SFS 1991:157

Lag

SFS 1991:157

om ändring i tullagen (1987:1065);

utkom från trycket

den 30 april 1991

q

utfärdad den 18 april 1991.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om tullagen (1987:1065)^

delszXX nuvarande 12 a—12 d §§ skall betecknas 11 a~ 11 d § §,
delsali 3, 4, 6 - 11, 12 - 14, 17, 19, 20, 26, 30, 38, 41, 44, 54, 61, 64, 80,

81, 86, 89, 93, 94, 97, 99-101, 106, 108, 112, 113 och 115 §§ skall ha
följande lydelse,

li\il

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 34 a §, av följande

lydelse.

3 § Införsel och utförsel av varor, d äribland transportmedel, skall anmä­

las till tullmyndighe t enligt denna lag och de föreskrifter som regeringen
meddelar.

4 § I de nna lag förstås med

tullområdet: Sveriges landområde och sjöterritorium samt luftrummet

däröver,

tullmyndif^het: generaltullstyrelsen och underställda myndigheter enligt

fastställd distriktsorganisation för tullverket,

förtullning: tullmyndighets åtgärder för att tillåta fri förfoganderätt över

varor vid införse l,
lullklarcring: tullmyndighets åtgärder för förtullning, för behandling som

avses I 7 § första stycket eller för utförsel av varor,

förenklat förfarande: att ta hand om och i övrigt förfoga över varor med

stöd av tillstånd enligt 8 § första stycke t.

6 § Om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har medde­

lats med stöd av lagen , får inte någon förfoga över en vara, som förts in till
tullområdet, utan att den har förtullats.

I Prop- 1990/91:75. SkU16, rskr. 173.

•

^'^"aslclydclscav nuvarande 12 a- 12 d §§ 1990: 138.

363

isiaii-

¬

SFS 1991:157

7 § Utan att förtullas får varor som införts till tullområdet

1. s ändas genom tullområdet eller mellan orter inom detta enligt de

föreskrifter som regeringen med delar,

2. förvaras på tull upplag eller tullager eller i frih amn eller exportbutik

enligt 46 — 52 §§,

3. innehas med temporär tullfrihet enligt fö reskrifter som meddelas med

stöd av 17 § lagen (1987: 1069) om tullfrihet m.m.,

4. återutföras, eller

5. överlåtas till staten eller förstöras enligt 109 §.

Regeringen får föreskriva att tull- och skattefria varor inte behöver

anmälas till förtullning, om det kan ske utan risk för att föreskrifter som

gäller för införseln eftersat ts.

8 § Förenklade förfaranden efter anmälan till förtullning förekommer

enligt följande.

1. Den som betalar tull och ann an skatt enligt 26 § får förfoga över varor

även om tull och anna n skatt inte har betalats för varorna.

2. Tullmyndighet får, enligt föreskrifter som meddelas av regeringen,

bevilja importör eller sådant företag som i sin verksamhet anmäler varor

till förtullning för importörs räkning (ombud för importör), tillstånd att ta

hand om och i ö vrigt förfoga över varor innan tull och annan skatt har

fastställts. När det förenklade förfarandet används med stöd av ett om ­

buds tillstånd får även importören ta hand om och förfoga över varan.

Om det är nödvändigt för tullmyndigheternas kontroll, får regeringen

föreskriva begränsningar i rätten att la hand om varor.

Det finns särskilda föreskrifter om andra begränsningar i rätten att ta

hand om varor enligt första stycket och att förfoga över varor som ta gits

om hand.

364

9 § En vara, som skall förtullas, skall anmälas till förtullning vid in för­
seln eller, om den sänds under tullverkets överinseende till en ort inom

tullområdet, vid ankomsten till den orten. Om en oförtullad vara förvaras
på tullupplag eller tullager eller i frihamn, skall den anmälas till förtullning

innan förvaringen upphör. En vara, som innehas med temporär tullfrihet,

skall anmälas till förtullning innan den temporära tullfriheten upphör, om

regeringen inte föreskriver annat.

