SFS 1972:620

Vallag;

SFS 1972:620

given Stockholms slott den 8 december 1972.

Utkom från trycket

den 12 dec. 1972

V i GUSTAF ADOLF, med Guds nåde, Sveriges, Götes

och Vendes Konung, göra veterligt: att Vi, med riks­

dagen^, funnit gott förordna som följer.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller .vid val till riksdagen samt val av landstingsmän

och kommunfullmäktige.

2 § För val enligt denna lag finns en central valmyndighet. Konungen

bestämmer vilken myndighet som skall vara central valmyndighet.

Centrala valmyndigheten meddelar de närmare föreskrifter som be­

hövs för tillämpningen av denna lag.

1 Prop. 1972: 105, KU 49 , rskr 26 9.

1521

¬

SFS 1972; 620

3 § Ordinarie val till riksdagen samt val i hela riket av landstingsmän
och kommunfullmäktige förrättas samma dag. Valdag är tredje sönda­

gen i se ptember.

Vid val till riksdagen som ej är ordinarie är valdag den söndag som

Konungen bestämmer. Vid val av landstingsmän eller kommunfullmäk­

tige som ej omfattar hela riket är valdag den söndag som länsstyrelsen

bestämmer.

2 kap. Valkretsar och fasta valkretsmandat

Hfie

1 § För val till riksdagen är riket indelat i 28 valkretsar. Dessa är

Stockholms kommun,

Ii'"'

Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms läns

valkrets),

Göteborgs kommun,
Göteborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs kommun (Bohus­
läns valkrets),

Malmö, Helsingborgs, Landskrona och Lunds kommuner (fyrstadskret­
sen),

Malmöhus län med undantag av fyrstadskretsen (Malmöhus läns val­
krets),

Alingsås, Bengtsfors, Bjärke, Brålanda, Dals-Eds, Frändefors, Färgelan-
da, Gäsene, Hemsjö, Herrljunga, Högsäters, Lerums, Lilla Edets, Mel-

leruds. Nödinge, Skepplanda, Starrkärrs, Trollhättans, Vårgårda, Vä­

nersborgs, Västra Tunhems och Åmåls kommuner (Älvsborgs läns norra
valkrets).

Bollebygds, Borås, Dalsjöfors, Dalstorps, Fristads, Hökerums, Marks,
Redvägs, Sandhults, Svenljunga, Tranemo, Viskaförs, Ulricehamns och
Asundens kommuner (Älvsborgs läns södra valkrets),
vart och ett av övriga län.

2 § Centrala valmyndigheten fastställer antalet fasta valkretsmandat i

varje valkrets före utgången av april varje år då ordinarie val till riks­

dagen skall hållas. Härvid tillföres valkretsen ett mandat för varje gång

som antalet röstberättigade där är jämnt delbart med en trehundration­

del av antalet röstberättigade i riket. De fasta valkretsmandat, som här­

efter återstår, tillföres valkretsarna efter storleken av de överskott som

uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgöres före­
trädet genom lottning.

Påverkas valkretsarnas omfattning av beslut om ändring i länsindel­

ningen eller den kommunala indelningen, vilket träder i kraft vid in­

gången av året efter det då ordinarie val till riksdagen hållits, skall i

fråga om val till riksdagen indelningsändringen beaktas redan från och

med beslutets dag.

3 § Vid tillämpning av 2 § beräknas antalet röstberättigade på grund­

val av stommarna till mantalslängderna för året. Vid beräkningen anses

som röstberättigad varje svensk medborgare som fyllt nitton år senast

under närmast föregående kalenderår och som ej på grund av domstols

1522

förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig.

¬

4 § Talan mot centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § föres hos

SFS 1972: 620

regeringsrätten genom besvär.

5 § I landstingslagen (1954: 319), kommunallagen (1953:753) och
kommunallagen (1957: 50) för Stockholm finns bestämmelser om lands­
tingskommuns och kommuns indelning i valkretsar.

Om Stockholms läns landstingskommuns indelning i valkretsar finns

särskilda bestämmelser.

3 kap. Valnämnd, valdistrikt och valförrättare

1 § I varje kommun skall finnas en valnämnd.

Ledamöter och suppleanter i valnämnden väljes av kommunfullmäk­

tige till det antal fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter får dock
icke vara under fem. Valet skall ske proportionellt i de fall då sådant är

föreskrivet vid val till kommunstyrelsen. Sker ej valet av suppleanter
proportionellt, skall bestämmas i vilken ordning de skall kallas in till

tjänstgöring.

Valnämnd skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs

för att den skall kunna fullgöra sina uppgifter.

2 § I fråga om annan valnämnd än valnämnden i Stockholm äger

bestämmelserna i 32—42 §§ kommunallagen (1953:753) om kommun­
styrelse motsvarande tillämpning. För valnänjnden i Stockholm gäller
51 § 1 mom. kommunallagen (1957: 50) för Stockholm och vad kom­

munfullmäktige med iakttagande av sistnämnda lag föreskriver. I stället

för 37 § andra stycket kommunallagen och 39 § andra stycket kommu­
nallagen för Stockholm skall dock 4 och 5 §§ förvaltningslagen (1971:

290) tillämpas i samtliga ärenden hos valnämnd.

Utan hinder av föreskrifter som avses i första stycket gäller att nämn­

dens protokoll icke behöver upptaga annat än närvarande ledamöter
samt för varje ärende beslutet och skälen för detta.

3 § Varje kommun bildar ett eller flera valdistrikt. Är kommun indelad
i valkretsar för val av kommunfullmäktige, skall varje sådan valkrets

bilda ett eller flera valdistrikt.

Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valdistrikt. Innan

beslut meddelas, skall fullmäktige i kommunen ha beretts tillfälle att
yttra sig i ärendet.

Beslut om indelning i valdistrikt gäller från och med året efter det då

beslutet vann laga kraft. Länsstyrelsen skall omedelbart kungöra beslutet

samt tillställa centrala valmyndigheten avskrift av detta.

4 § När val enligt denna lag skall förrättas i valdistriktsindelad kom­
mun, utser valnämnden för varje valdistrikt minst fyra personer att på
valdagen tjänstgöra som valförrättare i distriktet. Bland de utsedda för­

ordnar nämnden en att vara ordförande och en att vara ersättare för
ordföranden.

Vid röstningen skall minst tre av valförrättarna, däribland ordföran­

den eller hans ersättare, vara närvarande.

j523

, - V K

r/j • • >•

¬

SFS 1972: 620

5 § Var och en som är röstberättigad vid val till riksdagen och ej fyllt

60 år är skyldig att mottaga uppdrag som ledamot eller ersättare i val­

nämnd eller som valförrättare, om han ej har giltigt hinder.

6 § Talan mot länsstyrelsens beslut i ärende om indelning i valdistrikt
föres hos kammarrätten genom besvär.

Den som vill klaga över beslut som innebär att av honom uppgivet

hinder att mottaga uppdrag som avses i 5 § ej godkänts får föra talan
hos länsstyrelsen genom besvär. Härvid räknas besvärstiden från den
dag beslutet meddelades. Mot länsstyrelsens beslut får talan ej föras.

4 kap. Röstlängder

Allmän röstlängd

1 § Allmän röstlängd upprättas årligen för varje valdistrikt av lokala

skattemyndigheten. Längden skall vara upprättad senast den 15 juni.

2 § I allmän röstlängd upptages var och en som den 1 juni enligt läns ­

styrelsens personband

1. är kyrkobokförd i valdistriktet,

2. är svensk medborgare och

3. fyllt eller senare under kalenderåret fyller 19 år.
Den som den 1 juni enligt länsstyrelsens personband på grund av

domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli

omyndig upptages dock ej i längden.

För den som fyller 19 år det år röstlängden upprättas antecknas att

han blir röstberättigad först nästa kalenderår.

3 § Allmän röstlängd skall vara framlagd för granskning hos lokala
skattemyndigheten varje vardag med undantag av lördag under tiden den

26—30 juni eller, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till och
med närmast följande måndag.

Länsstyrelsen får bestämma att röstlängden skall vara framlagd för

granskning även på annat ställe än hos lokala skattemyndigheten.

4 § Den som anser att allmän röstlängd är felaktig i det att han orik­
tigt uteslutits från rösträtt eller att annan oriktigt upptagits som röst­
berättigad får senast den 15 juli skriftligen framställa anmärkning mot

längden hos länsstyrelsen. Den omständigheten att någon tagits upp i

röstlängd för annat valdistrikt än han anser sig tillhöra utgör ej grund

för anmärkning mot längden.

Anmärkning som göres för sent upptages ej till prövning.

Har anmärkning framställts i rätt tid mot någons rösträtt enligt läng­

den, skall länsstyrelsen genast underrätta denne om innehållet i an­
märkningshandlingen samt om tid och plats för prövning av anmärk­
ningen.

1524

5 § Anmärkning mot allmän röstlängd prövas vid offentligt samman­

träde hos länsstyrelsen den 22 juli eller, om denna dag är en lördag eller

söndag, närmast följande måndag.

iWi

¬

Den mot vilkens rösträtt anmärkning framställts får vid an märknings-

SFS 1972: 620

sammanträdet åberopa även omständighet som inträffat efter den 1 juni.

Senast dagen efter sammanträdets slut meddelar länsstyrelsen beslut

över varje särskild anmärkning. Beslut antecknas på anmärkningsskrif­

ten. I röstlängden införes rättelse som föranledes av beslutet.

Länsstyrelsen skriver under röstlängd mot vilken anmärkning fram­

ställts. Lokala skattemyndigheten förser de röstlängder mot vilka an­

märkning ej framställts inom föreskriven tid med bevis h ärom.

