Lag (1986:765) med instruk­tion för Riks­da­gens ombuds­män. För­fatt­ningen har upp­hävts genom: SFS 2023:499

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Upp­hävd:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1986:765
Depar­te­ment: Justi­tie­de­par­te­men­tet L6
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2018:1905
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1986:765
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet L6
Utfär­dad: 1986-​11-13
Änd­rad: t.o.m. SFS

2018:1905
Upp­hävd: 2023-​09-01
För­fatt­ningen har upp­hävts genom: SFS

2023:499
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


Upp­gif­ter

1 §   Riks­da­gens ombuds­män är enligt 13 kap. 2 § riks­dags­ord­ningen fyra, en chefsju­sti­ti­e­om­buds­man och tre justi­ti­e­om­buds­män. Härut­ö­ver kan fin­nas en eller flera ställ­fö­re­trä­dande ombuds­män.

Chefsju­sti­ti­e­om­buds­man­nen och justi­ti­e­om­buds­män­nen har i den omfatt­ning som anges i 2 § till­syn över att de som utö­var offent­lig verk­sam­het efter­le­ver lagar och andra för­fatt­ningar samt i övrigt full­gör sina ålig­gan­den. Lag (2014:802).

2 §   Under ombuds­män­nens till­syn står
   1. stat­liga och kom­mu­nala myn­dig­he­ter,
   2. tjäns­te­män och andra befatt­nings­ha­vare vid dessa myn­dig­he­ter,
   3. annan som inne­har tjänst eller upp­drag, var­med föl­jer myn­dig­hets­ut­öv­ning, såvitt avser denna hans verk­sam­het,
   4. tjäns­te­män och upp­drags­ta­gare i stat­liga affärs­verk, när de för ver­kens räk­ning full­gör upp­drag i sådana aktie­bo­lag där sta­ten genom ver­ken utö­var ett bestäm­mande infly­tande.

I fråga om befatt­nings­ha­vare vid för­svars­mak­ten omfat­tar till­sy­nen dock endast befäl av lägst fän­riks grad och dem som inne­har mot­sva­rande tjäns­te­ställ­ning.

Ombuds­män­nens till­syn omfat­tar ej
   1. riks­da­gens leda­mö­ter,
   2. riks­dags­sty­rel­sen, Val­pröv­nings­nämn­den, Riks­da­gens över­kla­gan­de­nämnd eller riks­dags­di­rek­tö­ren,
   3. riks­banks­full­mäk­tige samt leda­mö­ter av direk­tio­nen i Riks­ban­ken utom såvitt avser del­ta­gande i utöv­ning av Riks­ban­kens beslu­tan­de­rätt enligt lagen (1992:1602) om valuta-​​ och kre­ditre­gle­ring,
   4. rege­ringen eller stats­råd,
   5. justi­ti­e­kans­lern samt
   6. leda­mö­ter av beslu­tande kom­mu­nala för­sam­lingar.

Ombuds­män­nen står ej under till­syn av varandra.

Med befatt­nings­ha­vare för­stås i denna lag, om inte annat fram­går av sam­man­hanget, per­son som står under ombuds­män­nens till­syn. Lag (2009:179).

3 §   Ombuds­män­nen skall sär­skilt tillse att dom­sto­lar och för­valt­nings­myn­dig­he­ter i sin verk­sam­het iakt­ta­ger rege­rings­for­mens bud om sak­lig­het och opar­tisk­het och att med­bor­gar­nas grund­läg­gande fri- och rät­tig­he­ter ej träds för när i den offent­liga verk­sam­he­ten.

Vid till­syn över kom­mu­nala myn­dig­he­ter skall ombuds­man beakta de for­mer i vilka den kom­mu­nala själv­sty­rel­sen utövas.

4 §   Ombuds­män­nen ska verka för att bris­ter i lag­stift­ningen avhjälps. Upp­kom­mer under till­syns­verk­sam­he­ten anled­ning att väcka fråga om en för­fatt­nings­änd­ring eller någon annan åtgärd från sta­tens sida, får en ombuds­man göra fram­ställ­ning i ämnet till riks­da­gen enligt tilläggs­be­stäm­mel­sen 9.17.5 till riks­dags­ord­ningen eller till rege­ringen.

