SFS 2001:453 Socialtjänstlag

1

Svensk författningssamling

Socialtjänstlag;

utfärdad den 7 juni 2001.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs följande.

1 kap. Socialtjänstens mål

1 §

Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund

främja människornas

– ekonomiska och sociala trygghet,
– jämlikhet i levnadsvillkor,
– aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin

och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och
gruppers egna resurser.

Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämman-

derätt och integritet.

2 §

När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till bar-

nets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år.

3 §

Bestämmelser om vård utan samtycke ges i lagen (1988:870) om vård

av missbrukare i vissa fall och i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser
om vård av unga.

2 kap. Kommunens ansvar

1 §

Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område.

2 §

Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen

får det stöd och den hjälp som de behöver.

Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra

huvudmän.

I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asyl-

sökande m.fl. finns särskilda bestämmelser i den lagen.

I 3 § och 16 kap. 2 § finns föreskrifter om ansvar i vissa fall för annan

kommun än den som den enskilde vistas i.

1

Prop. 2000/01:80, bet. 2000/01:SoU18, rskr. 2000/01:259.

SFS 2001:453

Utkom från trycket
den 19 juni 2001

2

SFS 2001:453

3 §

En person som önskar flytta till en annan kommun, men till följd av ål-

derdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av
omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig där
utan att inflyttningskommunen erbjuder behövliga insatser, får hos den kom-
munen ansöka om sådana insatser. En sådan ansökan skall behandlas som
om den enskilde vore bosatt i inflyttningskommunen.

Det förhållandet att sökandens behov är tillgodosedda i hemkommunen

får inte beaktas vid prövning av en sådan ansökan.

Hemkommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som in-

flyttningskommunen kan behöva för att kunna pröva ansökan.

4 §

Kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av den eller de

nämnder som kommunfullmäktige bestämmer.

Vad som i denna lag eller annan författning sägs om socialnämnd gäller i

förekommande fall den eller de nämnder som utses enligt första stycket.

5 §

Kommunen får sluta avtal med annan om att utföra kommunens upp-

gifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhanda-
hålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsut-
övning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till ett bo-
lag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ.

6 §

Kommunen får även träffa överenskommelse med landstinget, den all-

männa försäkringskassan och länsarbetsnämnden om att, inom ramen för so-
cialtjänstens uppgifter, samverka i syfte att uppnå en effektivare användning
av tillgängliga resurser. Kommunen skall bidra till finansieringen av sådan
verksamhet som bedrivs i samverkan.

Riksrevisionsverket får granska sådan verksamhet som bedrivits i samver-

kan med och delvis finansierats av försäkringskassan eller länsarbetsnämn-
den. Vid en sådan granskning har Riksrevisionsverket rätt att ta del av de
uppgifter som behövs för att granska verksamheten.

3 kap. Socialnämndens uppgifter

1 §

Till socialnämndens uppgifter hör att

– göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,
– medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsor-

gan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommu-
nen,

– informera om socialtjänsten i kommunen,
– genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättning-

arna för goda levnadsförhållanden,

– svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekono-

misk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.

2 §

Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen skall bygga på

nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utform-
ningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden skall också
verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så
att de blir lätt tillgängliga för alla.

3

SFS 2001:453

Socialnämnden skall även i övrigt ta initiativ till och bevaka att åtgärder

vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och
ungdom, äldre och andra grupper som har behov av samhällets särskilda
stöd. Socialnämnden skall i sin verksamhet främja den enskildes rätt till ar-
bete, bostad och utbildning.

3 §

Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet.

För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med

lämplig utbildning och erfarenhet.

Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas

och säkras.

4 §

Socialnämnden skall i den uppsökande verksamheten upplysa om soci-

altjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt
skall nämnden härvid samverka med andra samhällsorgan och med organi-
sationer och andra föreningar.

5 §

Socialnämndens insatser för den enskilde skall utformas och genom-

föras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med
andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.

När en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning så långt det är möjligt

klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder
och mognad.

6 §

Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan

liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha
kontakt med andra.

Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom rådgiv-

ningsbyråer, socialcentraler och liknande, social jour eller annan därmed
jämförlig verksamhet.

Nämnden kan utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj med

uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga
angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. För barn som
inte har fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnets vårdnadshavare
begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år får kontaktperson utses
endast om barnet självt begär eller samtycker till det.

7 §

Socialnämnden skall arbeta för att förebygga och motverka missbruk

av alkohol och andra beroendeframkallande medel.

Socialnämnden skall genom information till myndigheter, grupper och en-

skilda och genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverk-
ningar av missbruk och om de hjälpmöjligheter som finns.

4 kap. Rätten till bistånd

1 §

Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodo-

sedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning
(försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.

4

SFS 2001:453

Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att
leva ett självständigt liv.

2 §

Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 § om det

finns skäl för det.

3 §

Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för

1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och

hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift,

2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i

fackförening och arbetslöshetskassa.