6 § Mot länsstyrelsens beslut Över anmärkning mot allmän röstlängd

får talan föras endast i samband med besvär över val vid vilket beslutet

länt till efterrättelse. I sådant mål får åberopas endast bevis som före-

tetts hos länsstyrelsen.

7 § Allmän röstlängd länder till efterrättelse så snart den underskrivits
av länsstyrelsen eller försetts med bevis av lo kala skattemyndigheten och

gäller till dess ny röstlängd kommit till stånd, om ej annat följer av 8

eller 9 §.

8 § Har någon icke blivit upptagen i allmän röstlängd eller har det i
längden beträffande honom antecknats att han blir röstberättigad först

nästa kalenderår och har anmärkning häremot ej framställts på sätt
som föreskrivas i 4 § första stycket, skall länsstyrelsen efter ansökan av
honom eller av lokala skattemyndigheten besluta om rättelse i röstläng­
den, om det är uppenbart att fel föreligger. Sådan ansökan skall ha gjorts
hos länsstyrelsen senast den 1 september det år då röstlängden upprätta­
des. Ansökan som göres för sent upptages ej till prövning.

Beslutar länsstyrelsen om rättelse i röstlängd, skall länsstyrelsen genast

underrätta lokala skattemyndigheten om beslutet. Lokala skattemyndig­

heten skall genast rätta röstlängden i enlighet med beslutet. Innan detta

skett, äger beslutet icke verkan.

Mot beslut varigenom ansökan om rättelse avslagits eller avvisats får

talan ej föras. Mot beslut om rättelse får talan föras endast i samband

med besvär över val vid vilket beslutet länt till efterrättelse.

9 § Har allmän röstlängd i någon del förklarats felaktig på grund av

talan som förts i samband med besvär över val, skall länsstyrelsen rätta
längden i enlighet med förklaringen.

10 § Länsstyrelsen skall senast den 15 juni kungöra var och när allmän

röstlängd kommer att vara framlagd för granskning. I kungörelsen skall

anges även tid och sätt för framställande av anmärkning mot längden
samt tid och plats för prövning av anmärkning. Kungörelsen skall anslås
på kommunens anslagstavla och införas i samtliga dagstidningar som har
en spridning av någon betydenhet inom kommunen.

Särskild röstlängd

11 § Särskild röstlängd för val till riksdagen upprättas årligen fÖr varje

valki'ets av centrala valmyndigheten. Längden skall vara upprättad senast
den 15 juni.

1525

¬

SFS 1972: 620

12 § I särskild röstlängd upptages, efter ansökan, den som

' ,

D^o

1. den 1 juni uppfyller de villkor som gäller för rösträtt och

2. enligt länsstyrelsens personband ej är kyrkobokförd i riket men

varit kyrkobokförd här någon gång under de fem kalenderår som när­

mast föregått det år då röstlängden upprättas.

Den som fyller 19 år det år då röstlängden u pprättas upptages i denn a,

om ej hinder föreligger i övrigt. Därvid antecknas dock att han blir

d'

röstberättigad först näs ta kalenderår.

0

Framgår i anmärkningsärende att någon upphört att vara röstberätti­

gad på grund av omständighet som inträffat efter den 1 juni, skall han ej

vara upptagen i särskild röstlängd.

13 § Ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd göres skriftligen hos

centrala valmyndigheten senast den 1 juni. Ansökan som göres för sent

upptages ej till prövning.

Vid ansökningshandling skall fogas intyg som visar att sökanden har

giltigt svenskt pass och enligt passet är svensk medborgare. Intyget skall
vara utfärdat av svensk beskickning, an nan svensk utlandsmyndighet som
centrala valmyndigheten bestämt eller svensk polismyndighet samma år
som röstlängden upprättas. Är ansökningshandlingen ej åtföljd av sådant

s?

intyg, upptages ansökningen ej till prövning.

Blanketter till ansökan och intyg skall finnas tillgängliga hos centrala

valmyndigheten samt hos svensk beskickning och annan svensk utlands ­

myndighet som centrala valmyndigheten bestämmer.

14 § Beslut över ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd meddelas

så snart det kan ske.

Den som skall upptagas i särskild röstlängd uppföres i röstlängden för

den valkrets där han senast varit kyrkobokförd.

Bifalles ej ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd, skall

centrala valmyndigheten genast underrätta sökanden om beslutet. I

beslutet skall anges tid och plats för prövning av anmärkning.

15 § Så snart röstlängden upprättats, sändes den till länsstyrelsen i det

län till vilket valkretsen hör. Hos länsstyrelsen skall röstlängden vara

framlagd för granskning varje vardag med undantag av lördag under
tiden den 26—30 juni elle r, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag,

till och med närmast följande måndag.

16 § Den som vill att ändring skall göras i särskild röstlängd får senast

den 15 juli skriftligen framställa anmärkning mot röstlängden hos
länsstyrelsen.

Anmärkning som göres för sent upptages ej till prövning.
Har anmärkning framställts i rätt tid mot någons rösträtt enligt

längden, skall länsstyrelsen genast underrätta denne om innehållet i
anmärkningshandlingen samt om tid och plats fÖr prövning av anmärk­

ningen.

17 § Anmärkning mot särskild röstlängd prövas vid offentligt samman­

träde hos länsstyrelsen den 22 juli eller, om de nna dag är en lördag eller

F526

söndag, närmast följande måndag.

¬

Den mot vilkens rösträtt anmärkning framställts får åberopa även

SFS 1972: 620

omständighet som inträffat efter den 1 juni.

Senast dagen efter sammanträdets slut meddelar länsstyrelsen beslut

över varje särskild anmärkning. Beslut antecknas på anmärkningsskrif­
ten. I röstlängden införes rättelse som föranledes av beslutet.

Länsstyrelsen skriver under röstlängden. Har anmärkning ej framställts

mot röstlängden inom föreskriven tid, skall röstlängden förses med bevis
härom.

18 § Mot länsstyrelsens beslut Över anmärkning mot särskild röstlängd

får talan föras endast i samband med besvär över val vid vilket beslutet

länt till efterrättelse. I sådant mål får åberopas endast bevis som företetts

hos länsstyrelsen.

Har röstlängden i någon del förklarats felaktig på grund av talan som

avses i första stycket, skall länsstyrelsen rätta längden i enlighet med
förklaringen.

19 § Särskild röstlängd länder till efterrättelse så snart den underskri­

vits av länsstyrelsen och gäller till dess ny röstlängd kommit tUl stån d,
om ej annat följer av 18 § andra stycket.

20 § När val äger rum, skall särskild röstlängd vara tillgänglig i val­
lokalen för det valdistrikt som länsstyrelsen bestämmer. Beslut härom
meddelas senast vid anmärkningssammanträdet och antecknas på röst­

längden.

21 § Länsstyrelsen skall senast den 15 juni kungöra var och när sär­

skild röstlä ngd kommer att vara framlagd för granskning. I kungörelsen
anges även tid och sätt för framställande av anmärkning mot längden
samt tid och plats för prövning av anmärkning. Kungörelsen skall anslås
på kommunernas anslagstavlor och införas i samtliga dagstidningar som

har en spridning av någon betydenhet inom valkretsen.

5 kap. Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater

1 § Parti kan efter ansökan och på de villkor som anges i 2—4 §§ få

sin partibeteckning registrerad hos centrala valmyndigheten samt an­

mäla kandidater i valet enligt 8 §.

Om valsedel med registrerad partibeteckning finns bestämmelser i 6

kap. 3 § tredje stycket och 14 kap. 5 §.

2 § Ansökan om registrering av partibeteckning göres skriftligen. I

ansökningshandlingen skall anges för vilket slag av val registrering sökes

och, om ansökningen avser registrering för val av landstingsmän eller

kommunfullmäktige, för vilken landstingskommun eller kommun som

registrering begares.

För att partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall ansökan om

registrering av beteckningen ha kommit in till centrala valmyndigheten,

vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsmän och

kommunfullmäktige senast den 30 april valåret och vid annat val inom
en vecka efter det att förordnande om valet meddelades.

1527

¬

\

\

SFS 1972; 620

3 § Partibeteckning får registreras, om

1. partiet icke utgör underavdelning av politisk sammanslutning,
2. partiet visat att det vid registrering för val till riksdagen har minst

1 500 röstberättigade medlemmar i hela riket och vid registrering för val

av landstingsmän och för val av kommunfullmäktige minst 100 respek­

tive minst 50 röstberättigade medlemmar i den landstingskommun eller

kommun för vilken registrering sökes, samt

3. partibeteckningen tydligt skiljer sig från beteckning som redan

registerats eller vars registrering är föremål för prövning för det valet
eller för annat val för vilket registreringen enligt 4 § första stycket
kommer att gälla.

4 § Registreras partibeteckning för val till riksdagen, gäller registre­

ringen även för val av landstingsmän och kommunfullmäktige i hela

riket. Registreras partibeteckning för val av landstingmän, gäller regi­

streringen val i den landstingskommun som anges i registreringsbeslutet
samt val av kommunfullmäktige i de kommuner som är belägna inom

landstingskommunen. Registreras partibeteckning för val av kommun­

fullmäktige, gäller registreringen val i den kommun som anges i re­

gistreringsbeslutet.

Avser ansökan registrering för val till riksdagen och är partibeteck­

ningen redan registrerad för annat val, får registrering beviljas endast om
det parti för vilket registrering sålunda skett har lämnat sitt medgivande.
Detsamma gäller om ansökan avser registrering för val av landstingsmän
och partibeteckningen redan är registrerad för val av kommunfullmäk­
tige inom landstingskommunen. Behörig att lämna medgivande är det

ombud som partiet anmält enligt 5 §.

