SFS 2000:172 Lag om ändring i rättegångsbalken

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i rättegångsbalken;

utfärdad den 6 april 2000.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

2

dels

att 1 kap. 9 §, nuvarande 6 kap. samt 33 kap. 5 § skall upphöra att

gälla,

dels

att 8 kap. 2, 4 och 7 §§, 12 kap. 9 §, 14 kap. 7 §, 15 kap. 3 §, 18 kap.

8 a §, 19 kap. 12 §, 25 kap. 7 §, 35 kap. 13 §, 42 kap. 6, 11, 18 och 20 §§, 43
kap. 3, 11 och 13 §§, 44 kap. 9 §, 46 kap. 3, 11 och 13 §§, 47 kap. 6, 22 och
24 §§, 50 kap. 17 §, samt 51 kap. 17 § skall ha följande lydelse,

dels

att det i balken skall införas ett nytt kapitel, 6 kap., av följande ly-

delse,

dels

att det i balken skall införas två nya bestämmelser, 42 kap. 15 a § och

44 kap. 7 c § av följande lydelse.

6 kap. Om registrering av uppgifter och handlingar

1 §

Vid domstolen skall det föras register över alla mål. Registret skall ut-

visa tiden då varje mål kommit in, de åtgärder som vidtagits med målet, ti-
den för målets avgörande och, om missnöje anmälts eller överklagande kom-
mit in, dagen då det skett och de åtgärder som vidtagits.

Handlingarna i målet skall föras samman till en akt.

2 §

Av målregistret eller av akten skall det framgå

1. domstolens avgöranden i målet, när de har beslutats och vem eller vilka

som svarar för beslutet, samt

2. vem eller vilka som svarar för gjorda anteckningar.
När omröstning har förekommit skall skiljaktiga meningar framgå av mål-

registret eller av akten.

1

Prop. 1999/2000:26, bet. 1999/2000:JuU10, rskr. 1999/2000:151.

2

Senaste lydelse av

1 kap. 9 § 1987:747

6 kap. 10 § 1974:573

6 kap. 1 § 1982:1123

6 kap. 11 § 1996:247

6 kap. 2 § 1975:1288

6 kap. 12 § 1996:247

6 kap. 3 § 1969:244

6 kap. 13 § 1996:247

6 kap. 6 § 1999:84

33 kap. 5 § 1996:1624.

6 kap. 9 § 1987:747

SFS 2000:172

Utkom från trycket
den 27 april 2000

2*

SFS 172-208

2

SFS 2000:172

3 §

Vid ett sammanträde skall följande antecknas:

1. tid och ställe för sammanträdet,
2. vilka som deltar i sammanträdet,
3. rättegångsfullmakter som ges muntligen inför domstolen,
4. när sammanträdet hålls inom stängda dörrar, anledningen till det,
5. parternas yrkanden och invändningar samt medgivanden eller bestrid-

anden av motpartens yrkanden,

6. yrkanden av andra än parter samt parternas medgivanden eller bestrid-

anden av sådana yrkanden,

7. den utredning som läggs fram,
8. vad som iakttas vid en syn på stället, samt
9. det som i övrigt förekommer vid ett sammanträde, i den mån det kan ha

betydelse för parterna eller för högre rätt att det antecknas.

Anteckningarna skall göras i anslutning till sammanträdet.
Bestämmelserna i 4 kap. 13 § om jäv gäller för den som gör anteckning-

arna.

4 §

Vid ett sammanträde som hålls under förberedelsen av ett mål och som

inte endast avser bevisupptagning skall utöver vad som anges i 3 § följande
antecknas:

1. i korthet de omständigheter som parterna åberopar samt motpartens ytt-

rande över dessa omständigheter,

2. de bevis som parterna vill åberopa och vad de vill styrka med varje sär-

skilt bevis, samt

3. det som i övrigt behövs till ledning för en huvudförhandling.

