SFS 2022:739 Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter

1

1 2 3 4 5 6

7 8 9 0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

0

Svensk författningssamling

Lag

med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning

om återhämtning och resolution av centrala motparter

Utfärdad den 2 juni 2022

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) 2021/23 av den 16 december 2020 om en ram för återhämtning och
resolution av centrala motparter och om ändring av förordningarna (EU)
nr 1095/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 806/2014 och
(EU) 2015/2365 samt direktiven 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/36/EG,
2014/59/EU och (EU) 2017/1132, i denna lag kallad EU-förordningen.

Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse som i EU-förord-

ningen.

Ansvariga myndigheter
Riksgäldskontoret
2 § Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet enligt EU-förordningen.

Frågor om åtgärder enligt denna lag prövas av Riksgäldskontoret (reso-

lutionsmyndigheten), om inte annat följer av 4 § fjärde stycket eller 5 §.

Om Riksgäldskontoret överväger att besluta om statligt stöd under

resolution enligt 4 kap. 5 §, ska Riksgäldskontoret med ett eget yttrande i
saken, till regeringen överlämna frågan om huruvida åtgärden kan godtas
med hänsyn till risken för direkta budgeteffekter eller för systemeffekter
som sannolikt kommer att leda till direkta budgeteffekter.

Finansinspektionen
3 § Av artikel 2.7 i EU-förordningen följer att Finansinspektionen är be-
hörig myndighet enligt förordningen.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmäl-

ningar och underrättelser enligt EU-förordningen.

Regeringen
4 § Regeringen beslutar i frågor om tillämpningen av de statliga stabilise-
ringsverktygen enligt artiklarna 45–47 i EU-förordningen.

Regeringen fastställer, efter att Riksgäldskontoret fått tillfälle att lämna

synpunkter, huruvida villkoren i artikel 45.3 a och b i EU-förordningen för

1 Prop. 2021/22:169, bet. 2021/22:FiU32, rskr. 2021/22:321.

SFS

2022:739

Publicerad
den

9 juni 2022

2

SFS

2022:739

tillämpning av de statliga stabiliseringsverktygen är uppfyllda. I arti-
kel 45.3 a i EU-förordningen finns bestämmelser om ytterligare samråds-
skyldighet.

Regeringen ska utöva det behöriga ministeriets funktioner enligt artik-

larna 3.9, 8.3 och 14.7 i EU-förordningen.

En fråga som överlämnas till regeringen enligt 2 § tredje stycket ska

prövas skyndsamt.

Stödmyndigheten
5 § Beslut om förebyggande statligt stöd till centrala motparter enligt
4 kap. 1 § fattas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-
mer (stödmyndigheten).

2 kap. Tillämpningsprinciper
Verkställighet, handräckning, kvarstad och betalningssäkring
1 § Under den tid resolution pågår får utmätning eller annan verkställighet
enligt utsökningsbalken inte äga rum mot den centrala motparten. Hand-
räckning enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare
m.fl. får inte ske.

Under den tid resolution pågår, får inte heller beslut om kvarstad eller

betalningssäkring meddelas mot den centrala motparten.

Avtal om finansiering
2 § Riksgäldskontoret får, för stabilitetsfondens räkning, ingå avtal om
finansiering för att tillgodose tillfälliga behov av likviditet och i syfte att
säkerställa en ändamålsenlig användning av resolutionsverktygen med en
resolutionsmyndighet, ansvarig offentlig förvaltningsmyndighet, myndighet
med förvaltningsbefogenheter eller ett finansieringsarrangemang för kris-
hantering av centrala motparter i ett annat land.

Riksgäldskontoret får, för stabilitetsfondens räkning, ingå avtal om

finansiering av en resolutionsåtgärd, eller en åtgärd som bedöms vara lik-
värdig, i ett annat land med en resolutionsmyndighet, ansvarig offentlig
förvaltningsmyndighet, myndighet med förvaltningsbefogenheter eller ett
finansieringsarrangemang för krishantering av centrala motparter i det andra
landet. Ett sådant avtal får ingås först efter regeringens godkännande.

Bestämmelser om stabilitetsfonden finns i lagen (2015:1017) om före-

byggande statligt stöd till kreditinstitut och om stabilitetsfonden.