Varan behöver dock inte anmälas till förtullning, om den blir föremål

för annan tullklarering i anslutning till att försändningen, förvaringen eller

den temporära tullfriheten upphör.

10 § Den som anmäler en vara till förtullning är tullskyldig för v aran om

den inte behandlas enligt 7 § första stycket.

1 80 — 82 §§ föreskrivs om tullskyldighct i särskilda fall.

Den som ä r tullskyldig skall utom tull betala annan skatt som ska ll utgå

för varan.

Anträffas inte någon som är tullskyldig, skall tull och an nan skatt tas ut

ur varan. Om det finns särskilda skäl, kan gcneraltullstyrelscn besluta att
tull och annan skatt inte skall tas ut ur varan.

¬

11 § Vid förtullning av cn vara skall, om inte annat är föreskrivet,

SFS 1991:157

författningar om tull och annan skatt tillämpas i den lydelse som gällde
den dag då

1 ans ökan om tem porär tullfrihet för varan gjordes eller sådan tullfrihet

medgavs utan ansökan, eller

2. varan, när fråga inte är om fall som avses i 1, anmäldes till förtullning.

Generaltullstyrelsen kan medge undantag från första stycket 1.
Om en åtgärd som avses i första stycket 2 inte har vidtagits inom

föreskriven tid, tillämp as författningarna i den lydelse som gällde den dag
då åtgärden senast borde ha vidt agits.

12 § När en vara anmäls till förtullning, skall den tullskyldige till ledning

för förtulln ingen avge en tulldeklaration. Tulldeklarationen skall ges in
samtidigt med anmälan till förtullning utom i fall som avses i andra
stycket.

Om varan anmäls med t illämpning av ett förenklat förfarande enligt 8 §

första stycket 2, skall den tullskyldige ge in tulldeklaration senast femton
dagar från dagen för anmälan. Om det finns särskilda skäl, får generaltull­
styrelsen medge den tullskyldige en längre frist för att ge in tulldeklaration.

Regeringen kan föreskriva a tt de uppgifter som behövs för förtullningen

får lämnas på annat sä tt.

13 § Tulldeklaration får avges genom ombud som godkänts av general­

tullstyrelsen.

Tulldeklaration får avges av någon som är anställd och kan anses ha en

förtroendeställning hos den tullskyldige eller, om deklarationen avges ge­

nom e tt ombud som avses i första s tycket, hos ombudet.

14 §' En tulldeklaration skall inn ehålla

1. varans nummer enligt tulltaxan i tulltaxelagen (1987:106 8) eller enligt

statistisk varuförteckning, som utfärdats av generaltullstyrelsen, och en

kort varubeskrivning, om en sådan inte finns i de handlingar som bifogas

deklarationen,

2. tullsats och annan skattesats,

3. varans tull- och skattepliktiga kvantitet samt värde,

4. grund för nedsättning av eller frihet från tull eller annan skatt.

Regeringen får föreskriva
1. att de ytterligare uppgifter som behövs för kontroll av uppgifter enligt

första stycket och av att varan får införas skall lämnas i tulldekla rationen
eller annan handling,

2. at t ytterligare up pgifter för tillämpningen av konventionen om för­

enkling av formaliteterna vid handel med varor skall lämnas i tulldeklara­

tionen eller annan handling,

3. att uppgifterna i tulldekla rationen skall lämnas i kodform ,

4. att uppgifter enligt första stycket inte behöver lämnas om varusänd-

ningens värde uppgår till högst 1 0000 kr.

Tullmyndigheten kan medge undantag från skyldighet at t lämna uppgif­

ter som avses i första stycket, om tullmyndigheten finner att den tullskyldi-

' Senaste lydelse 1990: 138. Ändringen innebär bi. a. att första stycket 5 upphävs.