En justi­ti­e­om­buds­man ska sam­råda med chefsju­sti­ti­e­om­buds­man­nen innan han eller hon gör fram­ställ­ning enligt första styc­ket.
Lag (2014:802).

5 §   Ombuds­män­nens till­syn bedrivs genom pröv­ning av kla­go­mål från all­män­he­ten samt genom inspek­tio­ner och andra under­sök­ningar, som ombuds­män­nen fin­ner påkal­lade.

Justi­ti­e­om­buds­man skall sam­råda med chefsju­sti­ti­e­om­buds­man­nen om inspek­tio­ner och andra under­sök­ningar, som han avser att genom­föra.

5 a §   Ombuds­män­nen full­gör där­ut­ö­ver de upp­gif­ter som ankom­mer på ett natio­nellt besöks­or­gan enligt det fakul­ta­tiva pro­to­kol­let den 18 decem­ber 2002 till För­enta natio­ner­nas kon­ven­tion mot tor­tyr och annan grym, omänsk­lig eller för­ned­rande behand­ling eller bestraff­ning. Lag (2011:340).

6 §   Ombuds­man avgör ärende genom beslut, vari han eller hon får uttala sig om huruvida åtgärd av myn­dig­het eller befatt­nings­ha­vare stri­der mot lag eller annan för­fatt­ning eller annars är fel­ak­tig eller olämp­lig. Ombuds­man får även göra sådana utta­lan­den som avser att främja enhet­lig och ända­måls­en­lig rätts­tillämp­ning.

Ombuds­man får som sär­skild åkla­gare väcka åtal mot befatt­nings­ha­vare som genom att åsi­do­sätta vad som ålig­ger honom eller henne i tjäns­ten eller upp­dra­get har begått annan brotts­lig gär­ning än tryck­fri­hets­brott eller ytt­ran­de­fri­hets­brott. Ger utred­ningen i ärende ombuds­man anled­ning anta att sådan brotts­lig gär­ning begåtts, tilläm­pas vad som före­skrivs i lag om för­un­der­sök­ning, åtal och åtals­un­der­lå­telse samt om all­män åkla­ga­res befo­gen­he­ter i övrigt i fråga om brott under all­mänt åtal. I mål som har väckts vid tings­rätt bör talan full­föl­jas till Högsta dom­sto­len endast om syn­ner­liga skäl för­an­le­der det.

Om befatt­nings­ha­vare genom att åsi­do­sätta vad som ålig­ger honom eller henne i tjäns­ten eller upp­dra­get gjort sig skyl­dig till fel, som kan beiv­ras genom disci­pli­närt för­fa­rande, får ombuds­man göra anmä­lan till den som har befo­gen­het att besluta om disci­plin­på­följd. Om det, när det gäl­ler den som är legi­ti­me­rad eller annars behö­rig att utöva yrke inom hälso-​​ och sjuk­vår­den, tand­vår­den, detalj­han­deln med läke­me­del eller inom dju­rens hälso-​​ och sjuk­vård, finns skäl att besluta om åter­kal­lelse av legi­ti­ma­tio­nen eller behö­rig­he­ten, får ombuds­man göra anmä­lan om detta till den som har befo­gen­het att besluta i frå­gan. Mot­sva­rande anmä­lan får göras i fråga om begräns­ning av sådan legi­ti­me­rad yrkes­ut­ö­vares behö­rig­het, om denne har miss­bru­kat sin behö­rig­het på något annat sätt. Om det, när det gäl­ler den som är legi­ti­me­rad yrkes­ut­ö­vare inom hälso-​​ och sjuk­vår­den, tand­vår­den, detalj­han­deln med läke­me­del eller dju­rens hälso-​​ och sjuk­vård, finns skäl att före­skriva prö­vo­tid, får ombuds­man göra anmä­lan om detta till den som har befo­gen­het att besluta i frå­gan.

Anser ombuds­man det vara påkal­lat att befatt­nings­ha­vare avske­das eller avstängs från sin tjänst på grund av brotts­lig gär­ning eller grov eller upp­re­pad tjäns­te­för­se­else, får han eller hon göra anmä­lan härom till den som har befo­gen­het att besluta om sådan åtgärd.

