SFS 2018:1903 Lag om ändring i regeringsformen
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk författningssamling
Lag
om ändring i regeringsformen
Utfärdad den 22 november 2018
Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs att 13 kap. 7 och 8 §§ regeringsformen2
ska ha följande lydelse.
Regeringsformen kommer därför att ha följande lydelse från och med den
dag då denna lag träder i kraft.
1 kap. Statsskickets grunder
1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och
lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt
statsskick och genom kommunal självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.
2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika
värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grund-
läggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna
trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg
och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.
Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö
för nuvarande och kommande generationer.
Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom
samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.
Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktig-
het och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna
ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, natio-
nellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktions-
hinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den
enskilde som person.
Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjlig-
heter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.
Lag (2010:1408).
3 § Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen är rikets grundlagar. Lag (1991:1471).
4 § Riksdagen är folkets främsta företrädare.
1 Framst. 2017/18:RS4, bet. 2017/18:KU15, rskr. 2017/18:211, bet. 2018/19:KU4, rskr. 2018/19:18.
2 Regeringsformen omtryckt 2014:1385.
SFS 2018:
1903
Publicerad
den
30 november 2018
Omtryck
2
SFS 2018:
Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur
statens medel ska användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvalt-
ning. Lag (2010:1408).
5 § Konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar
Sveriges tron är rikets statschef. Lag (2010:1408).
6 § Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen. Lag (1976:871).
7 § I riket finns kommuner på lokal och regional nivå. Lag (2010:1408).
8 § För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen
statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Lag (1976:871).
9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör
offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför
lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).
10 § Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar även inom
ramen för Förenta nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i
internationellt samarbete. Lag (2010:1408).
2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter
Opinionsfriheter
1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela
upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att
i övrigt ta del av andras yttranden,
3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplys-
ning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av
konstnärligt verk,
4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på
allmän plats,
5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller
enskilda syften, och
6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin
religion.
I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio,
television och i vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en
databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upp-
tagningar gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att ta del av
allmänna handlingar. Lag (2010:1408).
2 § Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i
politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får
någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning
eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk
sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning
som avses i första meningen. Lag (2010:1408).
2018:1903
3
SFS 2018:
3 § Ingen svensk medborgare får utan samtycke antecknas i ett allmänt
register enbart på grund av sin politiska åskådning. Lag (2010:1408).
Kroppslig integritet och rörelsefrihet
4 § Dödsstraff får inte förekomma. Lag (2010:1408).
5 § Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får heller utsättas för
tortyr eller för medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttran-
den. Lag (2010:1408).
6 § Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt
ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5 §§. Var och en är dessutom
skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot
undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig av-
lyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.
Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det all-
männa skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det
sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den
enskildes personliga förhållanden. Lag (2010:1408).
7 § Ingen svensk medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i
riket.
Ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas
sitt medborgarskap. Det får dock föreskrivas att barn under arton år i fråga
om sitt medborgarskap ska följa föräldrarna eller en av dem. Lag
(2010:1408).
8 § Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden.
Den som är svensk medborgare är även i övrigt tillförsäkrad frihet att för-
flytta sig inom riket och att lämna det. Lag (2010:1408).
Rättssäkerhet
9 § Om en annan myndighet än en domstol har berövat någon friheten med
anledning av brott eller misstanke om brott, ska han eller hon kunna få
frihetsberövandet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål. Detta gäller
dock inte när det är fråga om att till Sverige flytta över verkställighet av en
frihetsberövande påföljd enligt en dom i en annan stat.
Även den som av någon annan anledning än som anges i första stycket
har blivit omhändertagen tvångsvis, ska kunna få omhändertagandet prövat
av domstol utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol likställs i
sådant fall prövning av en nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd
i lag och ordföranden i nämnden ska vara eller ha varit ordinarie domare.
Har prövningen inte uppdragits åt en myndighet som är behörig enligt
första eller andra stycket, ska prövningen göras av allmän domstol. Lag
(2010:1408).
10 § Ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som
inte var belagd med brottspåföljd när den begicks. Inte heller får någon
dömas till svårare brottspåföljd för gärningen än den som var föreskriven
då. Vad som föreskrivs här om brottspåföljd gäller även förverkande och
annan särskild rättsverkan av brott.
Skatt eller statlig avgift får inte tas ut i vidare mån än som följer av före-
skrifter som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller
2018:1903
4
SFS 2018:
avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen att det finns särskilda skäl för det, får
en lag dock innebära att skatt eller statlig avgift tas ut trots att lagen inte
hade trätt i kraft när omständigheten inträffade, om regeringen eller ett riks-
dagsutskott då hade lämnat ett förslag om det till riksdagen. Med förslag
jämställs ett meddelande i skrivelse från regeringen till riksdagen om att ett
sådant förslag är att vänta. Vidare får riksdagen föreskriva undantag från
första meningen, om riksdagen finner att det av särskilda skäl krävs i sam-
band med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris. Lag (2010:1408).
11 § Domstol får inte inrättas för en redan begången gärning och inte
heller för en viss tvist eller i övrigt för ett visst mål.
En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid. Förhandling vid
domstol ska vara offentlig. Lag (2010:1408).
Skydd mot diskriminering
12 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas
därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell lägg-
ning. Lag (2010:1408).
13 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas på
grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstad-
komma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller
motsvarande tjänsteplikt. Lag (2010:1408).
Stridsåtgärder på arbetsmarknaden
14 § En förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av
arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte
annat följer av lag eller avtal. Lag (2010:1408).
Egendomsskydd och allemansrätt
15 § Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå
sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation
eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker
användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose
angelägna allmänna intressen.
Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas
avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersätt-
ning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker
användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående mark-
användning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada
uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastig-
heten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.
Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av
hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller dock vad som följer av
lag i fråga om rätt till ersättning.
Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad
som föreskrivits ovan. Lag (2010:1408).
Upphovsrätt
16 § Författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt
bestämmelser som meddelas i lag. Lag (2010:1408).
2018:1903
5
SFS 2018:
Näringsfrihet
17 § Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas
endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart
att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag.
Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag. Lag (2010:1408).
Utbildning och forskning
18 § Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kost-
nadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Det allmänna ska svara
också för att högre utbildning finns.
Forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som meddelas i lag.
Lag (2010:1408).
Europakonventionen
19 § Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges
åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).
Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter
20 § Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som medges i 21–
24 §§, begränsas genom lag:
1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrations-
friheten och föreningsfriheten (1 § första stycket 1–5),
2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot
kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga
försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär över-
vakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),
3. rörelsefriheten (8 §), och
4. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra
meningen).
Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna fri- och rättig-
heterna begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 5 §
och i fråga om förbud att röja sådant som någon fått kännedom om i allmän
tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfri-
heten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 24 §
första stycket andra meningen. Lag (2010:1408).
21 § Begränsningar enligt 20 § får göras endast för att tillgodose ändamål
som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå
utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett
den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria
åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får
inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan
åskådning. Lag (2010:1408).
22 § Ett förslag till lag enligt 20 § ska, om det inte avslås av riksdagen, på
yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att
det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare.
Riksdagen får dock anta förslaget direkt, om minst fem sjättedelar av de
röstande enas om beslutet.
Första stycket gäller inte förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år
av lag. Det gäller inte heller förslag till lag som enbart rör
2018:1903
6
SFS 2018:
1. förbud att röja sådant som någon har fått kännedom om i allmän tjänst
eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är nödvändigt
med hänsyn till något av de intressen som anges i 2 kap. 2 § tryckfrihetsför-
ordningen,
2. husrannsakan eller liknande intrång, eller
3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning.
Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens del om första stycket är
tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag. Lag (2010:1408).
23 § Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn
till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskil-
das anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott.
Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får
begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten göras endast om
särskilt viktiga skäl föranleder det.
Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras med stöd av första
stycket ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och infor-
mationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella ange-
lägenheter.
Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens innehåll närmare
reglerar ett visst sätt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begräns-
ning av yttrandefriheten och informationsfriheten. Lag (2010:1408).
24 § Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn
till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till
trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets
säkerhet eller för att motverka farsot.
Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar
vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse
av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande. Lag (2010:1408).
