tillhör k ronan eller landsting.

3 mom. Befrielse från skyldighet att söka byggnadslov må av läns­

styrelsen medgivas i fråga om industriområde, som ligger avskilt från

annan bebyggelse och ä r i en ägares hand, såframt det kan anses uppen­

bart att området ändock kommer att bebyggas på tillfredsställande sätt

samt medgivandet tillstyrks av byggnadsnämnden. Medgivandet må när
som helst återkallas.

4 mom. Den som ämnar verkställa byggnadsarbete, för vilket bygg­

nadslov ej erfordras, äger ändock, om han så önskar, genom ansökan
påkalla byggnadsnämndens prövning av åtgärden. Om sådant ärende

skall i tillämpliga delar gälla vad som är föreskrivet om ärende rörande

byggnadslov.

SFS 1972: 776

55 § i mom. Ansökan om byggnadslov göres skriftligen hos byggnads­

nämnden.

Vid ansökan om byggnadslov för uppförande av nybyggnad eller till­

byggnad av f örut befintlig byggnad skola fogas situationsplan över tom­
ten, utvisande befintliga byggnaders och tillämnad byggnads läge, samt
ritningar rörande företaget med erforderlig beskrivning. Avser ansök­
ningen byggnad som inrym mer mer än två bostadslägenheter, skall situa­
tionsplanen dessutom visa utrymmen fÖr lek och utevistelse, parkering

samt tillfartsvägar för biltrafik. Inom område, varest byggnadsnämnden

tillhandahåller nybyggnadskarta, skall situationsplanen vara grundad å

sådan karta. Där ej särskilda omständigheter föranleda annat, skola

situationsplan oc h ritningar ingivas i tre exemplar.

Vid ansökan om byggnadslov för annan åtgärd än nu sagts skola fogas

erforderliga ritningar och beskrivningar.

2 mom. Erfordras ytterligare utredning som icke lämpligen kan in­

förskaffas genom byggnadsnämndens försorg, äger nämnden förelägga
sökanden att inom viss tid inkomma därmed vid äventyr att ansökningen

eljest förklaras förfallen.

3 mom. Där så finnes lämpligt äger byggnadsnämnden medgiva att rit­

ningar och beskrivningar ingivas i mån av arbetets fortgång. Nämnden

må ock i fråga om arbete av mindre omfattning medgiva befrielse från

skyldigheten att ingiva ritning.

Vid tillämpning av 29 § första stycket I) äger byggnadsnämnden vägra

byggnadslov ut an tillgång till ritningar rörande företaget.

2019

¬

SFS 1972: 776

56 § 1 mom. Vid prövning av ansökan om byggnadslov skall bygg­

nadsnämnden tillse, att det tillämnade företaget ej strider mot byggnads­

lagen, väglagen (1971:948), lagen om enskilda vägar, naturvårdslagen,

miljöskyddslagen, denna stadga eller med stöd av nämnda författningar
meddelade föreskrifter. Är tomtens ägare enligt byggnadslagen skyldig
att gälda bidrag till kostnad för gata eller att anordna utfartsväg eller av­
lopp från tomten, må byggnadslov för nybyggnad ej beviljas innan

skyldigheten fullgjorts eller nöjaktig säkerhet ställts.

Inom område, som icke ingår i stadsplan eller byggnadsplan, må lov

ej givas till nybyggnad som skulle innefatta tätbebyggelse, i vidare mån

än för tillgodoseende av jordbrukets, fiskets, skogsskötselns eller därmed

jämförligt behov.

2 mom. Utan hinder av vad i 1 mom. sägs må byggnadsnämnden

meddela lov till anordningar och mindre byggnader, som avse att till­

godose den allmänna nyttan och trevnaden, även om de skulle strida

mot faställd generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplans-
bestämmelser eller innefatta tätbebyggelse, såframt de prövas ej avse­

värt försvåra markens användning för avsett ändamål.

Byggnadsnämnden må ock meddela lov till uppförandet av tillfällig

byggnad, oaktat företaget strider mot plan eller bestämmelser som nu

sagts eller mot bestämmelserna i 37 § första eller andra stycket bygg­
nadslagen, såframt företaget prövas ej avsevärt motverka det med pla­

nen eller bestämmelserna avsedda syftet. Sådant bygggnadslov må avse
rätt att låta byggnaden kvarstå högst tre år från det byggnadslovet med­

delades, nämnden dock obetaget att sedermera på ansökan medgiva för­
längning av tiden med högst tre år i sänder.

