SFS 2002:68 Lag om ändring i vallagen (1997:157)

Förvaltningsrätt

020068.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i vallagen (1997:157);

utfärdad den 14 februari 2002.

Enligt riksdagens beslut

föreskrivs i fråga om vallagen (1997:157)

dels

att 9 kap. 11 § skall upphöra att gälla,

dels

att 1 kap. 8 §, 2 kap. 6 och 7 §§, 3 kap. 2, 6 och 8 §§, 4 kap. 1, 3 och

4 §§, 5 kap. 13 och 20 §§, 6 kap. 7, 11 och 15 §§, 7 kap. 3–7, 9 och 11–
14 §§, 9 kap. 4, 6 och 12 §§, 10 kap. 1 och 8 §§, 11 kap. 7 §, 12 kap. 20 och
21 §§, 14 kap. 2, 3 och 7 §§, 15 kap. 6 §, 18 kap. 55 §, 19 kap. 2 och 20 §§
samt 20 kap. 6–8 §§ skall ha följande lydelse,

dels

att det i lagen skall införas en ny paragraf, 18 kap. 71 §, samt närmast

före 18 kap. 71 § en ny rubrik av följande lydelse.

Lagen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna lag träder i kraft.

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 §

Denna lag gäller för val till riksdagen, för val till landstings- och kom-

munfullmäktige samt för val till Europaparlamentet.

Vid sådana val röstar väljarna på ett parti och har möjlighet att avge en

särskild personröst.

Vem har rösträtt?

2 §

Rösträtt vid val till riksdagen har svenska medborgare som fyller 18 år

senast på valdagen och som är bosatta i landet eller någon gång har varit
folkbokförda här. Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 2 § regeringsformen.

3 §

Rösträtt vid val till landstingsfullmäktige har den som fyller 18 år se-

nast på valdagen och är folkbokförd inom landstinget. Rösträtt vid val till
kommunfullmäktige har den som fyller 18 år senast på valdagen och är folk-
bokförd i kommunen.

Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmed-

borgare) samt medborgare i Island eller Norge som fyller 18 år senast på val-
dagen och är folkbokförda i landet har rösträtt vid val till landstings- och
kommunfullmäktige.

Prop. 2001/02:53, bet. 2001/02:KU8, rskr. 2001/02:147.

SFS 2002:68

Utkom från trycket
den 26 februari 2002
Omtryck

SFS 2002:68

Andra utlänningar som fyller 18 år senast på valdagen har rösträtt vid val

till landstings- och kommunfullmäktige om de har varit folkbokförda i lan-
det tre år i följd före valdagen.

Bestämmelser om rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige

finns i 4 kap. 2–4 §§ kommunallagen (1991:900).

4 §

Den som har rösträtt vid val till riksdagen har rösträtt också vid val till

Europaparlamentet.

Unionsmedborgare som har rösträtt enligt 3 § andra stycket och som vid

val till Europaparlamentet inte röstar i någon annan medlemsstat inom Euro-
peiska unionen, har rösträtt vid ett sådant val i Sverige.

5 §

Frågor om rösträtt enligt 2–4 §§ avgörs på grundval av en röstlängd

som upprättats före valet. Närmare bestämmelser om röstlängd finns i 7 kap.

Vem är valbar?

6 §

Den som har rösträtt vid val till riksdagen är valbar till riksdagen.

Detta regleras i 3 kap. 10 § regeringsformen.

7 §

Den som på valdagen har rösträtt vid val till landstings- eller kommun-

fullmäktige är valbar i ett sådant val. Detta regleras i 4 kap. 5 och 6 §§ kom-
munallagen (1991:900).

8 §

Valbar till Europaparlamentet är var och en som har rösträtt enligt 4 §.

Unionsmedborgare är dock valbara under den ytterligare förutsättningen att
de enligt 5 kap. 16 § visar att de i sitt hemland inte förlorat sin valbarhet vid
val till Europaparlamentet.

Lag (2002:68).

När skall val hållas?

9 §

Val skall hållas på en söndag.

Ordinarie val

10 §

Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kom-

munfullmäktige skall hållas samma dag. Valdag skall vara den tredje sönda-
gen i september.

Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kommun-

fullmäktige hålls vart fjärde år. Detta regleras i 3 kap. 3 § regeringsformen
och 5 kap. 5 § kommunallagen.

Extra val

11 §

Vid extra val till riksdagen som beslutas av regeringen bestämmer re-

geringen vilken dag som skall vara valdag. Ett sådant extra val hålls inom tre
månader från beslutet. Efter val till riksdagen får regeringen inte besluta om
extra val förrän tre månader har gått från den nyvalda riksdagens första sam-

Ändringen innebär att andra stycket upphävs.

SFS 2002:68

manträde. Inte heller får regeringen besluta om extra val under tid då dess le-
damöter, efter det att samtliga ledamöter har entledigats, uppehåller sina be-
fattningar till dess att en ny regering skall tillträda. Dessa bestämmelser
finns i 3 kap. 4 § regeringsformen.

Har riksdagen fyra gånger förkastat riksdagens talmans förslag till stats-

minister hålls extra val till riksdagen. Vid ett sådant extra val till riksdagen
bestämmer riksdagens talman efter samråd med den centrala valmyndighe-
ten vilken dag som skall vara valdag. Om inte ordinarie val till riksdagen
ändå skall hållas, hålls extra val inom tre månader. Dessa bestämmelser
finns i 6 kap. 3 § regeringsformen.

Omval

12 §

Vid omval till riksdagen skall regeringen bestämma vilken dag som

skall vara valdag.

Vid omval till landstings- eller kommunfullmäktige skall den centrala val-

myndigheten efter samråd med länsstyrelsen bestämma vilken dag som skall
vara valdag.

Val till Europaparlamentet

13 §

Val till Europaparlamentet skall hållas i juni vart femte år.

När indelningen i landsting eller kommuner ändras

14 §

Om en ändrad landstings- eller kommunindelning skall träda i kraft

den 1 januari året efter det år då ordinarie val hålls till landstings- och kom-
munfullmäktige, skall redan det valet avse landstinget och kommunen enligt
den nya indelningen.

Valmyndigheter

15 §

Det skall finnas en central valmyndighet. Regeringen skall bestämma

vilken myndighet som skall vara central valmyndighet.

Utöver sina övriga uppgifter enligt denna lag skall den centrala valmyn-

digheten informera allmänheten om när, var och hur man skall rösta samt
om vad som i övrigt gäller för valet.

16 §

Länsstyrelsen skall vara regional valmyndighet.

17 §

I varje kommun skall det finnas en valnämnd. Valnämnden skall vara

lokal valmyndighet.

Valnämnden skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs

för att nämnden skall kunna utföra sina uppgifter. Det som en kommun, en
valnämnd och valförrättarna är skyldiga att göra enligt denna lag skall be-
kostas av kommunen.

För valnämnden gäller det som sägs om nämnder i kommunallagen

(1991:900).

SFS 2002:68

18 §

Om en ändrad kommunal indelning innebär att en ny kommun bildas,

skall de indelningsdelegerade välja ledamöter till valnämnden och ersättare
för dessa innan ändringen träder i kraft. Detta skall de göra snarast möjligt
under året före ikraftträdandet.

Valprövningsnämnden

19 §

En valprövningsnämnd utses av riksdagen.

Valprövningsnämnden är sista instans för överklagande av val och av så-

dana beslut där det särskilt anges att beslutet får överklagas till nämnden.

Valprövningsnämnden består av en ordförande, som är eller skall ha varit

ordinarie domare och som inte får tillhöra riksdagen. Ledamöterna i Val-
prövningsnämnden väljs efter varje ordinarie val till riksdagen, så snart valet
vunnit laga kraft, för tiden till dess nytt val till nämnden äger rum. Ordfö-
rande väljs särskilt. För ordförande och ledamöterna utses ersättare.

Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 11 § regeringsformen.

2 kap. Valkretsar

1 §

För val skall det finnas valkretsar. En valkrets är ett geografiskt av-

gränsat område för vilket det skall väljas ledamöter till den beslutande för-
samling som valet gäller.

För val till Europaparlamentet utgör landet en valkrets.

Val till riksdagen

2 §

Vid val till riksdagen är landet indelat i 29 valkretsar. Dessa är

1. Stockholms kommun,
2. Stockholms läns valkrets (Stockholms län med undantag av Stock-

holms kommun),

3. Uppsala län,
4. Södermanlands län,
5. Östergötlands län,
6. Jönköpings län,
7. Kronobergs län,
8. Kalmar län,
9. Gotlands län,
10. Blekinge län,
11. Malmö kommun,
12. Skåne läns västra valkrets (Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs,

Hörby, Höörs, Landskrona och Svalövs kommuner),

13. Skåne läns södra valkrets (Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Sjöbo,

Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommu-
ner),

14. Skåne läns norra och östra valkrets (Bromölla, Båstads, Hässleholms,

Klippans, Kristianstads, Osby, Perstorps, Simrishamns, Tomelilla, Åstorps,
Ängelholms, Örkelljunga och Östra Göinge kommuner),

15. Hallands län,
16. Göteborgs kommun,

SFS 2002:68

17. Västra Götalands läns västra valkrets (Härryda, Kungälvs, Lysekils,

Munkedals, Mölndals, Orusts, Partille, Sotenäs, Stenungsunds, Strömstads,
Tanums, Tjörns, Uddevalla och Öckerö kommuner),

18. Västra Götalands läns norra valkrets (Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-

Eds, Färgelanda, Herrljunga, Lerums, Lilla Edets, Melleruds, Trollhättans,
Vårgårda, Vänersborgs och Åmåls kommuner),

19. Västra Götalands läns södra valkrets (Bollebygds, Borås, Marks,

Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner),

20. Västra Götalands läns östra valkrets (Essunga, Falköpings, Grästorps,

Gullspångs, Götene, Hjo, Karlsborgs, Lidköpings, Mariestads, Skara, Skövde,
Tibro, Tidaholms, Töreboda och Vara kommuner),

21. Värmlands län,
22. Örebro län,
23. Västmanlands län,
24. Dalarnas län,
25. Gävleborgs län,
26. Västernorrlands län,
27. Jämtlands län,
28. Västerbottens län, och
29. Norrbottens län.

Lag (1997:227)

Val till landstingsfullmäktige

3 §

Vid val till landstingsfullmäktige skall landsting delas in i valkretsar.

En valkrets skall omfatta en eller flera kommuner, om inte något annat

följer av 4 § andra stycket.

4 §

En valkrets bör utformas så att den kan beräknas få minst åtta fasta val-

kretsmandat enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 och 6 §§. Den bör ha en sam-
manhängande gränslinje.

En del av en kommun får bilda en valkrets tillsammans med en annan

kommun, en del av en annan kommun eller delar av andra kommuner, om
valkretsen annars inte kan beräknas få minst åtta fasta valkretsmandat. En
kommun får också delas in i två eller flera valkretsar, om man på så sätt kan
uppnå en lämpligare valkretsindelning.

5 §

Om en kommun delas in i två eller flera valkretsar för val till lands-

tingsfullmäktige och om kommunen är indelad i valkretsar för val till kom-
munfullmäktige, skall gränsen för en valkrets för val till landstingsfullmäk-
tige sammanfalla med gränsen för en valkrets för val till kommunfullmäk-
tige.

Val till kommunfullmäktige

6 §

Vid val till kommunfullmäktige är kommunen valkrets, om inte något

annat följer av andra stycket.

Om en kommun har fler än 6 000 personer som har rösträtt, får kommu-

nen delas in i två eller flera valkretsar. Om det finns fler än 24 000 som har

Senaste lydelse 2001:208.

SFS 2002:68

rösträtt i en kommun eller om det för kommunen skall utses minst 51 full-
mäktige, skall kommunen delas in i två eller flera valkretsar. En kommun
som har färre än 6 000 personer som har rösträtt får delas in i två eller flera
valkretsar bara om det finns synnerliga skäl därför att kommunen sträcker
sig över ett betydande geografiskt område eller har andra geografiska förhål-
landen som motiverar en sådan indelning.

Antalet personer som har rösträtt i en kommun skall beräknas på grundval

av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om be-
handling av personuppgifter i skatteförvaltningens folkbokföringsverksam-
het den 1 mars det år beslutet om valkretsindelning fattas.

Lag (2002:68)

7 §

En valkrets skall utformas så att den kan få minst 15 kommunfullmäk-

tige. Den bör ha en sammanhängande gränslinje. Antalet fullmäktige för
hela kommunen skall fördelas så jämnt som möjligt.

Lag (2002:68

Beslut om valkretsindelning

8 §

Indelningen i valkretsar för val till landstingsfullmäktige skall beslutas

av fullmäktige, sedan kommunerna har fått tillfälle att yttra sig. För att gälla
skall beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.

9 §

Indelningen i valkretsar för val till kommunfullmäktige skall beslutas

av fullmäktige. För att gälla skall beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.

Tid för beslut om indelning i valkretsar

10 §

Landstings- och kommunfullmäktiges beslut om ändrad indelning i

valkretsar skall meddelas senast den 31 oktober året före det valår då den
nya indelningen skall gälla för första gången.

11 §

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets in-

delning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut
om indelning i valkretsar får meddelas senare än som sägs i 10 §.

Överklagande

12 §

Landstings- och kommunfullmäktiges beslut om indelning i valkret-

sar får inte överklagas.

Länsstyrelsens beslut om att fastställa valkretsindelning enligt 8 och 9 §§

får överklagas hos Valprövningsnämnden.

3 kap. Valkretsmandat

Mandaten i riksdagen

1 §

Riksdagen består av 349 ledamöter. De 349 mandaten består av 310

fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat. Detta regleras i 3 kap. 1 och
6 §§ regeringsformen.

Närmare bestämmelser om hur fasta valkretsmandat och utjämningsman-

dat fördelas på grundval av valresultatet finns i 18 och 20 kap.

SFS 2002:68

2 §

Den centrala valmyndigheten skall för val till riksdagen besluta hur

många fasta valkretsmandat som varje valkrets skall ha. Det skall göras på
följande sätt.

Varje valkrets skall få ett fast valkretsmandat för varje gång som antalet

personer som har rösträtt i valkretsen är jämnt delbart med en trehundration-
del av antalet personer som har rösträtt i hela landet.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkret-

sarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som upp-
står vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora i två eller flera val-
kretsar, skall lotten avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.

Antalet personer som har rösträtt skall beräknas på grundval av uppgif-

terna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av
personuppgifter i skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet den 1 mars
valåret.

Lag (2002:68)

3 §

Ändrad länsindelning eller ändrad kommunal indelning skall beaktas

vid val till riksdagen redan från och med den dagen ändringen har beslutats,
om beslutet kommer att påverka antalet fasta valkretsmandat och det träder i
kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie val till riksdagen har hållits.

Mandaten i landstingsfullmäktige

4 §

Landstingsfullmäktige beslutar hur många mandat som fullmäktige

skall ha. Detta regleras i 5 kap. 1 § kommunallagen (1991:900).

5 §

Mandaten i landstingsfullmäktige består av fasta valkretsmandat och

utjämningsmandat.

Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Om talet blir brutet

när antalet fasta valkretsmandat beräknas, skall det rundas av till närmast
lägre hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat.

Närmare bestämmelser om hur fasta valkretsmandat och utjämningsman-

dat fördelas på grundval av valresultatet finns i 18 och 20 kap.

6 §

Länsstyrelsen skall besluta hur många fasta valkretsmandat som varje

valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt.

Antalet personer som har rösträtt i landstinget delas med antalet fasta val-

kretsmandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje val-
krets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som an-
talet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den val-
kretsen ett mandat.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkret-

Antalet personer som har rösträtt i landstinget skall beräknas på grundval

av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om be-

Senaste lydelse 2001:208.

SFS 2002:68

handling av personuppgifter i skatteförvaltningens folkbokföringsverksam-
het den 1 mars valåret.

Lag (2002:68)

Mandaten i kommunfullmäktige

7 §

Kommunfullmäktige skall besluta hur många mandat som fullmäktige

skall ha. Detta regleras i 5 kap. 1 § kommunallagen (1991:900).

Samtliga mandat i fullmäktige är fasta mandat. Närmare bestämmelser om

hur mandaten fördelas på grundval av valresultatet finns i 18 och 20 kap.

8 §

Om en kommun är indelad i flera valkretsar skall länsstyrelsen besluta

hur många mandat som varje valkrets skall ha. Det skall göras på följande
sätt.

Antalet personer som har rösträtt i kommunen delas med antalet mandat

och därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje valkrets med det
tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet som har
rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkretsen ett
mandat.

Om inte alla mandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstå-

ende mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid beräk-
ningen. Om överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, skall lot-
ten avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.

Antalet personer som har rösträtt i kommunen skall beräknas på grundval

av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om be-
handling av personuppgifter i skatteförvaltningens folkbokföringsverksam-
het den 1 mars valåret.

Lag (2002:68)

9 §

Om antalet mandat som en valkrets får enligt 8 § blir mindre än 15,

skall antalet ändå bestämmas till 15. Antalet mandat i övriga kretsar skall då
jämkas i motsvarande utsträckning. I ett sådant fall skall valkretsindelningen
omprövas före nästa val.

När skall fördelningen mellan valkretsarna av de fasta mandaten
beslutas?

10 §

Den centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § och länsstyrelsens be-

slut enligt 6, 8 och 9 §§ om antalet fasta valkretsmandat skall meddelas se-
nast den 30 april det år då ordinarie val skall hållas.

11 §

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets in-

delning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut
om fördelning av mandat får meddelas senare än som sägs i 10 §.