25 § För andra än svenska medborgare här i riket får särskilda begräns-
ningar göras genom lag i fråga om följande fri- och rättigheter:
1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrations-
friheten, föreningsfriheten och religionsfriheten (1 § första stycket),
2. skyddet mot tvång att ge till känna åskådning (2 § första meningen),
3. skyddet mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och
5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång
i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som
innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga för-
hållanden (6 §),
4. skyddet mot frihetsberövande (8 § första meningen),
5. rätten till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än
brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),
6. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra
meningen),
7. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (16 §),
8. rätten att driva näring eller utöva yrke (17 §),
9. skyddet för forskningens frihet (18 § andra stycket), och
10. skyddet mot ingrepp på grund av åskådning (21 § tredje meningen).
På sådana föreskrifter om särskilda begränsningar som avses i första
stycket ska 22 § första stycket, andra stycket första meningen samt tredje
stycket tillämpas. Lag (2010:1408).
2018:1903
7
SFS 2018:
3 kap. Riksdagen
Riksdagens bildande och sammansättning
1 § Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.
Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att lämna
särskild personröst. Lag (2014:1385).
2 § Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. För ledamöterna
ska det finnas ersättare. Lag (2010:1408).
Ordinarie val
3 § Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år. Lag (2010:1408).
Rösträtt och valbarhet
4 § Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som är eller
någon gång har varit bosatt i riket och har fyllt arton år.
Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av
riksdagen eller ersättare för ledamot.
Frågan om någon har rösträtt avgörs på grundval av en före valet upp-
rättad röstlängd. Lag (2010:1408).
Valkretsar
5 § För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar. Lag (2010:1408).
Mandatfördelningen mellan valkretsarna
6 § Av mandaten i riksdagen är 310 fasta valkretsmandat och 39 utjäm-
ningsmandat.
De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på grundval av en
beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade i varje valkrets och
antalet röstberättigade i hela riket. Fördelningen fastställs för fyra år i sän-
der. Lag (2010:1408).
Mandatfördelningen mellan partierna
7 § Mandaten fördelas mellan partier som anmält sitt deltagande i valet i
enlighet med bestämmelser som meddelas i särskild lag.
Endast partier som har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket får
delta i fördelningen av mandaten. Ett parti som har fått färre röster får dock
delta i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i en valkrets där partiet har
fått minst tolv procent av rösterna. Lag (2014:1385).
8 § De fasta valkretsmandaten fördelas på varje valkrets proportionellt
mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen.
Om ett parti vid fördelningen av fasta valkretsmandat enligt första stycket
har fått fler mandat i hela riket än vad som motsvarar en proportionell
representation i riksdagen för partiet ska överskjutande mandat återföras och
fördelas mellan övriga partier enligt bestämmelser som meddelas i särskild
lag.
Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av alla
mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har till-
fallit ett parti med mindre än fyra procent av rösterna, blir proportionell mot
röstetalet i hela riket för de partier som deltar i fördelningen. Om ett parti
vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fått så många mandat som
2018:1903
8
SFS 2018:
motsvarar den proportionella representationen i riksdagen för partiet, bortses
vid fördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkrets-
mandat som det har fått. Sedan utjämningsmandaten har fördelats mellan
partierna, tillförs de valkretsar.
Vid mandatfördelningen mellan partierna används uddatalsmetoden med
första divisorn jämkad till 1,2. Lag (2014:1385).
9 § För varje mandat som ett parti har fått utses en riksdagsledamot samt
ersättare för honom eller henne. Lag (2010:1408).
Valperiod
10 § Varje val gäller för tiden från det att den nyvalda riksdagen har sam-
lats till dess den närmast därefter valda riksdagen samlas.
Den nyvalda riksdagen samlas på den femtonde dagen efter valdagen,
dock tidigast på den fjärde dagen efter det att valresultatet har kungjorts. Lag
(2010:1408).
Extra val
11 § Regeringen får besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie
val. Extra val ska hållas inom tre månader efter beslutet.
Efter val till riksdagen får regeringen inte besluta om extra val förrän tre
månader har gått från den nyvalda riksdagens första sammanträde. Reger-
ingen får inte heller besluta om extra val under den tid då dess ledamöter,
efter det att samtliga har entledigats, uppehåller sina befattningar till dess en
ny regering ska tillträda.
Bestämmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 5 §. Lag (2010:1408).
Överklagande av val
12 § Val till riksdagen får överklagas hos en av riksdagen utsedd valpröv-
ningsnämnd. Nämndens beslut får inte överklagas.
Den som har valts till riksdagsledamot utövar sitt uppdrag även om valet
har överklagats. Ändras valet, intar en ny ledamot sin plats så snart änd-
ringen har kungjorts. Det gäller också för ersättare.
Valprövningsnämnden består av en ordförande, som ska vara eller ha varit
ordinarie domare och som inte får tillhöra riksdagen, och sex andra leda-
möter. Ledamöterna väljs efter varje ordinarie val, så snart valet har vunnit
laga kraft, för tiden till dess nytt val till nämnden har ägt rum. Ordföranden
väljs särskilt. Lag (2010:1408).
Ytterligare bestämmelser
13 § Ytterligare bestämmelser om det som anges i 3–12 §§ och om utse-
ende av ersättare för riksdagsledamöterna meddelas i riksdagsordningen eller
annan särskild lag. Lag (2014:1385).
4 kap. Riksdagsarbetet
Riksmöte
1 § Riksdagen sammanträder till riksmöte varje år. Riksmötet hålls i
Stockholm, om inte riksdagen eller talmannen bestämmer annat av hänsyn
till riksdagens säkerhet eller frihet. Lag (2010:1408).
2018:1903
9
SFS 2018:
Talmannen
2 § Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman samt en förste,
en andre och en tredje vice talman. Lag (2010:1408).
Utskotten
3 § Riksdagen väljer inom sig utskott, däribland ett konstitutionsutskott och ett
finansutskott, enligt bestämmelser i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).
Rätten att väcka förslag
4 § Regeringen och varje riksdagsledamot får, i enlighet med bestäm-
melser i riksdagsordningen, väcka förslag i fråga om allt som kan komma
under riksdagens prövning, om inte annat anges i denna regeringsform. Lag
(2010:1408).
Ärendenas beredning
5 § Ett ärende som har väckts av regeringen eller en riksdagsledamot bereds
av ett utskott innan det avgörs, om inte annat anges i denna regeringsform.
Lag (2010:1408).
Ärendenas avgörande
6 § När ett ärende ska avgöras i kammaren, får varje riksdagsledamot och
varje statsråd yttra sig i enlighet med de närmare bestämmelser som med-
delas i riksdagsordningen.
I riksdagsordningen meddelas också bestämmelser om jäv. Lag
(2010:1408).
7 § Vid omröstning i kammaren gäller som riksdagens beslut den mening
som mer än hälften av de röstande enas om, om inte något annat anges i
denna regeringsform eller, när det gäller frågor som hör till förfarandet i
riksdagen, i huvudbestämmelse i riksdagsordningen. Bestämmelser om för-
farandet vid lika röstetal meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).
Uppföljning och utvärdering
8 § Varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets
ämnesområde. Lag (2010:1408).
Offentlighet i kammaren
9 § Sammanträden i kammaren är offentliga.
Ett sammanträde får dock hållas inom stängda dörrar enligt bestämmelser
i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).
Ledamöternas ställning
10 § Riksdagsledamöter och ersättare får fullgöra uppdrag som ledamot
utan att hindras av tjänsteuppgift eller annan sådan skyldighet. Lag
(2010:1408).
11 § En riksdagsledamot eller en ersättare får inte lämna sitt uppdrag utan
att riksdagen har medgett det.
När det finns anledning till det, ska Valprövningsnämnden självmant
pröva om en ledamot eller en ersättare är behörig enligt 3 kap. 4 § andra
stycket. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.
2018:1903
10
SFS 2018:
En ledamot eller en ersättare får i annat fall skiljas från uppdraget endast
om han eller hon genom brott har visat sig uppenbart olämplig för uppdraget.
Beslut om detta fattas av domstol. Lag (2010:1408).
12 § Talan får inte väckas mot den som utövar eller har utövat uppdrag
som riksdagsledamot på grund av hans eller hennes yttranden eller gärningar
under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett
beslut som minst fem sjättedelar av de röstande har enats om. Utan ett sådant
medgivande får en sådan person inte heller berövas friheten eller hindras
från att resa inom riket på grund av yttranden eller gärningar under utövandet
av uppdraget.
Misstänks en riksdagsledamot för brott i annat fall, ska bestämmelser i lag
om gripande, anhållande eller häktning tillämpas endast om han eller hon
erkänner brottet eller har tagits på bar gärning eller om det är fråga om ett
brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.
Lag (2010:1408).
