Kon­kurslag (1987:672)

Kon­kursla­gen (KonkL) blir aktu­ell när en fysisk eller juri­disk per­sons samt­liga till­gångar tvångs­vis tas i anspråk för att betala av alla skul­der till ford­rings­ä­gare. Kon­kurs upp­står när en gäl­de­när befin­ner sig i obe­stånd, vil­ket inne­bär att gäl­de­nä­ren inte rät­te­li­gen kan betala av sina skul­der och detta inte endast är till­fäl­ligt. Kon­kur­san­sö­kan kan göras av antingen gäl­de­nä­ren själv eller på ansö­kan av en bor­ge­när.

SFS nr:

1987:672
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet L2
Utfär­dad: 1987-​06-11
Änd­rad: t.o.m. SFS

2024:620
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)



1 kap. Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   Genom kon­kurs tar en gäl­de­närs samt­liga bor­ge­nä­rer i ett sam­man­hang tvångs­vis i anspråk gäl­de­nä­rens sam­lade till­gångar för betal­ning av sina ford­ringar. Under kon­kurs omhän­der­tas till­gång­arna för bor­ge­nä­rer­nas räk­ning av kon­kurs­boet.

2 §   En gäl­de­när som är på obe­stånd skall efter egen eller en bor­ge­närs ansö­kan för­sät­tas i kon­kurs, om inte annat är före­skri­vet.

Med obe­stånd (insol­vens) avses att gäl­de­nä­ren inte kan rät­te­li­gen betala sina skul­der och att denna oför­måga inte är endast till­fäl­lig.

3 §   För­valt­ningen av ett kon­kursbo hand­has av en eller flera för­val­tare.

För­valt­ningen av boet står under till­syn av till­syns­myn­dig­he­ten.
Lag (2006:706).

4 §   Ett kon­kursbo som är på obe­stånd kan för­sät­tas i kon­kurs. Vad som är före­skri­vet i denna lag om gäl­de­när skall i sådana fall gälla kon­kurs­boet.

5 §   Med panträtt i fast egen­dom jäm­ställs vid tillämp­ningen av denna lag annan sär­skild för­måns­rätt som gäl­ler i egen­do­men och inte grun­das på utmät­ning.

Vad som sägs om bor­ge­när med hand­panträtt i lös egen­dom tilläm­pas också i fråga om bor­ge­när med rätt att hålla kvar lös egen­dom till säker­het för ford­ran (reten­tions­rätt). Lag (1994:481).

6 §   Om det i någon annan lag har med­de­lats någon bestäm­melse som avvi­ker från denna lag, gäl­ler den bestäm­mel­sen.

Angå­ende tillämp­lig­he­ten av rät­te­gångs­bal­ken ges bestäm­mel­ser i det föl­jande.


2 kap. Kon­kur­san­sö­kan och kon­kurs­be­slut m.m.

Kon­kur­san­sö­kan m.m.

1 §   En ansö­kan om kon­kurs görs skrift­li­gen till den tings­rätt där gäl­de­nä­ren sva­rar i tvis­te­mål som angår betal­nings­skyl­dig­het i all­män­het.

Sökan­den ska ange och styrka de omstän­dig­he­ter som gör rät­ten behö­rig, om de inte är kända.

En ansö­kan ska avvi­sas, om det inte av den fram­går vil­ken tings­rätt som är behö­rig och sökan­den inte föl­jer ett före­läg­gande att avhjälpa bris­ten.

I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser till 2015 års insol­vens­för­ord­ning finns ytter­li­gare bestäm­mel­ser om ansö­kans inne­håll. Lag (2021:538).

2 §   En enskilds kon­kur­san­sö­kan ska vara egen­hän­digt under­teck­nad av sökan­den eller sökan­dens ombud.

Om ansö­kan ges in elektro­niskt, ska den skri­vas under med en sådan avan­ce­rad elektro­nisk under­skrift som avses i arti­kel 3 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektro­nisk iden­ti­fi­e­ring och betrodda tjäns­ter för elektro­niska trans­ak­tio­ner på den inre mark­na­den och om upp­hä­vande av direk­tiv 1999/93/EG, i den ursprung­liga lydel­sen. Lag (2021:538).

2 a §   Har en kon­kur­san­sö­kan gjorts hos en tings­rätt som inte är behö­rig, skall rät­ten genast sända hand­ling­arna i ären­det till den tings­rätt som enligt vad dessa visar är behö­rig och under­rätta sökan­den. Ansö­kan skall anses gjord, när ansök­nings­hand­lingen kom in till den förra tings­rät­ten.
Lag (2021:538).

3 §   Om ett dödsbo eller en döds­bo­de­lä­gare ansö­ker om att döds­boet ska för­sät­tas i kon­kurs, ska till ansö­kan bifo­gas boupp­teck­ningen efter den avlidne och, om boupp­teck­ningen har regi­stre­rats, bevis om detta. Om det inte har för­rät­tats en boupp­teck­ning, ska upp­gift om varje delä­ga­res namn och adress läm­nas. Lag (2021:538).

4 §   Om en bor­ge­när ansö­ker om kon­kurs, ska bor­ge­nä­ren i ansö­kan lämna upp­gif­ter om sin ford­ran och de omstän­dig­he­ter i övrigt på vilka yrkan­det grun­das.

Bor­ge­nä­ren ska till ansö­kan bifoga de hand­lingar som åbe­ro­pas.
Lag (2021:538).

5 §   En ansö­kan skall avvi­sas, om den i de avse­en­den som avses i 3 eller 4 § eller i övrigt är så brist­fäl­lig att den inte kan läg­gas till grund för pröv­ning i sak och sökan­den inte föl­jer ett före­läg­gande att avhjälpa bris­ten.

6 §   Har en bor­ge­närs ford­ran fast­ställts av dom­stol eller av Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten med stöd av lagen (1990:746) om betal­nings­före­läg­gande och handräck­ning, skall detta god­tas som stöd för behö­rig­het att begära gäl­de­nä­ren i kon­kurs, även om avgö­ran­det inte har vun­nit laga kraft. Detta gäl­ler dock inte, om en dom­stol har för­ord­nat att avgö­ran­det inte får verk­stäl­las.

En ford­ran som har fast­ställts genom en gil­tig skil­je­dom skall också god­tas, om skil­je­do­men får verk­stäl­las enligt 3 kap. 15 eller 17 § utsök­nings­bal­ken och en dom­stol inte efter talan mot skil­je­do­men har bestämt annat.

I andra fall än de som avses i första och andra styc­kena skall bor­ge­nä­ren styrka sin behö­rig­het att begära gäl­de­nä­ren i kon­kurs. Lag (2006:706).

Bevis­ning om obe­stånd

7 §   En upp­gift av gäl­de­nä­ren att han är insol­vent skall god­tas, om det inte finns sär­skilda skäl att inte göra det.

8 §   Om inte annat visas, anses en gäl­de­när vara insol­vent, när det vid verk­stäl­lig­het enligt 4 kap. utsök­nings­bal­ken inom de senaste sex måna­derna före kon­kur­san­sök­ningen har fram­gått att han sak­nat till­gångar till full betal­ning av utmät­nings­ford­ringen. Det­samma gäl­ler, om gäl­de­nä­ren har för­kla­rat sig ställa in sina betal­ningar.

9 §   En gäl­de­när, som är eller senare än ett år före kon­kur­san­sök­ningen har varit bok­fö­rings­skyl­dig enligt bok­fö­rings­la­gen (1999:1078), ska om inte annat visas anses insol­vent, om
   1. gäl­de­nä­ren har upp­ma­nats av en bor­ge­när att betala klar och för­fal­len skuld men under­lå­tit att göra detta inom en vecka och
   2. bor­ge­nä­ren begär gäl­de­nä­ren i kon­kurs inom tre vec­kor där­ef­ter och skul­den då ännu inte är betald.

Bor­ge­nä­rens upp­ma­ning ska inne­hålla en upp­lys­ning om att en kon­kur­san­sö­kan kan följa. Upp­ma­ningen ska del­ges gäl­de­nä­ren.
Del­giv­ning enligt 34-37 §§ del­giv­nings­la­gen (2010:1932) får ske endast om det med beak­tande av vad som har fram­kom­mit i det aktu­ella del­giv­nings­ä­ren­det eller vid andra del­giv­nings­för­sök med gäl­de­nä­ren finns anled­ning att anta att denne har avvi­kit eller på annat sätt hål­ler sig undan.

Första och andra styc­kena gäl­ler inte sådana juri­diska per­so­ner som anges i 2 kap. 2 § bok­fö­rings­la­gen och som inte dri­ver närings­verk­sam­het. Lag (2010:1951).

Kon­kurs­hin­der

10 §   En bor­ge­när har inte rätt att få gäl­de­nä­ren för­satt i kon­kurs, om
   1. bor­ge­nä­ren har betryg­gande pant eller där­med jäm­för­lig säker­het i egen­dom som till­hör gäl­de­nä­ren,
   2. tredje man har ställt betryg­gande säker­het för bor­ge­nä­rens ford­ran och kon­kur­san­sök­ningen stri­der mot vill­ko­ren för säker­he­tens stäl­lande,
   3. bor­ge­nä­rens ford­ran inte är för­fal­len till betal­ning och betryg­gande säker­het erbjuds av tredje man.

Med säker­het som har ställts eller erbjuds av tredje man avses även bor­gen, om bor­gensman­nen sva­rar som för egen skuld.

10 a §   Om det pågår en före­tags­re­kon­struk­tion, ska en bor­ge­närs ansö­kan om kon­kurs, ifall gäl­de­nä­ren begär det, för­kla­ras vilande i avvak­tan på att före­tags­re­kon­struk­tio­nen upp­hör.

Om det finns sär­skilda skäl att anta att bor­ge­nä­rens rätt all­var­ligt även­ty­ras, får dock rät­ten besluta att för­sätta gäl­de­nä­ren i kon­kurs. Innan ett sådant beslut med­de­las ska rekon­struk­tö­ren ges till­fälle att yttra sig. Lag (2022:979).

Säker­hets­åt­gär­der

11 §   Finns det san­no­lika skäl för bifall till en kon­kur­san­sö­kan och kan det med skäl befa­ras att gäl­de­nä­ren skaf­far undan egen­dom, får rät­ten, om det finns sär­skild anled­ning, för­ordna om kvar­stad på gäl­de­nä­rens egen­dom i avvak­tan på att ansök­ningen prö­vas.

I fråga om en sådan säker­hets­åt­gärd tilläm­pas vad som gäl­ler om kvar­stad för ford­ran som bevil­jas enligt 15 kap. rät­te­gångs­bal­ken, om inte något annat föl­jer av denna lag. Detta gäl­ler dock inte bestäm­mel­sen i 16 kap. 15 § andra styc­ket utsök­nings­bal­ken.

Rät­ten får medge undan­tag från bevil­jad kvar­stad.

12 §   Finns det san­no­lika skäl för bifall till en kon­kur­san­sö­kan och kan det med skäl befa­ras att gäl­de­nä­ren genom att resa utom­lands undand­rar sig en skyl­dig­het eller över­trä­der ett för­bud som enligt denna lag gäl­ler i kon­kurs, får rät­ten, om det finns sär­skild anled­ning till det, för­bjuda gäl­de­nä­ren att resa utom­lands i avvak­tan på att ansök­ningen prö­vas. Om ett sådant rese­för­bud med­de­las, får i sam­band där­med eller senare gäl­de­nä­ren åläg­gas att lämna ifrån sig sitt pass till Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten. Om gäl­de­nä­ren inte har något pass, får för­bud att utfärda pass för honom med­de­las. Gäl­de­nä­ren får häk­tas, om det är uppen­bart otill­räck­ligt med ett rese­för­bud.

Om gäl­de­nä­ren är en juri­disk per­son, tilläm­pas första styc­ket även på den sty­rel­se­le­da­mot, verk­stäl­lande direk­tör, bolags­man och lik­vi­da­tor som har avgått eller ent­le­di­gats senare än ett år före den dag då kon­kur­san­sök­ningen kom in till tings­rät­ten.

Beträf­fande en sådan säker­hets­åt­gärd som avses i denna para­graf tilläm­pas bestäm­mel­serna i 15 kap. 5, 6 och 8 §§ rät­te­gångs­bal­ken, om inte något annat föl­jer av denna lag. En säker­hets­åt­gärd kan inte hind­ras av att säker­het ställs. Inte hel­ler kan en bevil­jad säker­hets­åt­gärd hävas av denna anled­ning. Kost­na­den för häkt­ning beta­las av sta­ten.
Lag (2006:706).

13 §   Frå­gor om säker­hets­åt­gär­der enligt 11 eller 12 § tas upp på begä­ran av en bor­ge­när. Innan rät­ten med­de­lar beslut i frå­gan skall gäl­de­nä­ren ges till­fälle att yttra sig, om det lämp­li­gen kan ske.

Rät­ten får hålla för­hand­ling för pröv­ning av fråga om säker­hets­åt­gärd.
Till för­hand­lingen skall gäl­de­nä­ren och bor­ge­nä­ren kal­las. Kal­lel­serna bör del­ges.

Beträf­fande häkt­ning tilläm­pas vad som sägs i 6 kap. 10 § tredje styc­ket och 11 §.

Ett beslut om rese­för­bud eller skyl­dig­het för gäl­de­nä­ren att lämna ifrån sig sitt pass skall del­ges gäl­de­nä­ren.

Pröv­ning av kon­kur­san­sö­kan m. m.

14 §   Upp­tas en gäl­de­närs kon­kur­san­sö­kan, skall rät­ten genast pröva ansök­ningen.

Gäl­de­nä­rens kon­kur­san­sö­kan skall dock prö­vas vid en för­hand­ling, om
   1. det med hän­syn till till­gäng­liga upp­lys­ningar eller av någon annan anled­ning finns sär­skilda skäl att inte godta upp­gif­ten om gäl­de­nä­rens insol­vens eller
   2. ansök­ningen avser ett dödsbo som inte står under för­valt­ning av bout­red­nings­man och ansök­ningen inte har gjorts av samt­liga delä­gare.

För­hand­lingen skall hål­las inom två vec­kor från det att ansök­ningen kom in till rät­ten. Om det finns sär­skilda skäl, får den hål­las senare, dock senast inom en månad. Till för­hand­lingen skall gäl­de­nä­ren kal­las. I fall som avses i andra styc­ket 2 skall även de döds­bo­de­lä­gare som inte har biträtt ansök­ningen kal­las. Ansök­ningen kan prö­vas slut­ligt även om gäl­de­nä­ren ute­blir från för­hand­lingen. I kal­lel­sen skall han upp­ly­sas om detta.

En kon­kur­san­sö­kan som avses i andra styc­ket 2 skall för­kla­ras vilande, om det görs en fram­ställ­ning om att döds­bo­ets egen­dom skall avträ­das till för­valt­ning av bout­red­nings­man. Om döds­bo­ets egen­dom avträds till för­valt­ning av bout­red­nings­man, för­fal­ler kon­kur­san­sök­ningen.

15 §   En kal­lelse som avses i 14 § tredje styc­ket ska del­ges.
Kal­lel­sen får del­ges enligt 34-37 §§ del­giv­nings­la­gen (2010:1932) endast om det med beak­tande av vad som har fram­kom­mit i det aktu­ella del­giv­nings­ä­ren­det eller vid andra del­giv­nings­för­sök med gäl­de­nä­ren finns anled­ning att anta att denne har avvi­kit eller på annat sätt hål­ler sig undan.
Kun­gö­rel­se­del­giv­ning enligt 48 § första styc­ket 1 del­giv­nings­la­gen får ske även när gäl­de­nä­ren vis­tas på känd ort utom­lands, om del­giv­ning annars inte kan ske här i lan­det och rät­ten med hän­syn till omstän­dig­he­terna fin­ner att det inte är skä­ligt att kräva att del­giv­ningen verk­ställs utom­lands.
Lag (2010:1951).