Överklagande

12 §

Hos Valprövningsnämnden får överklagas

– den centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § om antalet valkretsman-

dat vid val till riksdagen, och

Senaste lydelse 2001:208.

SFS 2002:68

– länsstyrelsens beslut enligt 6, 8 och 9 §§ om antalet valkretsmandat för

val till landstings- och kommunfullmäktige.

4 kap. Valdistrikt och valförrättare

Valdistrikt

1 §

Varje kommun skall delas in i geografiskt avgränsade röstningsområ-

den. Ett sådant område kallas valdistrikt. För varje fastighet skall samtliga
röstberättigade hänföras till samma valdistrikt.

Lag (2002:68)

2 §

Om kommunen har fler än en valkrets för val till kommunfullmäktige,

skall varje sådan krets omfatta ett eller flera valdistrikt.

3 §

Ett valdistrikt bör omfatta 1 200–2 000 personer som har rösträtt. Om

det finns särskilda skäl, får ett valdistrikt omfatta färre än 300 eller fler än
2 000 som har rösträtt.

På förslag av fullmäktige i kommunen skall länsstyrelsen besluta om

kommunens indelning i valdistrikt. Länsstyrelsen skall föra ett register över
indelningen. Kommunen skall se över indelningen året närmast före det år
då ordinarie val till riksdagen skall hållas.

Om det behövs får länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i valdi-

strikt. Innan länsstyrelsen fattar ett sådant beslut, skall fullmäktige i kommu-
nen få tillfälle att yttra sig.

Lag (2002:68).

Tid för beslut om indelning i valdistrikt

4 §

Länsstyrelsens beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast

den 1 december året före det år då beslutet skall tillämpas för första gången.
Om det behövs med hänsyn till ändringar i fastighetsindelningen, får beslut
om smärre ändringar i indelningen i valdistrikt meddelas även efter denna
tidpunkt.

Länsstyrelsen skall omedelbart i ortstidning kungöra beslut om indelning i

valdistrikt.

Lag (2002:68).

5 §

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets in-

delning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut
om indelning i valdistrikt får meddelas senare än som sägs i 4 §.

Valförrättare

6 §

När val skall hållas enligt denna lag skall valnämnden utse minst fyra

personer att vara valförrättare i varje valdistrikt. Nämnden skall förordna en
av dessa att vara ordförande och en att vara ersättare för ordföranden.

Vid röstningen skall minst tre av valförrättarna vara närvarande. En av

dessa skall vara ordföranden eller ordförandens ersättare.

7 §

Alla som är valbara till ledamöter i valnämnden är skyldiga att ta emot

ett uppdrag som valförrättare, om de inte har ett giltigt hinder.

SFS 2002:68

Överklagande

8 §

Länsstyrelsens beslut enligt 3 § i ärenden om indelning i valdistrikt får

överklagas hos Valprövningsnämnden.

Om en valnämnd har beslutat att inte godta ett hinder mot att ta emot ett

uppdrag som valförrättare, får detta beslut överklagas hos länsstyrelsen. Ti-
den för överklagande räknas från den dag beslutet meddelades. Länsstyrel-
sens beslut får inte överklagas.

5 kap. Registrering av partibeteckningar och anmälan av
kandidater

Partibeteckning skyddas genom registrering och anmälan av
kandidater

1 §

En partibeteckning kan skyddas vid val. För att få ett sådant skydd

skall partiet registrera partibeteckningen och anmäla kandidater till valet.

2 §

Skyddet för en registrerad partibeteckning består i att sådana namn

som skrivits till eller som inte avser någon av de kandidater som partiet an-
mält till valet enligt 13 § skall anses obefintliga om de förekommer på val-
sedlar för partiet.

Bestämmelser om valsedlar med registrerad partibeteckning finns också i

6 kap. 3 och 5 §§ och 18 kap. 11 §.

Ansökan om registrering

3 §

Ansökan om registrering av en partibeteckning görs hos den centrala

valmyndigheten. För att partiets beteckning skall registreras skall kraven i
4–7 §§ vara uppfyllda.

4 §

Ansökan om registrering av en partibeteckning skall vara skriftlig. I

ansökan skall det stå för vilket slag av val som partiet söker registrering. Om
ansökan gäller registrering för val till landstings- eller kommunfullmäktige,
skall partiet också ange för vilket landsting eller vilken kommun det begär
registrering. Med ansökan skall följa förklaringar enligt 7 § eller ett intyg av
notarius publicus att sådana förklaringar har visats upp för honom eller
henne.

5 §

Ansökan om registrering av en partibeteckning skall ha kommit in till

den centrala valmyndigheten senast den sista februari det år då val skall hål-
las för att partibeteckningen skall kunna få skydd vid valet. Om ansökan gäl-
ler ett annat val än ordinarie val till riksdagen, ordinarie val till lands- tings-
och kommunfullmäktige eller val till Europaparlamentet, skall ansökan ha
kommit in inom en vecka efter det att beslutet om valdag har meddelats.

Villkor för registrering

6 §

Den centrala valmyndigheten skall registrera en partibeteckning om

följande villkor är uppfyllda.

1. Partibeteckningen består av eller innehåller ord.

SFS 2002:68

2. Partiet är inte en underavdelning av en politisk sammanslutning.
3. En ansökan om registrering för val till riksdagen har dokumenterat stöd

av minst 1 500 personer som har rösträtt i hela landet, om inte partiet är re-
presenterat i riksdagen.

4. En ansökan om registrering för val till landstings- eller kommunfull-

mäktige har dokumenterat stöd av minst 100 respektive minst 50 personer
som har rösträtt i det landsting eller den kommun som ansökan gäller.

5. En ansökan om registrering för val till Europaparlamentet har doku-

menterat stöd av minst 1 500 personer som har rösträtt i hela landet, om inte
partiet är representerat i parlamentet.

6. Partibeteckningen kan inte antas bli förväxlad med en beteckning
– som redan är registrerad, eller
– som ett parti redan ansökt om att få registrerad, om beteckningarna

skulle komma att bli registrerade för samma val.

7. Partibeteckningen kan inte antas bli förväxlad med en beteckning som

tidigare gällt för samma slag av val men som avregistrerats för högst fem år
sedan på grund av namnbyte.

I 9 § finns bestämmelser om undantag från kravet i 6.

7 §

De som enligt 6 § 3–5 stöder en ansökan om registrering skall själva

skriva under en förklaring om stödet. De skall i förklaringen också ange sitt
personnummer och den kommun där de är folkbokförda.

För vilka val registreringen gäller

8 §

Om en partibeteckning registreras för val till riksdagen, gäller registre-

ringen också för val till landstings- och kommunfullmäktige i hela landet
samt för val till Europaparlamentet. Registreras en partibeteckning för val
till landstingsfullmäktige, gäller registreringen val i det landstinget och val
till kommunfullmäktige i de kommuner som ligger inom landstinget. Regist-
reras en partibeteckning för val till kommunfullmäktige i en kommun, gäller
registreringen val i den kommunen. Registreras en partibeteckning för val
till Europaparlamentet, gäller registreringen det valet.

9 §

Om ett parti som har registrerat en partibeteckning går med på det, kan

ett annat parti få samma beteckning registrerad

– för val till riksdagen även om beteckningen redan är registrerad för val

till landstings- eller kommunfullmäktige, eller

– för val till landstingsfullmäktige, även om partibeteckningen redan är

registrerad för val till kommunfullmäktige inom landstinget.

Detta gäller också om det första partiets ansökan ännu inte lett till regist-

rering, när det andra partiet lämnar in sin ansökan.

Ombud skall anmälas

10 §

Ett parti som fått sin partibeteckning registrerad skall anmäla ett om-

bud till den centrala valmyndigheten inom en månad efter det att registre-
ringen av partibeteckningen har kungjorts enligt 12 §.

De ombud som partierna har anmält är behöriga att lämna medgivande en-

ligt 9 §.

SFS 2002:68

När avregistreras partibeteckningar?

11 §

En registrerad partibeteckning skall tas bort ur registret om

1. partiet begär det,
2. partiet inte har anmält kandidater för två ordinarie val i följd till riksda-

gen, landstings- eller kommunfullmäktige eller till Europaparlamentet, eller

3. partiet inte har anmält ett ombud enligt 10 §.

Kungörelse av registrering och avregistrering

12 §

När en partibeteckning har registrerats eller tagits bort ur registret,

skall den centrala valmyndigheten kungöra detta i Post- och Inrikes Tid-
ningar.

Anmälan av kandidater

13 §

För att skydda sin beteckning vid val skall partier som registrerat par-

tibeteckning också anmäla samtliga sina kandidater. Anmälan skall göras
hos den centrala valmyndigheten. Om regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer föreskriver det får anmälan i stället göras hos länssty-
relsen. Lag (2002:68).

14 §

Anmälan av kandidater skall göras skriftligen av partiets ombud eller

av en person som ombudet utsett. Kandidaterna skall skriftligen förklara att
de gett partiet tillstånd att anmäla dem. Förklaringen skall skickas med an-
mälan.

15 §

För val till riksdagen skall partiet anmäla kandidater i en viss val-

krets. För val till landstingsfullmäktige skall partiet som kandidater anmäla
personer folkbokförda i landstinget och som kandidater för val till kommun-
fullmäktige personer folkbokförda i kommunen. För val till Europaparla-
mentet skall partiet anmäla kandidater för landet.

Försäkran av unionsmedborgare som önskar kandidera

16 §

Unionsmedborgare som inte samtidigt är svenska medborgare och

som önskar kandidera vid val till Europaparlamentet skall senast vid en tid
som den centrala valmyndigheten bestämmer enligt 19 §, lämna en försäk-
ran till den centrala valmyndigheten. I den skall de

– ange sin nationalitet och sin adress i Sverige,
– ange den valkrets eller det område i hemstaten där de senast var upp-

tagna i röstlängd, och

– försäkra att de inte kandiderar vid val till Europaparlamentet i någon an-

nan stat.

Till en sådan försäkran skall det fogas ett intyg av den behöriga myndig-

heten i hemstaten att valbarheten inte gått förlorad där eller att denna diskva-
lifikationsgrund inte finns såvitt myndigheten vet. En underrättelse om att en
unionsmedborgare har förklarat att han eller hon vill kandidera vid val till
Europaparlamentet skall sändas till valmyndigheten i den stat där personen
är medborgare. Lag (1999:128).

SFS 2002:68

Bristfällig anmälan av kandidater

17 §

Om en anmälan saknar uppgifter skall den myndighet som tagit emot

anmälan genast underrätta den som anmält kandidaterna. Om det är fråga om
en försäkran enligt 16 § skall den centrala valmyndigheten underrätta kandi-
daten själv. Detsamma skall gälla om en förklaring eller ett intyg som fogats
till en anmälan eller en försäkran saknar uppgifter. I underrättelsen skall det
anges när handlingen senast skall ha ändrats eller kompletterats. Ärendet
skall slutligt prövas av den centrala valmyndigheten så snart som möjligt ef-
ter denna tidpunkt.

18 §

Kandidaters namn skall anses som obefintliga i anmälan, om partiet

inte kan visa att det har fått kandidaternas tillstånd att anmäla dem.

En kandidat som inte visar upp ett intyg enligt 16 § andra stycket får inte

kandidera. Om en sådan kandidats namn anmäls till ett val skall kandidatens
namn anses obefintligt.

Tidpunkten för anmälan av kandidater

19 §

Den centrala valmyndigheten skall inför varje val

– bestämma när kandidaterna senast skall anmälas,
– kungöra denna tidpunkt i Post- och Inrikes Tidningar,
– underrätta varje parti som registrerat sin partibeteckning om tidpunkten,

och

– bestämma när försäkran enligt 16 § senast skall lämnas.

Listor över partier som anmält kandidater

20 §

Den centrala valmyndigheten skall upprätta listor över de partier som

registrerat partibeteckning och anmält kandidater. Sådana listor skall upprät-
tas för varje slag av val och för varje riksdagsvalkrets, varje landsting och
varje kommun eller, vid val till Europaparlamentet, landet som helhet.

Den centrala valmyndigheten skall på begäran tillhandahålla listor över

de partier som registrerat partibeteckning och anmält kandidater. Lag
(2002:68).

Överklagande

21 §

Den centrala valmyndighetens beslut i ärenden enligt detta kapitel får

överklagas hos Valprövningsnämnden.

6 kap. Valsedlar

Valsedlars utformning och innehåll

1 §

Den centrala valmyndigheten skall hålla till handa de valsedlar som

skall användas vid val.

2 §

Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till riksda-

gen skall användas gula, för val till landstingsfullmäktige blå och för val till

SFS 2002:68

kommunfullmäktige vita valsedlar. För val till Europaparlamentet skall an-
vändas vita valsedlar.

Den centrala valmyndigheten får förse valsedlar med en särskild beteck-

ning för att underlätta räkningen av dem.

3 §

På en valsedel skall det finnas en partibeteckning. En valsedel bör

dessutom innehålla

– namn på en eller flera kandidater,
– en valkretsbeteckning som visar för vilken valkrets valsedeln är avsedd,
– en valbeteckning som visar för vilket val valsedeln gäller, och
– uppgift om det parti som valsedeln gäller för har registrerat sin partibe-

teckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §.

4 §

På valsedlar som innehåller kandidatnamn bör varje kandidat identifie-

ras på ett sådant sätt att det klart framgår vem som avses.

Om en valsedel innehåller kandidatnamn skall det på valsedeln finnas ett

markerat utrymme intill varje namn där väljarna kan lämna en särskild per-
sonröst genom en markering.

Om en valsedel innehåller kandidatnamn, skall namnen förses med num-

mer och tas upp i nummerordning under varandra.

5 §

Om en väljare skriver till ett kandidatnamn på en valsedel för ett parti

som inte registrerat sin partibeteckning eller anmält kandidater enligt 5 kap.
13 §, skall väljaren anses ha lämnat en särskild personröst för namnet. Har
flera kandidatnamn skrivits till på en sådan valsedel, skall väljaren anses ha
lämnat en personröst för det första namnet.

Av 18 kap. 11 § tredje stycket framgår att strykningar av namn på valse-

del som upptar namn inte beaktas.

När någon inte samtyckt till att vara kandidat

6 §

Den som har angetts som kandidat på en valsedel som hålls till handa

vid ett val utan att ha samtyckt till det kan anmäla detta till länsstyrelsen.
Anmälan skall göras skriftligen.

Länsstyrelsen skall föra en förteckning över de anmälningar som kommer

in före valet.

Hur valsedlar skall beställas och hur de hålls till handa

7 §

Den centrala valmyndigheten förser på beställning varje parti med val-

sedlar till det antal partiet önskar.

En beställning från ett parti som registrerat sin partibeteckning och anmält

kandidater enligt 5 kap. 13 § levereras bara om beställningen gjorts av en
behörig företrädare för partiet, av partiets ombud eller av en person som om-
budet utsett.

Den centrala valmyndigheten tillhandahåller valsedlar med parti- och val-

beteckning (partivalsedlar) för att läggas ut i röstningslokal enligt 9 kap.
12 § eller medföras av lantbrevbärare enligt 14 kap. 7 § endast efter anmälan
av behörig företrädare för partiet eller av partiets ombud. Lag (2002:68).

SFS 2002:68

8 §

Staten svarar för kostnaden för valsedlar till ett antal som motsvarar tre

gånger antalet personer som har rösträtt i valkretsen för ett parti som deltar i
riksdagsvalet, om partiet vid detta val får eller vid något av de två senaste
riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet. Detta gäller
också ett parti som, utan att ha uppnått den angivna röstandelen, är eller ge-
nom valet blir representerat i riksdagen.

9 §

Staten svarar för kostnaden för valsedlar till ett antal som motsvarar tre

gånger antalet personer som har rösträtt i valet för ett parti som deltar i val
till landstings- eller kommunfullmäktige, om partiet är eller genom valet blir
representerat i fullmäktige.

10 §

Staten svarar för kostnaden för valsedlar till ett antal som motsvarar

tre gånger antalet personer som har rösträtt i valet för ett parti som deltar i
valet till Europaparlamentet, om partiet vid detta val får eller vid något av de
två senaste valen till Europaparlamentet har fått mer än 1 procent av rösterna
i hela landet.

11 §

Vid tillämpning av 8–10 §§ beräknas antalet personer som har röst-

rätt på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen
(2001:182) om behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens folk-
bokföringsverksamhet den 1 mars valåret. Lag (2002:68).

12 §

Den centrala valmyndigheten levererar bara valsedlar som beställaren

betalar i förskott, om

1. valsedlarna beställs av ett annat parti än som sägs i 8–10 §§,
2. valsedlarna beställs av någon annan än den som är behörig företrädare

för partiet, eller

3. valsedlar beställs till ett antal som överstiger vad som sägs i 8–10 §§.

13 §

Om ett parti har betalat valsedlarna i förskott och om partiet enligt 8–

10 §§ får rätt att vid valet få kostnadsfria valsedlar, skall förskottet betalas
tillbaka. Återbetalningen får motsvara högst vad staten skall svara för enligt
8–10 §§.

Beloppet betalas tillbaka till partiet oavsett vem som har betalat förskottet.

14 §

Den centrala valmyndigheten förser på beställning och utan särskild

ersättning valsedlarna med partibeteckning, kandidatnamn samt valkrets-
och valbeteckningar.

När skall valsedlar beställas?

15 §

Före ett val skall den centrala valmyndigheten bestämma den sista

dag då valsedlar skall ha beställts för att de skall kunna levereras 45 dagar
före valdagen. I särskilda fall får myndigheten bestämma en senare dag för
beställning och leverans.

