Lag (1989:1007) om överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om folkbokföring

Den överenskommelse om folkbokföring som Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge undertecknade den 8 maj 1989 skall gälla för Sveriges del. Överenskommelsen är avfattad på svenska, danska, finska, isländska och norska. Samtliga texter har samma giltighet. Den för Sverige utfärdade texten framgår av bilaga till denna lag. De övriga texterna skall kungöras genom publicering i Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ).

*/k/ Bilaga */-k/

/r1/ Överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om folkbokföring

Regeringarna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har, för att underlätta folkbokföringen i de avtalsslutande länderna, överenskommit om följande:

/r4/ Artikel 1

Denna överenskommelse gäller personer som är registrerade såsom bosatta i ett av de avtalsslutande länderna och som avser att flytta eller som har flyttat till ett annat av dessa länder. Tidsbegränsad vistelse som varar mindre än sex månader anses normalt inte som flyttning.

/r4/ Artikel 2
   1. Den som avser att flytta från ett av de avtalsslutande länderna till ett annat av dessa länder, skall anmäla detta till den lokala registreringsmyndigheten i utflyttningslandet.

Nämnda myndighet tillställer genast den flyttande internordiskt flyttningsbetyg med bifogad blankett för internordiskt flyttningsbevis. Betyget är giltigt i tre månader från dagen för utfärdandet.
   2. Den som har flyttat från ett av de avtalsslutande länderna och efter inflyttning bosatt sig i ett annat av dessa länder, skall inom den tid som gäller för flyttningsanmälan inom sistnämnda land, anmäla inflyttningen till den lokala registreringsmyndigheten. Samtidigt därmed skall han lämna det flyttningsbetyg med bifogad blankett för internordiskt flyttningsbevis som nämns i punkt 1. Har han inte flyttningsbetyg, skall den lokala registreringsmyndigheten rekvirera flyttningsbetyg från den lokala registreringsmyndigheten i utflyttningslandet. Det åligger nämnda myndighet att genast lämna sådant betyg till den lokala registreringsmyndigheten i inflyttningslandet så att detta är myndigheten tillhanda senast 14 dagar efter rekvisitionen.
   3. Den lokala registreringsmyndigheten i inflyttningslandet beslutar om en person skall registreras som bosatt i inflyttningslandet.

Registrering kan enbart ske med stöd av flyttningsbetyg. Så snart registreringen är gjord, skall den lokala registreringsmyndigheten i utflyttningslandet underrättas. Underrättelse sker genom översändande av internordiskt flyttningsbevis.

Finner den lokala registreringsmyndigheten skäl att anta att den som har anmält flyttning bör anses som bosatt på annan ort i inflyttningslandet, skall myndigheten hänvisa honom till den lokala registreringsmyndigheten på den orten. Flyttningsbetyget återlämnas till honom med påteckning om hänvisningen.

Anser den lokala registreringsmyndigheten att den som har lämnat ett flyttningsbetyg inte kan anses som bosatt inom registreringsområdet, och föreligger inte fall som avses i föregående stycke, antecknas beslutet på blanketten för flyttningsbevis samtidigt som den flyttande underrättas. Flyttningsbetyget behålls av registreringsmyndigheten. Blanketten för flyttningsbevis skall genast återsändas till den lokala registreringsmyndighet som har utfärdat flyttningsbetyget.

Först när flyttningsbeviset har återkommit skall den lokala registreringsmyndigheten i utflyttningslandet avföra den flyttande från registret. Som dag för utflyttningen anges den dag som inflyttningslandet registrerat som inflyttningsdag.
   4. Har den lokala registreringsmyndigheten i utflyttningslandet inte återfått flyttningsbeviset inom en månad från den dag som uppgetts som flyttningsdag, skall myndigheten vända sig direkt till den lokala registreringsmyndigheten i inflyttningslandet för att få de upplysningar som fordras med hänsyn till registreringen. Detsamma gäller om en lokal registreringsmyndighet har anledning att anta att en registerförd person har flyttat till ett annat av de avtalsslutande länderna.

/r4/ Artikel 3

Frågan om en person enligt denna överenskommelse skall anses som bosatt eller inte bosatt i inflyttningslandet avgörs enligt lagstiftningen i detta land.