¬

SFS 1991:157

ge har avsevärd svårighet att lämna uppgifterna. Innebär medgivandet att
den tullskyidige inte behöver lämna uppgift om varans nummer enligt
första stycket 1, kan tullmyndigheten bestämma att han skall lämna en

sådan beskrivning av varan som b ehövs för varans fortullning.

17 § Med ledning av tulldeklaration eller motsvarande uppgifter fast­

ställer en tullmyndighet tull och annan skatt (tulltaxering).

Om en preliminär tulldeklaration har avgetts, bestämmer en tullmyndig­

het preliminärt tull och annan skatt (preliminär tulltaxering). Om det finns

särskilda skäl, får preliminär tulltaxering ske även i annat fall.

19 § En tullmyndighet skall ompröva tulltaxeringsbeslut (omtulltaxe-

ring), om den tullskyldige begär det innan tiden for överklagande av

beslutet har gått ut.

Finner en tullmyndighet att ett tulltaxeringsbeslut är felaktigt, skall

myndigheten på eget initiativ besluta om rättelse genom omtulltaxering,

såvida inte felet är att anse som ringa. Fråga om sådan prövning får inte tas

upp sedan tiden för överklagande av beslutet har gått ut.

Skyldigheten enligt första och andra styckena att ompröva tulltaxerings­

beslut gäller inte. om beslut överklagats och tullmyndigheten har överläm­
nat handlingarna i ärendet till en högre insta ns.

20 § Har den som är tullskyldig enligt 10 § första stycket

1. i tulldeklara tion eller på ann at sätt lämnat oriktig uppgift till ledning

för tulltaxeringen, eller

2. underlåtit att lämna uppgift som det ålegat honom att lämna, skall en

tullmyndighet besluta om eftertulltaxering, om den oriktiga uppgiften eller
underlåtenheten har medfört att tull eller annan skatt inte fastställts eller

fastställts till för lågt belopp. Eftertulltaxering får inte ske, om det belopp

som avses är ringa eller det med hänsyn till omständ igheterna är uppen­

bart oskäligt att sådan taxering sker.

366

26 § Generaltullstyrelsen får medge at t den som bedriver importverk­
samhet eller annan som importerar varor i s törre omfattning, får betala
tull och annan s katt enligt särskild tullräkning (kreditimportör).

Särskild tuliräkning får även utställas på sådant ombud som avses i 13 §

första stycket, om ombudet gentemot tullverket åtagit sig att fullgöra den
betalningsskyldighet som åvilar den tullskyidige.

Särskild tullräkning får utfärd as gemensamt för flera tulltaxeringsbeslut.

Räkningen skall betalas inom 15 dagar från den dag då den utfärdades.

Generaltullstyrefsen får i enskilda fall bestämma att räkningen skall beta­

las tidigare, om det finns särskilda skäl.

Om ett ombud har mottagit medel av tullskyldiga för betalning av

tullräkningar, skall ombudet hålla dessa medel skilda från andra tillgångar.

30 § Ränta utgår på tull och an nan skatt som skall betalas

1. på grund av omtul ltaxering eller eftertulltaxering,

2. enligt beslut av generaltullstyrelsen, kammarrätten eller regeringsrät­

ten,

3. i fall som avses i 82 § , när tull eller annan skatt undandragits.

¬

X

4. i fall som avses i 24 § eller 26 § första stycket lagen (1987; 1069) om

SFS 1991:157

tullfrihet m. m.

Om tull eller annan skatt enligt p reliminärt beslut h ar erlagts med lägre

belopp än som slutligt fa stställts, utgår ränta på det överskjutande belop­
pet.

Ränta enligt första eller andra stycket utgår dock inte på belopp som får

dras av vid redovisning av skatt enligt lagen (1968:430) om mervärde­
skatt.

Om utfärdande av särskild tullräkning fördröjs till följd av att den som

tagit hand om en vara med tillämpning av ett förenklat förfarande inte

avgivit tulldeklaration inom föreskriven tid, utgår ränta.