Angående befogenhet i vissa fall för byggnadsnämnd att medgiva

undantag från gällande planer, bestämmelser och förbud i vidare mån
är nu sagts stadgas i 67 §.

3 mom. Omfattas åtgärd, för vilken byggnadslov sökes, av förordnan­

de enligt lagen (1970; 725) om lokaliseringssamråd, får byggnadslov icke
beviljas utan att sökanden företett bevis enligt 2 § samma lag att han

fullgjort sin samrådsskyldighet. Vad nu sagts gäller dock icke sökande
som vid prövning enligt 136 a § byggnadslagen erhållit Konungens till­

stånd till att verksamhet får förläggas till viss plats.

57 § Är åtgärd, för vilken byggnadslov sökes, enligt stadgande i lag
eller författning därjämte beroende på tillstånd av annan myndighet

än b yggnadsnämnd, skall nämnden hänvisa vederbörande att söka sådant

tillstånd.

Berör åtgärden område, varest gäller förbud mot bebyggelse med

hänsyn till befintlig eller tillämnad anläggning för försvarsändamål eller
luftfart eller atomreaktor eller annan atomenergianläggning, och finner
nämnden tvekan råda huruvida hinder mot byggnadslov föreligger med
hänsyn därtill, har nämnden att hänvända sig till länsstyrelsen för erhål­
lande av nödiga upplysningar i saken.

2020

58 § i mom. Beslut i ärende rörande byggnadslov skall meddelas
sökanden skriftligen.

Beviljas byggnadslov, skall underrättelse om beslutet ofördröjligen i

¬

rekommenderat brev eller eljest bevisligen tillställas markägare eller an-

SFS 1972: 776

nan sakägare, som av byggnadsnämnden hörts i ärendet. I beslut, var­

igenom byggnadslov beviljas, skola meddelas erforderliga föreskrifter

rörande arbetets utförande samt rörande de anmälningar, som skola

göras hos nämnden. Erfordras tillstånd av annan myndighet än nämn­

den, bör i beslutet intagas erinran därom, såvida icke nämnden förmed­

lat ansökan om sådant tillstånd. I beslutet skall därjämte intagas anma-

ning till sökanden att om beslutet bevisligen underrätta grannar och
andra, vilka kunna beröras därav.

2 mom. Vid byggnadslov för nybyggnad må, om byggnadsnämnden

finner det nödigt och sökanden skriftligen samtyckt därtill, fogas villkor
att annan byggnad å tomten skall rivas, ombyggas eller ändras. I beslu­

tet skall angivas viss tid f ör villkorets fullgörande.

Byggnadslov, som avser uppsättande eller väsentlig ändring av skylt

eller ljusanordning må, när särskilda skäl därtill äro, begränsas att avse
rätt att bibehålla skylten eller anordningen viss tid. Byggnadsnämnden
äger på ansökan medgiva förlängning av tiden.

3 mom. Av handlingar, som jämlikt 55 § ingivits till byggnadsnämnd,

skall ett ex emplar förses med påskrift om nämndens beslut och återstäl­
las till sökanden. Beviljas byggnadslov, skall ett exemplar av handling­
arna förvaras i nämndens arkiv.

4 mom. Har byggnadsnämnden i beslut om byggnadslov frångått me­

ning, som i ärendet uttalats av annan myndighet, skall nämnden oför-
dröjligen underrätta myndigheten om beslutet.

59 § Byggnadslov är förfallet, såvida icke inom två år det medgivna
arbetet påbörjats eller efter inträffat avbrott återupptagits. I intet fall

äger byggnadslov giltighet för längre tid än fem år.

Inträder förbud mot nybyggnad enligt bestämmelserna i byggnadsla­

gen, må dessförinnan meddelat byggnadslov ej utnyttjas 1 vad det stri­

der mot förbudet. Påbörjat byggnadsarbete må dock slutföras.

Byggnadsarbete och tillsyn å sådant arbete

60 § Byggnadsarbete skall utföras enligt gällande bestämmelser och
fastställda ritningar samt med ändamålsenligt material och i övrigt på

betryggande sätt.