16 §   Upp­tas en bor­ge­närs kon­kur­san­sö­kan, skall rät­ten sätta ut en för­hand­ling för pröv­ning av ansök­ningen.

För­hand­lingen skall hål­las inom två vec­kor från det att ansök­ningen kom in till rät­ten. Om det finns sär­skilda skäl, får den hål­las senare, dock senast inom sex vec­kor. Till för­hand­lingen skall par­terna kal­las.
Par­terna skall i kal­lel­sen upp­ly­sas om den i 19 § före­skrivna påfölj­den av att part ute­blir.

I kal­lel­sen till gäl­de­nä­ren skall denne före­läg­gas att svara på kon­kur­san­sök­ningen vid för­hand­lingen. I kal­lel­sen skall även anges att gäl­de­nä­ren inte behö­ver inställa sig, om han före för­hand­lingen skrift­li­gen med­ger ansök­ningen och rät­ten inte sär­skilt under­rät­tar honom om att för­hand­lingen ändå skall hål­las.

17 §   I fråga om kal­lel­ser enligt 16 § tilläm­pas 15 §.
Gäl­de­nä­ren ska sam­ti­digt med kal­lel­sen del­ges de av bor­ge­nä­ren ingivna hand­ling­arna.

Om del­giv­ning med gäl­de­nä­ren sker enligt 38 eller 48 § del­giv­nings­la­gen (2010:1932), får rät­ten för­ordna att gäl­de­nä­rens egen­dom sätts under sär­skild vård. Kost­na­den för vår­den ska beta­las av bor­ge­nä­ren. Lag (2010:1951).

18 §   Om gäl­de­nä­ren före för­hand­lingen med­ger en bor­ge­närs kon­kur­san­sö­kan, skall rät­ten genast pröva ansök­ningen.

Om rät­ten med hän­syn till till­gäng­liga upp­lys­ningar eller av någon annan anled­ning fin­ner att det finns sär­skilda skäl mot anta­gan­det att gäl­de­nä­ren är insol­vent, skall kon­kur­san­sök­ningen dock prö­vas vid för­hand­lingen. Rät­ten skall genast under­rätta gäl­de­nä­ren om detta.

Behö­ver frå­gan om att för­sätta gäl­de­nä­ren i kon­kurs inte prö­vas vid för­hand­lingen, skall denna stäl­las in och bor­ge­nä­ren genast under­rät­tas om detta.

19 §   Ute­blir bor­ge­nä­ren från för­hand­lingen, skall ären­det avskri­vas, om inte gäl­de­nä­ren med­ger ansök­ningen.

Ansök­ningen får prö­vas slut­ligt även om gäl­de­nä­ren ute­blir från för­hand­lingen.

20 §   En för­hand­ling där frå­gan om att för­sätta gäl­de­nä­ren i kon­kurs skall prö­vas får skju­tas upp på en parts begä­ran när det finns sär­skilda omstän­dig­he­ter. Upp­skov får dock inte utan syn­ner­liga skäl med­de­las, om sökan­den mot­sät­ter sig det. Endast om det är nöd­vän­digt får upp­sko­vet göras längre än fyra vec­kor.

21 §   Om flera kon­kur­san­sök­ningar mot samme gäl­de­när är anhäng­iga sam­ti­digt och om en annan ansö­kan bifalls än den som kom in först, skall det vad gäl­ler frå­gor som är bero­ende av tiden för kon­kur­san­sö­kan anses som om kon­kurs­be­slu­tet har grun­dats på den ansö­kan som kom in först.

22 §   En kon­kur­san­sö­kan får inte åter­kal­las sedan beslut om kon­kurs har med­de­lats. Även om gäl­de­nä­ren själv har ansökt om kon­kur­sen eller med­gett en bor­ge­närs kon­kur­san­sö­kan, skall dock högre rätt upp­häva beslu­tet, om gäl­de­nä­ren efter att ha över­kla­gat visar att han är sol­vent.

23 §   I fråga om rätt till ersätt­ning för kost­na­der vid pröv­ning av en bor­ge­närs kon­kur­san­sö­kan gäl­ler 18 kap. rät­te­gångs­bal­ken i tillämp­liga delar. Bestäm­mel­sen i 18 kap. 2 § skall dock inte tilläm­pas. Bor­ge­nä­ren får utan hin­der av 14 § samma kapi­tel i kon­kur­sen göra gäl­lande ford­ran på ersätt­ning för sådana kost­na­der i den ord­ning som gäl­ler för andra ford­ringar.

Åtgär­der vid kon­kurs­be­slut m. m.

24 §   När ett beslut om kon­kurs har med­de­lats, ska tings­rät­ten genast kun­göra beslu­tet.

Tings­rät­ten ska i sam­band med kon­kurs­be­slu­tet eller sna­rast där­ef­ter utse för­val­tare. Lag (2021:538).

25 §   Om högre rätt upp­hä­ver ett beslut om kon­kurs, skall tings­rät­ten genast kun­göra den högre rät­tens beslut. Egen­do­men i boet skall åter­stäl­las till gäl­de­nä­ren i den mån den inte behövs för betal­ning av kon­kurskost­na­derna och andra skul­der som boet har ådra­git sig.

Över­flytt­ning av en kon­kurs

26 §   Om det sedan ett beslut om kon­kurs har med­de­lats finns syn­ner­liga skäl för att hand­lägga kon­kur­sen på någon annan ort, kan rät­ten efter sam­råd med tings­rät­ten på den andra orten bestämma att kon­kur­sen skall hand­läg­gas av den senare dom­sto­len.


3 kap. Verk­ningar av kon­kurs

Gäl­de­nä­rens för­lust av sin rådig­het

1 §   Sedan ett beslut om kon­kurs har med­de­lats, får gäl­de­nä­ren inte råda över egen­dom som hör till kon­kurs­boet. Han får inte hel­ler åta sig sådana för­bin­del­ser som kan göras gäl­lande i kon­kur­sen.

2 §   En rätts­hand­ling mel­lan gäl­de­nä­ren och någon annan som före­tas senast dagen efter den då kun­gö­rel­sen om kon­kurs­be­slu­tet var införd i Post- och Inri­kes Tid­ningar ska trots 1 § gälla, om det inte visas att den andre kände till beslu­tet eller att det fanns omstän­dig­he­ter som gav honom eller henne skä­lig anled­ning att anta att gäl­de­nä­ren var för­satt i kon­kurs. En över­lå­telse av eller ett annat för­fo­gande över egen­dom som på grund av detta ska gälla, ska dock, om kon­kurs­boet utan oskä­ligt uppe­håll begär det, gå åter mot att boet ersät­ter den andre vad han eller hon har beta­lat jämte nöd­vän­dig eller nyt­tig kost­nad.

Första styc­ket andra meningen gäl­ler inte egen­dom som anges i 8 kap. 10 § andra styc­ket.

Infriar någon en för­plik­telse mot gäl­de­nä­ren efter den tid­punkt som anges i första styc­ket, ska det till­go­do­räk­nas honom eller henne, om det av omstän­dig­he­terna fram­går att han eller hon var i god tro. En upp­säg­ning eller en annan lik­nande rätts­hand­ling som före­tas mot eller av gäl­de­nä­ren efter sagda tid­punkt ska gälla, om det av omstän­dig­he­terna fram­går att den andre var i god tro och det är uppen­bart oskä­ligt att rätts­hand­lingen blir ogil­tig mot kon­kurs­boet.

Det finns sär­skilda bestäm­mel­ser om ver­kan av gäl­de­nä­rens över­lå­telse eller pant­sätt­ning av löpande skul­debrev, aktiebrev eller vissa andra jäm­för­bara vär­de­hand­lingar.
Lag (2014:1456).

Egen­dom som ingår i ett kon­kursbo

3 §   Till ett kon­kursbo räk­nas, i den mån inte något annat föl­jer av 2 §, all egen­dom som till­hörde gäl­de­nä­ren när kon­kurs­be­slu­tet med­de­la­des eller till­fal­ler honom under kon­kur­sen och som är sådan att den kan utmä­tas.

Till kon­kurs­boet räk­nas även den egen­dom som kan till­fö­ras boet genom åter­vin­ning enligt 4 kap.

4 §   För att ta i anspråk gäl­de­nä­rens lön och där­med jäm­ställda för­må­ner som över­sti­ger för­be­hålls­be­lop­pet får för­val­ta­ren för kon­kurs­bo­ets räk­ning ansöka om utmät­ning enligt 7 kap. utsök­nings­bal­ken.

Att utmät­ning av lön som pågår vid kon­kur­sens bör­jan kan fort­sätta för kon­kurs­bo­ets räk­ning föl­jer av 7 kap. 19 § andra styc­ket utsök­nings­bal­ken. Lag (2021:791).

5 §   Gäl­de­nä­ren har rätt att av kon­kurs­boet få ut sådan egen­dom som enligt 5 kap. 1, 2 och 4 §§ utsök­nings­bal­ken undan­tas från utmät­ning.

I stäl­let för 5 kap. 1 § 7 utsök­nings­bal­ken gäl­ler att, om någon annan utväg till för­sörj­ning sak­nas, nöd­vän­digt under­håll får beta­las av kon­kurs­boet till gäl­de­nä­ren och hans familj eller annan under­hålls­be­rät­ti­gad under en månad från den dag då beslu­tet om kon­kurs med­de­la­des eller, om det finns syn­ner­liga skäl för det, under längre tid.

I ett döds­bos kon­kurs till­kom­mer en sådan för­mån som avses i första styc­ket den dödes efter­le­vande familj. I stäl­let för andra styc­ket gäl­ler 18 kap. 5 § andra styc­ket ärv­da­bal­ken.

6 §   En tvist mel­lan för­val­ta­ren och gäl­de­nä­ren eller någon annan i en fråga som avses i 5 § ska prö­vas av till­syns­myn­dig­he­ten på ansö­kan av för­val­ta­ren, en bor­ge­när, gäl­de­nä­ren eller en under­hålls­be­rät­ti­gad. Myn­dig­he­ten ska inhämta ytt­ran­den i den omfatt­ning som behövs för pröv­ningen. Myn­dig­he­tens beslut gäl­ler ome­del­bart, även om det över­kla­gas. Beslu­tet ska efter ansö­kan änd­ras, om senare upp­lysta omstän­dig­he­ter eller änd­rade för­hål­lan­den moti­ve­rar det.

Till­syns­myn­dig­he­tens beslut i ett ärende som avses i första styc­ket får över­kla­gas av den vars rätt berörs av beslu­tet. I fråga om ett sådant över­kla­gande tilläm­pas bestäm­mel­serna i utsök­nings­bal­ken om över­kla­gande av beslut om utmät­ning av lön. Lag (2021:791).

Utmät­ning vid kon­kurs

7 §   Sedan beslut om kon­kurs har med­de­lats, får egen­dom som hör till kon­kurs­boet inte utmä­tas för ford­ran hos gäl­de­nä­ren, om inte något annat föl­jer av 7 kap. 19 § första styc­ket utsök­nings­bal­ken. En utmät­ning som sker i strid mot detta är utan ver­kan.

Utan hin­der av kon­kurs får ändå egen­dom, i vil­ken panträtt för viss ford­ran gäl­ler, utmä­tas för ford­ringen. Lag (1996:132).

8 §   Har utmät­ning hos gäl­de­nä­ren skett innan beslut om kon­kurs med­de­lats, skall verk­stäl­lig­he­ten fortgå utan hin­der av kon­kur­sen, om inte något annat föl­jer av andra eller tredje styc­ket. Om utmät­nings­sö­kan­den inte hade panträtt och om den för­måns­rätt som han har vun­nit genom utmät­ningen skall gå åter, skall belopp, som enligt utsök­nings­bal­ken skulle ha betalts till utmät­nings­sö­kan­den eller annan bor­ge­när som inte hade panträtt, i stäl­let redo­vi­sas till för­val­ta­ren.

Verk­stäl­lig­he­ten skall på begä­ran av för­val­ta­ren upp­skju­tas, om det behövs för att bor­ge­nä­rers rätt skall kunna tas till vara eller om det finns några andra syn­ner­liga skäl för det. Upp­skov får begä­ras även av en bor­ge­när vars rätt kan bero därav. Om en auk­tion är utsatt, skall kon­kurs­boet betala den kost­nad som blir onyt­tig genom upp­sko­vet.

Hade utmät­nings­sö­kan­den inte panträtt och skall den för­måns­rätt som han har vun­nit genom utmät­ningen gå åter, skall även utmät­ningen gå åter om för­val­ta­ren begär det innan egen­do­men har bli­vit såld.

Rät­te­gång vid kon­kurs m.m.

9 §   Pågår en rät­te­gång mel­lan gäl­de­nä­ren och någon annan om sådan egen­dom som hör till kon­kurs­boet, får kon­kurs­boet överta gäl­de­nä­rens talan. Om boet, trots att det har under­rät­tats om rät­te­gången, inte över­tar gäl­de­nä­rens talan, skall egen­do­men anses inte till­höra kon­kurs­boet.
Egen­do­men får inte så länge kon­kur­sen pågår utmä­tas för en ford­ran som kan göras gäl­lande i kon­kur­sen. Om kon­kurs­boet över­tar gäl­de­nä­rens talan, tilläm­pas beträf­fande boets skyl­dig­het att svara för rät­te­gångs­kost­nad vad som i rät­te­gångs­bal­ken före­skrivs om den till vil­ken över­lå­telse har ägt rum enligt 13 kap. 7 § samma balk.

Förs talan mot gäl­de­nä­ren angå­ende en ford­ran som kan göras gäl­lande i kon­kur­sen, får kon­kurs­boet inträda i rät­te­gången vid sidan av gäl­de­nä­ren.

Gäl­de­nä­ren skall under­rätta dom­sto­len om kon­kur­sen i de fall som avses i första och andra styc­kena. Dom­sto­len skall lämna kon­kurs­boet med­de­lande om rät­te­gången. I mål om betal­nings­före­läg­gande eller handräck­ning gäl­ler vad som nu sagts om dom­sto­len i stäl­let kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten. Lag (1991:857).

10 §   Anser för­val­ta­ren att ett för­lik­nings­an­bud angå­ende en osä­ker eller tvis­tig till­gång bör antas, får gäl­de­nä­ren själv med skyl­dig­het att lämna redo­vis­ning till kon­kurs­boet utföra tvis­ten, om han stäl­ler säker­het för vad som bjuds genom för­lik­ningen.


4 kap. Åter­vin­ning till kon­kursbo

Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   Åter­vin­ning till kon­kursbo får på begä­ran av boet ske i enlig­het med vad som anges i detta kapi­tel.

Åter­vin­ning får dock inte ske av
   1. betal­ning av
      a) skatt eller avgift som omfat­tas av skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244),
      b) skatt enligt väg­tra­fikskat­te­la­gen (2006:227) eller lagen (2006:228) med sär­skilda bestäm­mel­ser om for­dons­skatt,
      c) tull och
      d) ränta på belopp som avses i a-c, om belop­pet var för­fal­let till betal­ning,
   2. betal­ning av eller för­måns­rätt för under­hålls­bi­drag enligt äktenskaps-​ eller för­äld­ra­bal­ken, om bidrags­be­lop­pet var för­fal­let till betal­ning och den under­hålls­be­rät­ti­gade inte har gyn­nats på ett otill­bör­ligt sätt. Lag (2011:1328).