Bestämmelserna i denna lag om tull och annan skatt tillämpas även

beträffande ränta enligt denna paragraf.

34 a § För betalning enligt bestämmelserna i 25 —34 §§ får uppgifter
lämnas mellan tullverket och annan genom överföring av elektroniska
dokument enligt de föreskrifter som regeringen med delar.

38 § Om tull och annan skatt skall tas ut ur en vara enligt 10 § fjärde
stycket eller 35 §, får varan säljas genom tullmyndighetens försorg på
offentlig auktion (tullauktion) eller på annat sätt, om tullmyndigheten

finner det vara lämpligare. Om varan är skadad eller förskämd eller om

köpeskillingen i nte kan beräknas täcka minst kostnaden för försäljningen

eller om tullmyndigheten annars finner att det föreligger särskilda skäl, får

varan i stället förstöras.

Att vissa varor inte får säljas på tullauktion följer av särskilda bestäm­

melser.

41 §"• Den för vars räkning en vara förs ut ur landet (exportör) skall göra
en anmälan om utförseln till tullmyndighet. Anmälan skall innehålla upp­
gift om

1. varans nummer enligt statistisk varuförteckning som utfärdats av

generaltullstyrelsen,

2. varans kvantitet och värde,

3. grund för återbetalning av eller befrielse från tull eller annan skatt på

grund av utförseln.

44 § Regeringen får föreskriva att anmälan om utförsel får underlåtas i

fråga om varor som inte skall r edovisas i handelsstatistiken, om det kan

ske utan risk för att föreskrifter som gäller för utförseln eftersätts.

54

Tullmyndighet får, om det kan ske utan risk för att föreskrifter om

införsel ås idosätts, överlämna åt ett bolag eller en förening som innehar
tullupplag, frihamn eller, enligt vad regeringen föreskriver, tullager att

utföra den kontroll som annars ankommer på tullmyndighet i samband

med

1. att en vara skall läggas upp på tulluppla get, tullagret eller i friham nen,

Senaste lydelse 1990: 138.

' Senaste lydelse 1990:138.

367

¬

SFS 1991:157

2. att en vara som förvaras på tullupplaget, tuUagret eller i frihamnen

skall ta s om hand med tillämpning av ett förenklat förfarande enligt 8 §

första stycket 2 eller i Övri gt tas ut från tullupplaget, tullagret eller fri­
hamnen, eller

3. att en vara sänds från eller till lullupplaget, tullagret eller frihamnen

enligt 7 § första sty cket I.

Tullmyndighet får, om det kan ske utan risk för att föreskrifter om

utförsel åsidosätts, överlämna åt ett bolag eller en förening som bedriver

godshantering att utföra den kontroll som annars ankommer på tullmyn­
dighet i samband med att en vara skall föras ut ur landet.

61 § Oförtullade varor och varor som anmälts till utförsel står under

tullverkets överinseende (tullkontroll). I fr åga om vara som tagits om han d

med tillämpning av ett förenklat förfarande enligt 8 § första stycket 2 gäller
detta dock endast om den

1. är underkastad förfogandeförbud enligt 2 § 5 lagen (1973:980) om

transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m.,

2. behandlas enligt 7 § första styck et denna lag, eller

3. förvaras enligt beslut som tullmyndighet meddelat med stöd av före­

skrift som avses i 8 § andra stycket.

Vad som sägs i första stycket gäller inte varor som lämnats ut till fritt

förfogande enligt 8 § första stycket 1.

64 §'' Förare eller befälhavare på transportmedel som står under tullkon­

troll är skyldig att använda anvisad väg eller led, att medföra passhandling

för transportmedlet och dess last och att stanna på tullmyndighets anma-

ning.

Förbud får meddelas förare eller befälhavare som sägs i första stycket att

göra uppehåll under resa inom tullområdet, att utan tullmyndighets med­
givande ankomma eller avgå med transportmedlet samt att beträda eller
lämna och lossa eller lasta tr ansportmedlet.

