Lag (2006:351) om gene­tisk integri­tet m.m.

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 2006:351
Depar­te­ment: Soci­al­de­par­te­men­tet
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2024:849
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

2006:351
Depar­te­ment/myn­dig­het: Soci­al­de­par­te­men­tet
Utfär­dad: 2006-​05-18
Änd­rad: t.o.m. SFS

2024:849
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)



1 kap. Inle­dande bestäm­mel­ser

Lagens syfte och tillämp­nings­om­råde

1 §   I denna lag ges bestäm­mel­ser om begräns­ningar i använd­ningen av viss bio­tek­nik som utveck­lats för medi­cinska ända­mål samt om vissa rätts­liga verk­ningar av sådan använd­ning.

Syf­tet med lagen är att värna den enskilda män­ni­skans integri­tet.

2 §   Lagen gäl­ler
   - använd­ning av gene­tiska under­sök­ningar och gene­tisk infor­ma­tion samt gen­te­rapi,
   - gene­tisk under­sök­ning vid all­männa häl­so­un­der­sök­ningar,
   - fos­ter­di­a­gnostik och preimplan­ta­to­risk gene­tisk dia­gnostik,
   - åtgär­der i forsknings-​ eller behand­lings­syfte med ägg från män­ni­ska,
   - inse­mi­na­tion, och
   - befrukt­ning utan­för krop­pen.

Lagen inne­hål­ler också ansvars­be­stäm­mel­ser för han­del med human­bi­o­lo­giskt mate­rial.

Annan när­lig­gande lag­stift­ning

3 §   I pati­ent­la­gen (2014:821) och hälso-​ och sjuk­vårds­la­gen (2017:30) finns grund­läg­gande bestäm­mel­ser om pati­en­tens själv­be­stäm­mande och om respekt för män­ni­skors lika värde inom hälso-​ och sjuk­vår­den och i pati­ent­sä­ker­hets­la­gen (2010:659) före­skrivs om skyl­dig­he­ter för hälso-​ och sjuk­vårds­per­so­nal.

I bio­bank­sla­gen (2023:38) regle­ras hur human­bi­o­lo­giskt mate­rial, med respekt för den enskilda män­ni­skans integri­tet, för vissa ända­mål ska få sam­las in till och beva­ras i en bio­bank och använ­das.

När det gäl­ler att skydda den enskilda män­ni­skan och respek­tera män­ni­sko­vär­det vid forsk­ning finns bestäm­mel­ser i lagen (2003:460) om etik­pröv­ning av forsk­ning som avser män­ni­skor. Lag (2023:40).

För­hål­lan­det till annan data­skydds­re­gle­ring

4 §   Denna lag inne­hål­ler bestäm­mel­ser som kom­plet­te­rar Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska per­so­ner med avse­ende på behand­ling av per­son­upp­gif­ter och om det fria flö­det av sådana upp­gif­ter och om upp­hä­vande av direk­tiv 95/46/EG (all­män data­skydds­för­ord­ning).

Vid behand­ling av per­son­upp­gif­ter enligt denna lag gäl­ler lagen (2018:218) med kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser till EU:s data­skydds­för­ord­ning och före­skrif­ter som har med­de­lats i anslut­ning till den lagen, om inte annat föl­jer av denna lag eller före­skrif­ter som har med­de­lats i anslut­ning till lagen. Lag (2018:443).