När ombuds­man har gjort anmä­lan i ett sådant ärende som avses i tredje eller fjärde styc­ket ska han eller hon i ären­det få till­fälle att kom­plet­tera egen utred­ning och att yttra sig över utred­ning som har till­förts ären­det av någon annan samt att när­vara, om munt­ligt för­hör hålls. Vad som nu har sagts gäl­ler dock inte ären­den om avstäng­ning. Lag (2010:664).

7 §   Har myn­dig­het med­de­lat beslut mot befatt­nings­ha­vare i ärende om tillämp­ningen av sär­skilda bestäm­mel­ser för tjäns­te­män i lag eller annan för­fatt­ning om disci­pli­n­an­svar eller om avske­dande eller avstäng­ning från tjäns­ten på grund av brotts­lig gär­ning eller tjäns­te­för­se­else, får ombuds­man föra talan vid dom­stol om änd­ring i beslu­tet. Det­samma gäl­ler i fråga om myn­dig­hets beslut i ärende om disci­pli­n­an­svar mot den som till­hör hälso-​​ och sjuk­vårds­per­so­na­len eller djur­häl­so­per­so­na­len eller är krigs­man eller disci­pli­n­an­sva­rig enligt lagen (1994:1811) om disci­pli­n­an­svar inom total­för­sva­ret, m.m. samt i fråga om myn­dig­hets beslut i ärende om prö­vo­tid eller sådan behö­rig­hets­fråga som avses i 6 § tredje styc­ket. När­mare bestäm­mel­ser om sådan talan med­de­las i lag eller annan för­fatt­ning.

Har befatt­nings­ha­vare enligt vad därom är före­skri­vet sökt änd­ring vid dom­stol i beslut som avses i första styc­ket och har beslu­tet till­kom­mit efter anmä­lan av ombuds­man, före­trä­der ombuds­man­nen det all­männa som befatt­nings­ha­va­rens mot­part i tvis­ten. Det­samma gäl­ler, om ombuds­man­nen har sökt änd­ring i beslu­tet.

Vad i lag eller annan för­fatt­ning är före­skri­vet om arbets­gi­vare ska i fråga om tvis­ter som avses i denna para­graf äga mot­sva­rande tillämp­ning på ombuds­man.
Bestäm­mel­serna i 4 kap. 7 § och 5 kap. 1 § första styc­ket lagen (1974:371) om rät­te­gången i arbets­tvis­ter ska dock ej tilläm­pas i fråga om tvist i vil­ken ombuds­man för talan.
Lag (2009:323).

8 §   Ombuds­man bör ej ingripa mot lägre befatt­nings­ha­vare utan själv­stän­diga befo­gen­he­ter, om det inte finns sär­skilda skäl för ett ingri­pande.

9 §   I rege­rings­for­men finns före­skrif­ter om ombuds­mans befo­gen­het att väcka åtal mot leda­mot av Högsta dom­sto­len eller Högsta för­valt­nings­dom­sto­len och väcka talan om skil­jande eller avstäng­ning av sådan leda­mot från anställ­ningen eller skyl­dig­het för leda­mot att genomgå läkar­un­der­sök­ning.
Lag (2010:1413).

10 §   En ombuds­man är skyl­dig att väcka och utföra åtal som kon­sti­tu­tions­ut­skot­tet enligt 13 kap. 3 § rege­rings­for­men har beslu­tat mot ett stats­råd samt åtal som ett riks­dags­ut­skott enligt vad som är före­skri­vet har beslu­tat mot en befatt­nings­ha­vare hos riks­da­gen eller dess organ, dock inte åtal mot en annan ombuds­man.

En ombuds­man är även skyl­dig att biträda ett utskott med för­un­der­sök­ningen mot en sådan befatt­nings­ha­vare som nämns i första styc­ket och med en sådan sär­skild utred­ning av omstän­dig­he­ter som kan ligga till grund för att skilja en riks­re­vi­sor från upp­dra­get som avses i 13 kap. 7 § andra styc­ket riks­dags­ord­ningen. Lag (2018:1905).