Förare och b efälhavare på tran sportmedel som inte står under tullkon­

troll och även annan person är skyldig att stanna på tullmyndighets anma-
ning. Sådan anmaning får ges, när det finns anledning anta att anmälnings­

skyldighet föreligger för honom enligt denna lag eller enligt föreskrifter
som meddelats med stöd av lagen.

Anvisning, anmaning och förbud som avses i denna paragraf får medde­

las endast om det behövs för att möjliggöra tullverkets övervakning av

införsel eller utförsel och får inte gå utöver vad som är nödvändigt för

detta ändamål.

80 § I fråga om varor som inkommer till tullomr ådet i postförsändelser

är postverket tullskyldigt, om varorna inte anmäls till förtullning eller
annan tullkiarering av någon an nan.

Har försändelsen kommit adressaten till handa, skall dock vad som

föreskrivs i 19 — 23 §§ om omtulltaxering och eftertulltaxcring gälla ho­
nom, även om han inte lämnat oriktig uppgift eller underlåtit att lämna
uppgift till ledning för tulltaxeringen.

368

'Ändringen innebär att femte sty cket upphävs.

¬

81 § Om en oförtullad vara går förlorad när den införs till tullområdet

SFS 1991:157

eller sänds under tullkontroll inom detta, är fraktföraren tullskyldig för

varan. Om ingen fraktförare åtagit sig att befordra varan, är den som
befordrat varan tullskyldig för den. Om varan anmälts till försändning

enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 7 § första stycket 1, är dock

den som gjort anmäln ingen tullskyldig.

Om en oförtullad vara går förlorad när den förvaras på tullupplag eller

tullager eller I exportbutik eller frihamn, är innehavaren av upplaget,
lagret, exportbutiken eller frihamnen tullskyldig för varan.

Om en oförtullad vara går förlorad när den innehas med temporär

tullfrihet, är den som åtnjöt den temporära tullfriheten tullskyldig för

varan.

Den som visar att förlust av en vara inte beror på fel eller försummelse

av honom eller, i fall so m avses i första stycket sista meningen, av den som
befordrat varan eller av någon för vilken dessa svarar är inte tullskyldig

enligt första —tredje styckena. Om det finns särskilda skäl, kan tullmyndig­

het medge nedsättning av eller befrielse från tull eller skatt i fall so m avses
i denna p aragraf.

1 fråga om tullskyldig som avses i första-tredje styckena gäller bestäm­

melserna i 12 —24 §§ i tillämpliga delar.

86

Om den som tagit hand om en vara med tillämpning av ett förenk­

lat förfarande inte har kommit in med t ulldeklaration vid den ti dpunkt då

deklarationen senast skulle ha lämnats, påförs han en särskild avgift (förse­

ningsavgift).

Förseningsavgiften är 300 kronor. Avgiften är dock 600 kronor, om den

tullskyldige anmodats att lämna tulldeklaration men inte fullyort skyldig­

heten inom den bestämda tiden.

89 § Frågor om tulltillägg och förseningsavgift prövas av tullmyndighe­

ten. Kammarrätten prövar dock, på talan av det allmänna ombudet som

avses i 98 §, frågor om tulltillägg på grund av oriktiga uppgifter i mål om

tull eller annan skatt. Sådan talan får föras, om den oriktiga uppgiften inte

har godtagits efter prövning i sak eller inte har prövats i m ålet. Talan skall
väckas inom ett år från utgången av den m ånad då domen eller det slutliga

beslutet i målet har vunnit laga kraft.

Den tullskyldiges yrkande i fråga om tulltillägg eller förseningsavgift

skall utan hinder av vad som annars gäller om överklagande prövas, om

beslutet om den tull eller annan skatt som tulltillägget eller förseningsavgif­
ten a vser inte har vunnit laga kraft. Detsamma gäller, o m det allmänna

ombudet framställt ett sådant yrkande till förmån för de n tullskyldige. Om
yrkandet framställs först i do mstol, kan domstolen förordna att det skall

tas upp och vidare handläggas av tullmyndigheten.