Defi­ni­tio­ner

5 §   I denna lag bety­der

gene­tisk under­sök­ning: en under­sök­ning inom hälso-​ och sjuk­vår­den eller medi­cinsk forsk­ning som syf­tar till att ge upp­lys­ning om en män­niskas arvs­massa genom mole­kylär­ge­ne­tisk, mikro­bi­o­lo­gisk, immu­no­lo­gisk, bio­ke­misk, cyto­ge­ne­tisk eller där­med jäm­för­lig ana­lys­me­tod eller genom inhäm­tande av upp­lys­ningar om hans eller hen­nes bio­lo­giska släk­tingar,
gene­tisk infor­ma­tion: infor­ma­tion om resul­ta­tet av en gene­tisk under­sök­ning, dock inte till den del infor­ma­tio­nen endast inne­fat­tar upp­lys­ning om den under­sök­tes aktu­ella häl­so­till­stånd,
fos­ter­di­a­gnostik: medi­cinsk under­sök­ning av en gra­vid kvinna och det fos­ter hon bär på,
gene­tisk fos­ter­di­a­gnostik: gene­tisk under­sök­ning av fos­ter eller en gra­vid kvinna för att få infor­ma­tion om fost­rets sjuk­do­mar, sjuk­domsan­lag och miss­bild­ningar genom fos­ter­vat­tens­prov, moderkaks­prov eller blod­prov,

preimplan­ta­to­risk gene­tisk dia­gnostik: gene­tisk under­sök­ning av ett befruk­tat ägg innan detta implan­te­ras i en kvin­nas liv­mo­der,
gen­te­rapi: en behand­ling som inne­bär att en frisk gen med hjälp av en bärare (vek­tor) förs in i cel­ler hos en indi­vid som har en gene­tisk sjuk­dom,
soma­tisk cell­kärnö­ver­fö­ring: att cell­kär­nan i ett ägg ersätts med kär­nan från en kropps­cell, och

ensam­stå­ende kvinna: en kvinna som inte är gift, regi­stre­rad part­ner eller sambo. Lag (2016:18).


2 kap. Gene­tisk under­sök­ning och infor­ma­tion samt gen­te­rapi

För­bud mot att använda gene­tisk under­sök­ning och infor­ma­tion

1 §   Ingen får utan stöd i lag ställa som vill­kor för ett avtal att den andra par­ten skall genomgå en gene­tisk under­sök­ning eller lämna gene­tisk infor­ma­tion om sig själv.

Ingen får utan stöd i lag i sam­band med ett avtal efter­forska eller använda gene­tisk infor­ma­tion om den andre. Ingen får olov­li­gen bereda sig till­gång till gene­tisk infor­ma­tion om någon annan.

Första styc­ket och andra styc­ket första meningen gäl­ler inte på famil­je­rät­tens område.

Använd­ning av gene­tisk infor­ma­tion på för­säk­rings­om­rå­det

2 §   I fråga om risk­be­dömd per­son­för­säk­ring får utan hin­der av vad som sägs i 1 § andra styc­ket första meningen ett för­säk­rings­bo­lag efter­forska eller använda gene­tisk infor­ma­tion i sam­band med ingå­ende, änd­ring eller för­ny­else av avtal, om
   1. den för­säk­rade har fyllt 18 år och det för­säk­rings­be­lopp som vid för­säk­rings­fall ska utfalla som ett engångs­be­lopp över­sti­ger 30 pris­bas­belopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ soci­al­för­säk­rings­bal­ken, eller
   2. den för­säk­rade har fyllt 18 år och det för­säk­rings­be­lopp som vid för­säk­rings­fall ska utfalla som en peri­o­disk ersätt­ning över­sti­ger fyra pris­bas­belopp per år. Lag (2010:1297).

Gen­te­rapi

3 §   För­sök i forsknings-​ eller behand­lings­syfte som med­för gene­tiska för­änd­ringar som kan gå i arv hos män­ni­ska får inte utfö­ras.

För­bud mot att genom­föra gen­te­ra­peu­tiska kli­niska läke­me­dels­pröv­ningar som resul­te­rar i att köns­stam­cel­lers gene­tiska iden­ti­tet hos för­söks­per­so­nen för­änd­ras finns i arti­kel 90 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 536/2014 av den 16 april 2014 om kli­niska pröv­ningar av human­lä­ke­me­del och om upp­hä­vande av direk­tiv 2001/20/EG.
Lag (2018:1274).

4 §   Behand­lings­me­to­der som avser att åstad­komma gene­tiska för­änd­ringar som kan gå i arv hos män­ni­ska får inte använ­das.