7 Senaste lydelse 2001:208.

SFS 2002:68

Om en beställning kommer in senare än vad den centrala valmyndigheten

har bestämt, hålls valsedlar till handa bara om de kan levereras före valda-
gen och utan att leveransen av tidigare gjorda beställningar försenas.

Den centrala valmyndigheten skall före ett val också bestämma den

sista dag då anmälan enligt 6 kap. 7 § tredje stycket skall ha gjorts. Lag
(2002:68).

16 §

Den centrala valmyndigheten har rätt att få hjälp av länsstyrelsen i

ärenden enligt detta kapitel.

Överklagande

17 §

Den centrala valmyndighetens beslut i ärenden enligt detta kapitel får

överklagas hos Valprövningsnämnden.

7 kap. Röstlängder och röstkort

Vem som skall finnas i röstlängd

1 §

Röstlängderna för val till riksdagen skall innehålla uppgifter om alla

svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är eller har
varit folkbokförda i landet.

Svenska medborgare som inte har varit folkbokförda i landet någon gång

under de senaste 10 åren skall tas upp i en röstlängd bara om de senast 30 da-
gar före valdagen skriftligen anmäler sig. Den som gjort en sådan anmälan
skall tas upp i röstlängd i 10 år från dagen för anmälan.

Avges en röst från en person som inte tagits upp i en röstlängd men som i

övrigt uppfyller kraven för rösträtt, skall den avgivna rösten anses som en
anmälan enligt andra stycket. I fråga om anmälan finns också regler i 10 §.

2 §

Röstlängderna för val till landstings- och kommunfullmäktige skall

innehålla uppgifter om

– alla svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är

folkbokförda i landstinget respektive kommunen,

– unionsmedborgare samt medborgare i Island och Norge som fyller 18 år

senast på valdagen och som är folkbokförda i landstinget respektive kommu-
nen, och

– andra utlänningar som fyller 18 år senast på valdagen, som är folkbok-

förda i landstinget respektive kommunen och som har varit folkbokförda i
landet tre år i följd före valdagen.

3 §

Röstlängderna för val till Europaparlamentet skall innehålla uppgifter

– svenska medborgare som sägs i 1 §, och
– unionsmedborgare som fyller 18 år senast på valdagen, som är folkbok-

förda i landet och som enligt 5 § skriftligen hos länsstyrelsen anmält sin öns-
kan att tas upp i röstlängd. Lag (2002:68).

8 Senaste lydelse 1999:128.

SFS 2002:68

Vilka uppgifter en röstlängd grundar sig på

4 §

När det skall hållas val enligt denna lag skall den centrala valmyndig-

heten upprätta en röstlängd för varje valdistrikt. Det är uppgifterna i folk-
bokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personupp-
gifter i skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet och i fastighetsre-
gistret enligt lagen (2000:224) om fastighetsregister 30 dagar före valdagen
som skall ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna. Lag (2002:68).

Särskilt om röstlängd vid val till Europaparlamentet

5 §

Unionsmedborgare som vill utöva sin rösträtt vid val till Europapar-

lamentet skall senast 30 dagar före valdagen skriftligen hos länsstyrelsen an-
mäla sin önskan om att tas upp i röstlängd.

Den som gjort en sådan anmälan skall tas upp i en röstlängd till dess han

eller hon stryks från den på egen begäran eller villkoren för rösträtt inte
längre är uppfyllda.

I sin anmälan skall unionsmedborgare i en skriftlig försäkran
– ange sin nationalitet och adress i Sverige,
– ange den valkrets eller det område i hemstaten där de senast var upp-

tagna i röstlängd, och

– försäkra att de inte kommer att rösta i en annan medlemsstat.
Beslut med anledning av anmälningar meddelas när röstlängden upprät-

tas. Underrättelse om ett sådant beslut skall sändas till valmyndigheten i den
stat där väljaren är medborgare. Lag (2002:68).

I vilken röstlängd skall de som har rösträtt finnas?

6 §

Uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om

behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens folkbokföringsverk-
samhet skall ligga till grund för beslut om vilken röstlängd väljare som
anges i 1–3 §§ skall finnas i. De skall tas upp i röstlängden för det valdistrikt
inom vilket de är folkbokförda 30 dagar före valdagen. De som då inte är
folkbokförda i landet skall tas upp i röstlängden i det valdistrikt inom vilket
de senast var folkbokförda. Finns det inte någon uppgift om folkbokföring
så att de kan hänföras till visst valdistrikt men finns det en uppgift om i vil-
ken kommun som de senast varit folkbokförda, bestämmer länsstyrelsen i
vilken röstlängd de skall tas upp. Lag (2002:68).

Röstkort

7 §

För var och en som finns i en röstlängd skall den centrala valmyndig-

heten upprätta ett röstkort. För val som hålls samtidigt skall det upprättas ett
gemensamt röstkort. För väljare som inte har någon känd adress skall det
upprättas röstkort bara om de begär det.

Ett röstkort skall innehålla uppgift om
– väljarens namn och nummer i röstlängden, och

9 Senaste lydelse 2001:208.

10 Senaste lydelse 1999:128.

11 Senaste lydelse 2001:208.

SFS 2002:68

– vilka val som väljaren får delta i.
Röstkortet bör också innehålla annan information om valet. Lag

(2002:68).

8 §

Röstkorten skall skickas ut så snart som möjligt, dock senast i så god

tid att de kan beräknas vara väljare som är folkbokförda i landet till handa
senast 18 dagar före valdagen.

9 §

Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har fått något röstkort

skall få ett duplettröstkort om de begär det.

Duplettröstkort tillhandahålls av den centrala valmyndigheten, länsstyrel-

sen, en utlandsmyndighet eller kommunen. De som vill ha ett duplettröstkort
skall lämna uppgift om namn och personnummer. Lag (2002:68).

Anmälan om adress

10 §

En anmälan om adress från svenska medborgare som inte är folkbok-

förda i landet skall anses också som en anmälan om att tas upp i röstlängd,
om anmälan görs skriftligen till en skattemyndighet.

Rättelse av uppgifter i en röstlängd

11 §

De som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem

skall senast tolv dagar före valdagen skriftligen begära att uppgifterna rättas.
Detta gäller också dem som anser sig vara felaktigt uteslutna ur röstlängden.
Det som hänt senare än 30 dagar före valdagen får inte ligga till grund för
rättelse enligt denna paragraf.

Frågor om rättelse skall prövas av länsstyrelsen. Lag (2002:68).

12 §

Får den centrala valmyndigheten från en myndighet i någon annan

medlemsstat meddelande om att en person som har rösträtt och som finns
upptagen i röstlängd här i landet, är upptagen i röstlängd i annat land eller
redan avgett en röst i val till Europaparlamentet, skall den centrala valmyn-
digheten genast rätta röstlängden om inte röstkort redan skickats ut till välja-
ren.

Om en röst lämnas av en svensk medborgare som inte är folkbokförd i

landet och som inte finns upptagen i röstlängden skall den centrala valmyn-
digheten genast rätta röstlängden om rösten kommit in till myndigheten se-
nast klockan 12.00 dagen före valdagen. Lag (2002:68).

13 §

När samtliga beslut om rättelser förts in i en röstlängd skall den så

snart som möjligt sändas till den kommun där valdistriktet ligger.

Har ett beslut om rättelse inte hunnit föras in i röstlängden innan den sänts

till kommunen får den centrala valmyndigheten eller länsstyrelsen uppdra åt
valnämnden i kommunen att ombesörja att rättelsen förs in. Lag (2002:68).

Överklagande

14 §

Den centrala valmyndighetens eller länsstyrelsens beslut i ett ärende

om rättelse får överklagas hos Valprövningsnämnden.

SFS 2002:68

Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in till den myndighet som

meddelat beslutet (beslutsmyndigheten) senast onsdagen före valdagen.
Skrivelsen skall genast överlämnas till Valprövningsnämnden.

Om skrivelsen med överklagandet kommit in till Valprövningsnämnden

inom överklagandetiden, skall överklagandet tas upp till prövning även om
inte skrivelsen kommit till beslutsmyndigheten i tid.

Det är Valprövningsnämnden som skall avgöra om en skrivelse med ett

överklagande har kommit i rätt tid.

Beslutsmyndigheten skall genast till Valprövningsnämnden ge in yttrande

över överklagandet. Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen
(1986:223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas. Lag (2002:68).

8 kap. Kuvert

1 §

För val skall det finnas

– valkuvert,
– ytterkuvert för budröst, och
– fönsterkuvert.
Kuverten hålls till handa bara genom den centrala valmyndigheten.

2 §

Valkuvert skall vara utformade på ett sådant sätt att färgen på den val-

sedel som väljaren lagt i kuvertet kan ses utan att valhemligheten avslöjas.

3 §

Valkuvert och ytterkuvert för budröst skall i god tid före valet finnas

– hos valnämnder,
– på de postkontor där röstning skall anordnas,
– hos den som ansvarar för den särskilda röstmottagningen i varje kom-

mun, och

– hos de utlandsmyndigheter som skall anordna röstmottagning.
Sådana kuvert skall också finnas hos Posten Aktiebolags lantbrevbärare

som skall ta hand om ytterkuvert för budröst och hos de personer som av
valnämnden fått i uppdrag att hålla till handa valkuvert och ytterkuvert.

Fönsterkuvert för röstning på postkontor, på särskilda röstmottagnings-

ställen inom landet och på sådana röstmottagningsställen som inrättas av en
utlandsmyndighet skall i god tid före valet finnas hos respektive röstmotta-
gare.

4 §

Ett parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än

1 procent av rösterna i hela landet skall vid riksdagsval, landstings- och
kommunfullmäktigval på begäran få valkuvert och ytterkuvert för budröst
utan kostnad.

Ett parti som vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet har

fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet skall vid sådant val på begäran
få valkuvert och ytterkuvert för budröst utan kostnad.

9 kap. Allmänt om röstning

Röstmottagning och röstning

1 §

All röstmottagning skall vara offentlig.

SFS 2002:68

2 §

För att avge sin röst skall väljarna för varje slag av val ta en valsedel

för det parti de vill rösta på. Om de vill avge en särskild personröst skall de
göra en markering för den kandidat som de helst vill se vald. Därefter skall
väljarna själva lägga in den valsedel de valt i ett valkuvert för varje slag av
val.

Väljare som på grund av ett fysiskt funktionshinder inte kan göra i ord-

ning eller lämna sin röst på föreskrivet sätt får anlita någon som hjälper dem
vid röstningen.

Röstningslokaler

3 §

Röstning kan anordnas i följande röstningslokaler:

1. vallokaler,
2. Posten Aktiebolags postkontor inom landet,
3. särskilda röstmottagningsställen inom landet, och
4. röstmottagningsställen som utlandsmyndigheter har inrättat.

4 §

Kommunen skall se till att det finns lämpliga lokaler som kan använ-

das som vallokaler och som i fråga om lokalisering och öppethållande ger
väljarna goda möjligheter att rösta.

Kommunen får som vallokal använda en lokal som inte är tillgänglig för

fysiskt funktionshindrade väljare endast om kommunen inte kan använda en
lokal som är tillgänglig för dem. Om kommunen avser att använda en lokal
som inte uppfyller kravet på tillgänglighet, skall kommunen samråda med
länsstyrelsen innan den beslutar i saken. Kommunen skall ange varför den
gjort bedömningen att någon annan lokal inte kan användas i stället. Lag
(2002:68).

5 §

På valdagen skall väljarna rösta i vallokalen i det valdistrikt där de

finns i röstlängden. Väljare som vistas utomlands eller av någon annan an-
ledning inte kan rösta på valdagen i sin vallokal kan rösta i en annan röst-
ningslokal som sägs i 3 § 2–4.

Väljare får rösta genom bud eller lantbrevbärare enligt vad som anges i

14 kap.

Väljare får brevrösta bara enligt lagen (1997:159) om brevröstning i vissa

fall.

Röstkort vid röstningen

6 §

Väljare som röstar i sin vallokal bör ha med sig sitt röstkort.

För att få rösta på ett postkontor eller ett särskilt röstmottagningsställe

inom landet måste väljare ha med sig sitt röstkort och lämna det till röstmot-
tagaren om inte röstkortet på annat sätt är tillgängligt för röstmottagaren.

Om de som vill rösta hos en utlandsmyndighet inte har något röstkort

skall röstmottagaren fylla i ett adresskort för dem. Lag (2002:68).

SFS 2002:68

Valhemligheten

7 §

Väljarnas valhemlighet skall skyddas. I varje röstningslokal skall det

finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna utan insyn
kan lägga in sina valsedlar i valkuvert.

Utrustning i röstningslokalen

8 §

För varje slag av val som hålls i en vallokal skall det finnas en valurna.

9 §

I varje vallokal skall finnas den röstlängd som upprättats för valdistrik-

tet.

10 §

I varje röstningslokal skall det finnas ett exemplar av denna lag.

11 §

Har upphävts genom lag (2002:68).

12 §

I anslutning till varje röstningslokal skall det ordnas en lämplig plats

där valsedlar kan läggas ut. Om detta inte är möjligt får en sådan plats i stäl-
let ordnas inne i lokalen. På denna plats skall väljarna för det val som avses
ha tillgång till

– valsedlar för val till riksdagen samt landstings- och kommunfull-mäk-

tige med parti- och valbeteckning (partivalsedlar) för varje parti som vid nå-
got av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i
hela landet, under förutsättning att partiet har gjort en anmälan enligt 6 kap.
7 § tredje stycket,

– valsedlar för val till Europaparlamentet med parti- och valbeteckning

(partivalsedlar) för varje parti som vid något av de två senaste valen har fått
mer än 1 procent av rösterna i hela landet eller valsedlar med kandidatnamn
(namnvalsedlar) om partiet deltar med endast en valsedel, under förutsätt-
ning att partiet har gjort en anmälan enligt 6 kap. 7 § tredje stycket, och

– blanka valsedlar.
Valförrättarna och röstmottagarna skall se till att valsedlar enligt första

stycket finns utlagda.

De partier som deltar i valen skall också kunna lägga ut sina valsedlar på

denna plats. På röstmottagningsställen som inrättas av utlandsmyndigheter
får partierna bara lägga ut partivalsedlar. Lag (2002:68).

13 §

Vid val skall kuvert som sägs i 8 kap. finnas i varje röstningslokal i

den mån de krävs för röstning i lokalen.

Ordning i röstningslokalen

14 §

I en röstningslokal eller i ett utrymme intill lokalen får det inte hållas

tal. Där får inte heller delas ut eller sättas upp tryckta eller skrivna upprop
till väljarna. Där får inte heller spelas upp sådana upprop.

15 §

Valförrättarna eller röstmottagarna skall ansvara för ordningen i röst-

ningslokalen. Den som finns i röstningslokalen eller i ett utrymme intill lo-
kalen skall rätta sig efter de regler som valförrättaren eller röstmottagaren

SFS 2002:68

meddelar för att röstningen skall kunna genomföras. Blir det sådan oordning
att den inte kan avstyras har valförrättaren eller röstmottagaren rätt att av-
bryta röstningen.

16 §

Om röstningen i en vallokal avbryts skall varje valurna och röstläng-

den förseglas och förvaras på ett säkert sätt. När röstningen skall fortsätta,
skall valförrättaren visa dem som är närvarande att förseglingarna inte har
öppnats.

Avbryts röstningen på ett postkontor, på ett särskilt röstmottagningsställe

inom landet eller hos en utlandsmyndighet skall de kuvert som tagits emot
förvaras på ett säkert sätt under avbrottet.

Valförrättning och röstmottagning skall dokumenteras

17 §

Valförrättarna skall föra protokoll över valförrättningen i vallokalen.

Röstmottagare på postkontor, vid särskilda röstmottagningsställen inom lan-
det eller hos en utlandsmyndighet skall fortlöpande föra anteckningar över
röstningen.

Protokoll och anteckningar skall föras på blanketter som fastställts av den

centrala valmyndigheten.

10 kap. Röstning i vallokal

När får röstning pågå i en vallokal?

1 §

En vallokal skall vid val till riksdagen och vid val till landstings- och

kommunfullmäktige hållas öppen för röstning mellan klockan 8.00 och
20.00 samt vid val till Europaparlamentet mellan klockan 8.00 och 21.00.
Om väljarna i distriktet ändå får tillräckligt bra möjligheter att rösta, får val-
nämnden bestämma att vallokalen i ett visst valdistrikt skall vara öppen för
röstning under kortare tid. Lag (2002:68).

2 §

När vallokalen har öppnats för röstning, skall den av valförrättarna

som är ordförande visa dem som är närvarande att varje valurna är tom. Se-
dan får röstningen börja.

3 §

Väljare som finns i vallokalen eller på en plats som de har anvisats in-

till lokalen, när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle att rösta.

Röstningen skall förklaras avslutad, när tiden för röstning i vallokalen har

gått ut och de som är närvarande har fått tillfälle att rösta.

Hur röstning i vallokal går till

4 §

I vallokalen skall valförrättarna ge väljarna ett valkuvert för varje slag

av val som de vill delta i och hänvisa dem till en ledig valskärm. Där skall de
avge sin röst och lägga en valsedel för varje slag av val i ett valkuvert utan
att vika valsedeln.

12 Senaste lydelse 1999:129.

SFS 2002:68

När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten till val-

förrättaren.

5 §

Valförrättarna får begära att väljaren uppger sitt fullständiga namn och

sin födelsetid.

6 §

Innan något valkuvert tas emot skall valförrättaren kontrollera att väl-

jaren

– enligt röstlängden har rösträtt i det val som väljaren vill delta i, och
– inte redan har röstat i valet.
Valförrättaren skall också kontrollera att
– väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val,
– det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och
– varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

7 §

En valförrättare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de

krav som ställs i 6 §.

Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får

valförrättaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall samtliga
kuvert för det valet lämnas tillbaka.

8 §

Uppfylls de krav som ställs i 6 och 7 §§ skall valförrättaren ta emot

väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga det i valurnan för det val valse-
deln gäller och markera i röstlängden att väljaren röstat.

Om en vallokal inte är tillgänglig för en fysiskt funktionshindrad väljare,

får valförrättaren trots vad som sägs i första stycket ta emot väljarens valku-
vert utanför vallokalen om det kan ske under betryggande former. Lag
(2002:68).

När en röst skall lämnas genom bud

9 §

Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.

10 §

Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall valförrättaren kontrol-

lera att väljaren

– enligt röstlängden har rösträtt i ett val,
– inte redan har röstat i valet,
– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren

själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i budets och vitt-
nets närvaro och att väljaren på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög
ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan
röstningslokal, och

– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad

som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.

Valförrättaren skall också kontrollera att
– ytterkuvertet är igenklistrat,
– budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har

skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet
i försäkran inte är riktigt,

SFS 2002:68

– budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn,

sambos barn, fader, moder eller syskon, eller är en person som yrkesmässigt
eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller
på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,

– vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos

barn,

– budet inte är vittne,
– budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuver-

tet, och

– budet och vittnet har fyllt 18 år.

11 §

Uppfylls de krav som ställs i 10 § skall valförrättaren öppna ytterku-

vertet för budröst och kontrollera att

– ytterkuvertet innehåller valkuvert,
– väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val,
– det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och
– varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

12 §

En valförrättare får inte ta emot ett ytterkuvert för budröst som inte

uppfyller de krav som ställs i 10 och 11 §§.

Har väljaren gjort i ordning mer än ett valkuvert för något val får valför-

rättaren inte ta emot något av dem.

13 §

Uppfylls de krav som ställs i 10–12 §§ skall valförrättaren ta emot

väljarens valkuvert, i budets närvaro lägga det i valurnan för det val valse-
deln gäller och markera i röstlängden att väljaren röstat.

14 §

Ett valkuvert som lämnats i ett ytterkuvert för budröst men som inte

tas emot skall innan det lämnas tillbaka till budet läggas in i ett särskilt ku-
vert. Detta kuvert skall klistras igen.

15 §

Ytterkuvert för budröst som har öppnats av valförrättare enligt 11 §

skall tas om hand av valförrättarna och överlämnas till valnämnden. Nämn-
den skall förvara det under valperioden.

Valskjutsar

16 §

Kommunen bör ordna valskjutsar på valdagen för väljare som bor av-

lägset eller isolerat och för vilka det blir dyrt eller tar lång tid att ta sig till
vallokalen.

11 kap. Röstning på postkontor

På vilka postkontor skall röstning anordnas?

1 §

När val skall hållas skall den centrala valmyndigheten efter samråd

med Posten Aktiebolag bestämma på vilka postkontor röstmottagning skall
anordnas. Vid val till riksdagen och vid ordinarie val till landstings- eller
kommunfullmäktige skall röstmottagning alltid anordnas på minst ett post-
kontor i varje kommun.

SFS 2002:68

Under vilken period får man poströsta?

2 §

På de postkontor där röstmottagning anordnas skall det vid ordinarie

val till riksdagen, vid ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige
samt vid val till Europaparlamentet vara möjligt att rösta från och med den
artonde dagen före valdagen till och med valdagen. Vid andra val skall det
vara möjligt att rösta på dessa postkontor från och med den tionde dagen
före valdagen till och med valdagen.

När skall postkontor hålla öppet för röstning?

3 §

På ett postkontor där röstmottagning anordnas före valdagen skall det

vara möjligt att rösta under hela den tid då postkontoret är öppet för allmän-
heten.

På förslag av Posten Aktiebolag får den centrala valmyndigheten för ett

visst postkontor begränsa denna tid. Det skall dock alltid vara möjligt att
rösta under minst en timme varje dag då ett sådant postkontor är öppet för
allmänheten.

4 §

På valdagen skall de postkontor där röstmottagning anordnas vara

öppna för röstning under minst en timme före klockan 11.00 och minst en
timme efter klockan 15.00.

Vid omval till landstings- och kommunfullmäktige får den centrala val-

myndigheten bestämma att det inte skall anordnas någon röstmottagning på
postkontor på valdagen.

Vem utser röstmottagare på postkontor?

5 §

Posten Aktiebolag skall utse röstmottagarna på postkontor.

Möjlighet att rösta efter utsatt tid

6 §

Väljare som finns i postkontoret eller på en plats som de har anvisats

intill kontoret, när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle att rösta.

Hur röstning på postkontor går till

7 §

Väljarna skall för varje slag av val de vill delta i få ett valkuvert. Där-

efter skall de bakom en ledig valskärm avge sin röst och lägga en valsedel
för varje slag av val i ett valkuvert utan att vika valsedeln.

När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten och sitt

röstkort till röstmottagaren. Lag (2002:68).

8 §

Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig. Om

de inte gör det får de inte rösta.

9 §

Om det hålls flera slag av val samtidigt, skall väljare som röstar på ett

postkontor rösta samtidigt i alla de val som de vill delta i.

SFS 2002:68

10 §

Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren kontrollera att

väljaren

– enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i det val som väljaren vill delta i,

och

– bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val.
Röstmottagaren skall också kontrollera att
– det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och
– varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

11 §

En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de

krav som ställs i 10 §.

Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får

röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall samtliga
kuvert för det valet lämnas tillbaka.

12 §

Uppfylls de krav som ställs i 10 och 11 §§ skall röstmottagaren ta

emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga in valkuverten och välja-
rens röstkort i ett fönsterkuvert och klistra igen det.

När en röst skall lämnas genom bud eller lantbrevbärare

13 §

Bestämmelser om röstning genom bud eller lantbrevbärare finns i

14 kap.

14 §

Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot från ett bud skall röstmotta-

garen kontrollera att väljaren

– enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val,
– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren

– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad

som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.

Röstmottagaren skall också kontrollera att
– ytterkuvertet är igenklistrat,
– budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har

skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet
i försäkran inte är riktigt,

– budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn,

– vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos

barn,

– budet inte är vittne,
– budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuver-

tet, och

– budet och vittnet har fyllt 18 år.

SFS 2002:68

15 §

Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot från en lantbrevbärare skall

röstmottagaren kontrollera att väljaren

– enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val,
– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren

själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i vittnets närvaro,
och

– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad

som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.

Röstmottagaren skall också kontrollera att
– ytterkuvertet är igenklistrat,
– vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit

under försäkran,

– lantbrevbäraren intygat på ytterkuvertet att väljaren själv lämnat ytter-

kuvertet,

– vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos

barn,

– lantbrevbäraren inte är vittne, och
– vittnet har fyllt 18 år.

16 §

Ett bud eller en lantbrevbärare som inte är känd för röstmottagaren

skall legitimera sig.

17 §

En röstmottagare får inte ta emot ett ytterkuvert för budröst, om inte

de krav som ställs i 14–16 §§ är uppfyllda.

18 §

Uppfylls de krav som ställs i 14–16 §§ skall röstmottagaren ta emot

ytterkuvertet, i budets eller lantbrevbärarens närvaro lägga in det i ett föns-
terkuvert tillsammans med väljarens röstkort och klistra igen kuvertet.

19 §

Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av röstmottagaren skall

lämnas tillbaka till budet eller lantbrevbäraren. Ett ytterkuvert som lämnats
genom en lantbrevbärare men som inte tas emot av röstmottagaren skall
lämnas tillbaka till väljaren av lantbrevbäraren.

Vad röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten

20 §

Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som gjorts i ord-

ning och på en särskild förteckning anteckna varje väljares namn och den
valnämnd som varje fönsterkuvert skall skickas till. På fönsterkuvertet skall
röstmottagaren anteckna det värdepostnummer som finns i förteckningen.

21 §

Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten till valnämnden i den

kommun där väljaren finns i röstlängden. Skickas kuverten med post skall
de ordnas som värdepost.

SFS 2002:68

12 kap. Röstning vid särskilt röstmottagningsställe

Var kan särskild röstmottagning anordnas?

1 §

Den centrala valmyndigheten får bestämma att särskild röstmottagning

skall anordnas vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalter eller lik-
nande vårdinrättningar eller vårdanstalter.

2 §

Den centrala valmyndigheten får bestämma att särskild röstmottagning

skall anordnas på annan plats än som sägs i 1 §.

3 §

Den centrala valmyndigheten får uppdra åt någon annan att bestämma

om särskild röstmottagning.

4 §

Den centrala valmyndigheten skall samråda med valnämnden innan

den bestämmer var särskild röstmottagning skall anordnas. Inför beslut en-
ligt 1 § skall myndigheten samråda också med vårdinrättningens eller vård-
anstaltens ledning om var och när särskild röstmottagning skall anordnas.
Inför beslut enligt 2 § skall myndigheten samråda också med länsstyrelsen
om var särskild röstmottagning skall anordnas. Vad som nu sagts skall också
gälla för den som enligt 3 § skall bestämma om särskild röstmottagning.

När får särskild röstmottagning anordnas?

5 §

Särskild röstmottagning vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsan-

stalter eller liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter får anordnas från
och med den sjunde dagen före valdagen till och med valdagen.

Särskild röstmottagning enligt 2 § får anordnas bara på valdagen. Ett så-

dant röstmottagningsställe skall vara öppet under minst två timmar. Öppet-
hållandet bör pågå minst en timme före klockan 11.00 och minst en timme
efter klockan 15.00.

Vem utser röstmottagare på ett särskilt röstmottagningsställe?

6 §

Den centrala valmyndigheten skall utse röstmottagarna på de särskilda

röstmottagningsställena. Myndigheten får uppdra åt valnämnden eller någon
annan att utse röstmottagare.

Möjlighet att rösta efter utsatt tid

7 §

Väljare som finns i ett särskilt röstmottagningsställe eller på en plats

som de har anvisats intill röstmottagningsstället, när tiden för röstning går
ut, skall få tillfälle att rösta.

Hur särskild röstmottagning går till

8 §

Väljarna skall visa sitt röstkort för röstmottagaren, som skall ge dem

ett valkuvert för varje slag av val de vill delta i och hänvisa dem till en ledig
valskärm. Där skall de avge sin röst och lägga en valsedel för varje val i ett
valkuvert utan att vika valsedeln.

SFS 2002:68

När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten och sitt

röstkort till röstmottagaren.

9 §

Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig. Om

de inte gör det får de inte rösta.

10 §

Om det hålls flera slag av val samtidigt, skall väljare som röstar på ett

särskilt röstmottagningsställe rösta samtidigt i alla de val som de vill delta i.

11 §

Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren kontrollera att

väljaren

– enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i det val som väljaren vill delta i,

och

12 §

En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de

krav som ställs i 11 §.

Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får

röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall samtliga
kuvert för det valet lämnas tillbaka.

13 §

Uppfylls de krav som ställs i 11 och 12 §§ skall röstmottagaren ta

emot väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga in valkuverten och välja-
rens röstkort i ett fönsterkuvert och klistra igen det.

När en röst skall lämnas genom bud

14 §

Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.

15 §

Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall röstmottagaren kon-

trollera att väljaren

– enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val,
– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren

– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad

som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.

Röstmottagaren skall också kontrollera att
– ytterkuvertet är igenklistrat,
– budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har

skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet
i försäkran inte är riktigt,

– budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn,

sambos barn, fader, moder eller syskon, eller är en person som yrkesmässigt

SFS 2002:68

eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller
på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,

– vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos

barn,

– budet inte är vittne,
– budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuver-

tet, och

– budet och vittnet har fyllt 18 år.

16 §

Ett bud som inte är känt för röstmottagaren skall legitimera sig.

17 §

En röstmottagare får inte ta emot ett ytterkuvert för budröst, om inte

de krav som ställs i 15 och 16 §§ är uppfyllda.

18 §

Uppfylls de krav som ställs i 15 och 16 §§ skall röstmottagaren ta

emot ytterkuvertet, i budets närvaro lägga in det i ett fönsterkuvert tillsam-
mans med väljarens röstkort och klistra igen kuvertet.

19 §

Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av röstmottagaren skall

lämnas tillbaka till budet.

Vad röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten

20 §

Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som gjorts i ord-

ning och på en särskild förteckning anteckna varje väljares namn och den
valnämnd eller det valdistrikt som varje fönsterkuvert skall skickas till. På
fönsterkuvertet skall röstmottagaren anteckna det nummer som finns i för-
teckningen. Lag (2002:68).

21 §

Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten till valnämnden i den

kommun där väljaren finns i röstlängden. Skickas kuverten med post skall
de ordnas som värdepost.

Röstmottagaren vid ett sådant röstmottagningsställe som inrättats med

stöd av 2 § får i stället skicka kuverten till valförrättarna i valdistriktet om
kuverten kan beräknas vara hos valförrättarna innan tiden för röstning i val-
lokalen går ut.

Innan fönsterkuverten skickas till vallokalen skall de läggas i särskilda

omslag som förseglas. På varje omslag skall det antecknas hur många föns-
terkuvert som omslaget innehåller. Lag (2002:68).

13 kap. Röstning hos utlandsmyndighet

Röstning kan anordnas hos utlandsmyndigheter

1 §

När val skall hållas skall den centrala valmyndigheten, efter samråd

med Utrikesdepartementet, bestämma hos vilka svenska utlandsmyndigheter
som röstmottagning skall anordnas. Vid omval till riksdagen och till lands-
tings- eller kommunfullmäktige får den centrala valmyndigheten bestämma
att röstning inte skall anordnas hos utlandsmyndigheter.

SFS 2002:68

Under vilken period får man rösta hos utlandsmyndigheter?

2 §

Vid ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och

kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet får röstmottagningen
hos en utlandsmyndighet börja tidigast den tjugofjärde dagen före valdagen.
Vid andra val får röstmottagningen börja tidigast den tjugonde dagen före
valdagen.

Röstmottagningen får pågå så länge att de valkuvert som myndigheten har

tagit emot kan vara hos den centrala valmyndigheten senast klockan 12.00
dagen före valdagen.

3 §

Utlandsmyndighetens chef skall bestämma när och var röstmottag-

ningen skall anordnas. Beslutet skall kungöras.

Vem är röstmottagare hos en utlandsmyndighet?

4 §

Utlandsmyndighetens chef, eller den person som myndighetens chef

utser, skall vara röstmottagare.

Möjlighet att rösta efter utsatt tid

5 §

Väljare som finns i ett röstmottagningsställe som anordnats av en ut-

landsmyndighet eller på en plats som de har anvisats intill röstmottagnings-
stället, när tiden för röstning går ut, skall få tillfälle att rösta.

Hur röstning hos en utlandsmyndighet går till

6 §

Röstmottagaren skall ge väljarna ett valkuvert för varje slag av val som

de vill delta i och hänvisa dem till en ledig valskärm. Där skall de avge sin
röst och lägga en valsedel för varje slag av val i ett valkuvert utan att vika
valsedeln.

När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten och sitt

röstkort till röstmottagaren. Röstmottagaren skall för de väljare som inte har
något röstkort med ledning av de uppgifter väljarna lämnar fylla i ett särskilt
adresskort.

7 §

Väljare som inte är kända för röstmottagaren skall legitimera sig. Om

de inte gör det får de inte rösta.

8 §

Om det hålls flera val samtidigt, skall väljare som röstar på ett röstmot-

tagningsställe som anordnas av en utlandsmyndighet rösta samtidigt i alla de
val som de vill delta i.

9 §

Innan något valkuvert tas emot skall röstmottagaren kontrollera att väl-

jaren

– bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val.

Röstmottagaren skall också kontrollera att

– det inte finns någon obehörig märkning på något kuvert, och
– varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

SFS 2002:68

10 §

En röstmottagare får inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de

krav som ställs i 9 §.

Om en väljare vill lämna fler än ett valkuvert för ett och samma val, får

röstmottagaren ta emot bara ett av dessa. På väljarens begäran skall samtliga
kuvert för det valet lämnas tillbaka.

11 §

Uppfylls de krav som ställs i 9 och 10 §§ skall röstmottagaren ta emot

väljarens valkuvert, i väljarens närvaro lägga in valkuverten och väljarens
röstkort eller adresskort i ett fönsterkuvert och klistra igen det.

När en röst skall lämnas genom bud

12 §

Bestämmelser om röstning genom bud finns i 14 kap.

13 §

Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall röstmottagaren kon-

trollera att väljaren

– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren

– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad

som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.

Röstmottagaren skall också kontrollera att
– ytterkuvertet är igenklistrat,
– budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har

skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet
i försäkran inte är riktigt,

– budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn,

– vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos

barn,

– budet inte är vittne,
– budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuver-

tet, och

– budet och vittnet har fyllt 18 år.

14 §

Ett bud som inte är känt för röstmottagaren skall legitimera sig.

15 §

Om budet inte kan visa upp väljarens röstkort, skall röstmottagaren

med ledning av giltig legitimation för väljaren och de uppgifter om väljaren
som budet kan lämna fylla i ett adresskort för väljaren.

16 §

En röstmottagare får inte ta emot ytterkuvert för budröst, om inte de

krav som ställs i 13–15 §§ är uppfyllda.

SFS 2002:68

17 §

Uppfylls de krav som ställs i 13–15 §§ skall röstmottagaren ta emot

ytterkuvertet, i budets närvaro lägga in det i ett fönsterkuvert tillsammans
med väljarens röstkort eller adresskort och klistra igen kuvertet.

18 §

Ett ytterkuvert för budröst som inte tas emot av röstmottagaren skall

lämnas tillbaka till budet.