Om den lokala registreringsmyndigheten i utflyttningslandet anser att registreringen inte är riktig, kan den ta upp frågan med den lokala registreringsmyndigheten i inflyttningslandet. Om enighet inte uppnås, kan den lokala registreringsmyndigheten i utflyttningslandet anmäla frågan till landets centrala registreringsmyndighet som i sin tur kan ta upp frågan med inflyttningslandets centrala registreringsmyndighet.

Som inflyttningsland anses det land som en person har bosatt sig i efter inflyttning från ett annat land. Detta gäller så länge som de faktiska bostadsförhållandena är desamma som då inflyttningen skedde.

/r4/ Artikel 4

De avtalsslutande länderna förbinder sig ömsesidigt att lämna de upplysningar som anses nödvändiga för bedömningen av bosättningsfrågan och att lämna underrättelse om de beslut som fattas.

/r4/ Artikel 5

Med lokal registreringsmyndighet avses i denna överenskommelse:

i Danmark       folkregistret,

i Finland       registerbyrån,

i Island        nationalregistret,

i Norge         folkregistret,

i Sverige       pastorsämbetet (i Stockholm och Göteborg den lokala 

                skattemyndigheten).

                Från och med den 1 juli 1991 den lokala 

                skattemyndigheten. 

/r4/ Artikel 6

Formulär till internordiskt flyttningsbetyg och flyttningsbevis skall innehålla upplysningar om: 1. utflyttningsland, 2. kommun (i Sverige församling), 3. adress, 4. inflyttningsland, 5. kommun (i Sverige församling), 6. adress, 7. uppgiven flyttningsdag, 8. namn, 9. föräldrar, 10. make/maka, 11. kön, 12. födelsetid, 13. födelseort, 14 civilstånd och datum, 15. medborgarskap, 16. tidigare bosättning i inflyttningslandet, 17. namn och födelsetid på icke medflyttande make/maka, 18. namn och födelsetid på icke medflyttande förälder (för barn under 18 år), 19. anmärkningar. Vidare skall formulären ange datum för flyttningsbetygets utfärdande, stämpel och underskrift, registrerad inflyttningsdag samt de tidsfrister som gäller i de olika länderna för flyttningsanmälan på inflyttningsorten.

De avtalsslutande ländernas formulär till flyttningsbetyg och flyttningsbevis skall ha samma form och innehåll men avfattas på respektive lands språk. Formulären skall fastställas efter samråd mellan de centrala myndigheterna i de avtalsslutande länderna.

/r4/ Artikel 7

Överenskommelsen träder i kraft den 1 januari, 1 april, 1 juli eller 1 oktober som infaller närmast efter det att tre månader förflutit från den dag då samtliga parter har meddelat det norska utrikesdepartementet att de har godkänt överenskommelsen.

För Färöarna och Grönland träder dock överenskommelsen i kraft den 1 januari, 1 april, 1 juli eller 1 oktober som infaller närmast efter det att tre månader förflutit sedan Danmarks regering har meddelat det norska utrikesdepartementet att förutsättningarna för ikraftträdande är uppfyllda.

Det norska utrikesdepartementet meddelar de övriga parterna om mottagandet av dessa meddelanden och om tidpunkten för överenskommelsens ikraftträdande.

/r4/ Artikel 8

Samtidigt som denna överenskommelse träder i kraft upphävs den nordiska överenskommelsen om folkbokföring från den 5 december 1968.

/r4/ Artikel 9

En part kan i förhållande till var och en av de andra parterna säga upp överenskommelsen med en uppsägningstid av sex månader. Överenskommelsen upphör därefter att gälla från och med nästkommande 1 januari eller 1 juli. Uppsägning skall ske genom skriftlig underrättelse till berörd part och det norska utrikesdepartementet. Det norska utrikesdepartementet underrättar de övriga parterna om mottagandet av sådant meddelande och om dess innehåll.

/r4/ Artikel 10

Originaltexten till denna överenskommelse deponeras hos det norska utrikesdepartementet, som tillställer de övriga parterna bestyrkta kopior därav.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat denna överenskommelse.

Som skedde i Reykjavik den 8 maj 1989 i ett exemplar på danska, finska, isländska, norska och svenska språken som alla har lika giltighet.