SFS 2003:535 Lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

030535.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i förmånsrättslagen (1970:979);

utfärdad den 17 juli 2003.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs i fråga om förmånsrättslagen

(1970:979)

2

dels

att 5 § skall upphöra att gälla,

dels

att 9, 11–15 och 18 §§ skall ha följande lydelse,

dels

att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 12 a och 19 §§, av föl-

jande lydelse.

9 §

3

Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och

efter den i 4–7 §§ angivna numreringen.

Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt

4 § 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 § sjölagen
(1994:1009).

Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på

grund av inteckning, vilken har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende
angående anteckning om utmätningen har tagits upp eller senare.

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egendom,

om inte annat följer av 4 kap. 30 § andra stycket eller 7 kap. 13 § utsök-
ningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt om inte
något annat följer av 7 kap. 14 eller 16 § utsökningsbalken. Om det inbördes
företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt finns
för vissa fall särskilda bestämmelser.

11 §

4

Allmän förmånsrätt följer därefter med företagsinteckning. Förmåns-

rätten gäller i 55 procent av värdet av den egendom som återstår sedan bor-
genärer med förmånsrätt enligt 4, 4 a, 6–8, 10 och 10 a §§ har fått betalt.

12 §

5

Allmän förmånsrätt följer därefter med arbetstagares fordran på lön

eller annan ersättning på grund av anställningen. Förmånsrätten omfattar
fordringar som belöper på tiden före konkursbeslutet och inom en månad
därefter. Fordringarna får inte ha intjänats eller, om lönen eller ersättningen
skall bestämmas efter särskild beräkningsgrund, inte ha förfallit till betal-
ning tidigare än tre månader innan konkursansökningen kom in till tingsrät-

1

Prop. 2002/03:49, bet. 2002/03:LU17, rskr. 2002/03:222.

2

Senaste lydelse av 5 § 1984:656.

3

Senaste lydelse 1996:1054.

4

Senaste lydelse 1975:1248.

5

Senaste lydelse 1997:203.

SFS 2003:535

Utkom från trycket
den 19 augusti 2003

background image

2

SFS 2003:535

ten. Om arbetstagaren inte har kunnat nå arbetsgivaren med en uppmaning
enligt 2 kap. 9 § konkurslagen (1987:672), gäller i stället den längre tid som
bedöms skälig. Har konkursen föregåtts av ett förfarande enligt lagen
(1996:764) om företagsrekonstruktion och har konkursansökningen gjorts
inom ett år från det att företagsrekonstruktionen upphörde, skall vid tillämp-
ning av tredje meningen, om det är förmånligare för arbetstagaren, anses
som om konkursansökningen hade gjorts då ansökningen om företagsrekon-
struktion skedde. I sådant fall skall det bortses från tiden mellan ansökning-
arna.

Fordran på uppsägningslön omfattas av förmånsrätt längst för uppsäg-

ningstid som beräknats enligt 11 § lagen (1982:80) om anställningsskydd.
Uppsägningslön för tid under vilken arbetstagaren inte utför arbete för kon-
kursgäldenären eller annan och inte heller driver egen rörelse omfattas av
förmånsrätt endast om arbetstagaren kan visa att han har anmält sig hos of-
fentlig arbetsförmedling som arbetssökande. För uppsägningstid omfattar
förmånsrätten endast lön eller ersättning som överstiger inkomst vilken ar-
betstagaren under den tid lönen eller ersättningen avser har haft av egen rö-
relse eller har förvärvat eller borde ha kunnat förvärva i en annan anställ-
ning. Vid bestämmande av i vilken utsträckning fordran på lön eller ersätt-
ning under uppsägningstid omfattas av förmånsrätt skall med samtidig in-
komst i annan anställning jämställas aktivitetsstöd som lämnas till den som
deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program, i den mån stödet avser samma
tid som lönen eller ersättningen och arbetstagaren har blivit berättigad till
stödet efter uppsägningen.

Om en lönefordran, som har intjänats tidigare än tre månader före kon-

kursansökningen, har varit föremål för tvist, omfattas den av förmånsrätt om
talan har väckts eller förhandling som föreskrivs i kollektivavtal eller lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet har begärts inom fyra måna-
der från förfallodagen och konkursansökningen har följt inom två månader
från det att tvisten slutligt har avgjorts.

Semesterlön och semesterersättning som är intjänad före konkursansök-

ningen omfattas av förmånsrätt för vad som står inne för det löpande och det
närmast föregående intjänandeåret.