2 §   Med frist­dag avses dagen då ansö­kan om gäl­de­nä­rens för­sät­tande i kon­kurs kom in till tings­rät­ten.

Om ett beslut om före­tags­re­kon­struk­tion har med­de­lats avses med frist­dag i stäl­let dagen för ansö­kan om före­tags­re­kon­struk­tion, såvida kon­kur­san­sö­kan har gjorts under före­tags­re­kon­struk­tio­nen eller inom tre vec­kor från det att rät­ten beslu­tat att före­tags­re­kon­struk­tio­nen ska upp­höra.

Om en ansö­kan om skuldsa­ne­ring eller F-​skuldsanering har gjorts avses med frist­dag i stäl­let dagen för denna ansö­kan, såvida kon­kur­san­sö­kan har gjorts inom tre vec­kor från det att frå­gan om skuldsa­ne­ring eller F-​skuldsanering avgjor­des.

Om ett dödsbo har avträtts till för­valt­ning av bout­red­nings­man avses med frist­dag dagen för ansö­kan om detta, såvida bout­red­nings­man har för­ord­nats senare än tre måna­der före den dag som annars skulle anses som frist­dag.

Om ett beslut om reso­lu­tion har med­de­lats avses med frist­dag i stäl­let dagen för beslu­tet om reso­lu­tion, såvida kon­kur­san­sö­kan har gjorts inom tre vec­kor från det att reso­lu­tions­myn­dig­he­ten (Riks­gälds­kon­to­ret) beslu­tat att reso­lu­tio­nen ska upp­höra. Lagt (2016:681).

3 §   Som när­stå­ende till gäl­de­nä­ren anses den som är gift med gäl­de­nä­ren eller är sys­kon eller släk­ting i rätt upp- eller ned­sti­gande led till gäl­de­nä­ren eller är besvågrad med honom i rätt upp- eller ned­sti­gande led eller så att den ene är gift med den andres sys­kon samt den som på annat sätt står gäl­de­nä­ren per­son­li­gen sär­skilt nära.

Som när­stå­ende till en näringsid­kare eller en juri­disk per­son anses vidare
   1. den som har en väsent­lig gemen­skap med näringsid­ka­ren eller den juri­diska per­so­nen som är grun­dad på andels­rätt eller där­med jäm­för­ligt eko­no­miskt intresse,
   2. den som inte ensam men till­sam­mans med en när­stå­ende till honom har sådan gemen­skap med näringsid­ka­ren eller den juri­diska per­so­nen som sägs under 1,
   3. den som genom en ledande ställ­ning har ett bestäm­mande infly­tande över verk­sam­het som näringsid­ka­ren eller den juri­diska per­so­nen bedri­ver,
   4. den som är när­stå­ende till någon som enligt 1--3 är när­stå­ende.

4 §   Avhän­delse av fast egen­dom anses inte ha ägt rum för­rän lag­fart har sökts.

För­ut­sätt­ningar för åter­vin­ning

5 §   En rätts­hand­ling, vari­ge­nom på ett otill­bör­ligt sätt en viss bor­ge­när har gyn­nats fram­för andra eller gäl­de­nä­rens egen­dom har undan­dra­gits bor­ge­nä­rerna eller hans skul­der har ökats, går åter, om gäl­de­nä­ren var eller genom för­fa­ran­det, ensamt eller i för­e­ning med annan omstän­dig­het, blev insol­vent samt den andre kände till eller borde ha känt till gäl­de­nä­rens insol­vens och de omstän­dig­he­ter som gjorde rätts­hand­lingen otill­bör­lig.

När­stå­ende till gäl­de­nä­ren skall anses ha sådan kän­ne­dom som anges i första styc­ket, om det inte görs san­no­likt att han var­ken hade eller borde ha haft sådan kän­ne­dom.

Om rätts­hand­lingen ägde rum mer än fem år före frist­da­gen, går den åter endast när den har gällt någon när­stå­ende till gäl­de­nä­ren.

6 §   En gåva går åter, om den har full­bor­dats senare än sex måna­der före frist­da­gen. En gåva som har full­bor­dats dess­förin­nan men senare än ett år eller, när den har skett till någon som är när­stå­ende till gäl­de­nä­ren, tre år före frist­da­gen går åter, om det inte visas att gäl­de­nä­ren efter gåvan hade kvar utmät­nings­bar egen­dom som uppen­bart mot­sva­rade hans skul­der.

Första styc­ket gäl­ler även köp, byte eller annat avtal, om det med hän­syn till miss­för­hål­lan­det mel­lan utfäs­tel­serna på ömse sidor är uppen­bart, att avta­let del­vis har egen­skap av gåva.

Under­stöd och sed­van­liga gåvor som inte stod i miss­för­hål­lande till gäl­de­nä­rens eko­no­miska för­hål­lan­den är undan­tagna från åter­vin­ning enligt denna para­graf.

7 §   Bodel­ning mel­lan gäl­de­nä­ren och hans make eller den­nes dödsbo, vid vil­ken gäl­de­nä­ren har efter­gett sin rätt i avse­värd mån eller avstått från egen­dom mot att en ford­ran mot honom har lagts ut på hans lott, går i mot­sva­rande mån åter, om bodel­nings­hand­lingen har kom­mit in till rät­ten senare än tre år före frist­da­gen och det inte visas att gäl­de­nä­ren efter bodel­ningen hade kvar utmät­nings­bar egen­dom som uppen­bart mot­sva­rade hans skul­der.

Vad som sägs i första styc­ket om det fal­let att gäl­de­nä­ren har avstått från egen­dom mot att en ford­ran mot honom har lagts ut på hans lott gäl­ler inte, om egen­do­men utgjorde makar­nas gemen­samma bostad eller bohag och över­togs av den andra maken med stöd av bestäm­mel­serna i 11 kap. 8 § äkten­skaps­bal­ken.

8 §   Betal­ning av lön, arvode eller pen­sion, som har skett senare än sex måna­der före frist­da­gen och som uppen­bart över­steg vad som kunde anses skä­ligt med hän­syn till gjord arbetsin­sats, verk­sam­he­tens lön­sam­het och omstän­dig­he­terna i övrigt, går åter till belopp mot­sva­rande över­skot­tet.

Har betal­ningen skett dess­förin­nan men senare än ett år eller, när den skett till någon som är när­stå­ende till gäl­de­nä­ren, tre år före frist­da­gen, går den åter i mot­sva­rande mån, om det inte visas att gäl­de­nä­ren efter betal­ningen hade kvar utmät­nings­bar egen­dom som uppen­bart mot­sva­rade hans skul­der.

9 §   Över­fö­ring av medel till pen­sions­stif­telse, som har skett senare än sex måna­der före frist­da­gen och som har med­fört att stif­tel­sen fått över­skott på kapi­ta­let, går åter till belopp mot­sva­rande över­skot­tet. Har över­fö­ringen skett dess­förin­nan men senare än ett år eller, när åtgär­den väsent­li­gen har gyn­nat gäl­de­nä­ren eller när­stå­ende till honom, tre år före frist­da­gen, går den åter i mot­sva­rande mån, om det inte visas att gäl­de­nä­ren efter över­fö­ringen hade kvar utmät­nings­bar egen­dom som uppen­bart mot­sva­rade hans skul­der.

Över­fö­ring till pen­sions­stif­telse i annat fall än som sägs i första styc­ket går åter, om över­fö­ringen har skett senare än tre måna­der före frist­da­gen. Har över­fö­ringen väsent­li­gen gyn­nat gäl­de­nä­ren eller när­stå­ende till honom, går den också åter, om åtgär­den har skett dess­förin­nan men senare än två år före frist­da­gen och det inte visas att gäl­de­nä­ren var­ken var eller genom åtgär­den blev insol­vent.

Över­fö­ring av medel till per­so­nal­stif­telse går åter, om över­fö­ringen har skett senare än sex måna­der före frist­da­gen.
Har över­fö­ringen skett dess­förin­nan men senare än ett år eller, när åtgär­den väsent­li­gen har gyn­nat gäl­de­nä­ren eller när­stå­ende till honom, tre år före frist­da­gen, går den åter, om det inte visas att gäl­de­nä­ren efter över­fö­ringen hade kvar utmät­nings­bar egen­dom som uppen­bart mot­sva­rade hans skul­der.

Om rätt att i sär­skilda fall åter­kräva för­säk­rings­pre­mier m.m.
finns det bestäm­mel­ser i 15 kap. 8 § för­säk­rings­av­talsla­gen (2005:104). Lag (2005:115).

10 §   Betal­ning av en skuld, som har skett senare än tre måna­der före frist­da­gen och som har gjorts med annat än sed­van­liga betal­nings­me­del, i för­tid eller med belopp som avse­värt har för­säm­rat gäl­de­nä­rens eko­no­miska ställ­ning, går åter, om den inte med hän­syn till omstän­dig­he­terna ändå kan anses som ordi­när. Har betal­ningen skett till någon som är när­stå­ende till gäl­de­nä­ren dess­förin­nan men senare än två år före frist­da­gen, går den åter, om det inte visas att gäl­de­nä­ren var­ken var eller genom åtgär­den blev insol­vent.

Vad som i första styc­ket sägs om åter­vin­ning av betal­ning tilläm­pas också när kvitt­ning har skett, om bor­ge­nä­ren enligt 5 kap. 15 eller 16 § inte hade varit berät­ti­gad att kvitta i kon­kur­sen.

11 §   Betal­ning för en växel eller en check går åter i de fall som avses i 10 § endast i den mån den som mot­tog betal­ningen hade kun­nat vägra att göra det utan att för­lora växel-​ eller check­rätt mot någon annan hos vil­ken han kunde erhålla täck­ning.

Om åter­vin­ning av en betal­ning är ute­slu­ten till följd av vad som sägs i första styc­ket, är den som skulle ha burit den slut­liga för­lus­ten om betal­ningen hade ute­bli­vit skyl­dig att utge ersätt­ning under samma för­ut­sätt­ningar som hade gällt för åter­vin­ning, om betal­ningen hade skett till honom som bor­ge­när.

12 §   Säker­het som gäl­de­nä­ren har över­läm­nat senare än tre måna­der före frist­da­gen och som inte var betingad vid skul­dens till­komst eller inte har över­läm­nats utan dröjs­mål efter skul­dens till­komst går åter, om inte säker­stäl­lan­det med hän­syn till omstän­dig­he­terna ändå kan anses som ordi­närt. Har säker­he­ten över­läm­nats till någon som är när­stå­ende till gäl­de­nä­ren dess­förin­nan men senare än två år före frist­da­gen, går den åter under angivna för­ut­sätt­ningar, om det inte visas att gäl­de­nä­ren var­ken var eller genom åtgär­den blev insol­vent.

Med över­läm­nande av säker­het jäm­ställs annan åtgärd av gäl­de­nä­ren eller bor­ge­nä­ren som är avsedd att trygga bor­ge­nä­rens rätt.

När säker­he­ten för­ut­sät­ter inskriv­ning, skall dröjs­mål som sägs i första styc­ket anses före­ligga om ansö­kan har gjorts senare än på den inskriv­nings­dag som inträf­far näst efter två vec­kor från skul­dens till­komst. Lag (2002:266).

13 §   För­måns­rätt eller betal­ning som en bor­ge­när har vun­nit genom utmät­ning går åter, om för­måns­rät­ten har inträtt senare än tre måna­der före frist­da­gen. Har utmät­ningen skett till för­mån för någon som är när­stå­ende till gäl­de­nä­ren, går för­måns­rät­ten eller betal­ningen också åter om för­måns­rät­ten har inträtt dess­förin­nan men senare än två år före frist­da­gen och det inte visas att gäl­de­nä­ren var­ken var eller genom åtgär­den blev insol­vent.

Vad som sägs i första styc­ket gäl­ler inte om för­måns­rät­ten har inträtt vid utbyte mot egen­dom som har utmätts tidi­gare än tre måna­der före frist­da­gen eller, i fall som avses i första styc­ket andra meningen, två år före frist­da­gen. Lag (1994:481).

Ver­kan av åter­vin­ning

14 §   Vid åter­vin­ning skall den egen­dom som gäl­de­nä­ren har utgett åter­bä­ras till kon­kurs­boet.

Den som har läm­nat gäl­de­nä­ren något veder­lag för egen­do­men har rätt att återfå vad han har utgett. Detta gäl­ler dock inte ett sådant veder­lag som inte har kom­mit boet till godo, om den som läm­nade veder­la­get hade eller borde ha haft kän­ne­dom om att gäl­de­nä­rens avsikt var att undan­hålla bor­ge­nä­rerna detta.

Finns den egen­dom som skall åter­bä­ras enligt första eller andra styc­ket inte i behåll, skall ersätt­ning för dess värde utges. Är åter­bä­ring av viss egen­dom för­e­nad med sär­skild olä­gen­het för den för­plik­tade, kan det med­ges honom att utge ersätt­ning i egen­do­mens ställe.

15 §   Den som är skyl­dig att åter­bära egen­dom skall även utge den avkast­ning som belö­per på tiden efter det att åter­vin­ning påkal­la­des.
Utgörs egen­do­men av ett pen­ning­be­lopp eller skall ersätt­ning utges för egen­do­mens värde, utgår ränta enligt 5 § rän­te­la­gen (1975:635) till och med den dag då skyl­dig­het att åter­bära belop­pet eller utge ersätt­ningen inträ­der och enligt 6 § rän­te­la­gen för tiden där­ef­ter.

Skall någon åter­bära egen­dom vid åter­vin­ning enligt 5 §, kan han för­kla­ras skyl­dig att utge även avkast­ning som belö­per på tiden från det att han mot­tog egen­do­men till dess att åter­vin­ning påkal­la­des. Ränta för sådan tid beräk­nas enligt 5 § rän­te­la­gen.

Den som har lagt ned nöd­vän­dig eller nyt­tig kost­nad på egen­dom som åter­bärs har rätt till ersätt­ning för denna, om det inte finns sär­skilda skäl mot det.

Åter­vinns en säker­het som grun­das på inteck­ning, skall inteck­nings­hand­lingen åter­stäl­las eller, om den behövs som bevis för ford­ringen, till­han­da­hål­las för utbyte eller död­ning av inteck­ningen. Kan det inte ske, skall ersätt­ning utges.

16 §   Har tredje man ställt egen­dom som säker­het för en för­plik­telse av gäl­de­nä­ren och åter­fått säker­he­ten sedan gäl­de­nä­ren har full­gjort för­plik­tel­sen, är den som har åter­ställt säker­he­ten inte skyl­dig att vid åter­vin­ning åter­bära mer än vad som över­sti­ger säker­he­tens värde, om han inte kan återfå denna och inte hel­ler, när han åter­ställde säker­he­ten, kände till eller borde ha känt till gäl­de­nä­rens insol­vens.

Tredje man är skyl­dig att till bor­ge­nä­ren eller, om kon­kurs­boet begär det, direkt till boet på nytt utge säker­he­ten eller ersätta dess värde under samma för­ut­sätt­ningar som skulle ha gällt för åter­vin­ning av full­gö­rel­sen, om den i stäl­let hade skett till honom.

Första och andra styc­kena tilläm­pas också när tredje man har ingått bor­gen för gäl­de­nä­rens för­plik­telse och gäl­de­nä­ren har full­gjort för­plik­tel­sen.