Vid tillämpning av andra stycket skall ansökan om registrering som

kommit in tidigare anses som bifallen.

5 § För parti som fått sin partibeteckning registrerad skall finnas om­

bud. Ombud skall anmälas till centrala valmyndigheten inom en månad

efter det att registreringen av beteckningen kungjorts enligt 7 § .

6 § Registrerad partibeteckning skall avföras ur registret, om

1. partiet begär det,
2. partiet ej vid två på varandra följande ordinarie val till riksdagen

eller val i hela riket av landstingsmän eller kommunfullmäktige anmält

kandidater enligt 8 § eller

3. partiet underlåter att anmäla ombud enligt 5 §.

7 § När partibeteckning registrerats eller avförts ur registret, skall cen ­

trala valmyndigheten kungöra detta i Post- och Inrikes tidningar.

8 § För att registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val ska ll

partiet hos centrala valmyndigheten som kandidater anmäla

för val till riksdagen i viss v alkrets minst fyra och högst femton per­

soner och

för val av landstingsmän eller kommunfullmälctige minst fyra och

1528

högst tio pe rsoner i landstingskommunen eller kommunen.

\

tiF-'

¬

Centrala valmyndigheten bestämmer inför varje val när anmälan av

SFS 1972: 620

kandidater senast skall göras. Kungörelse härom skall föras in i Post- och

Inrikes tidningar.

Anmälan av kandidater göres skriftligen av partiets ombud eller av

person som ombudet utsett. Till anmälningshandlingen skall fogas

skriftlig förklaring från varje kandidat att han givit partiet tillstånd att

anmäla honom.

9 § Finner centrala valmyndigheten anledning till anmärkning mot an­

mälningshandlingen eller handling som åtföljer denna, skall myndighe­

ten genast underrätta den som gjort anmälan. Därvid skall anges tid för

ändring och komplettering av anmälningshandlingen. Därefter skall

centrala valmyndigheten så snart som möjligt slutligt pröva ärendet.

Har det ej visats att armäJd kandidat givit partiet tillstånd att anmäla

honom, skall hans namn på anmälningshandlingen anses obefintligt.

10 § Centrala valmyndigheten upprättar för varje slag av val och för

varje riksdagsvalkrets, landstingskommun och kommun listor över de
kandidater som partierna anmält. Listorna skall sändas till postverket.
Skall röstning äga rum hos utlandsmyndighet eller på fartyg, skall lis­

torna om möjligt sändas även till myndigheten och fartygets befälhavare.
Listorna för varje riksdagsvalkrets, landstingskommun och kommun skall
så snart som möjligt tillställas länsstyrelsen.

11 § Talan mot centrala valmyndighetens beslut i registrerings- eller

anmälningsärende föres hos regeringsrätten genom besvär.

6 kap. Valsedlar

1 § Till valsedlar skall användas särskilda blanketter som tillhanda-

hålles av centrala valmyndigheten.

2 § Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till
riksdagen s kall användas gula, för val av landstingsmän blå och för val

av kommunfullmäktige vita valsedlar.

På valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessutom inne­

hålla

1. namn på en eller flera kandidater,

2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkrets­

beteckning) samt

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).

Kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som

avses. Vid kandidatnamn bör därför utsättas kandidatens personnummer

eller annan identifieringsuppgift.

3 § Om valsedel upptager mer än ett kandidatnamn, skall namnen

upptagas i en följd under varandra och förses med nummer som visar
ordningen mellan dem.

Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tages i an­

språk, val av ersättare för riksdagsledamöter och val av suppleanter

för landstingsmän och kommunfullmäktige.

1529

i

t

i

¬

\ ••

SFS 1972; 620

Upptager valsedel med registrerad partibeteckning namn på kandida­

ter, skall valsedeln, för att beteckningen skall åtnjuta skydd vid valet,

som första namn upptaga namnet på kandidat som tagits upp på listan

över kandidater partiet anmält.

4 § Efter beställning av parti, som är representerat i den församling

valet gäller, tillhandahåller centrala valmyndigheten partiet blanketter

till valsedlar till det antal partiet Önskar.

Göres beställning av annat parti än som anges i fö rsta stycket eller av

annan än den som är behörig företrädare för partiet, tillhandahåller
centrala valmyndigheten blanketter till valsedlar endast om beställaren
betalar blanketterna i förskott.

5 § I fråga om parti, som deltager i riksdagsval och som vid det se­

naste riksdagsvalet fått eller vid det förestående valet får mer än 2,5

procent av rösterna i hela landet, svarar statsverket för kostnaden för
blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fem gånger antalet
röstberättigade i valkretsen. Vad som sagts nu gäller även parti som

utan att ha uppnått den angivna röstandelen är eller genom det före­

stående valet blir representerat i riksdagen.

^

I fråga om parti, som deltager i val av landstingsmän eller kommun­

fullmäktige och som är eller genom det förestående valet blir represen­
terat i den församling valet gäller, svarar statsverket för kostnaden för

blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fem gånger antalet
röstberättigade i valet.

6 § Har blanketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna

använts för parti som enligt 5 § är berättigat att få valsedelsblanketter
kostnadsfritt vid valet, skall förskottet efter ansökan återbetalas i den
mån antalet valsedlar som partiet får kostnadsfritt därigenom ej kom­

mer att överstiga, i fråga om val till riks dagen fem gånger antalet röst-
berättigade i valkretsen och i fråga om annat val fem gånger antalet röst-

Eikn

berättigade vid valet. Belopp som återbetalas tillställes partiet oavsett
vem som erlagt förskottet. fek:

7 § Om beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten utan
särskild ersättning valsedelsblankettema med partibeteckning, kandidat­

namn samt valkrets- och valbeteckningar.

Centrala valmyndigheten får förse valsedelsblanketter och valsedlar

med särskild siffer- eller bokstavsbeteckning (listtypbeteckning).

8 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheterna den

sista dag då beställning av valsedlar skall ha gjorts för att leverans
skall kunna ske 45 dagar före valdagen. För särskilda fall får bestämmas
senare dag för beställning och, om det behövs, även senare dag för leve­

rans. Kommer beställning in senare än centrala valmyndigheten bestämt,
fullgöres leverans endast om betalning erlägges i förskott och endast

under förutsättning att leveransen kan ske före valdagen och utan att
leveransen av tidigar e gjorda beställningar försenas.

9 § I lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha till-

1530

gång till

¬

1. valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för parti vilket

SFS 1972: 620

är representerat i riksdagen (partimarkerade valsedlar) samt

2. blanketter till valsedlar.

Partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket

tillhandahålles genom centrala valmyndighetens försorg.

10 § Talan mot centrala valmyndighetens beslut i ärende som avses

i detta kapitel föres hos regeringsrätten genom besvär.

Centrala valmyndigheten har rätt att erhålla biträde av länsstyrelse

i ärende som avses i detta kapitel.

7 kap. Röstkort m. m.

1 § Vid val skall, i den mån centrala valmyndigheten ej förordnar an­

nat, för var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid

valet upprättas röstkort med uppgifter om den röstberättigade. Röstkor­
tet skall dessutom innehålla uppgifter om valet till ledning för den röst­
berättigade.

För röstberättigad som ej har känd adress upprättas röstkort endast

om han begär det.

2 § Röstkort upprättas för den som är upptagen i allmän röstlängd av

lokala skattemyndigheten och för den som är upptagen i särskild röst­
längd av länsstyrelsen. Röstkorten skall sändas till de röstberättigade
senast 30 dagar före valdagen.

För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort.

3 § Har röstberättigad förlorat sitt röstkort eller har röstkortet ej

kommit honom till handa, är han berättigad att efter framställning få ett

duplettröstkort.

Framställning om duplettröstkort göres hos den myndighet som enligt

2 § har att upprätta röstkortet, Duplettröstkort får ej lämnas ut senare än

dagen före valdagen. Vid framställningen skall sökanden uppge

1. sitt fullständiga namn och personnummer samt

2. sitt hemvist i den ort där han är uppförd i allmän röstlängd eller,

om han är uppförd i särskild röstlängd, hemvistet i den ort i riket där han
senast var kyrkobokförd.

Första och andra styckena äger motsvarande tillämpning, om den

röstberättigade önskar få röstkort innan röstkorten blivit översända till

de röstberättigade. Röstkort får dock icke utlämnas innan den röstlängd
som skall gälla vid valet kommit till stånd enligt 4 kap. 5 eller 17 §.

4 § Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom

bland allmänheten om tid och sätt för röstning och om de bestämmelser
i övrigt som gäller för valet.

1531

¬

\

SFS 1972: 620

8 kap. Allmänna bestämmelser om röstningen

1 § Röstning sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där välja­

ren är upptagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av vistelse
utom riket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl finner sig

vara förhindrad att rösta på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där

han är upptagen i röstlängd, får rösta på postanstalt inom riket, hos

svensk utlandsmyndighet eller på svenskt fartyg i utrikes fart.

Om flera val äger rum samtidigt, skall väljare som röstar på postan­

stalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg vid ett och samma tillfälle ut­
öva sin rösträtt i samtliga val som han vill deltag a i.

3 § Väljare bör vid röstning i vallokal medföra sitt röstkort.

Röstning på postanstalt, hos utlandsmjmdighet eller på fartyg får icke

ske utan att röstkortet avlämnas. Väljare som innehar sjöfartsbok får

dock rösta på fartyg utan att röstkort avlämnas. I sådant fall skall

röstmottagaren upprätta ett adresskort för honom.

4 § Vid röstning i vallokal lägger väljaren för varje val in sin valsedel
i ett valkuvert och lämnar kuverten till valförrättaren. Mottagna valku­
vert samlas upp i valurna. En valurna användes för vart och ett av de
samtidiga val som förrättas i vallokalen.