Vad röstmottagaren skall göra med fönsterkuverten

19 §

Röstmottagaren skall ta hand om de fönsterkuvert som gjorts i ord-

ning och på en särskild förteckning anteckna varje väljares namn. På fönster-
kuvertet skall röstmottagaren anteckna det nummer som finns i förteck-
ningen.

20 §

Röstmottagaren skall skicka fönsterkuverten och den förteckning som

sägs i 19 § till den centrala valmyndigheten. Skickas kuverten och förteck-
ningen med post skall de ordnas som värdepost.

När utlandsrösterna kommer till den centrala valmyndigheten

21 §

Den centrala valmyndigheten skall allteftersom fönsterkuverten kom-

mer in från utlandsmyndigheterna fortlöpande anteckna hur många fönster-
kuvert som kommer in till myndigheten och därefter skicka fönsterkuverten
till valnämnden i den kommun där väljaren finns i röstlängden. Skickas ku-
verten med post skall de ordnas som värdepost.

Om en väljare inte finns i röstlängden eller om det inte är möjligt att ut-

reda var väljaren finns i röstlängd därför att personnummer saknas eller är
ofullständigt skall den centrala valmyndigheten behålla fönsterkuvertet. De
fönsterkuvert som behålls av myndigheten skall förvaras på ett säkert sätt till
dess valet vinner laga kraft.

14 kap. Röstning genom bud eller lantbrevbärare

Förutsättningar för röstning genom bud eller lantbrevbärare

1 §

Väljare får lämna sin valsedel genom bud enligt 2–6 §§ eller genom

Posten Aktiebolags lantbrevbärare enligt 7–9 §§. Om en röst lämnas genom
ett bud eller genom en lantbrevbärare skall den lämnas i ett ytterkuvert för
budröst.

Budröstning

2 §

Väljare som är sjuka, funktionshindrade eller gamla och därför inte

kan komma personligen till sin vallokal eller någon annan röstningslokal får
lämna sin valsedel genom bud.

Vad som sägs i första stycket gäller också väljare som
1. är intagna i häkte, eller
2. är intagna i kriminalvårdsanstalt och av säkerhetsskäl inte kan rösta i

samma röstningslokal som andra intagna på anstalten. Lag (2002:68).

SFS 2002:68

Vem kan vara bud?

3 §

Bud får vara väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sam-

bos barn, fader, moder eller syskon. Bud får också den vara som yrkesmäs-
sigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård eller på ett annat sätt
brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter.

Den som anlitas som bud skall ha fyllt 18 år. Lag (2002:68).

Hur röstning genom bud går till

4 §

Väljare som vill rösta genom bud skall

– för varje slag av val avge sin röst och själv lägga en valsedel i ett valku-

vert,

– i budets och ett vittnes närvaro lägga de valkuvert som gjorts i ordning i

ett ytterkuvert för budröst,

– klistra igen ytterkuvertet,
– försäkra på heder och samvete att de gjort i ordning valkuvert och ytter-

kuvertet på detta sätt och att de på grund av funktionshinder, sjukdom eller
hög ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller annan
röstningslokal,

– intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet

enligt 11 §, och

– skriva denna försäkran och detta intyg på ytterkuvertet.
På ytterkuvertet skall budet och vittnet skriftligen intyga att väljaren själv

har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att inne-
hållet i försäkran inte är riktigt.

Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn

får inte vara vittne. Detsamma gäller väljarens sambo eller sambons barn.

5 §

Budet skall skriva sitt namn, sitt personnummer och sin adress på yt-

terkuvertet.

Var skall budet lämna rösten?

6 §

Budet skall lämna ytterkuvertet för budröst i väljarens vallokal. Bud-

rösten får också lämnas på ett postkontor, ett särskilt röstmottagningsställe
eller ett röstmottagningsställe som anordnas av en utlandsmyndighet.

Röstning genom lantbrevbärare

7 §

Väljare som betjänas av Posten Aktiebolags lantbrevbärare får lämna

sina röster genom lantbrevbäraren, om röstmottagning anordnas vid det
postkontor som lantbrevbäraren hör till. Den centrala valmyndigheten får
vid val som inte gäller hela landet, på förslag av Posten Aktiebolag, be-
gränsa antalet linjer där väljarna får lämna sina röster genom lantbrevbära-
ren.

En lantbrevbärare som tar hand om ytterkuvert för budröster bör ha med

sig

– valsedlar för val till riksdagen samt landstings- och kommunfullmäktige

med parti- och valbeteckning (partivalsedlar) för varje parti som vid något

SFS 2002:68

av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela
landet, under förutsättning att partiet har gjort en anmälan enligt 6 kap. 7 §
tredje stycket,

– valsedlar för val till Europaparlamentet med parti- och valbeteckning

– blanka valsedlar. Lag (2002:68).

Hur röstning genom lantbrevbärare går till

8 §

Väljare som vill rösta genom lantbrevbärare skall

– för varje slag av val avge sin röst och själv lägga en valsedel i ett valku-

vert,

– i ett vittnes närvaro lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterku-

vert för budröst,

– klistra igen ytterkuvertet,
– försäkra på heder och samvete att de gjort i ordning valkuvert och ytter-

kuvertet på detta sätt,

– intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet

enligt 11 §, och

– skriva denna försäkran och detta intyg på ytterkuvertet.
På ytterkuvertet skall vittnet skriftligen intyga att väljaren själv har skrivit

under försäkran.

Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn

får inte vara vittne. Detsamma gäller väljarens sambo eller sambons barn.
Inte heller lantbrevbäraren får vara vittne.

9 §

Väljaren skall själv lämna ytterkuvertet för budröst och sitt röstkort till

lantbrevbäraren. Väljare som inte är kända för lantbrevbäraren skall legiti-
mera sig. Om de inte gör det får lantbrevbäraren inte ta hand om ytterkuver-
tet för budröst. Lantbrevbäraren skall på ytterkuvertet intyga att väljaren
själv lämnat ytterkuvertet.

Var skall lantbrevbärare lämna rösten?

10 §

Lantbrevbäraren skall lämna ytterkuvertet för budröst till en röstmot-

tagare på det postkontor som lantbrevbäraren hör till. Kuvertet får lämnas
där även om postkontoret inte är öppet för allmänheten.

När får ytterkuvert för budröst göras i ordning?

11 §

Vid ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings- och

kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet får en budröst göras i
ordning tidigast 24 dagar före valdagen.

Vid andra val får en budröst som lämnas i vallokalen, på ett särskilt röst-

mottagningsställe eller på ett postkontor göras i ordning tidigast 10 dagar
före valdagen. En budröst som lämnas hos en utlandsmyndighet vid sådana
val får göras i ordning tidigast 20 dagar före valdagen.

SFS 2002:68

15 kap. Den fortsatta behandlingen av inkomna fönsterkuvert

Vad valnämnden skall göra med inkomna fönsterkuvert

1 §

Valnämnden skall på valdistrikt sortera de fönsterkuvert som före val-

dagen kommer från röstmottagare på postkontor, särskilda röstmottagnings-
ställen eller från den centrala valmyndigheten. Kuverten skall sedan läggas i
särskilda omslag som skall förseglas. På varje omslag skall det antecknas
hur många fönsterkuvert som omslaget innehåller. Omslagen bör skickas till
respektive valdistrikt i så god tid att fönsterkuverten finns hos valförrättarna
när röstningen i vallokalen börjar.

2 §

Fönsterkuvert som på valdagen kommer till valnämnden skall skickas

till valförrättarna i respektive valdistrikt, om kuverten kan beräknas vara hos
valförrättarna innan tiden för röstning i vallokalen går ut.

Innan dessa fönsterkuvert skickas till vallokalen skall de läggas i särskilda

omslag som förseglas. På varje omslag skall det antecknas hur många föns-
terkuvert som omslaget innehåller.

3 §

Valnämnden skall behålla de fönsterkuvert som kommer till den så

sent att de beräknas inte kunna vara hos valförrättarna innan tiden för röst-
ningen i vallokalen har gått ut. Dessa kuvert skall valnämnden granska vid
nämndens sammanträde för preliminär rösträkning enligt 17 kap.

4 §

Fönsterkuvert som finns hos valnämnden skall förvaras på ett säkert

sätt.

5 §

Valnämnden skall föra protokoll där den fortlöpande antecknar vad

nämnden gör med de fönsterkuvert som kommer till nämnden. Protokoll
skall föras på en blankett som fastställts av den centrala valmyndigheten.

Vad valförrättarna skall göra med fönsterkuvert som valnämnden har
skickat

6 §

Valförrättarna skall ta emot omslagen med fönsterkuvert. De skall an-

teckna i valdistriktets protokoll hur många omslag de tagit emot från val-
nämnden och från särskilda röstmottagningsställen samt hur många fönster-
kuvert som omslagen innehåller enligt vad som står på dem. Omslagen får
inte öppnas innan den granskning som sägs i 7 § påbörjats. Lag (2002:68).

7 §

Valförrättarna skall förhandsgranska omslagen och fönsterkuverten

som kommit till vallokalen i den omfattning som den pågående röstningen
tillåter. Vid denna förhandsgranskning skall valförrättarna göra följande.

1. Öppna omslagen, räkna fönsterkuverten och anteckna antalet i proto-

kollet.

2. Kontrollera att väljarna
– är upptagna i röstlängd för valdistriktet,
– inte lämnat fler än ett fönsterkuvert, och
– inte röstat i vallokalen under valdagen.
Valförrättaren skall också kontrollera att
– fönsterkuverten inte blivit öppnade efter att de klistrats igen.

SFS 2002:68

3. Öppna de fönsterkuvert som uppfyller kraven under 2, ta ut innehållet

och kontrollera att

– fönsterkuvertet innehåller valkuvert,
– väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val,
– det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och
– varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

8 §

Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under 7 § 2 ett ytter-

kuvert för budröst enligt 14 kap. 2–6 §§ (bud) skall valförrättaren vid den
fortsatta förhandsgranskningen kontrollera att väljaren

– bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,
– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren

– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad

som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.

Valförrättaren skall också kontrollera att
– ytterkuvertet är igenklistrat,
– budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har

skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet
i försäkran inte är riktigt,

– budet inte är vittne, och
– budet antecknat sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterku-

vertet.

9 §

Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under 7 § 2 ett ytter-

kuvert för budröst enligt 14 kap. 7–9 §§ (lantbrevbärare) skall valförrättaren
vid den fortsatta förhandsgranskningen kontrollera att väljaren

– bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,
– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren

själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i vittnets närvaro,
och

– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad

som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.

Valförrättaren skall också kontrollera att
– ytterkuvertet är igenklistrat,
– vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit

under försäkran,

– lantbrevbäraren intygat på ytterkuvertet att väljaren själv lämnat ytter-

kuvertet, och

– lantbrevbäraren inte är vittne.

10 §

Uppfylls de krav som ställs i 8 och 9 §§ skall valförrättaren öppna yt-

terkuvertet för budröst och kontrollera att

– ytterkuvertet innehåller valkuvert,
– väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val,
– det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och
– varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

SFS 2002:68

11 §

Vid granskning enligt 7–10 §§ skall valförrättarna vidare

– markera i röstlängden de väljare vars valkuvert uppfyller kraven i 7–

10 §§,

– lägga tillbaka valkuverten i sina fönsterkuvert tillsammans med välja-

rens röstkort eller adresskort, och

– lägga tillbaka valkuvert som kommit i ytterkuvert för budröst i sitt ytter-

kuvert och lägga tillbaka dessa kuvert i sitt fönsterkuvert.

12 §

Efter att röstningen avslutats skall valförrättarna göra följande med de

fönsterkuvert, ytterkuvert för budröst respektive valkuvert som granskats en-
ligt 7–10 §§. De skall

– lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i 7–10 §§ i valurnan för det val

valsedeln gäller,

– lägga de fönsterkuvert som inte uppfyllt kraven i 7 § 2 i ett särskilt om-

slag,

– lägga öppnade fönsterkuvert som innehåller ytterkuvert för budröst eller

valkuvert som inte uppfyllt kraven i 7 § 3 eller i 8–10 §§ i ett särskilt om-
slag,

– anteckna valdistriktets namn och hur många fönsterkuvert omslaget

innehåller på varje omslag, och

– försegla varje omslag.

13 §

Ytterkuvert för budröst som valförrättarna har öppnat enligt 10 §

skall dessa ta hand om och lämna till valnämnden. Nämnden skall förvara
dem under valperioden.

14 §

Om ett omslag som innehåller fönsterkuvert kommer från valnämn-

den till valförrättarna efter att röstningen i valdistriktet avslutats, skall om-
slaget inte öppnas utan skickas tillbaka till valnämnden efter att den prelimi-
nära rösträkningen i vallokalen avslutats. Att omslaget skickats tillbaka skall
antecknas i protokollet.

Ångerröstning

15 §

Väljare skall kunna rösta i sin vallokal även om de röstat i annan röst-

ningslokal (ångerrösta).

Om en väljare ångerröstar skall det antecknas i protokollet.

16 §

Om en väljare vill ångerrösta skall det fönsterkuvert som kommer

från väljaren tas fram. Om fönsterkuvertet inte lämnas tillbaka till väljaren
skall det läggas i ett särskilt kuvert som klistras igen och förses med en an-
teckning om innehållet. Först när fönsterkuvertet lämnats tillbaka eller lagts
in i ett särskilt kuvert får väljaren lämna sin röst i vallokalen.

Vad valförrättaren gjort skall antecknas i protokollet.

16 kap. Preliminär rösträkning i vallokal

1 §

Omedelbart efter att röstningen i vallokalen förklarats avslutad och

samtliga valkuvert som skall läggas i valurnan lagts ner i den skall valförrät-

SFS 2002:68

tarna räkna rösterna. Denna rösträkning är offentlig och skall genomföras
utan avbrott. Resultatet av rösträkningen är preliminärt.

2 §

Har riksdagsval hållits samtidigt med annat val, skall riksdagsvalet

räknas först. Räkningen skall för varje slag av val gå till på följande sätt.

1. Valurnan skall tömmas och valkuverten räknas. Antalet väljare som en-

ligt röstlängden deltagit i valet skall räknas. Antalet kuvert och antalet rös-
tande skall antecknas i protokollet. Stämmer inte uppgiften om antal valku-
vert med uppgiften om antalet röstande skall den sannolika orsaken till skill-
naden antecknas i protokollet.

2. Valsedlarna skall tas ur valkuverten. Innehåller ett valkuvert mer än en

valsedel skall valsedlarna läggas tillbaka i kuvertet.

3. Om en valsedel är blank därför att den saknar partibeteckning, har mer

än en partibeteckning eller är märkt så att den kan antas vara ogiltig enligt
18 kap. 10 §, skall valsedeln läggas tillbaka i sitt valkuvert.

4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina valkuvert enligt 2 eller 3 skall läggas

i särskilda omslag. På varje omslag skall valförrättarna anteckna hur många
kuvert som omslaget innehåller.

5. De valsedlar som valförrättarna godkänt skall sorteras i grupper efter

partibeteckning. Antalet valsedlar i varje grupp skall räknas och antalet an-
tecknas i protokollet. Valsedlarna för varje parti skall sedan läggas i sär-
skilda omslag. På varje omslag skall valförrättarna anteckna

– vilket val valsedlarna gäller,
– antalet valsedlar,
– för vilket parti valsedlarna gäller, och
– uppgift om valdistrikt.
6. Omslag enligt 4 och 5 skall förseglas.

3 §

Protokollet skall skrivas under av ordföranden och två av de närva-

rande valförrättarna. Därmed är den preliminära rösträkningen i vallokalen
avslutad.

4 §

Omedelbart efter att den preliminära rösträkningen avslutats skall val-

förrättarna till valnämnden överlämna

– röstlängden,
– protokollet,
– ytterkuvert för budröst som sägs i 10 kap. 15 § och 15 kap. 13 §, och
– omslag som sägs i 2 § samt 15 kap. 12 och 14 §§.
Valnämnden skall se till att samtliga dessa handlingar kommer in till

nämnden. Om någon handling saknas skall den begäras in.

5 §

Valnämnden skall behålla röstlängderna, ytterkuverten för budröst

som sägs i 4 § och omslagen som sägs i 15 kap. 12 och 14 §§. Nämnden
skall till länsstyrelsen genast överlämna

– protokollen, och
– omslag som sägs i 2 §.

SFS 2002:68

17 kap. Valnämndens sammanträde för preliminär rösträkning

Valnämndens förberedelser för rösträkningen

1 §

Så snart som möjligt dock tidigast onsdagen efter valdagen skall val-

nämnden granska och räkna de röster som inte räknats i vallokalerna. Detta
sammanträde är offentligt. Resultatet av valnämndens rösträkning är preli-
minärt.

Vid sammanträdet skall nämnden granska
– fönsterkuvert som kommit in till nämnden och behållits där,
– fönsterkuvert som valförrättarna lämnat tillbaka till nämnden enligt

15 kap. 14 §,

– fönsterkuvert som kommit in till nämnden innan någon valurna tömts,
– fönsterkuvert som valförrättarna enligt 15 kap. 12 § lagt in i särskilda

omslag, och

– omslagskuvert för brevröst enligt lagen (1997:159) om brevröstning i

vissa fall.

2 §

För varje slag av val och valkrets skall det användas en valurna.

3 §

Valnämndens sammanträde skall börja med att valnämnden granskar

de fönsterkuvert som sägs i 1 §. Vid denna granskning skall valnämnden
göra följande.

1. Öppna omslagen, räkna fönsterkuverten och anteckna antalet i proto-

kollet.