13 § Under den tid som en riksdagsledamot är riksdagens talman eller
tillhör regeringen utövas hans eller hennes uppdrag som riksdagsledamot av
en ersättare. Riksdagen kan i riksdagsordningen föreskriva att en ersättare
ska träda i en riksdagsledamots ställe när han eller hon är ledig.
Bestämmelserna i 10 § och 12 § första stycket gäller även för talmannen
och hans eller hennes uppdrag.
För en ersättare som utövar uppdrag som riksdagsledamot gäller
bestämmelserna om ledamot. Lag (2010:1408).
Ytterligare bestämmelser
14 § Ytterligare bestämmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdagsord-
ningen. Lag (2010:1408).
5 kap. Statschefen
1 § Av 1 kap. 5 § framgår att konungen eller drottning som enligt successions-
ordningen innehar Sveriges tron är rikets statschef. Lag (2010:1408).
2 § Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare och
har fyllt arton år. Han eller hon får inte samtidigt vara statsråd eller utöva
uppdrag som talman eller riksdagsledamot. Lag (2010:1408).
3 § Statschefen ska hållas underrättad om rikets angelägenheter av stats-
ministern. När det behövs sammanträder regeringen i konselj under stats-
chefens ordförandeskap.
Innan statschefen reser utomlands ska han eller hon samråda med stats-
ministern. Lag (2010:1408).
4 § Om konungen eller drottning som är statschef är förhindrad att fullgöra
sina uppgifter, inträder enligt gällande tronföljd medlem av konungahuset,
som inte är förhindrad, för att som tillfällig riksföreståndare fullgöra stats-
chefens uppgifter. Lag (2010:1408).
5 § Om konungahuset utslocknar väljer riksdagen en riksföreståndare som
ska fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen väljer samtidigt
en vice riksföreståndare.
2018:1903
11
SFS 2018:
Detsamma gäller om konungen eller drottning som är statschef dör eller
avgår och tronföljaren ännu inte har fyllt arton år. Lag (2010:1408).
6 § Om konungen eller drottning som är statschef under en samman-
hängande tid av sex månader inte har fullgjort eller kunnat fullgöra sina
uppgifter, ska regeringen anmäla det till riksdagen. Riksdagen beslutar om
konungen eller drottningen ska anses ha avgått. Lag (2010:1408).
7 § Riksdagen kan välja någon att efter regeringens förordnande tjänstgöra
som tillfällig riksföreståndare när ingen med behörighet enligt 4 eller 5 §
kan tjänstgöra.
Talmannen eller, om han eller hon har förhinder, vice talman tjänstgör
efter regeringens förordnande som tillfällig riksföreståndare, när ingen
annan behörig kan tjänstgöra. Lag (2010:1408).
8 § Konungen eller drottning som är statschef kan inte åtalas för sina
gärningar. En riksföreståndare kan inte åtalas för sina gärningar som stats-
chef. Lag (2010:1408).
6 kap. Regeringen
Regeringens sammansättning
1 § Regeringen består av statsministern och övriga statsråd.
Statsministern utses enligt bestämmelserna i 4–6 §§. Statsministern
tillsätter övriga statsråd. Lag (2010:1408).
2 § Statsråden ska vara svenska medborgare.
Ett statsråd får inte inneha någon anställning. Han eller hon får inte heller
inneha något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba för-
troendet för honom eller henne. Lag (2010:1408).
Statsministeromröstning efter val
3 § En nyvald riksdag ska senast två veckor efter det att den samlats
genom omröstning pröva frågan om statsministern har tillräckligt stöd i
riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej, ska stats-
ministern entledigas.
Omröstningen ska inte hållas om statsministern redan har entledigats. Lag
(2010:1408).
Regeringsbildningen
4 § När en statsminister ska utses, kallar talmannen företrädare för varje
partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice
talmännen och lämnar sedan förslag till riksdagen.
Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pröva förslaget
genom omröstning. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot
förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt. Lag (2010:1408).
5 § Förkastar riksdagen talmannens förslag, ska förfarandet enligt 4 §
upprepas. Har riksdagen fyra gånger förkastat talmannens förslag, ska för-
farandet avbrytas och återupptas först sedan val till riksdagen har hållits. Om
inte ordinarie val ändå ska hållas inom tre månader, ska extra val hållas inom
samma tid. Lag (2010:1408).
2018:1903
12
SFS 2018:
6 § När riksdagen har godkänt ett förslag om ny statsminister, ska han eller
hon så snart det kan ske anmäla de övriga statsråden för riksdagen. Därefter
äger regeringsskifte rum vid en särskild konselj inför statschefen eller, om
statschefen har förhinder, inför talmannen. Talmannen ska alltid kallas till
konseljen.
Talmannen utfärdar förordnande för statsministern på riksdagens vägnar.
Lag (2010:1408).
Entledigande av statsministern eller annat statsråd
7 § Förklarar riksdagen att statsministern eller något annat statsråd inte har
riksdagens förtroende, ska talmannen entlediga statsrådet. Om regeringen
kan besluta om extra val till riksdagen och gör det inom en vecka från
misstroendeförklaringen, ska något entledigande dock inte ske.
I 3 § finns bestämmelser om entledigande av statsministern med anled-
ning av en statsministeromröstning efter val. Lag (2010:1408).
8 § Ett statsråd ska entledigas om han eller hon begär det, statsministern
av talmannen och ett annat statsråd av statsministern. Statsministern får även
i andra fall entlediga statsråd. Lag (2010:1408).
9 § Om statsministern entledigas eller dör, ska talmannen entlediga de
övriga statsråden. Lag (2010:1408).
Ställföreträdare för statsministern
10 § Statsministern kan bland de övriga statsråden utse någon att i
egenskap av ställföreträdare vid förhinder för statsministern fullgöra hans
eller hennes uppgifter. Har någon ställföreträdare inte utsetts eller har också
ställföreträdaren förhinder, fullgörs statsministerns uppgifter i stället av den
av de tjänstgörande statsråden som har varit statsråd längst tid. Om två eller
flera har varit statsråd lika länge, har den äldste av dem företräde. Lag
(2010:1408).
Övergångsregering
11 § Har regeringens samtliga ledamöter entledigats, uppehåller de sina
befattningar till dess en ny regering har tillträtt. Har ett annat statsråd än
statsministern entledigats på egen begäran, uppehåller han eller hon sin
befattning till dess en efterträdare har tillträtt, om statsministern begär det.
Lag (2010:1408).
Förhinder för talmannen
12 § Om talmannen har förhinder övertar en vice talman de uppgifter som
talmannen har enligt detta kapitel. Lag (2010:1408).
7 kap. Regeringsarbetet
Regeringskansliet och dess uppgifter
1 § För att bereda regeringsärenden och för att biträda regeringen och
statsråden i deras verksamhet i övrigt ska det finnas ett regeringskansli.
I detta ingår departement för olika verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar
ärendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsråden chefer
för departementen. Lag (2010:1408).
2018:1903
13
SFS 2018:
Ärendenas beredning
2 § Vid beredningen av regeringsärenden ska behövliga upplysningar och
yttranden inhämtas från berörda myndigheter. Upplysningar och yttranden
ska också i den omfattning som behövs inhämtas från kommuner. Även
sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som behövs ges
möjlighet att yttra sig. Lag (2010:1408).
3 § Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträde.
Regeringsärenden som gäller verkställighet inom försvarsmakten av
författningar eller särskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som
anges i lag, under statsministerns överinseende avgöras av chefen för det
departement som ärendena hör till. Lag (2010:1408).
4 § Statsministern kallar övriga statsråd till regeringssammanträde och är
ordförande vid sammanträdet. Minst fem statsråd ska delta i regerings-
sammanträdet. Lag (2010:1408).
5 § Vid ett regeringssammanträde är departementschefen föredragande i
de ärenden som hör till hans eller hennes departement. Statsministern kan
dock förordna att ett ärende eller en grupp av ärenden, som hör till ett visst
departement, ska föredras av ett annat statsråd än departementschefen. Lag
(2010:1408).
Protokoll och skiljaktig mening
6 § Vid regeringssammanträden ska protokoll föras. Skiljaktiga meningar
ska antecknas i protokollet. Lag (2010:1408).
7 § Författningar, förslag till riksdagen och andra beslut som ska expedie-
ras ska för att bli gällande skrivas under av statministern eller ett annat
statsråd på regeringens vägnar. Regeringen kan dock genom förordning före-
skriva att en tjänsteman i särskilda fall ska få skriva under beslut som ska
expedieras. Lag (2010:1408).
