Lag (1980:1097) om Svenska skepps­hy­po­teks­kas­san

Utfär­dad:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1980:1097
Depar­te­ment: Klimat-​​ och närings­livs­de­par­te­men­tet RSN
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2024:1281
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1980:1097
Depar­te­ment/myn­dig­het: Klimat-​​ och närings­livs­de­par­te­men­tet RSN
Utfär­dad: 1980-​12-18
Änd­rad: t.o.m. SFS

2024:1281
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


Ända­mål

1 §   Svenska skepps­hy­po­teks­kas­san har till ända­mål att med­verka vid finan­sie­ring av rede­ri­verk­sam­het som bedrivs av svenskt rederi eller av en utländsk juri­disk per­son där svenska fysiska eller juri­diska per­so­ner har ett bety­dande infly­tande eller intresse.

För ända­må­let läm­nar skepps­hy­po­teks­kas­san lån, huvud­sak­li­gen av lång­fris­tig karak­tär, eller iklä­der sig garanti för sådana lån.

Svenska skepps­hy­po­teks­kas­san får pröva fråga om lån till svenskt rede­ri­fö­re­tag för för­värv, ombygg­nad eller repa­ra­tion av mindre far­tyg, för vil­ket stat­ligt stöd till för­lust­täck­ning läm­nas eller kan läm­nas. Lag (1998:310).

Fon­der

2 §   Som garan­ti­fond för kas­sans för­bin­del­ser stäl­ler sta­ten till för­fo­gande av full­mäk­tige i Riks­gälds­kon­to­ret utfär­dade garan­ti­för­bin­del­ser på tre­hund­ra­fem­tio mil­jo­ner kro­nor. Lag (1992:864).

3 §   Kas­sans behållna års­vinst skall avsät­tas till en reserv­fond. Denna skall använ­das till att täcka för­lus­ter i kas­sans rörelse.

Kapi­taltäck­ning

3 a §   Av lagen (2014:968) om sär­skild till­syn över kre­di­tin­sti­tut och vär­de­pap­pers­bo­lag och lagen (2014:966) om kapi­tal­buf­fer­tar fram­går att lagarna och bestäm­mel­ser i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om till­synskrav för kre­di­tin­sti­tut och om änd­ring av för­ord­ning (EU) nr 648/2012 ska tilläm­pas för Svenska skepps­hy­po­teks­kas­san. Lag (2021:484).

3 b §   Har upp­hävts genom lag (1994:2006).

3 c §   Har upp­hävts genom lag (1994:2006).

Upp­lå­ning

4 §   Kas­san anskaf­far medel för sin verk­sam­het genom lån mot obli­ga­tio­ner eller genom annan upp­lå­ning.

Sam­man­lagda belop­pet av kas­sans lånes­kuld och garan­ti­för­plik­tel­ser får inte uppgå till mera än tio gånger sam­man­lagda belop­pet av kas­sans garanti-​​ och reserv­fon­der. Mot­vär­det i svenska kro­nor av lånes­kuld eller garan­ti­för­plik­telse i utländsk valuta skall beräk­nas på grund­val av den vid beräk­nings­till­fäl­let på den svenska valu­ta­mark­na­den note­rade sälj­kur­sen för valu­tan i fråga.

Låne­rö­rel­sen

5 §   För att lån skall få läm­nas från kas­san skall det fin­nas betryg­gande säker­het i form av inteck­ning i far­tyg eller till­go­do­ha­vande hos eller bor­gen av sta­ten, bank eller kre­dit­mark­nads­fö­re­tag.

Inteck­ning skall ligga inom sjut­tio eller i sär­skilda fall åttio pro­cent av det värde till vil­ket sty­rel­sen upp­skat­tar far­ty­get. Som säker­het får inte god­tas inteck­ning i far­tyg som är äldre än tjugo år, om det inte finns sär­skilda skäl.

I fråga om lån till den mindre skepps­far­ten utfär­dar rege­ringen ytter­li­gare bestäm­mel­ser. Lag (2004:428).

6 §   Lån skall läm­nas på bestämd tid, som inte får över­stiga fem­ton år.

Över­sti­ger låne­ti­den ett år, skall kas­san i regel utlämna lånet att åter­be­ta­las genom avbe­tal­ningar enligt fast­ställd plan.

7 §   För­fal­lo­ti­den för lån som kas­san bevil­jar skall bestäm­mas så, att den är för­en­lig med vill­ko­ren för kas­sans för­bin­del­ser.