3 kap. Gene­tisk under­sök­ning vid all­männa häl­so­un­der­sök­ningar

Krav på till­stånd

1 §   En gene­tisk under­sök­ning som utgör eller ingår som ett led i en all­män häl­so­un­der­sök­ning får utfö­ras endast efter till­stånd av Soci­al­sty­rel­sen.

En sådan under­sök­ning får inte omfatta någon annan än den som läm­nat skrift­ligt sam­tycke. För under­sök­ningar i enlig­het med 7 kap. 2 § bio­bank­sla­gen (2023:38) tilläm­pas i stäl­let bestäm­mel­serna om sam­tycke i 4 kap. den lagen.

Beträf­fande under­sök­ningar av fos­ter finns sär­skilda bestäm­mel­ser i 4 kap. Lag (2023:40).

Vill­kor för till­stånd

2 §   Ett till­stånd som avses i 1 § får läm­nas endast om den gene­tiska under­sök­ningen är inrik­tad på att söka kun­skap om all­var­lig sjuk­dom eller annars har sär­skild bety­delse för hälso-​ och sjuk­vår­den.

Vid pröv­ning av till­stånds­frå­gan skall det sär­skilt beak­tas
   1. om den pla­ne­rade under­sök­ningen syf­tar till att påvisa eller ute­sluta en sjuk­doms­risk som kan före­byg­gas eller om den sjuk­dom som avses kan bli före­mål för behand­ling,
   2. om under­sök­ningen kan antas visa påtag­ligt för­höjda ris­ker för den sjuk­dom som avses, och
   3. om de som skall leda och utföra under­sök­ningen har den kom­pe­tens som behövs och om integri­tets­skyd­det för upp­gif­ter om under­sök­nings­del­ta­gar­nas gene­tiska för­hål­lan­den kan antas bli till­freds­stäl­lande.

3 §   Ett till­stånd enligt 1 § får för­e­nas med de vill­kor som behövs för att begränsa under­sök­ningen eller kon­trol­lera denna.

Ett till­stånd får åter­kal­las om vill­kor för till­stån­det åsi­do­sätts eller om det annars finns sär­skilda skäl.
Till­stån­det får åter­kal­las tills vidare i avvak­tan på att frå­gan avgörs slut­ligt.


4 kap. Fos­ter­di­a­gnostik, gene­tisk fos­ter­di­a­gnostik och preimplan­ta­to­risk gene­tisk dia­gnostik

Vill­kor för fos­ter­di­a­gnostik

1 §   Alla gra­vida kvin­nor skall erbju­das en all­män infor­ma­tion om fos­ter­di­a­gnostik. En gra­vid kvinna som har en medi­cinskt kon­sta­te­rad för­höjd risk att föda ett ska­dat barn skall erbju­das ytter­li­gare infor­ma­tion om gene­tisk fos­ter­di­a­gnostik.

Efter infor­ma­tio­nen bestäm­mer kvin­nan, i sam­råd med läka­ren, om hon skall genomgå fos­ter­di­a­gnostik eller gene­tisk fos­ter­di­a­gnostik.

Den gra­vida kvin­nan skall få all infor­ma­tion om fost­rets häl­so­till­stånd som har kom­mit fram vid fos­ter­di­a­gnostik.
Upp­gif­ter om fost­ret som inte rör dess häl­so­till­stånd skall läm­nas ut endast om kvin­nan begär det.

Vill­kor för preimplan­ta­to­risk gene­tisk dia­gnostik

2 §   Preimplan­ta­to­risk gene­tisk dia­gnostik får använ­das endast om man­nen eller kvin­nan bär på anlag för en all­var­lig mono­gen eller kro­mo­so­mal ärft­lig sjuk­dom, som inne­bär en hög risk för att få ett barn med en gene­tisk sjuk­dom eller skada.

Behand­lingen får inte använ­das för val av egen­skap utan endast inrik­tas på att bar­net inte skall ärva anlag för sjuk­do­men eller ska­dan i fråga.

Preimplan­ta­to­risk gene­tisk dia­gnostik får inte utan till­stånd av Soci­al­sty­rel­sen använ­das för att för­söka få ett barn med en sådan gen­upp­sätt­ning att bar­net skulle kunna bli dona­tor av blod­stam­cel­ler till ett svårt sjukt sys­kon. Till­stånd får läm­nas endast om det finns syn­ner­liga skäl för att tillåta använd­ning.


