Lag (1988:254) om för­bud beträf­fande kni­var och andra far­liga före­mål

1 §   Kni­var, andra stick-​ och skär­va­pen och andra före­mål som är ägnade att använ­das som vapen vid brott mot liv eller hälsa får inte inne­has på all­män plats, inom skol­om­råde där grundskole-​ eller gym­na­si­e­un­der­vis­ning bedrivs, eller i for­don på all­män plats.

För­bu­det i första styc­ket gäl­ler inte, om före­må­let enligt sär­skilda före­skrif­ter ingår i utrust­ning för viss tjänst eller visst upp­drag eller om inne­ha­vet annars med hän­syn till före­må­lets art, inne­ha­va­rens behov och övriga omstän­dig­he­ter är att anse som befo­gat.

Stick­va­pen eller kni­var som är kon­stru­e­rade så att klingan eller bla­det snabbt kan fäl­las eller skju­tas ut ur sitt skaft (spring­sti­let­ter eller spring­kni­var) får inte inne­has av per­so­ner under 21 år. Lag (2000:148).

2 §   Knog­järn, kast­stjär­nor eller andra sådana före­mål som är sär­skilt ägnade att använ­das som vapen vid brott mot liv eller hälsa samt spring­sti­let­ter eller spring­kni­var får inte över­lå­tas till per­so­ner under 21 år eller salu­hål­las. Lag (1990:413).

3 §   I fråga om vapen och andra före­mål som vapen­la­gen (1996:67) är tillämp­lig på gäl­ler före­skrif­terna där i stäl­let för denna lag.
Lag (1996:69).

4 §   Den som upp­såt­li­gen bry­ter mot 1 eller 2 § döms till böter eller fäng­else i högst ett år.

Om gär­ningen har begåtts av oakt­sam­het, döms till böter eller fäng­else i högst sex måna­der.

Om ett brott som avses i första styc­ket är grovt, döms till fäng­else i lägst sex måna­der och högst två år. Vid bedöm­ningen av om brot­tet är grovt ska det sär­skilt beak­tas om
   1. före­må­let har inne­hafts i ett sam­man­hang där det kan befa­ras komma till använd­ning vid brotts­ligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygg­het till per­son,
   2. före­må­let har varit av sär­skilt far­lig beskaf­fen­het,
   3. inne­ha­vet, över­lå­tel­sen eller salu­hål­lan­det har avsett flera före­mål, eller
   4. gär­ningen på annat sätt har varit av sär­skilt far­lig art.

Om det rör sig om ringa fall utgör gär­ningen dock inte brott.
Lag (2022:608).

5 §   Har upp­hävts genom lag (2024:812).