Skäliga kostnader enligt första stycket 1 skall i enlighet med vad reger-

ingen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm
(riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållsty-
pers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall soci-
alnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får
också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns
särskilda skäl för detta.

4 §

Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under

viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetens-
höjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig
arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och

1. inte har fyllt tjugofem år, eller
2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetens-

höjande insatser, eller

3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men

under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.

Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket

skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja
sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in
på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den
skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål
och förutsättningar.

Socialnämnden skall samråda med länsarbetsnämnden innan beslut fattas

enligt första stycket.

5 §

Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller

annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4 §, får fortsatt
försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon
utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verk-
samheten.

6 §

Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet en-

ligt 4 § skall därvid inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den en-
skilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar
sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, skall han eller hon dock
likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1–9 §§, 3 kap. 1–4 §§

5

SFS 2001:453

och 7–14 §§, 4 kap. 1–4 §§ och 8–10 §§ samt 7–9 kap. arbetsmiljölagen
(1977:1160) och av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper

Barn och unga

1 §

Socialnämnden skall

– verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhål-

landen,

– i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveck-

ling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom,

– med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom

som har visat tecken till en ogynnsam utveckling,

– aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och

ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroende-
framkallande medel samt dopningsmedel,

– i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riske-

rar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om
hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det
egna hemmet,

– i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd

och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende,
umgänge eller adoption har avgjorts.

2 §

När ett barns bästa kräver det, får socialnämnden förbjuda eller be-

gränsa möjligheterna för en person som har sitt hem inom kommunen att i
hemmet ta emot andras barn.

Ett sådant förbud omfattar inte fall då det med hänsyn till särskilda om-

ständigheter är uppenbart befogat att ett barn tas emot i hemmet.

3 §

Kommunen skall sörja för

– att föräldrar kan erbjudas samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå

enighet i frågor som gäller vårdnad, boende och umgänge (samarbetssamtal)
samt

– att föräldrar får hjälp att träffa avtal enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra

stycket eller 15 a § andra stycket föräldrabalken.

Kommunen skall sörja för att familjerådgivning genom kommunens för-

sorg eller annars genom lämplig yrkesmässig rådgivare kan erbjudas dem
som begär det.

Med familjerådgivning avses i denna lag en verksamhet som består i sam-

tal med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och famil-
jer.

Äldre människor

4 §

Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att

leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och me-
ningsfull tillvaro i gemenskap med andra.

6

SFS 2001:453

5 §

Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostäder

och skall ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåt-
komlig service.

Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service och omvård-

nad för äldre människor som behöver särskilt stöd.

6 §

Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i

kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa
om socialtjänstens verksamhet på detta område.

Kommunen skall planera sina insatser för äldre. I planeringen skall kom-

munen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisa-
tioner.

Människor med funktionshinder

7 §

Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska

eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att
delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.

Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull

sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes
behov av särskilt stöd.

Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till

följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant bo-
ende.

8 §

Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i

kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i
sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa
områden.

Kommunen skall planera sina insatser för människor med fysiska och

psykiska funktionshinder. I planeringen skall kommunen samverka med
landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer.

Missbrukare

9 §

Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får

den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbru-
ket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vår-
den och noga bevaka att planen fullföljs.

Anhörigvårdare

10 §

Socialnämnden bör genom stöd och avlösning underlätta för dem som

vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har funktions-
hinder.

Brottsoffer

11 §

Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes

anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att

7

SFS 2001:453

kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet
kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.

Bemyndigande

12 §

För insatser inom omsorger om äldre människor eller människor med

funktionshinder får regeringen, eller den myndighet som regeringen bestäm-
mer, meddela sådana föreskrifter som behövs till skydd för enskildas liv,
personliga säkerhet eller hälsa.

6 kap. Vård i familjehem och i hem för vård eller boende

Allmänna bestämmelser om vård utanför det egna hemmet

1 §

Socialnämnden skall sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett

annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller
boende.

Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har ta-

gits emot i ett annat hem än det egna får god vård.

Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med

anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön.

2 §

Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till familjehem och

hem för vård eller boende för enskilda och familjer som behöver vårdas och
bo utanför det egna hemmet. Enligt 3 § skall dock behovet av vissa hem till-
godoses av staten.

3 §

Behovet av sådana hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med sär-

skilda bestämmelser om vård av unga samt 22 och 23 §§ lagen (1988:870)
om vård av missbrukare i vissa fall skall tillgodoses av staten. Statens insti-
tutionsstyrelse är central förvaltningsmyndighet för dessa hem. Styrelsen le-
der och har tillsyn över verksamheten vid hemmen.

Statens institutionsstyrelse får, om det finns särskilda skäl för det, genom

avtal uppdra åt ett landsting eller en kommun att inrätta och driva ett sådant
hem som avses i första stycket.

För vård i ett hem som avses i denna paragraf får staten ta ut avgift av den

kommun som begärt placeringen.

4 §

Vård i familjehem och hem för vård eller boende skall bedrivas i sam-

råd med socialnämnden. Detta gäller även sådana hem som avses i 3 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar yt-

terligare föreskrifter om vård i familjehem och hem för vård eller boende.