Innan beslut fattas om påföring av tulltillägg eller förseningsavgift skall

den tullskyldige om möjligt ges tillfälle att yttra sig.

Underrättelse om att tullmyndigheten överväger att påföra (ulltillägg

eller förseningsavgift får ske genom överföring av elektroniskt dokument.

' Senaste lydelse 1987:1221.

369

¬

SFS 1991:157

93 § Bestämmelserna i 25 — 29, 34 a och 35 §§ tillämpas även i fråga o m

tulltillägg och förseningsavgift.

94 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhct underlåter att

1. lämna uppgift eller inge handling enligt 12 — 15 §§, i 6 § första stycket,

41 § eller 42 § första stycket, eller

2. lägga upp en vara på tullupplag enligt 50 § döm s för tullförseelse till

böter.

I ringa fal l skall inte dömas till ansvar.

97 § När en tullmyndighet med stöd av denna lag eller föreskrift som

utfärdats med stöd av lagen meddelar föreläggande för tullskyldig eller

annan att vidta åtgärd som behövs för förtullning eller för tullverkets

kontrollverksamhet, kan vite föreläggas.

Vite kan även föreläggas, om någon underlåtit att lämna uppgift eller

inge handling enligt 12—15 §§ eller 16 § första stycket eller att fullgöra

skyldighet som föreskrivs i 69 § eller med stöd av 72 §.

Vite får inte fastställas till lägre belopp än femhundra kronor eller högre

än femtusen kronor.

Frågor om ut dömande av vite prövas av generaltullstyrelsen.

I

Bestämmelsen i 34 a § tillämpas även i fråga om vite n.

1 övrigt gäller bestämmelserna i lagen (1985:20 6) om viten.

99 § Beslut, som någon annan tullmyndighet än generaltullstyrelsen har

meddelat enligt denna lag eller enligt bestämmelser som utfärdats med

stöd av lagen, får överklagas hos generaltullstyrelsen.

Om överklagandet avser slutlig fastställelse av tull, annan skatt, ränta,

restavgift, tulltillägg, förseningsavgift eller ersättning enligt 69 § andra

stycket eller 71 §, skall skrivelsen med överklagandet ha kommit in till den

myndighet som meddelat beslutet inom ett år från den dag då beslutet
meddelades eller, i fall då omtulltaxering skett, inom två månader från den

dag då omtulltaxeringsbeslutet meddelades, om tiden för överklagande
därigenom blir längre.

Preliminära tulltaxeringsbeslut samt tullmyndighets beslut om vitesföre­

läggande och beslut om granskning enligt 75 § får inte överklagas.

Tullmyndighets beslut om inskränkning i rätten att förfoga över en vara

som anmälts till tullklarering får överklagas särskilt.

100 § Generaltullstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt bestäm­

melser som utfä rdats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten

genom besvär, när det är fråga om

1. fastställelse av tull eller annan skatt och prövningen inte gäller sådant

beslut om befrielse från eller nedsättning eller återbetalning av tull och

annan skatt som meddelats med stöd av regeringens bemyndigande,

2. uttag av tull eller annan skatt ur en vara enligt 10 § fjärde stycket eller

35 §,

3. temporär tullfrihet,

4. restitution av tull eller annan skatt,

I 5. ursprungsintyg enligt protokoll 3 till Sveriges avtal med Europeiska

370

¬

ekonomiska gemenskapen eller bilaga B til! konventionen angående upp-

SFS 1991:157

rättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen,

6. inskränkning i rätten att förfoga över en v ara,
7.förhandsbesked,

8. ränta eller restavgift,
9. tuiltillägg eller förseningsavgift,

10. ersättning som avses i 56 § andra stycket, 69 § andra stycket eller

71 §, eller

11. utdömande av vite.