5 §

När ett bevis tas upp av en domstol som inte har att fatta något slutligt

avgörande i målet eller ärendet, skall det upprättas ett protokoll över vad
som förekommer.

6 §

Berättelser som avges i bevissyfte skall tas upp genom ljudinspelning

eller, i den omfattning berättelserna kan antas vara av betydelse i målet, skri-
vas ned. Detta gäller dock inte vid huvudförhandling i Högsta domstolen.

Om berättelsen skrivs ned, skall parterna och den som hörts genast få till-

fälle att kontrollera det som skrivits. Den som lämnat berättelsen skall till-
frågas om han eller hon har något att invända mot innehållet. En invändning
som inte leder till någon ändring skall antecknas. Därefter får det som skri-
vits inte ändras.

7 §

Det som i detta kapitel sägs om mål gäller även ärenden som hand-

läggs enligt denna balk.

8 kap.

2 §

3

Till ledamot av advokatsamfundet får endast den antas som

1. är svensk medborgare eller medborgare i en annan stat inom Europe-

iska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

3

Senaste lydelse 1999:791.

3

SFS 2000:172

2. har hemvist i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska unionen el-

ler Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

3. har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till do-

marämbete,

4. har genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och teoretisk

utbildning,

5. har gjort sig känd för redbarhet, och
6. även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet.
Advokatsamfundets styrelse får i enskilda fall medge undantag från an-

tagningskraven såvitt gäller första stycket 1 och 2. Detsamma gäller antag-
ningskraven enligt första stycket 3 och 4 beträffande den som är auktorise-
rad som advokat i en annan stat i enlighet med där gällande bestämmelser.

Den som har genomgått en utbildning som krävs för att bli advokat i en

stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområ-
det och som i Sverige genomgått ett prov som visar att han har tillräckliga
kunskaper om den svenska rättsordningen, skall anses uppfylla kraven enligt
första stycket 3 och 4. Detsamma gäller den som registrerats enligt 2 a § och
som därefter under minst tre år bedrivit faktisk och regelbunden advokat-
verksamhet i Sverige, under förutsättning antingen att verksamheten huvud-
sakligen omfattat svensk rätt eller att, om verksamheten inte huvudsakligen
omfattat svensk rätt, den registrerade på annat sätt har förvärvat tillräckliga
kunskaper och erfarenheter för att antas till ledamot i samfundet.

Den som har blivit auktoriserad som advokat i Danmark, Finland, Island

eller Norge i enlighet med där gällande bestämmelser och som därefter un-
der minst tre år på ett tillfredsställande sätt har tjänstgjort som biträdande ju-
rist på advokatbyrå i Sverige skall anses uppfylla kraven enligt första stycket
3–6.

Den som är försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §

föräldrabalken får inte antas till ledamot. Inte heller får den antas till leda-
mot som enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig rådgivning
i vissa fall, m.m. är förbjuden att utöva rådgivningsverksamhet.

Lagfaren domare i eller befattningshavare vid domstol eller allmän åkla-

gare eller kronofogde får inte antas till ledamot; inte heller den som annars
är anställd i en stats eller kommuns tjänst eller hos någon annan enskild än
advokat, om inte advokatsamfundets styrelse medger undantag.

4 §

4

En advokat skall i sin verksamhet redbart och nitiskt utföra de upp-

drag som anförtrotts honom och iaktta god advokatsed. En advokat är skyl-
dig att förtiga vad han får kännedom om i sin yrkesutövning när god advo-
katsed kräver detta.

I advokatverksamhet som bedrivs i bolagsform får endast advokat vara

delägare eller bolagsman, om inte advokatsamfundets styrelse medger un-
dantag.

En advokat är skyldig att hålla sina huvudmäns pengar och andra till-

gångar avskilda från det som tillhör honom själv.

4

Senaste lydelse 1994:1034.