5 § Vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg

lägger väljaren för varje val in sin valsedel i ett valkuvert och lämnar

kuverten till röstmottagaren. Denne lägger in mottagna kuvert tillsara­
mans med väljarens röstkort i ett ytterkuvert som tillslutes.

6 § Har röstning skett på postanstalt, sänder röstmottagaren iordning­

ställda ytterkuvert till vederbörande valnämnd. Har röstning skett hos

utlandsmyndighet eller på fartyg, sänder röstmottagaren iordningställda
ytterkuvert till centrala valmyndigheten.

7 § Vid rös tning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för varje val
in sin valsedel i ett innerkuvert. Iordningställda kuvert lägges därefter in
i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse som tillslutes. Detta lämnas
genom bud till valförrättaren eller röstmottagaren.

Avlämnas valsedelsförsändelse i vallokal. Öppnar valförrättaren ytter-

kuvertet och lägger de innerkuvert som väljaren iordningställt i valurna.

Avlämnas valsedelsförsändelse på postanstalt, hos utlandsmyndighet

eller på fartyg, lägger röstmottagaren in försändelsen tillsammans med
väljarens röstkort i ett ytterkuvert. Med ytterkuvertet förfares därefter så

som anges i 6 §.

8 § Kuvert tillhandahålles endast genom centrala valmyndighetens för-

1532

sorg.

•

V

2 § Väljaren skall själv lämna sin valsedel till valförrättaren eller, om
röstningen sker på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, täl
röstmottagaren där.

Om avlämnande av valsedel genom bud (röstning med valsedelsför-

sändelse) föreskrivesill kap.

sS

£

¬

Valkuvert och innerkuvert för valsedelsförsändelse skall vara så

SFS 1972: 620

beskaffade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttagas utan att

valhemligheten röjes.

Ytterkuvert som skall användas vid röstning på postanstalt, hos

utlandsmyndighet eller på fartyg skall vara försett med fönster.

9 § Valkuvert tillställes valnämnder och röstmottagare. Ytterkuvert

som avses i 5 § tillställes röstmottagare.

Valkuvert får lämnas ut endast i samband med röstning. Inner- och

ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall i god tid före valet finnas

tillgängliga

1. hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden uppdragit

att tillhandagå väljarna i sådant hänseende,

2. på postanstalt,

3. hos utlandsmyndighet och på fartyg där röstning skall äga rum.
Inner- och ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall dessutom på

begäran kostnadsfritt tillhandahållas parti som är representerat i riks­

dagen.

10 § Röstning äger rum inför öppna dörrar. I lokal där röstning äger

rum skall finnas ett lämpligt antal avskilda platser där väljaren utan in­

syn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert.

Befinner sig någon, när tiden för röstningen går ut, i röstningslokalen

eller på anvisad plats intill denna men har han ej hunnit rösta, skall han

ges tillfälle till det.

11 § Den som uppehåller sig i röstningslokalen eller utrymme därintill

är skyldig att rätta sig efter de föreskrifter som valförrättare eller

röstmottagare meddelar för att trygga röstningens genomförande. Upp­

står oordning som ej kan avstyras, har valförrättaren eller röstmottaga­
ren rätt att avbryta röstningen.

Avbrytes röstning i vallokal, skall valurna förseglas under minst två

olika sigill samt om möjligt ställas i säkert förvar. När röstningen åter-

upptages, skall valförrättaren visa de närvarande att förseglingen är
obruten. Avbrytes röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på
fartyg, skall mottagna ytterkuvert under avbrottet förvaras på betryggan­
de sätt.

Tal får ej hållas i röstningslokal eller i a nslutande utrymme. Ej heller

får tryckta eller skrivna upprop sättas upp eller delas ut till väljarna på
sådan plats.

12 § I lokal där röstning äger rum skall ett exemplar av denna lag fin­

nas tillgängligt.

I vallokal skall finnas anslagna de listor som centrala valmyndigheten

upprättat över de kandidater som partierna anmält för valen i den
valkrets till vilken valdistriktet hör. På postanstalt där röstning äger rum
skall listor finnas tillgängliga för samtliga valkretsar. Listor för samtliga
valkretsar bör finnas tillgängliga även hos utlandsmyndighet och på

fartyg där röstning äger rum.

13 § Protokoll skall föras över valförrättning i vallokal enligt formulär

som fastställes av centrala valmyndigheten.

I533

f i A-.

¬

\

SFS 1972: 620

På postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg skall fortlöpande

anteckningar föras över röstningen.

14 § Väljare, som på grund av kroppsligt fel icke kan avge sin röst i

föreskriven ordning, får vid röstningen anlita biträde som han utsett.

15 § Åtgärd eller anordning som det enligt denna lag åligger kommun,

valnämnd eller valförrättare att vidtaga eller ombesörja bekostas av

kommunen.

9 kap. Särskilda bestämmelser om röstning i vallokal

1 § Vallokal skall hållas öppen för röstning mellan klockan 8 och 21.

Centrala valmyndigheten får bestämma att vallokalen i visst valdistrikt

skall vara öppen för röstning kortare tid än nu sagts, om det kan antagas
att väljarna likväl har tillfredsställande möjligheter att utöva sin rösträtt.

2 § När vallokalen har Öppnats för röstning, visar valförrättaren de

närvarande att varje valurna är tom. Härefter får röstningen börja.

3 § Röstningen går till på följande sätt.

När väljaren kommer in i vallokalen, får han ett valkuvert för vart

och ett av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och

lägger där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedel får ej vi­

kas.

Väljaren lämnar iordningställda valkuvert till va lförrättaren. Om den­

ne begär det, skall väljaren uppge sitt fullständiga namn, sin fördelsetid
och sitt hemvist inom valdistriktet eller, om han är upptagen i särskild
röstlängd, hemvistet i den ort i riket där han senast var kyrkobokförd.

Valförrättaren kontrollerar att väljaren är upptagen som röstberättigad i

röstlängden, att han ej redan röstat i valet, att han ställt i ordning endast

ett valkuvert för varje val och att kuvert ej är försett med obehörig

märkning. Valförrättaren lägger därefter i väljarens närvaro valkuverten

i valurnorna. I samband härmed antecknas i röstlängden att väljaren

röstat.

4 § Är valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det
ej mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert
innehåller valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något
val, får endast ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samt­
liga kuvert för det valet återlämnas till honom.

5 § När vallokalen stängts för röstning och de som är närvarande fått

tillfälle att lämna sina valsedlar, förklaras röstningen avslutad.

6 § Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning

till vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de partier

som deltager i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall tillse

att väljarna där har tillgång till blanketter för valsedlar och partimarke-

1534

rade valsedlar för parti som är representerat i riksdagen.

-

¬

7 § Kommunen bör på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare

SFS 1972: 620

som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd kostnad

eller tidsspillan kan infinna sig i vallokalen.

10 kap. Särskilda bestämmelser om röstning på postanstalt, hos ut­
landsmyndighet och på fartyg

Röstning på po st anstalt

1 § Röstning får ske på varje postanstalt inom riket från och med den

tjugofjärde dagen före valdagen till och med valdagen, om ej annat

följer av 2 §.

2 § Röstning på postanstalt äger rum under tid då postanstalten är
öppen för allmänheten. På valdagen skall postanstalt vara öppen för

röstmottagning minst en timme före klockan 11 och minst en timme
efter klockan 15. Vid val av landstingsmän och kommunfullmäktige
som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten bestämma
att röstmottagning ej skall anordnas på valdagen.

Finns flera postanstalter inom samma ort, får centrala valmyndigheten

på förslag av postverket bestämma att röstning skall ske endast på nå­
gon eller några av postanstalterna. På förslag av postverket får myndig­

heten begränsa den tid då röstning får ske på postanstalt före valdagen.

Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme varje

dag då postanstalten är öppen för allmänheten.

Inrättas med anledning av valet postanstalt vid sjukhus, ålderdoms­

hem, fångvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt,

äger röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd

med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde

dagen före valdagen.

3 § Röstmottagare på postanstalt är den som postverket utser.

4 § Röstning på postanstalt går till på följande sätt.

När väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren, får han av

denne ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker därefter en

av de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett
valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Denne

kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val
och att kuvert ej är försett med obehörig märkning. Därefter lägger
röstmottagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i ett ytterku-
vert tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytter-
kuvertets fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutli­
gen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning
väljarens namn, den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas och

det värdepostnummer som finns på kuvertet.

Väljare som ej är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör

han ej det, får han icke rösta.

1535

¬

SFS 1972: 620

5 § Är valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej

mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller
valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får

endast ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samtliga ku­

vert för det valet återlämnas till honom.

6 § Röstmottagare skall sända mottagna ytterkuvert till valnämnden i

den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, om

väljaren är upptagen i särskild röstlängd, till valnämnden i den kommun
inom vilken den vallokal är belägen d är den särskilda röstlängden enligt
4 kap. 20 § skall finnas tillgänglig. Försändelsen skall anordnas som

värdepost.

Röstning hos utlandsmyndighet

7 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten efter
samråd med utrikesdepartementet hos vilka svenska utlandsmyndigheter

röstning skall äga rum. Vid val som ej omfattar hela riket får dock

centrala valmyndigheten bestämma att röstning hos svensk utlandsmyn­

dighet ej skall äga rum.

Röstning hos utlandsmyndighet får börja tidigast dep tjugofjärde da­

gen före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas

vara centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12 dagen före
valdagen.

Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning äger rum

hos myndigheten samt kungör tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare hos utlandsmyndighet är myndighetens chef eller den

han utser.