Kas­san skall vidare sär­skilt upp­märk­samma att samma eller med varandra i väsent­lig eko­no­misk intres­se­ge­men­skap för­bundna lån­ta­gare inte erhål­ler lån i sådan omfatt­ning, att fara för kas­sans säker­het kan upp­komma. Med lån jäm­ställs bor­gen och annan garan­ti­för­plik­telse som kas­san ingått för lån­ta­ga­ren.

8 §   Om säker­he­ten för ett lån för­änd­ras väsent­ligt eller en lån­ta­gare inte full­gör vill­ko­ren för sitt lån, får kas­san säga upp lånet till betal­ning ome­del­bart eller inom viss tid.

Kost­na­der för besikt­ning, vär­de­ring, inteck­nings­åt­gärd eller annan åtgärd beta­las av lån­ta­ga­ren.

Orga­ni­sa­tion m.m.

9 §   Kas­san för­val­tas av en sty­relse med säte i Göte­borg. Sty­rel­sen består av sju leda­mö­ter av vilka en skall vara ord­fö­rande och en vice ord­fö­rande. För sty­rel­sens leda­mö­ter finns högst sju sup­ple­an­ter.

Sty­rel­sens ord­fö­rande, vice ord­fö­rande och övriga leda­mö­ter samt sup­ple­an­ter utses av rege­ringen för en tid av högst tre år.

Rege­ringen bestäm­mer arvo­den till leda­mö­terna.

Bestäm­mel­ser om arbets­ta­gar­re­pre­sen­tan­ter finns i lagen (1987:1245) om sty­rel­se­re­pre­sen­ta­tion för de pri­va­tan­ställda. Lag (1987:1258).

10 §   Sty­rel­sen till­sät­ter och ent­le­di­gar verk­stäl­lande direk­tör och övriga tjäns­te­män samt bestäm­mer löne­vill­kor för dem.

Sty­rel­sen beslu­tar om arbets­ord­ning för egen del och om instruk­tion för verk­stäl­lande direk­tö­ren och tjäns­te­män­nen med när­mare före­skrif­ter om kas­sans för­valt­ning.

11 §   Rege­ringen prö­var sty­rel­sens för­valt­ning.

12 §   Kas­sans räken­skapsår är kalen­derår.

Sty­rel­sens upp­gif­ter

13 §   Sty­rel­sen prö­var frå­gor om att uppta och bevilja lån och om att ställa garanti samt frå­gor om lån för vil­ket stat­ligt stöd till för­lust­täck­ning läm­nas eller kan läm­nas.

Sty­rel­sen beslu­tar om besikt­ning och vär­de­ring av far­tyg och om arvode för sådan för­rätt­ning. Lag (1987:1225).

14 §   Sty­rel­sen skall tillse att ett pant­satt far­tyg i sin hel­het är kasko­för­säk­rat mot såväl total­för­lust som par­ti­ell skada och kost­nad till minst det värde till vil­ket sty­rel­sen upp­skat­tar far­ty­get.
Sty­rel­sen får dock godta kasko­för­säk­ring avse­ende lägre värde, om skill­na­den i värde täcks genom kasko­in­tres­se­för­säk­ring. Sty­rel­sen får medge att far­tygs­ä­ga­ren står själv­risk till högst tio pro­cent av det värde till vil­ket sty­rel­sen upp­skat­tar far­ty­get.

Sty­rel­sen skall härut­ö­ver tillse att för far­ty­get finns dels sär­skild för­säk­ring, som i sed­van­lig utsträck­ning bere­der skydd som inte inne­fat­tas i kasko­för­säk­ringen mot den ersätt­nings­skyl­dig­het som kan upp­komma för far­ty­gets ägare, dels krigs­för­säk­ring.

Sty­rel­sen får besluta om ytter­li­gare för­säk­ring som sty­rel­sen anser behöv­lig.

15 §   I fråga om såväl kasko-​​ som kasko­in­tres­se­för­säk­ring skall sty­rel­sen tillse att för­säk­ringen gäl­ler till för­mån för kas­san och att den med­för rätt för kas­san att, även om dess ford­ran inte är för­fal­len, få betalt ur utfal­lande för­säk­rings­be­lopp fram­för far­tygs­ä­ga­ren, om inte äga­ren, vid par­ti­ell skada, låter repa­rera far­ty­get eller på annat sätt bere­der kas­san samma säker­het som före ska­dans inträf­fande.

