SFS 2010:1622 Alkohollag

1

Svensk författningssamling

Alkohollag;

utfärdad den 2 december 2010.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs2 följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

Denna lag gäller tillverkning, marknadsföring och införsel eller import

av alkoholdrycker och handel med sådana varor. Lagen gäller också tillverk-
ning av sprit samt införsel, import, utförsel, export och handel med sprit
samt handel med alkoholhaltiga preparat.

2 §

I denna lag finns bestämmelser om

– tillverkning m.m. (2 kap.),
– allmänna bestämmelser om försäljning (3 kap.),
– partihandel m.m. (4 kap.),
– detaljhandel (5 kap.),
– handel med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat (6 kap.),
– marknadsföring av alkoholdrycker (7 kap.),
– servering av alkoholdrycker (8 kap.),
– tillsyn m.m. (9 kap.),
– överklagande (10 kap.),
– straffbestämmelser (11 kap.),
– förverkande (12 kap.), och
– register (13 kap.).

Definitioner

3 §

Med sprit avses en vätska som framställts genom destillering eller an-

nan kemisk process och som innehåller alkohol.

Med alkohol avses etylalkohol.

4 §

Med teknisk sprit avses sådan sprit som är avsedd att användas för tek-

niskt, industriellt, medicinskt, vetenskapligt eller annat jämförligt ändamål
och som är hänförlig till KN-nr 2207 eller 2208 enligt den lydelse av den

1 Prop. 2009/10:125, bet. 2010/11:SoU4, rskr. 2010/11:36.

2 Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den
22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och före-
skrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204,
21.7.1998, s. 37, Celex 31998LOO34, ändrat genom Europaparlamentets och rådets
direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18, Celex 31998LOO48).

SFS 2010:1622

Utkom från trycket
den 14 december 2010

2

SFS 2010:1622

Kombinerade nomenklaturen (KN) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/
87 av den 23 juni 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Ge-
mensamma tulltaxan som gällde den 19 oktober 1992

3.

5 §

Med alkoholdryck avses en dryck med en alkoholhalt som överstiger

2,25 volymprocent. Alkoholdrycker delas i denna lag in i spritdrycker, vin,
öl och andra jästa alkoholdrycker.

Dryck som är alkoholfri eller som har en alkoholhalt om högst 2,25 vo-

lymprocent benämns lättdryck.

6 §

Med spritdryck avses en alkoholdryck som innehåller sprit.

7 §

Med vin avses en alkoholdryck som framställts genom jäsning av dru-

vor eller druvsaft. Till vin ska även räknas sådant vin som i framställningen
har tillsatts sprit framställd av vinprodukter och som har en alkoholhalt som
inte överstiger 22 volymprocent.

8 §

Med öl avses en dryck som framställts genom jäsning med torkat eller

rostat malt som huvudsakligt extraktgivande ämne. Öl med en alkoholhalt
som överstiger 2,25 men inte 3,5 volymprocent benämns folköl och öl med
en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent benämns starköl.

9 §

Med annan jäst alkoholdryck avses en alkoholdryck som framställts

genom jäsning av frukt, bär eller andra växtdelar och som inte är vin eller öl.

10 §

Med alkoholhaltigt preparat avses en vara som färdigställts för slutlig

användning, som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol och inte är
alkoholdryck eller teknisk sprit och inte heller är sådant läkemedel som om-
fattas av läkemedelslagen (1992:859).

11 §

Med tillverkare avses den som yrkesmässigt tillverkar varor som av-

ses i denna lag.

Försäljning till konsument benämns detaljhandel eller, beträffande alko-

holdrycker, om det sker för förtäring på stället, servering. Annan försäljning
benämns partihandel.

12 §

Med denaturering avses ett förfarande varigenom ett eller flera äm-

nen sätts till sprit, eller en vara som innehåller sprit, för att göra spriten eller
varan otjänlig för förtäring.

2 kap. Tillverkning m.m.

1 §

Sprit och spritdrycker får tillverkas endast av den som har godkänts

som upplagshavare för sådana varor enligt 9 § lagen (1994:1564) om
alkoholskatt eller som skattebefriad förbrukare enligt 31 e § samma lag.

Apparat som uppenbarligen är ägnad för tillverkning av sprit (destilla-

tionsapparat) och del till sådan apparat får endast tillverkas för, överlåtas till
eller innehas av den som har rätt att tillverka sprit.

3 EGT L 256, 7.9.1987, s. 1 (Celex 31987R2658).

3

SFS 2010:1622

Statens folkhälsoinstitut får medge undantag från vad som föreskrivs i an-

dra stycket. Ett sådant medgivande får ges tills vidare eller för viss tid och
får återkallas om förhållandena kräver det.

2 §

Med tillverkning av sprit avses varje förfarande varigenom sprit fram-

ställs eller utvinns.

Med tillverkning av sprit likställs rening och återvinning av sprit. Med

tillverkning av sprit likställs även borttagning eller försvagning av dena-
turering eller andra förfaranden med sprit eller alkoholhaltiga preparat i syfte
att göra dem tjänliga för förtäring.

Kryddning av spritdryck för servering som snaps i egen serveringsrörelse

enligt 8 kap. 3 § är inte att anse som tillverkning av sprit.

3 §

Vin, folköl, starköl och andra jästa alkoholdrycker får tillverkas endast

av den som har godkänts som upplagshavare för tillverkning eller bearbet-
ning av sådana drycker enligt 9 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller
som skattebefriad förbrukare enligt 31 e § samma lag.

Vad som föreskrivs i första stycket gäller inte tillverkning i hemmet för

eget behov.

4 §

En tillverkare av sprit får förfoga över den tillverkade spriten endast för

användning i egen rörelse samt för försäljning enligt 6 kap. 5 §.

En tillverkare av alkoholdrycker får förfoga över den tillverkade drycken

för försäljning endast enligt denna lag.

Bestämmelserna i första och andra styckena ska inte tillämpas i fråga om

varor som har förbrukats på sätt som anges i 7 § första stycket 7 och 8 lagen
(1994:1564) om alkoholskatt.

3 kap. Allmänna bestämmelser om försäljning

1 §

Alkoholdrycker får inte säljas om det inte föreligger rätt till det enligt

denna lag.

2 §

Alkoholdrycker som inte får säljas i en butikslokal får inte heller förva-

ras i sådan lokal eller tillhörande utrymmen.

Med butikslokal avses en lokal där konsumenter kan köpa varor eller

tjänster eller hyra varor, dock inte restauranger och andra serveringsställen.

Sådan lokal där provsmakning enligt 8 kap. 7 § andra stycket bedrivs, om-

fattas inte av förbudet i första stycket.

3 §

Utan hinder av bestämmelserna i denna lag får alkoholdrycker serveras

till passagerare på järnvägståg i internationell trafik.

Genom vad som föreskrivs i denna lag inskränks inte den rätt till för-

säljning som följer av gällande bestämmelser om tullager som har inrättats
för förvaring av proviant m.m. eller rätten till försäljning av obeskattade va-
ror i exportbutik.

