SFS 1994:287 Lag om ändring i vallagen (1972:620)

SFS 1994:287

Utkom från trycket

den 18 maj 1994
Omtryck

Lag
om ändring i vallagen (1972:620);

utfärdad den 28 april 1994.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs att 6 kap. 3 § och 14 kap. 5 § vallagen

(1972:620)2 skall ha följande lydelse.

Lagen kommer därför att ha följande lydelse.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller vid val till riksdagen samt val av landstingsledamö-

ter och kommunfullmäktige. Lag (1977:187).

2 § För val enligt denna lag finns en central valmyndighet. Regeringen
bestämmer vilken myndighet som skall vara central valmyndighet. Lag
(1974:215).

3 § Ordinarie val till riksdagen samt val i hela riket av landstingsledamö-
ter och kommunfullmäktige förrättas samma dag. Valdag är tredje sön-
dagen i september.

Vid extra val till riksdagen som beslutas av regeringen och vid omval till

riksdagen är valdag den söndag som regeringen bestämmer. Vid extra val
till riksdagen enligt 6 kap. 3 § regeringsformen är valdag den söndag som
riksdagens talman bestämmer efter samråd med centrala valmyndigheten.

Vid val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige som inte om-

fattar hela riket är valdag den söndag som centrala valmyndigheten be-
stämmer efter samråd med länsstyrelsen. Lag (1987:1334).

4 § Om en ändring i den landstingskommunala eller kommunala indel-

ningen skall träda i kraft den 1 januari året efter det år då val i hela riket av
landstingsledamöter och kommunfullmäktige äger rum, skall redan det
valet avse landstinget och kommunen enligt den nya indelningen. Lag
(1991:1654).

1

Prop. 1993/94: 146, bet. 1993/94: KU46, rskr. 1993/94:277.

2

Lagen omtryckt 1991:95.

570

SFS 1994:287

2 kap. Valkretsar och fasta valkretsmandat

1 § För val till riksdagen är riket indelat i 29 valkretsar. Dessa är

Stockholms kommun,
Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms

läns valkrets),

Göteborgs kommun,
Göteborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs kommun (Bohus-

läns valkrets),

Malmö kommun,
Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs, Hörby, Höörs, Landskrona och

Svalövs kommuner (Malmöhus läns norra valkrets),

Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Skurups, Sjöbo, Staffanstorps, Sve-

dala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommuner (Malmöhus läns södra
valkrets),

Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Herrljunga, Lerums,

Lilla Edets, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs och Åmåls
kommuner (Älvsborgs läns norra valkrets),

Borås, Marks, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner (Älvs-

borgs läns södra valkrets),

vart och ett av övriga län. Lag (1993:232).

2 § Centrala valmyndigheten fastställer antalet fasta valkretsmandat i
varje valkrets före utgången av april varje år då ordinarie val till riksdagen
skall hållas. Härvid tillföres valkretsen ett mandat för varje gång som
antalet röstberättigade där är jämnt delbart med en trehundrationdel av
antalet röstberättigade i riket. De fasta valkretsmandat, som härefter åter-

står, tillföres valkretsarna efter storleken av de överskott som uppkommit
vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgöres företrädet genom
lottning.

Påverkas valkretsarnas omfattning av beslut om ändring i länsindelning-

en eller den kommunala indelningen, vilket träder i kraft vid ingången av
året efter det då ordinarie val till riksdagen hållits, skall i fråga om val till

riksdagen indelningsändringen beaktas redan från och med beslutets dag.

3 § Vid tillämpning av 2 § beräknas antalet röstberättigade på grundval
av skattemyndighetens personband den 1 november föregående år. Vid
beräkningen anses som röstberättigad varje svensk medborgare som fyllt
eller senare under kalenderåret fyller arton år. Lag (1991:490).

4 § Centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos Val-
prövningsnämnden. Lag (1987:1334).

5 § För val av landstingsledamöter indelas landstinget i valkretsar. Val-
barhet är ej inskränkt inom valkrets. Lag (1991:1654).

6 § Valkrets skall omfatta en eller flera kommuner. Om det föranledes
av andra stycket 1 eller en lämpligare valkretsindelning därigenom eljest
erhålles, får dock kommun delas i två eller flera valkretsar eller del av

kommun sammanföras med annan kommun, del av annan kommun eller
delar av andra kommuner till en valkrets.

571

SFS 1994:287

Valkrets bör utformas så att den

1. kan beräknas komma att enligt bestämmelserna i 8 § tilldelas minst

åtta fasta valkretsmandat,

2. kan omslutas av en sammanhängande gränslinje.
Delas kommun i två eller flera valkretsar för val av landstingsledamöter

och är kommunen indelad i valkretsar för val av kommunfullmäktige,
skall iakttagas, att gräns för valkrets för val av landstingsledamöter skall
sammanfalla med gräns för valkrets för val av fullmäktige. Lag

(1977:187).

7 § Indelningen i valkretsar bestäms av landstingsfullmäktige, sedan
kommunerna har fått tillfälle att yttra sig. Landstingsfullmäktiges beslut
får inte överklagas.

Beslut om indelning i valkretsar meddelas före utgången av oktober året

före det år då val av landstingsledamöter första gången skall äga rum enligt
den beslutade indelningen.

Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft

prövas och fastställas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas
hos Valprövningsnämnden. Valprövningsnämndens beslut får inte över-
klagas. Lag (1991:1654).

8 § Mandaten i landstingsfullmäktige utgörs av fasta valkretsmandat
och utjämningsmandat. Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsman-
dat. Det brutna tal som uppkommer vid fastställandet av antalet fasta

valkretsmandat avrundas till närmast lägre hela tal. Återstående mandat
är utjämningsmandat.

Länsstyrelsen fastställer antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets

före utgången av april varje år då val av landstingsledamöter skall äga rum.
Härvid tillförs valkretsen ett mandat för varje gång som antalet röstberät-
tigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som erhålls, när antalet
röstberättigade i landsting delas med antalet fasta valkretsmandat där. De
fasta valkretsmandat som härefter återstår tillförs valkretsarna efter storle-
ken av de överskott som har uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika
överskottstal avgörs företrädet genom lottning.

Vid tillämpning av andra stycket skall som röstberättigad anses den som

har upptagits i gällande rostlängd.

Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Valprövningsnämnden. Val-

prövningsnämndens beslut får inte överklagas. Lag (1991:1654).

9 § För val av kommunfullmäktige skall kommun indelas i valkretsar,
om i kommunen finnas flera än 24 000 röstberättigade invånare eller för
kommunen skall utses minst 51 fullmäktige. Överstiger antalet röstberätti-
gade invånare i kommun 6000 får kommunen indelas i valkretsar. Annan
kommun får indelas i valkretsar endast om synnerliga skäl föreligger på
grund av kommunens särskilt betydande utsträckning eller liknande för-
hållanden. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets. Som röstberättigad
anses den som har upptagits i gällande röstlängd.

Vid valkretsindelning iakttages att valkretsarna

1. skall utformas så att varje krets kan beräknas komma att enligt

bestämmelserna i 10 § utse minst femton kommunfullmäktige,

572

SFS 1994:287

2. om det är möjligt, skall utformas så att varje krets kan omslutas med

en sammanhängande gränslinje,

3. skall utformas så att territoriell församling, om det är möjligt, lämnas

odelad och icke i något fall delas på flera än två kretsar och

4. i den mån det kan ske utan olägenhet skall utformas så att antalet

fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bli lika fördelat på de sär-
skilda kretsarna. Lag (1977:187).

10 § I varje valkrets väljes en kommunfullmäktig för varje gång som

antalet röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som
erhålles, när antalet röstberättigade i kommunen delas med antalet full-
mäktige för hela kommunen. Om det antal fullmäktige som skall utses
enligt denna regel ej uppgår till det för kommunen bestämda antalet, skall
för att detta antal skall kunna uppnås de valkretsar i vilka antalet röstbe-
rättigade mest överskjuter de tal som enligt regeln är bestämmande för
fullmäktiges antal inom valkretsarna vara berättigade att var för sig i
ordning efter överskottens storlek välja ytterligare en fullmäktig. Är över-
skottstalen lika för två eller flera valkretsar, avgöres företrädet genom
lottning. Som röstberättigad anses den som har upptagits i gällande röst-
längd. Lag (1977:187).

11 § Indelningen i valkretsar bestäms av kommunfullmäktige. Fullmäk-

tiges beslut får inte överklagas.

Beslut om indelning i valkretsar meddelas före utgången av oktober året

före det år då val av kommunfullmäktige första gången skall äga rum enligt
den beslutade indelningen.

Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft

prövas och fastställas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas
hos Valprövningsnämnden. Valprövningsnämndens beslut får inte över-
klagas. Lag (1987:1334).

12 § Det antal fullmäktige, som varje valkrets skall utse, fastställs av

länsstyrelsen före utgången av april varje år då val av kommunfullmäktige
skall äga rum. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäktige, som
kretsen skall utse enligt de grunder som anges i 10 §, inte till femton, skall
antalet, med motsvarande jämkning av antalet fullmäktige i övriga kretsar,

likväl bestämmas till femton. I ett sådant fall skall valkretsindelningen
omprövas före nästa val.

Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Valprövningsnämnden. Val-

prövningsnämndens beslut får inte överklagas. Lag (1987:1334).

13 § Regeringen eller annan myndighet som beslutar om ändring i rikets

indelning i landsting eller kommuner kan vid behov bestämma att beslut
rörande indelning i valkretsar och fördelning av mandat får meddelas

senare än som föreskrivs i 2, 7, 8, 11 och 12 §§. Lag (1991:1654).

573

SFS 1994:287

3 kap. Valnämnd, valdistrikt och valförrättare

1 § I varje kommun skall finnas en valnämnd.

Valnämnd skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för

att den skall kunna fullgöra sina uppgifter. Lag (1977:187).

2 § I fråga om valnämnden gäller vad som är föreskrivet om nämnder i
kommunallagen (1991:900).

Om en ändring i den kommunala indelningen innebär att en ny kom-

mun bildas, skall indelningsdelegerade snarast möjligt under året innan
indelningsändringen träder i kraft välja ledamöter och ersättare i val-
nämnd för tiden före ikraftträdandet. Lag (1991:1654).

3 § Varje kommun är indelad i valdistrikt. Är kommun indelad i val-

kretsar för val av kommunfullmäktige, skall varje sådan valkrets bilda ett
eller flera valdistrikt.

Valdistrikt bör omfatta 1 200 - 1 500 röstberättigade. Endast om särskil-

da skäl föranleder det, får valdistrikt omfatta mer än 1 800 eller mindre än
300 röstberättigade.

Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valdistrikt på förslag av

fullmäktige i kommunen. Det åligger kommun att under år närmast före år
då ordinarie val till riksdagen skall äga rum se över indelningen. Om det är
påkallat får länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i valdistrikt
sedan fullmäktige i kommunen har beretts tillfälle att yttra sig.

Beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast en månad före

ingången av det år under vilket beslutet skall träda i tillämpning. Regering-

en eller annan myndighet som beslutar om ändring i rikets indelning i
landsting eller kommuner kan dock vid behov bestämma att beslut om

indelning i valdistrikt får meddelas senare. Länsstyrelsen skall omedelbart
kungöra sådana beslut i ortstidning inom valdistrikten. Lag (1991:1654).

4 § När val enligt denna lag skall förrättas, utser valnämnden för varje
valdistrikt minst fyra personer att på valdagen tjänstgöra som valförrättare

i distriktet. Bland de utsedda förordnar nämnden en att vara ordförande
och en att vara ersättare för ordföranden.

Vid röstningen skall minst tre av valförrättarna, däribland ordföranden

eller hans ersättare, vara närvarande. Lag (1975:310).

5 § Var och en som är valbar till ledamot i valnämnden är skyldig att
mottaga uppdrag som valförrättare, om han ej har giltigt hinder. Lag
(1977:187).

6 § Länsstyrelsens beslut i ärende om indelning i valdistrikt får överkla-
gas hos Valprövningsnämnden.