5 kap. Åtgär­der i forsknings-​ eller behand­lings­syfte med ägg från män­ni­ska

1 §   Åtgär­der enligt bestäm­mel­serna i detta kapi­tel med ägg från män­ni­ska vilka har befruk­tats eller varit före­mål för soma­tisk cell­kärnö­ver­fö­ring för­ut­sät­ter att dona­to­rerna av ägg, sper­mie eller kropps­cell har infor­me­rats om ända­må­let med åtgär­den och där­ef­ter läm­nat sitt sam­tycke.

Om befrukt­ningen har skett enligt 7 kap., krävs att även en kvinna eller man i det behand­lade paret som inte är dona­tor av ägg eller sper­mie har infor­me­rats om ända­må­let med åtgär­den och där­ef­ter läm­nat sitt sam­tycke. Det­samma gäl­ler en ensam­stå­ende kvinna som inte är dona­tor av ägg.
Lag (2018:1283).

2 §   När det gäl­ler forsk­ning som ska prö­vas enligt lagen (2003:460) om etik­pröv­ning av forsk­ning som avser män­ni­skor ska i stäl­let för 1 § i detta kapi­tel bestäm­mel­serna om infor­ma­tion och sam­tycke i 16, 17 och 19 §§ i den lagen tilläm­pas.

Om befrukt­ningen har skett enligt 7 kap., ska med forsk­nings­per­son jäm­stäl­las en kvinna eller man i det behand­lade paret som inte är dona­tor av ägg eller sper­mie. Det­samma gäl­ler en ensam­stå­ende kvinna som inte är dona­tor av ägg. Lag (2018:1283).

3 §   För­sök i forsknings-​ eller behand­lings­syfte på befruk­tade ägg och på ägg som varit före­mål för soma­tisk cell­kärnö­ver­fö­ring får göras längst till och med fjor­tonde dagen efter befrukt­ningen respek­tive cell­kärnö­ver­fö­ringen.

Om ett befruk­tat ägg eller ett ägg som varit före­mål för soma­tisk cell­kärnö­ver­fö­ring har varit före­mål för ett sådant för­sök, skall det utan dröjs­mål för­stö­ras när åtgär­den genom­förts.

Bestäm­mel­ser om gen­te­rapi finns i 2 kap. 3 och 4 §§ denna lag.

4 §   Ett befruk­tat ägg får för­va­ras i fryst till­stånd i högst tio år. Ett ägg som har varit före­mål för en soma­tisk cell­kärnö­ver­fö­ring får för­va­ras i fryst till­stånd i högst fem år. Soci­al­sty­rel­sen får för­länga tiderna enligt 6 §.

Den tid då ägget har varit fryst räk­nas inte in i den tid under vil­ken för­sök får ske enligt 3 §. Lag (2018:1283).

5 §   Om ett befruk­tat ägg har varit före­mål för för­sök i forsknings-​ eller behand­lings­syfte, får ägget inte föras in i en kvin­nas kropp. Det­samma gäl­ler om ägget före befrukt­ningen eller de sper­mier som använts vid befrukt­ningen har varit före­mål för ett sådant för­sök eller om ägget har varit före­mål för soma­tisk cell­kärnö­ver­fö­ring.

6 §   Om det finns syn­ner­liga skäl får Soci­al­sty­rel­sen för sär­skilda fall medge att tiden enligt 4 § för för­va­ring i fryst till­stånd för­längs.

Läm­nas med­gi­vande, skall Soci­al­sty­rel­sen bestämma den ytter­li­gare tid under vil­ken för­va­ring får ske.

Ett med­gi­vande får för­e­nas med vill­kor. Det får åter­kal­las om vill­ko­ren åsi­do­sätts eller om det annars finns skäl till åter­kal­lelse.


6 kap. Inse­mi­na­tion

Inle­dande bestäm­melse

1 §   I detta kapi­tel finns bestäm­mel­ser om att föra in sper­mier i en kvinna på konst­lad väg (inse­mi­na­tion).