Särskilda bestämmelser för aktiebolag
3 § När resolutionsverktyg, resolutionsbefogenheter och resolutionsmeka-
nismer tillämpas ska aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2006:451) om
offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden inte tillämpas i de delar
som motsvarar

– artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av

den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden, i lydelsen enligt Europaparla-
mentets och rådets förordning (EU) 2021/23,

– Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007

om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i
lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/23,

– artiklarna 49, 58.1, 68.1–68.3, 70.2 första stycket, 72–75 och 79–81 i

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017

3

SFS

2022:739

om vissa aspekter av bolagsrätt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) 2021/23, eller

– avdelning II, kapitlen ˗I–II och IV om gränsöverskridande ombild-

ningar i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132, i lydelsen
enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/23.

4 § Om Riksgäldskontoret har förelagt en central motpart att emittera nya
aktier i syfte att kunna använda förlustfördelningsverktyget i EU-för-
ordningen, får kallelse till extra bolagsstämma för att pröva en fråga om
ökning av aktiekapitalet utfärdas senare än som anges i 7 kap. 20 §
första stycket eller 55 a § första stycket aktiebolagslagen (2005:551). Kallel-
sen får dock inte utfärdas senare än tio dagar före stämman. Bestämmelserna
i 7 kap. 16 § andra stycket aktiebolagslagen om aktieägares initiativrätt och
i 7 kap. 28 § tredje stycket samma lag om tillhandahållande av aktiebok
gäller inte när kallelse sker enligt denna paragraf.

5 § Om styrelsen i en central motpart tar emot eller upprättar ett förslag
till stämmobeslut om likvidation enligt 25 kap. 3 eller 4 § aktiebolags-
lagen (2005:551), ska den underrätta Riksgäldskontoret och Finansinspek-
tionen om förslaget.

Om den centrala motparten är försatt i resolution eller om Riksgälds-

kontoret inom sju dagar från det att myndigheten tog emot en sådan under-
rättelse meddelar styrelsen att den centrala motparten ska försättas i
resolution, får kallelse inte utfärdas till en bolagsstämma där frågan om
likvidation av den centrala motparten ska prövas.

6 § Om ett ärende eller mål enligt 25 kap. 11, 12, 17 eller 21 § aktiebolags-
lagen (2005:551) avser en central motpart, ska Bolagsverket eller domstolen
fullgöra underrättelseskyldigheten enligt artikel 75.2 i EU-förordningen.
Detsamma gäller om ett ärende inletts på annat sätt än genom en ansökan.

Särskilda bestämmelser för ekonomiska föreningar
7 § Om styrelsen i en central motpart bedömer att frågan om likvidation
bör läggas fram för föreningsstämmans prövning enligt 17 kap. 3 § lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar, ska den underrätta Riksgälds-
kontoret och Finansinspektionen om detta.

Om den centrala motparten är försatt i resolution eller om Riksgälds-

kontoret inom sju dagar från det att myndigheten tog emot en sådan under-
rättelse meddelar styrelsen att den centrala motparten ska försättas i reso-
lution, får någon kallelse till stämman inte utfärdas.

8 § Om ett ärende enligt 17 kap. 11 eller 16 § lagen (2018:672) om eko-
nomiska föreningar avser en central motpart, ska Bolagsverket eller dom-
stolen fullgöra underrättelseskyldigheten enligt artikel 75.2 i EU-förord-
ningen. Detsamma gäller om ett ärende inletts på annat sätt än genom en
ansökan.

3 kap. Avslutande av resolution, konkurs och likvidation
Avslutande av resolution
1 § När det inte längre finns behov av att vidta några ytterligare åtgärder
för att uppnå resolutionsmålen, ska Riksgäldskontoret avsluta resolutionen.

Riksgäldskontoret ska inom rimlig tid efter att resolutionen har avslutats

ansöka om att den centrala motparten ska försättas i konkurs eller gå i likvi-

4

SFS

2022:739

dation. Detta gäller dock inte om syftet med resolutionsåtgärderna är att den
centrala motparten ska drivas vidare.

En konkursansökan av Riksgäldskontoret enligt andra stycket ska vid

prövningen behandlas som en ansökan av gäldenären enligt 2 kap. konkurs-
lagen (1987:672).

I EU-förordningen finns bestämmelser om att Riksgäldskontorets be-

fogenheter i vissa fall kvarstår även efter att resolutionen har avslutats.

Konkurs och likvidation
2 § Bestämmelser om insolvensförfaranden mot en central motpart finns i
artikel 75 i EU-förordningen.