Den som vill överklaga ett beslut att inte godkänna ett av honom

uppgivet hinder att ta emot ett uppdrag som avses i 5 § får göra detta hos
länsstyrelsen. Tiden för överklagande räknas från den dag beslutet medde-
lades. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas. Lag (1987:1334).

574

SFS 1994:287

4 kap. Röstlängder

Allmän röstlängd

1 § Allmän röstlängd upprättas årligen för varje valdistrikt av skatte-

myndigheten. Längden skall vara upprättad senast den 15 juli. Utskrift av
röstlängden skall göras varje år då ordinarie val till riksdagen och val i hela
landet till kommun- och landstingsfullmäktige skall hållas. En sådan ut-
skrift skall också göras inför extra val eller inför folkomröstning som hålls
under andra år. Lag (1993:1399).

2 § I allmän röstlängd tas upp svensk medborgare som den 1 juli enligt
skattemyndighetens personband är folkbokförd i valdistriktet och som har
fyllt eller före den 1 september det år röstlängden upprättas fyller sjutton
år. Om en beslutad ändring i den kommunala indelningen skall träda i
kraft vid följande årsskifte, tas i längden upp den som skall vara folkbok-
förd i distriktet enligt den nya indelningen.

Under de förutsättningar som i första stycket anges för svenska medbor-

gare tas i röstlängden upp även de utlänningar som enligt skattemyndighe-
tens personband har varit folkbokförda i riket den 1 november de tre åren

närmast före valåret.

För den som ej fyllt aderton år den 1 september det år röstlängden

upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad.

För utlänningar antecknas att rösträtt ej föreligger vid val till riksdagen.

Lag (1993:1399).

3 § Allmän röstlängd skall hållas tillgänglig för granskning hos skatte-
myndigheten varje vardag med undantag av lördag under tiden den 16

juli - 25 augusti eller, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till och

med närmast följande måndag. Lag (1993:1399).

4 § Den som anser att allmän röstlängd är felaktig på så sätt att han
oriktigt uteslutits från rösträtt eller att han tagits upp i röstlängden för ett
annat valdistrikt än det där han är folkbokförd eller att någon annan
uppgift om honom är oriktig får senast den 25 augusti skriftligen begära att

uppgiften rättas.

Omständigheter som inträffat efter den 1 juli får inte ligga till grund för

rättelse.

Frågor om rättelse prövas av skattemyndigheten. Ett beslut om rättelse

skall genast föras in i röstlängden. Lag (1993:1399).

5 § har upphävts genom lag (1993:1399).

6 § Skattemyndighetens beslut i ärenden om rättelse enligt 4 § får över-
klagas endast i samband med överklagande av det val vid vilket beslutet
har gällt. I ett sådant ärende får endast bevis som har företetts hos skatte-
myndigheten åberopas. Lag (1993:1399).

7 § Allmän röstlängd gäller från och med den 1 september det år röst-
längden upprättas till och med den 31 augusti påföljande år, om inte annat
följer av 9 §. Lag (1993:1399).

575

SFS 1994:287

8 § har upphävts genom lag (1993:) 399).

9 § Har allmän röstlängd i någon del förklarats felaktig på grund av ett
överklagande i samband med att ett val överklagats, skall skattemyndighe-
ten rätta längden i enlighet med förklaringen. Lag (1993:1399).

10 § har upphävts genom lag (1993:1399).

Särskild röstlängd

11 § Svensk medborgare som ej är bosatt i riket har rösträtt vid val till

riksdagen, om han varit folkbokförd här någon gång och har uppnått arton
års ålder senast på valdagen.

Svensk medborgare skall anses bosatt utom riket, om han enligt skatte-

myndighetens personband ej är folkbokförd här. Lag (1991:490).

12 § Särskild röstlängd för val till riksdagen upprättas årligen för varje
valkrets av centrala valmyndigheten. Längden skall vara upprättad senast

den 15 juli.

I särskild röstlängd upptas, efter ansökan, den som den 1 juli har rösträtt

enligt 11 §. Under år då ordinarie val till riksdagen inte äger rum tas i
längden upp, även utan ansökan, den som har tagits upp i särskild röst-
längd för det närmast föregående året, om han fortfarande har rösträtt
enligt 11 §. Även den som den 1 juli inte fyllt arton år tas upp i den
särskilda röstlängden, om han fyllt eller före den 1 september det år

röstlängden upprättas fyller sjutton år och det inte möter något hinder i
övrigt. För den som inte fyllt arton år den 1 september det år röstlängden
upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad. Lag (1993:1399).

13 § Ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd görs skriftligen hos

centrala valmyndigheten senast den 1 juli. I ansökningshandlingen skall
sökanden på heder och samvete försäkra att han är svensk medborgare.
Försäkran skall vara avgiven samma år som röstlängden upprättas. Ansö-
kan som görs för sent eller saknar försäkran som har sagts nu tas inte upp
till prövning.

Blanketter till ansökan skall finnas tillgängliga hos centrala valmyndig-

heten samt hos svensk beskickning och annan svensk utlandsmyndighet
som centrala valmyndigheten bestämmer. Lag (1993:1399).

14 § Beslut över ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd meddelas

så snart det kan ske.

Den som skall upptagas i särskild röstlängd uppföres i röstlängden för

den valkrets där han senast varit folkbokförd.

Bifalles inte ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd, skall

centrala valmyndigheten genast underrätta sökanden om beslutet. Lag
(1993:1399).

15 § Så snart röstlängden har upprättats, sänds den till den skattemyn-

dighet till vilken valkretsen hör. Hos skattemyndigheten skall röstlängden
hållas tillgänglig för granskning varje vardag med undantag av lördag

576

SFS 1994:287

under tiden den 16 juli - 2 5 augusti eller, om sistnämnda dag är en lördag
eller söndag, till och med närmast följande måndag. Lag (1993:1399).

16 § Den som anser att särskild röstlängd är felaktig på så sätt att han

oriktigt uteslutits från rösträtt eller att någon uppgift om honom är oriktig

får senast den 25 augusti skriftligen begära att uppgiften rättas.

Omständigheter som inträffat efter den 1 juli får inte ligga till grund för

rättelse.

Frågor om rättelse prövas av centrala valmyndigheten som ansvarar för

att en rättelse genast förs in i röstlängden. Lag (1993:1399).

17 § har upphävts genom lag (1993:1399).

18 § Centrala valmyndighetens beslut i ärenden som sägs i 16 § får

överklagas endast i samband med överklagande av det val vid vilket
beslutet har gällt. I ett sådant ärende får endast bevis som har företetts hos
centrala valmyndigheten åberopas.

Har röstlängden i någon del förklarats felaktig på grund av talan som

avses i första stycket, skall centrala valmyndigheten rätta längden i enlig-
het med förklaringen. Lag (1993:1399).

19 § Särskild röstlängd gäller från och med den 1 september det år
röstlängden upprättas till och med den 31 augusti påföljande år, om ej

annat följer av 18 § andra stycket. Lag (1974:215).

20 § När val äger rum, skall särskild röstlängd vara tillgänglig i valloka-
len för det valdistrikt som centrala valmyndigheten bestämmer. Beslut om

detta meddelas senast den dag som enligt 15 § är sista dag för granskning
och förs in i röstlängden. Lag (1993:1399).

21 § har upphävts genom lag (1993:1399).

5 kap. Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater

1 § Parti kan efter ansökan och på de villkor som anges i 2 - 4 §§ få sin

partibeteckning registrerad hos centrala valmyndigheten samt anmäla kan-
didater i valet enligt 8 §.

Om valsedel med registrerad partibeteckning finns bestämmelser i

6 kap. 3 § tredje stycket och 14 kap. 5 §.

2 § Ansökan om registrering av partibeteckning görs skriftligen. I ansök-
ningshandlingen skall anges för vilket slag av val registrering söks och, om

ansökningen avser registrering för val av landstingsledamöter eller kom-
munfullmäktige, för vilket landsting eller vilken kommun som registrering
begärs. Till handlingen skall fogas förklaringar enligt 3 § tredje stycket eller

intyg av notarius publicus att sådana förklaringar har visats upp för ho-
nom.

För att partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall ansökan om

registrering av beteckningen ha kommit in till centrala valmyndigheten,

19-SFS 1994

577

SFS 1994:287

vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsledamöter
och kommunfullmäktige före utgången av februari valåret och vid annat
val inom en vecka efter det att beslut om valdagen meddelades. Lag
(1991:1654).

3 § Partibeteckning får registreras, om

1. partibeteckningen består av eller innehåller ord,

2. partiet icke utgör underavdelning av politisk sammanslutning,
3. ansökan biträds, vid registrering för val till riksdagen av minst 1 500

röstberättigade medlemmar i hela riket och vid registrering för val av
landstingsledamöter och för val av kommunfullmäktige av minst 100
respektive minst 50 röstberättigade medlemmar i det landsting eller den
kommun för vilken registrering söks,

4. partibeteckningen kan antas ej leda till förväxling med beteckning

som redan är registrerad eller som, med anledning av tidigare gjord ansö-
kan, kan komma att registreras med giltighet för det valet eller för annat
val för vilket den nya registreringen enligt 4 § första stycket kommer att
gälla,

5. partibeteckningen kan antas ej leda till förväxling med beteckning

som för högst fem år sedan har avförts ur registret efter namnbyte och vars
registrering hade sådan giltighet som avses i punkt 4.

I fråga om parti som är representerat i riksdagen gäller inte första

stycket 3.

De medlemmar som enligt första stycket 3 biträder en ansökan skall

lämna egenhändigt undertecknade förklaringar om detta och därvid uppge
personnummer och folkbokföringsort. Lag (1991:1654).

4 § Registreras partibeteckning för val till riksdagen, gäller registrering-
en även för val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige i hela
riket. Registreras partibeteckning för val av landstingsledamöter, gäller

registreringen val i det landsting som anges i registreringsbeslut samt val
av kommunfullmäktige i de kommuner som är belägna inom landstinget.
Registreras partibeteckning för val av kommunfullmäktige, gäller registre-
ringen val i den kommun som anges i registreringsbeslutet.

Avser ansökan registrering för val till riksdagen och är partibeteckning-

en redan registrerad ellerär ansökan om dess registrering redan gjord för
annat val, får registrering beviljas utan hinder av 3 § första stycket 4, om
det parti för vilket registrering sålunda har skett eller sökts har lämnat sitt

medgivande. Detsamma gäller om ansökan avser registrering för val av
landstingsledamöter och partibeteckningen redan är registrerad eller ansö-
kan om dess registrering tidigare är gjord för val av kommunfullmäktige
inom landstinget. Behörig att lämna medgivande är det ombud som partiet
har anmält enligt 5 §. Lag (1991:1654).

5 § För parti som fått sin partibeteckning registrerad skall finnas om-
bud. Ombud skall anmälas till centrala valmyndigheten inom en månad
efter det att registreringen av beteckningen kungjorts enligt 7 §.

6 § Registrerad partibeteckning skall avföras ur registret, om

1. partiet begär det,

578

SFS 1994:287

2. partiet ej vid två på varandra följande ordinarie val till riksdagen eller

val i hela riket av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige anmält
kandidater enligt 8 § eller

3. partiet underlåter att anmäla ombud enligt 5 §. Lag (1977:187).

7 § När partibeteckning registrerats eller avförts ur registret, skall cen-
trala valmyndigheten kungöra detta i Post- och Inrikes Tidningar.

8 § För att registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall
partiet som kandidater anmäla

för val till riksdagen i viss valkrets minst fyra och högst femton personer,

för val av landstingsledamöter minst fyra och högst trettio personer i
landstinget och

för val av kommunfullmäktige minst fyra och högst tjugo personer i

kommunen.

Centrala valmyndigheten bestämmer inför varje val när anmälan av

kandidater senast skall göras. Kungörelse härom skall föras in i Post- och
Inrikes Tidningar. Underrättelse om beslutet skall vidare tillställas varje
registrerat parti.