17 §   Skyl­dig­het för någon annan än kon­kurs­boet att enligt 14, 15 eller 16 § utge egen­dom eller ersätt­ning, åter­ställa eller till­han­da­hålla en inteck­nings­hand­ling eller på nytt ställa säker­het eller bor­gen kan jäm­kas, om det finns syn­ner­liga skäl.

18 §   Om egen­dom som kan åter­vin­nas har över­lå­tits till annan, har kon­kurs­boet samma rätt till åter­vin­ning mot denne, om han kände till eller borde ha känt till de omstän­dig­he­ter som grun­dar denna rätt.

Talan om åter­vin­ning m. m.

19 §   För­val­ta­ren får påkalla åter­vin­ning
   1. genom att väcka talan vid all­män dom­stol,
   2. genom att göra anmärk­ning mot bevak­ning eller i sam­band med utdel­nings­för­fa­ran­det bestrida yrkande i annan ord­ning om betalnings-​ eller för­måns­rätt i kon­kur­sen eller
   3. genom att göra invänd­ning mot annat yrkande som i rät­te­gång fram­ställs mot kon­kurs­boet.

Om för­val­ta­ren inte vill påkalla åter­vin­ning och inte hel­ler ingår för­lik­ning i saken, får en bor­ge­när påkalla åter­vin­ning genom att väcka talan vid all­män dom­stol.

För åter­gång av för­måns­rätt som har vun­nits genom utmät­ning behövs inte någon sär­skild åtgärd. Lag (1994:481).

20 §   Talan vid all­män dom­stol om åter­vin­ning får väc­kas inom ett år från dagen för kon­kurs­be­slu­tet. Talan får även väc­kas inom sex måna­der från det att anled­ning där­till blev känd för kon­kurs­boet. Har gäl­de­nä­ren avhänt sig fast egen­dom eller är det fråga om åter­gång av en bodel­ning, får talan även väc­kas inom sex måna­der från den dag då lag­fart sök­tes eller bodel­nings­hand­lingen gavs in till rät­ten.

En bor­ge­när som för talan sva­rar för rät­te­gångs­kost­na­den men har rätt att få ersätt­ning för denna av boet, i den mån kost­na­den täcks av vad som har kom­mit boet till godo genom rät­te­gången.

21 §   Den som med anled­ning av åter­vin­ning får en ford­ran i kon­kur­sen behö­ver inte bevaka ford­ringen. Om utdel­ning har ägt rum, är han vid åter­bä­ring till boet berät­ti­gad att avräkna vad som borde ha till­kom­mit honom som utdel­ning enligt tidi­gare utdel­nings­för­slag, om ford­ringen då hade varit känd. Vid senare utdel­ning skall utdel­ning beräk­nas för vad som kan åter­stå av en sådan ford­ran.


5 kap. Ford­ringar i kon­kurs

Ford­ringar som kan göras gäl­lande

1 §   I kon­kurs får endast en ford­ran som har upp­kom­mit innan kon­kurs­be­slu­tet med­de­la­des göras gäl­lande, om inte något annat föl­jer av 3 kap. 2 § eller bestäm­mel­ser i annan lag.

En ford­ran får göras gäl­lande i kon­kurs även om den är bero­ende av vill­kor eller inte är för­fal­len till betal­ning.
Lag (2000:504).

2 §   I kon­kurs får inte ford­ran på lön, arvode eller pen­sion göras gäl­lande i den mån ford­ringen uppen­bart över­sti­ger vad som kan anses skä­ligt med hän­syn till gjord arbetsin­sats, verk­sam­he­tens lön­sam­het och omstän­dig­he­terna i övrigt.

Den som enligt 4 kap. 3 § skall anses som när­stå­ende till gäl­de­nä­ren får inte göra gäl­lande sådan ford­ran i vidare mån än som kan anses skä­ligt med hän­syn till vad som angetts i första styc­ket och inte i något fall för längre tid till­baka än ett år innan kon­kur­san­sök­ningen kom in till tings­rät­ten.

3 §   En ford­ran på pen­sion får i kon­kurs inte göras gäl­lande till den del den beta­las av en pen­sions­stif­telse.

Ford­ringar med soli­da­riskt betal­nings­an­svar

4 §   Har flera utfäst eller på något annat sätt ådra­git sig soli­da­riskt betal­nings­an­svar och är skul­den del­vis betald, skall utdel­ning för bor­ge­nä­rens åter­stå­ende ford­ran i en soli­da­riskt ansva­rig gäl­de­närs kon­kurs beräk­nas på ford­ring­ens belopp utan avdrag för avbe­tal­ning som en med­gäl­de­när har gjort,
   1. om avbe­tal­ningen har skett genom ackord, kon­kurs eller annan för­del­ning av en insol­vent med­gäl­de­närs bo,
   2. om den har skett senare än tre måna­der före den i 4 kap. 2 § angivna frist­da­gen eller
   3. om och i den mån avbe­tal­ningen har med­fört rätt för med­gäl­de­nä­ren att söka till­baka belop­pet av kon­kurs­gäl­de­nä­ren (regress­rätt).

Har kon­kurs­gäl­de­nä­ren infriat en med­gäl­de­närs regress­ford­ran och äger åter­vin­ning därav inte rum, skall dock avdrag göras.

Om utdel­ningen över­sti­ger bor­ge­nä­rens åter­stå­ende ford­ran, skall över­skot­tet för­de­las enligt vad som föl­jer av gäl­de­nä­rer­nas inbör­des ansva­rig­het för ford­ringen.

Hur utdel­ning för en ford­ran hos ett han­dels­bo­lag beräk­nas i en bolags­mans kon­kurs är före­skri­vet i 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om han­dels­bo­lag och enkla bolag.

5 §   När avbe­tal­ning har skett på en ford­ran för vil­ken flera är soli­da­riskt ansva­riga och utdel­ning till bor­ge­nä­ren enligt 4 § skall beräk­nas på ett högre belopp än den åter­stå­ende ford­ringen, skall utdel­ningen beräk­nas gemen­samt för bor­ge­nä­ren och en med­gäl­de­när som har en regress­ford­ran. Bor­ge­nä­ren har före­träde till betal­ning fram­för med­gäl­de­nä­ren. Om flera med­gäl­de­nä­rer har rätt till betal­ning av det som åter­står sedan bor­ge­nä­ren har fått sitt, skall över­skot­tet för­de­las mel­lan dem enligt vad som föl­jer av gäl­de­nä­rer­nas inbör­des ansva­rig­het för ford­ringen.

Första styc­ket gäl­ler i tillämp­liga delar även när en med­gäl­de­när gör gäl­lande en regress­ford­ran med anled­ning av vad han senare kan komma att betala utö­ver vad som bör belöpa på honom.

6 §   Om en bor­ge­när upp­bär utdel­ning i fall då kon­kurs­gäl­de­nä­ren har ställt säker­het i sin egen­dom för en regress­ford­ran som en soli­da­riskt ansva­rig med­gäl­de­när kan få mot honom, mins­kas med­gäl­de­nä­rens rätt att utnyttja säker­he­ten med utdel­ning­ens belopp, i den mån utdel­ningen har beräk­nats på belopp som sva­rar mot säker­he­tens värde.

Första styc­ket tilläm­pas också när kon­kurs­gäl­de­nä­ren har en ford­ran hos med­gäl­de­nä­ren som denne hade kun­nat använda till kvitt­ning.

7 §   Om en soli­da­riskt ansva­rig med­gäl­de­när har betalt skul­den senare än tre måna­der före den i 4 kap. 2 § angivna frist­da­gen, skall utdel­ning för den regress­ford­ran som han där­i­ge­nom har fått beräk­nas på samma belopp som skulle ha tilläm­pats i fråga om utdel­ning till bor­ge­nä­ren om skul­den inte hade betalts. Har någon annan soli­da­riskt ansva­rig med­gäl­de­när en regress­ford­ran med anled­ning av en tidi­gare avbe­tal­ning, skall dock utdel­ningen för­de­las mel­lan med­gäl­de­nä­rerna enligt vad som föl­jer av gäl­de­nä­rer­nas inbör­des ansva­rig­het för ford­ringen.

8 §   Om en soli­da­riskt ansva­rig gäl­de­när har för­satts i kon­kurs och om den kon­kur­sen inte har avslu­tats innan en med­gäl­de­när för­sätts i kon­kurs, har den för­res kon­kursbo rätt till andel i över­skott enligt 4 § tredje styc­ket även om regress­ford­ringen inte har beva­kats i med­gäl­de­nä­rens kon­kurs.

9 §   Vad som sägs i 4--8 §§ om soli­da­riskt betal­nings­an­svar tilläm­pas också i de fall där bor­ge­nä­ren har fått pant eller annan säker­het i tredje mans egen­dom.

Vissa ford­ringar som är bero­ende av vill­kor

10 §   Är en ford­ran bero­ende av ett vill­kor som inne­bär att bor­ge­nä­ren inte har rätt att utfå ford­rings­be­lop­pet om inte viss omstän­dig­het inträf­far, skall utdel­ning för ford­ringen inte beräk­nas i ett utdel­nings­för­slag, om det sak­nas anled­ning att anta att vill­ko­ret kom­mer att upp­fyl­las.

Beräk­ning av ränta på ford­ringar under kon­kurs m. m.

11 §   För en ford­ran som är för­e­nad med för­måns­rätt och som löper med ränta skall ränta beräk­nas till den dag då utdel­nings­för­sla­get upp­rät­tas eller, om med­len beta­las ut i för­skott, dagen för utbe­tal­ningen.

Om en ford­ran som är för­e­nad med för­måns­rätt men som inte löper med ränta hade kun­nat göras rän­te­bä­rande genom del­giv­ning av stäm­ning eller av ansö­kan om betal­nings­före­läg­gande, skall ränta för den beräk­nas enligt 5 § rän­te­la­gen (1975:635) från dagen för kon­kurs­be­slu­tet, om ford­ringen då var för­fal­len till betal­ning och annars från den senare dag då ford­ringen för­fal­ler till betal­ning. Rän­tan skall beräk­nas till dag som avses i första styc­ket.

För ford­ringar utan för­måns­rätt beräk­nas från dagen för kon­kurs­be­slu­tet ränta mel­lan bor­ge­nä­rerna endast om boet räc­ker till betal­ning av mer än belop­pet av alla ford­ringar i kon­kur­sen utan för­måns­rätt, i före­kom­mande fall inbe­räk­nat vid kon­kurs­be­slu­tet upp­lu­pen ränta. Rän­tan bestäms med tillämp­ning av första och andra styc­kena. Lag (1991:857).

12 §   För en ford­ran som inte löper med ränta före för­fal­lo­da­gen skall utdel­ning beräk­nas endast på det belopp som efter fem pro­cents årlig ränta utgör ford­ring­ens värde nedan angi­ven dag, om ford­ringen då inte var för­fal­len, näm­li­gen
   1. om ford­ringen utgår fullt eller med för­måns­rätt, den dag då utdel­nings­för­sla­get upp­rät­tas,
   2. om ford­ringen inte är för­e­nad med för­måns­rätt och inte utgår fullt, dagen för kon­kurs­be­slu­tet.

Beta­las medel ut i för­skott till bor­ge­nä­ren för en ford­ran som avses i första styc­ket 1 och var ford­ringen då inte för­fal­len, skall utdel­ningen i stäl­let beräk­nas efter ford­ring­ens värde på betal­nings­da­gen.

Vär­de­ring av vissa ford­ringar

13 §   En ford­ran avse­ende en för­mån som inte utgår i pengar skall vid utdel­ning upp­skat­tas till skä­ligt belopp.

En ford­ran på pen­sion som inte är för­fal­len till betal­ning den dag då utdel­nings­för­sla­get upp­rät­tas skall upp­skat­tas till det belopp som mot­sva­rar upp­lu­pen del av pen­sions­ut­fäs­tel­sen den dagen. Upp­skatt­ningen sker med led­ning av 2 och 3 §§ lagen (1967:531) om tryg­gande av pen­sions­ut­fäs­telse m. m. En ford­ran på ränta eller annan för­mån som skall utgå under någons livs­tid och som inte är för­fal­len till betal­ning den dag då utdel­nings­för­sla­get upp­rät­ta­des skall upp­skat­tas med led­ning av 3 § angivna lag.

En ford­ran i utländskt myntslag skall beräk­nas efter den kurs som gäl­ler den dag då utdel­nings­för­sla­get upp­rät­tas. Beta­las medel ut i för­skott till bor­ge­nä­ren, sker beräk­ningen efter kur­sen på betal­nings­da­gen.

14 §   Om en gäl­de­när som i en kon­kurs har fått ackord åter­i­gen blir för­satt i kon­kurs innan ackor­det har full­gjorts, har en bor­ge­när vars ford­ran har satts ned genom ackor­det rätt till utdel­ning för ford­ring­ens hela ursprung­liga belopp med avdrag för vad bor­ge­nä­ren redan har fått. Utdel­ningen får dock inte vara större än vad bor­ge­nä­ren har rätt till enligt ackor­det.

Första styc­ket tilläm­pas också när gäl­de­nä­ren har fått en skuld­upp­gö­relse i en under före­tags­re­kon­struk­tion fast­ställd rekon­struk­tions­plan. Lag (2022:979).

Kvitt­ning i kon­kurs

15 §   En ford­ran hos gäl­de­nä­ren som får göras gäl­lande i kon­kur­sen kan av bor­ge­nä­ren använ­das till kvitt­ning mot en ford­ran som gäl­de­nä­ren hade mot honom när kon­kurs­be­slu­tet med­de­la­des. Detta gäl­ler dock inte om kvitt­ning var ute­slu­ten utom kon­kurs på grund av ford­ring­ar­nas beskaf­fen­het.

Är en ford­ran bero­ende av ett vill­kor som inne­bär att bor­ge­nä­ren har rätt att få ut ford­rings­be­lop­pet endast om viss omstän­dig­het inträf­far, skall bor­ge­nä­ren full­göra sin för­plik­telse trots att han annars hade haft rätt att kvitta. Om han före den dag då utdel­nings­för­sla­get upp­rät­tas visar att vill­ko­ret har upp­fyllts, har han emel­ler­tid rätt att återfå mot­sva­rande belopp i den mån det inte över­sti­ger vad han har att fordra.
Finns det anled­ning att anta att vill­ko­ret kom­mer att upp­fyl­las senare, skall ett för bor­ge­nä­ren beräk­nat belopp avsät­tas när utdel­nings­för­sla­get upp­rät­tas.

16 §   En ford­ran mot gäl­de­nä­ren som har för­vär­vats genom en över­lå­telse från tredje man senare än tre måna­der före den i 4 kap. 2 § angivna frist­da­gen får inte använ­das till kvitt­ning mot en ford­ran som gäl­de­nä­ren hade när bor­ge­nä­ren för­vär­vade sin ford­ran, om för­vär­vet inte med hän­syn till omstän­dig­he­terna kan anses som ordi­närt. En ford­ran mot gäl­de­nä­ren får inte hel­ler använ­das till kvitt­ning, om den har för­vär­vats genom sådan över­lå­telse och bor­ge­nä­ren då hade skä­lig anled­ning att anta att gäl­de­nä­ren var insol­vent.

En bor­ge­när som har satt sig i skuld till gäl­de­nä­ren under sådana omstän­dig­he­ter att det är att jäm­ställa med en betal­ning med annat än sed­van­liga betal­nings­me­del får inte kvitta i den mån en sådan betal­ning hade kun­nat bli före­mål för åter­vin­ning.
Lag (2005:196).