11 §   Ombuds­män­nen skall årli­gen senast den 15 novem­ber till­ställa riks­da­gen en tryckt ämbets­be­rät­telse avse­ende tiden den 1 juli när­mast före­gå­ende år-​-den 30 juni inne­va­rande år. Berät­tel­sen skall inne­hålla redo­gö­relse för de åtgär­der som vid­ta­gits med stöd av 4 § första styc­ket och 6 § andra-​​-​fjärde styc­ket och 7 § samt för andra vik­ti­gare beslut som ombuds­män­nen har med­de­lat. Berät­tel­sen skall även uppta en över­sikt över verk­sam­he­ten i övrigt. Lag (1988:355).

Orga­ni­sa­tion

12 §   Enligt 13 kap. 2 § riks­dags­ord­ningen är chefsju­sti­ti­e­om­buds­man­nen admi­nist­ra­tiv chef och bestäm­mer inrikt­ningen av verk­sam­he­ten i stort. Chefsju­sti­ti­e­om­buds­man­nen ansva­rar inför riks­da­gen för verk­sam­he­ten och ska se till att den bedrivs effek­tivt och enligt gäl­lande rätt, att den redo­vi­sas på ett till­för­lit­ligt och rätt­vi­sande sätt samt att Riks­da­gens ombuds­män hus­hål­lar väl med sta­tens medel.

Chefsju­sti­ti­e­om­buds­man­nen ska, efter sam­råd med övriga ombuds­män, i arbets­ord­ning med­dela bestäm­mel­ser om orga­ni­sa­tio­nen av verk­sam­he­ten och om ansvars­om­rå­den för var och en av ombuds­män­nen, besluta om verk­sam­hets­plan för myn­dig­he­ten samt besluta om års­re­do­vis­ning och för­slag till anslag på sta­tens bud­get för Riks­da­gens ombuds­män.

Bestäm­mel­ser om intern­re­vi­sion och intern styr­ning och kon­troll finns i lagen (2016:1091) om bud­get och eko­no­mi­ad­mi­nist­ra­tion för riks­da­gens myn­dig­he­ter.
Lag (2016:1094).

13 §   För verk­sam­he­ten skall fin­nas en expe­di­tion (ombuds­man­na­ex­pe­di­tio­nen). Vid denna är anställda en kansli­chef samt byrå­che­fer och övriga tjäns­te­män enligt per­sonal­för­teck­ning. I mån av behov och till­gång på medel får chefsju­sti­ti­e­om­buds­man­nen anlita annan per­so­nal samt exper­ter och sak­kun­niga. Chefsju­sti­ti­e­om­buds­man­nen bestäm­mer om per­so­na­lens tjänst­gö­ring.

Kansli­che­fen skall under chefsju­sti­ti­e­om­buds­man­nen leda arbe­tet inom ombuds­man­na­ex­pe­di­tio­nen och i övrigt lämna ombuds­män­nen erfor­der­ligt biträde.

14 §   För arbe­tet inom ombuds­man­na­ex­pe­di­tio­nen med­de­lar chefsju­sti­ti­e­om­buds­man­nen de råd och anvis­ningar som behövs utö­ver denna instruk­tion och vad som före­skrivs i arbets­ord­ningen.

Chefsju­sti­ti­e­om­buds­man­nen skall sam­råda med kon­sti­tu­tions­ut­skot­tet i orga­ni­sa­tions­frå­gor av större vikt.

Innan justi­ti­e­om­buds­man påkal­lar sam­råd med kon­sti­tu­tions­ut­skot­tet skall han ha sam­rått med chefsju­sti­ti­e­om­buds­man­nen. Lag (1990:1507).

15 §   Chefsju­sti­ti­e­om­buds­man­nen får obe­ro­ende av vad som föl­jer av arbets­ord­ning genom sär­skilt beslut före­skriva att visst ärende eller grupp av ären­den ska hän­skju­tas till honom eller någon av de andra ombuds­män­nen.

