Lag (1978:599) om avbe­tal­nings­köp mel­lan näringsid­kare m.fl.

Utfär­dad:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1978:599
Depar­te­ment: Justi­tie­de­par­te­men­tet L2
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2016:564
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1978:599
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet L2
Utfär­dad: 1978-​06-15
Änd­rad: t.o.m. SFS

2016:564
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   Denna lag gäl­ler avbe­tal­nings­köp som sluts mel­lan näringsid­kare i deras yrkes­mäs­siga verk­sam­het eller som annars fal­ler utan­för kon­su­ment­kre­dit­la­gen (2010:1846).

Med avbe­tal­nings­köp avses avtal om köp av vara, om
   1. betal­ningen ska erläg­gas i sär­skilda pos­ter, varav minst en sedan varan har läm­nats ut till köpa­ren, och
   2. avta­let inne­hål­ler vill­kor som ger säl­ja­ren möj­lig­het att återta varan om köpa­ren inte full­gör sin del av avta­let (för­be­håll om åter­ta­gan­de­rätt).

Har avta­let beteck­nats som uthyr­ning eller betal­ningen som veder­lag för varans nytt­jande före­lig­ger ändå avbe­tal­nings­köp, om det är avsett att den till vil­ken varan utläm­nas ska bli ägare av denna. Lag (2010:1847).

1 a §   Om det i lagen (2015:860) om inter­na­tio­nella säker­hets­rät­ter i lösa saker finns någon bestäm­melse som avvi­ker från denna lag, gäl­ler den bestäm­mel­sen.
Lag (2015:866).

2 §   I lagen avses med

kon­tant­pris: det pris till vil­ket varan van­li­gen hålls till handa mot kon­tant betal­ning,
kre­dit­be­lopp: den del av kon­tant­pri­set var­med betal­nings­an­stånd läm­nas,
kre­dit­kost­nad: det sam­man­lagda belop­pet av alla rän­tor, tillägg och andra kost­na­der som köpa­ren har att erlägga med anled­ning av kre­di­ten,
kre­dit­ford­ran: sum­man av kre­dit­be­lop­pet och kre­dit­kost­na­den.

3 §   Avtals­vill­kor som inskrän­ker köpa­rens befo­gen­he­ter eller för­må­ner enligt denna lag är ogil­tigt.

För­tids­be­tal­ning

4 §   Köpa­ren har all­tid rätt att betala sin skuld till säl­ja­ren i för­tid.

Säl­ja­ren får kräva betal­ning i för­tid endast om han har gjort för­be­håll härom samt
   1. köpa­ren sedan mer än fjor­ton dagar är i dröjs­mål med att erlägga för­fal­len del av kre­dit­ford­ringen som upp­går till mer än en tion­del av hela kre­dit­ford­ringen eller, om dröjs­må­let avser två eller flera vid olika tid­punk­ter för­fallna pos­ter, till mer än en tju­gon­del av denna, eller
   2. köpa­ren genom att åsi­do­sätta i för­be­hål­let angi­ven för­plik­telse på grund av avbe­tal­nings­kö­pet har även­ty­rat säl­ja­rens säker­het i varan.

5 §   Vid för­tids­be­tal­ning enligt 4 § skall vid beräk­ning av säl­ja­rens ford­ran den obe­talda delen av kre­dit­ford­ringen mins­kas med den del av kre­dit­kost­na­den som enligt beräk­nings­grun­der, som står i över­ens­stäm­melse med god sed på mark­na­den, är att hän­föra till den ej utnytt­jade kre­dit­ti­den.

Vid avräk­ning enligt första styc­ket får säl­ja­ren till­go­do­räkna sig hela kost­na­den för upp­lägg­ning av kre­di­ten, om denna kost­nad sär­skilt anges i avta­let och ej är oskä­lig.

Avräk­nings­för­be­håll

6 §   Belopp som köpa­ren erläg­ger för avräk­ning på säl­ja­rens ford­ran på grund av avbe­tal­nings­kö­pet får säl­ja­ren inte först avräkna på annan ford­ran.

Första styc­ket utgör ej hin­der för säl­jare att göra gäl­lande för­be­håll om avräk­ning på ford­ran som avser ersätt­ning för repa­ra­tion eller annan åtgärd beträf­fande varan.