4 §

I fråga om rätt att förfoga över alkoholdrycker som medförs som provi-

ant på fartyg och luftfartyg i internationell trafik gäller särskilda bestämmel-
ser i annan lag än denna.

4

SFS 2010:1622

5 §

Försäljning av alkoholdrycker ska skötas på ett sådant sätt att skador i

möjligaste mån förhindras.

Den som tar befattning med försäljning av alkoholdrycker ska se till att

ordning och nykterhet råder på försäljningsstället.

6 §

Den som inte har fyllt 20 år eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §

föräldrabalken får inte bedriva näringsverksamhet som innefattar försäljning
av alkoholdrycker.

7 §

Alkoholdrycker får inte säljas eller annars lämnas ut till den som inte

har fyllt 20 år. Beträffande folköl gäller motsvarande den som inte har fyllt
18 år.

Servering av alkoholdrycker får ske till den som har fyllt 18 år.

8 §

Alkoholdrycker får inte lämnas ut till den som är märkbart påverkad av

alkohol eller andra berusningsmedel.

Alkoholdrycker får inte lämnas ut om det finns särskild anledning att anta

att varan är avsedd att olovligen tillhandahållas någon.

Den som lämnar ut alkoholdrycker ska förvissa sig om att mottagaren har

uppnått den ålder som anges i 7 §.

9 §

Det är förbjudet att som ombud eller på därmed jämförbart sätt an-

skaffa alkoholdrycker till den som enligt 7 eller 8 § inte har rätt att få sådan
vara utlämnad till sig. Det är också förbjudet att i annat fall än som avses i
4 kap. 4 § andra stycket 1, 2 och 4–7 i större omfattning tillhandagå annan
med att anskaffa alkoholdrycker.

Alkoholdrycker får inte lämnas som gåva eller lån till eller bjudas den

som inte har fyllt 20 år. I fråga om folköl gäller dock motsvarande den som
inte har fyllt 18 år.

Det är dock tillåtet att bjuda den som inte har uppnått föreskriven ålder på

en mindre mängd alkoholdryck under förutsättning att förtäring sker på plat-
sen och under ordnade förhållanden samt det med hänsyn till den unges ålder
och utveckling och omständigheterna i övrigt framstår som försvarligt. På
serveringsställe gäller dock den åldersgräns som anges i 7 § andra stycket.

10 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för-

bjuda eller inskränka försäljning av alkoholdrycker om det finns synnerliga
skäl för det.

Kommunen får för visst tillfälle förbjuda eller inskränka försäljning av al-

koholdrycker om det anses påkallat för att upprätthålla ordning.

11 §

Överlåts rörelse där det ingår verksamhet som kräver godkännande

som anges i 2 kap. 1 § första stycket eller 3 § första stycket (tillverkning),
4 kap. 1 § första stycket (partihandel), 6 kap. 2 § (handel med teknisk sprit),
eller tillstånd enligt 8 kap. 1 § (serveringstillstånd) får överlåtaren sälja sitt
lager av alkoholdrycker till efterträdaren, om denne är berättigad att bedriva
sådan verksamhet.

Konkurs- eller dödsbo eller, i fråga om utmätt egendom, Kronofogde-

myndigheten får utan hinder av bestämmelserna i denna lag sälja sprit eller
alkoholdrycker till den som har rätt att tillverka eller bedriva partihandel

5

SFS 2010:1622

med sådana varor. Alkoholdrycker får även säljas till detaljhandelsbolaget.
Motsvarande gäller då en verksamhet måste avvecklas till följd av att god-
kännande som avses i första stycket har återkallats eller då det finns andra
tvingande skäl.

4 kap. Partihandel m.m.

1 §

Partihandel med spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkohol-

drycker får bedrivas endast av den som har godkänts som upplagshavare el-
ler som registrerad varumottagare för sådana varor enligt 9 eller 12 § lagen
(1994:1564) om alkoholskatt. Av detta följer att rätten till partihandel endast
avser den dryck som omfattas av godkännandet.

Med partihandlare avses den som har godkänts i enlighet med de före-

skrifter som anges i första stycket.

Utöver vad som anges i första stycket får partihandel med spritdrycker,

vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker bedrivas av detaljhandelsbolaget
i enlighet med vad som anges i 5 kap. 1 § tredje stycket.

Den som har serveringstillstånd får sälja enstaka varor som omfattas av

tillståndet till partihandlare som har rätt att handla med motsvarande varor.

2 §

En partihandlare får sälja varorna till

1. det i 5 kap. 1 § angivna detaljhandelsbolaget,
2. annan partihandlare som har rätt att handla med motsvarande varor,
3. den som har meddelats stadigvarande serveringstillstånd i enlighet med

reglerna i 8 kap., samt

4. den som har godkänts som skattebefriad förbrukare enligt 31 e § lagen

(1994:1564) om alkoholskatt för användning i teknisk, industriell, medi-
cinsk, vetenskaplig eller liknande verksamhet.

En partihandlare får också föra ut eller exportera varorna. Försäljning får

också ske till den som har tillstånd enligt lagen (1999:446) om proviantering
av fartyg och luftfartyg.

Endast partihandlare får förpacka om eller buteljera alkoholdrycker.

3 §

Vid partihandel med spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alko-

holdrycker är säljaren skyldig att förvissa sig om att köparen har rätt att köpa
in eller sälja varan vidare.

Införsel och import

4 §

Spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker får föras in i

landet endast av partihandlare samt av detaljhandelsbolaget för att bolaget
ska kunna fullgöra den skyldighet som anges i 5 kap. 4 §.

Utöver vad som anges i första stycket får spritdrycker, vin, starköl och an-

dra jästa alkoholdrycker föras in

1. av den som har rätt till tullfrihet enligt 4 § lagen (1994:1547) om tull-

frihet m.m.,

2. av en enskild person som har fyllt 20 år och som har förvärvat dryck-

erna och själv transporterar dem till Sverige, eller som utför arbete på trans-
portmedel, om dryckerna är avsedda för dennes eller dennes familjs person-

6

SFS 2010:1622

liga bruk eller som gåva till närstående för dennes eller dennes familjs per-
sonliga bruk,

3. som proviant på fartyg eller luftfartyg enligt särskilda bestämmelser,
4. av en enskild person eller i yrkesmässig befordran för en enskild person

som har fyllt 20 år och som flyttat till Sverige, om dryckerna är avsedda för
dennes eller dennes familjs personliga bruk,

5. av en enskild person eller i yrkesmässig befordran för en enskild person

som har fyllt 20 år och som har förvärvat dryckerna genom arv eller testa-
mente, om dryckerna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga
bruk,

6. som enstaka gåvoförsändelse under yrkesmässig befordran från en en-

skild person i ett annat land till en enskild person i Sverige som har fyllt
20 år, om dryckerna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga
bruk,

7. av en enskild person som har fyllt 20 år genom yrkesmässig befordran

eller annan oberoende mellanhand, om införseln sker från ett annat land
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och dryckerna är avsedda
för dennes eller dennes familjs personliga bruk.

Spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker som medförs

som proviant på järnvägståg i internationell trafik får föras in i den ut-
sträckning som krävs för servering av passagerare under tågets färd inom
landet.

5 kap. Detaljhandel

Detaljhandel med spritdrycker m.m.

1 §

För detaljhandel med spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alko-

holdrycker ska det finnas ett särskilt för ändamålet bildat aktiebolag (detalj-
handelsbolaget). Bolaget ska ägas av staten.

Detaljhandelsbolaget får inte föra ut eller exportera eller tillverka sådana

drycker som anges i första stycket. Bolaget får införa eller importera sådana
drycker endast för att kunna fullgöra den skyldighet som anges i 4 §.

Detaljhandelsbolaget får inte bedriva annan partihandel än försäljning till

den som har serveringstillstånd. Detta gäller dock inte försäljning av enstaka
partier till partihandlare.

Bestämmelser om detaljhandelsbolagets verksamhet och drift samt om

särskild kontroll från statens sida ska finnas i ett avtal mellan staten och bo-
laget.

2 §

Endast detaljhandelsbolaget får bedriva detaljhandel med spritdrycker,

vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker.

3 §

Detaljhandelsbolaget beslutar om försäljningsställenas förläggning en-

ligt riktlinjer i avtalet mellan staten och bolaget.

Försäljning får ske för avhämtning eller genom rekvisition. Försäljning får

även ske vid auktion av spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkohol-
drycker för någon annans räkning enligt riktlinjer i avtalet mellan staten och
bolaget.

7

SFS 2010:1622

4 §

Spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker som inte hålls

i lager av detaljhandelsbolaget ska anskaffas av bolaget på begäran av
konsument.

Detaljhandel med folköl

5 §

Detaljhandel med folköl är, med de inskränkningar som föreskrivs i

denna lag, tillåten under villkor att verksamheten bedrivs i sådana lokaler el-
ler andra utrymmen i byggnader eller transportmedel

1. som ingår i anläggningar som är godkända enligt föreskrifter med-

delade med stöd av 7 § 1 livsmedelslagen (2006:804) eller registrerade enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april
2004 om livsmedelshygien

4, och

2. som är avsedda för stadigvarande försäljning av livsmedel och där det

också säljs mat.

Utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket får detaljhandel med

folköl bedrivas av detaljhandelsbolaget samt av tillverkare av sådan öl.

Den som bedriver detaljhandel med folköl ska anmäla verksamheten till

den kommun där försäljningen sker. Försäljning får inte påbörjas förrän an-
mälan har gjorts.

Den som bedriver detaljhandel med folköl ska utöva särskild kontroll

(egenkontroll) över försäljningen och svara för att personalen har erforder-
liga kunskaper om vad som gäller för försäljningen. För egenkontrollen ska
det finnas ett särskilt program.

6 kap. Handel med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat

Handel med teknisk sprit

1 §

Teknisk sprit får endast säljas, köpas, införas, importeras, föras ut eller

exporteras om det föreligger rätt till det enligt denna lag.

Vad som föreskrivs i första stycket gäller inte sprit som är fullständigt de-

naturerad i enlighet med kommissionens förordning (EEG) nr 3199/93 av
den 22 november 1993 om ömsesidigt erkännande av förfaranden för att
fullständigt denaturera alkohol för att erhålla punktskattebefrielse

5.

2 §

Försäljning av teknisk sprit får bedrivas endast av den som har god-

känts som upplagshavare för sådan sprit enligt 9 § lagen (1994:1564) om
alkoholskatt.

3 §

Teknisk sprit som ska användas eller säljas inom landet och som inte är

fullständigt denaturerad enligt 1 § andra stycket, ska vara denaturerad på ett
sätt som så långt möjligt hindrar förtäring av spriten utan att hindra den av-
sedda användningen.

4 §

Vid försäljning av teknisk sprit är säljaren skyldig att förvissa sig om

att köparen har rätt att köpa in eller sälja varan vidare.

4 EUT L 139, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004R0852).

5 EGT L 288, 23.11.1993, s. 12 (Celex 31993R3199).

8

SFS 2010:1622

Säljaren ska förvissa sig om att spriten inte kommer att användas på otill-

låtet sätt.

5 §

Den som har rätt att sälja teknisk sprit får också köpa samt föra in eller

importera, föra ut eller exportera sådan sprit.

Försäljning får ske till
1. den som har rätt att tillverka alkoholdrycker,
2. den som har godkänts som skattebefriad förbrukare för sådan vara en-

ligt 31 e § lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

3. apotek,
4. universitet eller högskola för vetenskapligt ändamål, eller
5. sjukhus för medicinskt ändamål.

Handel med alkoholhaltiga preparat

6 §

Alkoholhaltiga preparat får, med de begränsningar som följer av denna

lag, säljas inom landet under de villkor som gäller för handel i allmänhet.

Ytterligare begränsningar av handel med alkoholhaltiga preparat kan följa

av annan lagstiftning.

7 §

Alkoholhaltiga preparat får inte säljas eller lämnas ut om det finns sär-

skild anledning att anta att varan är avsedd att användas i berusningssyfte.

8 §

Alkoholhaltiga preparat som inte är avsedda att förtäras får inte genom

smak- eller färgsättning, genom sin förpackning eller på annat liknande sätt
utformas så att det finns risk för förväxling med alkoholdryck eller att det på
annat sätt uppmuntrar till förtäring.

9 §

Alkoholhaltiga preparat som inte är avsedda för förtäring och som ska

användas eller säljas inom landet ska vara denaturerade på ett sätt som så
långt möjligt hindrar att de förtärs.

Bemyndigande

10 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. vem som utöver vad som anges i 5 § har rätt att köpa teknisk sprit och i

så fall till vilket ändamål,

2. anlitande av kontrollbolag vid handel med teknisk sprit,
3. denaturering av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat och i vilka fall

denaturering får underlåtas, samt

4. handel i övrigt med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat som be-

hövs till skydd för liv och hälsa.

7 kap. Marknadsföring av alkoholdrycker

1 §

Vid marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter ska särskild

måttfullhet iakttas. Reklam- eller annan marknadsföringsåtgärd får inte vara
påträngande, uppsökande eller uppmana till bruk av alkohol.

9

SFS 2010:1622

Marknadsföring får inte rikta sig särskilt till eller skildra barn eller ungdo-

mar som inte har fyllt 25 år.

2 §

Den som tillverkar, säljer eller förmedlar försäljning av alkoholdrycker

får i sin rörelse lämna sådana drycker som gåva endast i form av varuprov.

Vid marknadsföring av tjänster eller vid försäljning av andra varor än

alkoholdrycker får sådana drycker inte lämnas som gåva.