Vid arbetet skola iakttagas de försiktighetsmått, som äro erforderliga

till förekommande av skada å person och egendom, samt vad som skä-

ligen påkallas till undvikande av obehag för trafikanter och närboende.

Särskilt bör vid arbetet beaktas
att schaktnings- samt grundläggnings- och rivningsarbeten verkställas

med fö rsiktighet, så att grannbyggnad eller gata med dess ledningar ej

lider skada;

att byggnadsställningar göras hållfasta och stadiga; samt
att maskinella anordningar, tillfälliga uppvärmningsanordningar och

dylikt anordnas så, att brandfara och andra olägenheter såvitt möjligt
undvikas.

2021

¬

SFS 1972: 776

61 § 7 mom. För arbete, som avser nybyggnad, rivning av byggnad

eller ändring av byggnad, skall, om byggnadslov erfordras, finnas en av

den byggande utsedd ansvarig arbetsledare, såframt ej byggnadsnämn­

den beträffande arbete av ringa omfattning funnit att särskild arbetsle­
dare icke erfordras. Den byggande äger utse olika arbetsledare för olika
delar av arbetet.

2 mom. Till arbetsledare må ej utses annan än den som statens

planverk, för visst slag av arbete och för viss tid, eller byggnadsnämn­
den, för visst arbete, prövat äga erforderlig kunskap, erfarenhet, pålit­

lighet och ordentlighet. Avser arbetet uppförande av byggnad i flera än
två våningar eller ingå däri arbeten av tekniskt mera krävande art,

skall arbetsledaren hava avlagt examen vid högre teknisk läroanstalt
eller på annat sätt hava styrkt sig äga nöjaktig kännedom om dylika

arbeten. Fordrar viss del av arbetet särskild sakkunskap, äger nämn­
den föreskriva, att ledningen av arbetet i denna del skall anförtros nå­
gon, som besitter sådan kunskap.

3 mom. Innan arbetet påbörjas, skall till byggnadsnämnden avläm­

nas skriftlig förklaring av arbetsledaren, att denne åtager sig uppd raget.

4 mom. Arbetsledaren åligger att öva fortlöpande ledning och till­

syn över arbetet och svara för dess behöriga fullgörande, att avgiva före­
skrivna anmälningar till byggnadsnämnden och andra myndigheter samt
att närvara vid nämndens besiktningar av arbetet. Skulle den byggande

motsätta sig att gällande bestämmelser angående arbetet iakttagas, har

arbetsledaren att anmäla förhållandet hos nämnden.

5 mom. Gör arbetsledaren sig skyldig till allvarlig försummelse,

äger byggnadsnämnden fråntaga honom ledningen av arbetet så ock,

om synnerliga skäl äro därtill och nämnden prövat arbetsledarens kvali­

fikationer, förklara honom för viss tid förlustig rätten att vara ansvarig
arbetsledare inom kommunen. Nämnden skall anmäla sådana åtgärder
till stat ens planverk. Planverket äger, om synnerliga skäl äro därtill och
verket prövat arbetsledarens kvalifikationer, förklara honom för viss
tid förlustig rätten att vara ansvarig arbetsledare.

62 § 7 mom. Vid uppförande av ny byggnad, vartill byggnadslov er­

fordras, skall till byggnadsnämnden göras anmälan;

a) då företaget påbörjas;
b) då schaktning eller sprängning till grundbotten blivit utförd eller

pålning skall påbörjas;

c) då grundläggning verkställts men innan första bjälklaget utföres;

d) då byggnadens b ärande stomme samt skorsten uppförts men innan

putsning eller annan ytbehandling verkställes eller golv inlägges; samt

e) då företaget slutförts.

Vid så dan rivning av byggnad e ller ändring av byggnad, vartill bygg­

nadslov erfordras, skall anmälan göras till nämnden innan företaget

påbörjas samt då det slutförts.

Nämnden äger för särskilt fall föreskriva, att anmälan skall göras jäm­

väl vid annan tidpunkt än nu nämnts. Nämnden äger ock medgiva be­

frielse helt eller delvis från anmälningsskyldigheten.