Särskilda bestämmelser om mottagande av barn

5 §

När ett barn placeras skall det i första hand övervägas om barnet kan

tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Vad som är bäst för bar-
net skall dock enligt 1 kap. 2 § alltid beaktas.

8

SFS 2001:453

6 §

Ett barn får inte utan socialnämndens medgivande tas emot för stadig-

varande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av föräld-
rarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne. Som ett
medgivande anses socialnämndens beslut att bereda barnet vård i ett visst fa-
miljehem.

Socialnämnden får inte lämna medgivande utan att förhållandena i det en-

skilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda.

7 §

Socialnämnden skall i fråga om de barn som avses i 6 §

– medverka till att de får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma

uppväxtförhållanden,

– verka för att de får lämplig utbildning,
– lämna vårdnadshavarna och dem som vårdar sådana barn råd, stöd och

annan hjälp som de behöver.

8 §

Vårdas ett barn med stöd av denna lag i ett annat hem än det egna, skall

socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfa-
rande behövs.

9 §

Ett medgivande enligt 6 § att ta emot ett barn för stadigvarande vård

och fostran meddelas av socialnämnden i vårdnadshavarens hemkommun.
Om nämndens prövning gäller ett hem i en annan kommun, skall nämnden
informera och samråda med den kommunen innan den fattar sitt beslut.

Den nämnd som har lämnat medgivande enligt 6 § fullgör skyldigheterna

enligt 7 §.

10 §

Enskilda personer eller sammanslutningar får inte bedriva verksam-

het som syftar till att förmedla barn till hem som avses i 6 §.

11 §

Om vårdnaden av ett barn flyttats över till en eller två särskilt förord-

nade vårdnadshavare som barnet tidigare varit familjehemsplacerad hos, får
kommunen fortsätta att betala dessa vårdnadshavare skälig ersättning.

Internationella adoptioner

12 §

Är det fråga om att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att

adoptera det, skall ett medgivande enligt 6 § inhämtas innan barnet lämnar
det land där det har sitt hemvist. Medgivande får lämnas endast om den eller
de som vill adoptera har tillfredsställande kunskaper om barn och deras be-
hov och har blivit informerade om den planerade adoptionens innebörd.
Medgivandet upphör att gälla om inte barnet har tagits emot i hemmet inom
två år från det medgivandet lämnades.

13 §

Den eller de som vill adoptera är skyldiga att anmäla till socialnämn-

den om deras omständigheter ändras mer väsentligt under den tid medgivan-
det gäller. Medgivandet skall återkallas, om förutsättningarna för det inte
längre finns. Medgivandet kan återkallas även när barnet har tagits emot av
den eller de som vill adoptera, om en fortsatt vistelse hos dem inte vore för-
enlig med barnets bästa.

9

SFS 2001:453

14 §

När ett visst barn har föreslagits för adoption, skall socialnämnden

skyndsamt och senast inom två veckor från det att den eller de som vill
adoptera kommit in med en anmälan om detta pröva om samtycke skall ges
till att adoptionsförfarandet får fortsätta. Om det är fråga om ett adoptions-
förfarande som omfattas av lagen (1997:191) med anledning av Sveriges
tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid interna-
tionella adoptioner, skall därvid 3 § i den lagen tillämpas. Den tid inom vil-
ken prövning skall ske får förlängas om det finns synnerliga skäl.

15 §

Ett medgivande enligt 12 § att ta emot ett barn med hemvist utom-

lands i syfte att adoptera det och ett samtycke enligt 14 § till att adoptions-
förfarandet får fortsätta meddelas av socialnämnden i den eller de sökandes
hemkommun.

I de fall samtycke enligt 14 § lämnats av socialnämnden i en annan kom-

mun fullgör i stället den nämnden skyldigheterna enligt 7 §.

16 §

Om rätt för auktoriserade sammanslutningar att i vissa fall förmedla

barn från utlandet för adoption finns bestämmelser i lagen (1997:192) om in-
ternationell adoptionsförmedling.

7 kap. Föreskrifter om enskild verksamhet

1 §

Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild in-

divid får inte utan tillstånd av länsstyrelsen yrkesmässigt bedriva verksam-
het i form av

1. hem för vård eller boende,
2. sådana boenden som motsvarar dem som avses i 5 kap. 5 § andra

stycket eller 5 kap. 7 § tredje stycket,

3. hem för viss annan heldygnsvård,
4. hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet.
Tillstånd skall sökas hos länsstyrelsen i det län där verksamheten skall be-

drivas.

Tillstånd behövs inte för sådan verksamhet som kommunen genom avtal

enligt 2 kap. 5 § har överlämnat till en enskild att utföra.

2 §

Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 1 § får beviljas en-

dast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.

Tillstånd får förenas med villkor av betydelse för kvaliteten och säkerhe-

ten i verksamheten.

Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, skall nytt

tillstånd sökas.