Det som i detta kapi­tel sägs om make gäl­ler också regi­stre­rad part­ner. Lag (2016:18).

Vill­kor för behand­ling

1 a §   En dona­tor av sper­mier ska vara myn­dig. Dona­torn ska lämna ett skrift­ligt sam­tycke till att sper­mi­erna används för inse­mi­na­tion. Dona­torn får åter­kalla sitt sam­tycke fram till dess inse­mi­na­tion skett. Lag (2018:1283).

1 b §   Om kvin­nan är gift eller sambo, får inse­mi­na­tion utfö­ras endast om maken eller sam­bon skrift­li­gen har sam­tyckt till det. Lag (2016:18).

Var behand­ling får utfö­ras

2 §   Inse­mi­na­tion med sper­mier från en man som kvin­nan inte är gift eller sambo med får inte utan till­stånd av Inspek­tio­nen för vård och omsorg utfö­ras annat än vid offent­ligt finan­si­e­rade sjuk­hus. Sådan inse­mi­na­tion ska ske under över­in­se­ende av läkare med spe­ci­a­list­kom­pe­tens i gyne­ko­logi och obs­tetrik. Lag (2013:1147).

Sär­skild pröv­ning

3 §   Vid en inse­mi­na­tion som avses i 2 § ska läka­ren pröva om det med hän­syn till makar­nas, sam­bor­nas eller den ensam­stå­ende kvin­nans medi­cinska, psy­ko­lo­giska och soci­ala för­hål­lan­den är lämp­ligt att inse­mi­na­tio­nen äger rum. Inse­mi­na­tio­nen får utfö­ras endast om det kan antas att det bli­vande bar­net kom­mer att växa upp under goda för­hål­lan­den.

Om inse­mi­na­tion väg­ras, får makarna, sam­borna eller den ensam­stå­ende kvin­nan begära att Soci­al­sty­rel­sen prö­var frå­gan. Lag (2016:18).

Val av sper­mi­e­do­na­tor

4 §   Vid en inse­mi­na­tion som avses i 2 § väl­jer läka­ren en lämp­lig sper­mi­e­do­na­tor. Sper­mier från en avli­den dona­tor får inte använ­das vid en inse­mi­na­tion. Upp­gif­ter om dona­torn ska anteck­nas i en sär­skild jour­nal. Jour­na­len ska beva­ras i minst 70 år. Lag (2018:1283).

Rätt till infor­ma­tion

5 §   Den som har till­kom­mit genom en inse­mi­na­tion som avses i 2 § har, om han eller hon har upp­nått till­räck­lig mog­nad, rätt att ta del av de upp­gif­ter om dona­torn som anteck­nats i sjuk­hu­sets sär­skilda jour­nal. Lag (2018:1283).

5 a §   Efter skrift­lig begä­ran av den som har till­kom­mit genom en inse­mi­na­tion som avses i 2 § och som har upp­nått till­räck­lig mog­nad ska upp­gif­ter om honom eller henne tas in i den sär­skilda jour­nal som inne­hål­ler upp­gif­ter om dona­torn. Även begä­ran ska tas in i den sär­skilda jour­na­len.

Den som har till­kom­mit genom en inse­mi­na­tion som avses i 2 §, och som har upp­nått till­räck­lig mog­nad, har rätt att ta del av de upp­gif­ter som anteck­nats i den sär­skilda jour­na­len och som avser andra per­so­ner som har till­kom­mit med sper­mier från samma dona­tor. Lag (2018:1283).

5 b §   Om någon har anled­ning att anta att han eller hon har till­kom­mit genom en inse­mi­na­tion som avses i 2 §, är soci­al­nämn­den skyl­dig att på begä­ran hjälpa honom eller henne att ta reda på om det finns några upp­gif­ter anteck­nade i en sär­skild jour­nal. Lag (2018:1283).

