Lag (1999:216) om ögon­un­der­sök­ning vid miss­tanke om vissa brott i tra­fi­ken

1 §   Denna lag avser under­sök­ning av en per­sons ögon och ögon­rö­rel­ser i syfte att ta reda på om per­so­nen är påver­kad av något annat medel än alko­hol.

2 §   En ögon­un­der­sök­ning enligt denna lag får göras på förare av ett motor­dri­vet for­don samt på förare av ett maskin­dri­vet for­don på järn­väg, tun­nel­bana eller spår­väg om det kan miss­tän­kas att föra­ren gjort sig skyl­dig till brott som avses i 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa tra­fik­brott, 30 § lagen (1990:1157) om säker­het vid tun­nel­bana och spår­väg, 7 kap. 2 eller 4 § järn­vägs­sä­ker­hets­la­gen (2022:367), 8 kap. 2 eller 4 § lagen (2022:368) om natio­nella järn­vägs­sy­stem eller till något annat brott på vil­ket fäng­else kan följa och som har begåtts i sam­band med fram­fö­ran­det av for­do­net.

En ögon­un­der­sök­ning får även göras på den som manö­vre­rar ett luft­far­tyg eller i övrigt ombord på ett luft­far­tyg full­gör en upp­gift av väsent­lig bety­delse för flyg­sä­ker­he­ten eller som utö­var tjänst som avses i 6 kap. 20 § luft­fartsla­gen (2010:500), om det kan miss­tän­kas att per­so­nen gjort sig skyl­dig till brott som avses i 13 kap. 2 § luft­fartsla­gen eller till något annat brott på vil­ket fäng­else kan följa och som har begåtts i sam­band med manö­vre­ran­det, full­gö­ran­det av upp­gif­ten eller utö­van­det av tjäns­ten.

Under­sök­ningen enligt första eller andra styc­ket får genom­fö­ras endast om den kan ha bety­delse för utred­ningen om brot­tet. Lag (2022:375).

3 §   En ögon­un­der­sök­ning enligt denna lag får endast omfatta yttre iakt­ta­gel­ser av ögo­nens utse­ende och funk­tion. Som hjälp­me­del vid under­sök­ningen får pupillo­me­ter, penna eller annat lik­nande före­mål samt mindre ljus­källa använ­das.

4 §   En ögon­un­der­sök­ning enligt denna lag genom­förs av
   1. en polis­man, eller
   2. en tull­tjäns­te­man eller en kust­be­vak­nings­tjäns­te­man, om miss­tan­ken gäl­ler brott som avses i 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa tra­fik­brott.

Bestäm­mel­ser om en tull­tjäns­te­mans och en kust­be­vak­nings­tjäns­te­mans rätt att stoppa for­don eller något annat trans­port­me­del finns i 2 kap. 4 § 4 tull­be­fo­gen­hets­la­gen (2024:710) och 3 kap. 16 § 4 kust­be­vak­nings­la­gen (2019:32).

Under­sök­ningen ska göras på ett sätt som inte utsät­ter den som under­söks för all­män upp­märk­sam­het. Om sär­skilda skäl inte för­an­le­der något annat, ska under­sök­ningen genom­fö­ras i ett täckt for­don eller inom­hus i ett avskilt rum. Om den under­sökte begär det ska det föras ett pro­to­koll vid under­sök­ningen och utfär­das ett bevis om utförd åtgärd.
Lag (2024:737).

5 §   Blod­prov får tas på den som är skyl­dig att genomgå en ögon­un­der­sök­ning även om det inte finns för­ut­sätt­ningar för det enligt 28 kap. 12 § rät­te­gångs­bal­ken, om han eller hon
   1. väg­rar att med­verka till ögon­un­der­sök­ning, eller
   2. inte kan genomgå sådan under­sök­ning på grund av att han eller hon varit inblan­dad i en tra­fi­ko­lycka. Lag (2008:328).

6 §   För ögon­un­der­sök­ning som avses i denna lag skall 28 kap. 13 § rät­te­gångs­bal­ken inte gälla.