8 kap. Lagar och andra föreskrifter
1 § Föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen
genom förordning. Föreskrifter kan också, efter bemyndigande av riksdagen
eller regeringen, meddelas av andra myndigheter än regeringen och av
kommuner.
Ett bemyndigande att meddela föreskrifter ska alltid ges i lag eller för-
ordning. Lag (2010:1408).
Föreskrifter som meddelas genom lag
2 § Föreskrifter ska meddelas genom lag om de avser
1. enskildas personliga ställning och deras personliga och ekonomiska
förhållanden inbördes,
2. förhållandet mellan enskilda och det allmänna under förutsättning att
föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i
enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden,
3. grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och
för den kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i övrigt
och deras åligganden,
4. trossamfund och grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund,
2018:1903
14
SFS 2018:
5. rådgivande folkomröstning i hela riket och förfarandet vid folkom-
röstning i en grundlagsfråga, eller
6. val till Europaparlamentet.
Även av andra bestämmelser i denna regeringsform och av annan
grundlag följer att föreskrifter av visst innehåll ska meddelas genom lag. Lag
(2010:1408).
Föreskrifter som meddelas av regeringen
3 § Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter enligt
2 § första stycket 2 och 3. Föreskrifterna får dock inte avse
1. annan rättsverkan av brott än böter,
2. skatt, utom tull på införsel av varor, eller
3. konkurs eller utsökning.
Riksdagen kan i lag, som innehåller ett bemyndigande enligt första
stycket, föreskriva även annan rättsverkan av brott än böter för överträdelse
av en föreskrift som meddelas av regeringen med stöd av bemyndigandet.
Lag (2010:1408).
4 § Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter enligt
2 § första stycket 1–3 om anstånd med att fullgöra förpliktelser. Lag
(2010:1408).
5 § Riksdagen kan i en lag bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter
om
1. när lagen ska träda i kraft,
2. när delar av lagen ska börja eller upphöra att tillämpas, eller
3. tillämpning av lagen i förhållande till ett annat land eller en mellan-
folklig organisation. Lag (2010:1408).
6 § Föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av ett bemyndigande
enligt denna regeringsform ska underställas riksdagen för prövning om
riksdagen bestämmer det. Lag (2010:1408).
7 § Regeringen får utöver vad som följer av 3–5 §§ meddela
1. föreskrifter om verkställighet av lag, och
2. föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen.
Regeringens föreskrifter enligt första stycket får inte avse riksdagen eller
dess myndigheter. Regeringen får inte heller med stöd av bestämmelsen i
första stycket 2 meddela föreskrifter som avser den kommunala beskatt-
ningen. Lag (2010:1408).
8 § Att regeringen får meddela föreskrifter i ett visst ämne hindrar inte att
riksdagen meddelar föreskrifter i samma ämne. Lag (2010:1408).
Föreskrifter som meddelas av andra än riksdagen och regeringen
9 § Riksdagen kan bemyndiga en kommun att meddela föreskrifter enligt
2 § första stycket 2 om föreskrifterna avser
1. avgifter, eller
2. skatt som syftar till att reglera trafikförhållanden i kommunen. Lag
(2010:1408).
10 § Om riksdagen enligt detta kapitel bemyndigar regeringen att meddela
föreskrifter i ett visst ämne, kan riksdagen också medge att regeringen
2018:1903
15
SFS 2018:
bemyndigar en förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela före-
skrifter i ämnet. Lag (2010:1408).
11 § Regeringen får bemyndiga en myndighet under regeringen eller
någon av riksdagens myndigheter att meddela föreskrifter enligt 7 §. Ett
bemyndigande till riksdagens myndigheter får dock inte avse förhållanden
inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag (2010:1408).
12 § Föreskrifter som en myndighet under regeringen meddelat med stöd
av ett bemyndigande enligt 10 eller 11 § ska underställas regeringen för
prövning om regeringen bestämmer det. Lag (2010:1408).
13 § Riksdagen kan genom lag uppdra åt Riksbanken att meddela före-
skrifter inom dess ansvarsområde enligt 9 kap. och i fråga om dess uppgift
att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.
Riksdagen kan bemyndiga riksdagens myndigheter att meddela före-
skrifter som avser förhållanden inom riksdagen eller dess myndigheter. Lag
(2010:1408).
Stiftande av grundlag och riksdagsordningen
14 § Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet
antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än
att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den
nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom gå minst nio månader mellan
den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens kammare och valet,
om inte konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett sådant beslut ska fattas
senast vid ärendets beredning och minst fem sjättedelar av ledamöterna måste
rösta för beslutet. Lag (2010:1408).
15 § Riksdagen får inte såsom vilande anta ett förslag om stiftande av
grundlag som är oförenligt med ett annat vilande grundlagsförslag, utan att
samtidigt avslå det först antagna förslaget. Lag (2010:1408).
16 § Folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag ska hållas, om det
yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av
ledamöterna röstar för yrkandet. Ett sådant yrkande ska framställas inom
femton dagar från det att riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande.
Yrkandet ska inte beredas i utskott.
Folkomröstningen ska hållas samtidigt med det val till riksdagen som
avses i 14 §. Vid omröstningen får de som har rösträtt vid valet förklara om
de godtar det vilande grundlagsförslaget eller inte. Förslaget är förkastat, om
de som röstat mot förslaget är fler än de som röstat för förslaget och de som
röstat mot till antalet är fler än hälften av dem som har avgett godkända
röster vid riksdagsvalet. I annat fall tar riksdagen upp förslaget till slutlig
prövning. Lag (2010:1408).
17 § Riksdagsordningen stiftas på det sätt som anges i 14 § första–tredje
meningarna och 15 §. Den kan också stiftas genom endast ett beslut, om
minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens
ledamöter röstar för beslutet.
Tilläggsbestämmelser i riksdagsordningen meddelas dock i samma ord-
ning som lag i allmänhet.
2018:1903
16
SFS 2018:
Första stycket tillämpas också vid stiftande av sådan lag som avses i 2 §
första stycket 4. Lag (2010:1408).
Ändring och upphävande av lag
18 § En lag får inte ändras eller upphävas på annat sätt än genom lag.
I fråga om ändring eller upphävande av grundlag eller riksdagsordningen
tillämpas 14–17 §§. Vid ändring eller upphävande av sådan lag som avses i
2 § första stycket 4 tillämpas 17 § första stycket. Lag (2010:1408).
Utfärdande och kungörande av föreskrifter
19 § En beslutad lag ska utfärdas av regeringen så snart som möjligt. En
lag med sådana föreskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som inte
ska tas in i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utfärdas av riksdagen.
Lagar ska kungöras så snart som möjligt. Detsamma gäller förordningar,
om inte annat anges i lag. Lag (2010:1408).
Lagrådet
20 § För att lämna yttranden över lagförslag ska det finnas ett lagråd, där
det ingår domare eller, vid behov, tidigare domare i Högsta domstolen och
Högsta förvaltningsdomstolen. Närmare bestämmelser om Lagrådets sam-
mansättning och tjänstgöring meddelas i lag. Lag (2010:1408).
21 § Yttrande från Lagrådet inhämtas av regeringen eller, enligt vad som
närmare anges i riksdagsordningen, av ett riksdagsutskott.
Ett yttrande ska inhämtas innan riksdagen beslutar
1. grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i
ljudradio, television och vissa liknande överföringar, offentliga uppspel-
ningar ur en databas samt tekniska upptagningar,
2. lag om begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar,
3. lag som avses i 2 kap. 14–16 §§, 20 § eller 25 §,
4. lag om behandling av personuppgifter som är helt eller delvis auto-
matiserad,
5. lag om kommunal beskattning eller lag som innebär åligganden för
kommunerna,
6. lag som avses i 2 § första stycket 1 eller 2 eller lag som avses i 11 eller
12 kap., eller
7. lag som ändrar eller upphäver en lag enligt 1–6.
Bestämmelserna i andra stycket gäller dock inte, om Lagrådets gransk-
ning skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle
fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men uppkommer.
Föreslår regeringen att riksdagen ska meddela lag i något av de ämnen som
avses i andra stycket och har Lagrådets yttrande dessförinnan inte inhämtats,
ska regeringen samtidigt redovisa skälen för detta för riksdagen. Att Lag-
rådet inte har hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot att lagen
tillämpas. Lag (2010:1408).
22 § Lagrådets granskning ska avse
1. hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt,
2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,
3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,
4. om förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose de syften som
har angetts, och
5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen. Lag (2010:1408).
2018:1903
17
SFS 2018:
9 kap. Finansmakten
Beslut om statens inkomster och utgifter
1 § Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten samt om statens
budget. Lag (2010:1408).