2022

2 mom. Vad i 1 mom. sägs skall ock gälla företag, fÖr vilket jämlikt

¬

54 § 3 mom. gäller befrielse från skyldighet att söka byggnadslov. När

SFS 1972; 776

anmälan första gången göres, skola därvid i två exemplar fogas situa­
tionsplan, ritningar och beskrivningar i enlighet med vad som gäller
vid sökande av byggnadslov. Nämnden äger dock medgiva anstånd

med eller befrielse från skyldigheten att ingiva ritningar och beskriv­

ningar.

63 § När till byggnadsnämnd inkommit anmälan om påbörjande av
företag, som avser uppförande av byggnad eller tillbyggnad inom om­

råde med stadsplan, skall nämnden skyndsamt låta utstaka byggnaden
å marken samt utmärka dess höjdläge. Är byggnaden till sitt läge direkt

beroende av gräns mot grannes tomt, skall grannen kallas till utstak-

ningen.

Inom område, för vilket stadplan ej fastställts, skall nämnden för­

anstalta om utstakning av byggnad och utmärkande av dess höjdläge

där så finnes påkallat och det lämpligen kan ske.

64 § i mom. Byggnadsnämnd skall öva tillsyn över byggnadsföretag,

för vilka byggnadslov erfordras, samt äger verkställa härför erforder­
liga besiktningar. Nämnden äger ock besiktiga byggnadsföretag, vartill

byggnadslov ej erfordras.

I främsta rummet bör genom besiktningar utrönas, huruvida byggna­

den förlag ts i rätt läge, samt beskaffenheten av grundbotten, stommen

och byggnaden i färdigt skick. Där byggnadslov beviljats för uppfö­
rande av byggnad inom område med stadsplan, skall, såvida icke sär­
skilda skäl föranleda annat, särskild besiktning företagas vid ettvart av

de tillfällen, som omnämnas i 62 § första stycket b), c), d) och e)
(grundbottenbesiktning, lägesbesiktning, stombesiktning, slutbesiktning).

1 fall då byggnadslov beviljats må slutbesiktning ej underlåtas, om

den byggande begär sådan besiktning.

Skall byggnad undergå besiktning av annan myndighet än byggnads­

nämnd, bör nämnden verka för att arbetet därmed på lämpligt sätt sam­

ordnas med nämndens besiktningar.

2 mom. Den byggande skall vid besiktning förete ritningar och övriga

handlingar rörande företaget samt lämna besiktningsmannen erforderlig
handräckning.

Vid slutbesiktning av byggnad skall den byggande förete bevis av

vederbörande skorstensfejare, att eldstäder samt sådana rök- och ven­
tilationskanaler, som skola sotas, blivit undersökta, samt, där i bygg­
naden skall finnas centralvärmepanna eller annan större pannanlägg-
ning, att skorstenen till denna undergått täthetsprovning. Där byggnads­

nämnden så prövar erforderligt, skall härjämte företes bevis av sak­
kunnig person, att kontroll verkställts av ledningar för vattenförsörjning

eller avlopp samt därmed förbundna anordningar så ock av värmeled­
ningsanläggning, mekanisk ventilationsanläggning eller ventilationskanal
från garage eller annan lokal där giftiga eller illaluktande gaser kunna

uppkomma.

3 mom. Över verkställd besiktning och vad därvid förekommit skall

byggnadsnämnden meddela den byggande skriftligt bevis.

2023

¬

SFS 1972: 776

65 §5

Vissa allmänna byggnader

66 § Med avseende å byggnad som tillhör kronan äger den myndighet,
vilken har att pröva ritningarna till byggnaden, medgiva avvikelser
från bestämmelserna i denna stadga och med stöd därav meddelade
föreskrifter. Detsamma gäller tomt till sådan byggnad, som nu sagts,

samt skyltar, stängsel och andra anordningar å byggnaden eller tomten.

Innan byggnad påbörjas för kronans eller landstings räkning, skall

anmälan om företaget i god tid göras hos byggnadsnämnden. Anmälan
skall vara åtföljd av situationsplan som i 55 § 1 mom. sägs samt av
ritningar och beskrivningar i den omfattning som erfordras för att be­

döma företagets lämplighet. Finner nämnden att byggnaden ej mot­
svarar skäliga anspråk på sundhet, säkerhet mot brandfara, hållfasthet,
prydlighet eller hänsyn till stads- eller landskapsbilden, eller är anled­
ning till erinran i fråga om byggnadens ändamål, läge eller inverkan å
grannes rätt, må nämnden inom tre veckor efter handlingarnas motta­
gande hos vederbörande förvaltning begära, att frågan underställes
Konungens prövning; och må i så fall byggnaden ej uppföras, innan
Konungen givit lov därtill.