4

SFS 2000:172

7 §

5

En advokat, som i sin verksamhet uppsåtligen gör orätt eller som an-

nars förfar oredligt, skall uteslutas ur advokatsamfundet. När det gäller en
sådan advokat som avses i 2 a § skall registreringen upphävas. Är omstän-
digheterna mildrande, får i stället varning tilldelas honom.

Åsidosätter en advokat annars sina plikter som advokat, får varning eller

erinran meddelas honom. Är omständigheterna synnerligen försvårande, får
han uteslutas ur samfundet eller, i fråga om en sådan advokat som avses i
2 a §, hans registrering upphävas.

Tilldelas en advokat varning, får han, om det finns särskilda skäl, även

åläggas att utge en straffavgift till samfundet med lägst ettusen och högst
femtiotusen kronor.

Om det bedöms tillräckligt får disciplinnämnden, i stället för att tilldela en

advokat erinran, göra ett uttalande om att advokatens åtgärd är felaktig eller
olämplig.

Inträder beträffande en advokat sådan omständighet att han enligt 2 §

femte eller sjätte stycket inte får antas till ledamot av samfundet, är han skyl-
dig att genast träda ur samfundet. Om han inte gör det, skall styrelsen för-
ordna om hans uteslutning. Detsamma gäller, om en advokat inte längre
uppfyller medborgarskapskravet enligt 2 § första stycket 1 eller hemvistkra-
vet enligt 2 § första stycket 2 och styrelsen inte medger att han får stå kvar
som ledamot av samfundet. Om en sådan advokat som avses i 2 a § fråntas
rätten att uppträda som advokat i den stat där han är auktoriserad, skall sty-
relsen upphäva hans registrering.

I beslut varigenom någon uteslutits ur samfundet får förordnas att beslutet

genast skall verkställas. Detsamma gäller ett beslut att upphäva en registre-
ring.

Brott mot tystnadsplikt enligt 4 § första stycket andra meningen får inte

åtalas av någon annan än Justitiekanslern. Åtal får väckas endast om det är
påkallat från allmän synpunkt.

12 kap.

9 §

6

Skriftlig fullmakt skall visas upp i original när ombudet första gången

för talan i målet. Fullmakt behöver emellertid inte visas upp för anmälan av
missnöje med ett beslut.

Om en fullmakt inte finns tillgänglig när den skall visas upp, skall rätten

ge ombudet tid att visa upp den. Är ett uppskov olägligt, får rätten fortsätta
med handläggningen av målet, dock utan att meddela dom eller slutligt be-
slut. Utfärdas fullmakt, skall behörigheten anses innefatta ombudets tidigare
åtgärder i rättegången.

Anser rätten att det är ovisst om en parts underskrift på fullmakten är rik-

tig, får rätten ge anstånd för att undanröja ovissheten.

Skriftlig fullmakt skall tas in i akten i original eller bestyrkt kopia.

5

Senaste lydelse 1999:791.

6

Senaste lydelse 1989:656.

5

SFS 2000:172

14 kap.

7 §

7

I fall som avses i 1–6 §§ får mål förenas endast om målen väckts vid

samma domstol och denna är behörig samt samma rättegångsform är till-
lämplig för målen.

Väcks talan som avses i 3–5 §§ sedan huvudförhandling påbörjats eller

huvudkäromålet på annat sätt företagits till avgörande, får rätten handlägga
målen särskilt, om de inte utan olägenhet kan handläggas i samma rättegång.
Detsamma gäller, om part väcker talan som avses i 3 eller 5 § efter det att ti-
den för yttrande enligt 42 kap. 15 § har gått ut eller efter den tidpunkt som
angetts i ett sådant meddelande som avses i 42 kap. 15 a §.

15 kap.

3 §

8

Om någon visar sannolika skäl för att han mot någon annan har ett an-

språk, som är eller kan antas bli föremål för rättegång eller prövning i annan
liknande ordning, och det skäligen kan befaras att motparten genom att ut-
öva viss verksamhet eller företa eller underlåta viss handling eller på annat
sätt hindrar eller försvårar utövningen av sökandens rätt eller väsentligt för-
ringar dess värde, får domstol förordna om lämplig åtgärd för att säkerställa
sökandens rätt.