Chefsju­sti­ti­e­om­buds­man­nen får vidare i arbets­ord­ning eller genom sär­skilt beslut bemyn­diga

tjäns­te­man vid ombuds­man­na­ex­pe­di­tio­nen att vid­taga åtgärd för ären­des bere­dande, samt

kansli­chef att besluta i admi­nist­ra­tiva frå­gor, dock ej om anstäl­lande av byrå­chef.

Chefsju­sti­ti­e­om­buds­man­nen beslu­tar om ställ­fö­re­trä­dande ombuds­mans tjänst­gö­ring som ombuds­man. Ställ­fö­re­trä­dande ombuds­man får tas i anspråk för tjänst­gö­ring om någon ombuds­man på grund av en längre tids sjuk­dom blir för­hind­rad att utöva sin tjänst eller det av annat sär­skilt skäl före­lig­ger behov av ställ­fö­re­trä­dande ombuds­mans tjänst­gö­ring. Lag (2011:271).

16 §   När chefsju­sti­ti­e­om­buds­man­nen har semes­ter eller är hind­rad att utöva sin tjänst skall den av de andra ombuds­män­nen som varit ombuds­man längst tid tjänst­göra i hans ställe. Om två eller flera varit ombuds­män lika länge, har den äldste av dem före­träde.
Lag (1995:404).

Om kla­go­mål

17 §   Kla­go­mål bör anfö­ras skrift­li­gen. I kla­go­skrif­ten bör anges den myn­dig­het som kla­go­må­let vän­der sig mot, den åtgärd som kla­go­må­let avser, tid­punk­ten för åtgär­den samt kla­gan­dens namn och adress. Inne­har kla­gan­den hand­ling, som är av bety­delse för ären­dets utre­dande och bedö­mande, bör den bifo­gas.

Den som är berö­vad sin fri­het får sända skrift till ombuds­män­nen utan hin­der av de inskränk­ningar i rät­ten att sända brev och andra hand­lingar som gäl­ler för honom.

På kla­gan­dens begä­ran skall på expe­di­tio­nen utfär­das bevis att hans kla­go­skrift inkom­mit dit.

All­männa bestäm­mel­ser om hand­lägg­ningen

18 §   Om ett ärende är av sådan beskaf­fen­het att det lämp­li­gen kan utre­das och prö­vas av någon annan myn­dig­het än ombuds­män­nen och om myn­dig­he­ten inte tidi­gare har prö­vat saken, får en ombuds­man över­lämna ären­det till denna myn­dig­het för hand­lägg­ning. Endast ett ärende som har väckts genom kla­go­mål får över­läm­nas till Justi­ti­e­kans­lern och endast efter över­ens­kom­melse med denne.

Om ett kla­go­mål avser en befatt­nings­ha­vare som är advo­kat och om frå­gan som har väckts genom kla­go­må­let är sådan att den enligt 8 kap. 6 § första styc­ket rät­te­gångs­bal­ken kan prö­vas av något organ inom advo­kat­sam­fun­det, får en ombuds­man över­lämna kla­go­må­let till sam­fun­det för hand­lägg­ning.

En sådan sär­skild utred­ning av omstän­dig­he­ter som kan ligga till grund för att skilja en riks­re­vi­sor från upp­dra­get som avses i 13 kap. 7 § andra styc­ket riks­dags­ord­ningen får inte över­läm­nas enligt första styc­ket. Lag (2018:1905).

19 §   Ombuds­man bör skynd­samt lämna kla­gan­den besked om huruvida kla­go­må­let avvi­sas, avskrivs från hand­lägg­ning, över­läm­nas till annan enligt 18 § eller upp­tas till utred­ning.

20 §   Ombuds­man bör ej till utred­ning uppta för­hål­lan­den, som lig­ger mer än två år till­baka i tiden, om ej sär­skilda skäl före­lig­ger.

21 §   Ombuds­man ska verk­ställa de utred­nings­åt­gär­der som fordras för pröv­ning av kla­go­mål och andra ären­den.

När ombuds­man enligt rege­rings­for­mens före­skrif­ter begär upp­lys­ningar och ytt­ran­den i andra ären­den än dem där han eller hon har beslu­tat att inleda för­un­der­sök­ning, får han eller hon före­lägga vite om högst 10 000 kro­nor. Ombuds­man får utdöma för­sut­tet vite.