Finner nämnden vid besiktning eller eljest att fastställda ritningar

ej följas eller eljest att gällande föreskrifter åsidosättas, äger nämnden
göra anmälan därom hos den myndighet, som är ansvarig för arbetets

utförande, eller, där nämnden så finner nödigt, hos Konungen.

Där fråga är om befästning eller annan anläggning av hemlig natur,

äger länsstyrelsen förordna, att situationsplan, ritningar och beskrivning­
ar icke skola tillställas nämnden samt att utstakning av byggnad och
besiktning av företaget genom nämnden icke skall äga rum. Länsstyrel­

sen har att på lämpligt sätt lämna nämnden meddelande om företaget.

2024

Undantag i vissa fall från gällande föreskrifter

67 § i mom.^ Föreligga särskilda skäl för tillstånd till nybyggnad,
som skulle innefatta tätbebyggelse, inom område vilket icke ingår i
stadsplan eller byggnadsplan, må sådant tillstånd lämnas av länsstyrelsen.

Länsstyrelsen må ock med avseende å visst byggnadsföretag medgiva
mindre avvikelse från vad i d enna stadga eller med stöd därav föreskri­

vits om byggnads yttre och inre anordnande, såvida företaget bedÖmes
vara tekniskt tillfredsställande ock icke medför avsevärd olägenhet ur
annan synpunkt.

2 mom. Där så prövas lämpligt må länsstyrelsen förordna, att den

i 1 m om. angivna befogenheten samt den befogenhet att medgiva undan­
tag från förbud mot nybyggnad som enligt 13, 14, 15, 34, 35, 37, 38,
och 109 §§ samt 110 § första och andra styckena byggnadslagen tillkom­
mer länsstyrelsen, skall tillkomma även viss byggnadsnämnd.

Såsom villkor för förordnande enligt första stycket skall gälla att bygg­

nadsnämnden har tillgång till personal med den utbildning och erfaren-

^ Par agrafen upphävd genom 1 971: 1089.

® Ändringen innebär bl. a , att andra stycket upp hävs

¬

het, som kan anses erforderlig för uppgiftens behöriga fullgörande. Med­

delat förordnande må återkallas.

Meddelas ej förordnande enligt första stycket, skall länsstyrelsen in­

hämta byggnadsnämndens mening innan länsstyrelsen avgör ärende om
undantag som avses i samma stycke.

S mom. Där åtgärd, vartill länsstyrelsen eller byggnadsnämnden äger

meddela tillstånd enligt denna paragraf, kan inverka på grannes rätt,
skall denne erhålla tillfälle att yttra sig, innan tillståndet gives.

SFS 1972:776

6 kap. Om ansvar, vitesföreläggande m. m.

68 § Strider påbörjat byggnadsarbete uppenbarligen mot denna stadga
eller mot fastställd generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utom-

plansbestämmelser, äger byggnadsnämnden förbjuda arbetets fortsät­
tande.

Är uppenbart att påbörjat byggnadsarbete äventyrar byggnadens eller

närliggande byggnads hållfasthet eller medför fara för människors liv
eller hälsa, skall nämnden förbjuda arbetets fortsättande, även om de

i första stycket angivna förutsättningarna icke äro för handen.

69 § Vidtager någon åtgärd, varom i denna stadga förmäles, utan att

hava erhållit byggnadslov, där sådant erfordras,

eller underlåter någon att ställa sig till efterrättelse vad i d enna stadga

eljest är föreskrivet rörande rätt att vidtaga sådan åtgärd,

eller underlåter någon att fullgöra föreskriven anmälningsskyldighet

eller att vid u tförande av arbete följa fastställda ritningar eller av bygg­
nadsnämnden medelade föreskrifter,

eller överträder någon förbud, varom stadgas i 68 §,
dömes till dagsböter eller, där omständigheterna äro synnerligen för­

svårande, till fängelse i hög st sex månader.

