SFS 1996:769 Lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

SFS 1996:769
Utkom från trycket

den 28 juni 1996

Lag
om ändring i förmånsrättslagen (1970:979);

utfärdad den 13 juni 1996.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs att 9, 10, 12, 13, 15 och 18 §§ för-

månsrättslagen (1970:979)2 skall ha följande lydelse.

9 §3 Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och
efter den i 4 - 7 §§ angivna numreringen.

Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt

4 § 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 § sjö-
lagen (1994:1009).

Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt

på grund av företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som beslutet
om utmätning meddelades eller senare, och framför förmånsrätt på grund
av annan inteckning, vilken har sökts samma inskrivningsdag som ett
ärende angående anteckning om utmätningen har tagits upp eller senare.

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egendom,

om inte annat följer av 4 kap. 30 § andra stycket eller 7 kap. 13 § utsök-

ningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt. Om

det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av
förmånsrätt finns för vissa fall särskilda bestämmelser.

10 §4 Allmän förmånsrätt följer med

1. den kostnad som borgenär haft för försättande av gäldenären i

konkurs och för beslut att ett dödsbos egendom skall avträdas till för-
valtning av boutredningsman samt begravnings- och boupptecknings-
kostnader när gäldenären avlidit före konkursbeslutet,

1

Prop. 1995/96:5, bet. 1995/96:LU11, rskr. 1995/96:279.

2

Lagen omtryckt 1975:1248.

3

Senaste lydelse 1994:1018 (jfr 1994:1139). Ändringen innebär att femte

stycket upphävs.

4

Senaste lydelse 1987:694.

1226

1227

5

Senaste lydelse 1994:639.

2. arvode och kostnadsersättning till rekonstruktör enligt lagen

(1996:764) om företagsrekonstruktion, tillsynsman enligt nämnda lag
eller konkurslagen (1987:672) eller förordnad boutredningsman, om
fordringen avser tid inom sex månader innan konkursansökningen
gjordes eller därefter,

3. kostnad för särskilda åtgärder som under den tid som nämnts

under 2 vidtagits med rekonstruktörens eller tillsynsmannens god-
kännande eller av boutredningsmannen och uppenbart varit till bor-
genärernas bästa,

4. andra fordringar som grundar sig på avtal som gäldenären med

rekonstruktörens samtycke träffat under en företagsrekonstruktion
enligt lagen om företagsrekonstruktion.

Förmånsrätt enligt första stycket 1-3 gäller endast i den mån

beloppet med hänsyn till omständigheterna är skäligt.

12 §5 Allmän förmånsrätt följer därefter med arbetstagares fordran på

lön eller annan ersättning på grund av anställningen. Förmånsrätten
omfattar fordringar som har förfallit till betalning under de sista sex

månaderna av arbetstagarens anställningstid hos konkursgäldenären
och inte tidigare än tre månader innan konkursansökningen kom in till
tingsrätten. Har konkursen föregåtts av ett förfarande enligt lagen
(1996:764) om företagsrekonstruktion och har konkursansökan gjorts
inom ett år från det att företagsrekonstruktionen upphörde, skall vid
tillämpning av andra meningen, om det är förmånligare för arbets-

tagaren, anses som om konkursansökningen hade gjorts då ansök-
ningen om företagsrekonstruktion skedde. I sådant fall skall det bort-
ses från tiden mellan ansökningarna.

Fordran på uppsägningslön omfattas av förmånsrätt längst för upp-

sägningstid som beräknats enligt 11 § lagen (1982:80) om anställnings-
skydd. Uppsägningslön för tid under vilken arbetstagaren inte utför arbete
för konkursgäldenären eller annan och inte heller driver egen rörelse,
omfattas av förmånsrätt endast om arbetstagaren kan visa att han har
anmält sig hos offentlig arbetsförmedling som arbetssökande. För
uppsägningstid omfattar förmånsrätten endast lön eller ersättning som
överstiger inkomst vilken arbetstagaren under den tid lönen eller
ersättningen avser har haft av egen rörelse eller har förvärvat eller borde
ha kunnat förvärva i en annan anställning. Vid bestämmande av i vilken
utsträckning fordran på lön eller ersättning under uppsägningstid omfattas
av förmånsrätt, skall med samtidig inkomst i annan anställning jämställas
utbildningsbidrag som utgår av statsmedel vid arbetsmarknadsutbildning,
i den mån bidraget avser samma tid som lönen eller ersättningen och
arbetstagaren har blivit berättigad till bidraget efter uppsägningen.

