SFS 1974:215

SFS 1974:215 Lag

Utkom fran trycket

den 21 maj 1974

om ändring i va llagen (1972:620);

utfärdad den 10 maj 1974.

Kung!. Maj;t förordnar med riksdagen' i fråga om vallagen

(1972:620)

dels att nuvarande 15 kap. 3 och 4 §§ skall betecknas 15 kap. 4 och

5§§,

dels att 1 kap. 2 och 3 §§, 2 kap. 3 och 4 §§, 3 kap. 6 §, 4 kap. 2, 7. 8,

11, 12 och 19 §§,5 kap. 2-4 och 11 §§, 6 kap. 10 §, 13 ka p. 6 §, 14 kap. 9

-11, 13, 14 och 19§§, 15 kap. 1 och 2 §§, den nya 15 kap. 4§ samt

rubriken till 15 kap. skall ha nedan angivna lydelse,

delszn i lagen skall införas sex nya paragrafer, 14 kap. 14 a § samt 15

kap. 3 och 6-9 §§, av nedan angivna lydelse.

502

1 ka p.

2

För val enligt denna lag finns en central valmyndighet.

Regeringen bestämmer vilken myndighet som skall vara central

valmyndighet.

3 § Ordinarie val till riksdagen samt val i hela riket av landstingsmän

och kommunfullmäktige förrättas samma dag. Valdag är tredje

söndagen i septe mber.

Vid e xtra val till riksdagen som beslutas av regeringen och vid omval

till riksdagen är valdag den söndag som regeringen bestämmer. Vid

extra val till riksdagen enligt 6 kap. 3 § regeringsformen är valdag den
söndag som riksdagens talman bestämmer efter samråd med centrala

valmyndigheten.

Vid val av landstingsmän eller kommunfullmäktige som ej omfattar

hela riket är valdag den söndag som länsstyrelsen bestämmer.

' Prop. 1974:35, KU 21, rskr 160.

^ Änd ringen innebär bl.a. att andra stycket upp hävs.

v

¬

2 kap.

SFS 1974:215

3 § Vid li llämpning av 2 § beräknas antalet röstberättigade på grund­

val av stommarna till m antalslängderna för året. Vid beräkningen anses

som röstberättigad varje svensk medborgare som fyllt eller senare

under kalenderåret fyller aderton år och som ej på grund av domstols

förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig.

4§ Talan mot centrala valmyndighetens beslut enligt 2§ föres hos

valprövningsnämnden genom besvär.

3 kap.

6 § Talan mot länsstyrelsens beslut i ären de om indelning i valdist rikt

föres hos valprövningsnämnden genom besvär.

Den som vill klaga över beslut som innebär att av honom uppgivet

hinder att mottaga uppdrag som avses i 5 § ej godkänts får föra talan

hos länsstyrelsen genom besvär. Härvid räknas besvärstiden från den

dag beslutet meddelades. Mot länsstyrelsens beslut får talan ej föras.

4 kap.

2 § 1 al lmän röstlängd upptages var och en som den 1 juni enligt
länsstyrelsens personband

1. är kyrkobokförd i vald istriktet,

2. är svensk medborgare och
3. fyllt eller före den 1 september det år röstlängden upprättas fyller

sjutton ar.

Den som den 1 juni enligt länsstyrelsens personband på grund av

domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli
omyndig upptages dock ej i läng den.

För den som ej fyllt aderton år den 1 septe mber det år röstlängden

upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad.

7 § Allmän röstlängd gäller från och med den 1 september del år

röstlängden upprättas till och med den 31 augu sti påföljande år, om ej

annat följer av 8 eller 9 §.

8 § Har någon icke blivit upptagen i al lmän röstlängd eller har det i

längden beträffande honom antecknats att han blir röstberättigad viss

dag efter den 1 september det år röstlängden upprättas och har
anmärkning häremot ej framställts på sätt som föreskrives i 4 § första
stycket, skall länsstyrelsen efter ansökan av honom eller av lokala

skattemyndigheten besluta om rättelse i röstlängden, om det är

uppenbart att fel till hans nackdel föreligger. Sådan ansökan skall ha

503

¬

SFS 1974:215

gjorts hos länsstyrelsen senast den 1 se ptember det år då röstlängden

upprättades. Ansökan som göres för sent upptages ej till prö vning.