3 §

Bestämmelserna i 11 kap. 5 och 6 §§ gäller i tillämpliga delar i enskild

verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn enligt denna lag. Dokumen-
tationen skall bevaras så länge den kan antas ha betydelse för åtgärder i
verksamheten.

4 §

En handling i en personakt i enskild verksamhet som står under läns-

styrelsens tillsyn enligt denna lag skall, om det begärs av den som akten rör,

10

SFS 2001:453

så snart som möjligt tillhandahållas denne för läsning eller avskrivning på
stället eller i avskrift eller kopia, om inte annat följer av 15 kap. 1 §.

Frågor om utlämnande enligt första stycket prövas av den som ansvarar

för personakten. Anser denne att personakten eller någon del av den inte bör
lämnas ut skall han eller hon genast med eget yttrande överlämna frågan till
länsstyrelsen för prövning.

5 §

Länsstyrelsen får besluta att en personakt i enskild verksamhet som

står under länsstyrelsens tillsyn enligt denna lag skall tas om hand

1. om verksamheten upphör,
2. om det på sannolika skäl kan antas att personakten inte kommer att

handhas enligt föreskrifterna i denna lag eller enligt föreskrifter som medde-
lats med stöd av lagen, eller

3. om den som ansvarar för personakten ansöker om det och det finns ett

påtagligt behov av att akten tas om hand.

En omhändertagen personakt skall återlämnas, om det är möjligt och det

inte finns skäl för omhändertagande enligt första stycket. Beslut i fråga om
återlämnande meddelas av länsstyrelsen efter ansökan av den som vid beslu-
tet om omhändertagande ansvarade för personakten.

Personakter som har tagits om hand skall förvaras avskilda hos arkivmyn-

digheten i den kommun där akterna omhändertagits. Personakterna skall be-
varas i minst två år från det att de kom in till arkivmyndigheten. En myndig-
het som har hand om en personakt som har omhändertagits har, om en upp-
gift ur akten begärs för ett särskilt fall, samma skyldighet att lämna uppgif-
ten som den haft som ansvarat för akten före omhändertagandet.

8 kap. Avgifter

1 §

Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnads-

ansvar för den enskilde vårdtagaren. Kommunen får dock, utom beträffande
barn, ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av missbruk av al-
kohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller behandling i
ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. Regeringen meddelar fö-
reskrifter om den högsta ersättning som får tas ut för varje dag. För andra
stöd- och hjälpinsatser får kommunen ta ut skälig ersättning.

Om ett barn genom socialnämndens försorg får vård i ett annat hem än det

egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens
kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver. Socialnämnden får i
sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte i fråga om tjänster för vilka av-

gift har bestämts enligt 2 §.

2 §

För familjerådgivning, hemtjänst, verksamhet för barn och ungdom en-

ligt 5 kap. 1 § som inte är stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär, så-
dant boende som avses i 5 kap 5 § andra stycket eller 7 § tredje stycket eller
annan liknande social tjänst får kommunen ta ut skäliga avgifter enligt grun-
der som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommu-
nens självkostnader.

Avgifter för hemtjänst får inte, tillsammans med avgifter som avses i 26 §

tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), uppgå till så stort be-

11

SFS 2001:453

lopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga be-
hov, boendekostnader och andra normala levnadskostnader. När avgifterna
fastställs skall kommunen försäkra sig om att omsorgstagarens make eller
sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation.

9 kap. Återkrav m.m.

1 §

Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att

lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt
4 kap. 1 § utgetts obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden
återkräva vad som har betalats ut för mycket.

Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant eko-

nomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha
insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket.

2 §

Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1 §, återkräva bistånd

som den enskilde har erhållit enligt 4 kap. 1 § endast om det har lämnats

1. som förskott på en förmån eller ersättning,
2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller
3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat

råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar.

Har ekonomisk hjälp lämnats i annat fall än som avses i 4 kap. 1 § får so-

cialnämnden återkräva hjälpen, om den har getts under villkor om återbetal-
ning.

Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas en-

ligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgifter om
den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för åter-
betalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde.

3 §

Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte åter-

betalar frivilligt för ekonomisk hjälp som avses i 1 eller 2 § eller för kostna-
der som kommunen har haft enligt 8 kap. 1 § första eller andra stycket, skall
talan väckas hos länsrätten inom tre år från det kommunens kostnader upp-
kom. Talan väcks vid den länsrätt inom vars domkrets den enskilde är bo-
satt.

Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom

att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara
sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga
skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket.

4 §

Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldighet

som avses i 1 och 2 §§ och i 8 kap. 1 § första och andra styckena.

10 kap. Nämndorganisation

Socialnämnden

1 §

För en socialnämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kom-

munallagen (1991:900).

12

SFS 2001:453

2 §

Socialnämnden skall själv eller genom ombud föra kommunens talan i

mål och ärenden som enligt denna lag eller annan författning ankommer på
socialnämnden.

