SFS 1994:1468 Lag om ändring i regeringsformen

Lag
om ändring i regeringsformen;

SFS 1994:1468
Utkom från trycket
den 16 december 1994

utfärdad den 24 november 1994.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om regeringsformen2
dels att nuvarande 2 kap. 20 § skall betecknas 2 kap. 22 §,
dels att 2 kap. 18 och 22 §§ samt 8 kap. 18 § skall ha följande lydel-

se,

dels att det i regeringsformen skall införas tre nya paragrafer, 2 kap.

20, 21 och 23 §§, av följande lydelse.

2 kap.

18 § Varje medborgares egendom är tryggad genom att ingen kan

tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild
genom expropriation eller annat sådant förfogande eller tåla att det
allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det
krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.

Den som genom expropriation eller annat sådant förfogande tvingas

avstå sin egendom skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten.
Sådan ersättning skall också vara tillförsäkrad den för vilken det all-
männa inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt
att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt
försvåras eller skada uppkommer som är betydande i förhållande till

värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen skall bestämmas
enligt grunder som anges i lag.

Alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av

vad som föreskrivits ovan.

20 § Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas
endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte
enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag.

Samernas rätt att bedriva renskötsel' regleras i lag.

21 § Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt att
kostnadsfritt erhålla grundläggande utbildning i allmän skola. Det all-
männa skall svara också för att högre utbildning finns.

22 § Utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om

1. skydd mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning

eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra tros-
samfund eller annan sammanslutning (2 § andra meningen),

1

Prop. 1993/94:117, bet. 1993/94:KU24, rskr. 1993/94:246, bet.

1994/95:KU5, rskr. 1994/95:11.

2

Regeringsformen omtryckt 1991:1503.

3025

SFS 1994:1468

2. skydd för personlig integritet vid automatisk databehandling (3 §

andra stycket),

3. skydd mot dödsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk

påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden (4 och 5 §§),

4. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande med anledning av

brott eller misstanke om brott (9 § första och tredje styckena),

5. skydd mot retroaktiv brottspåföljd och annan retroaktiv rättsverkan

av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 §),

6. skydd mot inrättande av domstol i vissa fall (11 § första stycket),
7. skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt ur-

sprung eller på grund av kön (15 och 16 §§),

8. rätt till fackliga stridsåtgärder (17 §),

9. skydd mot expropriation eller annat sådant förfogande samt mot

inskränkningar i användningen av mark eller byggnader (18 §),

10. rätt till utbildning (21 §).

Om annat icke följer av särskilda föreskrifter i lag, är utlänning här

i riket likställd med svensk medborgare även i fråga om

1. yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet,

föreningsfrihet och religionsfrihet (1 §),

2. skydd mot tvång att giva till känna åskådning (2 § första mening-

en),

3. skydd mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4

och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt
mot intrång i förtrolig meddelelse (6 §),

4. skydd mot frihetsberövande (8 § första meningen),
5. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning

än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),

6. offentlighet vid domstolsförhandling (11 § andra stycket),
7. skydd mot ingrepp på grund av åskådning (12 § andra stycket tredje

meningen),

8. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (19 §),

9. rätt att driva näring eller utöva yrke (20 §).

På sådana särskilda föreskrifter som avses i andra stycket tillämpas

12 § tredje stycket, fjärde stycket första meningen samt femte stycket.

23 § Lag eller annan föreskrift får ej meddelas i strid med Sveriges
åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd
för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

8 kap.

18 § För att avge yttrande över lagförslag skall finnas ett lagråd, vari

ingår domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten. Yttrande från
Lagrådet inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare angives i
riksdagsordningen, av riksdagsutskott.

Yttrande av Lagrådet bör inhämtas innan riksdagen beslutar grund-

lag om tryckfriheten, eller om motsvarande frihet att yttra sig i

3026

ljudradio, television och vissa liknande överföringar, filmer, videogram
och andra upptagningar av rörliga bilder samt ljudupptagningar, lag om
begränsning av rätten att taga del av allmänna handlingar, lag som
avses i 2 kap. 3 § andra stycket, 12 § första stycket, 17-19 §§ eller 22
§ andra stycket eller lag som ändrar eller upphäver sådan lag, lag om
kommunal beskattning, lag som avses i 2 eller 3 § eller lag som avses
i 11 kap., om lagen är viktig för enskilda eller från allmän
synpunkt.Vad nu har sagts gäller dock icke, om Lagrådets hörande
skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle
fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle
uppkomma. Föreslår regeringen riksdagen att stifta lag i något av de
ämnen som avses i första meningen och har Lagrådets yttrande dess-
förinnan inte inhämtats, skall regeringen samtidigt för riksdagen redo-
visa skälen härtill. Att Lagrådet icke har hörts över ett lagförslag
utgör aldrig hinder mot lagens tillämpning.

Lagrådets granskning skall avse

1. hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i

övrigt,

2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,
3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,
4. om förslaget är så utformat att lagen kan antas tillgodose angivna

syften,

5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.
Närmare bestämmelser om Lagrådets sammansättning och tjänstgöring

meddelas i lag.

SFS 1994:1468

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

På regeringens vägnar

MONA SAHLIN

LAILA FREIVALDS
(Justitiedepartementet)

3027