Om generaltullstyrelsen har avvisat en ansökan om förhandsbesked eller

återkallat ett lämnat förhandsbesked eller meddelat ett beslut som avses i
59 § tredje stycket, får beslutet inte överklagas.

I övrigt överklagas generaltullstyrelsens beslut enligt denna lag eller

enligt bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen hos regeringen.

101 § Beslut om fastställelse av tull och annan skatt får överklagas

endast av den tullskyldige och av det allmänna ombudet. Om tull och
annan skatt skall tas ut ur en vara enligt 10 § fjärde stycket, får beslutet om

fastställelse av tull och skatt dock överklagas även av ägaren till varan eller
annan som visar särskild rätt till denna.

Generaltullstyrelsens beslut rörande förhandsbesked får överklagas en­

dast av sökanden och av det allmänna ombudet.

106

Om det finns skäl till det, får följande beslut återkallas av general­

tullstyrelsen och, om styrelsen inte meddelat beslutet, av annan tullmyn­

dighet,

1. beslut om godkännande av ombud enligt 13 § första stycket,

2. uppdrag att utföra tullmyndighets kontroll enligt 54 §,

3. tillstånd att tillämpa ett förenklat förfarande, och

4. andra tillstånd som utfärdats enligt denna lag eller enligt föresk rifter

som m eddelats med stöd av lagen.

Tullmyndigheten kan i dessa fall förordna att beslutet om återkallelse

skall gälla omede lbart.

108 § Tull och annan skatt skall inte tas ut för en varuförsändelse när
den tull och annan skatt som är föreskriven för försändelsen sammanlagt

inte uppgår till etthundra kronor. Detta gäller dock inte, om försändelsen
innehåller spritdrycker, vin, starköl eller tobaksvaror.

112 § Den som föranleder tullförrättning som inte är avgiftsfri skall

betala avgift för förrättningen (förrättningsavgift) enligt taxa som regering­

en föreskriver.

i

Bestämmelsen i 34 a § tillämpas även i fråga om förr ättningsavgift.

113 § Regeringen får föreskriva att avgifter skall betalas fÖr

1. tillstånd att tillämpa ett förenklat förfarande,
2. utfärdande av särskild tullräkning,

3. tillstånd att inneha tullupplag och frihamn, och

" Senaste lydetsc 1990: 138.

371

¬

SFS 1991:157

4. tullverkets tillsyn över tullager och exportbutiker.
Bestämmelsen i 34a § tillämpas även i fråga om avgifter enligt första

stycket.

115 § Regeringen får bemyndiga generaltullstyrelsen att meddela före­
skrifter i de ämnen som anges i 3 § , 5 § andra stycket, 7 § första stycket 1,

7 § andra stycket, 8 § första stycket 2 och an dra stycket, 9 § första stycket,
12 § tredje stycket, 14 § andra stycket, 15 § tredje stycket, 16 § första

stycket, 27, 34 a, 44 och 45 §§, 47 § första stycket andra meningen, 49 §

första stycket, 51 § andra stycket, 52 § andra stycket, 72 §, 73 § tredje

stycket och 1 10-113 §§.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

2. Den nya lydelsen i 14 § första stycket skall dock i de fall uppgifterna

inte överförs elektroniskt börja tillämpas den dag regeringen bestämmer.

3. En anm älan till tu llkiarering som kommit in före utgången av 1991

handläggs enligt äldre föreskrifter.

4. Äldre föreskrifter gäller för förtullning av en vara som tagits om hand

med stöd av hemtagningstillstånd före utgången av 1991.

5. Äldre föreskrifter gäller i fråga om överklagande av beslut som har

meddelats före utgången av 1991.

På regeringens vägnar

ERIKÅSBRINK

Lennart Hamberg

(Finansdepartementet)

i.nlK

:i! fe-

¬