3 §

Socialnämnden skall hos fullmäktige, kommunstyrelsen och övriga

nämnder och hos andra myndigheter göra de framställningar som nämnden
finner påkallade.

Socialnämnden får inhämta yttranden och upplysningar från kommunsty-

relsen och övriga nämnder och från beredningar och tjänstemän i den egna
kommunen, när det behövs för nämndens verksamhet.

Delegation

4 §

Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får ges endast åt en sär-

skild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden i ärenden
som är en uppgift för nämnden enligt 6 kap. 6, 8, 12 och 13 §§ denna lag, 4
och 6 §§, 11 § första och andra styckena, 13 §, 14 § tredje stycket, 21, 22,
24, 26, 27 och 43 §§ lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård
av unga samt 11 och 13 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa
fall.

Första stycket gäller även i ärenden enligt 6 kap. 14 § om samtycke väg-

ras och beslut enligt 9 kap. 3 § om att föra talan om återkrav enligt 9 kap.
1 §.

5 §

Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller föräld-

rabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum

– 1 kap. 4 § föräldrabalken,
– 2 kap. 1, 4–6, 8 och 9 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 §

att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utred-
ning,

– 3 kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken,
– 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket och 15 a § andra stycket föräldrabalken,
– 6 kap. 19 § föräldrabalken när det gäller beslut att utse utredare i mål

och ärenden om vårdnad, boende eller umgänge,

– 7 kap. 7 § föräldrabalken när det gäller godkännande av avtal om att un-

derhållsbidrag skall betalas för längre perioder än tre månader,

– 11 kap. 16 § andra stycket föräldrabalken.
Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte omfatta befogenhet

att meddela beslut i frågor som avses i 5 kap. 2 § denna lag eller att fullgöra
nämndens uppgifter enligt 5 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag el-
ler 17 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd.

6 §

Bestämmelser om rätt att i vissa fall fatta beslut i socialnämndens

ställe finns i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.

13

SFS 2001:453

11 kap. Handläggning av ärenden

1 §

Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som ge-

nom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och
som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.

Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett

ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt.

2 §

Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns

skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, kon-
sultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen
skall bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Den
skall inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständighe-
terna i ärendet.

Utredningen skall bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra

månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga ut-
redningen för viss tid.

Den som berörs av en sådan utredning skall underrättas om att en utred-

ning inleds.

3 §

När ett barn behöver vårdas i ett annat hem än det egna skall en plan

upprättas för den vård som socialnämnden avser att anordna. Planen skall
även uppta åtgärder och insatser som andra huvudmän har ansvar för.

4 §

Socialnämnden är skyldig att slutföra en utredning enligt 2 § och fatta

beslut i ärendet även om barnet byter vistelsekommun. Detsamma gäller om
en utredning inletts enligt 1 § och ärendet avser vård av missbrukare.

Första stycket gäller inte om den nya vistelsekommunen samtycker till att

ta över utredningen av ärendet.

5 §

Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av be-

slut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumenta-
tionen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska om-
ständigheter och händelser av betydelse.

Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att

obehöriga inte får tillgång till dem.

6 §

Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integri-

tet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och an-
dra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att
någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas.

7 §

Socialnämnden skall i alla ärenden tillämpa bestämmelserna i 13 § för-

valtningslagen (1986:223).

8 §

I ärenden hos socialnämnden som avser myndighetsutövning mot nå-

gon enskild skall nämnden tillämpa följande bestämmelser i förvaltningsla-
gen (1986:223):

– 14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen,
– 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,

14

SFS 2001:453

– 20 § om motivering av beslut,
– 21 § om underrättelse av beslut,
– 26 § om rättelse av skrivfel och liknande.
Bestämmelserna i 16 och 17 §§ förvaltningslagen gäller dock inte uppgif-

ter som rör någon annan sökande i ett ärende om ett sådant boende som av-
ses i 5 kap. 5 § andra stycket eller 7 § tredje stycket eller om någon annan
liknande social tjänst.

Vad som sägs i första stycket gäller också när det är fråga om en ansökan

eller ett yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som rör myn-
dighetsutövning mot enskild hos denna.

9 §

Den som enligt vad som sägs i 8 § skall ges tillfälle att yttra sig enligt

17 § förvaltningslagen (1986:223) har rätt att få företräde inför nämnden,
om inte särskilda skäl föranleder annat.

Den som ges tillfälle att yttra sig skall underrättas om sin rätt att få före-

träde inför nämnden.

10 §

Barn som har fyllt 15 år har rätt att själva föra sin talan i mål och

ärenden enligt denna lag.

Barn som är yngre bör höras, om det kan vara till nytta för utredningen

och barnet inte kan antas ta skada av det.

11 §

Socialnämnden har rätt att av de allmänna försäkringskassorna eller

erkända arbetslöshetskassorna få uppgifter om ekonomisk hjälp som har
lämnats till enskilda, som har ärenden hos nämnden. Socialnämnden har vi-
dare rätt att få uppgifter som lämnats till kommunen i ärenden om ekono-
misk hjälp enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyk-
tingar och vissa andra utlänningar.