8 § Röstning hos utlandsmyndighet går till på följande sätt.

iEa;

När väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren, får han av

denne ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker därefter en

ij i;^;a

av de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett

•

valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Denne

kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för varje

val och a tt kuvertet ej är försett med obehörig märkning. Därefter lägger
röstmottagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i ett ytterku­
vert tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytter-
kuvertets fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutli­
gen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning
väljarens namn, den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas och

det värdepostnummer som finns på kuvertet.

Väljare som ej är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör

han ej det, får han icke rösta.

9 § Är valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej

mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller
valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får

endast ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samtliga ku-

1536

vert för det valet återlämnas till honom.

l i:

¬

10 § Röstmottagare skall sända mottagna ytterkuvert och den i 8 §

SFS 1972: 620

omnämnda förteckningen till centrala valmyndigheten. Sändes kuvert

med posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.

11 § Centrala valmyndigheten förtecknar fortlöpande de ytterkuvert

som kommer in från utlandsmyndighet. Myndigheten sänder däreftei

mottagna ytterkuvert till valnämnden i den kommun där väljaren äi
upptagen i allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild
röstlängd, till valnämnden i den kommun, inom vilken den vallokal är
belägen där den särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § skall finnas

tillgänglig. Försändelsen skall anordnas som värdepost.

Röstning på fartyg

12 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten på

vilka svenska fartyg i utrikes fart som röstning skall äga rum. Vid val

som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten bestämma

att röstning på svenskt fartyg i utrikes fart ej skall äga rum.

Rätt att rösta på fartyg där röstning anordnas har den som tillhör

fartygets besättning eller annan personal på fartyget eller är passagerare

där.

13 § Röstning på fartyg får börja tidigast den fyrtiofemte dagen före

valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara
centrala valmyndigheten till banda senast klockan 12 dagen före val­
dagen.

Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum samt

underrättar dem som befinner sig ombord om tid och ställe för röst­

ningen.

Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den han utser.

14 § I fråga om röstning på fartyg äger 8—10 §§ motsvarande till-

lämpning. Röstmottagare på fartyg får dock lämna mottagna ytter­
kuvert till svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten be­
stämmer för vidarebefordran till centrala valmyndigheten.

Kan väljaren ej förete röstkort men innehar han sjöfartsbok, skall

röstmottagaren i stället upprätta ett adresskort för honom med ledning
av sjöfartsboken och de uppgifter han kan lämna. Adresskortet lägges

in i ytterkuvertet tillsammans med valkuvert som väljaren avgivit.

15 § I fråga om ytterkuvert som kommer in till centrala valmyndig­

heten från röstmottagare på fartyg äger 11 § motsvarande tillämpning.

16 § Röstmottagare på fartyg har rätt till ersättning av statsverket för

nödvändiga utgifter för uppdragets fullgörande enligt de närmare be­

stämmelser som meddelas av centrala valmyndigheten.

11 kap. Särskilda bestämmelser om röstning med valsedelsf örsändelse

1 § Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make. Sådan

valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.

1537

49—SFS 1972

¬

SFS 1972: 620

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I

närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i
ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter teck­

nar väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och samvete att han

förfarit på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt

undertecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller

barn eller makens barn får ej vara vittne.

Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar före val­

dagen. Försändelse som lämnas på fartyg får dock vara anordnad 45

dagar före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på ytter-

i'I U-

kuvertet.

2 § Valsedelsförsändelse från den som är gift lämnas på valdagen i
vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd. Sådan

försändelse får lämnas också på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller

på fartyg där röstning äger rum.

3 § Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder

i

ej kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han ar upptagen i

röstlängd, får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som är

väljarens barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller hans vårdare
och som fyllt 18 år. Sådan valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I

närvaro av budet och ett vittne lägger han sedan in iordningställda

innerkuvert i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta.
Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och sam­
vete att han förfarit på detta sätt samt att han av anledning som ang es
i första stycket ej kan inställa sig för röstning i vallokalen för val­
distriktet. Budet och vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt

undertecknat försäkran samt att något förhållande som strider mot inne­
hållet ej är känt för dem. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make
eller barn eller makens barn får ej vara vittne.

Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar före val­

dagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet.

4 § Valsedelsförsändelse enligt 3 § lämnas i vallokalen för det val­
distrikt där väljaren är upptagen i röstlängd. Sådan försändelse får läm­

nas även på postanstalt där röstning äger rum.

5 § Lämnas valsedelsförsändelse i vallokal, kontrollerar valförrättaren

att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att han ej re­
dan röstat i valet, att försändelsen anordnats på föreskrivet sätt och inom

föreskriven tid samt att ytterkuvertet är tillslutet. Därefter bryter val­

förrättaren ytterkuvertet och kontrollerar att iordningställda innerkuvert

är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett
innerkuvert för varje val samt att innerkuvert ej är försett med obehörig
märkning. I närvaro av den som lämnat valsedelsförsändelsen lägger
därefter valförrättaren mottagna innerkuvert i valurnorna. I samband
härmed antecknas i röstlängden att väljaren röstat.

6 § Lämnas valsedelsförsändelse på postanstalt, hos utlandsmyndighet

1538

eller på fartyg, kontrollerar röstmottagaren att försändelsen anordnats

¬

pä föreskrivet sätt och inom föreskriven tid samt att ytterkuvertet är

SFS 1972: 620

tillslutet. I närvaro av den som lämnat valsedelsförsändelsen lägger där­
efter röstmottagaren in försändelsen i ett ytterkuvert med fönster till­
sammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertets

fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand

om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens
namn, den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas och det värde­

postnummer som finns på kuvertet.

7 § Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valför-

rättaren eller röstmottagaren skall kontrollera enligt 5 eller 6 §, skall
valsedelsförsändelsen eller innerkuvertet ej mottagas. Detsamma gäller

om innerkuvert är tomt eller om det ej klart framgår att kuvert inne­

håller valsedel. Har väljaren ställt i ordning mer än ett innerkuvert för
något val, får ej något av dessa mottagas. Innerkuvert som ej mottages

skall före återlämnandet läggas in i ett särskilt kuvert som tillslutes.

12 kap. D en vidare behandlingen av röster som avgivits på postanstalt?
hos utlandsmyndighet eller på fartyg

1 § Ytterkuvert, som före valdagen kommer in till valnämnden från

röstmottagare på postanstalt eller från centrala valmyndigheten, sorteras
på valdistrikt. Ytterkuverten sändes därefter till valförrättarna i val­
distriktet. Översändandet bör ske i sådan tid att ytterkuverten är val­

förrättarna till handa när röstningen i vallokalen där börjar. Före över­

sändandet skall ytterkuverten läggas in i särskilda omslag som förseglas
och förses med anteckning om det antal ytterkuvert varje omslag inne­

håller.

I avbidan på att översändandet till valförrättarna sker skall ytter­

kuverten fö rvaras på betryggande sätt.

2 § Ytterkuvert som på valdagen kommer in till valnämnden, sändes
till val förrättarna i valdistriktet, om kuverten kan beräknas vara valför­
rättarna till handa innan röstningen i vallokalen slutar. Före översän­
dandet skall de åtgärder vidtagas som anges i 1 §. Kommer ytterkuvert

in till valnämnden efter valdagen eller så sent denna dag att de ej kan

beräknas komma valförrättarna till handa innan röstningen i vallokalen

slutar, skall valnämnden behålla dem och förfara med dem på sätt som

anges i 13 kap. 9 §.

3 § Valnämnden skall i särskilt protokoll fortlöpande anteckna de

åtgärder som nämnden vidtager med inkomna ytterkuvert. Protokollet
föres enligt formulär som fastställes av centrala valmyndigheten.

4 § Omslag med ytterkuvert som sänts till valdistrikten förvaras där

obrutna till dess röstningen i vallokalen förklarats avslutad och rösträk­
ning enligt 13 kap. 1 § påbörjas. I protokollet antecknas antalet mot­
tagna omslag och det antal ytterkuvert som omslagen enligt anteckning
på dem innehåller.

1539

¬

SFS 1972: 620

Kommer omslag med ytterkuvert valförrättarna till handa efter det

1

att röstningen i valdistriktet avslutats, skall omslaget ej brytas utan åter-

sändas till valnämnden efter förrättningens slut enligt 13 kap. 7 §. Om

0'

återsändandet skall anteckning göras i protokollet.

Om förhållandena medger det, får valförrättarna under pågående

röstning företaga åtgärder enligt 13 kap. 3—5 §§ beträffande ytterkuvert

som kommit in till valdistriktet. Därvid skall dock iakttagas att anteck­

ning vid väljarens namn i röstlängden göres innan ytterkuvertet brytes

samt att valkuvert och innerkuvert, som efter granskning befunnits vara
i behörigt skick, skall åter läggas in i ytterkuvertet tillsammans med

väljarens röstkort. Innerkuvert skall dessförinnan åter läggas in i ytter­

kuvert för valsedelsförsändelse. Först när röstningen förklarats avslutad
får valkuvert och innerkuvert läggas i urna.

5 § Den omständigheten att det i röstlängd antecknats att väljare rös­

tat på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg utgör ej hinder

för honom att rösta i vallokalen. Innan han får rösta där skall det ytter­

kuvert som härrör från honom tagas fram och läggas in i ett särskilt

kuvert som tUlslutes och förses med anteckning om innehållet. Om vad

sålunda förevarit skall anteckning göras i protokollet.

13 kap. Preliminär rösträkning

Preliminär rösträkning i vallokal

1 § Omedelbart efter det att röstningen i vallokal förklarats avslutad,

räknar valförrättarna preliminärt de avgivna rösterna. Har val till riks­
dagen förrättats samtidigt med annat val, räknas riksdagsvalet först.