Anmälan av kandidater skall göras hos centrala valmyndigheten eller, i

den mån regeringen eller myndighet som bestäms av regeringen föreskri-
ver det, länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen av partiets ombud
eller av person som ombudet utsett. Till anmälningshandlingen skall fogas
skriftlig förklaring från varje kandidat att han givit partiet tillstånd att
anmäla honom. Lag (1991:1654).

9 § Finner den myndighet hos vilken anmälan görs anledning till an-
märkning mot anmälningshandlingen eller handling som åtföljer denna,
skall myndigheten genast underrätta den som gjort anmälan. Därvid skall
anges tid för ändring och komplettering av anmälningshandlingen. Däref-
ter skall centrala valmyndigheten så snart som möjligt slutligt pröva ären-
det.

Har det ej visats att anmäld kandidat givit partiet tillstånd att anmäla

honom, skall hans namn på anmälningshandlingen anses obefintligt. Lag

(1978:907).

10 § Centrala valmyndigheten upprättar för varje slag av val och för
varje riksdagsvalkrets, landsting och kommun listor över de kandidater

som partierna anmält. Listorna skall sändas till Posten Aktiebolag. Skall
röstning äga rum hos utlandsmyndighet eller på fartyg, skall listorna om
möjligt sändas även till myndigheten och fartygets befälhavare. Listorna
för varje riksdagsvalkrets, landsting och kommun skall så snart som möj-

ligt tillställas länsstyrelsen. Lag (1993:1689).

11 § Centrala valmyndighetens beslut i ärenden som avses i detta kapitel

får överklagas hos Valprövningsnämnden. Lag (1987:1334).

579

580

SFS 1994:287

6 kap. Valsedlar

1 § Till valsedlar skall användas särskilda blanketter som tillhandahålles

av centrala valmyndigheten.

2 § Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till
riksdagen skall användas gula, för val av landstingsledamöter blå och för
val av kommunfullmäktige vita valsedlar.

På valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessutom innehål-

la

1. namn på en eller flera kandidater,

2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbe-

teckning) samt

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).
Varje kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som

avses. Därför bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid kandi-
datens namn. Lag (1987:1334).

3 §3 Om valsedel upptager mer än ett kandidatnamn, skall namnen
upptagas i en följd under varandra och förses med nummer som visar
ordningen mellan dem.

Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tages i anspråk,

val av ersättare för riksdagsledamöter och val av ersättare för landstingsle-
damöter och kommunfullmäktige.

Upptager valsedel med registrerad partibeteckning flera namn på kandi-

dater, skall valsedeln, om partiet enligt 5 kap. 8 § anmält kandidater för
valet, som första och andra namn upptaga namn på kandidater som tagits
upp på listan över kandidater partiet anmält. Upptager valsedel i fall som
nu sagts endast ett namn skall detta vara ett namn som tagits upp på listan
över anmälda kandidater. Lag (1994:287).

4 § Efter beställning av ett parti, som är representerat i den församling

valet gäller eller, i fråga om val till riksdagen, vid något av de två senaste
valen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet, tillhandahåller
centrala valmyndigheten partiet blanketter till valsedlar till det antal par-
tiet önskar.

Göres beställning av annat parti än som anges i första stycket eller av

annan än den som är behörig företrädare för partiet tillhandahåller centra-
la valmyndigheten blanketter till valsedlar endast om beställaren betalar
blanketterna i förskott. Lag (1987:1334).

5 § I fråga om ett parti, som deltar i riksdagsval och som vid något av de
två senaste riksdagsvalen har fått eller vid det förestående valet får mer än
en procent av rösterna i hela landet, svarar staten för kostnaden för
blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar tre gånger antalet
röstberättigade i valkretsen. Detta gäller även ett parti som utan att ha
uppnått den angivna röstandelen är eller genom det förestående valet blir
representerat i riksdagen.

3

Senaste lydelse 1991: 1654.

SFS 1994:287

I fråga om ett parti, som deltar i val till kommun- eller landstingsfull-

mäktige och som är eller genom det förestående valet blir representerat i
den församling valet gäller, svarar staten för kostnaden för blanketter till
valsedlar till ett antal som motsvarar tre gånger antalet röstberättigade i
valet.

Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas antalet röstberät-

tigade på grundval av uppgifterna i folkbokföringen den 1 november
föregående år. Lag (1993:1399).

6 § Har blanketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna
använts för parti som enligt 5 § är berättigat att få valsedelsblanketter
kostnadsfritt vid valet, skall förskottet återbetalas i den mån antalet val-
sedlar som partiet får kostnadsfritt därigenom inte kommer att överstiga, i
fråga om val till riksdagen tre gånger antalet röstberättigade i valkretsen
och i fråga om annat val tre gånger antalet röstberättigade vid valet.
Antalet röstberättigade beräknas på grundval av uppgifterna i folkbokfö-

ringen den 1 november föregående år. Belopp som återbetalas tillställs
partiet oavsett vem som har erlagt förskottet. Lag (1993:1399).

7 § Om beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten utan sär-
skild ersättning valsedelsblanketterna med partibeteckning, kandidat-

namn samt valkrets- och valbeteckningar.

Centrala valmyndigheten får förse valsedelsblanketter och valsedlar

med särskild beteckning för att underlätta räkningen av dem. Lag
(1993:1399).

7 a § Om någon har angetts som kandidat på en valsedelsblankett som
tillhandahålls med kandidatnamn vid ett val utan att han har samtyckt till
det, kan han anmäla detta till länsstyrelsen. Till anmälningen, som skall
göras skriftligen, skall fogas ett exemplar av valsedeln. Länsstyrelsen skall
föra en förteckning över de anmälningar som kommer in före valet. Lag
(1988:161).

8 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten den sista
dag då beställning av valsedlar skall ha gjorts för att leverans skall kunna

ske 45 dagar före valdagen. För särskilda fall får bestämmas senare dag för
beställning och, om det behövs, även senare dag för leverans. Kommer en
beställning in senare än centrala valmyndigheten har bestämt, fullgörs

leverans endast under förutsättning att denna kan ske före valdagen och
utan att leveransen av tidigare gjorda beställningar försenas. Lag
(1987:1334).

9 § I lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha tillgång
till

1. valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för varje parti

som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent
av rösterna i hela landet (partimarkerade valsedlar) samt

2. blanketter till valsedlar.
Lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser bör medföra parti-

markerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket.

581

SFS 1994:287

Partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket

tillhandahålles genom centrala valmyndighetens försorg. Lag (1987:1334).

10 § Centrala valmyndighetens beslut i ärenden som avses i detta kapitel

överklagas hos Valprövningsnämnden.

Centrala valmyndigheten har rätt att erhålla biträde av länsstyrelse i

ärende som avses i detta kapitel. Lag (1987:1334).

7 kap. Röstkort m. m.

1 § Vid val skall, i den mån centrala valmyndigheten ej förordnar annat,

för var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid valet
upprättas röstkort med uppgifter om den röstberättigade. Röstkortet skall
dessutom innehålla uppgifter om valet till ledning för den röstberättigade.

För röstberättigad som ej har känd adress upprättas röstkort endast om

han begär det.

2 § Röstkort upprättas av skattemyndigheten.

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket till kommun- och

landstingsfullmäktige skall röstkorten sändas till de röstberättigade senast
45 dagar före valdagen. Vid annat val skall röstkorten sändas till de
röstberättigade senast 16 dagar före valdagen.

För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort. Lag

(1993:1399).

3 § Har röstberättigad förlorat sitt röstkort eller har röstkortet ej kom-

mit honom till hända, är han berättigad att efter framställning få ett
duplettröstkort.

Framställning om duplettröstkort görs hos skattemyndigheten. Duplett-

röstkort får inte lämnas ut senare än dagen före valdagen. Vid framställ-
ningen skall sökanden uppge sitt fullständiga namn och personnummer
samt, om han är uppförd i särskild röstlängd, hemvistet i den ort i landet
där han senast var folkbokförd.

Motsvarande gäller om den röstberättigade önskar få röstkort innan

röstkorten blivit översändå till de röstberättigade.

Röstkort får inte lämnas ut före den 15 juli. Lag (1993:1399).

4 § Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom
bland allmänheten om tid och sätt för röstning och om de bestämmelser i
övrigt som gäller för valet.

8 kap. Allmänna bestämmelser om röstningen

1 § Röstning sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där välja-

ren är upptagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av vistelse utom
riket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl finner sig vara
förhindrad att rösta på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där han är

582

SFS 1994:287

upptagen i röstlängd, får rösta på Posten Aktiebolags postkontor inom
riket, hos svensk utlandsmyndighet eller på svenskt fartyg i utrikes fart.

Om flera val äger rum samtidigt, skall väljare som röstar på postkontor,

hos utlandsmyndighet eller på fartyg vid ett och samma tillfälle utöva sin
rösträtt i samtliga val som han vill deltaga i. Lag (1993:1689).

2 § Väljaren skall själv lämna sin valsedel till valförrättaren eller, om
röstningen sker på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, till
röstmottagaren där.

Om avlämnande av valsedel genom bud (röstning med valsedelsförsän-

delse) föreskrives i 11 kap. Lag (1987:1334).

3 § Väljare bör vid röstning i vallokal medföra sitt röstkort.

Röstning på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg får inte

ske utan att röstkortet avlämnas. Väljare som vill rösta hos utlandsmyn-
dighet eller på fartyg får dock rösta utan att röstkort avlämnas om han
visar upp en giltig identitetshandling. Vidare får väljare som innehar
sjöfartsbok rösta på fartyg utan att röstkort avlämnas. I fall då väljaren
inte avlämnar röstkort skall röstmottagaren upprätta ett adresskort för
honom. Lag (1993:1399).

4 § Vid röstning i vallokal lägger väljaren för varje val in sin valsedel i
ett valkuvert och lämnar kuverten till valförrättaren. Mottagna valkuvert
samlas upp i valurna. En valurna användes för vart och ett av de samtidiga
val som förrättas i vallokalen.

5 § Vid röstning på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg
lägger väljaren för varje val in sin valsedel i ett valkuvert och lämnar
kuverten till röstmottagaren. Denne lägger in mottagna kuvert tillsam-
mans med väljarens röstkort eller adresskort i ett fönsterkuvert som tillslu-
tes. Lag (1987:1334).

6 § Har röstning skett på postkontor, sänder röstmottagaren iordning-
ställda fönsterkuvert till vederbörande valnämnd. Har röstning skett hos

utlandsmyndighet eller på fartyg, sänder röstmottagaren iordningställda
fönsterkuvert till centrala valmyndigheten. Lag (1987:1334).

7 § Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för varje val in
sin valsedel i ett valkuvert. Iordningställda kuvert läggs därefter in i ett
ytterkuvert för valsedelsförsändelse som tillsluts. Detta lämnas genom bud
eller lantbrevbärare till valförrättaren eller röstmottagaren.

Avlämnas valsedelsförsändelse i vallokal, öppnar valförrättaren ytter-

kuvertet och lägger de valkuvert som väljaren gjort i ordning i valurna.

Avlämnas valsedelsförsändelse på ett postkontor, hos en utlandsmyn-

dighet eller på ett fartyg, lägger röstmottagaren in försändelsen tillsam-
mans med väljarens röstkort i ett fönsterkuvert. I de fall som avses i

11 kap. 8 § andra stycket läggs adresskortet i fönsterkuvertet i stället för

röstkortet. Fönsterkuvertet behandlas därefter som anges i 6 §. Lag
(1993:1399).

583

SFS 1994:287

8 § Kuvert tillhandahålles endast genom centrala valmyndighetens för-
sorg.

Valkuvert skall vara utformade på ett sådant sätt att färgen på den

valsedel som väljaren lagt i kuvertet kan ses utan att valhemligheten röjs.

Lag (1993:1399).

9 § Valkuvert tillställs valnämnder och röstmottagare. Fönsterkuvert
som avses i 5 § tillställs röstmottagare.

Valkuvert och ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall i god tid före

valet finnas tillgängliga

1. hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden har uppdragit

att gå väljarna till hända i sådant hänseende,

2. på Posten Aktiebolags postkontor samt hos de av dess lantbrevbärare

som tar emot valsedelsförsändelser,

3. hos utlandsmyndigheter och på fartyg där röstning skall äga rum.
Valkuvert och ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall dessutom på

begäran kostnadsfritt tillhandahållas parti som vid något av de två senaste
riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Lag
(1993:1689).