12 §

I mål och ärenden enligt denna lag som avser myndighetsutövning

mot enskild får delgivning inte ske med tillämpning av 12 eller 15 § delgiv-
ningslagen (1970:428).

12 kap. Behandling av uppgifter

Register m.m.

1 §

I sammanställningar av personuppgifter hos socialnämnden får det inte

tas in uppgifter om ömtåliga personliga förhållanden.

Detta hindrar inte att det i en sådan sammanställning tas in uppgifter om

åtgärder som har beslutats inom socialtjänsten och som innebär myndighets-
utövning och den bestämmelse som ett beslut om en sådan åtgärd grundar
sig på.

Bestämmelsen i första stycket hindrar heller inte att personuppgifter be-

handlas hos socialnämnden för uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring,
forskning och framställning av statistik.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar yt-

terligare föreskrifter om sammanställning av personuppgifter.

15

SFS 2001:453

2 §

Anteckningar och andra uppgifter i en personakt hos socialnämnden

som tillhör sådan sammanställning av uppgifter som avses i 1 § första
stycket skall gallras fem år efter det sista anteckningen gjordes i akten. Upp-
gifterna skall dock inte gallras så länge uppgifter om samma person inte har
gallrats av nämnden enligt andra stycket.

Uppgifter i en sammanställning som avses i 1 § första stycket skall gallras

fem år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.

Gallringen skall vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallrings-

skyldigheten inträdde.

3 §

I fråga om automatiserad och viss manuell behandling av personupp-

gifter finns, utöver bestämmelserna i denna lag, föreskrifter i lagen
(2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten och per-
sonuppgiftslagen (1998:204).

4 §

Följande handlingar får inte gallras med stöd av bestämmelserna i 2 §

första stycket:

1. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om

faderskap,

2. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om

adoption,

3. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med att ett barn

har placerats eller tagits emot i ett hem för vård eller boende, i ett familje-
hem eller i ett annat enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller
någon annan som har vårdnaden om honom eller henne.

Avtal enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § andra stycket för-

äldrabalken som godkänts av socialnämnden får inte gallras förrän barnet
fyller arton år.

Handlingar skall vidare undantas från gallring enligt bestämmelserna i 2 §

av hänsyn till forskningens behov i ett representativt urval av kommuner och
i övriga kommuner beträffande ett representativt urval av personer.

Socialnämndens uppgiftsskyldighet m.m.

5 §

Socialnämnden skall, enligt vad regeringen närmare föreskriver, lämna

ut personuppgifter till Socialstyrelsen för angelägna statistiska ändamål.

6 §

Socialnämnden skall lämna ut personuppgifter till statliga myndighe-

ter, när detta begärs för forskningsändamål och det kan ske utan risk för att
den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men.

7 §

Socialnämnden skall på begäran av en annan myndighet lämna uppgif-

ter till denna om utbetalad ekonomisk hjälp, om syftet är att undvika felak-
tiga utbetalningar från det allmänna eller en felaktig taxering.

Om kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av flera nämnder

skall varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, till de övriga lämna

1. uppgifter om att en person är aktuell i ett ärende inom socialtjänsten,

och

2. de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser

inom särskilda boendeformer i kommunen.

16

SFS 2001:453

Uppgiftsskyldigheten enligt andra stycket gäller inte uppgifter som omfat-

tas av sekretess enligt 7 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen (1980:100).

8 §

Har någon som påföljd för brott överlämnats till vård inom socialtjäns-

ten, skall socialnämnden underrätta åklagarmyndigheten, om vården eller de
andra åtgärder som redovisats i vårdplanen inte kommer till stånd.

Detsamma gäller om den som överlämnats till vård inom socialtjänsten

bryter mot en föreskrift som meddelats med stöd av 31 kap. 1 § tredje
stycket 2 brottsbalken.

9 §

Om socialnämnden i sin verksamhet iakttagit något som tyder på att

nya medel används för missbruksändamål eller att ändringar sker i miss-
bruksmönster av kända medel, skall nämnden utan dröjsmål anmäla detta till
Statens folkhälsoinstitut.

10 §

Av 1 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) framgår att socialnämnden

utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar nämndens verk-
samhet. Detsamma gäller enligt 14 kap. 2 § femte stycket samma lag beträf-
fande vissa brott som riktar sig mot barn. Av samma stycke följer också att
sekretess inte hindrar att uppgifter, som angår misstanke om brott för vilket
inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, lämnas till en åklagar-
myndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot
brottet.

Från socialtjänsten skall utan hinder av sekretess lämnas
1. uppgifter om huruvida någon vistas i ett hem för vård eller boende, om

uppgifterna för särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polis-
myndighet, kronofogdemyndighet eller skattemyndighet,

2. uppgifter om en studerande som behövs för prövning av ett ärende om

att avskilja denne från högskoleutbildning.