3 §

Vid marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter får inte kom-

mersiella annonser i ljudradioprogram, tv-program eller beställ-tv användas.
Det gäller även sådana tv-sändningar över satellit som omfattas av radio-
och tv-lagen (2010:696).

4 §

Vid marknadsföring av alkoholdrycker som innehåller mer än 15 vo-

lymprocent alkohol till konsumenter får inte kommersiella annonser an-
vändas i periodiska skrifter eller andra skrifter på vilka tryckfrihets-
förordningen är tillämplig, och som med avseende på ordningen för ut-
givningen är jämförbara med periodiska skrifter. Detta gäller dock inte i frå-
ga om skrifter som tillhandahålls endast på försäljningsstället för sådana
drycker.

5 §

Vid marknadsföring till konsumenter av alkoholdrycker genom kom-

mersiella annonser får framställning i bild omfatta endast en återgivning av

1. varan eller råvaror som ingår i varan,
2. enstaka förpackningar, eller
3. varumärke eller därmed jämförligt kännetecken.
Kommersiella annonser i periodiska skrifter eller andra skrifter på vilka

tryckfrihetsförordningen är tillämplig, och som med avseende på ordningen
för utgivningen är jämförbara med periodiska skrifter, får inte vara större än
2100 spaltmillimeter. Annonsen ska på ett tydligt sätt ange dryckens alko-
holhalt men får inte framställa en hög alkoholhalt som en positiv egenskap.

En sådan annons som avses i första och andra styckena får inte strida mot

god sed genom det sammanhang där den förekommer, använda sig av meto-
der som är opassande med tanke på konsumenten eller innehålla osanna eller
vilseledande uppgifter om alkohol, alkoholkonsumtion, alkoholens verk-
ningar eller andra egenskaper.

6 §

Marknadsföring i en kommersiell annons av alkoholhaltiga lättdrycker

till konsumenter ska utformas på ett sådant sätt att den inte kan förväxlas
med marknadsföring av alkoholdrycker. Marknadsföring av alkoholdrycker
som innehåller högst 15 volymprocent alkohol i kommersiell annons till
konsumenter ska utformas på sådant sätt att den inte kan förväxlas med
marknadsföring av alkoholdrycker som innehåller mer än 15 volymprocent
alkohol.

Första stycket första meningen gäller inte då marknadsföring av alko-

holdrycker som innehåller högst 15 volymprocent alkohol är tillåten.

Bestämmelserna om marknadsföring av alkoholhaltiga lättdrycker i första

stycket tillämpas inte i de fall detta är oskäligt.

10

SFS 2010:1622

7 §

Vid marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter genom kom-

mersiella annonser i periodiska skrifter eller andra skrifter på vilka tryckfri-
hetsförordningen är tillämplig, och som med avseende på ordningen för ut-
givningen är jämförbara med periodiska skrifter, ska annonserna på ett tyd-
ligt sätt återge en text som informerar om alkoholens skadeverkningar (in-
formationstext). Om det finns flera informationstexter ska minst en av dem
återges. Vid upprepad annonsering ska de olika informationstexterna använ-
das omväxlande och om möjligt i lika stor omfattning.

Regeringen får meddela föreskrifter om vilka texter som ska återges och

hur dessa ska utformas.

8 §

Ett handlande som strider mot 1–6 §§ och 7 § första stycket eller före-

skrifter som utformats med stöd av 7 § andra stycket ska vid tillämpningen
av 5, 23 och 26 §§ marknadsföringslagen (2008:486) anses vara otillbörlig
mot konsumenter och, i fall som avses i 2 §, även mot näringsidkare. Ett
handlande som strider mot 3 § kan medföra marknadsstörningsavgift enligt
bestämmelserna i 29–36 §§ marknadsföringslagen.

9 §

Regeringen får med avseende på främmande stat bestämma att följande

ska gälla.

Vid marknadsföring av alkoholdrycker är det förbjudet att använda orik-

tiga eller vilseledande ursprungsbeteckningar, genom vilka dryckerna direkt
eller indirekt anges vara frambragda eller tillverkade i den främmande staten
eller i en region eller ort i den främmande staten. Detta gäller även om det
äkta ursprunget anges, eller om beteckningen används bara i översättning el-
ler åtföljs av uttryck som ”art”, ”sort”, ”typ”, ”kopia” eller liknande uttryck.

Ett handlande som strider mot andra stycket ska vid tillämpning av mark-

nadsföringslagen (2008:486) anses vara otillbörlig mot konsumenter och nä-
ringsidkare.

8 kap. Servering av alkoholdrycker

1 §

För servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkohol-

drycker krävs tillstånd av den kommun där serveringsstället är beläget (ser-
veringstillstånd).

Serveringstillstånd som avser servering i inrikes trafik på fartyg, luftfartyg

eller järnvägståg (trafikservering), meddelas dock av den kommun där det
företag som vill bedriva serveringen har sitt säte, eller där den person som
vill bedriva serveringen har sitt hemvist. Har företaget inte säte inom landet
eller personen inte hemvist inom landet, meddelas tillstånd av Stockholms
kommun.

Serveringstillstånd krävs dock inte om serveringen
1. avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer,
2. sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostna-

den för inköp av dryckerna, och

3. äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alko-

hol- eller lättdrycker.

Detaljhandelsbolaget får utan hinder av bestämmelserna i första stycket

anordna provning av alkoholdrycker för allmänheten enligt riktlinjer i av-
talet mellan staten och bolaget.

11

SFS 2010:1622

2 §

Serveringstillstånd kan meddelas för servering till allmänheten eller i

förening, företag eller annat slutet sällskap. Tillståndet kan avse servering
året runt eller årligen under en viss tidsperiod (stadigvarande serverings-
tillstånd). Det kan även avse en enstaka tidsperiod eller ett enstaka tillfälle
(tillfälligt serveringstillstånd).

Stadigvarande tillstånd gäller tills vidare. Kommunen får dock om det

finns särskilda skäl begränsa tillståndets giltighet till viss tid.

Serveringstillstånd kan gälla spritdrycker, vin, starköl och andra jästa

alkoholdrycker eller en eller flera av dessa drycker.

Tillstånd att anordna provsmakning av alkoholdrycker enligt 6 och 7 §§

kan meddelas stadigvarande eller för enstaka tidsperiod.

3 §

Den som har ett stadigvarande tillstånd att servera spritdrycker har, ef-

ter anmälan till kommunen, rätt att krydda spritdryck för servering som
snaps i den egna serveringsrörelsen.

4 §

Den som bedriver cateringverksamhet för slutna sällskap kan meddelas

stadigvarande serveringstillstånd under förutsättning att den lokal där serve-
ringen äger rum för varje tillfälle anmäls till och godkänns av kommunen.

Den som bedriver cateringverksamhet ska ha ett eget kök för tillredning

av mat för att få stadigvarande serveringstillstånd.