Förmånsrätt följer med fordran på pension vilken tillkommer arbetstagare

eller dennes efterlevande för högst sex månader före konkursansökningen
och därpå följande sex månader. Förmånsrätten gäller även i fråga om pen-
sion, som intjänats hos föregående arbetsgivare, om gäldenären övertagit an-
svaret för pensionen under de betingelser som anges i 23 och 26 §§ lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Om konkursgäldenären är näringsidkare, skall en arbetstagare som själv

eller tillsammans med nära anförvanter senare än sex månader före konkurs-
ansökningen har ägt en väsentlig andel av företaget och som haft ett bety-
dande inflytande över dess verksamhet inte ha förmånsrätt enligt denna pa-
ragraf för lön eller pension.

12 a §

Förmånsrätt för lön eller annan ersättning på grund av anställningen

gäller för varje arbetstagare med ett belopp som motsvarar högst tio gånger
det vid tiden för konkursbeslutet gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring.

background image

3

SFS 2003:535

13 §

6

Allmän förmånsrätt följer därefter med fordran på framtida pension

till arbetstagare, som är född år 1907 eller tidigare, eller dennes efterlevande.
Därvid får dock intjänad del av utfäst pension icke antagas avse större årlig
pension än som motsvarar prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om all-
män försäkring. Från det sålunda beräknade fordringsbeloppet skall i före-
kommande fall avdragas upplupen del av pension enligt allmän pensions-
plan eller enligt privat pensionsförsäkring.

Förmånsrätt enligt första stycket gäller även fordran på framtida pension

som intjänats hos föregående arbetsgivare, om gäldenären övertagit ansvaret
för pensionsfordringen enligt vad som anges i 12 § femte stycket.

Om gäldenären är näringsidkare, äger 12 § sjätte stycket motsvarande till-

lämpning.

14 §

Fordringar som har allmän förmånsrätt enligt samma paragraf har in-

bördes lika rätt. Av lagen (2003:528) om företagsinteckning följer att före-
tagsinteckningar kan ha olika företrädesrätt.

15 §

7

Särskild förmånsrätt har företräde framför allmän förmånsrätt. En

fordran med allmän förmånsrätt enligt 10 eller 10 a § tas dock, om det be-
hövs, ut före fordringar med särskild förmånsrätt enligt 8 § i annan lös egen-
dom än tomträtt. Vad som tas ut på detta sätt skall, när det finns särskilda
förmånsrätter i olika egendomsgrupper, fördelas på grupperna i förhållande
till den köpeskilling som har erhållits för varje grupp.

18 §

8

Fordringar som inte är förenade med förmånsrätt har inbördes lika

rätt. En borgenär kan dock enligt fordringsavtalet ha rätt till betalning först
efter övriga borgenärer.

Har en fordran särskild förmånsrätt i viss egendom men räcker egendo-

men inte för att betala fordringen, behandlas återstoden av denna som en
fordran utan förmånsrätt. Detsamma gäller en fordran med förmånsrätt på
grund av företagsinteckning till den del fordringen inte har betalats på grund
av förmånsrätten.

19 §

9

Böter, viten och fordringar på grund av förverkande eller annan sär-

skild rättsverkan av brott får vid konkurs utdelning efter andra fordringar.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2. I fråga om företagshypotek på grund av en inteckning som har beviljats

före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser fram till den 1 januari
2005.

3. Vid en konkurs eller en utmätning som har beslutats på grund av en an-

sökan som gjorts före ikraftträdandet tillämpas alltid äldre bestämmelser.

4. Skulle de nya bestämmelserna, om de tillämpades den 1 januari 2004,

ha medfört att ett företagshypotek tillsammans med övriga säkerheter inte
längre hade utgjort betryggande säkerhet och ställer gäldenären inte inom en

6

Senaste lydelse 1996:769.

7

Senaste lydelse 1996:769.

8

Senaste lydelse 1996:769.

9

Tidigare 19 § upphävd genom 1979:195.

4*

SFS 2003:528–559

background image

4

SFS 2003:535

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2003

månad efter anmodan kompletterande säkerhet som borgenären skäligen kan
nöja sig med, får borgenären före den 1 januari 2005 säga upp den fordran
för vilken företagshypoteket upplåtits till betalning inom sex månader trots
att det avtalats att längre uppsägningstid skall löpa eller att uppsägning inte
får ske. Har borgenären före den 1 januari 2005 väckt talan om betalning och
anmält detta till inskrivningsmyndigheten för företagsinteckning, gäller
äldre bestämmelser i fråga om förmånsrätt som följer med företagshypotek i
en konkurs eller en utmätning som har beslutats på grund av en ansökan som
inkommit till domstolen eller kronofogdemyndigheten innan tre månader
förflutit från det att domstolen skilt sig från målet genom dom eller beslut
som har vunnit laga kraft.

På regeringens vägnar

PÄR NUDER

Dag Mattsson
(Justitiedepartementet)

JP Infonets insolvensrättsliga tjänster

JP Infonets insolvensrättsliga tjänster

Arbetar du med insolvensrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom insolvensrätt.