10 § Röstning äger rum inför öppna dörrar. I lokal där röstning äger rum

skall finnas ett lämpligt antal avskilda platser där väljaren utan insyn kan
lägga in sina valsedlar i valkuvert.

Befinner sig någon, när tiden för röstningen går ut, i röstningslokalen

eller på anvisad plats intill denna men har han ej hunnit rösta, skall han ges
tillfälle till det.

11 § Den som uppehåller sig i röstningslokalen eller utrymme därintill är

skyldig att rätta sig efter de föreskrifter som valförrättare eller röstmotta-
gare meddelar för att trygga röstningens genomförande. Uppstår oordning
som ej kan avstyras, har valförrättaren eller röstmottagaren rätt att avbry-
ta röstningen.

Avbrytes röstning i vallokal, skall valurna och röstlängd förseglas samt

förvaras på betryggande sätt. När röstningen återupptages, skall valförrät-
taren visa de närvarande att förseglingarna är obrutna. Avbrytes röstning
på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, skall mottagna föns-
terkuvert under avbrottet förvaras på betryggande sätt.

Tal får ej hållas i röstningslokal eller i anslutande utrymme. Ej heller får

tryckta eller skrivna upprop sättas upp eller delas ut till väljarna på sådan
plats. Lag (1987:1334).

12 § I lokal där röstning äger rum skall ett exemplar av denna lag finnas

tillgängligt.

I vallokal skall finnas anslagna de listor som centrala valmyndigheten

upprättat över de kandidater som partierna anmält för valen i den valkrets
till vilken valdistriktet hör. På postkontor där röstning äger rum skall listor
finnas tillgängliga för samtliga valkretsar. Listor för samtliga valkretsar
bör finnas tillgängliga även hos utlandsmyndighet och på fartyg där röst-
ning äger rum. Lag (1987:1334).

584

SFS 1994:287

13 § Protokoll skall foras över valförrättning i vallokal enligt formulär

som fastställes av centrala valmyndigheten.

På postkontor, hos utlandsmyndighet och på fartyg skall fortlöpande

anteckningar föras över röstningen. Lag (1987:1334).

14 § Väljare, som på grund av kroppsligt fel icke kan avge sin röst i

föreskriven ordning, får vid röstningen anlita biträde som han utsett.

15 § Åtgärd eller anordning som det enligt denna lag åligger kommun,

valnämnd eller valförrättare att vidtaga eller ombesörja bekostas av kom-
munen.

9 kap. Särskilda bestämmelser om röstning i vallokal

1 § Vallokal skall hållas öppen för röstning mellan klockan 8 och 20.

Centrala valmyndigheten får bestämma att vallokalen i visst valdistrikt
skall vara öppen för röstning kortare tid än nu sagts, om det kan antagas att
väljarna likväl har tillfredsställande möjligheter att utöva sin rösträtt. Lag
(1978:907).

2 § När vallokalen har öppnats för röstning, visar valförrättaren de
närvarande att varje valurna är tom. Härefter får röstningen börja.

3 § Röstningen går till på följande sätt.

När väljaren kommer in i vallokalen, får han ett valkuvert för vart och

ett av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger
där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar iordningställda valkuvert till valförrättaren. Om denne

begär det, skall väljaren uppge sitt fullständiga namn, sin födélsetid och
sitt hemvist inom valdistriktet eller, om han är upptagen i särskild röst-
längd, hemvistet i den ort i riket där han senast var folkbokförd. Valförrät-
taren kontrollerar att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstläng-
den, att han ej redan röstat i valet, att han ställt i ordning endast ett
valkuvert för varje val och att kuvert ej är försett med obehörig märkning.
Valförrättaren lägger därefter i väljarens närvaro valkuverten i valurnor-

na. I samband härmed antecknas i röstlängden att väljaren röstat. Lag
(1991:490).

4 § Är valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej
mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller
valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast

ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samtliga kuvert för det
valet återlämnas till honom.

5 § När vallokalen stängts för röstning och de som är närvarande fått
tillfälle att lämna sina valsedlar, förklaras röstningen avslutad.

6 § Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till
vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de partier som

585

SFS 1994:287

deltar i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall se till att
väljarna där har tillgång till blanketter för valsedlar och partimarkerade
valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har
fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Lag (1987:1334).

7 § Kommunen bör på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare
som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd kostnad eller
tidsspillan kan infinna sig i vallokalen.

10 kap. Särskilda bestämmelser om röstning på postkontor, hos

utlandsmyndighet och på fartyg

Röstning på postkontor

1 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten efter

samråd med Posten Aktiebolag på vilka postkontor röstning skall genom-
föras. Vid val till riksdagen och vid sådana val till kommun- eller lands-
tingsfullmäktige som omfattar hela riket skall röstning alltid kunna äga
rum på minst ett postkontor i varje kommun.

På de postkontor där röstning genomförs skall man vid ordinarie val till

riksdagen och val i hela riket till kommun- och landstingsfullmäktige
kunna rösta från och med den tjugofjärde dagen före valdagen till och med
valdagen. Vid andra val skall man på dessa postkontor kunna rösta från
och med den tionde dagen före valdagen till och med valdagen. Lag
(1993:1689).

2 § Röstning på postkontor äger rum under tid då postkontoret är öppet
för allmänheten. På förslag av Posten Aktiebolag får centrala valmyndig-
heten begränsa den tid då röstning får ske på postkontor före valdagen.
Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme varje dag
då postkontoret är öppet för allmänheten. På valdagen skall postkontor
vara öppet för röstmottagning minst en timme före klockan 11 och minst
en timme efter klockan 15. Vid sådana val till kommun- och landstingsfull-
mäktige som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten
bestämma att röstmottagning ej skall anordnas på valdagen.

Inrättas med anledning av valet postkontor vid sjukhus, ålderdomshem,

kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger
röstning där rum på tid som Posten Aktiebolag bestämmer efter samråd
med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning,
dock tidigast sjunde dagen före valdagen. Posten Aktiebolag skall samråda
med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning
om hur röstningen skall genomföras. På begäran av Posten Aktiebolag
skall valnämnden utse erforderligt antal personer att biträda röstmottagare
på postkontoret.

Inrättas med anledning av valet annat postkontor, skall postkontoret

vara öppet för röstmottagning på valdagen, under tid som Posten Aktiebo-
lag bestämmer efter samråd med valnämnden i den kommun där postkon-
toret inrättas. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en
timme före klockan 11 och minst en timme efter klockan 15. Lag
(1993:1689).

586

SFS 1994:287

3 § Röstmottagare på postkontor är den som Posten Aktiebolag utser.
Lag (1993:1689).

4 § Röstning på postkontor går till på följande sätt.

När väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren, får han av denne

ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker därefter en av de
avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett val-
kuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Denne

kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val
och att kuvert ej är försett med obehörig märkning. Därefter lägger röst-
mottagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i ett fönsterkuvert
tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast fönsterkuver-
tets fönster, och tillsluter fönsterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen
hand om fönsterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning välja-
rens namn och den valnämnd till vilken fönsterkuvertet skall sändas. På
fönsterkuvertet antecknas det värdepostnummer som är angivet i förteck-
ningen.

Väljare som ej är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han ej

det, får han icke rösta. Lag (1987:1334).

5 § Är valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej
mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller
valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast
ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samtliga kuvert för det
valet återlämnas till honom.

5 a § I eller i anslutning till lokal där poströstning äger rum skall anord-
nas lämplig plats där valsedlar kan läggas ut av partier vars valsedlar ej
tillhandahålls enligt 6 kap. 9 §. Endast partimarkerade valsedlar får läggas
ut. Lag (1985:203).

6 § Röstmottagare skall sända mottagna fönsterkuvert till valnämnden i
den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, om välja-

ren är upptagen i särskild röstlängd, till valnämnden i den kommun inom
vilken den vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligt 4 kap.
20 § skall finnas tillgänglig. Försändelsen skall anordnas som värdepost.
Lag (1987:1334).

Röstning hos utlandsmyndighet

7 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten efter
samråd med Utrikesdepartementet hos vilka svenska utlandsmyndigheter
röstning skall äga rum. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala
valmyndigheten bestämma att röstning hos svensk utlandsmyndighet ej
skall äga rum.

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela landet av landstingsleda-

möter och kommunfullmäktige får röstning hos en utlandsmyndighet bör-

ja tidigast den tjugofjärde dagen före valdagen. Vid andra val får röstning

hos en utlandsmyndighet börja tidigast den tjugonde dagen före valdagen.

Röstningen hos en utlandsmyndighet får pågå så länge att avgivna

587

SFS 1994:287

valsedlar kan beräknas vara den centrala valmyndigheten till handa senast
klockan 12 dagen före valdagen.

Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning äger rum

hos myndigheten samt kungör tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare hos utlandsmyndighet är myndighetens chef eller den

han utser. Lag (1988:161).

7 a § Kuvert och sådana parti markerade valsedlar och valsedelsblanket-
ter som avses i 6 kap. 9 § första stycket samt övrig materiel som behövs för
röstning skall finnas tillgänglig hos de svenska utlandsmyndigheter som
centrala valmyndigheten bestämmer efter samråd med Utrikesdeparte-
mentet. Lag (1982:146).

8 § Röstning hos utlandsmyndighet går till på följande sätt.

Av röstmottagaren får väljaren ett valkuvert för vart och ett av de val

som han villdelta i. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och
lägger där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedel får inte
vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Kan välja-

ren inte visa upp röstkort skall röstmottagaren med ledning av giltig
identitetshandling för väljaren och de uppgifter denne kan lämna upprätta
ett adresskort. Röst mottagaren kontrollerar att väljaren ställt i ordning

endast ett valkuvert för varje val och att kuvertet inte är försett med någon
obehörig märkning. Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in
mottagna valkuvert i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort
eller adresskort, vilket placeras närmast det kuvertets fönster, och tillsluter
fönsterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om fönsterkuvertet

samt antecknar väljarens namn på en särskild förteckning. På fönster-
kuvertet antecknas det värdepostnummer som är angivet i förteckningen.

Väljare som inte är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han

inte det, får han inte rösta. Lag (1993:1399).

9 § Är valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej
mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller

valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast
ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samtliga kuvert för det
valet återlämnas till honom.

10 § Röstmottagare skall sända mottagna fönsterkuvert och den i 8 §

omnämnda förteckningen till centrala valmyndigheten. Sändes kuvert
med post, skall försändelsen anordnas som värdepost. Lag (1993:1689).

11 § Centrala valmyndigheten förtecknar fortlöpande de fönsterkuvert

som kommer in från utlandsmyndighet. Myndigheten sänder därefter
mottagna fönsterkuvert till valnämnden i den kommun där väljaren är
upptagen i allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild
röstlängd, till valnämnden i den kommun, inom vilken den vallokal är
belägen där den särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § skall finnas till-

gänglig. Försändelsen skall anordnas som värdepost. Lag (1987:1334).

588

SFS 1994:287

Röstning på fartyg

12 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten på
vilka svenska fartyg i utrikes fart som röstning skall äga rum. Vid val som

ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten bestämma att
röstning på svenskt fartyg i utrikes fart ej skall äga rum.

Rätt att rösta på fartyg där röstning anordnas har den som tillhör

fartygets besättning eller annan personal på fartyget eller är passagerare
där.

12 a § Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och valsedelsblan-

ketter som avses i 6 kap. 9 § första stycket samt övrig materiel som behövs
för röstning skall finnas tillgänglig på de svenska fartyg i utrikes fart som
centrala valmyndigheten bestämmer. Lag (1982:146).

13 § Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela landet av landstingsle-

damöter och kommunfullmäktige får röstning på ett fartyg börja tidigast
den femtiofemte dagen före valdagen. Vid andra val får röstning på ett
fartyg börja tidigast den trettionde dagen före valdagen.