2. Kontrollera att väljarna
– har rösträtt i kommunen,
– inte lämnat fler än ett fönsterkuvert, och
– inte röstat i vallokalen under valdagen.
Valnämnden skall också kontrollera att
– fönsterkuverten inte blivit öppnade efter att de klistrats igen.
3. Öppna de fönsterkuvert som uppfyller kraven under 2, ta ut innehållet

och kontrollera att

4 §

Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under 3 § 2 ett ytter-

kuvert för budröst enligt 14 kap. 2–6 §§ (bud) skall valnämnden vid den
fortsatta granskningen kontrollera att väljaren

– bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,
– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren

själv gjort i ordning valkuvert och lagt det i ytterkuvertet i budets och vitt-
nets närvaro och att väljaren på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög
ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan
röstningslokal, och

– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad

som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.

Valnämnden skall också kontrollera att
– ytterkuvertet är igenklistrat,

SFS 2002:68

– budet och vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har

skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet
i försäkran inte är riktigt,

– budet inte är vittne, och
– budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuver-

tet.

5 §

Innehåller ett fönsterkuvert som uppfyller kraven under 3 § 2 ett ytter-

kuvert för budröst enligt 14 kap. 7–9 §§ (lantbrevbärare) skall valnämnden
vid den fortsatta granskningen kontrollera att väljaren

– bara gjort i ordning ett ytterkuvert för budröst,
– på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren

själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i vittnets närvaro,
och

– på ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad

som är tillåtet enligt 14 kap. 11 §.

Valnämnden skall också kontrollera att
– ytterkuvertet är igenklistrat,
– vittnet på ytterkuvertet skriftligen intygat att väljaren själv har skrivit

under försäkran,

– lantbrevbäraren intygat på ytterkuvertet att väljaren själv lämnat ytter-

kuvertet, och

– lantbrevbäraren inte är vittne.

6 §

Uppfylls de krav som ställs i 4 och 5 §§ skall valnämnden öppna ytter-

kuvertet för budröst och kontrollera att

– ytterkuvertet innehåller valkuvert,
– väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för varje slag av val,
– det inte finns någon obehörig märkning på något valkuvert, och
– varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.

7 §

Vid granskningen enligt 3–6 §§ skall valnämnden

– lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i 3–6 §§ i valurnan för det val

valsedeln gäller,

– markera i röstlängden för det val som valsedeln gäller att väljaren röstat,
– lägga de fönsterkuvert som inte uppfyllt kraven i 3 § 2 i ett särskilt om-

slag,

– lägga tillbaka ytterkuvert för budröst eller valkuvert som inte uppfyllt

kraven som ställs i 3 § 3 och i 4–6 §§ i sina fönsterkuvert tillsammans med
väljarens röstkort eller adresskort efter att valkuvert som kommit i ytterku-
vert för budröst lagts i sina ytterkuvert och lägga fönsterkuverten i ett sär-
skilt omslag,

– anteckna valdistriktets namn och hur många fönsterkuvert omslaget

innehåller på varje omslag, och

– försegla varje omslag.

8 §

När valnämnden granskat fönsterkuverten skall nämnden granska om-

slagskuverten för brevröst enligt lagen (1997:159) om brevröstning i vissa
fall.

SFS 2002:68

Den preliminära rösträkningen

9 §

När samtliga valkuvert som skall läggas ner i valurnan lagts ner i den

skall valnämnden räkna rösterna. Har riksdagsval hållits samtidigt med an-
nat val, skall riksdagsvalet räknas först. Räkningen skall för varje slag av val
gå till på följande sätt.

1. Valurnan skall tömmas och valkuverten räknas. Antalet väljare som en-

2. Valsedlarna skall tas ur valkuverten. Innehåller ett valkuvert mer än en

valsedel skall valsedlarna läggas tillbaka i kuvertet.

3. Om en valsedel är blank därför att den saknar partibeteckning, har mer

än en partibeteckning eller är märkt så att den kan antas vara ogiltig enligt
18 kap. 10 §, skall valsedeln läggas tillbaka i sitt valkuvert.

4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina valkuvert enligt 2 eller 3 skall läggas

i särskilda omslag. På varje omslag skall valnämnden anteckna hur många
kuvert som omslaget innehåller.

5. De valsedlar som valnämnden godkänt skall sorteras i grupper efter

– vilket val valsedlarna gäller,
– antalet valsedlar,
– för vilket parti valsedlarna gäller, och
– uppgift om kommun och valdistrikt.
6. Omslag enligt 4 och 5 skall förseglas.

10 §

Om fönsterkuvert kommer till valnämnden under rösträkningen efter

att någon valurna tömts skall kuverten hållas skilda från övriga kuvert. Så-
dana kuvert skall läggas i ett eller flera särskilda omslag. Valnämnden skall
anteckna på omslaget vad det innehåller. Omslaget skall förseglas.

11 §

Ytterkuvert för budröst som öppnats av valnämnden vid gransk-

ningen enligt 6 § skall tas om hand av nämnden. Nämnden skall förvara
dessa ytterkuvert och ytterkuvert som sägs i 10 kap. 15 § och 15 kap. 13 §
under valperioden.

12 §

Valnämnden skall föra protokoll över sin rösträkning. Protokoll skall

föras på en blankett som fastställts av den centrala valmyndigheten.

13 §

När sammanträdet för rösträkning avslutats skall valnämnden till

länsstyrelsen genast överlämna

– nämndens protokoll, och
– de omslag som nämnden gjort i ordning.
Om länsstyrelsen begär det skall nämnden också överlämna röstläng-

derna.

SFS 2002:68

18 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning

1 §

Länsstyrelsen skall göra den slutliga sammanräkningen av valresulta-

tet.

2 §

Den centrala valmyndigheten skall på grundval av resultatet av den

slutliga sammanräkningen fördela mandaten i riksdagen och Europaparla-
mentet samt utse riksdagsledamöter, företrädare i Europaparlamentet och er-
sättare.

Länsstyrelsen skall bistå den centrala valmyndigheten i den utsträckning

som det behövs för att den skall kunna utse ledamöter, företrädare och ersät-
tare.

I fråga om val till landstings- och kommunfullmäktige skall länsstyrelsen

fördela mandaten mellan partierna och för varje valkrets utse ledamöter och
ersättare.

3 §

Länsstyrelsen skall vid den slutliga sammanräkningen pröva om val-

sedlarna är giltiga enligt 9 och 10 §§ och om något namn på en valsedel skall
anses vara obefintligt enligt 11 § samt meddela de beslut som denna pröv-
ning kan föranleda. Länsstyrelsen skall också meddela de beslut som behövs
med anledning av uppgifterna i de protokoll som förts över röstningen.

Närmare om förfarandet hos länsstyrelsen

4 §

Länsstyrelsens sammanräkning skall vara offentlig och skall påbörjas

så fort som möjligt. Har val till riksdagen hållits samtidigt med annat val
skall valet till riksdagen räknas först.

5 §

Om handlingarna från valnämnden är ofullständiga eller bristfälliga på

något annat sätt skall länsstyrelsen begära att de kompletteras. Om det be-
hövs skall länsstyrelsen också begära uppgift om varför handlingarna är i
bristfälligt skick.

6 §

Länsstyrelsen skall kungöra tid och plats för sammanräkningen. I kun-

görelsen skall länsstyrelsen ange i vilken ordning som de olika valen kom-
mer att räknas. Kungörelsen skall anslås på kommunernas anslagstavlor och
senast dagen före det att sammanräkningen börjar införas i en ortstidning
inom länet.

7 §

Den slutliga sammanräkningen skall genomföras utan dröjsmål. Om

sammanräkningen avbryts skall valsedlar och övriga valhandlingar förvaras
på ett säkert sätt. Innan sammanräkningen börjar igen skall länsstyrelsen
kontrollera att det inte gjorts något obehörigt med valhandlingarna.

8 §

Länsstyrelsen skall föra protokoll över den slutliga sammanräkningen.

Formulär för protokoll skall vara fastställt av den centrala valmyndigheten.

SFS 2002:68

Ogiltighetsgrunder

9 §

Har valsedlarna som väljarna lämnat inte förvarats på ett säkert sätt

skall de förklaras ogiltiga, om det kan antas att det gjorts något obehörigt
med dem.

10 §

En valsedel är ogiltig om den

1. saknar partibeteckning eller har mer än en partibeteckning, eller
2. har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt.
Finns det mer än en valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga. Om kuvertet

innehåller flera valsedlar och alla har samma partibeteckning skall dock en
valsedel räknas som giltig. Skiljer sig valsedlarna i ett sådant fall åt i fråga
om kandidatnamn eller de särskilda personrösterna, skall namnen på sed-
larna anses obefintliga.

Obefintliga namn

11 §

Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om

1. kandidaten inte är valbar eller det inte framgår klart vem som avses,
2. namnet skrivits till på en valsedel som gäller för ett parti som registrerat

partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §, eller

3. namnet inte är anmält och finns på valsedel för ett parti som registrerat

partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap. 13 §.

Namnen på en valsedel skall vidare anses obefintliga om
1. valsedeln upptar namn men inte är försedd med ett markerat utrymme

för personröstning,

2. det lämnats mer än en särskild personröst eller det inte framgår vem

personrösten avser,

3. markering för den särskilda personrösten kan antas ha gjorts maskinellt,

eller

4. ordningen mellan namnen inte framgår klart.
Namn skall inte anses obefintliga på grund av att de strukits från en val-

sedel som upptar namn.

Valets avslutning

Riksdagsvalet och val till Europaparlamentet

12 §

När länsstyrelsen har färdigställt sammanräkningen så att ledamöter

eller företrädare och ersättare kan utses skall den slutliga sammanräkningen
avslutas genom att protokollet läggs fram för granskning.

13 §

Valsedlarna skall läggas in i särskilda omslag, de godkända för sig

och de ogiltiga för sig. De ogiltiga valsedlarna och valsedlar där det före-
kommer strykningar, tillägg och särskild personröst skall förvaras under val-
perioden. Övriga valsedlar skall förvaras till dess att valet har vunnit laga
kraft.

Omslagen med valsedlar får öppnas om
– det skall göras en ny eller en fortsatt sammanräkning, eller
– det annars behövs för valmyndigheternas utvärdering av valet.

SFS 2002:68

14 §

När den centrala valmyndigheten har fördelat mandaten mellan parti-

erna och utsett ledamöter eller företrädare och ersättare skall valresultatet
tillkännages genom att det kungörs i Post- och Inrikes Tidningar. Därmed är
valet avslutat.

Det skall också kungöras i Post- och Inrikes Tidningar, när nya ledamöter

och ersättare utsetts enligt 58–60 §§ eller nya företrädare och ersättare ut-
setts enligt 67–69 §§.

Val till landstings- och kommunfullmäktige

15 §

När länsstyrelsen har fördelat mandaten mellan partierna och utsett

ledamöter och ersättare skall valresultatet kungöras genom att protokollet
läggs fram för granskning. Därmed är valet avslutat.

Detsamma skall gälla när nya ledamöter och ersättare utsetts enligt 61–

66 §§.

16 §

Valsedlarna skall läggas in i särskilda omslag, de godkända för sig

Omslagen med valsedlar får öppnas om
– det skall göras en ny eller en fortsatt sammanräkning, eller
– det annars behövs för valmyndigheternas utvärdering av valet.

17 §

Om mindre än hälften av det bestämda antalet ledamöter har blivit ut-

sett vid valet, skall länsstyrelsen anmäla detta till Valprövningsnämnden.

Hur fördelningen av mandaten mellan partierna görs

Riksdagsvalet

18 §

Den centrala valmyndigheten skall fördela mandaten i riksdagen på

grundval av länsstyrelsernas sammanräkning så som den slutligen registre-
rats i det särskilda formuläret enligt 8 § och med tillämpning av 3 kap. 7–
8 §§ regeringsformen.

Bara partier som har fått minst 4 procent av rösterna i hela landet får delta

i fördelningen av mandaten. Ett parti som har fått färre röster skall dock
delta i fördelningen av fasta valkretsmandat i en valkrets, där partiet har fått
minst 12 procent av rösterna.

19 §

De fasta valkretsmandaten skall enligt 3 kap. 8 § första stycket reger-

ingsformen för varje valkrets fördelas proportionellt mellan de partier som
får delta i fördelningen. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas
för partierna med utgångspunkt i valresultatet i valkretsen. Det parti som vid
varje beräkning får det största jämförelsetalet tilldelas ett mandat.

Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 §

tillämpas.

SFS 2002:68

20 §

För att avgöra hur många mandat som ett parti enligt 3 kap. 8 § andra

stycket regeringsformen skall ha sammanlagt i riksdagen för att vara propor-
tionellt representerat i hela landet skall den jämkade uddatalsmetoden till-
lämpas på hela landet som en valkrets. Varje parti skall tilldelas så många
utjämningsmandat som behövs för att partiet skall få en representation som
svarar mot dess andel av samtliga röster i landet.

Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 §

tillämpas.

21 §

Om ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fått

fler mandat än vad som behövs för att det skall vara proportionellt represen-
terat i riksdagen skall man vid fördelningen av utjämningsmandaten bortse
från partiet och de mandat det har fått. Detsamma gäller för ett parti och de
mandat partiet fått, om det fått mindre än 4 procent av rösterna i landet.

Fördelningen av utjämningsmandat på valkretsar skall göras enligt

20 kap. 2 §.

22 §

Om ett parti i någon valkrets fått fler mandat än vad som motsvarar

antalet namn på partiets valsedlar, skall överskjutande mandat med tillämp-
ning av 20 kap. 2 § flyttas till en annan valkrets där partiet deltar i fördel-
ningen av fasta valkretsmandat. Kan mandatet inte tillsättas på detta sätt
skall det vara obesatt under valperioden.

23 §

Om det blir lika stora tal för flera partier eller valkretsar vid beräk-

ningarna enligt 19–22 §§, skall lotten avgöra vilket parti eller vilken valkrets
som skall få mandatet.

Val till landstingsfullmäktige

24 §

Mandaten i landstingsfullmäktige skall fördelas mellan partier. Bara

partier som har fått minst 3 procent av rösterna i hela landstinget får delta i
fördelningen av mandaten.

25 §

De fasta valkretsmandaten i landstingsfullmäktige skall för varje val-

krets fördelas proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i
valkretsen. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för parti-
erna. Det parti som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet skall
tilldelas ett mandat.

Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 §

tillämpas.

26 §

Utjämningsmandaten skall fördelas mellan partierna så att fördel-

ningen av alla mandat i landstingsfullmäktige blir proportionell mot partier-
nas röstetal i hela landstinget. För att avgöra hur många mandat i landstings-
fullmäktige ett parti skall ha sammanlagt för att vara proportionellt represen-
terat i landstinget skall den jämkade uddatalsmetoden tillämpas på hela
landstinget som en valkrets. Varje parti skall tilldelas så många utjämnings-
mandat som behövs för att partiet skall få en representation som svarar mot
dess andel av samtliga röster i landstinget.

SFS 2002:68

Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 §

tillämpas.

27 §

Om ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fått

fler mandat än vad som behövs för att det skall vara proportionellt represen-
terat enligt 26 §, skall man vid fördelningen av utjämningsmandaten bortse
från partiet och de mandat det har fått.

Fördelningen av utjämningsmandat på valkretsar skall göras enligt

20 kap. 2 §.

28 §

Om ett parti i någon valkrets har fått fler mandat än vad som motsva-

rar antalet namn på partiets valsedlar, skall överskjutande mandat med till-
lämpning av 20 kap. 2 § flyttas till en annan valkrets. Kan mandatet inte till-
sättas på detta sätt skall det vara obesatt under valperioden.

29 §

Om det blir lika stora tal för flera partier eller valkretsar vid beräk-

ningarna enligt 25–28 §§, skall lotten avgöra vilket parti eller vilken valkrets
som skall få mandatet.

Val till kommunfullmäktige

30 §

Mandaten i kommunfullmäktige skall för varje valkrets fördelas pro-

portionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen. Fördel-
ningen görs genom att jämförelsetal beräknas för partierna. Det parti som
vid varje beräkning får det största jämförelsetalet skall tilldelas ett mandat.

Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 §

tillämpas.

31 §

Om ett parti har fått fler mandat än vad som motsvarar antalet namn

på partiets valsedlar, skall ett överskjutande mandat vara obesatt under val-
perioden. Om kommunen är indelad i valkretsar, skall dock mandatet med
tillämpning av 20 kap. 2 § flyttas till en annan valkrets.

32 §

Om det blir lika stora tal för flera partier eller valkretsar vid beräk-

ningarna enligt 30 och 31 §§, skall lotten avgöra vilket parti eller vilken val-
krets som skall få mandatet.

Val till Europaparlamentet

33 §

Den centrala valmyndigheten skall fördela mandaten mellan partierna

på grundval av länsstyrelsernas sammanräkning så som den slutligen regist-
rerats i det särskilda formuläret enligt 8 §.

34 §

Bara partier som fått minst 4 procent av rösterna i hela landet får delta

i fördelningen av mandaten.

35 §

Mandaten skall fördelas proportionellt mellan de partier som får delta

i fördelningen. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för parti-
erna med utgångspunkt i valresultatet i hela landet. Det parti som vid varje
beräkning får det största jämförelsetalet tilldelas ett mandat.

SFS 2002:68

Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 §

tillämpas.

36 §

Om det blir lika stora tal för flera partier vid beräkningarna enligt 34

och 35 §§, skall lotten avgöra vilket parti som skall få mandatet.

Hur ledamöterna och företrädarna utses

Riksdagsvalet

37 §

För varje mandat som ett parti har fått i riksdagen skall en ledamot ut-

ses. Dessa bestämmelser finns i 3 kap. 9 § regeringsformen.