En åtgärd enligt första stycket får innebära förbud vid vite att utöva viss

verksamhet eller företa viss handling eller annat föreläggande vid vite att be-
akta sökandens anspråk eller förordnande av syssloman eller meddelande av
en föreskrift som är ägnad att på annat sätt förebygga intrång i sökandens
rätt.

18 kap.

8 a §

9

I mål där 1 kap. 3 d § första stycket tillämpas gäller följande i stället

för bestämmelserna i 8 §.

Ersättning för rättegångskostnad får inte avse annat än kostnad för
1. rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle för varje instans och

med belopp som motsvarar högst den ersättning som betalas för rådgivning
enligt rättshjälpslagen (1996:1619) under en timme,

2. ansökningsavgift,
3. resa och uppehälle för part eller ställföreträdare i samband med sam-

manträde eller, om personlig inställelse inte föreskrivits, resa och uppehälle
för ombud,

4. vittnesbevisning,
5. översättning av handling.
Om en part har handlat så att 3 eller 6 § är tillämplig, får dock ersättning

till motparten avse dennes samtliga kostnader enligt 8 §.

Ersättning utgår endast i den mån kostnaden varit skäligen påkallad för

tillvaratagande av partens rätt.

Ersättning som anges i andra stycket 3 utgår enligt bestämmelser som re-

geringen meddelar.

7

Senaste lydelse 1987:747.

8

Senaste lydelse 1981:828.

9

Senaste lydelse 1996:1624.

3* SFS 172-208

6

SFS 2000:172

Har målet till en början handlagts i annan ordning än som gäller för mål

som avses i denna paragraf, utgår ersättning för kostnad som avser den tidi-
gare handläggningen enligt de kostnadsregler som gäller för denna.

Har ett mål om betalningsföreläggande eller handräckning överlämnats

till tingsrätt får, om målet därefter avgörs genom tredskodom mot svaran-
den, ersättning även avse skälig kostnad för högst en rättegångsskrift eller
inställelse vid högst ett sammanträde inför rätten. Sådan ytterligare ersätt-
ning lämnas, om inte särskilda skäl föranleder annan bedömning, med be-
lopp som motsvarar högst hälften av den ersättning som betalas för rådgiv-
ning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) under en timme.

19 kap.

12 §

10

Vad som sägs i detta kapitel skall tillämpas även i fråga om domsto-

larnas befattning med förundersökning och användande av tvångsmedel. En
sådan fråga får tas upp även av rätten i en annan ort än som följer av reglerna
i detta kapitel, om beslut i frågan bör fattas utan dröjsmål.

25 kap.

7 §

11

Reseförbud skall omedelbart hävas om

1. det inom den tid som avses i 6 § varken har väckts åtal eller till rätten

inkommit framställning om förlängning av tiden, eller

2. reseförbudet av något annat skäl inte längre bör gälla.
Reseförbud hävs av rätten. Även åklagaren får häva ett reseförbud, om

inte förbudet har meddelats eller fastställts av rätten och åtal har väckts.
Rätten får överlåta till åklagaren att besluta om tillfälliga undantag från rese-
förbudet eller från föreskrifter som har meddelats i samband med detta.

Vad som anges i 24 kap. 21 § om häktning skall tillämpas i fråga om rese-

förbud.

35 kap.

13 §

12

Vid huvudförhandlingen skall de bevis som upptagits utom huvud-

förhandlingen tas upp på nytt, om rätten finner detta vara av betydelse i må-
let och det inte föreligger hinder mot att ta upp beviset.