70 § Har byggnad uppförts eller annan åtgärd vidtagits utan bygg­

nadslov, där sådant erfordras, eller i strid mot godkända ritningar eller
av byggnadsnämnden meddelade eller eljest gällande föreskrifter, är
ägaren av den fastighet, byggnad eller anordning, varom fråga är, skyl­
dig att undanröja eller ändra det utförda i den mån nämnden finner

nödigt att meddela föreläggande därom. Vid meddelande av föreläg­
gande må utsättas vite eller föreskrivas det äventyr, att åtgärd till vin­

nande av rä ttelse i händelse av tredska verkställes genom nämndens för­

sorg på den tredskandes bekostnad. Föreläggande må meddelas ändå att
handräckning kan beviljas enligt 148 § byggnadslagen.

Underlåter någon att utföra arbete eller vidtaga annan åtgärd, som

åligger honom jämlikt denna stadga eller med stöd därav meddelat be­
slut, äger nämnden ock den befogenhet att förelägga vite, som i första
stycket sägs.

64"^—SFS 1972

2025

¬

SFS 1972: 776

7 kap. Om fullföljd av talan

71 § 1 mom. Över byggnadsnämnds beslut enligt byggnadslagen eller
denna stadga må besvär anföras hos länsstyrelsen.

Klagan må ej föras över byggnadsnämnds beslut, varigenom medgi­

vande till avvikelse från fastställd generalplan, stadsplan eller byggnads-

plan vägrats. Att särskild klagan ej må föras över byggnadsnämnds be­

slut i vissa ärenden rörande stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning,
därom stadgas i 149 § byggnadslagen.

Har åt annan myndighet än byggnadsnämnd uppdragits att pröva

ärenden rörande ställande av säkerhet enligt 38 § byggnadslagen för full­

görande av fastighetsägares skyldighet att anordna utfartsväg eller av­

lopp från fastighet eller att utgiva bidrag till kostnad för gata, skall om
besvär över den myndighetens beslut i sådant ärende gälla vad ovan stad­

gats om besvär över byggnadsnämnds beslut.

2 mom. Talan mot länsstyrelses beslut i byggnadslovsärende som en­

bart rör tillämpning av 29 § första stycket 1), så ock talan mot läns­

styrelses beslut enligt 54 § 1 mom. sista stycket eller 66 § eller i annat
ärende som avses i 67 § än sådant som rör ansökan hos länsstyrelsen
eller byggnadsnämnd om medgivande som avses i 1 mom. första styc­

ket sista punkten av paragrafen föres hos Konungen genom besvär.

Mot annat beslut av länsstyrelse i ärende som avses i 5 kap. och mot

länsstyrelses beslut om förbud eller föreläggande enligt 6 kap. föres ta­
lan hos kammarrätten genom besvär.

I övrigt föres talan mot länsstyrelses beslut enligt denna stadga hos

Konungen genom besvär.

Innefattar länsstyrelsens beslut prövning icke blott av fråga som avses

i and ra stycket utan även av fråga som enligt byggnadslagen eller denna

stadga skall avgöras av Konungen, skola besvär över sådant beslut an­
föras hos kammarrätten.

Talan mot statens planverks beslut enligt 61 § 2 eller 5 mom. föres

hos kammarrätten genom besvär. Mot annat beslut av planverket enligt

denna stadga föres talan hos Konungen genom besvär.

72 § Kommunstyrelsen äger på kommunens vägnar överklaga läns­

styrelsens beslut i ärende rörande av byggnadsnämnd antaget förslag till
stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning eller ändring därav, såframt

ej klagan på grund av stadgandet i 150 § tredje stycket byggnadslagen är
utesluten, och må även eljest i s ådant ärende föra kommunens talan och
bevaka dess rätt.

Mot beslut av byggnadsnämnd, länsstyrelse eller kammarrätt i fråga

om tillstånd till nybyggnad eller annan åtgärd i närheten av befästning,
flygplats eller annan anläggning, som avses i 81 § byggnadslagen eller

omfattas av förordnande enligt 82 § samma lag, må talan föras av luft­
fartsverket om frågan rÖr civil flygplats, av den i atomenergilagen om­

nämnda tillsynsmyndigheten om frågan rör atomreaktor eller annan

atomenergianläggning samt eljest av överbefälhavaren eller myndighet
som denne bestämmer.