Den centrala valmyndigheten skall utse ledamöterna på grundval av läns-

styrelsens sammanräkning så som den slutligen registrerats i det särskilda
formuläret enligt 8 §.

38 §

I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på

grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal enligt 20 kap.
3 §. Personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som fått sär-
skilda personröster till ett antal av minst 8 procent av partiets röstetal i val-
kretsen.

Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra vem

som skall ha företräde.

39 §

Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses enligt 38 §, skall

ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje parti bestämmas genom
att ett jämförelsetal beräknas för dem med tillämpning av heltalsmetoden en-
ligt 20 kap. 4 §.

Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem som

skall ha företräde.

Dubbelvalsavveckling vid riksdagsvalet

40 §

Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer än

ett parti skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst
i förhållande till antalet röster för partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i
ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall de tillträda det man-
dat för vilket deras jämförelsetal är störst.

Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle

komma först i ordningen enligt 52 §. Vid denna beräkning skall man bortse
från den som redan valts till ledamot.

Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall dessa

tillsättas ett i taget efter storleken på de personliga röstetalen i förhållande
till antalet röster för partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas härigenom
tillsätts de efter jämförelsetalen enligt 39 §.

SFS 2002:68

Val till landstingsfullmäktige

41 §

För varje mandat som ett parti har fått i landstingsfullmäktige skall

länsstyrelsen utse en ledamot på grundval av ordningen mellan kandida-
terna.

I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på grundval

av storleken på varje kandidats personliga röstetal enligt 20 kap. 3 §. Person-
ligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som fått särskilda person-
röster till ett antal av minst 5 procent av partiets röstetal i valkretsen, dock
lägst 100 röster.

Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra vem

som skall ha företräde.

42 §

Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses enligt 41 §, skall

länsstyrelsen bestämma ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje
parti genom att beräkna ett jämförelsetal för dem med tillämpning av heltals-
metoden enligt 20 kap. 4 §.

Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem som

skall ha företräde.

Dubbelvalsavveckling vid val till landstingsfullmäktige

43 §

Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer än

Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle

komma först i ordningen enligt 54 §. Vid denna beräkning skall man bortse
från den som redan valts till ledamot.

Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall dessa

Val till kommunfullmäktige

44 §

För varje mandat som ett parti har fått i kommunfullmäktige skall

länsstyrelsen utse en ledamot på grundval av ordningen mellan kandida-
terna.

I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på grundval

Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra vem

som skall ha företräde.

45 §

Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses enligt 44 §, skall

länsstyrelsen bestämma ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje

SFS 2002:68

parti genom att beräkna ett jämförelsetal för dem med tillämpning av heltals-
metoden enligt 20 kap. 4 §.

Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem som

skall ha företräde.

Dubbelvalsavveckling vid val till kommunfullmäktige

46 §

Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer än

Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle

komma först i ordningen enligt 20 kap. 5 §. Vid denna beräkning skall man
bortse från den som redan valts till ledamot.

Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall dessa

Val till Europaparlamentet

47 §

För varje mandat som ett parti har fått i Europaparlamentet skall en

företrädare utses.

Den centrala valmyndigheten skall utse företrädarna på grundval av läns-

styrelsens sammanräkning så som den slutligen registrerats i det särskilda
formuläret enligt 8 §.

48 §

I första hand skall ordningen mellan kandidaterna bestämmas på

grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal enligt 20 kap.
3 §. Personligt röstetal fastställs bara för en kandidat som fått särskilda per-
sonröster till ett antal av minst 5 procent av partiets röstetal i landet.

Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra vem

som skall ha företräde.

49 §

Kan inte ett tillräckligt stort antal företrädare utses enligt 48 §, skall

ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje parti bestämmas genom
att ett jämförelsetal beräknas för dem med tillämpning av heltalsmetoden en-
ligt 20 kap. 4 §.

Får flera kandidater lika stora jämförelsetal skall lotten avgöra vem som

skall ha företräde.

Dubbelvalsavveckling vid val till Europaparlamentet

50 §

Kandidater som har fått mandat för mer än ett parti skall tillträda det

mandat för vilket deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet
röster för partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen på grundval
av sina personliga röstetal, skall de tillträda det mandat för vilket deras jäm-
förelsetal är störst.

SFS 2002:68

Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle

komma först i ordningen enligt 57 §. Vid denna beräkning skall man bortse
från den som redan valts till ledamot.

Leder första stycket till att två eller flera mandat inte tillträds, skall dessa

Hur ersättarna utses

Riksdagsvalet

51 §

Den centrala valmyndigheten skall utse ersättare för ledamöterna i

riksdagen på grundval av ordningen enligt 52 §. För varje ledamot utses lika
många ersättare som ledamotens parti fått mandat i valkretsen. Det skall
dock alltid utses minst tre ersättare för varje ledamot. När ersättare utses
skall man bortse från den som valts till ledamot.

Finns det inte någon som enligt första stycket kan utses till ersättare skall

reglerna i 20 kap. 6 § tillämpas. För varje ledamot får det bara finnas en er-
sättare enligt detta stycke. Kan ersättare inte utses på det sättet utses inte nå-
gon ersättare.

52 §

Om det behövs skall den centrala valmyndigheten för att utse ersät-

tare för de kandidater som ordnats enligt 38 och 39 §§ bestämma en särskild
ordning mellan kandidaterna på partiets valsedlar. Detta skall göras enligt
20 kap. 5 §.

Får flera kandidater lika stora röstetal skall lotten avgöra vem som skall

ha företräde.

Val till landstingsfullmäktige

53 §

Länsstyrelsen skall utse ersättare för ledamöterna i landstingsfull-

mäktige på grundval av ordningen enligt 54 §. För varje ledamot skall läns-
styrelsen utse lika många ersättare som ledamotens parti fått mandat i val-
kretsen. Det skall dock alltid utses minst tre ersättare för varje ledamot. När
ersättare utses skall man bortse från den som valts till ledamot.

Kan inte ersättare utses på det sättet utses inte någon ersättare.

54 §

Om det behövs skall länsstyrelsen för att utse ersättare för de kandi-

dater som ordnats enligt 41 och 42 §§ bestämma en särskild ordning mellan
kandidaterna på partiets valsedlar. Detta skall göras enligt 20 kap. 5 §.

Får flera kandidater lika stora röstetal skall lotten avgöra vem som skall

ha företräde.

Val till kommunfullmäktige

55 §

Kommunfullmäktige bestämmer hur många ersättare som skall finnas

för ledamöterna i fullmäktige. Antalet utgör en viss andel, dock högst hälf-
ten av det antal platser som varje parti får i kommunen. Dessa bestämmelser
finns i 5 kap. 4 § andra stycket kommunallagen (1991:900).

SFS 2002:68

Länsstyrelsen skall utse ersättare till det antal och på det sätt som sägs i

20 kap. 7 §. Om andelen ersättare av de platser som ett parti fått utgör ett
brutet tal skall detta avrundas till närmast högre hela tal. Om det för ett parti
inte kommer att utses minst två ersättare skall 20 kap. 8 § tillämpas. Kan nå-
gon ersättare för en viss ledamot inte utses på det sättet, utses ingen ersättare
för den ledamoten. Lag (2002:68).

Val till Europaparlamentet

56 §

Den centrala valmyndigheten skall utse ersättare för företrädarna i

Europaparlamentet på grundval av ordningen enligt 57 §. För varje företrä-
dare utses lika många ersättare som företrädarens parti fått mandat i valet.
Det skall dock alltid utses minst tre ersättare för varje företrädare. När ersät-
tare utses skall man bortse från den som valts till företrädare.

Finns det inte någon som enligt första stycket kan utses till ersättare skall

reglerna i 20 kap. 6 § tillämpas. För varje företrädare får det bara finnas en
ersättare enligt detta stycke. Kan ersättare inte utses på det sättet utses inte
någon ersättare.

57 §

Om det behövs skall den centrala valmyndigheten för att utse ersät-

tare för de kandidater som ordnats enligt 48–50 §§ bestämma en särskild
ordning mellan kandidaterna på partiets valsedlar. Detta skall göras enligt
20 kap. 5 §.

Får flera kandidater lika stora röstetal skall lotten avgöra vem som skall

ha företräde.

När ledamöter, företrädare och ersättare avgår under valperioden

Riksdagsvalet

58 §

Avgår en ledamot i riksdagen under valperioden skall den centrala

valmyndigheten på anmälan av riksdagens talman utse en ny ledamot. Till
ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan
ersättarna enligt 52 §. Kan någon ny ledamot inte utses skall mandatet vara
obesatt under återstoden av valperioden.

59 §

Om en ny ledamot tidigare varit ersättare enligt 51 § andra stycket för

den avgångna ledamoten skall en ny ersättare utses enligt 51 §. Har manda-
tet flyttats från en valkrets till en annan, skall det anses att mandatet vid valet
tilldelats den sistnämnda valkretsen.

Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället för en ledamot som av-

gått är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den avgångna
ledamoten.

60 §

Den centrala valmyndigheten skall på anmälan av riksdagens talman

med tillämpning av 51 § om möjligt utse två nya ersättare, om

– antalet ersättare för en riksdagsledamot har minskat till hälften eller

mindre än hälften av det antal som utsetts vid valet därför att ersättare har ut-
setts till ordinarie ledamöter eller har avgått av någon annan orsak, eller

SFS 2002:68

– antalet ersättare inte är tillräckligt stort för att ersättare skall kunna in-

träda i en ledamots ställe enligt föreskrifterna i regeringsformen och riks-
dagsordningen.

Val till landstingsfullmäktige

61 §

Avgår en ledamot i landstingsfullmäktige under valperioden skall

länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande utse en ny ledamot. Till
ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan
ersättarna enligt 54 §.

62 §

Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt 61 § skall läns-

styrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny ledamot.

Vid sammanräkningen skall 20 kap. 6 § tillämpas. Kan någon ny ledamot

inte utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden.

63 §

Om en ersättare har utsetts till ordinarie ledamot eller avgått som er-

sättare av någon annan orsak skall länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges
ordförande göra nya sammanräkningar och utse ytterligare en ersättare för
varje ledamot som berörs.

Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället för en ledamot som av-

gått är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den avgångna
ledamoten.

Vid sammanräkningen skall 54 § tillämpas. Kan någon ersättare inte utses

enligt första stycket utses ingen ersättare.

Val till kommunfullmäktige

64 §

Avgår en ledamot i kommunfullmäktige under valperioden skall läns-

styrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande utse en ny ledamot. Till ny
ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan er-
sättarna enligt 55 §.

65 §

Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt 64 § skall läns-

styrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny ledamot.

Vid sammanräkningen skall 20 kap. 6 § tillämpas. Kan någon ny ledamot

inte utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden.

66 §

Om en ersättare har utsetts till ordinarie ledamot eller avgått som er-

sättare av någon annan orsak, skall länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges
ordförande göra nya sammanräkningar och utse ytterligare en ersättare för
varje ledamot som berörs. I de fall antalet ersättare också efter det att ersät-
tare avgått uppgår till minst det antal som fullmäktige bestämt skall en ny er-
sättare utses bara om ledamoten i annat fall skulle komma att sakna ersättare
som utsetts för henne eller honom.

Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället för en ledamot som av-

gått är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den avgångna
ledamoten.

Vid sammanräkningen skall 55 § tillämpas. Kan någon ersättare inte utses

enligt första stycket utses ingen ersättare.

SFS 2002:68

Val till Europaparlamentet

67 §

Avgår en företrädare i Europaparlamentet under valperioden skall

den centrala valmyndigheten på anmälan från Europaparlamentet utse en ny
företrädare. Till ny företrädare skall utses den som står i tur att inträda enligt
ordningen mellan ersättarna enligt 57 §. Kan någon ny företrädare inte utses
skall mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden.

68 §

Om en ny företrädare tidigare varit ersättare enligt 56 § andra stycket

för den avgångna företrädaren skall en ny ersättare utses enligt 56 §.

Ersättare för en annan företrädare som utsetts i stället för en företrädare

som avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den av-
gångna företrädaren.

69 §

Den centrala valmyndigheten skall på anmälan av Europaparlamentet

med tillämpning av 56 § om möjligt utse två nya ersättare, om antalet ersät-
tare för en företrädare har minskat till hälften eller mindre än hälften av det
antal som utsetts vid valet därför att ersättare har utsetts till företrädare eller
har avgått av annan orsak.

Ledighet för företrädare i Europaparlamentet

70 §

En företrädare i Europaparlamentet har rätt att fullgöra sitt uppdrag

trots tjänsteuppgifter eller andra förpliktelser som företrädaren är skyldig att
fullgöra.

Uppgifter som är oförenliga med uppdraget att vara företrädare i
Europaparlamentet

71 §

Uppdraget som företrädare i Europaparlamentet är inte förenligt med

att vara

– ledamot av regeringen i en medlemsstat,
– ledamot av Europeiska gemenskapernas kommission,
– domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska gemenska-

pernas domstol,

– ledamot av Europeiska revisionsrätten,
– medlem av rådgivande kommittén i Europeiska kol- och stålgemenska-

pen eller av Ekonomiska och sociala kommittén i Europeiska gemenskapen
och Europeiska atomenergigemenskapen,

– medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts enligt

fördragen om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, Euro-
peiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen för att för-
valta gemenskapernas medel eller för att utföra en permanent och direkt för-
valtningsuppgift,

– styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska investe-

ringsbanken, eller

– tjänsteman eller annars anställd i aktiv tjänst inom Europeiska gemen-

skapernas institutioner eller till dessa knutna fackorgan. Lag (2002:68).

SFS 2002:68

19 kap. Överklagande av val och utfärdande av bevis om vem
som valts

Överklagande

1 §

Den centrala valmyndighetens eller länsstyrelsens beslut att fastställa

utgången av ett val eller av en sådan sammanräkning för att utse efterträdare
eller ersättare som sägs i 18 kap. 58–69 §§ får överklagas hos Valprövnings-
nämnden enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Vem får överklaga?

2 §

Ett beslut får överklagas av

– den som enligt röstlängden har rösträtt vid valet, och
– ett parti som har deltagit i valet. Lag (2002:68).

Hur man överklagar

3 §

Den som vill överklaga ett beslut enligt 1 § skall ge in skrivelsen med

överklagandet till den myndighet som meddelat beslutet (beslutsmyndighet).
Den skall ha kommit dit tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio
dagar efter det att valet avslutades.

Gäller överklagandet beslut om att utse nya ledamöter eller företrädare el-

ler ersättare enligt 18 kap. 58–69 §§ skall skrivelsen med överklagandet ha
kommit till beslutsmyndigheten inom tio dagar efter det att sammanräk-
ningen avslutades.

4 §

Om skrivelsen med överklagandet kommit in till Valprövningsnämn-

den inom överklagandetiden, skall överklagandet tas upp till prövning även
om inte skrivelsen kommit till beslutsmyndigheten i tid.

5 §

Det är Valprövningsnämnden som skall avgöra om en skrivelse med

ett överklagande har kommit i rätt tid.

Klagandens rätt att få del av uppgifter

6 §

Den som vill överklaga har rätt att hos den myndighet som meddelat

beslutet genast få utdrag ur protokoll eller annan handling över sammanräk-
ningen.

Kungörande

7 §

Snarast möjligt efter att tiden för överklagande gått ut skall besluts-

myndigheten på en gång kungöra samtliga överklaganden och skicka skri-
velserna till Valprövningsnämnden. Om ett överklagande gäller riksdagen
eller Europaparlamentet, skall kungörelsen införas i Post- och Inrikes Tid-
ningar. Om ett överklagande gäller landstings- eller kommunfullmäktige,
skall kungörelsen införas i en ortstidning inom landstinget respektive kom-
munen.

13 Ändringen innebär bl.a. att andra och tredje strecksatsen upphävs.

SFS 2002:68

8 §

I en kungörelse enligt 7 § skall en viss kort tid anges inom vilken för-

klaring över överklagandena skall ha kommit in till Valprövningsnämnden.

Beslutsmyndighetens yttrande

9 §

Beslutsmyndigheten skall skyndsamt till Valprövningsnämnden ge in

yttrande över överklagandena. Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltnings-
lagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas.

Övriga bestämmelser om överklagande

10 §

Ett beslut genom vilket någon har utsetts till ledamot av riksdagen el-

ler till ersättare gäller även om beslutet överklagats. Ändras valet inträder en
ny ledamot eller ersättare på sin plats så snart valet har kungjorts. Dessa be-
stämmelser finns i 3 kap. 11 § första stycket regeringsformen.

Ett beslut genom vilket någon har utsetts till ledamot i landstings- eller

kommunfullmäktige eller till ersättare gäller även om beslutet har överkla-
gats. Om någon annan utses till ledamot eller ersättare med anledning av
överklagandet gäller det beslutet så snart det val eller den sammanräkning
har avslutats genom vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd.

Företrädare i Europaparlamentet tillträder sitt uppdrag då de utsetts och

deras behörighet prövats av Europaparlamentet.

Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986:223) gäller

inte beslut som sägs i denna paragraf.

Bevis

11 §

För den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen eller företrädare i

Europaparlamentet eller till ersättare skall den centrala valmyndigheten ge-
nast utfärda bevis om detta. I beviset skall den centrala valmyndigheten ange

– namnet på den som blivit utsedd, och
– den tid, det parti och den valkrets som ledamoten eller ersättaren blivit

utsedd för.

Ett bevis för ersättare skall dessutom innehålla uppgift om den eller de le-

damöter eller företrädare som han eller hon utsetts till ersättare för och ord-
ningen mellan ersättarna, om flera ersättare utsetts för samma ledamot eller
företrädare.