Skyl­dig­het att lämna upp­gif­ter till dom­stol

6 §   Om det i ett mål om fader­skap eller för­äld­ra­skap enligt 1 kap. 9 § för­äld­ra­bal­ken är nöd­vän­digt att få del av de upp­gif­ter som finns om en inse­mi­na­tion, är den som är ansva­rig för inse­mi­na­tio­nen eller annan som har till­gång till upp­gif­terna skyl­dig att på begä­ran av dom­sto­len lämna ut dessa upp­gif­ter.

Inför­sel av sper­mier

7 §   Frysta sper­mier får inte utan Soci­al­sty­rel­sens till­stånd föras in i lan­det.


7 kap. Befrukt­ning utan­för krop­pen

Inle­dande bestäm­melse

1 §   I detta kapi­tel finns bestäm­mel­ser om befrukt­ning utan­för krop­pen. Med befrukt­ning utan­för krop­pen avses
   1. befrukt­ning av ett ägg utan­för en kvin­nas kropp, och
   2. infö­rande av ägget i en kvin­nas kropp.

Det som i detta kapi­tel sägs om make gäl­ler också regi­stre­rad part­ner. Lag (2018:1283).

Vill­kor för behand­ling

2 §   En dona­tor av ägg eller sper­mier ska vara myn­dig. Dona­torn ska lämna ett skrift­ligt sam­tycke till att ägget befruk­tas eller att sper­mi­erna används för befrukt­ning. Dona­torn får åter­kalla sitt sam­tycke fram till dess befrukt­ning skett. Lag (2018:1283).

3 §   Om kvin­nan är gift eller sambo, får ett befruk­tat ägg föras in i kvin­nans kropp endast om maken eller sam­bon skrift­li­gen har sam­tyckt till det. Lag (2018:1283).

Sär­skilda vill­kor för behand­ling med ett done­rat befruk­tat ägg

3 a §   Ett ägg som har befruk­tats för att föras in i en kvin­nas kropp får föras in i en annan kvin­nas kropp endast om
   1. den först behand­lade kvin­nan, och, om hon är gift eller sambo, även hen­nes make eller sambo, skrift­li­gen har sam­tyckt till det,
   2. den först behand­lade kvin­nan, och, om hon är gift eller sambo, även hen­nes make eller sambo, är för­äl­der till minst ett barn, och
   3. det är den först behand­lade kvin­nans eget ägg som har befruk­tats eller, om hon är gift eller sambo, ägget har befruk­tats med sper­mier från hen­nes make eller sambo.

Ett sam­tycke enligt första styc­ket får åter­kal­las fram till dess infö­rande skett. Lag (2018:1283).

Var behand­ling får utfö­ras

4 §   Befrukt­ning av ägg från en kvinna, i vars kropp ägget ska infö­ras, med sper­mier från kvin­nans make eller sambo får inte utan till­stånd av Inspek­tio­nen för vård och omsorg utfö­ras annat än vid offent­ligt finan­si­e­rade sjuk­hus. Detta gäl­ler också infö­rande av ägget i kvin­nans kropp.

Om ägget inte kom­mer från kvin­nan eller sper­mi­erna inte kom­mer från kvin­nans make eller sambo, får befrukt­ning och infö­rande av ägg inte utan till­stånd av Inspek­tio­nen för vård och omsorg utfö­ras annat än vid de sjuk­hus som har sjuk­vårds­en­he­ter där det bedrivs hög­sko­le­ut­bild­ning för läkarex­a­men och forsk­ning. Lag (2018:1283).

Sär­skild pröv­ning

5 §   Vid en behand­ling som avses i 4 § andra styc­ket ska läka­ren pröva om det med hän­syn till makar­nas, sam­bor­nas eller den ensam­stå­ende kvin­nans medi­cinska, psy­ko­lo­giska och soci­ala för­hål­lan­den är lämp­ligt att behand­lingen äger rum. Behand­lingen får utfö­ras endast om det kan antas att det bli­vande bar­net kom­mer att växa upp under goda för­hål­lan­den.

Om behand­ling väg­ras, får makarna, sam­borna eller den ensam­stå­ende kvin­nan begära att Soci­al­sty­rel­sen prö­var frå­gan. Lag (2018:1283).