Åter­ta­gan­de­rätt

7 §   För­be­håll om åter­ta­gan­de­rätt får göras gäl­lande endast om
   1. köpa­ren sedan mer än fjor­ton dagar är i dröjs­mål med att erlägga för­fal­len och ej pre­skri­be­rad del av kre­dit­ford­ringen som upp­går till mer än en tion­del av hela kre­dit­ford­ringen eller, om dröjs­må­let avser två eller flera vid olika tid­punk­ter för­fallna pos­ter, till mer än en tju­gon­del av denna, eller som utgör åter­sto­den av kre­dit­ford­ringen, eller
   2. köpa­ren genom att åsi­do­sätta i för­be­hål­let angi­ven för­plik­telse på grund av avbe­tal­nings­kö­pet har även­ty­rat säl­ja­rens säker­het i varan.

8 §   Om köpa­ren i fall som avses i 7 § 1 efter utgången av den där angivna tiden men innan varan åter­ta­ges erläg­ger belopp som inte har beta­lats i rätt tid jämte dröjsmåls­ränta och ersätt­ning för säl­ja­rens kost­na­der i anled­ning av dröjs­må­let, i före­kom­mande fall beräk­nade enligt de grun­der som anges i 9 § fjärde och femte styc­kena, får säl­ja­ren ej åter­taga varan på grund av dröjs­må­let. Ej hel­ler får säl­ja­ren i sådant fall göra gäl­lande avtals­vill­kor som avses i 4 § andra styc­ket.

Upp­gö­relse vid åter­ta­gande av vara

9 §   Vill säl­ja­ren utnyttja rätt att åter­taga vara, skall avräk­ning göras mel­lan honom och köpa­ren.

Köpa­ren till­go­do­räk­nas här­vid varans värde vid åter­ta­gan­det. Vär­det beräk­nas efter vad säl­ja­ren kan anta­gas få ut genom att på lämp­ligt sätt för­sälja varan.

Säl­ja­ren får till­go­do­räkna sig den obe­talda delen av kre­dit­ford­ringen efter avräk­ning enligt 5 §, ford­ran som avser ersätt­ning för repa­ra­tion eller annan åtgärd beträf­fande varan och som omfat­tas av för­be­håll som avses i 6 § andra styc­ket samt i före­kom­mande fall dröjsmåls­ränta.

Säl­ja­ren får där­jämte till­go­do­räkna sig ersätt­ning för föl­jande kost­na­der för åter­ta­gande av varan, näm­li­gen utsök­nings­av­gift, skä­lig kost­nad för trans­port av varan samt utgift för instäl­lelse vid för­rätt­ning för åter­ta­gande, om instäl­lel­sen har varit påkal­lad för till­va­ra­ta­gande av säl­ja­rens rätt. Vid bestäm­mande av ersätt­ning för utgift för instäl­lelse tilläm­pas bestäm­mel­serna om beräk­nande av ersätt­ning av all­männa medel till vittne.

I mål om handräck­ning för åter­ta­gande får säl­ja­ren, enligt vad rege­ringen när­mare före­skri­ver, till­go­do­räkna sig även skä­lig ersätt­ning för eget arbete med anled­ning av målet samt arvode till ombud eller biträde. Lag (1988:395).

10 §   Om köpa­ren vid avräk­ningen till­go­do­räk­nas ett större belopp än säl­ja­ren, får varan åter­tas endast om säl­ja­ren beta­lar mel­lan­skill­na­den till köpa­ren eller, när varan har vär­de­rats av Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten, sät­ter ned mel­lan­skill­na­den hos myn­dig­he­ten.

Har säl­ja­ren för att kunna återta varan eller för att denna efter åter­ta­gande ska kunna bru­kas på avsett sätt varit tvungen att betala en skuld som åvi­lar köpa­ren, får säl­ja­ren vid tillämp­ning av första styc­ket avräkna en sådan betal­ning mot den mel­lan­skill­nad som köpa­ren har till godo.

Till­go­do­räk­nas säl­ja­ren ett större belopp än köpa­ren, får säl­ja­ren inte kräva ut mer än mel­lan­skill­na­den (rest­skul­den).
Lag (2012:67).