Röstning på fartyg får pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas

vara centrala valmyndigheten till hända senast klockan 12 dagen före
valdagen.

Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum samt

underrättar dem som befinner sig ombord om tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den han utser. Lag

(1988:161).

14 § I fråga om röstning på fartyg äger 8- 10 §§ motsvarande tilllämp-

ning. Röstmottagare på fartyg får dock lämna mottagna fönsterkuvert till
svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämmer för
vidarebefordran till centrala valmyndigheten.

Kan väljaren inte visa upp röstkort eller en giltig identitetshandling men

innehar han sjöfartsbok, skall röstmottagaren i stället upprätta ett adress-
kort för honom med ledning av sjöfartsboken och de uppgifter han kan
lämna. Adresskortet läggs in i fönsterkuvertet tillsammans med valkuvert
som väljaren lämnat. Lag (1993:1399).

15 § I fråga om fönsterkuvert som kommer in till centrala valmyndighe-

ten från röstmottagare på fartyg äger 11 § motsvarande tillämpning. Lag

(1987:1334).

16 § Röstmottagare på fartyg har rätt till ersättning av statsverket för

nödvändiga utgifter för uppdragets fullgörande enligt de närmare bestäm-
melser som meddelas av centrala valmyndigheten.

589

SFS 1994:287

11 kap. Särskilda bestämmelser om röstning med valsedels-

försändelse

1 §4 Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make. Sådan
valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I

närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett
ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar
väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit
på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt under-
tecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn
eller makens barn får ej vara vittne. Lag (1982:146).

2 §5 Valsedelsförsändelse från den som är gift lämnas på valdagen i
vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd. Sådan
försändelse får lämnas också på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på
fartyg där röstning äger rum. Lag (1987:1334).

3 § Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inte
kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i
röstlängd eller, om han vistas utomlands, hos en utlandsmyndighet där
röstning äger rum eller, om han befinner sig ombord på fartyg där röstning
äger rum, får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som är väljarens
make, sambo, barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller makes eller
sambos barn. Den som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger
väljaren vård av mera varaktigt slag eller på annat sätt brukar hjälpa
väljaren i personliga angelägenheter får också vara bud. Budet skall ha fyllt

18 år. Valsedelsförsändelse genom bud anordnas på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett valkuvert. I närvaro

av budet och ett vittne lägger han sedan in de valkuvert han ställt i ordning
i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter
tecknar väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att
han gjort på detta sätt samt att han av anledning som anges i första stycket
inte kan inställa sig för röstning i vallokalen för valdistriktet eller hos
utlandsmyndigheten eller hos röstmottagaren på fartyget. Budet och vitt-
net intygar skriftligen att väljaren själv undertecknat försäkran samt att
något förhållande som strider mot innehållet inte är känt för dem. Budet
skall på ytterkuvertet anteckna sitt namn, sitt personnummer och sin
adress. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens
barn får inte vara vittne, och inte heller väljarens sambo eller sambos barn.
Lag (1993:1399).

4 § Valsedelsförsändelse enligt 3 § lämnas i vallokalen för det valdistrikt
där väljaren är upptagen i röstlängd. Sådan försändelse får lämnas även på
postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg där röstning äger rum.
Lag (1993:1399).

4

upphävs den 1 januari 1995 genom lag (1993:1399).

5

upphävs den 1 januari 1995 genom lag (1993:1399).

590

591

SFS 1994:287

5 § Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedel genom
denne, om röstning äger rum vid det postkontor till vilket lantbrevbäraren
är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndig-
heten på förslag av Posten Aktiebolag begränsa antalet linjer vid vilka
valsedel får lämnas genom lantbrevbärare.

Valsedelsförsändelse som avses i första stycket anordnas på följande

sätt. Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett valkuvert. I
närvaro av ett vittne lägger han sedan in de valkuvert han ställt i ordning i
ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter
tecknar väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att
han gjort på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren själv under-
tecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn
eller makens barn får inte vara vittne, och inte heller väljarens sambo eller
sambos barn. Inte heller lantbrevbäraren får vara vittne.

Väljaren lämnar själv valsedelsförsändelsen och sitt röstkort till lant-

brevbäraren. Väljare som ej är känd för lantbrevbäraren skall legitimera
sig. Gör han ej det, får han icke lämna försändelsen. Lantbrevbäraren
intygar på ytterkuvertet att han mottagit försändelsen av väljaren. Lag

(1993:1689).

6 § Valsedelsförsändelse enligt 5 § lämnas på postkontor till vilket lant-
brevbäraren är knuten. Valsedelsförsändelsen får mottagas även under tid

då postkontoret ej är öppet för allmänheten. Lag (1987:1334).

6 a § Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsle-
damöter och kommunfullmäktige får valsedelsförsändelse vara anordnad
tidigast 24 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på fartyg får dock
vara anordnad tidigast 55 dagar före valdagen.

Vid andra val får en valsedelsförsändelse som lämnas i vallokalen eller

på ett postkontor vara anordnad tidigast 10 dagar före valdagen. En
försändelse som lämnas hos en utlandsmyndighet får vara anordnad tidi-
gast 20 dagar före valdagen och en försändelse som lämnas på ett fartyg
tidigast 30 dagar före valdagen.

Väljaren skall på ytterkuvertet intyga att han inte anordnat försändelsen

tidigare än vad som är tillåtet. Lag (1993:1399).

7 § Lämnas valsedelsförsändelse i vallokal, kontrollerar valförrättaren
att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att han inte
redan röstat i valet och att försändelsen är i föreskrivet skick samt att
ytterkuvertet är tillslutet. Därefter bryter valförrättaren ytterkuvertet och
kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val
samt att valkuvertet inte är försett med obehörig märkning. I närvaro av
den som lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter valförrättaren mot-

tagna valkuvert i valurnorna. I samband härmed antecknas i röstlängden
att väljaren röstat.

Ytterkuvertet för valsedelsförsändelsen skall tas om hand av valförrätta-

ren och överlämnas till valnämnden. Valnämnden skall förvara kuvertet

till utgången av den tid som valet gäller. Lag (1993:1399).

SFS 1994:287

8 § Lämnas en valsedelsförsändelse på ett postkontor, hos en utlands-
myndighet eller på ett fartyg, kontrollerar röstmottagaren att försändelsen
är i föreskrivet skick och att ytterkuvertet är tillslutet. I närvaro av den
som har lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter röstmottagaren in
försändelsen i ett fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort, vilket
placeras närmast det kuvertets fönster, och tillsluter fönsterkuvertet. Röst-
mottagaren tar slutligen hand om fönsterkuvertet samt antecknar väljarens
namn på en särskild förteckning. Röstmottagare på postkontor skall på
förteckningen anteckna även den valnämnd till vilken fönsterkuvertet

skall sändas. På ett fönsterkuvert som tagits om hand av en röstmottagare
på ett postkontor antecknas det värdepostnummer som är angivet i för-
teckningen.

Om den som vill lämna en valsedelsförsändelse hos utlandsmyndighet

eller på fartyg inte kan visa upp väljarens röstkort, skall röstmottagaren

upprätta ett adresskort med ledning av en giltig identitetshandling för
väljaren och de uppgifter om väljaren som budet kan lämna. Vid röstning
på fartyg får väljarens sjöfartsbok visas upp i stället för identitetshandling.

Är den som vill lämna valsedelsförsändelsen inte känd för röstmottaga-

ren, skall han legitimera sig. Gör han inte det, får han inte avlämna
försändelsen. Lag (1993:1399).

9 § Finns det brister eller felaktigheter i något hänseende som valförrät-
taren eller röstmottagaren skall kontrollera enligt 7 eller 8 §, skall valse-
delsförsändelsen eller valkuvertet inte tas emot. Detsamma gäller om ett

valkuvert är tomt eller om det inte klart framgår att kuvert innehåller
valsedel. Har väljaren ställt i ordning mer än ett valkuvert för något val,
får inte något av dessa tas emot. Ett valkuvert som inte tas emot skall
innan det lämnas tillbaka läggas in i ett särskilt kuvert som tillslutes.
Valsedelsförsändelse som medförs av lantbrevbärare men som inte tas

emot skall av lantbrevbäraren återställas till väljaren. Lag (1993:1399).

12 kap. Den vidare behandlingen av röster som avgivits på post-

kontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg

1 § Fönsterkuvert, som före valdagen kommer in till valnämnden från

röstmottagare på postkontor eller från centrala valmyndigheten, sorteras
på valdistrikt. Fönsterkuverten sändes därefter till valförrättarna i val-
distriktet. Översändandet bör ske i sådan tid att fönsterkuverten är valför-
rättarna till handa när röstningen i vallokalen där börjar. Före översändan-
det skall fönsterkuverten läggas in i särskilda omslag som förseglas och
förses med anteckning om det antal fönsterkuvert varje omslag innehåller.

I avbidan på att översändandet till valförrättarna sker skall fönster-

kuverten förvaras på betryggande sätt. Lag (1987:1334).

2 § Fönsterkuvert som på valdagen kommer in till valnämnden, sändes
till valförrättarna i valdistriktet, om kuverten kan beräknas vara valförrät-
tarna till handa innan röstningen i vallokalen slutar. Före översändandet
skall de åtgärder vidtagas som anges i 1 §. Kommer fönsterkuvert in till
valnämnden efter valdagen eller så sent denna dag att de ej kan beräknas

592

SFS 1994:287

komma valförrättarna till handa innan röstningen i vallokalen slutar, skall
valnämnden behålla dem och förfara med dem på sätt som anges i 13 kap.
9§. Lag (1987:1334).

3 § Valnämnden skall i särskilt protokoll fortlöpande anteckna de åtgär-
der som nämnden vidtager med inkomna fönsterkuvert. Protokollet föres
enligt formulär som fastställes av centrala valmyndigheten. Lag

(1987:1334).

4 § Omslag med fönsterkuvert som sänts till valdistrikten förvaras där
obrutna till dess röstningen i vallokalen förklarats avslutad och rösträk-
ning enligt 13 kap. 1 § påbörjas. I protokollet antecknas antalet mottagna
omslag och det antal fönsterkuvert som omslagen enligt anteckning på
dem innehåller.

Kommer omslag med fönsterkuvert valförrättarna till handa efter det att

röstningen i valdistriktet avslutats, skall omslaget inte brytas utan återsän-
das till valnämnden efter förrättningens slut enligt 13 kap. 7 §. En anteck-
ning om återsändandet skall göras i protokollet.

Om förhållandena medger det, får valförrättarna under pågående röst-

ning företa åtgärder enligt 13 kap. 3 - 5 §§ beträffande fönster- och ytter-
kuvert för valsedelsförsändelse vilka kommit in till valdistriktet. Därvid
skall dock iakttas att valkuvert, som efter granskning befunnits vara i
behörigt skick, åter läggs in i fönsterkuvertet tillsammans med väljarens
röstkort. Valkuvert i valsedelsförsändelse skall dessförinnan läggas tillbaka
i sitt ytterkuvert. Först när röstningen har förklarats avslutad får ett sådant
valkuvert läggas i urna. Lag (1993:1399).

5 § Den omständigheten att det i röstlängd antecknats att väljare röstat
på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg utgör ej hinder för
honom att rösta i vallokalen. Innan han får rösta där skall det fönster-
kuvert som härrör från honom tagas fram och läggas in i ett särskilt kuvert
som tillslutes och förses med anteckning om innehållet. Om vad sålunda
förevarit skall anteckning göras i protokollet. Lag (1987:1334).

13 kap. Preliminär rösträkning

Preliminär rösträkning i vallokal

1 § Omedelbart efter det att röstningen i vallokal förklarats avslutad,

räknar valförrättarna preliminärt de avgivna rösterna. Har val till riksda-

gen förrättats samtidigt med annat val, räknas riksdagsvalet först. Rösträk-

ningen är offentlig och skall genomföras utan avbrott. Lag (1975:310).

2 § Har flera val förrättats samtidigt, sker den preliminära rösträkning-
en gemensamt för alla valen såvitt gäller åtgärder som avses i 3 - 5 §§.