17 §   En ford­ran på ersätt­ning som till­kom­mer en bor­gensman eller någon annan med anled­ning av en för­plik­telse som han har infriat (regress­ford­ran) anses vid tillämp­ningen av 15 och 16 §§ ha för­vär­vats när hans för­plik­telse grun­da­des.

Även om bevak­nings­för­fa­rande äger rum i kon­kur­sen, behö­ver en bor­ge­när som har rätt att kvitta inte bevaka sin ford­ran i den mån den täcks av gäl­de­nä­rens ford­ran. När kvitt­ning inte får ske, får bor­ge­nä­ren trots det på sin skuld avräkna vad som borde ha till­kom­mit honom som utdel­ning i kon­kur­sen, om hans ford­ran intill skuld­be­lop­pet hade beva­kats i rätt tid.

Över­lå­ter boet en ford­ran så att en bor­ge­när där­i­ge­nom för­lo­rar rät­ten till kvitt­ning, skall boet gott­göra bor­ge­nä­ren för detta.

Ett kon­kurs­bos ansvar för löne­ford­ringar

18 §   Om en arbets­ta­gare fort­sät­ter att full­göra sina åta­gan­den enligt anställ­nings­av­ta­let, ansva­rar kon­kurs­boet för arbets­ta­ga­rens ford­ran på lön eller annan ersätt­ning för arbete som belö­per på tid efter en månad från kon­kurs­be­slu­tet.
Lag (2003:538).


6 kap. Gäl­de­nä­rens skyl­dig­he­ter m.m.

För­bud mot närings­verk­sam­het under kon­kurs

1 §   En gäl­de­när som är en fysisk per­son får inte under kon­kur­sen driva närings­verk­sam­het som med­för bok­fö­rings­skyl­dig­het enligt bok­fö­rings­la­gen (1999:1078). För­bu­det omfat­tar inte verk­sam­het som inne­bär utöv­ning av rät­tig­het som avses i
   - 2 kap. 1 § rege­rings­for­men,
   - 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryck­fri­hets­för­ord­ningen, eller
   - 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 3, 4 eller 10 § eller 11 kap. 2 § ytt­ran­de­fri­hets­grund­la­gen.

För­bu­det omfat­tar inte hel­ler jord­bruks­verk­sam­het.

Bestäm­mel­ser om närings­för­bud efter sär­skild pröv­ning finns i lagen (2014:836) om närings­för­bud. Lag (2018:1911).

Upplysnings-​ och när­va­ro­plikt under kon­kurs

2 §   Gäl­de­nä­ren skall ge rät­ten, till­syns­myn­dig­he­ten, för­val­tare och gransk­nings­män de upp­lys­ningar av bety­delse för kon­kurs­ut­red­ningen som de begär. Upp­lys­nings­skyl­dig­he­ten omfat­tar även egen­dom, som inte ingår i boet på grund av att den finns utom­lands.

Gäl­de­nä­ren skall på begä­ran av för­val­ta­ren när­vara vid boupp­teck­nings­för­rätt­ningen. Är gäl­de­nä­ren en juri­disk per­son och finns det flera ställ­fö­re­trä­dare, gäl­ler denna skyl­dig­het dock inte för en sådan ställ­fö­re­trä­dare vars när­varo för­val­ta­ren anser sakna bety­delse för bout­red­ningen.

Vid för­lik­nings­sam­man­träde och sam­man­träde för pröv­ning av ackords­för­slag skall gäl­de­nä­ren när­vara, om han inte har laga för­fall eller rät­ten med­ger att han ute­blir. Att gäl­de­nä­ren ute­blir från ett sam­man­träde hind­rar inte att de ären­den som skall före­komma på sam­man­trä­det hand­läggs. Lag (1995:793).

Bekräf­telse av boupp­teck­ningen och edgång

2 a §   Gäl­de­nä­ren ska lämna en boupp­teck­nings­be­kräf­telse inför för­val­ta­ren.

Gäl­de­nä­ren ska göra de tillägg till och änd­ringar i boupp­teck­ningen som han eller hon anser behövs. Gäl­de­nä­ren ska där­ef­ter med sin under­skrift på heder och sam­vete bekräfta att boupp­teck­ning­ens upp­gif­ter om till­gångar, skul­der och räken­skaps­in­for­ma­tion med gjorda tillägg och änd­ringar är rik­tiga och att det enligt hans eller hen­nes vet­skap inte orik­tigt har ute­läm­nats eller tagits upp någon till­gång eller skuld.

För en under­skrift enligt andra styc­ket tilläm­pas 2 kap. 2 §.
Lag (2021:538).

2 b §   Gäl­de­nä­rens bekräf­telse enligt 2 a § ska läm­nas vid ett boupp­teck­nings­sam­man­träde. För­val­ta­ren ska hålla sam­man­trä­det senast två måna­der efter kon­kurs­be­slu­tet, om det inte är nöd­vän­digt att det hålls senare.

För­val­ta­ren ska till boupp­teck­nings­sam­man­trä­det kalla gäl­de­nä­ren, till­syns­myn­dig­he­ten och i före­kom­mande fall den bor­ge­när som har gjort kon­kur­san­sö­kan. Lag (2021:538).

3 §   På begä­ran av för­val­ta­ren ska gäl­de­nä­ren avlägga boupp­teck­ningsed inför rät­ten i stäl­let för att lämna en bekräf­telse enligt 2 a §.

Eden ska avläg­gas vid ett edgångs­sam­man­träde. Rät­ten ska hålla sam­man­trä­det så snart som möj­ligt. Gäl­de­nä­ren, för­val­ta­ren, till­syns­myn­dig­he­ten och i före­kom­mande fall den bor­ge­när som har gjort kon­kur­san­sö­kan ska kal­las till sam­man­trä­det.

Gäl­de­nä­ren ska vid edgångs­sam­man­trä­det göra de tillägg till och änd­ringar i boupp­teck­ningen som han eller hon anser behövs och under ed intyga att boupp­teck­ning­ens upp­gif­ter om till­gångar, skul­der och räken­skaps­in­for­ma­tion med gjorda tillägg och änd­ringar är rik­tiga och att det enligt hans eller hen­nes vet­skap inte orik­tigt har ute­läm­nats eller tagits upp någon till­gång eller skuld. Lag (2021:538).

4 §   Om gäl­de­nä­ren är en juri­disk per­son och det finns flera ställ­fö­re­trä­dare, gäl­ler skyl­dig­he­terna enligt 2 a och 3 §§ inte för en sådan ställ­fö­re­trä­dare vars när­varo för­val­ta­ren anser sakna bety­delse för bout­red­ningen.

Om en för­myn­dare för gäl­de­nä­ren ska bekräfta boupp­teck­ningen eller avlägga boupp­teck­ningsed, är även gäl­de­nä­ren, om han eller hon har fyllt 15 år, skyl­dig att på för­val­ta­rens begä­ran göra det. Detta gäl­ler dock inte om det finns sär­skilda omstän­dig­he­ter som gör att det sak­nas anled­ning till bekräf­telse eller edgång. Lag (2021:538).

5 §   Någon annan än gäl­de­nä­ren ska vid ett sam­man­träde lämna en bekräf­telse enligt 2 a § eller bekräfta en viss upp­gift i boupp­teck­ningen, om det kan antas vara av bety­delse för bout­red­ningen. Till sam­man­trä­det ska för­val­ta­ren kalla den som ska lämna bekräf­tel­sen, till­syns­myn­dig­he­ten och i före­kom­mande fall den som har begärt bekräf­tel­sen.

På begä­ran av för­val­ta­ren ska någon annan än gäl­de­nä­ren, i stäl­let för att lämna en bekräf­telse enligt första styc­ket, vid ett sam­man­träde inför rät­ten avlägga boupp­teck­ningsed enligt 3 § eller bee­diga en viss upp­gift i boupp­teck­ningen, om det kan antas vara av bety­delse för bout­red­ningen. Rät­ten ska hålla sam­man­trä­det så snart som möj­ligt. Till sam­man­trä­det ska rät­ten kalla för­val­ta­ren och de som anges i första styc­ket andra meningen.

Med undan­tag för den som är när­stå­ende till gäl­de­nä­ren gäl­ler första och andra styc­kena inte den som avses i 36 kap. 5 § rät­te­gångs­bal­ken, när det gäl­ler en upp­gift som han eller hon inte får höras om som vittne.

Om för­val­ta­ren avslår en begä­ran om att någon annan än gäl­de­nä­ren ska lämna en bekräf­telse enligt första styc­ket, får den som fram­ställt begä­ran hän­skjuta frå­gan till rät­tens pröv­ning. Lag (2021:538).

5 a §   Om det finns anled­ning till det får rät­ten besluta att den som ska avlägga ed får göra det inför en annan tings­rätt. Är den som ska avlägga ed sjuk, får eden avläg­gas där han eller hon vis­tas. Lag (2021:538).

5 b §   Det som någon annan­stans än i detta kapi­tel är före­skri­vet om bekräf­telse av boupp­teck­ningen och om boupp­teck­nings­sam­man­träde ska i före­kom­mande fall tilläm­pas på boupp­teck­ningsed och edgångs­sam­man­träde. Lag (2021:538).

Tvångs­me­del m.m.

6 §   Gäl­de­nä­ren får inte efter det att kon­kurs­be­slu­tet har med­de­lats och innan han eller hon har bekräf­tat eller bee­di­gat boupp­teck­ningen bege sig utom­lands utan rät­tens med­gi­vande. Om det senare under kon­kur­sen finns skäl att befara att gäl­de­nä­ren genom att lämna lan­det undand­rar sig en skyl­dig­het som före­skrivs i denna lag, får gäl­de­nä­ren för­bju­das att resa utom­lands. Om gäl­de­nä­ren byter vis­tel­se­ort, ska gäl­de­nä­ren med­dela för­val­ta­ren var han eller hon vis­tas.

Om det finns skäl att befara att gäl­de­nä­ren åsi­do­sät­ter ett för­bud att resa utom­lands, får gäl­de­nä­ren åläg­gas att lämna ifrån sig sitt pass till till­syns­myn­dig­he­ten. Om gäl­de­nä­ren inte har något pass, får det med­de­las för­bud att utfärda pass för honom eller henne.

Om det finns skäl att befara att gäl­de­nä­ren genom att lämna den ort där han eller hon är bosatt undand­rar sig en skyl­dig­het som före­skrivs i denna lag, får gäl­de­nä­ren för­bju­das att lämna orten. Lag (2021:538).

7 §   Ett beslut om rese­för­bud eller om åläg­gande för gäl­de­nä­ren att lämna ifrån sig sitt pass eller om för­bud att utfärda pass med­de­las av rät­ten på begä­ran av för­val­ta­ren eller till­syns­myn­dig­he­ten. När det inte längre finns skäl för ett sådant beslut, skall beslu­tet ome­del­bart hävas.

Innan rät­ten med­de­lar beslut i en fråga som avses i denna para­graf, skall rät­ten ge gäl­de­nä­ren, för­val­ta­ren och till­syns­myn­dig­he­ten till­fälle att yttra sig, om det lämp­li­gen kan ske och det inte är utan bety­delse.
Rät­ten får också hålla för­hand­ling i frå­gan. Till en sådan för­hand­ling skall till­syns­myn­dig­he­ten, för­val­ta­ren och gäl­de­nä­ren kal­las. Kal­lel­sen till gäl­de­nä­ren bör del­ges.

Ett beslut om rese­för­bud eller skyl­dig­het för gäl­de­nä­ren att lämna ifrån sig sitt pass skall del­ges gäl­de­nä­ren.

8 §   Har gäl­de­nä­ren med anled­ning av ett beslut enligt 2 kap. 12 § läm­nat ifrån sig sitt pass, skall rät­ten ome­del­bart efter kon­kurs­be­slu­tet pröva om gäl­de­nä­ren skall återfå pas­set. Om det finns skäl att befara att gäl­de­nä­ren åsi­do­sät­ter ett för­bud att bege sig utom­lands, har han inte rätt att återfå pas­set. En mot­sva­rande ompröv­ning skall ske, om för­bud att utfärda pass har med­de­lats.

9 §   Om gäl­de­nä­ren inte full­gör en skyl­dig­het enligt 2-3, 5 eller 6 § eller över­trä­der ett rese­för­bud enligt 6 §, får han eller hon efter omstän­dig­he­terna antingen häm­tas eller häk­tas. Det­samma gäl­ler om det finns skäl att befara att gäl­de­nä­ren inte kom­mer att full­göra en sådan skyl­dig­het eller kom­mer att över­träda ett sådant för­bud.

Om någon annan än gäl­de­nä­ren inte full­gör en skyl­dig­het enligt 5 § att bekräfta eller bee­diga boupp­teck­ningen eller en viss upp­gift i den, får han eller hon efter omstän­dig­he­terna före­läg­gas vite, häm­tas eller häk­tas.

Häkt­ning i de fall som avses i första och andra styc­kena får ske endast om det finns syn­ner­liga skäl för det. Om gäl­de­nä­ren har över­trätt ett rese­för­bud enligt 6 §, ska han eller hon dock häk­tas om det inte är uppen­bart att det är onö­digt.

Kost­na­den för hämt­ning eller häkt­ning beta­las av sta­ten.
Lag (2021:538).

10 §   Frå­gor om åtgär­der enligt 9 § eller om utdö­mande av före­lagt vite prö­vas av rät­ten på begä­ran av för­val­ta­ren eller till­syns­myn­dig­he­ten.

Innan rät­ten beslu­tar i en fråga som avses i denna para­graf, skall rät­ten ge den som avses med åtgär­den, för­val­ta­ren och till­syns­myn­dig­he­ten till­fälle att yttra sig, om det lämp­li­gen kan ske och det inte är utan bety­delse.

Begärs någon häk­tad, skall rät­ten på yrkande för­ordna biträde åt honom, om det inte är uppen­bart att sådant inte behövs. Biträ­det har rätt till ersätt­ning av sta­ten för arbete, tids­spil­lan och utlägg. Rät­ten kan ålägga den som häkt­nings­yr­kan­det rik­tas mot att såsom för­lo­rande part helt eller del­vis ersätta sta­tens kost­na­der för biträ­det. Ogil­las häkt­nings­yr­kan­det och beror detta på att sökan­den inte har haft god­tag­bara skäl för yrkan­det, skall sökan­den ersätta sta­tens kost­na­der för biträ­det.

11 §* Rät­ten får hålla för­hand­ling för att pröva en fråga som avses i 10 §. Har häkt­ning begärts, skall för­hand­ling hål­las, om det inte är fara i dröjs­mål.

Till för­hand­lingen skall till­syns­myn­dig­he­ten, för­val­ta­ren och, om möj­ligt, den som avses med åtgär­den kal­las. Den sist­nämn­des kal­lelse skall del­ges. Han får häm­tas till för­hand­lingen, om det finns skäl till det. Har han kal­lats till för­hand­lingen eller kan det antas att han har avvi­kit eller på annat sätt hål­ler sig undan, hind­rar hans ute­varo inte att yrkan­det prö­vas.

Har rät­ten beslu­tat om häkt­ning av någon som inte var när­va­rande vid rät­ten, skall, så snart beslu­tet har verk­ställts, anmä­lan om detta göras hos rät­ten. När en sådan anmä­lan har gjorts, skall för­hand­ling i häkt­nings­frå­gan hål­las sna­rast och senast fyra dagar efter det att häkt­nings­be­slu­tet verk­ställ­des.