Kan det miss­tän­kas att befatt­nings­ha­vare som omfat­tas av bestäm­mel­serna om disci­pli­n­an­svar i lagen (1994:260) om offent­lig anställ­ning har gjort sig skyl­dig till tjäns­te­för­se­else, för vil­ken disci­plin­på­följd bör åläg­gas, och kan det befa­ras att en skrift­lig under­rät­telse enligt 17 § nämnda lag inte kan till­stäl­las honom eller henne inom två år efter för­se­el­sen, får ombuds­man utfärda mot­sva­rande under­rät­telse. Vad som nu har sagts gäl­ler även för den som omfat­tas av bestäm­mel­ser om disci­pli­n­an­svar och om mot­sva­rande under­rät­telse i någon annan för­fatt­ning. Lag (2010:1413).

22 §   Ombuds­man får upp­dra åt annan att leda för­un­der­sök­ning som han har beslu­tat och att väcka och utföra åtal som han har beslu­tat, om inte åtgär­den avser leda­mot av Högsta dom­sto­len eller Högsta för­valt­nings­dom­sto­len.

Beslut att över­klaga dom eller beslut till högre rätt får inte fat­tas av annan än ombuds­man.

I fall som avses i 7 § får ombuds­man för­ordna tjäns­te­man vid ombuds­man­na­ex­pe­di­tio­nen att föra talan på ombuds­man­nens väg­nar.

I ärende som avses i 6 § tredje eller fjärde styc­ket får ombuds­man bemyn­diga tjäns­te­man vid ombuds­man­na­ex­pe­di­tio­nen att vidta behöv­liga hand­lägg­nings­åt­gär­der.

Ombuds­man får genom sär­skilt beslut bemyn­diga tjäns­te­man vid ombuds­man­na­ex­pe­di­tio­nen att på ombuds­man­nens väg­nar dels verk­ställa inspek­tion, dels fatta beslut i ären­den som väckts genom kla­go­mål. Sådant bemyn­di­gande får inte inne­fatta rätt att
   1. göra fram­ställ­ning enligt 4 § första styc­ket,
   2. göra utta­lande enligt 6 § första styc­ket,
   3. vidta åtgärd mot befatt­nings­ha­vare enligt 6 § andra, tredje eller fjärde styc­ket,
   4. över­lämna ärende till annan myn­dig­het enligt 18 §, eller
   5. fatta beslut i ärende som avgörs efter att skrift­ligt ytt­rande eller skrift­liga upp­lys­ningar inhäm­tats från berörd myn­dig­het eller tjäns­te­man. Lag (2011:271).

23 §   Ärende avgörs efter före­drag­ning, som ankom­mer på tjäns­te­man vid ombuds­man­na­ex­pe­di­tio­nen eller sär­skilt utsedd före­dra­gande.
Beslut att avvisa ärende eller avskriva ärende från hand­lägg­ning kan dock fat­tas utan före­drag­ning. Ombuds­man kan också avgöra annat ärende utan före­drag­ning, om sär­skilda skäl för­an­le­der det.

En hand­ling som har getts in till Riks­da­gens ombuds­män i ett ärende, får inte åter­läm­nas för­rän ären­det avgjorts. Om ori­gi­nal­hand­lingen i ett sådant fall inte finns hos någon myn­dig­het, får åter­läm­nan­det för­e­nas med vill­kor om att bestyrkt kopia av hand­lingen ges in.
Lag (1994:1649).

24 §   Dia­rier skall föras över samt­liga ären­den och däri vid­tagna åtgär­der.

I fråga om varje beslut skall vid ombuds­man­na­ex­pe­di­tio­nen fin­nas hand­ling, som utvi­sar vem som har fat­tat beslu­tet och vem som har varit före­dra­gande samt beslu­tets dag och inne­håll. Regi­stra­tur skall hål­las över sär­skilt upp­satta beslut.

Pro­to­koll förs vid inspek­tio­ner och när pro­to­koll fordras av annan orsak.

Övriga bestäm­mel­ser

25 §   Sam­ti­digt som ämbets­be­rät­tel­sen läm­nas till riks­da­gen skall dia­rier, pro­to­koll och regi­stra­tur för den tid berät­tel­sen avser läm­nas till kon­sti­tu­tions­ut­skot­tet.

