SFS 1998:533 Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763);

utfärdad den 11 juni 1998.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs att 2 a, 15 och 29 §§ hälso- och sjuk-

vårdslagen (1982:763)

2

skall ha följande lydelse.

2 a §

3

Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på

en god vård. Detta innebär att den skall särskilt

1. vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vår-

den och behandlingen,

2. vara lätt tillgänglig,
3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,
4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdsperso-

nalen.

Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och ge-

nomföras i samråd med patienten.

Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte

är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälso-
tillstånd. Patienten skall ges upplysningar om detta tillstånd och om de be-
handlingsmetoder som står till buds. Om upplysningarna inte kan lämnas till
patienten skall de i stället lämnas till en närstående till patienten. Upplys-
ningar får dock inte lämnas till patienten eller någon närstående i den mån
det finns hinder för detta i 7 kap. 3 § eller 6 § sekretesslagen (1980:100) eller
i 2 kap. 8 § andra stycket eller 9 § första stycket lagen (1998:531) om yrkes-
verksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

15 §

4

I landstingen skall finnas möjligheter till anställning för läkares all-

mäntjänstgöring enligt 3 kap. lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på
hälso- och sjukvårdens område

i sådan omfattning att alla läkare som avlagt

läkarexamen och läkare med utländsk utbildning som föreskrivits allmän-
tjänstgöring ges möjlighet att fullgöra praktisk tjänstgöring för att få legiti-
mation som läkare. Anställning för allmäntjänstgöring skall ske för viss tid.

I landstingen skall också finnas möjligheter till anställning för läkares spe-

cialiceringstjänstgöring enligt nämnda lag i en omfattning som motsvarar det
planerade framtida behovet av läkare med specialistkompetens i klinisk
verksamhet. Regeringen får föreskriva att läkare under sådan tjänstgöring

1

Prop. 1997/98:109, bet. 1997/98:SoU22, rskr. 1997/98:290.

2

Lagen omtryckt 1992:567.

3

Senaste lydelse 1997:142.

4

Senaste lydelse 1997:980.

SFS 1998:533

Utkom från trycket
den 22 juni 1998

2

SFS 1998:533

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1998

med anställning vid en enhet som har upplåtits för grundläggande högskole-
utbildning av läkare skall anställas för viss tid.

29 §

5

Inom hälso- och sjukvård skall det finnas någon som svarar för verk-

samheten (verksamhetschef). Verksamhetschefen får dock bestämma över
diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter endast om han el-
ler hon har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta.

Ansvaret för ledningsuppgifter rörande den psykiatriska tvångsvården ut-

övas av en läkare med specialistkompetens (chefsöverläkare). Är verksam-
hetschefen inte en läkare med sådan kompetens, fullgörs dessa uppgifter av
en särskilt utsedd chefsöverläkare.

Ansvaret för ledningsuppgifter rörande tvångsisolering enligt smitt-

skyddslagen (1988:1472) utövas av en läkare med specialistkompetens
(chefsöverläkare). Är verksamhetschefen inte en läkare med sådan kompe-
tens, fullgörs dessa uppgifter av en särskilt utsedd chefsöverläkare eller av
en befattningshavare som förordnats enligt 50 a § smittskyddslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

På regeringens vägnar

MAJ-INGER KLINGVALL

Björn Reuterstrand
(Socialdepartementet)

5

Senaste lydelse 1996:787.