Rösträkningen skall genomföras utan avbrott.

2 § Har flera val förrättats samtidigt, sker den preliminära rösträk­
ningen gemensamt för alla valen såvitt gäller åtgärder som avses i

3-5 §§.

3 § Rösträkningen inledes med att från valnämnden inkomna omslag
med ytterkuvert brytes. Ytterkuverten räknas och antalet antecknas i
protokollet. Därefter granskas ytterkuverten. Därvid kontrolleras att

1. ytterkuvert icke blivit öppnat efter tillslutandet,

2. samma väljare icke avgivit mer än ett ytterkuvert,

3. väljaren är röstberättigad i valdistriktet,
4. väljaren icke röstat i vallokalen under valdagen.

I fall då de nämnda kraven är uppfyllda, förfares med ytterkuvert på

sätt som föreskrives i 4 §. I annat fall lägges ytterkuvert åt sidan.
Ytterkuvert, som lagts åt sidan, lägges därefter in i ett eller flera sär­

skilda kuvert som tillslutes och förses med anteckning om innehållet.

4 § När kontroll enligt 3 § skett, öppnas de ytterkuvert som ej lagts åt
sidan och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och valsedelsför­
sändelser tages ut.

Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att kuvert är av föreskriven

beskaffenhet och ej försett med obehörig märkning. Godkända valkuvert

lägges i urnorn a. I samband därmed antecknas vid väljarens namn i röst-

1540

längden att han utövat sin rösträtt.

¬

Valsedelsförsändelserna granskas. Därvid kontrolleras att varje för-

SFS 1972: 620

sändelses ytterkuvert är av föreskriven beskaffenhet och tillslutet, att det
icke blivit öppnat efter tillslutandet samt att väljarens förklaring och

vittnesintyget är i behörigt skick. Därefter brytes ytterkuvertet. Inner-

kuverten granskas. Därvid kontrolleras att de är av föreskriven beskaffen­
het, att väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val och

att innerkuvert ej är försett med obehörig märkning. Godkända inner­
kuvert lägges i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens namn
i röstlängden att han utövat sin rösträtt.

5 § Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valförrät-

taren skall kontrollera enligt 4 §, skall bristfälligt kuvert tillsammans

med väljarens röstkort eller adresskort åter läggas in i ytterkuvertet. Det­

samma gäller om innerkuvert är tomt eller om det ej klart framgår att
kuvert innehåller valsedel. Innerkuvert skall dessförinnan åter läggas in
i ytterkuvert för valsedelsförsändelse. Ytterkuverten lägges i sin tur in i
ett eller flera särskilda kuvert som tillslutes och förseglas under minst

två olika sigill och förses med anteckning om innehållet.

6 § Sedan de i 3—5 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, förfares för

varje val för sig på följande sätt.

1. Val- och innerkuvert tages ut ur urnan och räknas. Antalet per­

soner som enligt röstlängd deltagit i valet räknas. Antalet kuvert och

röstande antecknas i protokollet. Överensstämmer de framräknade siff­
rorna ej med varandra, anges i protokollet den sannolika orsaken till
skillnaden.

2. Valsedlarna tages ut ur kuverten. Innehåller kuvert mer än en val­

sedel, lägges valsedlarna tillbaka i kuvertet. Sådana kuvert räknas och

lägges in i ett särskilt kuvert som tillslutes och förses med anteckning

om innehållet.

3. Kan det antagas att valsedel är ogiltig enligt 14 kap. 4 § lägges

valsedeln å t sidan. Valsedlar som lagts åt sidan lägges därefter in i ett
eller flera särskilda omslag som tillslutes och förses med anteckning om

antalet valsedlar som omslaget innehåller.

4. Övriga valsedlar ordnas i grupper efter partibeteckning. Inom varje

parti ordnas valsedlarna i grupper så att valsedlar med partibeteckning
och kandidatnamn i tryck bildar en grupp, partimarkerade valsedlar en

andra grupp och valsedlar som väljaren själv ställt i ordning en tredje

grupp. Valsedlar med partibeteckning och kandidatnamn i tryck ordnas
därefter så att valsedlar med samma listtypbeteckning bildar en grupp
och sådana valsedlar med ändringar eller tillägg bildar en grupp. Antalet
valsedlar inom varje grupp räknas och antalet antecknas i protokollet,
liksom sammanlagda antalet valsedlar för varje parti. Valsedlarna lägges
därefter partivis in i särskilda omslag. På omslagen antecknas vilket

partis valsedlar omslaget innehåller och valsedlarnas antal.

5. De särskilda kuverten och omslagen förses med uppgift om val­

distriktet och förseglas med minst två olika sigill. Sigillen avtryckes i

protokollet.

7 § Protokollet underskrives av ordföranden och två av de närvarande

valförrättarna. Därmed är förrättningen avslutad.

\ 541

¬

SFS 1972: 620

Omedelbart därefter sändes röstlängd, protokoll och de särskilda

kuvert och omslag som avses i 6 § till valnämnden. Sker insändandet
med posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.

8 § Det åligger valnämnden att se till att samtliga handlingar som avses

i 7 § kommit in till näm nden och att, om så ej är fallet, infordra det som
fattas.

Valnämnden behåller röstlängderna och vidarebefordrar omgående

övrigt material till länsstyrelsen. Sker översändandet med posten skall
försändelsen anordnas som värdepost.

Preliminär rösträkning hos valn ämnden

9 § Vid offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske, doc k

j'0

tidigast tisdagen efter valdagen, granskar valnämnden de ytterkuvert
som kommit in till nämnden och behållits där samt kuvertens innehåll.
Därvid äger 3—5 §§ m otsvarande tillämpning. Godkända val- och inner-

kuvert lägges i urnor. För varje val och valkrets användes en urna. I

samband med att kuvert lägges i urnan antecknas vid väljarens namn

i röstlängden att han utövat sin rösträtt.

Avgivna röster räknas. Därvid äger 6 § motsvarande tillämpning.

10 § Kommer ytterkuvert in efter förrättningens början, lägges det

utan vidare åtgärd åt sidan. Kuvert som lagts åt sidan lägges därefter

in i ett eller flera särskilda omslag som tillslutes och förses med anteck­
ning om innehållet.

11 § Över förrättning som avses i 9 § föres protokoll enligt formulär

som fastställes av centrala valmyndigheten. När förrättningen slutförts,

sänder valnämnden omgående röstlängder, protokoll samt iordningställda

kuvert och omslag till länsstyrelsen. Sker översändandet med posten,
skall försändelsen anordnas som värdepost.

14 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning

Allmänna bestämmelser

1 § Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid

offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen

skall kungöra tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i
vilken ordning som de olika valen kommer att räknas, om hinder ej

möter. Kungörelsen skall anslås hos länsstyrelsen och på kommunernas

anslagstavlor samt senast dagen före sammanräkningens början införas

i samtliga dags tidningar som har en spridning av någon betydenhet inom
länet.

Före sammanräkningens början skall länsstyrelsen ha tillsett att de

handlingar som behövs för sammanräkningen har kommit in från val­
nämnden i den kommun sammanräkningen avser. Är inkomna handling­

ar ofullständiga eller ej i behörigt skick, skall länsstyrelsen infordra det
som fattas eller, om det behövs, inhämta uppgift om anledningen till att

1542

handlingarna är ofullständiga eller ej i behörigt skick.

¬

2 § Vid den slutliga sammanräkningen prövar länsstyrelsen valsedlar-

SFS 1972: 620

nas giltighet och meddelar de beslut som denna prövning och de vid
röstningen förda protokollen föranleder.

Har avgivna valsedlar ej förvarats på föreskrivet sätt, skall de förklaras

ogiltiga, om det ej kan antagas att obehörig åtgärd ej vidtagits med dem.

Över förrättning hos länsstyrelsen föres protokoll enligt formulär som

fastställes av centrala valmyndigheten.

3 § I fråga om riksdagsval bestämmer länsstyrelsen ordningen mellan

kandidatnamnen på partiemas valsedlar i valkretsen i den utsträckning
som behövs för utseende av riksdagsledamöter och ersättare för dem.

I fråga om landstings- och kommunfullmäktigval fördelar länssty­

relsen f ör varje valkrets platserna mellan partierna. Länsstyrelsen fast­

ställer även vilka personer som skall erhålla platserna samt utser supple­
anter för landstingsmän och för fullmäktige i kommuner där det skall
finnas suppleanter för fullmäktige.

Förrättningen skall genomföras utan dröjsmål. Vid avbrott i förrätt­

ningen skall valsedlarna och övriga valhandlingar läggas i säkert förvar.

Innan förrättningen återupptages, skall länsstyrelsen se till att obehörig

åtgärd ej vidtagits med valhandlingarna.

4 § Valsedel är ogiltig, om den

1. saknar partibeteckning eller upptager mer än en partibeteckning,

eller

2. är försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt på

valsedeln med avsikt.

Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Inne­

håller valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma partibe­
teckning, skall dock en valsedel tillgodoräknas det angivna partiet. Nam­

nen på valsedeln anses därvid som obefintliga.

5 § Utöver vad som gäller enligt 4 § andra stycket skall namn på val­
sedel anses obefintligt,

1. om kandidaten ej är valbar eller det ej framgår klart vem som av­

ses,

2. om ordningen mellan namnet och annat namn ej framgår klart eller
3. om valsedeln gäller registrerat parti, för vilket anmälts kandidater

enligt 5 kap. 8 §, och valsedeln ej som första namn upptager namnet på
någon av de anmälda kandidaterna.

Vid bedömning enligt första stycket 3 av vilket namn som är det första

skall hänsyn ej tagas till namn som skall anses obefintligt enligt 1.