Val av dona­tor

6 §   Vid en behand­ling som avses i 4 § andra styc­ket väl­jer läka­ren ägg eller sper­mier från en lämp­lig dona­tor eller ett lämp­ligt done­rat befruk­tat ägg.

Ägg eller sper­mier från en dona­tor som har avli­dit får inte använ­das för befrukt­ning.

Upp­gif­ter om dona­tor ska anteck­nas i en sär­skild jour­nal. Jour­na­len ska beva­ras i minst 70 år. Lag (2018:1283).

Rätt till infor­ma­tion

7 §   Den som har till­kom­mit genom en behand­ling som avses i 4 § andra styc­ket har, om han eller hon har upp­nått till­räck­lig mog­nad, rätt att ta del av de upp­gif­ter om dona­tor som anteck­nats i sjuk­hu­sets sär­skilda jour­nal.
Lag (2018:1283).

7 a §   Efter skrift­lig begä­ran av den som har till­kom­mit genom en behand­ling som avses i 4 § andra styc­ket och som har upp­nått till­räck­lig mog­nad ska upp­gif­ter om honom eller henne tas in i den sär­skilda jour­nal som inne­hål­ler upp­gif­ter om dona­torn. Även begä­ran ska tas in i den sär­skilda jour­na­len.

Den som har till­kom­mit genom en behand­ling som avses i 4 § andra styc­ket, och som har upp­nått till­räck­lig mog­nad, har rätt att ta del av de upp­gif­ter som anteck­nats i den sär­skilda jour­na­len och som avser andra per­so­ner som har till­kom­mit med könscel­ler från samma dona­tor. Lag (2018:1283).

7 b §   Om någon har anled­ning att anta att han eller hon har till­kom­mit genom en behand­ling som avses i 4 § andra styc­ket, är soci­al­nämn­den skyl­dig att på begä­ran hjälpa honom eller henne att ta reda på om det finns några upp­gif­ter anteck­nade i en sär­skild jour­nal. Lag (2018:1283).

Skyl­dig­het att lämna upp­gif­ter till dom­stol

8 §   Om det i ett mål om fader­skap, moder­skap enligt 1 kap. 7 § eller för­äld­ra­skap enligt 1 kap. 9 § för­äld­ra­bal­ken är nöd­vän­digt att få del av de upp­gif­ter som finns om en befrukt­ning utan­för krop­pen, är den som är ansva­rig för behand­lingen eller någon annan som har till­gång till upp­gif­terna skyl­dig att på begä­ran av dom­sto­len lämna ut dessa upp­gif­ter. Lag (2018:1283).


8 kap. Övriga bestäm­mel­ser

Över­kla­gande

1 §   Soci­al­sty­rel­sens beslut enligt 3 kap. 1 eller 3 §, 5 kap. 6 §, 6 kap. 3 § och 7 kap. 5 § får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.

Övriga beslut av Soci­al­sty­rel­sen samt beslut av Inspek­tio­nen för vård och omsorg enligt denna lag får inte över­kla­gas.
Lag (2013:1147).

Ansvars­be­stäm­mel­ser m.m.

2 §   Den som bry­ter mot 2 kap. 1 § första styc­ket, 3 eller 4 § döms till böter eller fäng­else i högst sex måna­der, om inte gär­ningen är belagd med sträng­are straff i brotts­bal­ken.

3 §   Den som bry­ter mot 5 kap. 3, 4 eller 5 § döms till böter eller fäng­else i högst ett år. Är en över­trä­delse av 5 kap. 4 § ringa, skall inte dömas till ansvar.

All­mänt åtal för brott som nämns i första styc­ket får väc­kas endast efter med­gi­vande av Soci­al­sty­rel­sen.

4 §   Den som vane­mäs­sigt eller i vinst­syfte utför inse­mi­na­tion i strid med före­skrif­terna i 6 kap. eller under angivna för­hål­lan­den till­han­da­hål­ler sper­mier för sådan inse­mi­na­tion döms till böter eller fäng­else i högst sex måna­der.