Rät­ten skall med högst två vec­kors mel­lan­rum hålla för­hand­ling för att pröva om den som är inta­gen i häkte fort­fa­rande skall vara häk­tad. Finns det inte längre skäl för häkt­ning, skall rät­ten ome­del­bart för­ordna att den häk­tade skall fri­ges. Ingen får under kon­kur­sen hål­las häk­tad längre tid än tre måna­der.

12 §   Om någon är häk­tad med stöd av 2 kap. 12 §, skall rät­ten i sam­band med kon­kurs­be­slu­tet pröva om denne fort­fa­rande skall vara häk­tad.
Före­lig­ger skäl till häkt­ning enligt 9 §, skall häkt­ningen bestå. Vid tillämp­ning av 11 § fjärde styc­ket inräk­nas även tid under vil­ken gäl­de­nä­ren hål­lits häk­tad med stöd av 2 kap. 12 §.

13 §   Om gäl­de­nä­ren är en juri­disk per­son, tilläm­pas 2 § första styc­ket, 6--8 §§ samt 9 § första, tredje och fjärde styc­kena även på en sty­rel­se­le­da­mot, en verk­stäl­lande direk­tör, en bolags­man och en lik­vi­da­tor som har avgått eller ent­le­di­gats senare än ett år före den dag då kon­kur­san­sök­ningen kom in till tings­rät­ten.

Ersätt­ning för instäl­lelse

14 §   Om gäl­de­nä­ren är i behov av det, har han eller hon vid en instäl­lelse till följd av 2-5 a §§ rätt till skä­lig ersätt­ning av kon­kurs­boet för resa och uppe­hälle inom lan­det. Detta gäl­ler även för en sådan per­son som avses i 13 §.

Om någon annan än den som avses i 13 § ska inställa sig enligt 5 § för att bekräfta eller bee­diga boupp­teck­ningen eller en viss upp­gift i den, har han eller hon rätt till skä­lig ersätt­ning av kon­kurs­boet för sin instäl­lelse.

Beslut om ersätt­ning med­de­las av rät­ten, om ersätt­ningen avser instäl­lelse inför rät­ten. I andra fall beslu­tar för­val­ta­ren om ersätt­ning. För­skott får bevil­jas på ersätt­ningen. Ett beslut enligt detta stycke gäl­ler ome­del­bart, om inte något annat för­ord­nas.

Om för­val­ta­ren väg­rar ersätt­ning eller för­skott på ersätt­ning med begärt belopp enligt denna para­graf, får den som fram­ställt begä­ran hän­skjuta fråga till rät­tens pröv­ning.
Lag (2021:538).


7 kap. För­valt­ning och till­syn

För­val­tare

1 §   En för­val­tare skall ha den sär­skilda insikt och erfa­ren­het som upp­dra­get krä­ver samt även i övrigt vara lämp­lig för upp­dra­get.

Den som är anställd vid en dom­stol får inte vara för­val­tare.

Den som står i ett sådant för­hål­lande till gäl­de­nä­ren, en bor­ge­när eller någon annan att det är ägnat att rubba för­tro­en­det för hans opar­tisk­het i kon­kur­sen får inte vara för­val­tare. Det­samma gäl­ler om det i övrigt finns någon omstän­dig­het som med­för att för­tro­en­det för hans opar­tisk­het kan rub­bas.

För­val­ta­ren skall ome­del­bart under­rätta till­syns­myn­dig­he­ten om omstän­dig­he­ter som kan med­föra jäv för honom. Lag (1988:1371).

2 §   För­val­tare utses av rät­ten.

Rät­ten bestäm­mer också anta­let för­val­tare. Flera än en för­val­tare får utses om det med hän­syn till boets omfatt­ning och beskaf­fen­het är behöv­ligt att för­valt­ningen delas eller att den hand­has ode­lad av flera. Om en för­val­tare är jävig men det med hän­syn till för­hål­lan­dena i kon­kur­sen är olämp­ligt att ent­le­diga honom, får rät­ten utse någon annan att sköta för­valt­ningen i den del för­val­ta­ren är jävig.

Om boets för­valt­ning ska vara delad, ska en för­val­tare utses för varje del av för­valt­ningen. Rät­ten bestäm­mer efter vilka grun­der del­ningen ska ske.

Sär­skilda bestäm­mel­ser om att ett all­mänt ombud ska delta i kon­kurs­för­valt­ningen finns i för­säk­rings­rö­rel­se­la­gen (2010:2043) och lagen (2004:297) om bank- och finan­sie­rings­rö­relse. Lag (2011:762).

3 §   Innan rät­ten utser för­val­tare eller fat­tar beslut om att flera för­val­tare skall fin­nas, skall till­syns­myn­dig­he­ten höras.

Frå­gor om att utse flera för­val­tare eller att dela för­valt­ningen mel­lan flera för­val­tare tas upp på begä­ran av till­syns­myn­dig­he­ten, för­val­tare, en gransk­nings­man eller en bor­ge­när. Till­syns­myn­dig­he­ten och för­val­ta­ren skall höras. Rät­ten får, om det behövs, pröva frå­gan vid en för­hand­ling.
Till för­hand­lingen skall till­syns­myn­dig­he­ten, för­val­ta­ren och, om frå­gan har väckts av någon annan, denne kal­las.

4 §   Om flera för­val­tare hand­har för­valt­ningen ode­lad, får de endast gemen­samt avhända boet någon rät­tig­het eller vidta en åtgärd som kan med­föra en för­plik­telse för boet.

Finns det två för­val­tare och kan de inte enas beträf­fande en åtgärd eller ett beslut som enligt denna lag ankom­mer på dem eller är för­val­tarna flera än två och finns det inte majo­ri­tet för en viss mening, skall den mening gälla som till­syns­myn­dig­he­ten biträ­der.

Ent­le­di­gande av för­val­tare m. m.

5 §   Om en för­val­tare begär att få avgå och visar skäl till det, skall rät­ten ent­le­diga honom.

En för­val­tare som inte är lämp­lig eller av någon annan orsak bör skil­jas från upp­dra­get skall ent­le­di­gas av rät­ten. Frå­gor om ent­le­di­gande tas upp på begä­ran av till­syns­myn­dig­he­ten, en gransk­nings­man, en bor­ge­när eller gäl­de­nä­ren.

En för­val­tare får inte ent­le­di­gas utan att till­syns­myn­dig­he­ten har hörts.
Om någon annan än för­val­ta­ren själv har begärt att för­val­ta­ren skall ent­le­di­gas, skall rät­ten, om det inte av sär­skilda skäl är onö­digt, pröva frå­gan vid en för­hand­ling. Till för­hand­lingen skall till­syns­myn­dig­he­ten, för­val­ta­ren och, om frå­gan har väckts av någon annan, denne kal­las. Om det är av sär­skilt intresse att bor­ge­nä­rerna hörs, skall de kal­las till för­hand­lingen genom kun­gö­relse.

Rät­ten får, om den fin­ner skäl till det, i avvak­tan på för­hand­lingen för­sätta en för­val­tare ur tjänst­gö­ring. Innan det sker skall till­syns­myn­dig­he­ten höras. Om en för­val­tare för­sätts ur tjänst­gö­ring, kan rät­ten utse någon annan att under tiden full­göra hans ålig­gan­den.

6 §   Om en för­val­tare ent­le­di­gas, skall rät­ten genast utse en ny för­val­tare.

Första styc­ket gäl­ler inte om det finns flera för­val­tare och någon av dem ent­le­di­gas samt rät­ten, efter att ha hört till­syns­myn­dig­he­ten, fin­ner att det inte är nöd­vän­digt att utse någon annan i den ent­le­di­ga­des ställe.

Råd­gi­vare och för­lik­nings­man

7 §   Om rät­ten av sär­skilda skäl fin­ner det behöv­ligt, får den, efter att ha hört till­syns­myn­dig­he­ten, upp­dra åt en lämp­lig per­son att vara råd­gi­vare åt för­val­ta­ren vid för­valt­ningen av boet eller att som för­lik­nings­man biträda rät­ten med utred­ning och för­lik­ning i en tvis­te­fråga som har upp­kom­mit genom anmärk­ning mot en bevak­ning eller att full­göra båda dessa upp­gif­ter.

Den som är anställd vid en dom­stol får inte vara råd­gi­vare eller för­lik­nings­man.

När upp­dra­get är slut­fört skall det genast anmä­las till rät­ten. Sam­ti­digt skall en redo­gö­relse läm­nas för det arbete som upp­dra­get har med­fört.

Rät­ten skall åter­kalla upp­dra­get när anmä­lan har gjorts eller när det annars finns skäl till åter­kal­lelse.

För­val­ta­rens all­männa ålig­gan­den m. m.

8 §   Det ålig­ger för­val­ta­ren att ta till vara bor­ge­nä­rer­nas gemen­samma rätt och bästa samt vidta alla de åtgär­der som främ­jar en för­mån­lig och snabb avveck­ling av boet.

Första styc­ket hind­rar inte att för­val­ta­ren vid avveck­lingen av boet beak­tar vad som är ägnat att lång­sik­tigt främja sys­sel­sätt­ningen, om det kan ske utan att bor­ge­nä­rer­nas rätt nämn­värt för­ringas.

9 §   För­val­ta­ren är skyl­dig att på begä­ran lämna upp­lys­ningar om boet och dess för­valt­ning till rät­ten, bor­ge­nä­rer, gransk­nings­män, gäl­de­nä­ren eller till­syns­myn­dig­he­ten.

För­val­ta­ren är dock inte skyl­dig att lämna bor­ge­nä­rer, gransk­nings­män eller gäl­de­nä­rer upp­lys­ningar om en anmä­lan enligt 16 § innan han avger slut­re­do­vis­ning. Lag (2002:1125).

10 §   I vik­ti­gare frå­gor skall för­val­ta­ren höra till­syns­myn­dig­he­ten och sär­skilt berörda bor­ge­nä­rer, om det inte före­lig­ger hin­der mot det.
För­val­ta­ren skall i sådana frå­gor höra även gäl­de­nä­ren, om det lämp­li­gen kan ske.

11 §   Om för­val­ta­ren fin­ner det nöd­vän­digt, får han anlita ett sak­kun­nigt biträde för viss för­valt­nings­åt­gärd.

12 §   För­val­ta­ren ska sna­rast ta hand om gäl­de­nä­rens bo med dess räken­skaps­in­for­ma­tion och annat mate­rial som rör boet.

Om gäl­de­nä­ren är bok­fö­rings­skyl­dig eller under det senaste året före kon­kur­san­sö­kan har varit det, ska för­val­ta­ren i den omhän­der­tagna räken­skaps­in­for­ma­tio­nen på lämp­ligt sätt ange dagen för omhän­der­ta­gan­det.

Den som på upp­drag av gäl­de­nä­ren har upp­rät­tat räken­skaps­in­for­ma­tion om gäl­de­nä­rens bo är skyl­dig att lämna den till för­val­ta­ren. Lag (2021:538).

13 §   För­val­ta­ren ska upp­rätta en boupp­teck­ning. I den ska boets till­gångar tas upp till nog­grant upp­skat­tade vär­den. I boupp­teck­ningen ska vidare boets skul­der tas upp med upp­gift om varje bor­ge­närs namn och adress. Boupp­teck­ningen ska dess­utom inne­hålla en bedöm­ning av om utdel­ning kan för­vän­tas i kon­kur­sen.

Om det finns anled­ning, ska boupp­teck­ningen också inne­hålla upp­gift om egen­dom som inte ingår i boet på grund av att den finns utom­lands. Om gäl­de­nä­ren har upp­gett att sådan egen­dom sak­nas, ska boupp­teck­ningen inne­hålla upp­gift om detta.

I den utsträck­ning det behövs ska boupp­teck­ningen också inne­hålla en för­teck­ning över boets räken­skaps­in­for­ma­tion och annat mate­rial som rör boet.

För­val­ta­ren ska ge in boupp­teck­ningen till rät­ten och till­syns­myn­dig­he­ten så snart som möj­ligt och senast en vecka före boupp­teck­nings­sam­man­trä­det.

Om ett bevak­nings­för­fa­rande ska äga rum och det ännu inte har getts in någon boupp­teck­ning till rät­ten, ska för­val­ta­ren så snart som möj­ligt och senast en vecka från beslu­tet om bevak­nings­för­fa­ran­det skicka en för­teck­ning över bor­ge­nä­rerna med upp­gift om varje bor­ge­närs adress till rät­ten och till­syns­myn­dig­he­ten. I kon­kurs hos ett kre­di­tin­sti­tut ska till boupp­teck­ningen eller bor­ge­närs­för­teck­ningen bifo­gas upp­gift om insätt­nings­bor­ge­nä­rerna och deras ford­rings­be­lopp med upp­lu­pen ränta. Mot­sva­rande gäl­ler i ett vär­de­pap­pers­bo­lags kon­kurs, om bola­get har till­stånd att ta emot insätt­ningar på konto. I ett liv­för­säk­rings­fö­re­tags eller ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tags kon­kurs ska det på mot­sva­rande sätt bifo­gas upp­gift om för­säk­rings­ta­garna och andra ersätt­nings­be­rät­ti­gade och om deras ford­ringar. I kon­kurs hos ett för­säk­rings­fö­re­tag som får med­dela tra­fik­för­säk­ring ska det på mot­sva­rande sätt bifo­gas upp­gift om vilka som har ingått ett avtal om tra­fik­för­säk­ring och andra ersätt­nings­be­rät­ti­gade enligt sådana avtal och om deras ford­ringar som grun­das på ett sådant avtal. Lag (2023:668).

14 §   För­val­ta­ren får begära handräck­ning av Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten för att omhän­derta eller annars få till­gång till gäl­de­nä­rens bo med dess räken­skaps­in­for­ma­tion och annat mate­rial som rör boet. Det­samma gäl­ler sådan räken­skaps­in­for­ma­tion som avses i 12 § tredje styc­ket.

Vid handräck­ning gäl­ler bestäm­mel­serna i utsök­nings­bal­ken om verk­stäl­lig­het av för­plik­tel­ser som inte avser betal­nings­skyl­dig­het, avhys­ning eller avlägs­nande. Om för­val­ta­ren begär det, ska Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten inte i för­väg under­rätta den som åtgär­den rik­tas mot. Lag (2021:538).

14 a §   Har upp­hävts genom lag (2021:791).

15 §   För­val­ta­ren ska sna­rast upp­rätta en skrift­lig berät­telse om boets till­stånd och om orsa­kerna till gäl­de­nä­rens obe­stånd, såvitt de har kun­nat klar­läg­gas, och om möj­ligt ange vid vil­ken tid­punkt obe­stån­det kan antas ha inträtt. Berät­tel­sen ska vidare inne­hålla
   1. en över­sikt över till­gångar och skul­der av olika slag,
   2. en upp­gift om huruvida det har före­kom­mit något sådant för­hål­lande som kan för­an­leda åter­vin­ning till kon­kurs­boet,
   3. en upp­gift om huruvida det finns skä­lig anled­ning att anta att någon enligt aktie­bo­lags­la­gen (2005:551) eller lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar är skyl­dig att åter­lämna olag­lig vinstut­del­ning eller annan olag­lig utbe­tal­ning eller att enligt dessa lagar eller lagen (1980:1102) om han­dels­bo­lag och enkla bolag utge ska­de­stånd till ett aktie­bo­lag, en eko­no­misk för­e­ning eller ett han­dels­bo­lag,
   4. en upp­gift i före­kom­mande fall om vid vil­ken tid­punkt skyl­dig­het enligt 25 kap. 13 § aktie­bo­lags­la­gen att upp­rätta en kon­troll­ba­lans­räk­ning kan antas ha inträtt, om denna tid­punkt kan klar­läg­gas, och
   5. en upp­gift om vil­ket bok­fö­rings­sy­stem en gäl­de­när som är eller under det senaste året före kon­kur­san­sö­kan har varit bok­fö­rings­skyl­dig har tilläm­pat och hur bok­fö­rings­skyl­dig­he­ten har full­gjorts.