Om Riksgäldskontoret inom sju dagar från det att myndigheten tog emot

en underrättelse enligt artikel 75.2 i EU-förordningen meddelar tingsrätten
att den centrala motparten är försatt eller ska försättas i resolution, ska
konkursansökan avvisas.

4 kap. Statligt stöd
Förebyggande statligt stöd
1 § Om det behövs för att motverka en allvarlig störning i det finansiella
systemet i Sverige, får förebyggande statligt stöd lämnas genom garantier
till en central motpart som är auktoriserad i Sverige enligt Europaparla-
mentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om
OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister.

Förebyggande statligt stöd får även lämnas genom garantier till Riks-

banken för återbetalning av likviditetsstöd som banken lämnar till en central
motpart.

2 § Förebyggande statligt stöd till en central motpart enligt 1 § lämnas
efter att avtal om stöd har ingåtts mellan staten och stödmottagaren eller dess
ägare.

Garantier enligt 1 § andra stycket får lämnas efter överenskommelse

mellan Riksbanken och regeringen eller stödmyndigheten.

3 § Förebyggande statligt stöd enligt 1 § får bara lämnas för fortsatt verk-
samhet i en central motpart som är livskraftig. Stödet ska vara tillfälligt och
stå i proportion till omfattningen av den allvarliga störningen. Stödmyndig-
heten ska inför ett beslut om förebyggande statligt stöd låta göra en värde-
ring av den centrala motparten motsvarande den värdering som ska göras
enligt artiklarna 24.2, 25 och 26 i EU-förordningen.

4 § Stödet enligt 1 § ska så långt som möjligt utformas på ett affärsmässigt
sätt och så att en snedvridning av konkurrensen förhindras. Statens lång-
siktiga kostnader för stödet ska hållas så låga som möjligt. Stödet ska
utformas så att statens insatser i möjligaste mån kan återfås.

Staten ska tillförsäkras ersättning eller annan kompensation för sitt risk-

tagande, om inte synnerliga skäl talar emot det.

Om det finns synnerliga skäl får avsteg göras från bestämmelserna om

avgifter i 6 kap. 4 § budgetlagen (2011:203).

Statligt stöd under resolution
5 § Om det behövs för att motverka allvarliga negativa effekter på stabili-
teten i det finansiella systemet och för att resolutionsverktygen ska kunna

5

SFS

2022:739

tillämpas mer effektivt, får Riksgäldskontoret i likviditetsstödjande syfte
besluta att

1. ge lån till en central motpart i resolution eller ett broinstitut, eller
2. utfärda garantier avseende tillgångar och förpliktelser för en central

motpart i resolution eller ett broinstitut.

Särskild hänsyn ska tas till om åtgärden behövs för att förhindra eller

begränsa spridningseffekter.

Åtgärderna får även beslutas i förhållande till en köpare vid tillämpning

av försäljningsverktyget.

6 § Statligt stöd under resolution enligt 5 § lämnas efter att avtal om stöd
har ingåtts mellan staten och stödmottagaren eller dess ägare.

7 § Statligt stöd under resolution enligt 5 § får lämnas bara om Riks-
gäldskontoret fastställer att det finns ett allvarligt hot mot den finansiella
stabiliteten.

Riksgäldskontoret ska
1. inhämta Finansinspektionens bedömning av om det finns ett allvarligt

hot mot den finansiella stabiliteten, och

2. ge Riksbanken möjlighet att lämna sin bedömning av om det finns ett

allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten.

Riksgäldskontoret ska underrätta regeringen om att myndigheten har

fastställt att det finns ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten och
även ange grunderna för detta.

8 § Stödet enligt 5 § ska så långt som möjligt utformas på ett affärsmässigt
sätt och så att en snedvridning av konkurrensen förhindras. Statens lång-
siktiga kostnader för stödet ska hållas så låga som möjligt. Stödet ska
utformas så att statens insatser i möjligaste mån kan återfås.

Staten ska tillförsäkras ersättning eller annan kompensation för sitt risk-

tagande, om inte synnerliga skäl talar emot det.

Om det finns synnerliga skäl får avsteg göras från bestämmelserna om

ränta och avgifter i 6 kap. 4 § budgetlagen (2011:203).

Ersättning till stödmyndigheten och Riksgäldskontoret
9 § Stödmyndigheten har rätt till ersättning för förvaltningskostnader som
uppkommit i samband med stöd enligt 1 §.