5 §

På hotell som har restaurangverksamhet med serveringstillstånd i sina

lokaler får servering av alkoholdrycker ske på hotellrummet (rumsser-
vering). På sådant hotell får även servering från minibar på hotellrummet
ske.

6 §

Anordnande av provsmakning av spritdrycker, vin, starköl eller andra

jästa alkoholdrycker vid arrangemang riktade till allmänheten är tillåten
under förutsättning att

1. arrangören har ett stadigvarande serveringstillstånd som omfattar de

drycker som provsmakningen avser samt den lokal där provsmakningen ska
äga rum, eller

2. de partihandlare som deltar enskilt eller gemensamt ansöker om och er-

håller ett tillfälligt tillstånd för provsmakning av de drycker som avses er-
bjudas.

Tillståndshavare som avses i första stycket 1 ska innan arrangemanget

äger rum göra en anmälan till kommunen.

7 §

Den som tillverkar alkoholdrycker från råvaror som produceras på den

egna gården och som har ett stadigvarande serveringstillstånd har rätt att, ef-
ter anmälan till kommunen, vid tillverkningsstället erbjuda provsmakning av
de egenproducerade dryckerna.

Om sådant tillstånd saknas, får tillverkaren erbjuda provsmakning av

egentillverkade alkoholdrycker vid tillverkningsstället efter särskilt tillstånd
för provsmakning.

8 §

Servering av folköl får, med de inskränkningar som föreskrivs i denna

lag, ske om verksamheten bedrivs i sådana lokaler eller andra utrymmen i
byggnader eller transportmedel som

12

SFS 2010:1622

1. ingår i anläggningar som är godkända enligt föreskrifter meddelade

med stöd av 7 § 1 livsmedelslagen (2006:804) eller registrerade enligt Euro-
paparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004
om livsmedelshygien

6, och

2. är avsedda för stadigvarande verksamhet med livsmedel och där mat

serveras samtidigt.

Utan hinder av första stycket får folköl serveras i sådana fall som anges i

1 § andra stycket samt av den som innehar serveringstillstånd.

Den som avser att bedriva servering av folköl ska anmäla verksamheten

hos den kommun där serveringen ska ske. Servering får inte påbörjas innan
anmälan har gjorts. Vad nu sagts gäller inte i fall som avses i 1 § andra
stycket eller den som har serveringstillstånd.

Den som är anmälningsskyldig enligt tredje stycket ska utöva särskild

kontroll (egenkontroll) över serveringen. För egenkontrollen ska det finnas
ett för verksamheten lämpligt program.

9 §

Kommunen ska tillhandahålla information om vad som gäller enligt

denna lag och anslutande föreskrifter samt riktlinjer för tillämpningen av fö-
reskrifterna i kommunen.

10 §

Ansökan om serveringstillstånd görs skriftligen.

Kommunen får ta ut avgift för prövningen enligt de grunder som beslutas

av kommunfullmäktige.

Kommunen får även ta ut avgift för tillsyn enligt 9 kap. av den som har

serveringstillstånd och av den som bedriver anmälningspliktig detaljhandel
med eller servering av folköl.

Regeringen får meddela föreskrifter om den tid inom vilken kommunen

ska fatta beslut om serveringstillstånd.

11 §

En ansökan om stadigvarande serveringstillstånd får inte bifallas utan

att polismyndighetens yttrande har inhämtats. Detsamma gäller, om det inte
rör sig om arrangemang av endast obetydlig omfattning, tillfälligt serve-
ringstillstånd för servering till allmänheten.

Polismyndigheten ska i sitt yttrande redovisa samtliga omständigheter

som ligger till grund för myndighetens bedömning i det enskilda fallet och
särskilt yttra sig om sökandens allmänna lämplighet för verksamheten.

Om en ansökan avser servering inom eller invid ett militärt område ska

yttrande dessutom inhämtas av vederbörande militära chef innan ansökan får
bifallas.

12 §

Serveringstillstånd får endast meddelas den som visar att han eller

hon med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden samt om-
ständligheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten samt att verk-
samheten kommer att drivas i enlighet med de krav som ställs upp i denna
lag.

Sökanden ska genom att avlägga ett prov visa att han eller hon har de kun-

skaper om denna lag och anslutande föreskrifter som krävs för att på ett för-
fattningsenligt sätt utöva serveringsverksamheten.

6 EUT L 139, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004R0852).

13

SFS 2010:1622

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om prov som avses i andra stycket och om undantag i vissa fall
från skyldigheten att avlägga prov.

13 §

Den som har tillstånd för servering till allmänheten eller stadig-

varande tillstånd för servering i slutet sällskap, får köpa de spritdrycker, vin,
starköl och andra jästa alkoholdrycker som behövs för rörelsen endast av
partihandlare eller av detaljhandelsbolaget. Den som har tillstånd för serve-
ring i slutet sällskap vid ett enstaka tillfälle eller under en enstaka tidsperiod,
får köpa motsvarande drycker endast hos detaljhandelsbolaget.

Lokaler och utrustning

14 §

Serveringstillstånd ska omfatta ett visst avgränsat utrymme som dis-

poneras av tillståndshavaren.

Särskilt tillstånd kan dock meddelas för flera tillståndshavare att utnyttja

ett gemensamt serveringsutrymme. Om så har skett ska varje tillstånds-
havare svara för ordning och nykterhet inom serveringsutrymmet samt för
att vad som i övrigt gäller enligt denna lag iakttas under den tid han eller hon
bedriver servering där.

15 §

Stadigvarande tillstånd för servering till allmänheten får medges en-

dast om serveringsstället har ett eget kök i anslutning till serveringslokalen
samt tillhandahåller lagad eller på annat sätt tillredd mat. Gästerna ska kunna
erbjudas ett varierat utbud av maträtter. Efter klockan 23.00 får matutbudet
begränsas till ett fåtal enklare rätter.

Serveringsstället ska vara utrustat med ett i förhållande till lokalens stor-

lek lämpligt antal sittplatser för matservering. Om det finns en drinkbar får
den ta i anspråk endast en mindre del av serveringsställets totala yta och vara
belägen i nära anslutning till matsalen.

Tillfälligt tillstånd för servering till allmänheten får meddelas om ser-

veringsstället tillhandahåller tillredd mat. Detsamma gäller tillstånd för ser-
vering i slutet sällskap.

Tillstånd för servering av starköl och vin i foajéer till teater eller kon-

sertlokal under paus i föreställning eller konsert får meddelas utan krav på
matservering. Det ställs inte heller krav på matservering vid provsmakning
enligt 6 eller 7 §.

16 §

Lokaler som används för servering till allmänheten eller för servering

till slutna sällskap av den som har stadigvarande serveringstillstånd ska vara
lämpliga från brandsäkerhetssynpunkt.

17 §

Om alkoholservering på grund av serveringsställets belägenhet eller

av andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och
nykterhet eller särskild risk för människors hälsa, får serveringstillstånd väg-
ras även om övriga krav som uppställs i lagen är uppfyllda.