Berät­tel­sen ska sna­rast och senast sex måna­der från kon­kurs­be­slu­tet skic­kas till rät­ten, till­syns­myn­dig­he­ten och varje bor­ge­när som begär det. När det finns sär­skilda omstän­dig­he­ter får rät­ten medge anstånd med avläm­nan­det av berät­tel­sen. Har gäl­de­nä­ren varit bok­fö­rings­skyl­dig, ska den av gäl­de­nä­ren senast upp­gjorda balans­räk­ningen bifo­gas berät­tel­sen. Lag (2018:713).

16 §   Om för­val­ta­ren fin­ner att gäl­de­nä­ren kan miss­tän­kas för något brott som avses i 11 kap. brotts­bal­ken, ska han ome­del­bart under­rätta all­män åkla­gare om det och ange grun­den för miss­tan­ken. Det­samma gäl­ler om gäl­de­nä­ren har dri­vit närings­verk­sam­het och det under kon­kurs­för­valt­ningen kom­mer fram att gäl­de­nä­ren kan miss­tän­kas för något annat brott av inte ringa beskaf­fen­het som har sam­band med verk­sam­he­ten.

Kan det miss­tän­kas att gäl­de­nä­ren eller, om denne är en juri­disk per­son, någon sådan före­trä­dare som avses i 3 § lagen (2014:836) om närings­för­bud har för­fa­rit på ett sådant sätt att närings­för­bud kan komma i fråga, ska för­val­ta­ren ome­del­bart under­rätta åkla­ga­ren om detta och ange grun­den för miss­tan­ken. Lag (2014:841).

16 a §   För­val­ta­ren skall till den myn­dig­het som enligt 26 kap.
mil­jö­bal­ken har att utöva till­syn anmäla om han har anled­ning att anta att kon­kurs­gäl­de­nä­ren har läm­nat kvar kemiska pro­duk­ter, bio­tek­niska orga­nis­mer eller far­ligt avfall som behö­ver omhän­der­tas. Det­samma gäl­ler vid miss­tanke om mark- eller vat­ten­för­ore­ningar. Lag (1998:810).

17 §   För­val­ta­ren skall till sin slut­re­do­vis­ning bifoga en redo­gö­relse för de åtgär­der som han har vid­ta­git för att efter­forska sådan brotts­lig gär­ning som avses i 16 § första styc­ket och sådant för­fa­rande som avses i andra styc­ket samma para­graf samt resul­ta­tet av dessa efter­forsk­ningar.

För­val­ta­rens medels­för­valt­ning m.m.

18 §   Pengar som fly­ter in under för­valt­ningen av ett kon­kursbo skall sna­rast göras rän­te­bä­rande genom insätt­ning på boets räk­ning i bank eller kre­dit­mark­nads­fö­re­tag. Detta behö­ver dock inte ske i den mån med­len behövs till betal­ning av löpande utgif­ter.

Även sedan kon­kur­sen har avslu­tats skall för­val­ta­ren ha boets medel insatta i bank eller kre­dit­mark­nads­fö­re­tag mot ränta till dess med­len beta­las ut enligt 11 kap. För­val­ta­ren skall under­rätta till­syns­myn­dig­he­ten om var med­len står inne.
Lag (2004:431).

19 §   För­val­ta­ren ska, oav­sett vad som gäl­ler i fråga om bok­fö­rings­skyl­dig­het för gäl­de­nä­ren, löpande bok­föra in- och utbe­tal­ningar, om inte god redo­vis­nings­sed krä­ver att bok­fö­ringen sker på något annat sätt.

För­val­ta­ren ska bevara räken­skaps­in­for­ma­tio­nen under minst sju år från utgången av det kalen­derår då kon­kur­sen avslu­ta­des. I övrigt tilläm­pas 7 kap. bok­fö­rings­la­gen (1999:1078).

Första styc­ket med­för inte någon inskränk­ning i den bok­fö­rings­skyl­dig­het som kan vara sär­skilt före­skri­ven för att möj­lig­göra kon­troll över viss verk­sam­het.

När det gäl­ler skyl­dig­het att ta fram under­lag för deklarations-​ och upp­gifts­skyl­dig­het och för kon­troll av sådant under­lag finns sär­skilda bestäm­mel­ser. Lag (2021:538).

20 §   Om kon­kur­sen inte är avslu­tad vid utgången av den sjätte kalen­der­må­na­den efter kon­kurs­be­slu­tet, ska för­val­ta­ren inom en månad där­ef­ter till till­syns­myn­dig­he­ten ge in en berät­telse (halv­års­be­rät­telse), där de åtgär­der som har vid­ta­gits och som åter­står att vidta för att avsluta kon­kur­sen ska anges. Halv­års­be­rät­tel­sen ska inne­hålla upp­gif­ter om in- och utbe­tal­ningar under peri­o­den eller en kro­no­lo­gisk och sys­te­ma­tisk sam­man­ställ­ning av boets affärs­hän­del­ser. Om pengar under någon del av denna period har varit insatta i ett kre­di­tin­sti­tut, ska till berät­tel­sen bifo­gas kon­tout­drag från insti­tu­tet för hela peri­o­den.

Senare under kon­kur­sen ska för­val­ta­ren inom en månad från utgången av varje sex­må­na­ders­pe­riod lämna en halv­års­be­rät­telse för den senaste peri­o­den. Halv­års­be­rät­tel­sen ska då även inne­hålla upp­lys­ningar om orsa­kerna till att kon­kur­sen inte har avslu­tats och en bedöm­ning av när den kan avslu­tas.

För­val­ta­ren ska sna­rast skicka en kopia av halv­års­be­rät­tel­sen till rät­ten. Lag (2021:538).

21 §   Också sedan kon­kur­sen har avslu­tats skall för­val­ta­ren, så länge boets medel är insatta i bank eller kre­dit­mark­nads­fö­re­tag, inom en månad från utgången av varje kalen­derår till till­syns­myn­dig­he­ten lämna sådana upp­gif­ter som sägs i 20 § första styc­ket andra och tredje mening­arna. När några medel inte längre finns att lyfta, skall för­val­ta­ren anmäla det till myn­dig­he­ten. För­val­ta­ren skall sam­ti­digt redo­visa i vad mån utbe­tal­ning av utdel­nings­me­del skett med stöd av 11 kap. 13 a §. Lag (2004:431).

22 §   När kon­kur­sen avslu­tas, ska för­val­ta­ren till gäl­de­nä­ren åter­ställa räken­skaps­in­for­ma­tion och annat mate­rial som rör boet och som för­val­ta­ren har tagit hand om eller, om det inte är möj­ligt, bevara mate­ri­a­let. Mate­ri­a­let ska beva­ras i enlig­het med vad som i varje sär­skilt fall gäl­ler om arki­ve­ring. Lag (2021:538).

Redo­vis­ning av medel till tredje man

23 §   Sär­skilda bestäm­mel­ser finns om en kom­mit­tents rätt att, när gäl­de­nä­ren såsom kom­mis­sio­när för kom­mit­ten­tens räk­ning i eget namn har ingått avtal, mot tredje man göra gäl­lande ford­rings­rätt på grund av avta­let. Det­samma är fal­let i fråga om en kom­mit­tents rätt till redo­vis­ning för sådana belopp som flu­tit in till kom­mis­sio­nä­rens kon­kursbo för sålt gods.

Om gäl­de­nä­ren i något annat fall före kon­kurs­be­slu­tet har sålt någon annans egen­dom, har den vars egen­dom sålts rätt att, om betal­ningen helt eller del­vis flu­tit in till kon­kurs­boet efter kon­kurs­be­slu­tet, av för­val­ta­ren få redo­vis­ning för vad som har flu­tit in. I den mån betal­ningen inte har erlagts av köpa­ren har han dess­utom rätt att själv göra ford­rings­rät­ten gäl­lande gente­mot köpa­ren, om inte köpa­rens rätt där­i­ge­nom skulle åsi­do­sät­tas.

Vad som har sagts nu om rätt att få redo­vis­ning av för­val­ta­ren skall också gälla om det i något annat fall till kon­kurs­boet fly­ter in medel för vilka gäl­de­nä­ren skulle haft skyl­dig­het att redo­visa till annan.

24 §   Om gäl­de­nä­ren vid kon­kurs­be­slu­tet inne­hade redo­vis­nings­me­del som skall vara för­be­hållna någon annan, skall för­val­ta­ren ta hand om med­len och sedan redo­visa dem till­sam­mans med den ränta som har upp­lu­pit från dagen för kon­kurs­be­slu­tet. När det gäl­ler att fast­ställa vad som sålunda skall till­komma en redo­vis­nings­bor­ge­när, den­nes rätt i övrigt i kon­kur­sen samt skyl­dig­he­ten att svara för kost­nad med anled­ning av för­fa­ran­det, tilläm­pas vad som i denna lag sägs om bor­ge­när som till säker­het för sin ford­ran har panträtt. Ansva­ret för sådan kost­nad skall dock vila på redo­vis­nings­bor­ge­nä­ren endast i den mån boet annars inte läm­nar till­gång till betal­ning av kost­na­den.

Till­sy­nen över för­valt­ningen

25 §   Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten är till­syns­myn­dig­het. Lag (2006:706).

26 §   I fråga om jäv mot en tjäns­te­man vid till­syns­myn­dig­he­ten gäl­ler utö­ver vad som föl­jer av 16 § för­valt­nings­la­gen (2017:900) att den som i all­mänt mål har tagit befatt­ning med indriv­ning av en ford­ran som görs gäl­lande i kon­kur­sen inte får full­göra någon till­syns­upp­gift i kon­kur­sen. Lag (2018:792).

27 §   Till­syns­myn­dig­he­ten skall över­vaka att för­valt­ningen bedrivs på ett ända­måls­en­ligt sätt i över­ens­stäm­melse med denna lag och andra för­fatt­ningar. Den skall då sär­skilt se till att avveck­lingen av kon­kur­sen inte för­dröjs i onö­dan. Myn­dig­he­ten får, när den fin­ner det lämp­ligt, inven­tera kon­kurs­bo­ets kassa och övriga till­gångar samt begära redo­vis­ning av för­val­ta­ren. Om sär­skilda omstän­dig­he­ter moti­ve­rar det, får myn­dig­he­ten utse en eller flera revi­so­rer för gransk­ning av boets räken­ska­per och för­valt­ningen i övrigt.

28 §   Till­syns­myn­dig­he­ten ska ha till­gång till boets räken­skaps­in­for­ma­tion och annat mate­rial som rör boet.

Till­syns­myn­dig­he­ten är skyl­dig att på begä­ran lämna upp­lys­ningar om boet och dess för­valt­ning till rät­ten, bor­ge­nä­rer, gransk­nings­män eller gäl­de­nä­ren.
Lag (2021:538).

29 §   Till­syns­myn­dig­he­tens beslut enligt denna lag får inte över­kla­gas i andra fall än de som avses i 3 kap. 6 §.

Sär­skild gransk­ning

30 §   Om en bor­ge­när begär det, ska rät­ten för­ordna en gransk­nings­man att med de befo­gen­he­ter som anges i denna lag över­vaka för­valt­ningen på bor­ge­nä­rens väg­nar. Till gransk­nings­man ska den som bor­ge­nä­ren före­slår utses, om han eller hon är lämp­lig.

Gransk­nings­man­nen ska ha till­gång till boets räken­skaps­in­for­ma­tion och annat mate­rial som rör boet.

Om bor­ge­nä­ren begär det, ska även en ersät­tare för gransk­nings­man­nen utses. Bestäm­mel­serna om gransk­nings­man gäl­ler även för ersät­ta­ren.

Rät­ten ska ent­le­diga gransk­nings­man­nen om denne eller bor­ge­nä­ren begär det eller om gransk­nings­man­nen visar sig inte vara lämp­lig.

Ersätt­ningen till gransk­nings­man­nen ska beta­las av bor­ge­nä­ren.
Lag (2021:538).


8 kap. För­sälj­ning av egen­dom

Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   Boets egen­dom skall säl­jas så snart det lämp­li­gen kan ske, om inte något annat föl­jer av bestäm­mel­serna i 2--5 §§, 6 § andra styc­ket, 8 § andra styc­ket, 14 § samt 12 kap. 1 § tredje styc­ket.

2 §   Om gäl­de­nä­ren har dri­vit en rörelse, får för­val­ta­ren, om det lag­li­gen kan ske, fort­sätta rörel­sen för kon­kurs­bo­ets räk­ning i den utsträck­ning det är ända­måls­en­ligt. Det­samma gäl­ler om för­val­ta­ren sedan rörel­sen har lagts ned vill åter­uppta den. Rörel­sen får dock fort­sät­tas längre tid än ett år från kon­kurs­be­slu­tet endast om det finns sär­skilda skäl för det. Lag (2021:538).

3 §   Har gäl­de­nä­ren över­kla­gat kon­kurs­be­slu­tet, får inte mot hans vilja någon egen­dom i boet säl­jas för­rän hov­rät­ten har prö­vat över­kla­gan­det.

Första styc­ket utgör inte hin­der mot
   1. sådan för­sälj­ning som för­an­leds av bestäm­mel­serna i 3 kap. 7 och 8 §§ samt 2 och 10 §§ i detta kapi­tel,
   2. för­sälj­ning av sådan lös egen­dom som är utsatt för för­skäm­ning eller snar för­stö­relse eller has­tigt fal­ler i värde eller krä­ver allt­för kost­sam vård,
   3. för­sälj­ning i annat fall av lös egen­dom, i den mån medel annars skulle sak­nas till betal­ning av utgif­ter för boet. Lag (1995:793).

4 §   Om gäl­de­nä­ren ger in ett ackords­för­slag, får egen­do­men i boet inte säl­jas innan ackords­frå­gan har avgjorts. Vad som nu har sagts utgör inte hin­der mot en för­sälj­ning om
   1. den är för­en­lig med ackords­för­sla­get,
   2. den för­an­leds av skäl som sägs i 3 § andra styc­ket 1 och 2,
   3. den behövs för ända­mål som anges i 12 kap. 24 § eller
   4. det finns andra sär­skilda skäl.

5 §   Om en inteck­nings­ha­vare eller någon annan bor­ge­när som för sin ford­ran har för­måns­rätt i viss egen­dom yrkar att den egen­do­men skall säl­jas genom för­val­ta­rens försorg och om hans rätt till betal­ning ur egen­do­men har läm­nats obe­stridd eller fast­ställts genom ett laga­kraft­vun­net avgö­rande, får för­sälj­ning av egen­do­men inte upp­skju­tas.
Detta gäl­ler dock inte i fråga om egen­dom som behövs för en rörelse under tid då denna fort­sätts med stöd av 2 § och inte hel­ler om för­val­ta­ren anser att anstånd är nöd­vän­digt för att för­hindra att kon­kurs­boet till­fo­gas avse­värd för­lust eller att genom­fö­ran­det av ett ackord väsent­ligt för­svå­ras samt anstånd inte är oskä­ligt mot bor­ge­nä­ren.