10 § Riksgäldskontoret har rätt till skälig ersättning för kostnader och
utlägg som uppkommit i samband med resolutionsåtgärder enligt EU-för-
ordningen och för sådana kostnader och utlägg som uppkommit i samband
med beslut om stöd under resolution enligt 5 § och åtgärder för att lämna
sådant stöd.

Bestämmelser om finansiering
11 § I lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut
och om stabilitetsfonden finns bestämmelser om finansiering av åtgärder
och ersättning som avses i 1, 5, 9 och 10 §§ och i EU-förordningen.

6

SFS

2022:739

5 kap. Samarbete och informationsutbyte
Uppgiftsskyldighet för en central motpart
1 § En central motpart ska lämna de uppgifter till regeringen, Riksgälds-
kontoret och stödmyndigheten som de behöver för sin verksamhet enligt
denna lag.

Tystnadsplikt
2 § Den som deltar eller har deltagit i verksamhet som rör statligt stöd till
en central motpart enligt 4 kap. får inte obehörigen röja eller utnyttja vad
han eller hon genom sitt deltagande fått veta om en enskilds affärs- eller
driftförhållanden, ekonomiska eller personliga förhållanden eller om plane-
ring och förberedelser för eller hantering av fredstida krissituationer.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället offentlighets- och sekretess-

lagen (2009:400).

Samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter och inom

Riksgäldskontoret
3 § Riksbanken och Finansinspektionen ska på Riksgäldskontorets eller
stödmyndighetens begäran lämna de uppgifter som respektive myndighet
behöver för sin verksamhet som rör statligt stöd till en central motpart enligt
4 kap. Inom Riksgäldskontoret gäller motsvarande uppgiftsskyldighet för
den del av myndigheten som inte bedriver verksamhet enligt denna lag, gent-
emot den del av myndigheten som bedriver den verksamheten.

4 § Riksbanken, Riksgäldskontoret, stödmyndigheten och Finansinspek-
tionen ska samarbeta och utbyta information med varandra i frågor som rör
statligt stöd till en central motpart enligt 4 kap. Riksgäldskontoret, stödmyn-
digheten och Finansinspektionen ska också samarbeta och utbyta informa-
tion med varandra och med motsvarande myndigheter inom Europeiska eko-
nomiska samarbetsområdet i frågor som rör finansiering enligt 2 kap. 2 §.

Riksgäldskontoret ska lämna regeringen de uppgifter som regeringen be-

höver i fråga om finansiering enligt 2 kap. 2 §.

5 § Stödmyndigheten ska underrätta Finansinspektionen ifall en central
motpart inte fullgör sina skyldigheter enligt avtal ingångna med stöd av
4 kap. 2 §.

Upplysningar till konkursförvaltare och likvidator
6 § Om en central motpart som har varit föremål för resolution försätts i
konkurs, ska Riksgäldskontoret på begäran av konkursförvaltaren för den
centrala motparten lämna de upplysningar som konkursförvaltaren behöver
för att upprätta konkursbouppteckningen enligt 7 kap. 13 § konkurslagen
(1987:672) och förvaltarberättelsen enligt 7 kap. 15 § samma lag.

Om en central motpart som har varit föremål för resolution går i likvida-

tion, ska Riksgäldskontoret på begäran av likvidatorn för den centrala mot-
parten lämna de upplysningar som likvidatorn behöver för att genomföra
likvidationen.

6 kap. Rätt att meddela föreskrifter
1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med
stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om vill-

7

SFS

2022:739

kor för stöd enligt 4 kap. och föreskrifter om sådana avtal som avses i 4 kap.
2 och 6 §§.

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter om sådan uppgiftsskyldighet som avses i 5 kap. 1 §.

3 § Regeringen får meddela föreskrifter om sådana avgifter som avses i
1 kap. 3 § andra stycket.

7 kap. Överklagande och beslut som ska gälla omedelbart
1 § Riksgäldskontorets beslut enligt denna lag får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol. Riksgäldskontorets beslut enligt 2 kap. 2 § får dock
inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Regeringens och stödmyndighetens beslut enligt denna lag får inte över-

klagas.

2 § Riksgäldskontoret och Finansinspektionen får bestämma att ett beslut
om krisförebyggande åtgärder enligt EU-förordningen eller förelägganden
som meddelats med stöd av förordningen ska gälla omedelbart.

Denna lag träder i kraft den 12 augusti 2022.

På regeringens vägnar

MORGAN JOHANSSON

MAX ELGER
(Finansdepartementet)