14

SFS 2010:1622

Personal

18 §

Tillståndshavaren eller av denne utsedd serveringsansvarig person

ska ha tillsyn över serveringen och vara närvarande på serveringsstället un-
der hela serveringstiden. Det sista gäller dock inte vid rumsservering. Den
som är serveringsansvarig ska ha fyllt 20 år och vara lämplig för uppgiften
med hänsyn till sina personliga egenskaper och omständigheterna i övrigt.

Tillståndshavaren ska till kommunen anmäla den eller de personer som

har utsetts att ansvara för serveringen av alkoholdrycker.

Endast den som är anställd av tillståndshavaren eller som är inhyrd av ett

bemanningsföretag får anlitas som köks- eller serveringspersonal eller för
uppgifter som är av betydelse för ordning och nykterhet. Detta gäller dock
inte ordningsvakter som förordnats enligt 2 § 4 lagen (1980:578) om ord-
ningsvakter. Restaurangskolor med serveringstillstånd samt, efter överens-
kommelse med skolan, även andra restauranger med sådant tillstånd får i ut-
bildningssyfte anlita restaurangskolans elever.

Serveringstider m.m.

19 §

Kommunen beslutar under vilka tider alkoholdrycker får serveras.

Vid bestämmande av tiden för servering ska särskilt beaktas vad som sägs i
17 §.

Om inte kommunen beslutar annat, får servering av spritdrycker, vin,

starköl eller andra jästa alkoholdrycker inte påbörjas tidigare än klockan
11.00 och inte pågå längre än till klockan 01.00.

Serveringsstället ska vara utrymt senast 30 minuter efter serveringstidens

utgång.

Bestämmelserna i första–tredje styckena gäller inte rumsservering på ho-

tell eller minibar i hotellrum enligt 5 §.

20 §

Vid servering av alkoholdrycker ska ansvarig personal se till att mått-

fullhet iakttas och att störningar på grund av oordning eller onykterhet und-
viks.

21 §

Priset för en alkoholdryck får vid servering inte sättas lägre än in-

köpspriset för drycken jämte skäligt påslag. Prissättningen får inte ske på ett
sådant sätt att försäljning av drycker med högre alkoholhalt främjas. Gäster-
na får inte uppmanas eller förmås att köpa alkoholdrycker.

22 §

Vid servering av alkoholdrycker ska lättdrycker finnas att tillgå i till-

fredsställande urval och omfattning.

23 §

Från ett serveringsställe med serveringstillstånd får inte någon med-

föra spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker som har serve-
rats i lokalen. Detta gäller inte hotellrum med minibar.

24 §

På serveringsställe där serveringstillstånd gäller får inte någon dricka

eller tillåtas dricka andra alkoholdrycker än sådana som har serverats i enlig-
het med tillståndet. Detta gäller dock inte på hotellrum.

15

SFS 2010:1622

Inte heller får någon dricka eller tillåtas dricka alkoholdrycker på ett ser-

veringsställe där alkoholdrycker inte får serveras eller i en lokal som yrkes-
mässigt upplåts för anordnande av sammankomster i slutna sällskap vid
vilka mat eller dryck tillhandahålls av innehavaren eller genom dennes för-
sorg och där servering av alkoholdrycker inte är tillåten.

Alkoholdrycker som inte får serveras i en lokal som avses i denna para-

graf får inte heller förvaras i lokalen eller tillhörande utrymmen.

Förbuden enligt denna paragraf gäller inte i fråga om folköl.

25 §

Chefen för Utrikesdepartementet får medge undantag från 13 och

24 §§ på begäran av främmande stater och internationella organisationer
som avses i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

9 kap. Tillsyn m.m.

1 §

Statens folkhälsoinstitut har, med de begränsningar som anges i 3 och

4 §§, tillsyn över efterlevnaden av denna lag och anslutande föreskrifter.

Länsstyrelsen har tillsyn inom länet. Länsstyrelsen ska också biträda kom-

munerna med råd i deras verksamhet.

2 §

Kommunen och polismyndigheten har tillsyn över efterlevnaden av de

bestämmelser som gäller för servering av alkoholdrycker.

Kommunen och polismyndigheten har också tillsyn över detaljhandeln

med folköl.

Kommunen ska upprätta en tillsynsplan som ska ges in till länsstyrelsen.

3 §

För tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna om marknads-

föring i 7 kap. finns det särskilda regler i marknadsföringslagen (2008:486).
Tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna gentemot den som har ser-
veringstillstånd får, i fråga om marknadsföring på serveringsstället, utövas
också av kommunen. För kommunens tillsyn gäller inte 7 kap. 8 §.

4 §

Skatteverket har tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna i

4 kap. 2 §.

5 §

Kommunens uppgifter enligt denna lag ska fullgöras av den eller de

nämnder som kommunfullmäktige bestämmer.

6 §

En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att uppgifter

som kommunen har enligt denna lag ska ombesörjas helt eller delvis av den
andra kommunen. Kommunen får dock inte överlåta befogenhet att avgöra
ärenden som avser

1. åtgärd enligt 3 kap. 10 §,
2. meddelande av serveringstillstånd enligt 8 kap. 1 §,
3. meddelande av erinran eller varning enligt 9 kap. 17 §,
4. återkallelse av serveringstillstånd enligt 9 kap. 18 §, eller
5. meddelande av försäljningsförbud enligt 9 kap. 19 §.

7 §

En kommun som har fattat ett beslut i ett ärende enligt denna lag ska

sända en kopia av beslutet till Statens folkhälsoinstitut samt den länsstyrelse

16

SFS 2010:1622

och den polismyndighet som berörs av beslutet. Om beslutet avser de sär-
skilda bestämmelserna om marknadsföring ska en kopia av beslutet också
sändas till Konsumentverket.

En kommun ska utfärda bevis om tillstånd som kommunen har meddelat.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar när-

mare föreskrifter om vilka uppgifter ett sådant bevis ska innehålla.

8 §

På begäran av en annan tillsynsmyndighet ska kommunen lämna de

uppgifter som myndigheten behöver för sin tillsyn. Kommunen ska även på
begäran av Skatteverket eller Tullverket lämna de uppgifter som behövs för
beskattning eller påförande av tull.

Polismyndigheten ska underrätta andra tillsynsmyndigheter om för-

hållanden som är av betydelse för dessa myndigheters tillsyn.

Kronofogdemyndigheten ska underrätta vederbörande tillståndsmyn-

dighet om en tillståndshavare brister i sina skyldigheter att erlägga skatter el-
ler socialavgifter. På begäran av länsstyrelsen ska sådan underrättelse ges till
denna.

På begäran av en tillsynsmyndighet ska polismyndigheter samt Skatte-

verket och andra myndigheter som uppbär eller driver in skatter eller av-
gifter lämna uppgifter som tillsynsmyndigheten behöver för sin tillstånds-
prövning eller tillsyn.