Beslutar länsstyrelsen om rättelse i röstlängd, skall länsstyrelsen

genast underrätta lokala skattemyndigheten om beslutet. Lokala skatte­

myndigheten skall genast rätta röstlängden i enlighet med beslutet.
Innan detta skett, äger beslutet icke verkan.

Mot beslut varigenom ansökan om rättelse avslagits eller avvisats får

talan ej föras. Mot beslut om rättelse får talan föras endast i sam band
med besvär över val vid vilket beslutet länt till efterrättelse.

11 § Svensk medborgare som ej är bosatt i riket har rösträtt vid val

till riksdagen, om han varit kyrkobokförd här någon gång under de

senast förflutna fem kalenderåren och ej på grund av 3 kap. 2 § rege­

ringsformen är utesluten från rösträtt.

S\ensk medborgare skall anses bosatt utom riket, om han enligt läns­

styrelsens personband ej är kyrkobokförd här.

12 § Särskild röstlängd för val till riksdagen upprättas årligen för

varje valkrets av centrala valmyndigheten. Längden skall vara

upprättad senast den 15 juni.

1 särskild röstlängd upptages, efter ansökan, den som den I juni har

rösträtt enligt 11 §. Även den som den I juni ej fyllt aderton år upp­
tages i den särskilda röstlängden, om han fyllt el ler före den I septem ­
ber det år röstlängden upprättas fyller sjutton år och hinder ej möter i

övrigt. För den som ej fyllt aderton år den 1 s eptember det år röst­

längden upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad.

Framgår i an märkningsärende att någon upphört att vara röstberät­

tigad på grund av omständighet som inträffat efter den I juni. skall han

ej vara upptagen i särskild röstlängd.

19 § Särskild röstlängd gäller från och med den I september det år

röstlängden upprättas till och med den 31 augusti påföljande år, om ej

annat följer av 18 § andra stycket.

5 kap.

504

2§ Ansökan om registrering av partibeteckning göres skriftligen. I
ansökningshandlingen skall anges för vilket slag av val registrering
sökes och, om ansökningen avser registrering för val av landstingsmän

eller kommunfullmäktige, för vilken landstingskommun eller kommun
som registrering begäres.

För att partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall ansökan om

registrering av

beteckningen

ha kommit in

till

centrala

valmyndigheten, vid o rdinarie val till riksdagen och val i hela riket av

landstingsmän och kommunfullmäktige senast den 30 april valåret och

vid annat val inom en vecka efter det att beslut om valdagen
meddelades.

¬

3 § Partibeteckning får registreras, om

1974: 215

1. partiet icke utgör underavdelning äv politisk sammanslutning,

2. partiet visat att det vid registrering för val till ri ksdagen har minst

1.500 röstberättigade medlemmar i hela riket och vid registrering för

val av landstingsmän och för val av kommunfullmäktige minst 100
respektive minst 50 röstberättigade medlemmar i den landstings­

kommun eller kommun för vilken registrering sökes, samt

3. partibeteckningen kan antagas ej leda till förväxling med beteck­

ning som redan har registrerats eller som, med anledning av tidigare

gjord ansökan, kan komma att registreras med giltighet för det valet

eller för annat val för vilket den nya registreringen enligt 4 § första

stycket kommer att gälla.

4

Registreras partibeteckning för val till riksdagen, gäller

registreringen även för val av landstingsmän och kommunfullmäktige i
hela riket. Registreras partibeteckning för val av landstingsmän, gäller
registreringen val

i

den

landstingskommun som anges i

registreringsbeslutet samt val av kommunfullmäktige i de kommuner

som är belägna inom landstingskommunen. Registreras partibeteck­

ning för val av kommunfullmäktige, gäller registreringen val i den
kommun som anges i reg istreringsbeslutet.