Om en lönefordran som har förfallit tidigare än tre månader före

konkursansökningen har varit föremål för tvist, omfattas den av för-
månsrätt om talan har väckts eller förhandling som föreskrivs i kollek-
tivavtal eller lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet har

SFS 1996:769

SFS 1996:769

begärts inom fyra månader från förfallodagen och konkursansökningen

har följt inom sex månader från det att tvisten slutligt har avgjorts.

Semesterlön och semesterersättning som är intjänad före konkursan-

sökningen omfattas av förmånsrätt för vad som står inne för det löpande
och det närmast föregående intjänandeåret.

Förmånsrätt följer med fordran på pension vilken tillkommer arbets-

tagare eller dennes efterlevande för högst sex månader före konkursan-
sökningen och därpå följande sex månader. Förmånsrätten gäller även i
fråga om pension, som intjänats hos föregående arbetsgivare, om gälde-
nären övertagit ansvaret för pensionen under de betingelser som anges i
23 och 26 §§ lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Om konkursgäldenären är näringsidkare, skall arbetstagare, som själv

eller tillsammans med närstående senare än sex månader före konkursan-
sökningen har ägt minst en femtedel av företaget, eller hans efterlevande,
inte ha förmånsrätt enligt denna paragraf för lön eller pension. Detsamma
gäller även när andelen har ägts av en närstående till arbetstagaren.

13 § Allmän förmånsrätt följer därefter med fordran på framtida pension

till arbetstagare, som är född år 1907 eller tidigare, eller dennes efter-
levande. Därvid får dock intjänad del av utfäst pension icke antagas avse
större årlig pension än som motsvarar basbeloppet enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring. Från det sålunda beräknade fordringsbeloppet skall
i förekommande fall avdragas upplupen del av pension enligt allmän

pensionsplan eller enligt privat pensionsförsäkring.

Förmånsrätt enligt första stycket gäller även fordran på framtida

pension som intjänats hos föregående arbetsgivare, om gäldenären
övertagit ansvaret för pensionsfordringen enligt vad som anges i 12 §
femte stycket.

Om gäldenären är näringsidkare, äger 12 § sjätte stycket mot-

svarande tillämpning.

15 § Särskild förmånsrätt har företräde framför allmän förmånsrätt. En

fordran med allmän förmånsrätt enligt 10 eller 10 a § tas dock, om det
behövs, ut före fordringar med särskild förmånsrätt enligt 5 eller 8 § i
annan lös egendom än tomträtt. Vad som tas ut på detta sätt skall, när
det finns särskilda förmånsrätter i olika egendomsgrupper, fördelas på
grupperna i förhållande till den köpeskilling som har erhållits för varje
grupp.

18 §6 Fordringar som inte är förenade med förmånsrätt har inbördes

lika rätt. En borgenär kan dock enligt fordringsavtalet ha rätt till be-
talning först efter övriga borgenärer.

Har en fordran särskild förmånsrätt i viss egendom men förslår inte

egendomen för att infria fordringen, behandlas återstoden av denna
som en fordran utan förmånsrätt.

1228

6

Senaste lydelse 1979:195.

1. Denna lag träder i kraft den 1 september 1996.

2.1 fråga om förmånsrätt i konkurs som har beslutats på grund av en

ansökan som gjorts före den 1 september 1996 gäller 10 och 15 §§ i
deras äldre lydelse.

På regeringens vägnar

LAILA FREIVALDS

Göran Lambertz
(Justitiedepartementet)

SFS 1996:769

1229