16 §   Sty­rel­sen skall tillse att för­säk­rings­gi­va­ren gente­mot kas­san för­bun­dit sig att iaktta att för­säk­ringen inte änd­ras eller upp­hör utan kas­sans vet­skap och att kas­san får det råd­rum som behövs för att säker­ställa sig före för­säk­ring­ens upp­hö­rande.

I övrigt skall för en för­säk­ring som avses i 14 § gälla sådana bestäm­mel­ser som före­skrivs i för­säk­rings­av­talsla­gen (2005:104) med den jämk­ning som sty­rel­sen fin­ner påkal­lad av omstän­dig­he­terna. Lag (2005:114).

17 §   Kas­san får inköpa sådant far­tyg som pant­satts eller utmätts för kas­sans ford­ran, om det är nöd­vän­digt för att skydda ford­ringen. Ett inköpt far­tyg skall avytt­ras så snart det kan ske utan för­lust.

18 §   Det ålig­ger sty­rel­sen att
   1. föra kas­sans talan i alla dess ange­lä­gen­he­ter,
   2. tillse att kas­sans säker­he­ter inte mins­kar genom van­vård av pant­satt far­tyg eller på annat sätt,
   3. tillse att kas­sans lån­ta­gare full­gör sina skyl­dig­he­ter mot kas­san i rätt tid och låta vidta behöv­liga åtgär­der, om detta inte sker,
   4. tillse att kas­sans böc­ker och räken­ska­per förs i före­skri­ven ord­ning och att säker­he­ter och för­säk­ringar vid­makt­hålls och för­nyas i rätt tid,
   5. årli­gen före den 15 mars avge berät­telse över kas­sans för­valt­ning och verk­sam­het under när­mast före­gå­ende år,
   6. tillse att Rege­rings­kans­liet och lån­ta­garna i kas­san årli­gen före april månads utgång till­ställs sty­rel­sens och revi­so­rer­nas berät­tel­ser över kas­sans för­valt­ning och räken­ska­per,
   7. tillse att inom i punk­ten 6 nämnd tid till varje lån­ta­gare sänds en för­teck­ning över lån­ta­garna i kas­san med angi­vande av kapi­tal­be­lop­pet av varje lån­ta­ga­res lån vid utgången av när­mast före­gå­ende år,
   8. ombe­sörja att medel som infly­ter till kas­san och inte ome­del­bart kom­mer till använd­ning oför­dröj­li­gen görs rän­te­bä­rande genom pla­ce­ring på betryg­gande sätt,
   9. tillse att den garan­ti­för­bin­delse som utgör garan­ti­fond, av kas­san utfär­dade men inte ute­lö­pande obli­ga­tio­ner, blan­ket­ter till obli­ga­tio­ner, låne­re­ver­ser med säker­he­ter samt andra vär­de­hand­lingar hålls under betryg­gande för­va­ring och vård.
Lag (1998:310).

19 §   Om kas­san tar upp lån eller läm­nar garan­ti­för­plik­telse i utländsk valuta, skall sty­rel­sen tillse att sum­man av lånes­kuld och garan­ti­för­plik­tel­ser i utländsk valuta, beräk­nad i mot­vär­det i svenska kro­nor enligt 4 § andra styc­ket, inte över­sti­ger 75 pro­cent av skill­na­den mel­lan det belopp, som enligt nämnda lag­rum utgör högsta sam­man­lagda belop­pet för kas­sans lånes­kuld och garan­ti­för­plik­tel­ser, och det belopp till vil­ket kas­sans lånes­kuld och garan­ti­för­plik­tel­ser upp­går.

Om kas­san har tagit upp lån i utländsk valuta, skall sty­rel­sen besluta om lån från kas­san i den valuta vari upp­lå­ning skett.

Om inteck­ning utgör säker­het för lån eller garanti som kas­san har läm­nat, skall sty­rel­sen tillse att inteck­ningen lyder på belopp i den valuta vari lånet eller garan­tin har läm­nats och upp­skatta vär­det av det inteck­nade far­ty­get i samma valuta.

Sty­rel­sens arbets­for­mer

20 §   Sty­rel­sen sam­man­trä­der på kal­lelse av ord­fö­ran­den så ofta denne fin­ner omstän­dig­he­terna för­an­leda det. Till varje sam­man­träde kal­las samt liga leda­mö­ter och, vid för­fall, behöv­ligt antal sup­ple­an­ter.

Är verk­stäl­lande direk­tö­ren inte leda­mot i sty­rel­sen, skall även han kal­las till sam­man­träde. Verk­stäl­lande direk­tö­ren skall där­vid ha rätt att delta i över­lägg­ning­arna, att fram­ställa för­slag och att få sin mening anteck­nad i pro­to­kol­let men inte ha rätt att delta i beslu­ten.