Avser ansökan registrering för val till riksdagen och är

partibeteckningen redan registrerad eller ansökan om dess registrering

redan gjord för annat val, får registrering beviljas utan hinder av 3 § 3,

om det parti för vilket registrering sålunda skett eller sökts har lämnat
sitt medgivande. Detsamma gäller om ansökan avser registrering för

val av landstingsmän och partibeteckningen redan är registrerad eller
ansökan om dess registrering tidigare gjord för val av kommunfull­
mäktige inom landstingskommunen. Behörig att lämna medgivande är

det ombud som partiet anmält enligt 5 §.

11 § Talan mot centrala valmyndighetens beslut i registrerings- eller
anmälningsärende föres hos valprövningsnämnden genom besvär.

6 kap.

10 § Talan mot centrala valmyndighetens beslut i ä rende som avses i
detta kapitel föres hos valprövningsnämnden genom besvär.

Centrala valmyndigheten har rätt att erhålla biträde av länsstyrelse i

ärende som avses i de tta kapitel.

13 kap,

6 § Sedan de i 3-5 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, förfares för

varje val för sig på följande sätt.

1. Val- och innerkuvert tages ut ur urnan och räknas. Antalet

^ Änd ringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs.

505

¬

SFS 1974: 215

personer som enligt röstlängd deltagit i valet räknas. Antalet kuvert

och röstande antecknas i protokollet. Överensstämmer de framräknade

siffrorna ej med varandra, anges i protokollet den sannolika orsaken

till skillnaden.

2. Valsedlarna tages ut ur kuverten. Innehåller kuvert mer än en

valsedel, lägges valsedlarna tillbaka i kuvertet. Sådana kuvert räknas

och lägges in i ett särskilt kuvert som tillslutes och förses med

anteckning om innehållet.

3. Kan det antagas att valsedel är ogiltig enligt 14 kap. 4§ lägges

valsedeln åt sidan. Valsedlar som lagts åt sidan lägges därefter in i et t

eller flera särskilda omslag som tillslutes och förses med a nteckning om
antalet valsedlar som omslaget innehåller.

4. Övriga valsedlar ordnas i grupper efter partibeteckning. Antalet

valsedlar inom varje grupp räknas och antalet antecknas i protokollet.

Valsedlarna lägges därefter partivis in i särski lda omslag. På omslagen

antecknas vilket partis valsedlar omslaget innehåller och valsedlarnas
antal.

5. De särskilda kuverten och omslagen förses med uppgift om

valdistriktet och förseglas med minst två olika sigill. Sigillen avtryckes i

protokollet.

14 kap.

506

9 § Centrala valmyndigheten fördelar mandaten i riksdagen på
grundval av protokollen från länsstyrelserna och med tillämpning av 3

kap. 6-8 §§ regeringsformen.

Vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten enligt 3 kap. 8 §

första stycket regeringsformen tilldelas mandaten ett efter annat det
parti som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämfö­
relsetalet beräknas, så länge partiet ännu ej tilldelats något mandat,

genom att partiets röstetal i valk retsen delas med 1,4. Därefter erhålles

jämförelsetalet genom att partiets röstetal delas med det tal som är I

högre än dubbla antalet mandat som redan tilldelats partiet i val­
kretsen.

Vid bestämmandet av det sammanlagda antal mandat i riksdagen

som parti skall ha enligt 3 kap. 8 § andra stycket regeringsformen för
att bli proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln i andra
stycket på hela riket som en valkrets. Varje parti tilldelas så många

utjämningsmandat som behövs för att detta antal skall uppnås.