Har tingsrätten i ett mål som fullföljts till hovrätten tagit upp muntlig be-

visning eller hållit syn på stället, behöver beviset tas upp på nytt endast om
hovrätten finner detta vara av betydelse för utredningen. I högsta domstolen
får de bevis som tagits upp av lägre rätt tas upp på nytt endast om det förelig-
ger synnerliga skäl.

Om ett bevis inte tas upp på nytt, skall det läggas fram på lämpligt sätt.

10

Senaste lydelse 1987:1211. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

11

Senaste lydelse 1981:1294.

12

Senaste lydelse 1989:656.

7

SFS 2000:172

42 kap.

6 §

13

Utfärdas stämning, skall förberedelse i målet äga rum.

Förberedelsen har till syfte att klarlägga
1. parternas yrkanden och invändningar samt de omständigheter som par-

terna åberopar till grund för sin talan,

2. i vad mån parterna är oense om åberopade sakförhållanden,
3. vilka bevis som skall förebringas och vad som skall styrkas med varje

bevis,

4. om ytterligare utredning eller andra åtgärder behövs före målets avgö-

rande och

5. om det finns förutsättningar för förlikning.
Rätten skall driva förberedelsen med inriktning på ett snabbt avgörande

av målet. Så snart det lämpligen kan ske bör rätten höra parterna angående
målets handläggning och, om det inte på grund av målets beskaffenhet eller
av något annat särskilt skäl är obehövligt, upprätta en tidsplan för denna.

11 §

14

I mål där förlikning om saken är tillåten får svaranden föreläggas att

skriftligen avge svaromål enligt 7 § vid påföljd att tredskodom annars kan
komma att meddelas mot honom. I föreläggandet skall anges vad svaranden
enligt 44 kap. 7 a eller 7 b § skall iaktta för att tredskodom inte skall kunna
meddelas mot honom. I föreläggandet skall anges när tredskodom kan
komma att meddelas.

I mål där förlikning om saken är tillåten får käranden, om han underlåter

att medverka i målet, föreläggas att senast en viss dag ange om han vidhåller
sin talan vid påföljd att tredskodom annars kan komma att meddelas mot ho-
nom. I föreläggandet skall anges när tredskodom kan komma att meddelas.

15 a §

I mål där förlikning om saken är tillåten får tingsrätten meddela par-

terna att förberedelsen vid en viss senare tidpunkt skall anses vara avslutad. I
sådant fall får efter den tidpunkten en part åberopa en ny omständighet eller
ett nytt bevis endast om

1. parten gör sannolikt att han har haft en giltig ursäkt att inte åberopa om-

ständigheten eller beviset tidigare eller

2. målets prövning inte fördröjs i någon väsentlig mån, om åberopandet

tillåts.

I meddelandet skall parterna upplysas om den verkan som meddelandet

har.

18 §

15

Ett mål avgörs efter huvudförhandling. Utan sådan förhandling får

rätten dock

1. avgöra ett mål på annat sätt än genom dom,
2. meddela tredskodom,
3. meddela dom i anledning av talan som medgivits eller eftergivits,
4. stadfästa förlikning och
5. även i annat fall meddela dom, om huvudförhandling inte behövs med

hänsyn till utredningen i målet och inte heller begärs av någon av parterna.

13

Senaste lydelse 1987:747.

14

Senaste lydelse 1991:847.

15

Senaste lydelse 1991:847.

8

SFS 2000:172

Innan ett mål avgörs med stöd av första stycket 5, skall parterna, om de

inte kan anses redan ha slutfört sin talan, beredas tillfälle till detta.

Innan ett mål avgörs genom tredskodom enligt 44 kap. 7 a eller 7 b §, gäl-

ler vad som sägs i andra stycket i fråga om käranden.

Innan ett mål avgörs genom tredskodom enligt 44 kap. 7 c §, gäller vad

som sägs i andra stycket i fråga om svaranden.

20 §

16

Huvudförhandling för handläggning av rättegångsfråga eller del av

saken, som kan avgöras särskilt, får hållas även om förberedelsen av målet i
övrigt inte har avslutats.