Förslag till budget
2 § Regeringen lämnar en budgetproposition till riksdagen. Lag (2010:1408).
Beslut om budget
3 § Riksdagen beslutar om budget för det följande budgetåret eller, om det
finns särskilda skäl, för en annan budgetperiod. Riksdagen beslutar därvid
om en beräkning av statens inkomster och om anslag för bestämda ändamål.
Riksdagen kan besluta att ett särskilt anslag ska utgå för en annan tid än
budgetperioden.
Riksdagen kan besluta att statens inkomster får tas i anspråk för bestämda
ändamål på annat sätt än genom beslut om anslag. Lag (2010:1408).
4 § Under budgetperioden kan riksdagen besluta om en ny beräkning av
statens inkomster och om nya eller ändrade anslag. Lag (2010:1408).
5 § Om riksdagen inte har beslutat om en budget före budgetperiodens
början, beslutar riksdagen i den omfattning som behövs om anslag för tiden
till dess en budget har beslutats. Riksdagen kan uppdra åt finansutskottet att
fatta ett sådant beslut på riksdagens vägnar.
Om riksdagen inte har beslutat om anslag enligt första stycket för ett visst
ändamål, ska den senaste budgeten, med de ändringar som följer av andra
beslut av riksdagen, gälla till dess anslag beslutats. Lag (2010:1408).
Riktlinjebeslut
6 § Riksdagen kan besluta om riktlinjer för statens verksamhet även för tid
efter den följande budgetperioden. Lag (2010:1408).
Användning av anslag och inkomster
7 § Anslag och inkomster får inte användas på annat sätt än vad riksdagen
har bestämt. Lag (2010:1408).
Statens tillgångar och åtaganden
8 § Regeringen förvaltar och förfogar över statens tillgångar, om de inte
avser riksdagens myndigheter eller i lag har avsatts till särskild förvaltning.
Regeringen får inte utan att riksdagen har medgett det ta upp lån eller göra
andra ekonomiska åtaganden för staten. Lag (2010:1408).
9 § Riksdagen beslutar om grunder för förvaltningen av och förfogandet
över statens tillgångar. Riksdagen kan också besluta att en åtgärd av ett visst
slag inte får vidtas utan att riksdagen har medgett det. Lag (2010:1408).
Årsredovisning för staten
10 § Regeringen lämnar efter budgetperiodens slut en årsredovisning för
staten till riksdagen. Lag (2010:1408).
2018:1903
18
SFS 2018:
Ytterligare bestämmelser om budgeten
11 § Ytterligare bestämmelser om riksdagens och regeringens befogen-
heter och skyldigheter i fråga om budgeten meddelas i riksdagsordningen
eller särskild lag. Lag (2010:1408).
Valutapolitiken
12 § Regeringen har ansvaret för övergripande valutapolitiska frågor. Övriga
bestämmelser om valutapolitiken meddelas i lag. Lag (2010:1408).
Riksbanken
13 § Riksbanken är rikets centralbank och en myndighet under riksdagen.
Riksbanken har ansvaret för penningpolitiken. Ingen myndighet får
bestämma hur Riksbanken ska besluta i frågor som rör penningpolitik.
Riksbanken har elva fullmäktige, som väljs av riksdagen. Riksbanken leds
av en direktion, som utses av fullmäktige.
Riksdagen prövar om ledamöterna i fullmäktige och direktionen ska
beviljas ansvarsfrihet. Om riksdagen vägrar en fullmäktig ansvarsfrihet är
han eller hon därmed skild från sitt uppdrag. Fullmäktige får skilja en
ledamot av direktionen från anställningen endast om ledamoten inte längre
uppfyller de krav som ställs för att han eller hon ska kunna utföra sina
uppgifter eller om han eller hon gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.
Bestämmelser om val av fullmäktige och om Riksbankens ledning och
verksamhet meddelas i lag. Lag (2010:1408).
14 § Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Bestämmelser
om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag. Lag
(2010:1408).
10 kap. Internationella förhållanden
Regeringens behörighet att ingå internationella överenskommelser
1 § Överenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organi-
sationer ingås av regeringen. Lag (2010:1408).
2 § Regeringen får ge en förvaltningsmyndighet i uppdrag att ingå en
internationell överenskommelse i en fråga där överenskommelsen inte kräver
riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan. Lag (2010:1408).
Riksdagens godkännande av internationella överenskommelser
3 § Riksdagens godkännande krävs innan regeringen ingår en för riket
bindande internationell överenskommelse som
1. förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en ny lag stiftas, eller
2. i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om.
Om det riksdagsbeslut som avses i första stycket 1 eller 2 ska fattas enligt
en särskild ordning, ska denna följas även vid riksdagens godkännande av
överenskommelsen.
Även i andra fall krävs riksdagens godkännande innan regeringen ingår en för
riket bindande internationell överenskommelse, om överenskommelsen är av
större vikt. Regeringen kan dock avstå från att inhämta riksdagens godkännande,
om rikets intresse kräver det. Regeringen ska då i stället överlägga med Utrikes-
nämnden innan överenskommelsen ingås. Lag (2010:1408).
2018:1903
19
SFS 2018:
4 § En överenskommelse som avses i 3 § och som ingås inom ramen för
samarbetet i Europeiska unionen kan godkännas av riksdagen, även om
överenskommelsen inte finns i slutligt skick. Lag (2010:1408).
Andra internationella förpliktelser samt uppsägning
5 § Bestämmelserna i 1–4 §§ tillämpas även på andra former av interna-
tionella förpliktelser för riket än överenskommelser samt på uppsägning av
internationella överenskommelser eller förpliktelser. Lag (2010:1408).
Överlåtelse av beslutanderätt inom EU-samarbetet
6 § Inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan riksdagen över-
låta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket. Sådan över-
låtelse förutsätter att fri- och rättighetsskyddet inom det samarbetsområde
till vilket överlåtelsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och
i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättig-
heterna och de grundläggande friheterna.
Riksdagen kan besluta om sådan överlåtelse, om minst tre fjärdedelar av
de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det.
Riksdagens beslut kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av
grundlag. Överlåtelse kan beslutas först efter riksdagens godkännande av
överenskommelse enligt 3 §. Lag (2010:1408).
Överlåtelse av beslutanderätt utanför EU-samarbetet
7 § I andra fall än de som avses i 6 § kan beslutanderätt som direkt grundar
sig på denna regeringsform och som avser meddelande av föreskrifter,
användningen av statens tillgångar, rättskipnings- eller förvaltningsupp-
gifter eller ingående eller uppsägning av internationella överenskommelser
eller förpliktelser, i begränsad omfattning överlåtas till en mellanfolklig
organisation för fredligt samarbete, till vilken riket är eller ska bli anslutet,
eller till en mellanfolklig domstol.
Beslutanderätt som avser frågor om stiftande, ändring eller upphävande
av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen eller frågor
om begränsning av någon av de fri- och rättigheter som avses i 2 kap. får
inte överlåtas enligt första stycket.
Riksdagen fattar beslut om överlåtelse i den ordning som anges i 6 § andra
stycket. Lag (2010:1408).
8 § Rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter som inte direkt grundar sig
på denna regeringsform kan, i andra fall än de som avses i 6 §, genom beslut
av riksdagen överlåtas till en annan stat, till en mellanfolklig organisation
eller till en utländsk eller internationell inrättning eller samfällighet. Riks-
dagen får i lag bemyndiga regeringen eller någon annan myndighet att i
särskilda fall besluta om en sådan överlåtelse.
Innefattar uppgiften myndighetsutövning, fattar riksdagen beslut om
överlåtelse eller bemyndigande i den ordning som anges i 6 § andra stycket.
Lag (2010:1408).
Framtida ändringar i internationella överenskommelser
9 § Föreskrivs i lag att en internationell överenskommelse ska gälla som
svensk rätt, får riksdagen besluta att även en framtida, för riket bindande
ändring i överenskommelsen ska gälla som svensk rätt. Ett sådant beslut får
2018:1903
20
SFS 2018:
endast avse framtida ändringar av begränsad omfattning. Beslutet fattas i
den ordning som anges i 6 § andra stycket. Lag (2010:1408).
Riksdagens rätt till information och samråd om EU-samarbetet
10 § Regeringen ska fortlöpande informera riksdagen och samråda med
organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet
i Europeiska unionen. Närmare bestämmelser om informations- och sam-
rådsskyldigheten meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).