Av de utjämningsmandat som parti erhållit tillföres det första den

valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten
uppvisar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående
utjämningsmandat tillföres ett efter annat den valkrets där partiet för

varje gång uppvisar störst jämförelsetal vid fortsatt tillämpning av
fördelningsregeln i andra stycket på partiets röstetal i valkre tsarna.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets

valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, med mot­

svarande tillämpning av fjärde stycket, till annan valkrets där partiet

¬

deltager i fördelningen av fasta valkretsm.andat. Kan mandat ej be­

sättas genom tillämpning av detta- förfarande, skall det vara obesatt

under den tid för vilken valet gäller.

Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

10 § Centrala valmyndigheten fastställer på grundval av protokollen

från länsstyrelserna vilka personer som skall erhålla mandaten som
ledamöter.

Har länsstyrelsen ej bestämt ordning mellan så många namn som

behövs för att de mandat som ett parti erhållit i val kretsen skall kunna

besättas med ledamöter, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala

valmyndigheten vid ny förrättning bestämma ytterligare namn i ord­
ningen. Sadan förrättning skall kungöras enligt 1 §.

Har kandidat fått plats i ordn ing i mer än en valkrets eller för mer än

ett parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en
valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat för
vilket hans jämförelsetal är störst. Mandat som han ej tillträder skall

tillfalla den kandidat som står närmast i tur att erhålla mandat i den

valkretsen eller för det partiet. Mellan lika tal avgöres företrädet
genom lottning.

11 § Sedan mandaten besatts med ledamöter, utser centrala
valmyndigheten på grundval av den enligt 7 § bestämda ordningen

mellan kandidatnamnen för varje ledamot lika många ersättare som

ledamotens parti fått mandat i valk retsen. Minst tre ersättare skall dock

alltid utses för varje ledamot. Vid utseende av ersättare skall bortses

fran namn pä den som valts till l edamot.

Finns ej någon som enligt första stycket kan utses till ersättare, skall

den kandidat inom valkretsen, som enligt 6 § står i tur att erhålla

mandat för partiet, utses till ersättare för ledamoten. Finns ej någon

sådan kandidat på partiets valsedlar, skall centrala valmyndigheten

med tillämpning av 9 § femte stycket bestämma annan valkrets, från
vilken ersättaren skall utses, och där till ersättare utse den som står
närmast i tur att erhålla mandat för partiet. För ledamot får finnas

endast en ersättare enligt detta stycke. Finns ej någon som sålunda kan

utses till e rsättare, skall därvid bero.

Om det behövs, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala

valmyndigheten vid ny förrättning fastställa ordning enligt 6 och 7 §§

mellan namnen på partis valsedlar. Sådan förrättning skall kungöras

enligt I §.

SFS 1974:215

13 § Har ledamot avgått före utgången av den tid för vilken han blivit

vald, utser centrala valmyndigheten på anmälan av riksdagens talman

till ny ledamot i den avgångnes ställe den ersättare som enligt den
mellan ersättarna bestämda ordningen står i tur att inträda. Kan
mandatet ej besättas med ersättare, skall det vara obesatt under

återstoden av valperioden.

Har till ny ledamot utsetts den som enligt 11 § andra stycket varit

utsedd till ersättare för den avgångne ledamoten, utses ersättare för
honom enligt 11 §. Har mandatet flyttats från en valkrets till en annan.

507

¬

SFS 1974:215

skall därvid anses som om mandatet vid valet tilldelats sistnämnda val­

krets. Ersättare för annan ledamot, som trätt i stället för avgången

ledamot, är de övriga personer som skulle ha varit ersättare för den

avgångne ledamoten.

14 § Har antalet ersättare för en riksdagsledamot gått ner till hälften
eller därunder av det vid valet utsedda antalet genom att ersättare

utsetts till ordinarie ledamot eller avgått av annan orsak, utser på

anmälan av riksdagens talman centrala valmyndigheten med

tillämpning av 11 § om möjligt två nya ersättare.

14 a § Centrala valmyndigheten utfärdar kungörelse i Post- och In­

rikes tidningar om utgången av förrättning som avses i 13 eller 14 §.
Förrättningen är därmed avslutad.