Riksdagsvalet

6 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställes ge­

nom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel enda st för
ett namn.

Vid den första uträkningen gäller valsedel för det namn som står först

på sedeln. Valsedlar med samma första namn bildar en grupp. Varje
grupps röstetal räknas fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar
som ingår i gruppen. Samma tal är också jämförelsetal för det namn som

1543

¬

SFS 1972; 620

står först på gruppens valsedlar. Det namn vars jämförelsetal är störst får

den första platsen i ordningen.

Vid varje följande uträkning gäller valsedel för det namn som står först

på sedeln, varvid bortses från namn som redan fått plats i ordningen.

Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående uträkning
gällde för det namn som fick plats i ordningen, upplöses och ordnas i nya

grupper, så att valsedlar som vid den pågående uträkningen gäller för

ett och samma nanm bildar en grupp, övriga befintliga grupper behålles
däremot oförändrade. För varje nybildad grupp räknas röstetalet fram.
Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. För samt­
liga namn, som deltager i uträkningen, beräknas röstetal och jämförelse­
tal.

Röstetalet för ett namn är lika med röstetalet för den grupp eller det

sammanlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för nam­
net. Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess röstetal, om icke grupp
av valsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet av förut utde­
lad plats. Om detta är fallet, erhålles namnets jämförelsetal genom att

dess röstetal delas med det tal som motsvarar den del gruppen tagit i
besättandet av plats eller platser som utdelats (gruppens platstal), ökat

med 1, eller, om flera grupper av valsedlar, som gäll er för namnet, del­

tagit i besättandet av förut utdelad plats, med dessa gruppers samman­

lagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en grupp beräknas sålunda att

gruppens röstetal delas med det största jämförelsetalet vid uträkningen
närmast före gruppens bildande. Bråktal, som uppkommer vid delning,

beräknas med två decimaler. Den sista decimalsiffran får ej höjas.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, får nästa plats i ordningen.

Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

7 § För varje namn som erhållit plats i ordningen enligt 6 § bestäm­

mer länsstyrelsen i erforderlig utsträckning genom särskilda sammanräk­

ningar inom det parti som namnet tillhör särskild ordning mellan nam­
nen på partiets valsedlar för utseende av ersättare.

Ersättare utses på grundval av de valsedlar som gällde för namnet,

när det erhöll plats i ordningen. Vid denna uträkning gäller varje valse­
del som hel röst. Med iakttagande av att namn på den som redan fått
plats i ordningen anses som obefintligt skall röstvärdet tillgodoräknas det
namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet erhåller

plats i ordningen. Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

8 § Sedan de i 6 och 7 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, lägges val-

sedlama in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig.

Omslagen förseglas under minst två olika sigill. Valsedlarna förvaras till
utgången av den tid för vilken valet gäller.

Förrättningen avslutas genom att protokollet läses upp. Protokollet

sändes genast till centrala valmyndigheten.

9 § Centrala valmyndigheten fördelar mandaten i riksdagen på grund­
val av protokollen från länsstyrelserna och med tillämpning av 16—19 §§
riksdagsordningen. Myndigheten fastställer också vilka personer som

1544

skall erhålla mandaten som ledamöter.

¬

Har länsstyrelsen ej bestämt ordning mellan så många namn som

SFS 1972: 620

behövs för att de mandat som ett parti erhållit i valkretsen skall kunna
besättas med ledamöter, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala val­

myndigheten vid ny förrättning bestämma ytterligare namn i ordningen.

Sådan förrättning skall kungöras enligt 1 §.

10 § Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för

mer än ett parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en
valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat för vil­
ket hans jämförelsetal är störst. Mandat som han ej tillträder skall till­
falla den kandidat som står närmast i tur att erhålla mandat i den val­

kretsen eller för det partiet. Mellan lika tal avgöres företrädet genom

lottning.

11 § Sedan mandaten besatts med ledamöter, utser centrala valmyn­

digheten på grundval av den enligt 7 § bestämda ordningen mellan kan­
didatnamnen för varje ledamot lika många ersättare som ledamotens
parti fått mandat i valkretsen. Minst tre ersättare skall dock alltid utses

för varje ledamot. Vid utseende av ersättare skall bortses från namn på

den som valts till ledamot.

Finns ej någon som enligt första stycket kan utses till ersättare, skall

den kandidat inom valkretsen, som enligt 6 § står i tur att erhålla man­
dat för partiet, utses till ersättare för ledamoten. Finns ej någon sådan

kandidat på partiets valsedlar, skall centrala valmyndigheten med tillämp­

ning av 18 § riksdagsordningen bestämma annan valkrets, från vilken

ersättaren skall utses, och där till ersättare utse den som står närmast i tur
att erhålla mandat för partiet. För ledamot får finnas endast en ersättare

enligt detta stycke. Finns ej någon som sålunda kan utses till ersättare,

skall därvid bero.

Om det behövs, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyndig­

heten vid ny förrättning fastställa ordning enligt 6 och 7 §§ mellan nam­

nen på partis valsedlar. Sådan förrättning skall kungöras enligt 1 §.

12 § När mandaten fördelats mellan partierna och besatts med leda­

möter samt ersättare utsetts, tillkännager centrala valmyndigheten valets

utgång genom kungörelse i Post- och Inrikes tidningar. Därmed är valet
avslutat. De handlingar som rör valet lägges i säkert förvar och bevaras

till utgången av den tid valet gäller.

13 § Har ledamot avgått före utgången av den tid för vilken han blivit

vald, utser centrala valmyndigheten till ny ledamot i hans ställe den er­
sättare som enligt den mellan ersättarna bestämda ordningen står i tur

att inträda. Kan mandatet ej besättas med ersättare, skall det vara obe­

satt under återstoden av valperioden.

Har till ny ledamot utsetts den som enligt 11 § andra stycket varit

utsedd till ersättare för den avgångne ledamoten, utses ersättare för ho­

nom enligt 11 §. Har mandat besatts med ledamot från annan valkrets
än den för vilken den avgångne varit utsedd och blir mandatet ledigt på
nytt, skall vid tillämpning av första stycket anses som om mandatet vid
valet tilldelats den senast avgångnes valkrets. Ersättare för annan leda­
mot, som trätt i stället för avgången ledamot, är de övriga personer som
skulle ha varit ersättare för den avgångne ledamoten.

1545

49*—SFS 1972

.k. •

¬

SFS 1972: 620

14 § Har antalet ersättare för en riksdagsledamot gått ner till hälften

eller därunder av det vid valet utsedda antalet genom att ersättare utsetts
till ordinarie ledamot eller avgått av annan orsak, utser centrala valmyn­
digheten med tillämpning av 11 § om möjligt två nya ersättare.

Landstings- och kommunfullmäktigvalen

15 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställes

genom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel endast
för ett namn. Vid fastställande av ordningen mellan namnen förfares

i enlighet med 6 § andra—femte styckena.

Skall två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de olika

partierna så att platserna, en efter annan, tilldelas det parti som varje
gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas enligt
tredje stycket Den första platsen som tilldelats parti besättes med den

kandidat som står främst i den enligt första stycket bestämda ordningen
mellan namnen, den andra med den kandidat som därefter står närmast
i ordningen och så vidare efter samma grund.

Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu ej tilldelats någon

plats, genom att partiets röstetal delas med 1,4. Därefter erhålles jäm­

förelsetalet genom att partiets röstetal delas med det tal som är 1 högre
än det dubbla antalet av de platser som tilldelats partiet. Har samma
kandidat erhållit platser från två partier, skall vid beräkning av det an­
tal platser som utdelats vardera platsen anses blott som en halv plats
och, om kandidaten erhållit platser från tre partier, som en tredjedels
plats och så vidare efter samma grund.

Har ett parti tilldelats lika många platser som motsvarar antalet namn

på partiets valsedlar, skall det uteslutas från vidare jämförelse.

Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den kandidat som står

främst i nanmordningen inom det parti som har det största jämförelse­

talet enligt tredje stycket.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.

16 § Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets oeh skulle

han till följd därav erhålla plats i mer än en valkrets, skall han tilldelas

den plats för vilken hans jämförelsetal är störst. Plats som han ej till­

träder tillfaller den kandidat som står närmast i tur att erhålla plats för

partiet i den valkretsen. Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet ge­
nom lottning.

17 § När platserna i landsting och kommunfullmäktige fördelats mel­

lan partier och besatts med ledamöter, skall länsstyrelsen utse supple­

anter för landstingsmän och för kommunfullmäktige i kommun där det
skall finnas suppleanter för fullmäktige.

18 § För landstingsmän utses suppleanter på följande sätt.

För varje landstingsman göres inom det parti, för vilket han blivit

vald, lika många nya sammanräkningar, dock minst tre, som partiet er­
hållit platser. Har landstingsman fått plats från mer än ett parti, anses

han vald för det parti från vilket plats först tilldelades honom. Vid varje

1546

sammanräkning tages hänsyn till blott de valsedlar som gällde för lands-

¬

tingsmännen när han fick platsen. Varje valsedel gäller som hel röst,

SFS 1972: 620

Röstvärdet tillgodoräknas det namn som står först på sedeln, varvid

bortses från namn på den som redän blivit utsedd till landstingsman eller

till suppleant för den landstingsman sammanräkningen avser. Den som

får högsta röstetalet utses till suppleant för den landstingsman som
sammanräkningen avser. Mellan lika röstetal avgöres företrädet genom
lottning.

Kan föreskrivet antal suppleanter icke utses enligt andra stycket, skall

därvid bero.