13 kap. Tillsyn över socialtjänsten

1 §

Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten i landet. Styrelsen skall

följa och vidareutveckla socialtjänsten. Till ledning för tillämpningen av
denna lag utfärdar Socialstyrelsen allmänna råd.

2 §

Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna inom

länet svarar för.

Länsstyrelsen skall därvid
– följa socialnämndernas tillämpning av denna lag,
– informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör socialtjänsten,
– biträda socialnämnderna med råd i deras verksamhet,
– främja samverkan på socialtjänstens område mellan kommunerna och

andra samhällsorgan,

– verka för att kommunerna planerar för att kunna tillgodose framtida be-

hov av bistånd i form av hemtjänst samt sådant boende som avses i 5 kap.
5 § andra stycket och 5 kap. 7 § tredje stycket,

– även i övrigt se till att socialnämnderna fullgör sina uppgifter på ett än-

damålsenligt sätt.

17

SFS 2001:453

3 §

Länsstyrelsen har tillsyn över sådan enskild verksamhet som avser

1. verksamhet för vilken det krävs tillstånd enligt 7 kap. 1 § första stycket,
2. verksamhet som kommunen genom avtal enligt 2 kap. 5 § har överläm-

nat till en enskild att utföra,

3. annan enskild verksamhet än sådan som omfattas av 1–2 och som kom-

munen upphandlar tjänster från för att fullgöra skyldigheter enligt denna lag.

4 §

Länsstyrelsen har rätt att inspektera verksamhet som står under dess

tillsyn och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar och annat
material som behövs för tillsynen.

Den vars verksamhet inspekteras är skyldig att lämna den hjälp som be-

hövs vid inspektionen.

5 §

Verksamhet för vilken tillstånd krävs enligt 7 kap. 1 § första stycket

står under löpande tillsyn av socialnämnden i den kommun där verksamhe-
ten bedrivs. Nämnden har rätt att inspektera verksamheten och får inhämta
de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen.

Om socialnämnden får kännedom om missförhållanden i enskild verk-

samhet som står under länsstyrelsens tillsyn, skall socialnämnden underrätta
länsstyrelsen om det.

6 §

Om det förekommer något missförhållande i

1. annat hem för vård eller boende än sådant som avses i 6 kap. 3 §,
2. enskild verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn enligt 3 §,
3. hemtjänst,
4. sådant boende som avses i 5 kap 5 § andra stycket och 5 kap. 7 § tredje

stycket,

får länsstyrelsen förelägga den som svarar för verksamheten att avhjälpa

missförhållandet.

Ett föreläggande skall innehålla uppgifter om de åtgärder som tillsyns-

myndigheten anser nödvändiga för att det påtalade missförhållandet skall
kunna avhjälpas.

Om missförhållandet är allvarligt och länsstyrelsens föreläggande inte

följs, får länsstyrelsen förbjuda fortsatt verksamhet.

7 §

Om länsstyrelsen finner att en kommun inte fullgör vad som ålagts

kommunen i en lagakraftvunnen dom om rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § får
länsstyrelsen förelägga kommunen att avhjälpa bristen. Föreläggandet får
förenas med vite.

Länsstyrelsen får inte meddela ett vitesföreläggande enligt första stycket

om verkställighet av domen redan har sökts enligt utsökningsbalken. Ett
meddelat vitesföreläggande förfaller om verkställighet söks enligt utsök-
ningsbalken.

14 kap. Anmälan om missförhållanden

1 §

Var och en som får kännedom om något som kan innebära att social-

nämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden.

Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myn-

digheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast

18

SFS 2001:453

anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något
som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.
Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan an-
mälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt
bedriven enskild verksamhet som berör barn och ungdom eller annan yrkes-
mässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på
socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i
tredje stycket.

De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast an-

mäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett
barn utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet.

Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra

stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av
betydelse för utredning av ett barns behov av skydd.

Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 3 § lagen

(1993:335) om Barnombudsman.

2 §

Var och en som är verksam inom omsorger om äldre människor eller

människor med funktionshinder skall vaka över att dessa får god omvårdnad
och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kän-
nedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild
skall genast anmäla detta till socialnämnden. Om inte missförhållandet av-
hjälps utan dröjsmål, skall nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndig-
heten.

Första stycket gäller även inom motsvarande yrkesmässigt bedriven en-

skild verksamhet. Anmälan skall göras till den som är ansvarig för verksam-
heten. Den ansvarige är skyldig att utan dröjsmål avhjälpa missförhållandet
eller anmäla detta till tillsynsmyndigheten.

15 kap. Tystnadsplikt

1 §

Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild

verksamhet som avser insatser enligt denna lag får inte obehörigen röja vad
han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden.

2 §

Den som är eller har varit verksam inom enskild familjerådgivning får

inte obehörigen röja en uppgift som en enskild har lämnat i förtroende eller
som har inhämtats i samband med rådgivningen.

3 §

I det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100).

16 kap. Övriga bestämmelser

Överflyttning av ärende

1 §

Ett ärende som avser vård eller någon annan åtgärd i fråga om en en-

skild person kan flyttas över till en annan socialnämnd, om denna nämnd
samtycker till det.