19 § För utseende av suppleanter för fullmäktige företages ytterligare
sammanräkningar för att besätta de suppleantplatser som varje parti
skall erhålla enligt beslut som fattats med stöd av 5 a § kommunallagen

(1953:753) eller 5§ kommunallagen (1957:50) för Stockholm. Därvid
äger 6 § och 10 § tredje stycket i dett a kapitel motsvarande tillämpning.

Vid tillämpning av 6 § skall hänsyn dock icke tagas till valsedlar som

vid valet av fullmäktige ej deltagit i be sättandet av plats.

15 kap. Bevis, besvär över val och förrättning, m.m.

508

1 § För den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen eller till
ersättare utfärdar centrala valmyndigheten genast bevis därom. 1

beviset anges namnet på den som blivit utsedd samt tid, parti och

valkrets som han blivit utsedd för. Bevis för ersättare skall dessutom
innehålla uppgift om den eller de ledamöter som han utsetts till

ersättare för och. om flera ersättare utsetts för samma ledamot,

ordningen mellan ersättarna.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från

förrättning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd. Bevis

skall tillställas den som blivit utsedd samt valprövningsnämnden och

riksdagens talman.

2 § För den som blivit utsedd till led amot av landsting eller kommun­
fullmäktige eller till suppleant utfärdar länsstyrelsen genast bevis
därom. 1 beviset anges namnet på den som blivit utsedd samt tid, parti

och, i för ekommande fall, valkrets för vilken han blivit vald.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från

förrättning vid vilken ledamoten eller suppleanten blivit utsedd. Bevis

skall tillställas den som blivit utsedd samt landstinget respektive

kommunen.

3§ Valprövningsnämnden skall granska bevis för riksdagsledamot

och ersättare och därvid pröva om beviset blivit u tfärdat i enlighet med

¬

I §. Granskningen skall vara avslutad senast dagen innan den riksdag

SFS 1974: 215

till vilken valet skett samlas till riksmöte eller, i fråga om bevis som
kommer in till valprövningsnämnden medan riksmöte pågår, så snart

det kan ske. Berättelse om granskningen skall ofördröjligen överlämnas

till rik sdagens talman.

4§ Talan mot beslut, varigenom centrala valmyndigheten eller läns­

styrelsen fastställt utgången av val eller av sådan förrättning som avses

i 14 k ap. 13, 14, 22 eller 23 § föres hos valprövningsnämnden genom
besvär.

Besvärshandlingen skall ges in till beslutsmyndigheten och vara

myndigheten till handa, om besvären avser riksdagen, inom tio dagar

och, om besvären avser landsting eller kommunfullmäktige, inom sju
dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Har besvärs­

handling kommit in till valprövningsnämnden före besvärstidens
utgång, skall den omständigheten att inlagan kommit in till besluts­
myndigheten först därefter dock ej föranleda att besvären lämnas utan
prövning.

Snarast möjligt efter besvärstidens utgång skall beslutsmyndigheten

samtidigt kungöra samtliga besvär som anförts och sända besvärshand­
lingarna till valprövningsnämnden. Avser besvären riksdagen, införes

kungörelsen i Post- och Inrikes tidningar. Avser besvären landsting

eller kommunfullmäktige, införes kungörelsen i samt liga dagstidningar
som har en spridning av någon betydenhet inom landstingskommunen

respektive kommunen. 1 ku ngörelsen anges viss kort tid inom vilken
förklaring över besvären skall ha kommit in till v alprövningsnämnden.
Beslutsmyndigheten skall därjämte skyndsamt inkomma till valpröv­
ningsnämnden med yttrande över besvären.

Besvär över beslut, varigenom har fastställts utgången av val i hela

riket av landstingsmän eller kommunfullmäktige, prövas av

valprövningsnämnden i de n sammansättning denna hade vid tiden för
valet.

6 § Finner valprövningsnämnden i ärende enligt 4 § behövligt att

någon höres som vittne vid dom stol, kan nämnden förordna att vittnes­
förhör skall äga rum vid allmän underrätt.