Sam­man­träde hålls i Göte­borg, om inte sär­skilda skäl för­an­le­der annat.

21 §   Sty­rel­sen är beslut­för när minst fem leda­mö­ter är när­va­rande.

Som sty­rel­sens beslut gäl­ler den mening som de flesta för­e­nar sig om eller, vid lika rös­te­tal, den mening som ord­fö­ran­den vid sam­man­trä­det biträ­der.

22 §   Leda­mot i sty­rel­sen eller verk­stäl­lande direk­tö­ren får inte delta i behand­ling av fråga som rör avtal mel­lan honom och kas­san eller i vil­ken han annars har ett väsent­ligt intresse.

23 §   Vid sty­rel­sens sam­man­träde förs pro­to­koll som juste­ras på sätt sty­rel­sen bestäm­mer.

24 §   Sty­rel­sen får bemyn­diga leda­mö­ter och sup­ple­an­ter i sty­rel­sen samt verk­stäl­lande direk­tö­ren och annan befatt­nings­ha­vare hos kas­san, minst två i för­e­ning, att teckna kas­sans firma.

25 §   Sty­rel­sen får upp­dra åt enskilda leda­mö­ter i sty­rel­sen eller befatt­nings­ha­vare hos kas­san att var för sig eller två eller flera i för­e­ning avgöra ärende eller grupp av ären­den som inte är av sådan beskaf­fen­het att pröv­ningen bör ankomma på sty­rel­sen. Sådant upp­drag får dock inte läm­nas i fråga om utse­ende eller ent­le­di­gande av verk­stäl­lande direk­tör eller om upp­lå­ning, bevil­jande av lån eller stäl­lande av garanti.

Sty­rel­sen får själv pröva ärende utan hin­der av läm­nat upp­drag.

Revi­sion

26 §   För revi­sion av sty­rel­sens för­valt­ning och kas­sans räken­ska­per utser rege­ringen årli­gen två revi­so­rer och sup­ple­an­ter för dem.

Rege­ringen bestäm­mer revi­so­rer­nas arvo­den.

26 a §   Om revi­sorn vid full­gö­rande av sitt upp­drag i kas­san får kän­ne­dom om för­hål­lan­den som
   1. kan utgöra en väsent­lig över­trä­delse av de för­fatt­ningar som regle­rar kas­sans verk­sam­het,
   2. kan påverka kas­sans fort­satta drift nega­tivt, eller
   3. kan leda till att revi­sorn avstyr­ker att balans­räk­ningen eller resul­tat­räk­ningen fast­ställs eller till anmärk­ning enligt 28 §, skall revi­sorn omgå­ende rap­por­tera detta till Finan­sin­spek­tio­nen.
Lag (1996:757).

27 §   Sty­rel­sen skall bereda kas­sans revi­so­rer till­fälle att när som helst inven­tera kas­sans till­gångar och att granska kas­sans böc­ker, räken­ska­per och andra hand­lingar.

Sty­rel­sens för­valt­nings­be­rät­telse skall över­läm­nas till revi­so­rerna utan dröjs­mål efter det att den har avgi­vits.

28 §   Revi­so­rerna skall senast den 1 april avge revi­sions­be­rät­telse och utan dröjs­mål över­lämna den till sty­rel­sen.

Revi­sions­be­rät­tel­sen skall inne­hålla en redo­gö­relse för omfatt­ningen och resul­ta­tet av revi­so­rer­nas gransk­ning samt ett utta­lande om anmärk­ning finns med avse­ende på för­valt­nings­be­rät­tel­sen, de i denna upp­tagna resultat-​​ och balans­räk­ning­arna, sty­rel­sens bok­fö­ring eller inven­te­ring av de under dess för­valt­ning stå­ende till­gång­arna eller i övrigt beträf­fande sty­rel­sens för­valt­ning. Finns anled­ning till anmärk­ning, skall denna anges i revi­sions­be­rät­tel­sen. Revi­so­rerna skall i berät­tel­sen med­dela de erin­ringar som de anser påkal­lade.

29 §   Revi­so­rerna får till sitt biträde anlita sif­fer­granskare och med­dela anvis­ningar för den­nes arbete.

Sif­fer­granska­rens arvode bestäms av revi­so­rerna eller, om sty­rel­sen begär det, av rege­ringen.