Handräck­ning

11 §   Säl­ja­ren får hos Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten söka handräck­ning för att återta varan under för­ut­sätt­ning att det rörande avbe­tal­nings­kö­pet i en hand­ling eller i någon annan läs­bar och var­ak­tig form som är till­gäng­lig för köpa­ren har doku­men­te­rats upp­gif­ter om för­be­hål­let om åter­ta­gan­de­rätt, kon­tant­pri­set, kre­dit­be­lop­pet, kre­ditav­ta­lets löp­tid, kre­dit­ford­ringen och tid­punk­terna för betal­ning. Doku­men­tet ska ha under­teck­nats av köpa­ren eller skri­vits under av denne med en sådan avan­ce­rad elektro­nisk under­skrift som avses i arti­kel 3 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektro­nisk iden­ti­fi­e­ring och betrodda tjäns­ter för elektro­niska trans­ak­tio­ner på den inre mark­na­den och om upp­hä­vande av direk­tiv 1999/93/EG, i den ursprung­liga lydel­sen. Lag (2016:564).

12 §   En ansö­kan om handräck­ning ska göras skrift­li­gen. Den ska inne­hålla upp­gift om hur stor del av kre­dit­ford­ringen som är obe­tald. Om säl­ja­ren gör anspråk på dröjsmåls­ränta eller, i fall då avta­let inne­hål­ler för­be­håll som avses i 6 § andra styc­ket, ersätt­ning för repa­ra­tion eller annan åtgärd beträf­fande varan, ska det också upp­ges i ansök­ningen vad säl­ja­ren ford­rar i den delen. En styrkt kopia av det doku­ment som anges i 11 § ska fogas till ansök­ningen.

Utsök­nings­av­gift ska för­skot­te­ras av sökan­den, om Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten begär det. Beta­las inte för­skott inom före­lagd tid, får handräck­ningen instäl­las.

I fråga om handräck­ning enligt denna lag tilläm­pas bestäm­mel­serna om verk­stäl­lig­het i 16 kap. 11-12 a §§ utsök­nings­bal­ken. Lag (2012:67).

13 §   Handräck­ning får bevil­jas endast om det är uppen­bart att säl­ja­ren enligt 7 § får göra gäl­lande för­be­hål­let om åter­ta­gan­de­rätt.

14 §   Har upp­hävts genom lag (1995:304).

15 §   Vid handräck­ning ska Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten vär­dera varan.
Om det behövs får en eller flera sak­kun­niga anli­tas för att biträda vid vär­de­ringen. Lag (2012:67).

16 §   Beslut om handräck­ning får över­kla­gas hos tings­rät­ten.
Vid över­kla­gan­det och vid hand­lägg­ningen i dom­stol tilläm­pas 18 kap. utsök­nings­bal­ken. Hov­rät­tens beslut får inte över­kla­gas.

Är köpa­ren eller säl­ja­ren miss­nöjd med vär­de­ring eller annan åtgärd vid handräck­ningen, är han oför­hind­rad att väcka talan mot den andre vid dom­stol.

Visar inte säl­ja­ren att han har väckt talan vid dom­stol inom en månad efter det att beslu­tet om handräck­ning vann laga kraft mot honom, får köpa­ren hos Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten lyfta det belopp som har ned­satts enligt 10 § första styc­ket.
Lag (2012:67).

17 §   I fråga om handräck­ning gäl­ler i övrigt utsök­nings­bal­ken i tillämp­liga delar. Lag (1981:802).

18 §   Ansö­kan om verk­stäl­lig­het av dom vari­ge­nom köpa­ren har för­plik­tats att åter­lämna en vara som har sålts genom avbe­tal­nings­köp görs skrift­li­gen eller munt­li­gen, var­vid domen ska ges in.

I fråga om verk­stäl­lig­he­ten tilläm­pas 16 kap. 12 a § utsök­nings­bal­ken och, om inte något annat föl­jer av domen, 15 §. Beträf­fande talan mot Kro­no­fog­de­myn­dig­he­tens vär­de­ring tilläm­pas 16 § andra och tredje styc­kena. Lag (2012:67).

19 §   Vara som har sålts genom avbe­tal­nings­köp får ej utmä­tas för ford­ran på grund av köpet.


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1995:304

Denna lag trä­der i kraft den 1 april 1996. Före­skrif­terna i 12, 14 och 18 §§ gäl­ler i sin äldre lydelse i fråga om ansök­ningar om handräck­ning som gjorts före ikraft­trä­dan­det. Före­skrif­terna i 16 § gäl­ler i sin äldre lydelse i fråga om beslut som med­de­lats av kro­no­fog­de­myn­dig­het före ikraft­trä­dan­det.