3 § Rösträkningen inledes med att från valnämnden inkomna omslag
med fönsterkuvert brytes. Fönsterkuverten räknas och antalet antecknas i
protokollet. Därefter granskas fönsterkuverten. Därvid kontrolleras att

1. fönsterkuvert icke blivit öppnat efter tillslutandet,

593

SFS 1994:287

2. samma väljare icke avgivit mer än ett fönsterkuvert,

3. väljaren är röstberättigad i valdistriktet,

4. väljaren icke röstat i vallokalen under valdagen.
I fall då de nämnda kraven är uppfyllda, förfares med fönsterkuvert på

sätt som föreskrives i 4 §. I annat fall lägges fönsterkuvert åt sidan. Lag
(1987:1334).

4 § När kontroll enligt 3 § skett, öppnas de fönsterkuvert som inte lagts
åt sidan och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och valsedelsför-
sändelser tas ut.

Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att varje kuvert är av före-

skriven beskaffenhet och inte försett med obehörig märkning samt att
väljaren har ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val. Godkända
valkuvert läggs i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens
namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt.

Valsedelsförsändelserna granskas. Därvid kontrolleras att försändelsen

är i föreskrivet skick och att ytterkuvertet är tillslutet. Därefter öppnas
ytterkuvertet. Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att de är av före-
skriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för

varje val och att valkuvertet inte är försett med obehörig märkning.

Godkända valkuvert läggs i urnorna. I samband därmed antecknas vid
väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt.

Ytterkuvertet för valsedelsförsändelsen skall tas om hand av valförrätta-

ren och överlämnas till valnämnden. Nämnden skall förvara sådana
kuvert till utgången av den tid som valet gäller. Lag (1993:1399).

5 § Finns det brister eller felaktigheter i något hänseende som valförrät-
taren skall kontrollera enligt 4 §, skall det bristfälliga kuvertet tillsammans
med väljarens röstkort eller adresskort läggas tillbaka i fönsterkuvertet.
Detsamma gäller om ett valkuvert i en valsedelsförsändelse är tomt eller
om det inte klart framgår att kuvertet innehåller valsedel. Valkuvert i en
valsedelsförsändelse skall dessförinnan läggas tillbaka i sitt ytterkuvert.
Fönsterkuverten läggs åt sidan.

Fönsterkuvert som har lagts åt sidan enligt första stycket eller enligt 3 §

andra stycket läggs därefter in i särskilda omslag. Lag (1993:1399).

6 § Sedan de i 3 - 5 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, förfares för varje

val för sig på följande sätt.

1. Valkuverten tas ut ur urnan och räknas. Antalet personer som enligt

röstlängd deltagit i valet räknas. Antalet kuvert och röstande antecknas i
protokollet. Överensstämmer de framräknade siffrorna inte med varand-
ra, anges i protokollet den sannolika orsaken till skillnaden.

2. Valsedlarna tas ut ur kuverten. Innehåller kuvert mer än en valsedel,

läggs valsedlarna tillbaka i kuvertet.

3. Kan det antas att en valsedel är ogiltig enligt 14 kap. 4 § läggs den

tillbaka i kuvertet.

4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina kuvert enligt punkterna 2 och 3

läggs därefter in i särskilda omslag, som tillsluts. Varje omslag förses med
anteckning om det antal kuvert som omslaget innehåller.

5. Övriga valsedlar ordnas i grupper efter partibeteckning. Antalet val-

594

SFS 1994:287

sedlar inom varje grupp räknas och antalet antecknas i protokollet. Valsed-
larna läggs därefter partivis in i särskilda omslag. På omslagen antecknas
vilket partis valsedlar omslaget innehåller och valsedlarnas antal.

6. De särskilda omslagen förses med uppgift om valdistriktet och förseg-

las. Lag (1993:1399).

7 § Protokollet underskrives av ordföranden och två av de närvarande

valförrättarna. Därmed är förrättningen avslutad.

Omedelbart därefter sänds röstlängd, protokoll och de särskilda kuvert

och omslag som avses i 3, 5 och 6 §§ till valnämnden. Sker insändandet
med post, skall försändelsen anordnas som värdepost. Lag (1993:1689).

8 § Det åligger valnämnden att se till att samtliga handlingar som avses i

7 § kommit in till nämnden och att, om så ej är fallet, infordra det som

fattas.

Valnämnden behåller röstlängderna och vidarebefordrar omgående öv-

rigt material till länsstyrelsen. Sker översändandet med post skall försän-
delsen anordnas som värdepost. Lag (1993:1689).

Preliminär rösträkning hos valnämnden

9 § Vid offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske, dock
tidigast onsdagen efter valdagen, granskar valnämnden de fönsterkuvert
som kommit in till nämnden och behållits där samt kuvertens innehåll.

Motsvarande gäller de fönsterkuvert som kommer in till valnämnden
innan någon valurna tömts. Vid granskningen äger 3 —5 §§ motsvarande

tillämpning. På samma sätt granskar nämnden de fönsterkuvert som val-
förrättarna har lagt åt sidan enligt 3 och 5 §§. Godkända valkuvert läggs i
urnor. För varje val och valkrets används en urna. I samband med att
kuvert läggs i urnan antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han
utövat sin rösträtt.

Avgivna röster räknas. Därvid äger 6 § motsvarande tillämpning. Lag

(1993:1399).

10 § Om ett fönsterkuvert kommer in efter att någon valurna tömts,

läggs det utan vidare åtgärd åt sidan. Kuvert som lagts åt sidan läggs
därefter in i ett eller flera särskilda omslag som förseglas och förses med
anteckning om innehållet. Lag (1993:1399).

11 § Över förrättning som avses i 9 § föres protokoll enligt formulär som

fastställes av centrala valmyndigheten. När förrättningen slutförts, sänder
valnämnden omgående röstlängder, protokoll samt iordningställda kuvert

och omslag till länsstyrelsen. Sker översändandet med post skall försändel-
sen anordnas som värdepost. Lag (1993:1689).

14 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning

Allmänna bestämmelser

1 § Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid of-

fentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall

595

SFS 1994:287

kungöra tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i vilken
ordning som de olika valen kommer att räknas, om hinder ej möter.
Kungörelsen skall anslås på kommunernas anslagstavlor samt senast dagen
före sammanräkningens början införas i ortstidning inom länet.

Före sammanräkningens början skall länsstyrelsen ha tillsett att de

handlingar som behövs för sammanräkningen har kommit in från val-
nämnden i den kommun sammanräkningen avser. Är inkomna handlingar

ofullständiga eller ej i behörigt skick, skall länsstyrelsen infordra det som
fattas eller, om det behövs, inhämta uppgift om anledningen till att hand-
lingarna är ofullständiga eller ej i behörigt skick. Lag (1977: 712).

2 § Vid den slutliga sammanräkningen prövar länsstyrelsen valsedlarnas
giltighet och meddelar de beslut som denna prövning och de vid röstning-
en förda protokollen föranleder.

Har avgivna valsedlar ej förvarats på föreskrivet sätt, skall de förklaras

ogiltiga, om det ej kan antagas att obehörig åtgärd ej vidtagits med dem.

Över förrättning hos länsstyrelsen föres protokoll enligt formulär som

fastställes av centrala valmyndigheten.

3 § I fråga om riksdagsval bestämmer länsstyrelsen ordningen mellan
kandidatnamnen på partiernas valsedlar i valkretsen i den utsträckning
som behövs för utseende av riksdagsledamöter och ersättare för dem.

I fråga om landstings- och kommunfullmäktigval fördelar länsstyrelsen

mandaten mellan partierna. Länsstyrelsen fastställer även för varje val-
krets vilka personer som skall erhålla mandaten som ledamöter samt utser
ersättare för landstingsledamöter och kommunfullmäktige.

Förrättningen skall genomföras utan dröjsmål. Vid avbrott i förrättning-

en skall valsedlarna och övriga valhandlingar läggas i säkert förvar. Innan
förrättningen återupptages, skall länsstyrelsen se till att obehörig åtgärd ej
vidtagits med valhandlingarna. Lag (1991:1654).

4 § Valsedel är ogiltig, om den

1. saknar partibeteckning eller upptager mer än en partibeteckning, eller

2. är försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt på

valsedeln med avsikt.

Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehål-

ler valkuvertet flera valsedlar och bär alla samma partibeteckning, skall
dock en valsedel räknas som giltig. Uppvisar i sådant fall valsedlarna
olikheter i fråga om kandidatnamn, skall namnen på sedlarna anses obe-
fintliga. Lag (1993:1399).

4 a § Valsedlar som är utformade enligt bestämmelserna i lagen
(1994:285) om försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna avge en
särskild personröst vid de allmänna valen år 1994 och på vilka det finns
sådana markeringar som anges i den lagen skall, om de använts vid
röstning i någon annan kommun än som anges i den lagen, vid samman-
räkningen räknas som giltiga men namnen på valsedlarna skall anses
obefintliga. Lag (1994:286).

596

SFS 1994:287

5 § Utöver vad som gäller enligt 4 § andra stycket skall namn på valsedel
anses obefintligt,

1. om kandidaten ej är valbar eller det ej framgår klart vem som avses,

2. om ordningen mellan namnet och annat namn ej framgår klart eller
3. om valsedeln gäller registrerat parti, för vilket anmälts kandidater

enligt 5 kap. 8 §, och valsedeln ej som första och andra namn upptager
namnet på någon av de anmälda kandidaterna. Upptager valsedeln i fall
som nu sagts endast ett namn skall detta anses obefintligt om namnet ej är
anmält.

Vid bedömning enligt första stycket 3 av vilka namn som är det första

och det andra skall namn ej anses obefintligt därför att kandidaten har
avlidit eller visat sig ej vara valbar. Lag (1994:287).

Riksdagsvalet

6 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställes ge-
nom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel endast för
ett namn.

Vid den första uträkningen gäller valsedel för det namn som står först på

sedeln. Valsedlar med samma första namn bildar en grupp. Varje grupps
röstetal räknas fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i
gruppen. Samma tal är också jämförelsetal för det namn som står först på
gruppens valsedlar. Det namn vars jämförelsetal är störst får den första
platsen i ordningen.

Vid varje följande uträkning gäller valsedel för det namn som står först

på sedeln, varvid bortses från namn som redan fått plats i ordningen. Den
eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående uträkning gällde
för det namn som fick plats i ordningen, upplöses och ordnas i nya

grupper, så att valsedlar som vid den pågående uträkningen gäller för ett
och samma namn bildar en grupp. Övriga befintliga grupper behålles
däremot oförändrade. För varje nybildad grupp räknas röstetalet fram.
Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. För samtli-
ga namn, som deltager i uträkningen, beräknas röstetal och jämförelsetal.

Röstetalet för ett namn är lika med röstetalet för den grupp eller det

sammanlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för namnet.
Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess röstetal, om icke grupp av
valsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet av förut utdelad
plats. Om idetta är fallet, erhålles namnets jämförelsetal genom att dess

röstetal delas med det tal som motsvarar den del gruppen tagit i besättan-
det av plats eller platser som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller,
om flera grupper av valsedlar, som gäller för namnet, deltagit i besättandet
av förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat

med 1. Platstalet för en grupp beräknas sålunda att gruppens röstetal delas
med det största jämförelsetalet vid uträkningen närmast före gruppens
bildande. Bråkial, som uppkommer vid delning, beräknas med två deci-
maler. Den sista decimalsiffran får ej höjas.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, får nästa plats i ordningen.

Mellan lika tål avgöres företrädet genom lottning.

7 § För varje namns som erhållit plats i ordningen enligt 6 § bestämmer
länsstyrelsen i erforderlig utsträckning genom särskilda sammanräkningar

597

SFS 1994:287

inom det parti som namnet tillhör särskild ordning mellan namnen på
partiets valsedlar för utseende av ersättare.