Lån­ta­gar­sam­man­träde

30 §   Lån­ta­garna skall bere­das till­fälle att sam­man­träda för gransk­ning av sty­rel­sens för­valt­ning och kas­sans räken­ska­per om någon lån­ta­gare begär det. Sådan begä­ran skall fram­stäl­las skrift­li­gen hos sty­rel­sen före den 10 maj året när­mast efter det år gransk­ningen avser.

Begärs sam­man­träde enligt första styc­ket, skall det genom sty­rel­sens försorg utsät­tas att äga rum i Göte­borg före utgången av maj månad samma år på tid och plats som sty­rel­sen bestäm­mer.

Varje lån­ta­gare skall kal­las till sam­man­trä­det i rekom­men­de­rat brev som skall sän­das ut minst tio dagar före sam­man­trä­det. I kal­lel­sen skall anges de ären­den som skall före­komma på sam­man­trä­det.

31 §   Vid lån­ta­gar­sam­man­träde får leda­mö­terna och sup­ple­an­terna i sty­rel­sen, verk­stäl­lande direk­tö­ren och revi­so­rerna när­vara och delta i över­lägg­ning­arna men inte i beslu­ten.

Sty­rel­sens ord­fö­rande eller vice ord­fö­rande eller annan sty­rel­se­le­da­mot, verk­stäl­lande direk­tö­ren och minst en revi­sor bör när­vara vid sam­man­trä­det.

32 §   Sam­man­trä­det öpp­nas av den inom sty­rel­sen som sty­rel­sen har utsett till det. Där­ef­ter juste­ras röst­längd och de röst­be­rät­ti­gade lån­ta­garna väl­jer ord­fö­rande för sam­man­trä­det.

33 §   Varje lån­ta­gare som har full­gjort sin betal­nings­skyl­dig­het till kas­san har röst­rätt vid sam­man­trä­det. Lån­ta­gare har en röst för varje påbör­jat fem­ti­o­tu­sen­tal av sitt obe­talda låne­be­lopp hos kas­san. Röst­rätt för egen del eller på grund av full­makt får dock inte utövas av en lån­ta­gare för mer än en tion­del av hela det vid sam­man­trä­det anteck­nade rös­te­ta­let.

34 §   Omröst­ning sker öppet. Som beslut gäl­ler den mening för vil­ken de flesta rös­terna avges. Vid lika rös­te­tal gäl­ler den mening som ord­fö­ran­den vid sam­man­trä­det biträ­der.

Vid sam­man­trä­det förs pro­to­koll genom sty­rel­sens försorg.

35 §   Ytt­rande som lån­ta­garna beslu­tar vid sam­man­träde skall genom sty­rel­sens försorg till­stäl­las indu­stri­de­par­te­men­tet senast åtta dagar efter sam­man­trä­det.

Lik­vi­da­tion

36 §   Rege­ringen beslu­tar om lik­vi­da­tion. Innan sådant beslut med­de­las, skall sty­rel­sen höras.

Vid lik­vi­da­tion skall kas­sans egna medel använ­das för att full­göra kas­sans för­bin­del­ser. För vad som där­ef­ter åter­står av för­bin­del­serna är lån­ta­garna ansva­riga i för­hål­lande till de vid lik­vi­da­tions­be­slu­tet obe­talda kapi­tal­be­lop­pen av sina lån från kas­san. Kan en lån­ta­gare inte full­göra sin betal­nings­skyl­dig­het är övriga lån­ta­gare hos kas­san med samma för­del­ning ansva­riga för bris­ten. En lån­ta­ga­res ansva­rig­het får dock inte göras gäl­lande till högre belopp än som mot­sva­rar fem pro­cent av det vid lik­vi­da­tions­be­slu­tet obe­talda kapi­tal­be­lop­pet av hans lån från kas­san.

Garan­ti­fon­den får tas i anspråk endast i den mån det behövs för att full­göra kas­sans för­bin­del­ser sedan kas­sans egna medel bli­vit använda och lån­ta­gar­nas ansva­rig­het enligt andra styc­ket utnytt­jats.

Vad som åter­står av till­gångar sedan skul­derna har beta­lats till­fal­ler sta­ten.

Ska­de­stånds­skyl­dig­het för sty­rel­se­le­da­mö­ter och revi­so­rer

37 §   Sty­rel­se­le­da­mö­ter som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het till­skyn­dar kas­san skada sva­rar soli­da­riskt för ska­dan.