Utrikesnämnden
11 § Regeringen ska fortlöpande hålla Utrikesnämnden underrättad om de
utrikespolitiska förhållanden som kan få betydelse för riket och överlägga
med nämnden om dessa så ofta som det behövs. I alla utrikesärenden av
större vikt ska regeringen före avgörandet överlägga med nämnden, om det
kan ske. Lag (2010:1408).
12 § Utrikesnämnden består av talmannen samt nio andra ledamöter, som
riksdagen väljer inom sig. Närmare bestämmelser om Utrikesnämndens
sammansättning meddelas i riksdagsordningen.
Utrikesnämnden sammanträder på kallelse av regeringen. Regeringen är
skyldig att sammankalla nämnden om minst fyra av nämndens ledamöter
begär överläggning i en viss fråga. Ordförande vid sammanträde med nämn-
den är statschefen eller, om han eller hon har förhinder, statsministern.
Ledamot av Utrikesnämnden och den som i övrigt är knuten till nämnden
ska visa varsamhet i fråga om meddelanden till andra om vad han eller hon
har fått kännedom om i denna egenskap. Ordföranden kan besluta om
ovillkorlig tystnadsplikt. Lag (2010:1408).
Statliga myndigheters underrättelseskyldighet
13 § Chefen för det departement som har hand om utrikesärendena ska
hållas underrättad, när en fråga som är av betydelse för förhållandet till en
annan stat eller till en mellanfolklig organisation uppkommer hos en statlig
myndighet. Lag (2010:1408).
Mellanfolkliga brottmålsdomstolar
14 § Bestämmelserna i 2 kap. 7 §, 4 kap. 12 §, 5 kap. 8 §, 11 kap. 8 § och
13 kap. 3 § utgör inte hinder mot att Sverige uppfyller sina åtaganden med
anledning av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen eller i för-
hållande till andra mellanfolkliga brottmålsdomstolar. Lag (2010:1408).
11 kap. Rättskipningen
Domstolarna
1 § Högsta domstolen, hovrätterna och tingsrätterna är allmänna dom-
stolar. Högsta förvaltningsdomstolen, kammarrätterna och förvaltnings-
rätterna är allmänna förvaltningsdomstolar. Rätten att få ett mål prövat av
Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, hovrätt eller kammarrätt
kan begränsas genom lag.
Andra domstolar inrättas med stöd av lag. I 2 kap. 11 § första stycket finns
bestämmelser om förbud mot inrättande av domstolar i vissa fall.
I Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen får endast den som
är eller har varit ordinarie domare i någon av domstolarna tjänstgöra som
2018:1903
21
SFS 2018:
ledamot. Vid övriga domstolar ska det finnas ordinarie domare. Undantag
härifrån får dock göras i lag i fråga om domstolar som har inrättats för hand-
läggningen av en viss bestämd grupp eller vissa bestämda grupper av mål.
Lag (2010:1408).
2 § Bestämmelser om domstolarnas rättskipningsuppgifter, om huvud-
dragen i deras organisation och om rättegången, i andra hänseenden än som
berörs i denna regeringsform, meddelas i lag. Lag (2010:1408).
Rättskipningens självständighet
3 § Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol
ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en
rättsregel i ett särskilt fall. Ingen annan myndighet får heller bestämma hur
dömande uppgifter ska fördelas mellan enskilda domare. Lag (2010:1408).
4 § Rättskipningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än
vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen. Lag (2010:1408).
5 § Rättstvister mellan enskilda får inte utan stöd av lag avgöras av andra
myndigheter än domstolar. Lag (2010:1408).
Utnämningen av ordinarie domare
6 § Ordinarie domare utnämns av regeringen.
Vid utnämningen ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom
förtjänst och skicklighet.
Bestämmelser om grunderna för förfarandet vid utnämningen av ordinarie
domare meddelas i lag. Lag (2010:1408).
Ordinarie domares rättsställning
7 § Den som har utnämnts till ordinarie domare får skiljas från anställ-
ningen endast om
1. han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av
skyldigheterna i anställningen har visat sig uppenbart olämplig att inneha
anställningen, eller
2. han eller hon har uppnått gällande pensionsålder eller enligt lag är
skyldig att avgå på grund av varaktig förlust av arbetsförmågan.
Om det krävs av organisatoriska skäl, får den som har utnämnts till
ordinarie domare förflyttas till en annan jämställd domaranställning. Lag
(2010:1408).
8 § Åtal för brott i utövningen av en anställning som ledamot av Högsta
domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen väcks i Högsta domstolen.
Högsta förvaltningsdomstolen prövar om en ledamot av Högsta dom-
stolen ska skiljas eller avstängas från sin anställning eller vara skyldig att
genomgå en läkarundersökning. Om en sådan talan avser en ledamot av
Högsta förvaltningsdomstolen, prövas den av Högsta domstolen.
Talan enligt första och andra styckena väcks av riksdagens ombudsman
eller justitiekanslern. Lag (2010:1408).
9 § Har en ordinarie domare skilts från anställningen genom beslut av en
annan myndighet än en domstol, ska han eller hon kunna begära att beslutet
prövas av domstol. Vid en sådan prövning ska ordinarie domare ingå i dom-
2018:1903
22
SFS 2018:
stolen. Detta gäller också beslut varigenom en ordinarie domare har av-
stängts från utövning av sin anställning, ålagts att genomgå en läkarunder-
sökning eller meddelats en disciplinpåföljd. Lag (2010:1408).
10 § Grundläggande bestämmelser om ordinarie domares rättsställning i
övrigt meddelas i lag. Lag (2010:1408).
Krav på medborgarskap
11 § Ordinarie domare ska vara svenska medborgare. I övrigt får krav på
svenskt medborgarskap för behörighet att utöva rättskipningsuppgifter upp-
ställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag. Lag
(2010:1408).
Andra anställda vid domstolarna
12 § För andra anställda vid domstolarna än de ordinarie domarna tilläm-
pas 12 kap. 5–7 §§. Lag (2010:1408).
Resning och återställande av försutten tid
13 § Resning i ett avgjort ärende samt återställande av försutten tid be-
viljas av Högsta förvaltningsdomstolen eller, om det anges i lag, av en lägre
förvaltningsdomstol, när det gäller ett ärende för vilket regeringen, förvalt-
ningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans. I annat fall
beviljas resning och återställande av försutten tid av Högsta domstolen eller,
om det anges i lag, av en annan domstol som inte är en förvaltningsdomstol.
Närmare bestämmelser om resning och återställande av försutten tid får
meddelas i lag. Lag (2010:1408).
Lagprövning
14 § Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i
grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas.
Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har
åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.
Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att
riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. Lag
(2010:1408).
12 kap. Förvaltningen
Den statliga förvaltningsorganisationen
1 § Under regeringen lyder Justitiekanslern och andra statliga förvaltnings-
myndigheter som inte enligt denna regeringsform eller annan lag är myn-
digheter under riksdagen. Lag (2010:1408).
Förvaltningens självständighet
2 § Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande
organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska
besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en
kommun eller som rör tillämpningen av lag. Lag (2010:1408).
3 § Förvaltningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än
vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen. Lag (2010:1408).
2018:1903
23
SFS 2018:
Överlämnande av förvaltningsuppgifter
4 § Förvaltningsuppgifter kan överlämnas åt kommuner.
Förvaltningsuppgifter kan även överlämnas åt andra juridiska personer
och enskilda individer. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, får ett
överlämnande göras endast med stöd av lag. Lag (2010:1408).
Särskilda bestämmelser om statligt anställda
5 § Arbetstagare vid förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen
anställs av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.
Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga
grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Lag (2010:1408).
6 § Riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna ska vara svenska med-
borgare. Detsamma gäller justitiekanslern. I övrigt får krav på svenskt med-
borgarskap för behörighet att inneha en anställning eller utöva ett uppdrag
hos staten eller en kommun uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar
som anges i lag. Lag (2010:1408).
7 § Grundläggande bestämmelser om statligt anställdas rättsställning i
andra hänseenden än de som berörs i denna regeringsform meddelas i lag.
Lag (2010:1408).
Dispens och nåd
8 § Regeringen får medge undantag från föreskrifter i förordningar eller
från bestämmelser som har meddelats med stöd av beslut av regeringen, om
inte annat följer av lag eller beslut om utgiftsanslag. Lag (2010:1408).
9 § Regeringen får genom nåd efterge eller mildra en brottspåföljd eller en
annan sådan rättsverkan av brott samt efterge eller mildra ett annat liknande
ingrepp som avser enskildas person eller egendom och som har beslutats av
en myndighet.