5 §   Den som vane­mäs­sigt eller i vinst­syfte bry­ter mot 7 kap. 3 eller 4 § döms till böter eller fäng­else i högst sex måna­der.

6 §   Den som i vinst­syfte tar, över­läm­nar, tar emot eller för­med­lar bio­lo­giskt mate­rial från en levande eller avli­den män­ni­ska eller väv­nad från ett abor­te­rat fos­ter döms till böter eller fäng­else i högst två år. Till samma straff döms den som använ­der eller tar till vara sådant mate­rial för trans­plan­ta­tion eller annat ända­mål trots insikt om att mate­ri­a­let tagits, över­läm­nats, tagits emot eller för­med­lats i vinst­syfte. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

Med bio­lo­giskt mate­rial avses även mate­rial från mänsk­liga ägg samt från cel­ler och cel­lin­jer från sådana ägg.

För­bu­det mot han­del av bio­lo­giskt mate­rial gäl­ler inte blod, hår, moders­mjölk och tän­der. Det gäl­ler inte hel­ler avi­den­ti­fi­e­rade cel­lin­jer från befruk­tade ägg eller från ägg som har varit före­mål för soma­tisk cell­kärnö­ver­fö­ring.

7 §   Har upp­hävts genom lag (2024:849).

Bemyn­di­gan­den

8 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får till skydd för liv och hälsa med­dela ytter­li­gare före­skrif­ter om
   1. gene­tiska under­sök­ningar inom hälso-​ och sjuk­vår­den,
   2. fos­ter­di­a­gnostik och preimplan­ta­to­risk gene­tisk dia­gnostik, och
   3. befrukt­ning utan­för krop­pen.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om undan­tag från till­ståndskra­vet enligt 3 kap. 1 §.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om hur många barn en dona­tor enligt 6 kap. 4 § och 7 kap. 6 § får ge upp­hov till.
Lag (2018:1283).

Verk­stäl­lig­hets­fö­re­skrif­ter

9 §   Före­skrif­ter om verk­stäl­lig­he­ten av denna lag med­de­las av rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer.


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

2006:351
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2006.
   2. Bestäm­mel­serna i 2 kap. 1 § första styc­ket och andra styc­ket första meningen samt 2 § tilläm­pas på för­säk­rings­om­rå­det först från och med den 1 janu­ari 2007.
   3. Genom lagen upp­hävs lagen (1991:114) om använd­ning av viss gen­tek­nik vid all­männa häl­so­un­der­sök­ningar, lagen (1984:1140) om inse­mi­na­tion, lagen (1991:115) om åtgär­der i forsknings-​ eller behand­lings­syfte med ägg från män­ni­ska och lagen (1988:711) om befrukt­ning utan­för krop­pen.
   4. Bestäm­mel­sen i 6 kap. 5 § gäl­ler inte i fall då sper­mi­e­gi­va­ren har läm­nat sper­mier före den 1 mars 1985.

2013:1147
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2014.
   2. För gär­ningar som avses i 8 kap. 4 och 5 §§ och som har begåtts före ikraft­trä­dan­det gäl­ler 6 kap. 2 § och 7 kap. 4 § i sin äldre lydelse.

2016:18
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 april 2016.
   2. Sper­mier som har done­rats före ikraft­trä­dan­det får inte utan skrift­ligt sam­tycke från sper­mi­e­gi­va­ren använ­das vid en inse­mi­na­tion eller en befrukt­ning utan­för krop­pen av en ensam­stå­ende kvinna.

2018:1283 1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2019.
   2. Ägg eller sper­mier som har done­rats före ikraft­trä­dan­det får inte utan skrift­ligt sam­tycke från dona­torn använ­das vid en befrukt­ning utan­för krop­pen som ska utfö­ras med både ett done­rat ägg och done­rade sper­mier.
   3. Befruk­tade ägg som före ikraft­trä­dan­det har ska­pats av done­rade ägg eller done­rade sper­mier får inte utan skrift­ligt sam­tycke från ägg­do­na­torn eller sper­mi­e­do­na­torn använ­das vid andra per­so­ners behand­lingar.