Har revi­so­rer mot bättre vetande läm­nat orik­tig upp­gift i sin berät­telse eller upp­såt­li­gen under­lå­tit att göra anmärk­ning mot sådan upp­gift i en hand­ling som de grans­kat eller visat oakt­sam­het vid full­gö­rande av sitt upp­drag, sva­rar de soli­da­riskt mot kas­san för skada, som upp­kom­mer därav.

Till­syn m. m.

38 §    /Upp­hör att gälla U:2025-​01-17/ Kas­san står under till­syn av Finan­sin­spek­tio­nen.

Vid med­de­lande av före­läg­gande eller för­bud i sam­band med till­sy­nen kan Finan­sin­spek­tio­nen före­lägga vite.

Inspek­tio­nens beslut enligt denna lag får över­kla­gas hos rege­ringen. Inspek­tio­nens beslut har ome­del­bar ver­kan, om inte annat beslu­tas.

Rege­ringen med­de­lar ytter­li­gare före­skrif­ter om till­syns­verk­sam­he­ten. Lag (1998:310).

38 §    /Trä­der i kraft I:2025-​01-17/ Kas­san står under till­syn av Finan­sin­spek­tio­nen.

Finan­sin­spek­tio­nen får för­ena ett beslut om före­läg­gande med vite.

Inspek­tio­nens beslut enligt denna lag gäl­ler ome­del­bart, om inte myn­dig­he­ten beslu­tar något annat.

Finan­sin­spek­tio­nens beslut får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol. Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.

Rege­ringen med­de­lar ytter­li­gare före­skrif­ter om till­syns­verk­sam­he­ten. Lag (2024:1281).

39 §   Kas­san skall med årliga avgif­ter bekosta Finan­sin­spek­tio­nens verk­sam­het enligt de ytter­li­gare före­skrif­ter som rege­ringen med­de­lar. Lag (1998:310).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1987:1225
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1988, då för­ord­ningen (1971:325) med instruk­tion för låne­nämn­den för den mindre skepps­far­ten skall upp­höra att gälla.
   2. För de lån som vid ikraft­trä­dan­det redan bevil­jats av låne­nämn­den för den mindre skepps­far­ten gäl­ler bestäm­mel­serna i för­ord­ningen (1971:324) om lån till den mindre skepps­far­ten i tillämp­liga delar, dock att skepps­hy­po­teks­kas­san trä­der i nämn­dens och kam­mar­kol­le­gi­ets ställe vad gäl­ler över­vak­ning och åter­be­tal­ning av lånen m. m.

1989:1094
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 feb­ru­ari 1990.
   2. Rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bemyn­di­gande, bank­in­spek­tio­nen får, intill utgången av år 1992, före­skriva lägre kapi­tal­krav än som anges i 3 a §. Sådana före­skrif­ter får dock inte inne­bära att det kom­mer att gälla ett lägre kapi­tal­krav än som sva­rar mot kapi­tal­ba­sens stor­lek i för­hål­lande till pla­ce­ring­ar­nas värde vid lagens ikraft­trä­dande eller mot den högre grad av kapi­taltäck­ning som där­ef­ter har upp­nåtts.
   3. Utan hin­der av vad som före­skrivs i 3 b § tredje styc­ket får för­lags­be­vis och andra skuld­för­bin­del­ser som utfär­dats före lagens ikraft­trä­dande räk­nas in i kapi­tal­ba­sen även om den ursprung­liga löp­ti­den upp­går till mindre än fem år, dock endast till det lägre belopp som anges i lag­rum­met.
   4. Utan hin­der av vad som före­skrivs i 3 c § första styc­ket får, intill utgången av år 1991, vär­de­hand­lingar och andra ford­ringar för vilka för­säk­rings­bo­lag sva­rar hän­fö­ras till grupp B. Lag (1990:1313).

2024:1281
   1. Denna lag trä­der i kraft den 17 janu­ari 2025.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för över­kla­gande av beslut som har med­de­lats före den 17 janu­ari 2025.

Vik­tiga lagar inom för­mö­gen­hets­rät­ten
JP Info­nets tjäns­ter inom för­mö­gen­hets­rätt

JP Info­nets tjäns­ter inom för­mö­gen­hets­rätt

Arbe­tar du med för­mö­gen­hets­rätt? I JP Info­nets tjäns­ter hit­tar du det juri­diska grund­ma­te­rial du behö­ver som besluts­un­der­lag samt den senaste prax­isut­veck­lingen snabbt ana­ly­se­rad och kom­men­te­rad. Se allt inom för­mö­gen­hets­rätt.