9 §

Polismyndighet ska på begäran lämna annan tillsynsmyndighet den

hjälp som behövs vid tillämpningen av 13–15 §§.

En begäran enligt första stycket får göras endast om
1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte

kan vidtas utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen
(1984:387) behöver tillgripas, eller

2. det annars finns synnerliga skäl.

10 §

Statliga och kommunala myndigheter ska underrätta den myndighet

som regeringen bestämmer om de i sin verksamhet får kännedom om något
som kan ha betydelse för tillämpningen av bestämmelserna i 6 kap. om för-
säljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat.

11 §

Den som har beviljats serveringstillstånd ska anmäla hos kommunen

när han eller hon avser att påbörja verksamheten.

Anmälan ska också göras om verksamheten läggs ned eller om avbrott

sker i den. Om verksamheten förändras till sin omfattning eller i något annat
hänseende av betydelse för tillsynen ska detta också anmälas, liksom betyd-
ande förändringar av ägarförhållandena.

Anmälan ska göras i förväg, eller om det förhållande som föranlett anmäl-

ningsskyldighet inte har kunnat förutses, utan dröjsmål.

12 §

Om den som har fått serveringstillstånd enligt denna lag har avlidit,

eller fått förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken med uppdrag som om-
fattar rörelsen och vill dödsboet eller förvaltaren fortsätta rörelsen, ska an-
mälan göras hos kommunen. Anmälan ska ha kommit in senast två månader
efter dödsfallet eller beslutet om förvaltare. Har anmälan inte kommit in
inom denna tid, upphör tillståndet att gälla.

17

SFS 2010:1622

Har den som fått serveringstillstånd försatts i konkurs upphör tillståndet

att gälla omedelbart. Vill konkursboet fortsätta rörelsen ska ny ansökan gö-
ras hos kommunen. Kommunen ska behandla en sådan ansökan med förtur.

Beträffande den som bedriver tillverkning, partihandel eller handel med

teknisk sprit enligt denna lag ska motsvarande anmälan som avses i första
och andra styckena göras till Statens folkhälsoinstitut.

13 §

Om en tillsynsmyndighet begär det ska en tillståndshavare, eller den

som bedriver verksamhet med stöd av denna lag, lämna tillträde till drifts-
ställe med tillhörande lokaler och tillhandahålla handlingar som rör verk-
samheten samt utan ersättning hjälpa till vid tillsynen, lämna varuprover
som behövs och redovisa uppgifter om verksamhetens omfattning och ut-
veckling.

Vad som sägs i första stycket gäller även i förhållandet mellan en parti-

handlare och Skatteverket.

14 §

Bokföringen i en rörelse som är tillståndspliktig eller som annars be-

drivs med stöd av denna lag ska vara så utformad att kontroll av verk-
samheten är möjlig. Den som bedriver rörelsen är skyldig att på begäran av
en tillsynsmyndighet visa upp bokföringshandlingarna.

Tillståndshavare, tillverkare, partihandlare och den som bedriver handel

med teknisk sprit är skyldiga att till tillsynsmyndigheten lämna de uppgifter
som är nödvändiga för att myndigheten ska kunna föra statistik över verk-
samhet enligt denna lag.

15 §

På begäran av tillsynsmyndighet ska den som bedriver servering av

eller detaljhandel med folköl lämna de upplysningar och handlingar som be-
hövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till rörelsens
lokaler för att utöva tillsynen.

16 §

Skatteverket ska underrätta Statens folkhälsoinstitut om verket i sin

kontrollverksamhet får anledning att anta att det har begåtts brott mot be-
stämmelserna i denna lag.

Återkallelse m.m.

17 §

En kommun får meddela en innehavare av serveringstillstånd en erin-

ran, eller i allvarligare fall eller vid upprepade överträdelser, en varning om
denne inte

1. uppfyller de krav som gällde för tillståndets meddelande, eller
2. följer de bestämmelser som gäller för servering enligt denna lag eller de

villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

18 §

En kommun ska återkalla ett serveringstillstånd om

1. tillståndet inte längre utnyttjas,
2. det med tillståndshavarens vetskap har förekommit brottslig verksam-

het på serveringsstället eller i anslutning till detta utan att tillståndshavaren
har ingripit, eller

3. tillståndshavaren har brutit mot denna lag eller vad som i övrigt gäller

för tillståndet på ett sådant sätt att varning inte är en tillräckligt ingripande

18

SFS 2010:1622

åtgärd, eller har tilldelats en eller flera varningar utan att de förhållanden
som föranlett varningen har rättats till.

Om flera tillståndshavare har utnyttjat ett gemensamt serveringsutrymme

enligt 8 kap. 14 § andra stycket får i stället tillståndet för gemensamt serve-
ringsutrymme återkallas, om det inte kan utredas vilken tillståndshavare som
är ansvarig för en händelse som ska föranleda återkallelse av serverings-
tillståndet.

Ingripande

19 §

Föranleder detaljhandel med eller servering av folköl olägenheter i

fråga om ordning och nykterhet eller om bestämmelserna i denna lag inte
följs, får kommunen förbjuda den som bedriver försäljningen att fortsätta
verksamheten eller, om förbud är en alltför ingripande åtgärd, meddela en
varning.

Ett förbud enligt första stycket kan inskränkas till att gälla för vissa när-

mare angivna tider eller under vissa närmare angivna omständigheter. För-
bud meddelas för en tid av sex månader eller, vid upprepad eller allvarlig
försummelse, tolv månader räknat från det att den som bedriver försälj-
ningen fått del av beslutet.

Den kommun där försäljningsstället är beläget beslutar om ingripande en-

ligt denna paragraf. Saknas fast försäljningsställe beslutar den kommun där
det företag som bedriver försäljningen har sitt säte eller där den person som
bedriver försäljningen har sitt hemvist. Om personen inte har hemvist inom
landet beslutar Stockholms kommun.

10 kap. Överklagande

1 §

Statens folkhälsoinstituts eller en kommuns beslut enligt denna lag el-

ler anslutande föreskrifter får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut enligt denna lag gäller omedelbart om inte något annat anges i be-

slutet.

11 kap. Straffbestämmelser

1 §

Den som

1. tillverkar sprit eller spritdrycker utan att ha rätt till det enligt denna lag,

eller

2. förvärvar, innehar, forslar, döljer eller förvarar sprit eller spritdrycker

som är olovligt tillverkade

döms för olovlig befattning med sprit till böter eller fängelse i högst två år.

2 §

Den som tillverkar, överlåter eller innehar en destillationsapparat eller

apparatdel i strid med 2 kap. 1 § andra stycket döms till böter eller fängelse i
högst ett år.

3 §

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. säljer sprit eller alkoholdrycker utan tillstånd eller annars i strid med

denna lag,

19

SFS 2010:1622

2. serverar spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker som

har anskaffats på annat sätt än som anges i 8 kap. 13 §, eller

3. säljer sprit i strid med bestämmelserna i 6 kap. 4 § första stycket eller

5 § andra stycket
döms för olovlig försäljning av alkohol till böter eller fängelse i högst två år.