Huvudförhandlingen får med parternas samtycke hållas i förenklad form,

om det är möjligt med hänsyn till reglerna i 43 kap. 2 §. Sådan huvudför-
handling kan äga rum i omedelbart samband med förberedelsen eller, under
förutsättning att samma domare sitter i rätten, inom femton dagar från den
dag då den muntliga förberedelsen avslutades. Oavsett parternas samtycke
får huvudförhandling i förenklad form hållas i omedelbart samband med för-
beredelsen, om saken är uppenbar.

Om muntlig förberedelse hålls per telefon, får även huvudförhandling i

förenklad form hållas per telefon i omedelbart samband med förberedelsen.

Vid huvudförhandling i förenklad form skall vad som ägt rum under det

sammanträde då den muntliga förberedelsen avslutades anses ha ägt rum
även vid huvudförhandlingen utan att det behöver upprepas vid denna.

43 kap.

3 §

17

Om det finns sådant hinder mot huvudförhandling som avses i 2 §,

får förhandlingen ändå påbörjas, om det kan antas att hindret kommer att un-
danröjas utan att ny huvudförhandling behöver hållas enligt 11 § tredje
stycket och en uppdelning av förhandlingen inte är olämplig med hänsyn till
målets beskaffenhet.

Inställs huvudförhandlingen, får rätten ändå ta upp muntlig bevisning, om

det är tillåtet enligt reglerna om förhör utom huvudförhandling och den som
skall höras finns tillgänglig.

Om det är av synnerlig vikt för utredningen, får även annan handläggning

äga rum i anslutning till bevisupptagning enligt andra stycket.

Om bevisning upptas med stöd av andra eller tredje stycket, gäller i till-

lämpliga delar vad som föreskrivs om bevis som upptas utom huvudförhand-
lingen.

11 §

18

Huvudförhandlingen skall genomföras utan onödiga uppehåll och så

långt möjligt i ett sammanhang.

Om huvudförhandlingen inte kräver mer än tre dagar, skall den genom-

föras inom loppet av en vecka. I andra fall skall förhandlingen pågå minst tre
dagar per vecka.

Om det finns särskilda skäl med hänsyn till målets omfattning, huvudför-

handlingens längd eller andra särskilda omständigheter, får uppehåll göras i

16

Senaste lydelse 1987:747.

17

Senaste lydelse 1987:747.

18

Senaste lydelse 1987:747.

9

SFS 2000:172

större omfattning än vad som följer av andra stycket. Ny huvudförhandling
skall hållas, om uppehåll i förhandlingen gjorts i sådan omfattning att syftet
med en sammanhållen huvudförhandling väsentligen gått förlorat.

I fråga om föreläggande i kallelse till en senare förhandling gäller vad

som sägs i 42 kap. 12 §. Om ett mål sätts ut till fortsatt huvudförhandling, får
i stället för föreläggande enligt 12 § första stycket en part föreläggas att in-
ställa sig vid påföljd att annars tredskodom kan komma att meddelas mot ho-
nom eller målet avgöras utan hinder av hans utevaro.

13 §

19

Vid fortsatt huvudförhandling skall handläggningen fortsätta där

den slutade vid den tidigare förhandlingen.

Vid ny huvudförhandling skall målet företas till fullständig handläggning.

Bevis, som upptagits vid tidigare handläggning, skall tas upp på nytt, om
rätten finner detta vara av betydelse i målet och det inte finns hinder mot att
ta upp beviset. Om ett bevis inte tas upp på nytt, skall det läggas fram på
lämpligt sätt.

44 kap.

7 c §

Om käranden inte följer ett föreläggande enligt 42 kap. 11 § andra

stycket att ange om han vidhåller sin talan, får tredskodom meddelas mot
honom.

9 §

Part, mot vilken tredskodom meddelats, får hos den rätt där talan

väckts söka återvinning inom en månad från den dag då domen meddelades.
Om återvinning inte söks står domen fast i den del den gått parten emot.