Ersättare utses på grundval av de valsedlar som gällde för namnet, när

det erhöll plats i ordningen enligt 6 §. Vid denna uträkning gäller varje
valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namn på den som redan fått
plats i den särskilda ordningen anses som obefintligt skall röstvärdet
tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta
röstetalet erhåller plats i den särskilda ordningen. Mellan lika tal avgöres
företrädet genom lottning. Lag (1975:1105).

8 § Sedan de i 6 och 7 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, läggs valsed-

larna in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig.
Omslagen förseglas. Ogiltiga valsedlar och godkända valsedlar där det
förekommer strykningar eller tillägg förvaras till utgången av den tid för
vilken valet gäller. Övriga valsedlar förvaras till dess valet har vunnit laga
kraft.

Förrättningen avslutas genom att protokollet läses upp. Protokollet sän-

des genast till centrala valmyndigheten. Lag (1993:1399).

9 § Centrala valmyndigheten fördelar mandaten i riksdagen på grundval
av protokollen från länsstyrelserna och med tillämpning av 3 kap. 6 —8 §§
regeringsformen.

Vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten enligt 3 kap. 8 § första

stycket regeringsformen tilldelas mandaten ett efter annat det parti som för
varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas,
så länge partiet ännu ej tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal
i valkretsen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att
partiets röstetal delas med det tal som är 1 högre än dubbla antalet mandat
som redan tilldelats partiet i valkretsen.

Vid bestämmandet av det sammanlagda antal mandat i riksdagen som

parti skall ha enligt 3 kap. 8 § andra stycket regeringsformen för att bli
proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln i andra stycket på
hela riket som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsman-
dat som behövs för att detta antal skall uppnås.

Av de utjämningsmandat som ett parti har erhållit tillförs det första den

valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvi-
sar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående utjämnings-
mandat tillförs ett efter annat den valkrets där partiet för varje gång
uppvisar störst jämförelsetal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i
andra stycket på partiets röstetal i valkretsarna. I en valkrets där partiet
inte har erhållit något fast valkretsmandat är dock jämförelsetalet vid
tilldelningen av det första utjämningsmandatet lika med partiets röstetal.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets

valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, med motsvaran-
de tillämpning av fjärde stycket, till annan valkrets där partiet deltager i
fördelningen av fasta valkretsmandat. Kan mandat ej besättas genom

tillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under den tid för
vilken valet gäller.

Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning. Lag (1988:161).

598

SFS 1994:287

10 § Centrala valmyndigheten fastställer på grundval av protokollen

från länsstyrelserna vilka personer som skall erhålla mandaten som leda-
möter.

Har länsstyrelsen ej bestämt ordning mellan så många namn som behövs

för att de mandat som ett parti erhållit i valkretsen skall kunna besättas
med ledamöter, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyndighe-
ten vid ny förrättning bestämma ytterligare namn i ordningen. Sådan
förrättning skall kungöras enligt 1 §.

Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer än ett

parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets
eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat för vilket hans

jämförelsetal är störst. Mandat som kandidat ej tillträder tillfaller den som

står främst i den för kandidatens namn enligt 7 § bestämda särskilda
ordningen. Därvid bortses från namn på den som redan valts till ledamot.
Har till följd av denna paragraf två eller flera mandat ej tillträtts, tillsätts
de ett och ett allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 6 §.
Lag (1975:1105).

11 § Sedan mandaten besatts med ledamöter, utser centrala valmyndig-
heten på grundval av den enligt 7 § bestämda ordningen mellan kandidat-
namnen för varje ledamot lika många ersättare som ledamotens parti fått
mandat i valkretsen. Minst tre ersättare skall dock alltid utses för varje
ledamot. Vid utseende av ersättare skall bortses från namn på den som

valts till ledamot.

Finns ej någon som enligt första stycket kan utses till ersättare, skall den

kandidat inom valkretsen, som enligt 6 § står i tur att erhålla mandat för
partiet, utses till ersättare för ledamoten. Finns ej någon sådan kandidat på
partiets valsedlar, skall centrala valmyndigheten med tillämpning av 9 §
femte stycket bestämma annan valkrets, från vilken ersättaren skall utses,

och där till ersättare utse den som står närmast i tur att erhålla mandat för
partiet. För ledamot får finnas endast en ersättare enligt detta stycke.
Finns ej någon som sålunda kan utses till ersättare, skall därvid bero.

Om det behövs, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyndig-

heten vid ny förrättning fastställa ordning enligt 6 och 7 §§ mellan namnen
på partis valsedlar. Sådan förrättning skall kungöras enligt 1 §. Lag

(1974:215).

12 § När mandaten fördelats mellan partierna och besatts med ledamö-

ter samt ersättare utsetts, tillkännager centrala valmyndigheten valets ut-
gång genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Därmed är valet
avslutat. De handlingar som rör valet lägges i säkert förvar och bevaras till
utgången av den tid valet gäller.

13 § Har ledamot avgått före utgången av den tid för vilken han blivit
vald, utser centrala valmyndigheten på anmälan av riksdagens talman till
ny ledamot i den avgångnes ställe den ersättare som enligt den mellan

ersättarna bestämda ordningen står i tur att inträda. Kan mandatet ej
besättas med ersättare, skall det vara obesatt under återstoden av valperio-
den.

Har till ny ledamot utsetts den som enligt 11 § andra stycket varit utsedd

599

SFS 1994:287

till ersättare för den avgångne ledamoten, utses ersättare för honom enligt

11 §. Har mandatet flyttats från en valkrets till en annan, skall därvid

anses som om mandatet vid valet tilldelats sistnämnda valkrets. Ersättare
för annan ledamot, som trätt i stället för avgången ledamot, är de övriga
personer som skulle ha varit ersättare för den avgångne ledamoten. Lag

(1974:215).

14 § På anmälan av riksdagens talman utser centrala valmyndigheten

med tillämpning av 11 § om möjligt två nya ersättare, om

1. antalet ersättare för en riksdagsledamot har gått ner till hälften eller

därunder av det vid valet utsedda antalet genom att ersättare har utsetts
till ordinarie ledamot eller har avgått av annan orsak, eller

2. antalet ersättare inte är tillräckligt för att ersättare skall kunna inträda

i ledamots ställe enligt föreskrifterna i regeringsformen och riksdagsord-
ningen. Lag (1979:1101).

14 a § Centrala valmyndigheten utfärdar kungörelse i Post- och Inrikes

Tidningar om utgången av förrättning som avses i 13 eller 14 §. Förrätt-
ningen är därmed avslutad. Lag (1974:215).

Landstings- och kommunfullmäktigvalen

15 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställes ge-

nom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel endast för
ett namn. Vid fastställande av ordningen mellan namnen förfares i enlig-
het med 6 § andra - femte styckena. Lag (1975:474).

15 a § Mandaten i landstingsfullmäktige fördelas mellan partier. Endast

parti som har fått minst tre procent av rösterna i hela landstinget är
berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten i landstingsfullmäktige.

Lag (1991:1654).

15 b § De fasta valkretsmandaten i landstingsfullmäktige fördelas för

varje valkrets proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet
i valkretsen. Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat, det parti som för
varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas,
så länge partiet ännu ej tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal
i valkretsen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att
partiets röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av
de mandat som redan tilldelats partiet i valkretsen.

Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av

alla mandat i landstingsfullmäktige blir proportionell mot partiernas röste-
tal i hela landstinget. Vid bestämmandet av det sammanlagda antal man-
dat i landstingsfullmäktige som parti skall ha för att bli proportionellt
representerat tillämpas fördelningsregeln i första stycket på hela landsting-
et som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat som
behövs för att detta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera

mandat än som motsvarar den proportionella representationen i lands-
tingsfullmäktige för partiet enligt andra stycket, bortses vid fördelningen
av utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkretsmandat det har
erhållit.

600

601

SFS 1994:287

Av de utjämningsmandat som ett parti har erhållit tillförs det första den

valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvi-
sar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående utjämnings-
mandat tillförs ett efter annat den valkrets där partiet för varje gång
uppvisar störst jämförelsetal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i
första stycket på partiets röstetal i valkretsarna. I en valkrets där partiet
inte har erhållit något fast valkretsmandat är dock jämförelsetalet vid
tilldelningen av det första utjämningsmandatet lika med partiets röstetal.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets

valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, med motsvaran-
de tillämpning av fjärde stycket, till annan valkrets. Kan mandat ej besät-
tas genom tillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under
den tid för vilken valet gäller.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning. Lag

(1991:1654).

15 c § För varje mandat som ett parti har erhållit i landstingsfullmäktige

utses en landstingsledamot. Den första platsen som tilldelats parti besättes
med den kandidat som står främst i den enligt 15 § bestämda ordningen
mellan namnen, den andra med den kandidat som därefter står närmast i
ordningen och så vidare efter samma grund. Lag (1991:1654).

15 d § Mandaten i kommunfullmäktige fördelas för varje valkrets pro-

portionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen.
Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat, det parti som för varje gång
uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge
partiet ännu ej tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i val-

kretsen delas med 1,4. Därefter erhålls jämförelsetalet genom att partiets
röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de
mandat som redan har tilldelats partiet i valkretsen.

För varje mandat som ett parti har erhållit i kommunfullmäktige utses

en fullmäktig. Det första mandatet som har tilldelats ett parti besätts med
den kandidat som står främst i den ordning som har fastställts enligt 15 §,
det andra med den kandidat som därefter står närmast i ordningen och så

vidare efter samma grund.

Har ett parti erhållit flera mandat än vad som motsvarar antalet namn

på partiets valsedlar, skall överskjutande mandat vara obesatt under den
tid för vilken valet gäller. Är kommunen indelad i valkretsar, skall dock
överskjutande mandat flyttas till annan valkrets med tillämpning av 15 b §
fjärde stycket. Kan mandatet inte besättas genom detta förfarande, skall
det vara obesatt under den tid för vilken valet gäller.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning. Lag

(1982:411).

16 § Har en kandidat vid landstings- eller kommunfullmäktigval fått

plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer än ett parti och skulle han
till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller för mer än ett
parti, skall han tillträda det mandat, för vilket hans jämförelsetal är störst.

På grundval av de valsedlar som gällde för kandidatens namn när detta

erhöll plats i ordningen fastställes vid ny sammanräkning vem som skall

SFS 1994:287

erhålla mandat som kandidaten ej tillträder. Vid denna uträkning gäller
varje valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namn på kandidat som
redan tillträtt mandat för partiet anses som obefintligt skall röstvärdet
tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta
röstetal erhåller mandatet. Mellan lika tal avgöres företrädet genom lott-
ning.

Har till följd av denna paragraf två eller flera mandat ej tillträtts, tillsätts

de ett och ett allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 6 §.
Lag (1982:411).

17 § När mandaten i landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige för-

delats mellan partier och besatts med ledamöter, skall länsstyrelsen utse
ersättare för landstingsledamöter och kommunfullmäktige. Lag
(1991:1654).

18 § För landstingsledamöter utses ersättare på följande sätt.

För varje landstingsledamot göres inom det parti, för vilket han blivit

vald, lika många nya sammanräkningar, dock minst tre, som partiet erhål-
lit platser. Vid varje sammanräkning äger 16 § andra stycket motsvarande

tillämpning.

Kan föreskrivet antal ersättare icke utses enligt andra stycket, skall

därvid bero. Lag (1991:1654).

18 a § Kommunfullmäktige bestämmer antalet ersättare som skall fin-

nas för ledamöterna i fullmäktige.

Antalet skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser

som varje parti får i kommunen. Om det därvid uppkommer ett brutet tal,
avrundas detta till närmast högre hela tal. Beslutet skall fattas före utgång-
en av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om
kommunfullmäktiges beslut. Lag (1991:1654).

19 § För kommunfullmäktige utses ersättare på följande sätt.

För varje ledamot görs en sammanräkning inom det parti, för vilket han

har blivit vald. Vid varje sammanräkning tas hänsyn endast till de val-
sedlar som upptar ledamotens namn och som på grund härav gällde för
detta namn, när det fick plats i ordning. Varje valsedel gäller som hel röst.
Med iakttagande av att namn på kandidat som har blivit genom valet
utsedd till ledamot skall anses som obefintligt tillgodoräknas röstvärdet
det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet är
utsedd till ersättare för den ledamot som sammanräkningen avser. Mellan
lika tal avgörs företrädet genom lottning.