19

SFS 2001:453

Kommunernas ansvar i vissa fall

2 §

Om någon efter beslut av en socialnämnd vistas i en annan kommun i

familjehem, hem för vård eller boende eller sådan boendeform eller bostad
som avses i 5 kap. 5 § andra stycket, 5 kap. 7 § tredje stycket och 7 kap. 1 §
första stycket 2, har den kommun som beslutat om vistelsen ansvaret för det
bistånd enligt 4 kap. 1 § samt det individuellt behovsprövade stöd och de in-
dividuellt behovsprövade sociala tjänster enligt 3 kap. 6 § och 5 kap. 1 och
9 §§ som den enskilde kan behöva. Placeringskommunens ansvar upphör
om ärendet överflyttas enligt 1 §.

Den kommun där den enskilde är folkbokförd har samma ansvar som en

placeringskommun enligt första stycket för bistånd, stöd och sociala tjänster

1. under kriminalvård i anstalt,
2. under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av

någon annan än en kommun,

3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2.

Överklagande av beslut

3 §

Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol,

om nämnden har meddelat beslut i fråga om

– ansökan enligt 2 kap. 3 §,
– bistånd enligt 4 kap. 1 §,
– vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 4 kap. 5 §,
– förbud eller begränsning enligt 5 kap. 2 §,
– medgivande enligt 6 kap. 6 §,
– återkallelse av medgivande enligt 6 kap. 13 §, eller
– samtycke enligt 6 kap. 14 §.
Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En länsrätt el-

ler kammarrätt får dock förordna att dess beslut skall verkställas först sedan
det har vunnit laga kraft.

4 §

Länsstyrelsens beslut i ärenden om tillstånd enligt 7 kap. 1 §, omhän-

dertagande av personakt enligt 7 kap. 5 § eller föreläggande eller förbud en-
ligt 13 kap. 6 § samt beslut om avslag på en begäran om vitesföreläggande
enligt 13 kap. 7 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

I fråga om överklagande av länsstyrelsens beslut enligt 7 kap. 4 § gäller i

tillämpliga delar bestämmelserna i 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100).

Länsstyrelsens beslut om omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 §

och om föreläggande eller förbud enligt 13 kap. 6 § samt domstols motsva-
rande beslut gäller omedelbart. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som
behövs för att verkställa ett beslut om omhändertagande av personakt.

5 §

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av beslut

enligt denna lag.

20

SFS 2001:453

Böter

6 §

Till böter döms den som

– överträder ett förbud eller en begränsning som har meddelats med stöd

av 5 kap. 2 §,

– åsidosätter någon av bestämmelserna i 6 kap. 6 § första stycket eller

12 §, eller, om inte gärningen är belagd med straff i lagen (1997:192) om in-
ternationell adoptionsförmedling, 10 §,

– utan tillstånd driver sådan verksamhet som avses i 7 kap. 1 §,
– i strid mot ett förbud som har meddelats enligt 13 kap. 6 § fortsätter

verksamheten.

Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande av socialnämnden, läns-

styrelsen eller Socialstyrelsen.

Berusningsmedel m.m.

7 §

I den mån huvudmannen för ett hem för vård eller boende, som drivs

av landsting eller kommun, beslutar det, får de som bereds vård där inte
inneha alkohol eller andra berusningsmedel. Detsamma gäller i fråga om in-
jektionssprutor eller kanyler som kan användas för insprutning i människo-
kroppen.

Om sådan egendom påträffas hos en intagen eller någon annanstans inom

hemmet utan att det finns känd ägare till den, får den omhändertas. Den som
förestår hemmet skall låta förstöra eller försälja egendomen enligt bestäm-
melserna om beslagtagen egendom i 2 § 1 första stycket lagen (1958:205)
om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. Belopp som erhålls vid för-
säljning tillfaller staten.

Kommuner utanför landsting

8 §

Vad som sägs i denna lag om landsting skall tillämpas också på en

kommun som inte tillhör något landsting.

Socialtjänsten i krig m.m.

9 §

Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om socialtjänsten enligt

denna lag, om riket kommer i krig eller krigsfara eller om det råder sådana
utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara
som riket har befunnit sig i.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 då socialtjänstlagen

(1980:620) upphör att gälla.

2. Ett tillstånd eller ett förbud enligt den gamla lagen skall anses som ett

tillstånd eller förbud enligt denna lag.

3. Ett överklagande av socialnämnds eller länsstyrelses beslut som fattats

före ikraftträdandet av denna lag skall prövas enligt bestämmelserna i den
gamla lagen.

4. En ansökan om tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i

7 kap. 1 § som gjorts före denna lags ikraftträdande, men som gäller tid efter
den 1 januari 2002 skall prövas i enlighet med bestämmelserna i denna lag.

21

SFS 2001:453

På regeringens vägnar

LENA HJELM-WALLÉN

LARS ENGQVIST
(Socialdepartementet)

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2001