2026

¬

8 kap. AUmämia bestämmelser

SFS 1972: 776

73 § Handläggas frågor om regionplan för kommunerna i Stock­

holms län av Stockholms läns landstingskommun, skall vad i denna stad­

ga sägs om förbundsstyrelse avse regionplanenämnden.

74 § Med ägare av fast egendom skall vid tillämpning av denna stadga

jämställas den, som innehar egendomen med tomträtt eller med ständig

eller ä rftlig besittningsrätt.

75 § Till nybyggnad hänföres:

a) uppförande av helt ny byggnad;

b) till- eller påbyggnad av förut befintlig byggnad;

c) ombyggnad eller annan ändring med avseende å byggnads yttre

eller inre utförande av så genomgripande beskaffenhet, att den kan an­

ses jämförlig med ombyggnad;

d) byggnads inredande helt eller delvis till väsentligen annat ändamål

än det vartill byggnaden förut varit använd;

e) sådan förändring av byggnad, som medför att byggnaden kommer

att strida mot fastställd generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utom-

plansbestämmelser; samt

f) annan förändring av byggnad, vilken i befintligt skick strider mot

plan eller bestämmelser som nyss sagts, såvida ej fråga är om bostads­
byggnad med högst tv å bostadslägenheter eller därtill hörande uthus.

Vad ovan i denna paragraf stadgas skall ej medföra att såsom nybygg­

nad anses anordnande av värmeledning eller vattenklosett eller andra

hygieniska förbättringar i befintlig byggnad som, även om sådan an­

ordning ej medgåves, måste antagas komma att kvarstå under längre tid.

76 § i mom. Närmare föreskrifter rörande ritningar och andra hand­

lingar, vilka skola fogas vid ansökan om byggnadslov, rörande arkive­

ring och expedition av handlingar, rörande konstruktion och utförande

i övrigt av byggnader och andra anordningar, om vilka bestämmelser
äro givna i denna stadga, samt rörande byggnadsarbeten meddelar sta­

tens planverk.

Föreskrift, som rör även annan myndighets verksamhetsområde, med­

delar planverket efter samråd med den myndigheten.

Föreskrift, som är av icke oväsentlig ekonomisk betydelse, skall för att

bliva gällande fastställas av Konungen. Detsamma gäller om föreskriften

av annan orsak är av större vikt.

På lantmäteristyrelsen ankommer att meddela närmare föreskrifter an­

gående kartor, beskrivningar och förteckningar, som omförmälas i 2, 15

och34§§.

Föreskrifter, som lantmäteristyrelsen meddelat, skola för att bliva gäl­

lande fastställas av Konungen.

2 mom. Statens planverk har att utfärda de ytterligare råd och an­

visningar, som må finnas erforderliga för tillämpning av denna stadga.

2027

¬

SFS 1972: 776

Övergångsbestämmelser'

77 § Denna stadga träder i kraft den 1 juli 1960.

Genom denna stadga upphäves, med nedan angivna undantag, bygg­

nadsstadgan den 30 juni 1947 (nr 390) ävensom de byggnadsordningar,

som antagits med stöd av nämnda stadga eller motsvarande äldre be­
stämmelser.

Förekommer i lag eller författning hänvisning till föreskrift, som

ersatts med bestämmelse i nya stadgan, skall den bestämmelsen i stället
tillämpas.

82 § Bestämmelserna i 45 § första och tredje styckena skola gälla även

i frå ga om byggnad, som uppförts eller för vilken byggnadslov beviljats

före nya stadgans ikraftträdande.

83 § Avstyckningsplan skall i de hänseenden, varom i 5 kap. sägs,

jämställas med byggnadsplan, där ej länsstyrelsen annorlunda förordnar.

Länsstyrelsens förordnande skall kungöras på sätt i 24 § 1 mom. är

stadgat.

Denna kungörelse® träder i kraft den 1 januari 1973.

Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. Till ytter­

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt
kungl. sigill bekräfta låtit.

Stockholms slott den 1 9 december 1972.

GUSTAF ADOLF

SVANTE L UNDKVIST

(L. S.)

(Civildepartementet)

' Till 1959; 612. 77 § fjärde och femte styckena samt 78—81 §§ övergångsbestäm­

melserna har ut eslutits här.

8 T ill 1972: 776.

¬