1 fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10 och

II §§ rättegångsbalken i tillä mpliga delar. Ersättning till v ittne utgår av

allmänna medel. Kostnaden härför skall stanna på statsverket.

7 § Har i den verksamhet för förberedande och genomförande av val,

för vilken myndighet svarar, förekommit avvikelse från föreskriven

ordning eller har vid valet förekommit sådant otillbörligt förfarande
som avses i 17 kap. 8 § brottsbalken, skall valprövningsnämnden, om
det med fog kan antagas att vad som förekommit har inverkat på valut­
gången, vid prövning av besvär över valet upphäva detta i den omfatt­

ning som behövs och förordna om omval i valkre ts. Kan rättelse åstad­
kommas genom förnyad sammanräkning eller annan sådan mindre
ingripande åtgärd, skall nämnden dock i stället för att förordna om

omval uppdraga åt beslutsmyndigheten att vidtaga sådan rättelse.

509

¬

SFS 1974:215

Har vid förrättning som avses i 14 kap. 13, 14, 22 eller 23 § före­

kommit avvikelse från föreskriven ordning och är det ej osannolikt att

avvikelsen har inverkat på utgången av förrättningen, skall
valprövningsnämnden vid prövning av besvär över förrättningen

upphäva denna och uppdraga åt beslutsmyndigheten att vidtaga

erforderlig rättelse.

Om enligt bestämmelse i lag ta lan mot visst beslu t icke får föras eller

skall föras i särskild ordning, får omständighet som avses med beslutet
ej åberopas vid besv är som avses i denna paragraf.

Om talan i samband med besvär över val mot länsstyrelses beslut

över anmärkning mot röstlängd eller om rättelse av allmän röstlängd
föreskrives i 4 kap. 6 §, 8 § tr edje stycket och 18 § första stycket.

8 § Beslut varigenom någon har utsetts till led amot av landsting eller

kommunfullmäktige eller till suppleant länder till efterrättelse utan
hinder av att besvär anförts över beslutet. Utses med anledning av

besvären annan till le damot eller suppleant, länder beslutet härom till

efterrättelse sä sna rt det val el ler den förrättning varigenom han blivit

utsedd har avslutats.

Angående verkan av att besvär anförts över beslut genom vilket

någon utsetts till led amot av riksdagen eller till er sättare finns bestäm­
melser i 3 kap. 11 § reg eringsformen.

Bestämmelserna i 13 § förvalt ningslagen (1971:290) gäller icke beslut

som sägs i de nna paragraf.

9 § När valprövningsnämnden avgör ärende enligt denna lag skall

nämndens samtliga ledamöter vara närvarande.

Mot valprövningsnämndens beslut enligt denna lag får talan ej föras.

1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser 4 kap. 7 och 19 §§, 5 kap. 3

och 4 §§ och 13 kap. 6 § i den nya lydelsen samt de nya bestämmel­

serna i 14 kap. 14 a § och 15 kap. 8 § första stycket en vecka e fter den

dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling, och, om ej annat följer av p unkterna 2 och

3, i övrigt den I ja nuari 1975.

2. Bestämmelserna i 14 kap . 9-11 §§ och 15 kap. 1 § och 4 § första,

andra och tredje styckena i den nya lydelsen samt de nya bestäm­

melserna i 15 kap. 3, 6 och 7 §§, 8 § andra och tredje styckena och 9 §
tillämpas även före den 1 januar i 1975 i fråga om nytt val till riksdagen

och beträffande förrättning som grundas på u tgången av sådant val.

3. Bestämmelserna i 4 kap. 2 §, 8 § första stycket, 11 och 12 §§ i sin

nya lydelse skall tillämpas första gängen när röstlängd upprättas år
1975.

4. I fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari

1975 eller mot val eller förrättning som avslutats före denna dag gäller

äldre bestämmelser, om ej annat följer av föreskrifterna under punkt 2.

CARL GUSTAF

510

LENNART GEIJER

(Justitiedepartementet)

¬