19 § För utseende av suppleanter för fullmäktige företages ytterligare

sammanräkningar för att besätta de suppleantplatser som varje parti
skall erhålla enligt beslut som fattats med stöd av 5 a § kommunallagen

(1953: 753) eller 5 § kommunallagen (1957: 50) för Stockholm. Därvid

äger 6 och 10 §§ i detta kapitel motsvarande tillämpning. Vid tillämpning

av 6 § skall hänsyn dock icke tagas till valsedlar som vid valet av full­
mäktige ej deltagit i besättandet av plats.

20 § När länsstyrelsen företagit de åtgärder som föreskrives i 15, 16,

18 och 19 §§, lägges valsedlarna in i särskilda omslag, de godkända för

sig och de ogiltiga för sig. Omslagen förseglas under minst två olika
sigill. Valsedlarna förvaras till utgången av den tid valet gäller.

Valets utgång kungöres genom uppläsning av protokollet. Därmed är

valet avslutat.

21 § Har föreskrivet antal landstingsmän eller fullmäktige ej blivit
utsedda vid valet, skall nytt val genast anställas för utseende av det fe­
lande antalet. Vid sådant val skall utses även suppleanter för landstings­
män och för fullmäktige i kommun där det skall finnas suppleanter för

fullmäktige.

Har landstingsmän eller fullmäktige men ej suppleanter valts till före­

skrivet antal, skall därvid bero.

22 § Har landstingsman avgått före utgången av den tid för vilken han
blivit vald, skall länsstyrelsen på anmälan av landstingets ordförande till
ordinarie landstingsman inkalla den suppleant som enligt den mellan

suppleanterna bestämda ordningen står i tur att inträda.

Har fullmäktig avgått före utgången av den tid för vilken han blivit

vald, skall länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande vid

offentlig förrättning genom ny sammanräkning inom det parti för vilket

den avgångne blivit vald utse efterträdare för honom. Blev den avgångne
vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom det parti från
vilket plats först tilldelats honom. Vid sammanräkningen äger 7 § andra
stycket motsvarande tillämpning.

23 § Har samtliga suppleanter för landstingsman inträtt som ordinarie
landstingsmän eller avgått som suppleanter av annan orsak, skall läns­
styrelsen på anmälan av landstingets ordförande vid offentlig förrättning
genom ny sammanräkning utse ytterligare en suppleant. Därvid äger 18 §

motsvarande tillämpning.

1547

¬

SFS 1972: 620

Har suppleant för fullmäktig inträtt som ordinarie fullmäktig eller

avgått som s uppleant av annan orsak, skall länsstyrelsen på anmälan av
kommunfullmäktiges ordförande vid offentlig förrättning genom ny

sammanräkning utse ytterligare en suppleant. Därvid äger 19 § motsva-

rande tillämpning.

Finns ej någon som kan utses till suppleant för landstingsman eller

kommunfullmäktig, skall därvid bero.

24 § Med uppläsning av protokollet är förrättning som avses i 22 och
23 §§ avslutad. Efter sammanräkningen skall valsedlarna åter läggas in

i omslag på sätt som föreskrives i 20 §.

15 kap. Bevis och besvär över valutgång en

1 § För den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen eller till ersät­

tare utfärdar centrala valmyndigheten genast bevis där om. I beviset an­

ges namnet på den som blivit utsedd samt tid, parti och valkrets som
han bhvit utsedd för. Bevis för ersättare skall dessutom innehålla uppgift
om den eller de ledamöter som han utsetts till ersättare för och, om flera
ersättare utsetts för samma ledamot, ordningen mellan ersättarna.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från

förrättning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd. Centrala

valmyndigheten skall sända avskrift av protokollet till riksdagens talman.

2 § För den som blivit utsedd till ledamot av landsting eller kommun-

'rli''

fullmäktige eller till suppleant utfärdar länsstyrelsen genast bevis därom.
I beviset anges namnet på den som blivit utsedd samt tid, parti och, i

förekommande fall, valkrets för vilken han blivit vald.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från för­

rättning vid vilken ledamoten eller suppleanten blivit utsedd. Länsstyrel­

sen skall sända en avskrift av protokollet till landstinget respektive

kommunen.

3 § Talan mot beslut, varigenom centrala valmyndigheten eller läns­

styrelsen fastställt valutgången, föres hos regeringsrätten genom besvär.

Besvärshandlingen skall ges in till beslutsmyndigheten och vara myndig­

heten till handa, om besvären avser val till riksdagen, inom tio dagar och,
om besvären avser val av landstingsmän och kommunfullmäktige, inom

sju dagar efter det att valet avslutades. Så snart besvärstiden gått ut, skall

beslutsmyndigheten kungöra samtliga besvär som anförts. Avser besvären
val till riksdagen, i nföres kungörelsen i Post- och Inrikes tidningar. Avser
besvären an nat val, införes kungörelsen i samtliga dagstidningar som har
en spridning av någon betydenhet inom kommunen. I kungörelsen anges
viss kort tid inom vilken förklaring över besvären skall ha kommit in till
regeringsrätten. När förklaringstiden gått ut skall beslutsmyndigheten
genast sända besvärshandlingarna till regeringsrätten. Beslutsmyndighe­
ten skall därjämte skyndsamt inkomma till regerings rätten med yttrande

1548

över besvären.

¬

4 § Den som vill anföra besvär har rätt att hos beslutsmyndigheten

SFS 1972: 620

genast erhålla utdrag ur protokoll eller annan handling över förrätt­

ningen.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973. Föreskriften i 6 kap.

3 § andra stycket att namn på valsedel även gäller val av ersättare för

riksdagsledamöter samt bestämmelserna i 14 kap. om utseende av er­

sättare för riksdagsledamöter och bestämmelserna i 15 kap. 1 § om be­

vis för den som valts till ledamot av riksdagen eller till ersättare träder
dock i kraft först när de förslag till ändringar i regeringsformen och

riksdagsordningen, som riksdagen antagit som vilande med anledning av
proposition nr 66 till 1972 års riksdag, slutligt antagits och erhållit

kraft av grundlag.

2. Genom denna lag upphäves lagen (1920: 796) om val till riksdagen

och kommunala vallagen (1930: 253). Kommunala vallagen gäller dock
fortfarande i fråga om val av kyrkofullmäktige. Lagen om val till riks­
dagen och kommunala vallagen äger vidare tillämpning i fråga om ut­
seende av efterträdare till ledamot av riksdagen respektive landsting eller

kommunfullmäktige som avgår under den valperiod som löper vid den
nya lagens ikraftträdande.

3. Valperiod som vid den nya lagens ikraftträdande löper för ord­

förande, ledamot och suppleant i valnämnd upphör vid utgången av år

1972. Dessförinnan skall kommunfullmäktige utse ny valnämnd enligt

3 kap. 1 § nya lagen för tiden 1 januari—31 december 1973.

4. Utan hinder av 3 kap, 3 § tredje stycket nya lagen gäller beslut om

valdistriktsindelning, som meddelas efter den 1 januari 1973 och som
skall gälla vid valen den 16 september 1973, från och med den dag då

beslutet vinner laga kraft. Avskrift av beslutet skall tillställas centrala

valmyndigheten.

5. Intill dess röstlängd enligt 4 kap. nya lagen kommit till stånd

länder tidigare upprättad röstlängd till efterrättelse.

6. Partibeteckning som vid den nya lagens ikraftträdande är registre­

rad enligt lagen (1920: 796) om val till riksdagen skall vid ikraftträdan­

det utan ansökan föras över till centrala valmyndighetens register över

partibeteckningar.

Partibeteckning som förts över från tidigare register skall avföras ur

centrala valmyndighetens register, om ombud för partiet ej finns och ej

heller inom en månad efter ikraftträdandet anmäles enligt 5 kap. 5 § nya

lagen. Överförd beteckning skall också avföras, om partiet vid 1970 års
riksdagsval e j anmält kandidater i någon valkrets och ej heller anmäler

kandidater enligt 5 kap. 8 § nya lagen vid 1973 års ordinarie val till

riksdagen eller val i hela riket av landstingsmän och kommunfullmäk­
tige.

7. Vid sammanräkning enligt 14 kap. 3 § första stycket nya lagen av

de vid valet den 16 september 1973 avgivna rösterna skall länsstyrelsen
bestämma och i protokollet över förrättningen ange ordningen mellan så

många namn på valsedlarna för varje parti som beräknas behövas för att

centrala valmyndigheten skall kunna utse ersättare till föreskrivet antal

1549

¬

\

GUSTAF ADOLF

LENNART GEIJER

(L. S.)

(Justitiedepartementet)

SFS 1972: 620

för varje parti, när de under 1 angivna förslagen till ändringar i rege­

ringsformen och riksdagsordningen slutligt antagits och erhållit kraft av

grundlag. Visar det sig därvid att ordning måste bestämmas för ytter-
ligare namn på partiernas valsedlar, skall länsstyrelsen på anmodan av

centrala valmyndigheten och under iakttagande av 14 kap. 7 § nya

I'"

lagen återupptaga sammanräkningen och därvid bestämma ordningen
mellan erforderligt antal namn. Om sådan förrättning skall kungörelse

|| OJ,

utfärdas enligt 14 kap. 1 § nya lagen.

8. För den som valts till ledamot av riksdagen vid valet den 16

' •

september 1973 eller som skall efterträda ledamot som avgått från sin

befattning innan de under 1 angivna förslagen till ändringar i regerings-

,

formen och riksdagsordningen slutligt antagits och erhållit kraft av

grundlag, utfärdas fullmakt av den lydelse som anges i 86 respektive

89 § lagen (1920: 796) om val till riksdagen.

9. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift

som ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den
nya bestämmelsen.

Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. Till ytter-

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt
kungl. sigill bekräfta låtit,

Stockholms slott den 8 december 1972.

¬