4 §

Om ett brott som anges i 1 eller 3 § har begåtts uppsåtligen och är

grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedö-
mande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har ut-
gjort ett led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfatt-
ning, eller har varit inriktad mot ungdomar.

5 §

Den som tillverkar folköl, starköl, vin eller andra jästa alkoholdrycker i

strid med denna lag döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

6 §

Den som innehar alkoholdrycker i syfte att olovligen sälja dem döms

för olovligt innehav av alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst två år.

7 §

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anskaffar, överlämnar eller

bjuder på alkoholdrycker i strid med 3 kap. 9 § döms för olovligt anskaf-
fande av alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst två år eller, om brot-
tet är grovt, till fängelse i högst fyra år.

8 §

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer teknisk sprit eller alko-

holhaltiga preparat i strid med föreskrifter om denaturering meddelade med
stöd av 6 kap. 10 § 3 döms till böter.

Till samma påföljd döms den som uppsåtligen
1. säljer eller lämnar ut alkoholhaltiga preparat i strid med 6 kap. 7 §,
2. säljer teknisk sprit i strid med föreskrifter meddelade med stöd av

6 kap. 10 § 1, eller

3. hanterar teknisk sprit eller alkoholhaltiga preparat i strid med före-

skrifter meddelade med stöd av 6 kap. 10 § 4.

9 §

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller lämnar ut alko-

holdrycker i strid med 3 kap. 7 eller 8 § till någon som inte har uppnått före-
skriven ålder eller som är märkbart påverkad av alkohol eller annat berus-
ningsmedel, eller vid partihandel underlåter att på sätt som föreskrivs i
4 kap. 3 § förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja eller köpa in va-
ran döms för olovlig dryckeshantering till böter eller fängelse i högst sex
månader.

För olovlig dryckeshantering döms också den som
1. förvarar alkoholdryck i strid med 3 kap. 2 § första stycket eller 8 kap.

24 § tredje stycket,

2. tillåter alkoholförtäring i strid med 8 kap. 24 § första eller andra

stycket, eller

3. säljer folköl i strid med förbud som meddelats enligt 9 kap. 19 §.
Till ansvar ska inte dömas den som i strid med 3 kap. 2 § första stycket el-

ler 8 kap. 24 § tredje stycket förvarar alkoholdryck, om det av omständig-
heterna framgår att drycken var avsedd för annat än försäljning eller för-
täring på platsen.

20

SFS 2010:1622

10 §

Är gärning som avses i 1, 3 eller 5–8 § att anse som ringa ska inte dö-

mas till ansvar.

11 §

För försök eller förberedelse till brott som avses i 1, 3 och 7 §§ döms

till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Detta gäller dock inte gärning som av-
ses i 1 § 2 och som endast gäller förvärv eller innehav för personligt bruk.

Den till vilken lagligen framställda alkoholdrycker har anskaffats för per-

sonligt bruk ska vara fri från ansvar för medverkan till brott som avses i detta
kapitel.

12 §

Bestämmelser om ansvar för olovlig införsel och utförsel av sprit och

alkoholdrycker finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

12 kap. Förverkande

1 §

Sprit, alkoholdrycker och alkoholhaltiga preparat som har varit före-

mål för brott enligt denna lag eller deras värde samt utbyte av sådant brott
ska förklaras förverkade. Detsamma gäller vad någon har tagit emot som
ersättning för kostnader i samband med ett sådant brott, eller värdet av det
mottagna, om mottagande utgör brott enligt denna lag. Förverkande av
alkoholdrycker kan ske även hos den som är fri från ansvar för brottet enligt
11 kap. 10 § andra stycket.

2 §

Har sprit eller alkoholdrycker olovligen tillverkats ska även destilla-

tionsapparater, apparatdelar och redskap som har använts vid tillverkningen,
råämnen som uppenbarligen har varit avsedda för tillverkningen och bered-
ningen samt kärl och emballage som varorna har förvarats i, förklaras förver-
kade. Likaså ska förråd av renings- och filtreringsmedel vilka uppenbarligen
avsetts för rening eller filtrering av olovligen tillverkad sprit förklaras för-
verkade.

Destillationsapparater och apparatdelar som har varit föremål för brott en-

ligt 11 kap. 2 § eller värdet därav samt utbyte av sådant brott ska förklaras
förverkade.

3 §

Utöver vad som sägs i 2 § får egendom som har använts som hjälp-

medel vid brott enligt denna lag förklaras förverkad, om det behövs för att
förebygga brott eller det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egen-
dom som har varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt
denna lag om brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett
straffbart försök eller en straffbar förberedelse. I stället för egendomen får
dess värde förklaras förverkat.

4 §

Förordnande om förverkande enligt 1 eller 2 § ska inte meddelas om

det skulle vara uppenbart oskäligt.

5 §

I fråga om sprit eller alkoholdrycker som kan antas bli förverkade gäl-

ler lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. i
tillämpliga delar. Alkoholdrycker som har lagts upp på sådant tillfälligt lager
som avses i 3 kap. 7 § tullagen (2000:1281) ska anses som förverkade om de
inte har tagits ut från lagret inom 30 dagar från uppläggningen. Vad som nu

21

SFS 2010:1622

har sagts gäller även i fråga om sådana drycker som har omhändertagits av
Tullverket för tillfällig förvaring utan att läggas upp på tillfälligt lager.

13 kap. Register

1 §

Statens folkhälsoinstitut ska med hjälp av automatiserad behandling

föra ett centralt register för tillsyn, uppföljning och utvärdering av lagens
tillämpning samt framställning av statistik.

2 §

Registret får innehålla uppgifter om dem som har tillstånd eller be-

driver verksamhet enligt denna lag.

I registret får behandlas uppgifter om
1. namn eller firma, person-, samordnings-, registrerings- eller organi-

sationsnummer, adress och telefonnummer, och

2. den verksamhet som tillståndet avser och om villkor som har meddelats

för denna.

3 §

Regeringen får föreskriva att uppgifter till registret får hämtas från re-

gister som förs av statlig eller kommunal myndighet.

4 §

Skatteverket får för sin tillsyn enligt denna lag ha direktåtkomst till

uppgifter om serveringstillstånd i registret.

5 §

Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och ska-

destånd gäller även vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 då alkohollagen (1994:1738)

och lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m. upphör att gälla.

2. Anmälan om detaljhandel med och servering av öl enligt 5 kap. 6 § el-

ler 6 kap. 1 a § den äldre lagen gäller som anmälan av försäljning och ser-
vering av folköl enligt 5 kap. 5 § eller 8 kap. 8 § den nya lagen.

3. Serveringstillstånd som har meddelats före ikraftträdandet ska gälla

som serveringstillstånd enligt den nya lagen.

På regeringens vägnar

FREDRIK REINFELDT

GÖRAN HÄGGLUND
(Socialdepartementet)

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2010