Ansökan om återvinning skall göras skriftligen. Har tredskodom medde-

lats utan huvudförhandling, bör ansökan innehålla allt som behövs från sö-
kandens sida för förberedelsens fullföljande.

46 kap.

3 §

20

Om det finns sådant hinder mot huvudförhandling som avses i 2 §

första stycket 4–6, får förhandlingen ändå påbörjas, om det kan antas att hin-
dret kommer att undanröjas utan att ny huvudförhandling behöver hållas en-
ligt 11 § tredje stycket och en uppdelning av förhandlingen inte är olämplig
med hänsyn till målets beskaffenhet.

Inställs huvudförhandlingen, får rätten ändå ta upp muntlig bevisning, om

det är tillåtet enligt reglerna om förhör utom huvudförhandling och den som
skall höras finns tillgänglig.

Om det är av synnerlig vikt för utredningen, får även annan handläggning

äga rum i anslutning till bevisupptagning enligt andra stycket.

Om bevisning upptas med stöd av andra eller tredje stycket, gäller i till-

lämpliga delar vad som föreskrivs om bevis som upptas utom huvudförhand-
lingen.

19

Senaste lydelse 1987:747.

20

Senaste lydelse 1987:747.

10

SFS 2000:172

11 §

21

Huvudförhandlingen skall genomföras utan onödiga uppehåll och så

långt möjligt i ett sammanhang.

Om huvudförhandlingen inte kräver mer än tre dagar, skall den genom-

föras inom loppet av en vecka. I andra fall skall förhandlingen pågå minst tre
dagar per vecka.

Om det finns särskilda skäl med hänsyn till målets omfattning, huvudför-

handlingens längd eller andra särskilda omständigheter, får uppehåll göras i
större omfattning än vad som följer av andra stycket. Ny huvudförhandling
skall hållas, om uppehåll i förhandlingen gjorts i sådan omfattning att syftet
med en sammanhållen huvudförhandling väsentligen gått förlorat. Är den
tilltalade häktad, får ett uppehåll inte göras i mer än en vecka, om inte på
grund av särskilda omständigheter ett längre uppehåll är nödvändigt.

I fråga om föreläggande i kallelse till en senare förhandling gäller vad

som sägs i 45 kap. 15 §.

13 §

22

Vid fortsatt huvudförhandling skall handläggningen fortsätta där

den slutade vid den tidigare förhandlingen.

Vid ny huvudförhandling skall målet företas till fullständig handläggning.

Bevis, som upptagits vid tidigare handläggning, skall tas upp på nytt, om
rätten finner detta vara av betydelse i målet och det inte finns hinder mot att
ta upp beviset. Om ett bevis inte tas upp på nytt, skall det läggas fram på
lämpligt sätt.

47 kap.

6 §

23

Utfärdas stämning, skall förberedelse i målet äga rum.

Förberedelsen har till syfte att klarlägga
1. den tilltalades inställning till åtalet och grunden för den,
2. vilka bevis som skall förebringas och vad som skall styrkas med varje

bevis samt

3. om ytterligare utredning eller andra åtgärder behövs före målets avgö-

rande.

Rätten skall driva förberedelsen med inriktning på ett snabbt avgörande

av målet. Så snart det lämpligen kan ske bör rätten höra parterna angående
målets handläggning och, om det inte på grund av målets beskaffenhet eller
av något annat särskilt skäl är obehövligt, upprätta en tidsplan för denna.

22 §

24

Huvudförhandling för handläggning av rättegångsfråga eller del av

saken, som kan avgöras särskilt, får hållas även om förberedelsen av målet i
övrigt inte har avslutats.

Är den tilltalade häktad, skall huvudförhandlingen hållas inom en vecka

från dagen för förberedelsens avslutande eller, då han häktats därefter, från
dagen för hans häktande.