26 §   Ombuds­man­na­ex­pe­di­tio­nen skall hål­las öppen för all­män­he­ten under tid som chefsju­sti­ti­e­om­buds­man­nen bestäm­mer.

27 §   Expe­di­tion skall utfär­das utan avgift om det inte finns sär­skilda skäl att ta ut avgift.

Om avgift skall tas ut skall den bestäm­mas med led­ning av de reg­ler som gäl­ler för stat­liga myn­dig­he­ter i all­män­het.

Avgifts­be­slut får inte över­kla­gas.

Riks­da­gens ombuds­män får dis­po­nera avgifts­in­koms­terna.
Lag (2006:1000).

Avgifts­be­slut får ej över­kla­gas.

28 §   Chefsju­sti­ti­e­om­buds­man­nen till­sät­ter tjäns­ter vid ombuds­man­na­ex­pe­di­tio­nen och antar per­so­nal i övrigt, i den mån han inte enligt 15 § över­lå­ter dessa upp­gif­ter på kansli­che­fen.

29 §   Om över­kla­gande av beslut som gäl­ler tjäns­te­till­sätt­ning eller eljest rör tjäns­te­man vid expe­di­tio­nen, före­skrivs i lagen (1989:186) om över­kla­gande av admi­nist­ra­tiva beslut av riks­dags­för­valt­ningen och riks­da­gens myn­dig­he­ter.
Lag (2000:424).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1986:765
   1. Denna lag trä­der i kraft dagen efter den dag då val av den chefsju­sti­ti­e­om­buds­man som avses i den nya lagen första gången för­rät­tats. I riks­dags­ord­ningen finns bestäm­mel­ser om när sådant val skall ske.
   2. Genom denna lag upp­hävs lagen (1975:1057) med instruk­tion för justi­ti­e­om­buds­män­nen. Den äldre lagens bestäm­mel­ser om till­syns­om­råde i 12 § tredje styc­ket, om gemen­sam ombuds­man­na­ex­pe­di­tion i 13 § första styc­ket och om sam­råd i 14 och 15 §§ samt 27 § första styc­ket skall dock gälla för justi­ti­e­om­buds­man från den tidi­gare orga­ni­sa­tio­nen så länge hans val­pe­riod löper. Vad som där­vid sägs i äldre lag om den ombuds­man som är admi­nist­ra­tiv chef skall gälla chefsju­sti­ti­e­om­buds­man enligt den nya lagen. För justi­ti­e­om­buds­man, vars val­pe­riod löper vid ikraft­trä­dan­det, gäl­ler ej bestäm­mel­serna i 4 § andra styc­ket, 5 § andra styc­ket och 14 § tredje styc­ket.
   3. Före den 1 juni 1987 skall vad som sägs om till­syn i 2 § andra styc­ket gälla krigs­män av lägst över­fu­rirs grad och dem som inne­har mot­sva­rande tjäns­te­ställ­ning. Vidare skall 21 § tredje styc­ket tredje meningen tilläm­pas först efter utgången av maj 1987.

1988:1397

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1989 såvitt avser vice riks­banks­che­fer och riks­ban­kens direk­tion samt i övrigt den 1 juli 1989.
Vik­tiga lagar inom för­valt­nings­rät­ten
JP Info­nets för­valt­nings­rätts­liga tjäns­ter

JP Info­nets för­valt­nings­rätts­liga tjäns­ter

Han­te­rar du för­valt­nings­rätts­liga frå­ge­ställ­ningar i ditt arbete? Vi på JP Info­net kan hjälpa dig att reda ut för­valt­nings­rätts­liga frå­gor oav­sett om du arbe­tar på en kom­mun, stat­lig myn­dig­het, dom­stol eller advo­kat­byrå. Vi ger råd och stöd med bland annat hand­lägg­ning, kom­mu­nal­rätt, dele­ga­tions­ord­ningar, offent­lig­het och sek­re­tess, ompröv­ning av beslut och lag­lig­hets­pröv­ning. Se allt inom för­valt­nings­rätt.