12 §

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från sam-

manräkning vid vilken ledamoten eller företrädaren eller ersättaren blivit ut-
sedd. Beviset skall skickas till den som blivit utsedd samt Valprövnings-
nämnden och riksdagens talman. Bevis som avser företrädare skall dessutom
skickas till Europaparlamentet.

13 §

För den som blivit utsedd till ledamot av landstings- eller kommun-

fullmäktige eller till ersättare skall länsstyrelsen genast utfärda bevis om
detta.

I beviset skall länsstyrelsen ange
– namnet på den som blivit utsedd, och

SFS 2002:68

– den tid, det parti och, i förekommande fall, den valkrets som ledamoten

eller ersättaren blivit utsedd för.

14 §

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från sam-

manräkning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd. Beviset skall
skickas till den som blivit utsedd samt landstings- respektive kommunfull-
mäktige.

Partier skall underrättas om vissa beslut

15 §

Beslutsmyndigheten skall om möjligt underrätta ett parti som berörs

av ett beslut genom vilket en sammanräkning enligt 18 kap. 58–69 §§ fast-
ställts. Beslutsmyndigheten får avgöra på vilket sätt partiet skall underrättas.

Valprövningsnämndens prövning

16 §

När Valprövningsnämnden prövar ett överklagande av ett beslut ge-

nom vilket utgången av ett ordinarie val till riksdagen eller ett ordinarie val
till landstings- eller kommunfullmäktige har fastställts, skall nämnden ha
samma sammansättning som den hade vid tiden för dessa val. När nämnden
prövar ett överklagande av ett beslut genom vilket utgången av ett annat val
fastställts, får nämnden ha den sammansättning den hade vid tiden för det
valet.

När nämnden avgör ett ärende enligt denna lag skall nämndens samtliga

ledamöter vara närvarande. Undantag från denna bestämmelse finns i 23 §.

17 §

Om Valprövningsnämnden i ett ärende enligt 1 § finner att någon be-

höver höras som vittne vid domstol, kan nämnden förordna att vittnesförhör
skall hållas vid tingsrätt.

I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10 och

11 §§ rättegångsbalken. Ersättning till vittnen skall betalas av allmänna
medel. Kostnaden för detta skall stanna på staten.

Statliga och kommunala myndigheter, Posten Aktiebolag och någon an-

nan som anordnat särskild röstmottagning skall lämna Valprövningsnämn-
den de upplysningar och yttranden som den begär.

18 §

Valprövningsnämnden skall vid prövningen av ett överklagande upp-

häva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den
berörda valkretsen om

1. det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet

svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning,

2. någon hindrat röstningen,
3. förvanskat avgivna röster, eller
4. otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.
Ett omval skall dock förordnas bara om det med fog kan antas att vad som

förekommit har inverkat på valutgången. Kan rättelse åstadkommas genom
förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd,
skall nämnden i stället uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rätt-
telse.

SFS 2002:68

19 §

Har det vid en sammanräkning som sägs i 18 kap. 58–69 §§ förekom-

mit avvikelse från föreskriven ordning och är det inte osannolikt att avvikel-
sen har inverkat på utgången av sammanräkningen, skall Valprövnings-
nämnden vid prövning av ett överklagande upphäva sammanräkningen och
uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta den rättelse som behövs.

20 §

Om ett visst beslut enligt lag inte får överklagas eller om det skall

överklagas i särskild ordning, får en omständighet som avses med beslutet
inte åberopas vid ett överklagande som avses i 18 eller 19 §. Lag (2002:68).

21 §

Om en länsstyrelse har gjort en anmälan enligt 18 kap. 17 § att för få

ledamöter utsetts i landstings- eller kommunfullmäktige, skall Valpröv-
ningsnämnden upphäva valet och besluta om omval av samtliga ledamöter
och ersättare.

Valprövningsnämndens granskning av bevis

22 §

Valprövningsnämnden skall granska bevis för riksdagsledamöter el-

ler företrädare i Europaparlamentet och ersättare för att pröva om beviset
blivit utfärdat i enlighet med 11 §. Granskningen skall efter riksdagsval vara
avslutad senast dagen innan den riksdag som valet gällt samlas till riksmöte.
Övriga bevis som kommer in till Valprövningsnämnden skall granskas så
snart det kan ske. Berättelse om granskningen skall genast överlämnas till
riksdagens talman. Gäller valet företrädare skall berättelse om granskningen
dessutom skickas till Europaparlamentet.

23 §

Nämnden får uppdra åt ordföranden eller ersättaren för ordföranden

att på nämndens vägnar i ärenden av enklare art granska bevis för en riks-
dagsledamot eller en företrädare och ersättare för en riksdagsledamot eller
en företrädare som utses under löpande valperiod med anledning av att en
riksdagsledamot eller en företrädare avgått eller ersättare utsetts enligt
18 kap. 58, 60, 67 och 69 §§.

20 kap. Beräkningsgrunder

Den jämkade uddatalsmetoden

1 §

Jämförelsetal enligt 18 kap. 19, 20, 25, 26, 30 och 35 §§ skall beräknas

på följande sätt.

Så länge partiet ännu inte tilldelats något mandat beräknas jämförelsetalet

genom att partiets röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter beräknas jäm-
förelsetalet genom att partiets röstetal delas med det tal som är 1 högre än
det dubbla antalet av de mandat som redan har tilldelats partiet i valkretsen.

14 Ändringen innebär att andra stycket upphävs.

SFS 2002:68

Fördelningen av utjämningsmandat och överskjutande mandat

2 §

Fördelning av utjämningsmandat enligt 18 kap. 21 § andra stycket och

27 § andra stycket samt fördelning av överskjutande mandat enligt 18 kap.
22, 28 och 31 §§ skall göras på följande sätt.

Av de utjämningsmandat eller överskjutande mandat som ett parti har fått

tillförs det första den valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta val-
kretsmandaten har större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående
mandat tillförs ett efter ett den valkrets där partiet för varje gång har störst
jämförelsetal vid en fortsatt tillämpning av den jämkade uddatalsmetoden
enligt 1 § på partiets röstetal i valkretsarna. I en valkrets där partiet inte har
fått något fast valkretsmandat skall dock jämförelsetalet vid tilldelningen av
det första mandatet vara lika med partiets röstetal.

Personligt röstetal

3 §

Ordningen mellan kandidatnamnen enligt 18 kap. 38 § första stycket,

41 § andra stycket, 44 § andra stycket och 48 § skall fastställas på följande
sätt.

Ett personligt röstetal fastställs på grundval av de särskilda personröster

som avgivits för kandidaten. Valsedlar på vilka det lämnats särskilda person-
röster ordnas gruppvis efter partibeteckning. Därefter räknas antalet person-
röster för varje namn i gruppen. För namn som fått personröster motsva-
rande det antal som anges i de nämnda lagrummen fastställs ett personligt
röstetal. Ett namns personliga röstetal är lika med antalet personröster som
har lämnats för namnet under samma partibeteckning. Det namn som har
störst personligt röstetal tar första plats i ordningen, det som har näst störst
tar andra plats och så vidare enligt samma grund.

Heltalsmetoden

4 §

Ordningen mellan kandidatnamnen enligt 18 kap. 39, 42, 45 och 49 §§

inom varje parti skall fastställas med tillämpning av heltalsmetoden genom
särskilda uträkningar på följande sätt.

Vid varje uträkning gäller en valsedel bara för ett namn.
Vid uträkningen gäller en valsedel för det namn som står först på sedeln

varvid bortses från namn som redan utsetts. Valsedlar med samma första
namn bildar en grupp. Varje grupps röstetal räknas fram. Röstetalet är lika
med det antal valsedlar som ingår i gruppen. Samma tal är också jämförelse-
tal för det namn som står först på gruppens valsedlar. Det namn vars jämfö-
relsetal är störst får den första platsen i den ordningen.

Vid varje följande uträkning gäller en valsedel för det namn som står först

på sedeln, varvid bortses från namn som redan fått plats i ordningen. Den el-
ler de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående uträkning gällde för
det namn som fick plats i ordningen, upplöses och ordnas i nya grupper, så
att valsedlar som vid den pågående uträkningen gäller för ett och samma
namn bildar en grupp. Övriga befintliga grupper behålls däremot oföränd-
rade. För varje nybildad grupp räknas röstetalet fram. Röstetalet är lika med
det antal valsedlar som ingår i gruppen. För samtliga namn som deltar i ut-
räkningen beräknas röstetal och jämförelsetal.

SFS 2002:68

Röstetalet för ett namn är lika med röstetalet för den grupp eller det sam-

manlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för namnet. Jämfö-
relsetalet för ett namn är lika med dess röstetal, om inte den grupp av valsed-
lar som gäller för namnet deltagit i besättandet av en förut utdelad plats. Om
detta är fallet, får man namnets jämförelsetal genom att dess röstetal delas
med det tal som motsvarar den del gruppen tagit i besättandet av plats eller
platser som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om flera grupper
av valsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet av förut utdelad
plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1. Platstalet för
en grupp beräknas genom att gruppens röstetal delas med det största jämfö-
relsetalet vid uträkningen närmast före gruppens bildande. Bråktal som upp-
kommer vid delning beräknas med 2 decimaler. Den sista decimalsiffran får
inte höjas.

Det namn vars jämförelsetal är störst får nästa plats i ordningen.

Särskild ordning för att utse ersättare och för avveckling av
dubbelvalda

5 §

Den särskilda ersättarordningen enligt 18 kap. 52, 54 och 57 §§ samt

dubbelvalsavveckling enligt 18 kap. 46 § skall göras på följande sätt.

I första hand ordnas namnen på grundval av beräkningen av deras person-

liga röstetal enligt vad som sägs i 3 §.

Kan inte tillräckligt många namn ordnas enligt andra stycket skall de ord-

nas på grundval av de valsedlar som gällde för namnet, när det fick plats i
ordningen enligt 3 och 4 §§. Vid denna uträkning gäller varje valsedel som
hel röst. Med iakttagande av att namnet på den som redan fått plats i den sär-
skilda ordningen anses som obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas det
namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet får plats i den
särskilda ordningen.

Särskilda regler för vissa fall av utseende av ersättare och efterträdare

6 §

Om ersättare skall utses enligt 18 kap. 51 § andra stycket eller 56 § an-

dra stycket samt om en ny ledamot skall utses enligt 62 eller 65 § skall föl-
jande gälla.

Den kandidat inom valkretsen som står i tur att få nästa mandat för partiet

utses till ersättare eller ny ledamot. Saknas en sådan kandidat på partiets val-
sedlar, skall den centrala valmyndigheten, såvitt avser riksdagsvalet, och
länsstyrelsen, såvitt avser val till landstings- och kommunfullmäktige, med
tillämpning av 2 § bestämma en annan valkrets, där partiet deltar i fördel-
ningen av fasta valkretsmandat, från vilken ersättaren eller ledamoten skall
utses. Till ersättare utses den som där står närmast i tur att få mandat för par-
tiet. Lag (2002:68).

Ersättare för kommunfullmäktige

7 §

Ersättare enligt 18 kap. 55 § utses på följande sätt.

I första hand utses ersättare på grundval av ordningen mellan kandida-

terna som framkommer vid beräkningen av deras personliga röstetal enligt
3 §.

SFS 2002:68

I andra hand utses ersättare genom en sammanräkning inom det parti för

vilket han eller hon har blivit vald. Vid varje sammanräkning tas hänsyn
bara till de valsedlar som upptar ledamotens namn och som på grund härav
gällde för detta namn, när det fick plats i ordningen. Varje valsedel gäller
som en hel röst. Med iakttagande av att namnet på en kandidat som genom
valet blivit utsedd till ledamot skall anses som obefintligt tillgodoräknas
röstvärdet det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet
är utsedd till ersättare för den ledamot som sammanräkningen avser. Får
flera kandidater lika röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.

Om det antal ersättare som har utsetts är mindre än det antal som kom-

munfullmäktige har bestämt enligt 5 kap. 4 § andra stycket kommunallagen
(1991:900) och samma ersättare har utsetts för tre eller flera ledamöter, utses
ytterligare en ersättare för var och en av dessa ledamöter. Därvid skall även
namnet på en kandidat som genom valet blivit utsedd till ersättare för den le-
damot som sammanräkningen avser anses som obefintligt. I övrigt görs på
sätt som anges i andra och tredje stycket.

Om antalet ersättare fortfarande är mindre än det antal som kommunfull-

mäktige har bestämt enligt 5 kap. 4 § andra stycket kommunallagen och
samma ersättare har utsetts för fem eller flera ledamöter, utses ytterligare en
ersättare för var och en av dessa ledamöter.

Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare sammanräkningar

för de ledamöter vilkas ersättare har utsetts för sju eller flera ledamöter, nio
eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet ersättare är mindre än
det antal som kommunfullmäktige har bestämt. Lag (2002:68).

8 §

Om det sedan ersättare utsetts enligt 7 § visar sig att det för ledamot el-

ler ledamöter i ett parti utsetts bara en ersättare skall ytterligare en samman-
räkning göras till dess minst två ersättare utsetts. I det fall partiet har fått två
eller flera mandat skall sammanräkningen i första hand göras för den leda-
mot som har störst personligt röstetal i förhållande till antalet röster för par-
tiet i valkretsen och därefter för den som har störst jämförelsetal. Lag
(2002:68).

1. Denna lag

15 träder i kraft den 1 juni 1997, då vallagen (1972:620) och

lagen (1995:374) om val till Europaparlamentet skall upphöra att gälla.
Dessa lagar skall dock tillämpas vid utseende av efterträdare till ledamot och
företrädare samt vid utseende av efterträdare till ersättare som ersatt ledamot
eller företrädare som avgått under den valperiod som löper när den nya lagen
träder i kraft.

2. Partibeteckningar som registrerats enligt vallagen (1972:620) skall an-

ses som registrerade enligt denna lag.

3. Uppgifter om adress som finns i särskild röstlängd får vid ikraftträdan-

det av denna lag registreras i ett lokalt folkbokföringsregister enligt lagen
(1990:1536) om folkbokföringsregister. Skattemyndigheten skall upplysa de
registrerade om åtgärden.

4. Vid val till riksdagen, rådgivande folkomröstning i hela landet och vid

folkomröstning i grundlagsfråga som äger rum före år 2002 samt vid val till
Europaparlamentet år 1999 skall vid tillämpning av 7 kap. 1 § denna lag

15 1997:157.

SFS 2002:68

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2002

gälla att de som inte varit folkbokförda i landet någon gång efter den 1 juli
1991, bara tas upp i röstlängd om de anmäler att de vill finnas i den.

5. Ansökan om att tas upp i särskild röstlängd som inkommer efter den

1 januari 1997 skall anses som anmälan enligt 7 kap. 1 § denna lag.

Denna lag

16 träder i kraft den 1 januari 1998.

1. Denna lag

17 träder i kraft den 1 april 1999.

2. Vid val till Europaparlamentet år 1999 skall 7 kap. 3 och 5 §§ i sin nya

lydelse tillämpas på unionsmedborgare som fanns upptagna i röstlängd vid
valet till Europaparlamentet år 1995.

Denna lag

18 träder i kraft den 1 april 1999.

Denna lag

19 träder i kraft den 1 oktober 2001.

1. Denna lag

20 träder i kraft den 1 april 2002.

2. Den nya lydelsen av 3 kap. 2, 6 och 8 §§ skall tillämpas första gången

inför 2006 års allmänna val.

3. Den nya lydelsen av 6 kap. 11 § skall tillämpas första gången inför

2004 års val till Europaparlamentet.

På regeringens vägnar

BRITTA LEJON

Henrik Jermsten
(Justitiedepartementet)

16 1997:227.

17 1999:128.

18 1999:129.

19 2001:208.

20 2002:68.

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Namn	Ändamål	Typ
.JpLogin	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Session	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
EPiStateMarker	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Antiforgery.#	Förebygger Cross-Site Request Forgery (CSRF) attacker.	Skydd mot förfalskade förfrågningar
__cf_bm	Kaka som används för att hämta teckensnitt.	Teckensnitt
jp-cookies	Denna kaka används för att hålla reda på vilka kakor som användaren accepterat att vi lagrar.	Godkännande av kakor
FedAuth	Denna kaka sätts för användare som använder federerad inloggning.	Federerad inloggning
CourseEvaluations	Denna kaka sätts för användare som skickat in kursutvärderingar.	Kursutvärderingar

Namn	Ändamål	Typ
JP_Download	Denna kaka håller reda på om användaren har lämnat sin e-postadress när den ska ladda ner en fil från den publika sajten.	Filnedladdning
ExamStudentId	Kakan möjliggör för webbkursexamintioner för användare utan personligt konto.	Webbkursexaminationer
JSESSIONID	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
_fanplay_session	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
lang	Sparar språkval för Twitter-flödet.	Twitter
_gali	Denna kaka används för att särskilja användare.	Google Analytics
form.apsis.one	Denna kaka används för inbäddade formulär.	Form Apsis One
mediaflow	Kaka som kan användas. Mediaflow används för uppspelning av video	Mediaflow

Namn	Ändamål	Typ
_ga	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gid	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gat	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_hjIncludedInSample	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
_hjid	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
www.uc.se	Används för risksigillet i sidfoten på publik sajt.	Upplysningscentralen (UC)
Apsis One	Används för att analysera användarbeteende och skräddarsy marknadsföring.	Apsis One

Namn	Ändamål	Typ
test_cookie	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
IDE	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
3135848f46	Kaka för att spara IP-adresser för att identifiera företag eller organisationer som besöker webbsidan.	ProspectEye (Apsis Lead)

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2002:68 Lag om ändring i vallagen (1997:157)

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se