Om det finns synnerliga skäl, får regeringen besluta att vidare åtgärder för
att utreda eller lagföra en brottslig gärning inte ska vidtas. Lag (2010:1408).
Lagprövning
10 § Finner ett offentligt organ att en föreskrift står i strid med en bestäm-
melse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte
tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende
har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.
Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att
riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. Lag
(2010:1408).
13 kap. Kontrollmakten
Konstitutionsutskottets granskning
1 § Konstitutionsutskottet ska granska statsrådens tjänsteutövning och
regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för granskningen få
ut protokollen över beslut i regeringsärenden, handlingar som hör till dessa
ärenden samt regeringens övriga handlingar som utskottet finner nöd-
vändiga för sin granskning.
2018:1903
24
SFS 2018:
Andra utskott och varje riksdagsledamot får hos konstitutionsutskottet
skriftligen väcka frågor om statsrådens tjänsteutövning eller handläggningen
av regeringsärenden. Lag (2010:1408).
2 § När det finns skäl till det, dock minst en gång om året, ska kon-
stitutionsutskottet meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har
funnit värt att uppmärksamma. Riksdagen kan med anledning därav göra en
framställning till regeringen. Lag (2010:1408).
Åtal mot statsråd
3 § Den som är eller har varit statsråd får dömas för brott i utövningen av
statsrådstjänsten endast om han eller hon genom brottet grovt har åsidosatt
sin tjänsteplikt. Åtal beslutas av konstitutionsutskottet och prövas av Högsta
domstolen. Lag (2010:1408).
Misstroendeförklaring
4 § Riksdagen kan förklara att ett statsråd inte har riksdagens förtroende.
Ett yrkande om en sådan misstroendeförklaring ska väckas av minst en
tiondel av riksdagens ledamöter för att tas upp till prövning. För en
misstroendeförklaring krävs att mer än hälften av riksdagens ledamöter
röstar för den.
Ett yrkande om misstroendeförklaring tas inte upp till prövning om det
väcks under tiden från det att ordinarie val har ägt rum eller beslut om extra
val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Ett
yrkande avseende ett statsråd som efter att ha entledigats uppehåller sin be-
fattning enligt 6 kap. 11 § får inte i något fall tas upp till prövning.
Ett yrkande om misstroendeförklaring ska inte beredas i utskott. Lag
(2010:1408).
Interpellationer och frågor
5 § En riksdagsledamot får framställa interpellationer och frågor till ett statsråd
i angelägenheter som rör statsrådets tjänsteutövning i enlighet med de närmare
bestämmelser som meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).
Riksdagens ombudsmän
6 § Riksdagen väljer en eller flera ombudsmän (justitieombudsmän), som
i enlighet med den instruktion som riksdagen beslutar ska utöva tillsyn över
tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra föreskrifter. En
ombudsman får föra talan i de fall som anges i instruktionen.
Domstolar och förvaltningsmyndigheter samt anställda hos staten eller
kommuner ska lämna de upplysningar och yttranden som en ombudsman
begär. Sådan skyldighet har även andra som står under en ombudsmans till-
syn. En ombudsman har rätt att få tillgång till domstolars och förvaltnings-
myndigheters protokoll och handlingar. Allmän åklagare ska på begäran
biträda en ombudsman.
Närmare bestämmelser om ombudsmännen meddelas i riksdagsordningen
och i annan lag. Lag (2010:1408).
Riksrevisionen
7 § Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att
granska den verksamhet som bedrivs av staten. Bestämmelser om att
2018:1903
25
SFS 2018:
Riksrevisionens granskning kan avse också annan än statlig verksamhet
meddelas i lag.
Statliga myndigheter ska lämna den hjälp och de uppgifter och upp-
lysningar som Riksrevisionen begär för granskningen. Andra som får
granskas har en motsvarande skyldighet beträffande den del av den egna
verksamheten som granskas. Lag (2018:1903).
8 § Riksrevisionen leds av en eller flera riksrevisorer, som väljs av riks-
dagen. Riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget endast om riksre-
visorn inte längre uppfyller de krav som gäller för uppdraget eller om
riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig försummelse. Minst tre fjärde-
delar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste enas
om beslutet att skilja en riksrevisor från uppdraget.
En riksrevisor beslutar självständigt, med beaktande av de bestämmelser
som finns i lag, vad som ska granskas. Riksrevisorn beslutar vidare själv-
ständigt hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av sin
granskning. Lag (2018:1903).
9 § Ytterligare bestämmelser om Riksrevisionen meddelas i riksdags-
ordningen och i annan lag. Lag (2010:1408).
14 kap. Kommunerna
1 § Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar. Lag
(2010:1408).
2 § Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt
intresse på den kommunala självstyrelsens grund. Närmare bestämmelser
om detta finns i lag. På samma grund sköter kommunerna även de övriga
angelägenheter som bestäms i lag. Lag (2010:1408).
3 § En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör inte gå utöver vad
som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Lag
(2010:1408).
4 § Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter. Lag
(2010:1408).
5 § Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kom-
muners angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska
förutsättningar. Lag (2010:1408).
6 § Föreskrifter om grunderna för ändring i rikets indelning i kommuner
meddelas i lag. Lag (2010:1408).
15 kap. Krig och krigsfara
Inkallande av riksdagen
1 § Kommer riket i krig eller krigsfara ska regeringen eller talmannen kalla
riksdagen till sammanträde. Den som utfärdar kallelsen kan besluta att riksdagen
ska sammanträda någon annanstans än i Stockholm. Lag (2010:1408).
2018:1903
26
SFS 2018:
Krigsdelegationen
2 § Är riket i krig eller krigsfara, ska en inom riksdagen utsedd krigs-
delegation träda i riksdagens ställe, om förhållandena kräver det.
Om riket är i krig, meddelas beslut att krigsdelegationen ska träda i
riksdagens ställe av Utrikesnämndens ledamöter enligt närmare bestämmel-
ser i riksdagsordningen. Innan beslut meddelas ska samråd ske med stats-
ministern, om det är möjligt. Hindras nämndens ledamöter av krigsför-
hållandena att sammanträda, meddelas beslutet av regeringen. Om riket är i
krigsfara, meddelas beslutet av Utrikesnämndens ledamöter i förening med
statsministern. För ett sådant beslut krävs att statsministern och sex av
nämndens ledamöter röstar för det.
Krigsdelegationen och regeringen kan i samråd eller var för sig besluta att
riksdagen ska återta sina befogenheter. Beslutet ska fattas så snart för-
hållandena medger det.
Bestämmelser om krigsdelegationens sammansättning meddelas i riks-
dagsordningen. Lag (2010:1408).
3 § Medan krigsdelegationen är i riksdagens ställe utövar den riksdagens
befogenheter. Den får dock inte fatta beslut som avses i 11 § första stycket
första meningen eller andra eller fjärde stycket.
Krigsdelegationen beslutar själv om formerna för sin verksamhet. Lag
(2010:1408).
Regeringsbildning och regeringens arbetsformer
4 § Är riket i krig och kan regeringen till följd av detta inte fullgöra sina
uppgifter, kan riksdagen besluta om bildande av regering och om reger-
ingens arbetsformer. Lag (2010:1408).
Regeringens befogenheter
5 § Är riket i krig och kan varken riksdagen eller krigsdelegationen till
följd av detta fullgöra sina uppgifter, ska regeringen fullgöra dessa i den
utsträckning det behövs för att skydda riket och slutföra kriget.
Regeringen får inte med stöd av första stycket stifta, ändra eller upphäva
grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen. Lag
(2010:1408).
6 § Är riket i krig eller krigsfara eller råder sådana extraordinära för-
hållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit
sig i, kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom förordning
meddela sådana föreskrifter i visst ämne som enligt grundlag annars ska
meddelas genom lag. Om det behövs med hänsyn till försvarsberedskapen,
kan regeringen även i annat fall med stöd av bemyndigande i lag genom
förordning bestämma att en i lag meddelad föreskrift om rekvisition eller
annat sådant förfogande ska börja eller upphöra att tillämpas.
I en lag med ett sådant bemyndigande ska det noga anges under vilka
förutsättningar bemyndigandet får utnyttjas. Bemyndigandet medför inte
rätt att stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om
val till riksdagen. Lag (2010:1408).
2018:1903
27
SFS 2018:
Begränsningar av fri- och rättigheter
7 § Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, ska 2 kap. 22 § första stycket
inte tillämpas. Detsamma gäller om krigsdelegationen i annat fall har trätt i
riksdagens ställe. Lag (2010:1408).