Är den tilltalade ålagd reseförbud, skall huvudförhandling hållas inom en

månad från dagen för förberedelsens avslutande. Har reseförbudet meddelats
därefter, skall tiden räknas från dagen för delgivning av beslutet.

21

Senaste lydelse 1993:348.

22

Senaste lydelse 1987:747.

23

Senaste lydelse 1987:747.

24

Senaste lydelse 1987:747.

11

SFS 2000:172

24 §

Vid enskilt åtal tillämpas i övrigt 45 kap. 1 § tredje stycket samt 2, 3,

5, 6, 8, 12 och 17 §§.

Beträffande huvudförhandling i mål om enskilt åtal tillämpas bestämmel-

serna i 46 kap. med följande avvikelser:

1. I fråga om kallelse till huvudförhandling som återupptas efter uppehåll

och föreläggande för part gäller det som sägs i 23 § i detta kapitel.

2. Om båda parterna uteblir från huvudförhandling, skall målet avskrivas.

I fråga om påföljd för målsägande som uteblir eller underlåter att infinna sig
personligen samt om måls återupptagande tillämpas bestämmelserna i 14–16
och 18 §§ i detta kapitel. Uteblir båda parterna eller en av dem från ett sär-
skilt sammanträde för behandling av rättegångsfråga, får frågan avgöras utan
hinder av detta.

3. Då mål sätts ut till fortsatt eller ny huvudförhandling, får rätten i stället

för åtgärd som avses i 46 kap. 12 § besluta att förberedelse skall äga rum på
nytt samt meddela föreskrifter om detta.

50 kap.

17 §

25

I övrigt skall det som sägs i 43 kap. 1–6 §§, 8 § andra–fjärde styck-

ena och 10–14 §§ tillämpas i fråga om huvudförhandling i hovrätten. Reg-
lerna i 16 § i detta kapitel skall dock tillämpas i fråga om kallelser till hu-
vudförhandling som återupptas efter uppehåll och förelägganden för par-
terna.

51 kap.

17 §

26

I övrigt skall det som sägs i 46 kap. 1–5 §§, 6 § andra stycket, 7–9,

11, 13, 16 och 17 §§ tillämpas i fråga om huvudförhandling i hovrätten.
Reglerna i 16 § i detta kapitel skall dock tillämpas i fråga om kallelser till
huvudförhandling som återupptas efter uppehåll och förelägganden för par-
terna.

När ett mål sätts ut till fortsatt eller ny huvudförhandling, får hovrätten

besluta om lämpliga åtgärder för att målet skall kunna slutföras vid den för-
handlingen.

I fråga om sådana åtgärder gäller 10–12 §§ i detta kapitel.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
2. Bestämmelserna i 18 kap. 8 a § i dess äldre lydelse skall tillämpas i mål

som handläggs enligt 1 kap. 3 d §, om ansökan om stämning har kommit in
till rätten före ikraftträdandet eller, när talan har väckts som enskilt anspråk i
brottmål, rätten före ikraftträdandet beslutat att tvisten skall handläggas som
tvistemål. Detsamma gäller om talan har väckts genom ansökan om betal-
ningsföreläggande eller handräckning och kronofogdemyndigheten före
ikraftträdandet har beslutat att, enligt 36 eller 54 § lagen (1990:746) om be-
talningsföreläggande och handräckning, överlämna målet till tingsrätt.

25

Senaste lydelse 1994:1034.

26

Senaste lydelse 1994:1034.

12

SFS 2000:172

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2000

3. Har en huvudförhandling påbörjats före ikraftträdandet tillämpas i fråga

om den förhandlingen 43 kap. 3 och 11 §§ eller 46 kap. 3 och 11 §§ i deras
äldre lydelse.

4. Har en tredskodom meddelats före ikraftträdandet, gäller äldre bestäm-

melser i fråga om rätten att söka återvinning.

På regeringens vägnar

LAILA FREIVALDS

Cecilia Renfors
(Justitiedepartementet)