Om det antal ersättare som har utsetts enligt andra stycket är mindre än

det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 18 a § och samma
ersättare har utsetts för tre eller flera ledamöter, görs ytterligare en
sammanräkning för var och en av dessa ledamöter. Därvid skall även
namn på kandidat som har blivit genom valet utsedd till ersättare för den
ledamot som sammanräkningen avser anses som obefintligt. I övrigt för-
fars på sätt som anges i andra stycket.

Om antalet ersättare fortfarande är mindre än det antal som kommun-

fullmäktige har bestämt enligt 18 a § och samma ersättare har utsetts för

602

SFS 1994:287

fem eller flera ledamöter, görs ytterligare en sammanräkning för var och en
av dessa ledamöter.

Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare sammanräk-

ningar för de ledamöter vilkas ersättare har utsetts för sju eller flera
ledamöter, nio eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet ersätta-
re är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt

18 a §.

Om samtliga ersättare för en ledamot i kommunfullmäktige är förhind-

rade att inställa sig eller att vidare delta i ett sammanträde, skall i ledamo-
tens ställe den ersättare inträda som enligt den bestämda ordningen står i
tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet
i valkretsen. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, skall den ersättare
inträda som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra
platsen för partiet i valkretsen och så vidare efter samma grund.

Om partiets samtliga ersättare i valkretsen är förhindrade att inställa sig

eller att vidare delta i ett sammanträde, inträder ersättare som har utsetts
för partiet i annan valkrets efter den grund som nyss har sagts. Därvid har
den ersättare företräde som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal
är högst.

Kan någon ersättare för en viss ledamot inte utses enligt andra - femte

styckena, utses ingen ersättare för den ledamoten. Lag (1991:1654).

20 § När länsstyrelsen företagit de åtgärder som föreskrives i 15, 15 b -

15 d, 16, 18 och 19 §§, lägges valsedlarna in i särskilda omslag, de godkän-

da för sig och de ogiltiga för sig. Omslagen förseglas. Valsedlarna förvaras
till utgången av den tid valet gäller.

Valets utgång kungöres genom uppläsning av protokollet. Därmed är

valet avslutat. Lag (1978: 907).

21 § Om mindre än hälften av det bestämda antalet landstingsledamöter
eller kommunfullmäktige har blivit utsedda vid valet, skall länsstyrelsen
anmäla detta till Valprövningsnämnden. Lag (1987:1334).

22 § Har en ledamot av landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige
avgått före utgången av den tid för vilken han blivit vald, skall länsstyrel-
sen på anmälan av landstingsfullmäktiges respektive kommunfullmäktiges
ordförande till ordinarie ledamot inkalla den ersättare som enligt den

mellan ersättarna bestämda ordningen står i tur att inträda.

Finns ej någon som enligt första stycket kan inkallas till ordinarie

ledamot, skall länsstyrelsen vid offentlig förrättning genom ny samman-
räkning inom det parti för vilket den avgångne blivit vald utse efterträdare
för honom. Vid den nya sammanräkningen tillämpas 15 b, 15 c och 16 -

18 §§ när det gäller efterträdare för landstingsledamot och 15 d, 16, 17 och
19 §§ när det gäller efterträdare för fullmäktig.

Finns ej någon som kan utses till efterträdare för landstingsledamot eller

fullmäktig, utses ingen efterträdare. Lag (1991:1654).

23 § Har en ersättare för landstingsledamot eller för fullmäktig inträtt
som ordinarie ledamot eller avgått som ersättare av annan orsak, skall
länsstyrelsen på anmälan av landstingsfullmäktiges respektive kommun-

603

SFS 1994:287

fullmäktiges ordförande vid offentlig förrättning utse ytterligare en ersätta-
re för varje berörd ledamot. Ytterligare ersättare för fullmäktig skall dock

utses endast om antalet ersättare är mindre än det antal som fullmäktige
har bestämt. Vid den nya sammanräkningen tillämpas 18 § när det gäller
ersättare för landstingsledamot och 19 § när det gäller ersättare för full-
mäktig.

Finns ej någon som kan utses till ersättare för landstingsledamot eller

kommunfullmäktig, skall därvid bero. Lag (1991:1654).

24 § Med uppläsning av protokollet är förrättning som avses i 22 och
23 §§ avslutad. Efter sammanräkningen skall valsedlarna åter läggas in i
omslag på sätt som föreskrives i 20 §.

15 kap. Bevis, överklagande av val och förrättning, m. m.

1 § För den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen eller till ersättare

utfärdar centrala valmyndigheten genast bevis därom. I beviset anges
namnet på den som blivit utsedd samt tid, parti och valkrets som han
blivit utsedd för. Bevis för ersättare skall dessutom innehålla uppgift om
den eller de ledamöter som han utsetts till ersättare för och, om flera
ersättare utsetts för samma ledamot, ordningen mellan ersättarna.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från förrätt-

ning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd. Bevis skall tillstäl-
las den som blivit utsedd samt Valprövningsnämnden och riksdagens
talman. Lag (1974:215).

2 § För den som blivit utsedd till ledamot av landstingsfullmäktige eller
kommunfullmäktige eller till ersättare utfärdar länsstyrelsen genast bevis
därom. I beviset anges namnet på den som blivit utsedd samt tid, parti
och, i förekommande fall, valkrets för vilken han blivit vald.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från förrätt-

ning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd. Bevis skall tillstäl-
las den som blivit utsedd samt landstingsfullmäktige respektive kommu-
nen. Lag (1991:1654).

3 § Valprövningsnämnden skall granska bevis för riksdagsledamot och
ersättare och därvid pröva om beviset blivit utfärdat i enlighet med 1 §.
Granskningen skall vara avslutad senast dagen innan den riksdag till

vilken valet skett samlas till riksmöte eller, i fråga om bevis som kommer
in till Valprövningsnämnden medan riksmöte pågår, så snart det kan ske.
Berättelse om granskningen skall ofördröjligen överlämnas till riksdagens
talman. Lag(l974:215).

4 § Beslut, varigenom centrala valmyndigheten eller länsstyrelsen har
fastställt utgången av val eller av sådan förrättning som avses i 14 kap. 13,

14, 22 eller 23 §, får överklagas hos Valprövningsnämnden.

Ett beslut får överklagas av den som enligt röstlängd var röstberättigad

vid valet samt av den som enligt beslut av skattemyndigheten i ärende om
rättelse enligt 4 kap. 4 § var utesluten från rösträtt. Motsvarande gäller den

604

SFS 1994:287

som efter prövning av centrala valmyndigheten i fråga som sägs i 4 kap.

16 § inte tagits upp i den särskilda röstlängden. Det får också överklagas av

ett parti som har deltagit i valet.

Skrivelsen med överklagandet skall ges in till beslutsmyndigheten och

vara myndigheten till handa inom tio dagar efter det att valet eller förrätt-
ningen avslutades. Har skrivelsen kommit in till Valprövningsnämnden
före överklagandetidens utgång, skall den omständigheten att inlagan
kommit in till beslutsmyndigheten först därefter dock inte föranleda att
överklagandet inte tas upp till prövning. Valprövningsnämnden prövar
om skrivelsen har kommit in i rätt tid.

Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skall beslutsmyndighe-

ten samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till
Valprövningsnämnden. Om ett överklagande avser riksdagen, införs kun-
görelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Om ett överklagande avser lands-
tingsfullmäktige eller kommunfullmäktige, införs kungörelsen i ortstid-
ning inom landstinget respektive kommunen. I kungörelsen anges viss kort
tid inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit in till
Valprövningsnämnden. Beslutsmyndigheten skall dessutom skyndsamt in-
komma till Valprövningsnämnden med yttrande över överklagandena.
Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om ompröv-

ning av beslut skall inte tillämpas.

Överklagande av beslut, varigenom utgången av val i hela riket av

landstingsledamöter eller kommunfullmäktige har fastställts, prövas av
Valprövningsnämnden i den sammansättning denna hade vid tiden för
valet. Lag (1993:1399).

5 § Den som vill överklaga har rätt att hos beslutsmyndigheten genast få
utdrag ur protokoll eller annan handling över förrättningen. Lag
(1987:1334).

6 § Finner Valprövningsnämnden i ärende enligt 4 § behövligt att någon

höres som vittne vid domstol, kan nämnden förordna att vittnesförhör
skall äga rum vid allmän underrätt.

I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10 och

11 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Ersättning till vittne utgår av

allmänna medel. Kostnaden härför skall stanna på statsverket.

Statliga och kommunala myndigheter skall lämna Valprövningsnämn-

den de upplysningar och yttranden som den begär. Lag (1982:411).

7 § Har i den verksamhet för förberedande och genomförande av val, för
vilken en myndighet svarar, förekommit avvikelse från föreskriven ord-
ning eller har någon hindrat röstningen, förvanskat avgivna röster eller
otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt, skall Valprövningsnämn-
den, om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på
valutgången, vid prövning av ett överklagande upphäva valet i den omfatt-
ning som behövs och förordna om omval i valkrets. Kan rättelse åstad-
kommas genom förnyad sammanräkning eller annan sådan mindre ingri-
pande åtgärd, skall nämnden dock i stället för att förordna om omval
uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta sådan rättelse.

605

SFS 1994:287

Har vid förrättning som avses i 14 kap. 13, 14, 22 eller 23 § förekommit

avvikelse från föreskriven ordning och är det inte osannolikt att avvikelsen
har inverkat på utgången av förrättningen, skall Valprövningsnämnden
vid prövning av ett överklagande upphäva förrättningen och uppdra åt
beslutsmyndigheten att vidta den rättelse som behövs.

Om en länsstyrelse har gjort anmälan enligt 14 kap. 21 §, skall Valpröv-

ningsnämnden upphäva valet och besluta om omval beträffande samtliga
ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige.

Om enligt någon bestämmelse i lag ett visst beslut inte får överklagas

eller om det skall överklagas i särskild ordning, får en omständighet som
avses med beslutet inte åberopas vid ett överklagande som avses i denna
paragraf.

I 4 kap. 6 § och 18 § första stycket finns bestämmelser om talan i

samband med ett överklagande av val mot en skattemyndighets respektive
centrala valmyndighetens beslut om rättelse av röstlängd. Lag
(1993:1399).

8 § Ett beslut varigenom någon har utsetts till ledamot av landstingsfull-
mäktige eller kommunfullmäktige eller till ersättare gäller även om beslu-
tet har överklagats. Utses med anledning av överklagandet någon annan
till ledamot eller ersättare, gäller det beslutet så snart det val eller den
förrättning varigenom han blivit utsedd har avslutats.

I 3 kap. 11 § regeringsformen finns bestämmelser om vad som sker när

ett beslut, genom vilket någon har utsetts till ledamot av riksdagen eller till
ersättare, har överklagats.

Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäl-

ler inte beslut som sägs i denna paragraf. Lag (1991:1654).

9 § När Valprövningsnämnden avgör ärende enligt denna lag skall
nämndens samtliga ledamöter vara närvarande.

Nämnden får uppdra åt ordföranden eller ersättaren för denne att på

nämndens vägnar i ärenden av enklare beskaffenhet granska bevis för
riksdagsledamot och ersättare för riksdagsledamot som utses under löpan-
de valperiod med anledning av att riksdagsledamot avgått eller ersättare
utsetts enligt 14 kap. 14 § denna lag.

Mot Valprövningsnämndens beslut enligt denna lag får talan ej föras.

Lag (1987:1334).

1. Denna lag6 träder i kraft, i fråga om 11 kap. 1 - 2 §§ den 1 januari

1995, och i övrigt den 1 januari 1994.

2. Vid val år 1994 får innerkuvert användas vid röstning med valsedels-

försändelse.

6

1993:1399.

606

Denna lag7 träder i kraft den 1 juli 1994.

På regeringens vägnar

REIDUNN LAURÉN

Göran Schäder
(Justitiedepartementet)

7

1994:287.

SFS 1994:287

607