Befogenheter för andra myndigheter än regeringen
8 § Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med stöd av
riksdagens bemyndigande besluta att uppgift som enligt grundlag ska
fullgöras av regeringen i stället ska fullgöras av en annan myndighet. Ett
sådant bemyndigande får inte omfatta någon befogenhet enligt 5 eller 6 §,
om det inte endast är fråga om beslut att en lag i ett visst ämne ska börja
tillämpas. Lag (2010:1408).
Förhållanden under ockupation
9 § Riksdagen eller regeringen får inte fatta beslut på ockuperat område.
På sådant område får inte heller utövas befogenhet som någon har i egenskap
av riksdagsledamot eller statsråd.
Varje offentligt organ ska på ockuperat område handla på det sätt som
bäst gagnar försvarsansträngningarna och motståndsverksamheten samt
civilbefolkningens skydd och svenska intressen i övrigt. Inte i något fall får
ett offentligt organ meddela ett beslut eller vidta en åtgärd som i strid mot
folkrättens regler ålägger någon av rikets medborgare att lämna ockupa-
tionsmakten bistånd.
Val till riksdagen eller beslutande kommunala församlingar får inte hållas
på ockuperat område. Lag (2010:1408).
Statschefen
10 § Är riket i krig, bör statschefen följa regeringen. Om statschefen
befinner sig på ockuperat område eller på annan ort än regeringen, ska han
eller hon anses hindrad att fullgöra sina uppgifter som statschef. Lag
(2010:1408).
Val till riksdagen
11 § Är riket i krig, får val till riksdagen hållas endast efter beslut av
riksdagen. Är riket i krigsfara, när ordinarie val ska hållas, kan riksdagen
besluta att skjuta upp valet. Ett sådant beslut ska omprövas inom ett år och
därefter med högst ett års mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir
gällande endast om minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter röstar för
det.
Om riket till någon del är ockuperat, när val ska hållas, beslutar riksdagen
de jämkningar av reglerna i 3 kap. som behövs. Undantag får dock inte göras
från 3 kap. 1, 4, 5, 7–9 och 12 §§. Vad som sägs om riket i 3 kap. 5 §, 7 §
andra stycket och 8 § andra stycket ska i stället gälla den del av riket för
vilken val ska hållas. Minst en tiondel av alla mandaten ska vara utjäm-
ningsmandat.
Ordinarie val, som till följd av första stycket inte hålls på föreskriven tid,
ska hållas så snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upphört.
Regeringen och talmannen ska i samråd eller var för sig se till att de åtgärder
som behövs för detta blir vidtagna.
Har ordinarie val till följd av denna paragraf hållits på en annan tid än när
det annars skulle ha ägt rum, ska riksdagen bestämma tiden för därnäst
följande ordinarie val till den månad under fjärde eller femte året efter det
2018:1903
28
SFS 2018:
först nämnda valet, då ordinarie val ska hållas enligt riksdagsordningen. Lag
(2010:1408).
Beslutanderätten i kommunerna
12 § Om riket är i krig eller krigsfara eller om det råder sådana extra-
ordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket
har befunnit sig i, utövas beslutanderätten i kommunerna på det sätt som
anges i lag. Lag (2010:1408).
Rikets försvar
13 § Regeringen får sätta in rikets försvarsmakt i enlighet med inter-
nationell rätt för att möta ett väpnat angrepp mot riket eller för att hindra en
kränkning av rikets territorium.
Regeringen får uppdra åt försvarsmakten att använda våld i enlighet med
internationell rätt för att hindra kränkning av rikets territorium i fred eller
under krig mellan främmande stater. Lag (2010:1408).
Krigsförklaring
14 § Förklaring att riket är i krig får, utom vid ett väpnat angrepp mot riket,
inte ges av regeringen utan riksdagens medgivande. Lag (2010:1408).
Vapenstillestånd
15 § Regeringen får ingå överenskommelse om vapenstillestånd utan att
inhämta riksdagens godkännande och utan att rådgöra med Utrikesnämnden,
om uppskov med överenskommelsen skulle innebära fara för riket. Lag
(1979:933).
Insättande av väpnade styrkor
16 § Regeringen får sända svenska väpnade styrkor till andra länder eller
i övrigt sätta in sådana styrkor för att fullgöra en internationell förpliktelse
som har godkänts av riksdagen.
Svenska väpnade styrkor får i övrigt sändas till andra länder eller sättas in
om
1. det är medgett i lag som anger förutsättningarna för åtgärden, eller
2. riksdagen medger det i ett särskilt fall. Lag (2010:1408).
1. Genom denna regeringsform3 upphäves den äldre regeringsformen.
Den äldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag tilläm-
pas i stället för den nya regeringsformen till utgången av det år under vilket
riksdagen slutligt antager denna samt, i de fall som angives nedan, även
därefter.
6. Äldre författning eller föreskrift gäller fortfarande trots att den inte har
tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid tillämpning av denna
regeringsform. Ett bemyndigande, som har beslutats av Konungen och
riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, får utnyttjas även efter den
under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen bestämmer något annat.
Bestämmelserna i 8 kap. 18 § i denna regeringsform ska gälla i fråga om
äldre författning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och
3 1974:152.
2018:1903
29
SFS 2018:
riksdagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam. Lag
2014:1385).
7. Bestämmelser i äldre lag eller annan författning om Konungen eller
Kungl. Maj:t skall […] gälla regeringen, såvida det icke följer av författning
eller i övrigt framgår av omständigheterna att konungen personligen, Högsta
domstolen, Regeringsrätten eller kammarrätt åsyftas.
Föreskrift som enligt äldre lag eller annan författning skall beslutas av
Konungen och riksdagen gemensamt skall i stället beslutas genom lag.
8. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till eller avses där
eljest föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna regeringsform,
tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
14. Genom denna regeringsform görs ej ändring i vad som hittills gällt
enligt 2 § i den äldre regeringsformen. Lag (1985:864).
1. Ändringarna i regeringsformen4 träder i kraft den 1 januari 1977.
2. Utan hinder av 2 kap. 13 § behåller äldre föreskrifter, som innebär
särbehandling på grund av kön, sin giltighet tills vidare. En sådan föreskrift
får ändras, även om ändringen innebär fortsatt särbehandling.
(Lag 2014:1385).
3. har upphävts genom lag (1998:1700).
4. Utan hinder av 2 kap. 1 § 3 och 14 § första stycket får det i lag
föreskrivas att filmer och videogram inte får förevisas offentligt om de inte
dessförinnan har godkänts för sådan visning. I lag får det också föreskrivas
att offentlig uppspelning av rörliga bilder ur en databas inte får ske, om inte
bilderna
dessförinnan
har
godkänts
för
sådan
uppspelning.
(Lag 2010:1408).
5. Äldre författning eller föreskrift äger fortsatt giltighet utan hinder av
att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid tillämp-
ningen av regeringsformen i dess nya lydelse.
1. Ändringarna i regeringsformen5 träder i kraft den 1 januari 1980.
2. Äldre föreskrift om skatt eller avgift skall tillämpas utan hinder av
2 kap. 10 § andra stycket.
1. Denna lag6 träder i kraft den 1 januari 2011.
2. För tiden längst fram till och med den 31 december 2015 behåller äldre
föreskrifter, som innebär betydande intrång i den personliga integriteten, sin
giltighet utan hinder av 2 kap. 6 § andra stycket. Sådana föreskrifter får fram
till dess ändras även om ändringen innebär att intrånget består.
3. Utan hinder av 2 kap. 12 § behåller äldre föreskrifter, som innebär sär-
behandling på grund av sexuell läggning, sin giltighet tills vidare. Sådana
föreskrifter får ändras även om ändringen innebär fortsatt särbehandling.
4. Utan hinder av 11 kap. 3 § behåller äldre föreskrifter om fördelning av
dömande uppgifter mellan domare sin giltighet tills vidare.
5. Äldre föreskrifter och bemyndiganden gäller fortfarande utan hinder av
att de inte har tillkommit i den ordning som anges i regeringsformen i dess
nya lydelse.
4 1976:871.
5 1979:933.
6 2010:1408.
2018:1903
30
SFS 2018:
6. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som
har ersatts genom en bestämmelse i regeringsformen i dess nya lydelse,
tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
1. Denna lag7 träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Bestämmelserna i 3 kap. 1, 7, 8 och 13 §§ i den nya lydelsen tillämpas
första gången vid ordinarie val till riksdagen 2018.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
På regeringens vägnar
STEFAN LÖFVEN
MORGAN JOHANSSON
(Justitiedepartementet)
7 2014:1385.
2018:1903