För­sälj­ning av fast egen­dom

6 §   Om fast egen­dom finns i boet, får för­val­ta­ren begära att den säljs exe­ku­tivt. Egen­do­men får också säl­jas på annat sätt, om för­val­ta­ren anser att det är för­del­ak­ti­gare för boet. Om egen­dom säljs till kon­kurs­gäl­de­nä­ren eller någon denne sådan när­stå­ende per­son som anges i 4 kap. 3 § skall för­sälj­ningen ha före­gåtts av ett offent­ligt anbuds­för­fa­rande, om sär­skilda skäl inte gör det obe­höv­ligt.

Har en exe­ku­tiv auk­tion hål­lits på fast egen­dom som hör till boet utan att någon för­sälj­ning har kom­mit till stånd, behö­ver för­val­ta­ren inte vidta ytter­li­gare åtgär­der för egen­do­mens för­sälj­ning. Har någon exe­ku­tiv auk­tion inte ägt rum men finns det anled­ning att anta att en sådan auk­tion inte kom­mer att leda till för­sälj­ning, behö­ver för­val­ta­ren inte vidta någon åtgärd för att sälja egen­do­men, om sam­tycke till det har läm­nats av de bor­ge­nä­rer som i kon­kur­sen kan göra gäl­lande ford­ringar som skall utgå med sär­skild för­måns­rätt ur egen­do­men.

Har en exe­ku­tiv auk­tion bli­vit utlyst på boets fasta egen­dom, skall för­val­ta­ren före bevak­nings­sam­man­trä­det avlämna den behåll­ning som under kon­kur­sen upp­kom­mit av egen­do­men. Behåll­ning som inte avläm­nas före bevak­nings­sam­man­trä­det skall, om egen­dom säljs, avläm­nas före till­trä­des­da­gen och i annat fall innan utdel­ning sker i kon­kur­sen.
Vid för­sälj­ning under hand skall behåll­ningen avläm­nas före till­trä­des­da­gen.

För­val­ta­ren skall även senast vid bevak­nings­sam­man­trä­det anmäla arvode, andra kost­na­der och sådana ford­ringar som kan göras gäl­lande i kon­kur­sen och som bör beak­tas vid för­sälj­ning av egen­do­men. När för­val­ta­ren gör en anmä­lan på en bor­ge­närs väg­nar, skall han skrift­li­gen under­rätta denne om det. Lag (1995:793).

För­sälj­ning av lös egen­dom

7 §   För­sälj­ning av lös egen­dom som inte sker genom fort­sät­tande av gäl­de­nä­rens rörelse ska ske på auk­tion eller på annat sätt efter vad för­val­ta­ren anser vara mest för­del­ak­tigt för boet. Om egen­dom säljs till kon­kurs­gäl­de­nä­ren eller någon denne sådan när­stå­ende per­son som anges i 4 kap. 3 § ska för­sälj­ningen ha före­gåtts av ett offent­ligt anbuds-​ för­fa­rande, om sär­skilda skäl inte gör det obe­höv­ligt.

Lös egen­dom i vil­ken en bor­ge­när har panträtt eller någon annan sär­skild för­måns­rätt får inte utan hans sam­tycke säl­jas på annat sätt än på auk­tion, om hans rätt är bero­ende av för­sälj­ningen. Även om sam­tycke inte läm­nas, får egen­do­men säl­jas på annat sätt än på auk­tion, om det är san­no­likt att högre pris upp­nås där­i­ge­nom och om till­syns­myn­dig­he­ten med­ger det.

Sam­tycke enligt andra styc­ket krävs inte när för­val­ta­ren säl­jer finan­si­ella instru­ment, upp­tagna till han­del på en regle­rad mark­nad eller en mot­sva­rande mark­nad utan­för Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det, eller valuta till gäl­lande mark­nads­pris eller när det är fråga om för­sälj­ning av lös egen­dom genom fort­sät­tande av gäl­de­nä­rens rörelse.

Sär­skilda bestäm­mel­ser om över­lå­telse av för­säk­rings­be­stånd finns i 14 kap. 16 § för­säk­rings­rö­rel­se­la­gen (2010:2043) och 11 kap. 26 § lagen (2019:742) om tjäns­te­pen­sions­fö­re­tag.
Lag (2019:745).

8 §   När ett far­tyg som inte är infört i far­tygs­re­gist­rets skepps­del eller i mot­sva­rande utländska regis­ter, ett luft­far­tyg som inte är regi­stre­rat, gods i far­tyg eller gods i luft­far­tyg skall säl­jas, får för­val­ta­ren, om egen­do­men finns inom lan­det, begära att den säljs exe­ku­tivt.

Upp­kom­mer fråga om att sälja ett regi­stre­rat skepp, ett regi­stre­rat luft­far­tyg eller inteck­nade reserv­de­lar till luft­far­tyg och finns egen­do­men inom lan­det, tilläm­pas 6 § första och andra styc­kena.

Skall gäl­de­nä­rens rätt till andel i inteck­ning som belas­tar hans luft­far­tyg eller reserv­de­lar till luft­far­tyg säl­jas, skall för­val­ta­ren före för­sälj­ningen skaffa en sär­skild inteck­nings­hand­ling på det belopp som till­kom­mer gäl­de­nä­ren, om det inte finns laga hin­der mot det. Skall en inteck­nings­hand­ling som inne­has av gäl­de­nä­ren och för vil­ken han är per­son­li­gen ansva­rig säl­jas, är för­val­ta­ren skyl­dig att, om inte gäl­de­nä­ren med­ger att hand­lingen får säl­jas med bibe­hål­len ansva­rig­het, förse hand­lingen med en påskrift som befriar gäl­de­nä­ren från ansva­rig­het.
Något med­gi­vande av gäl­de­nä­ren krävs dock inte, om denne har avvi­kit eller på något annat sätt hål­ler sig undan.

Med far­tyg lik­ställs i denna lag ett far­tyg under bygg­nad. Vad som sägs om far­tygs­re­gist­rets skepps­del skall då i stäl­let gälla far­tygs­re­gist­rets skepps­bygg­nads­del. Lag (2001:383).

9 §   När lös egen­dom som till­hör gäl­de­nä­ren ska säl­jas exe­ku­tivt under kon­kur­sen tilläm­pas 6 § fjärde styc­ket. I ett sådant fall ska för­val­ta­ren dess­utom, om det behövs, i ären­det föra talan för de bor­ge­nä­rer som har för­måns­rätt enligt 10 eller 10 a § för­måns­rättsla­gen (1970:979) och under­rätta en sådan bor­ge­när om ett yrkande som för­val­ta­ren fram­stäl­ler på den bor­ge­nä­rens väg­nar. Lag (2021:538).

10 §   En bor­ge­när som inne­har lös egen­dom med hand­panträtt får själv ombe­sörja att egen­do­men säljs på auk­tion. En sådan för­sälj­ning får dock inte utan för­val­ta­rens sam­tycke ske tidi­gare än fyra vec­kor efter boupp­teck­nings­sam­man­trä­det. Bor­ge­nä­ren ska minst en vecka innan bor­ge­nä­ren vid­tar någon åtgärd för att sälja egen­do­men ge för­val­ta­ren till­fälle att lösa in egen­do­men. Om det är fråga om ett far­tyg eller gods i far­tyg eller i luft­far­tyg eller inteck­nade reserv­de­lar till luft­far­tyg, ska egen­do­men säl­jas exe­ku­tivt.

Finan­si­ella instru­ment, valuta och sådant guld som har ställts som säker­het till en cen­tral mot­part och som upp­fyl­ler kra­ven i kom­mis­sio­nens dele­ge­rade för­ord­ning (EU) nr 153/2013 av den 19 decem­ber 2012 om kom­plet­te­ring av Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 648/2012 med avse­ende på tek­niska till­syns­stan­dar­der för krav på cen­trala mot­par­ter får ome­del­bart säl­jas eller rea­li­se­ras genom avräk­ning av en bor­ge­när som har egen­do­men som säker­het, om det sker på ett affärs­mäs­sigt rim­ligt sätt. Det­samma gäl­ler ford­ringar som upp­kom­mit på grund av att ett kre­di­tin­sti­tut, eller ett mot­sva­rande utländskt insti­tut, har bevil­jat ett pen­ning­lån. Om säker­he­ten består av ono­te­rade aktier i kon­kurs­gäl­de­nä­rens dot­ter­bo­lag, ska bor­ge­nä­ren dock först fråga för­val­ta­ren om kon­kurs­boet vill lösa in akti­erna.

Bor­ge­nä­ren ska minst tre vec­kor i för­väg under­rätta för­val­ta­ren om tid och plats för en auk­tion som inte hålls i exe­ku­tiv ord­ning.

Om egen­do­men har sålts på annat sätt än exe­ku­tivt, ska bor­ge­nä­ren redo­visa för för­val­ta­ren vad som har flu­tit in.

Om bor­ge­nä­ren inte själv vill sälja egen­do­men, får för­val­ta­ren ombe­sörja för­sälj­ningen. En inteck­ning i luft­far­tyg eller i reserv­de­lar till luft­far­tyg som har läm­nats som pant av den inteck­nade egen­do­mens ägare får dock inte säl­jas av för­val­ta­ren. För­val­ta­ren får bara låta sälja den rätt till andel i inteck­ningen som enligt vad som är sär­skilt före­skri­vet kan till­komma gäl­de­nä­ren. Lag (2021:538).

Kun­gö­rande av auk­tion i vissa fall

11 §   Om kon­kurs­bo­ets egen­dom ska säl­jas på auk­tion genom för­val­ta­rens försorg, ska för­val­ta­ren låta kun­göra auk­tio­nen på det sätt och inom den tid som före­skrivs för kun­gö­rande av exe­ku­tiv auk­tion på sådan egen­dom som det är fråga om.

Första styc­ket tilläm­pas också beträf­fande en auk­tion som enligt 10 § ombe­sörjs av en bor­ge­när. Lag (2014:152).

12 §   För­val­ta­ren får kun­göra en av honom utsatt auk­tion i mindre utsträck­ning än som föl­jer av 11 § första styc­ket, om han anser att det är till­räck­ligt. Detta gäl­ler dock inte i fråga om kun­gö­rande av
   1. auk­tion på fast egen­dom, regi­stre­rat skepp, regi­stre­rat luft­far­tyg eller inteck­nade reserv­de­lar till luft­far­tyg, om inte gäl­de­nä­ren sam­tyc­ker till det,
   2. auk­tion på någon annan lös egen­dom i vil­ken en bor­ge­när har panträtt eller någon annan sär­skild för­måns­rätt, om inte bor­ge­nä­ren sam­tyc­ker till det.

Sådant sam­tycke av gäl­de­nä­ren som sägs i första styc­ket 1 krävs inte, om gäl­de­nä­ren har avvi­kit eller på något annat sätt hål­ler sig undan.

13 §   För­val­ta­ren bör i god tid före en av honom utsatt auk­tion på lös egen­dom sär­skilt under­rätta varje känd bor­ge­när som har panträtt eller någon annan sär­skild för­måns­rätt i egen­do­men om auk­tio­nen.

Indriv­ning av ford­ringar

14 §   För­val­ta­ren skall så snart det lämp­li­gen kan ske vidta åtgär­der för att driva in ute­stå­ende ford­ringar. Kan en ford­ran inte dri­vas in inom rim­lig tid, får den säl­jas som annan lös egen­dom.


9 kap. Bevaknings-​ och anmärk­nings­för­fa­ran­det

Bevak­ning

1 §   Rät­ten får efter fram­ställ­ning från för­val­ta­ren besluta att bevak­nings­för­fa­rande skall äga rum i kon­kur­sen. Bevak­ning bör äga rum, om ford­ringar utan för­måns­rätt kan antas erhålla utdel­ning i kon­kur­sen.

Utö­ver vad som föl­jer av första styc­ket bör under tiden den 1 januari-​-den 30 juni 1988 bevak­nings­för­fa­rande äga rum om det med hän­syn till hand­lägg­ningen av ären­den enligt lagen (1970:741) om stat­lig löne­ga­ranti vid kon­kurs finns skäl för det. Lag (1987:1135).

2 §   Beslu­tar rät­ten att bevak­nings­för­fa­rande skall äga rum, skall rät­ten bestämma inom vil­ken tid bevak­ning skall ske. Tiden för bevak­ning skall utgöra minst fyra och högst tio vec­kor från dagen för beslu­tet att anordna bevak­nings­för­fa­ran­det.

3 §   Rät­ten skall genast kun­göra vad som har beslu­tats enligt 1 och 2 §§.

4 §   En bor­ge­när skall inom den tid som har bestämts för bevak­ning av ford­ringar skrift­li­gen hos rät­ten anmäla sin ford­ran och den för­måns­rätt han vill göra gäl­lande. Undan­tag från denna skyl­dig­het föl­jer dock av 4 kap. 21 §, 5 kap. 8 § och 17 § andra styc­ket samt 5 § i detta kapi­tel.

Att en ford­ran som omfat­tas av löne­ga­ran­ti­la­gen (1992:497) i vissa fall beva­kas genom för­val­ta­ren föl­jer av den lagen. Lag (1992:498).

5 §   En bor­ge­när som till säker­het för sin ford­ran har panträtt i fast eller lös egen­dom behö­ver inte bevaka ford­ran för att få rätt till betal­ning ur den pant­satta egen­do­men.

En bor­ge­när som har en ford­ran hos ett kre­di­tin­sti­tut på grund av en insätt­ning på räk­ning behö­ver inte bevaka sin ford­ran i insti­tu­tets kon­kurs, om en upp­gift om ford­ran har läm­nats enligt 7 kap. 13 § femte styc­ket. Mot­sva­rande gäl­ler för vär­de­pap­pers­bo­lag som har till­stånd att ta emot insätt­ningar på konto.

En för­säk­rings­ta­gare eller en annan ersätt­nings­be­rät­ti­gad behö­ver inte bevaka sin ford­ran i ett liv­för­säk­rings­fö­re­tags eller ett tjäns­te­pen­sions­fö­re­tags kon­kurs, om en upp­gift om ford­ran har läm­nats enligt 7 kap. 13 § femte styc­ket. Mot­sva­rande gäl­ler för ett för­säk­rings­fö­re­tag som får med­dela tra­fik­för­säk­ring. Lag (2023:668).

6 §   I bevak­ningen ska bor­ge­nä­ren ange ford­rans belopp, om det är möj­ligt, och tyd­ligt ange grun­den för ford­ran. Om bor­ge­nä­ren yrkar för­måns­rätt, ska även grun­den för den tyd­ligt anges.

Till bevak­ningen ska bor­ge­nä­ren bifoga de hand­lingar som åbe­ro­pas till stöd för ansprå­ket. Lag (2021:538).

7 §   Rät­ten ska genast efter bevak­nings­ti­dens utgång se till att för­val­ta­ren får del av de inkomna bevak­nings­hand­ling­arna.

För­val­ta­ren ska skynd­samt upp­rätta en för­teck­ning över de ford­ringar som har beva­kats. För varje ford­ran ska belop­pet anges och, om för­måns­rätt har yrkats, den åbe­ro­pade grun­den för den samt den plats i för­måns­rätts­ord­ningen som ford­ran får enligt bor­ge­nä­rens yrkande.

För­val­ta­ren ska skicka en kopia av för­teck­ningen till rät­ten och till­syns­myn­dig­he­ten. Lag (2021:538).

Anmärk­ning

8 §   När rät­ten beslu­tar att bevak­ning ska äga rum, ska rät­ten sam­ti­digt, efter sam­råd med för­val­ta­ren, bestämma
   1. den tid inom vil­ken anmärk­ningar får fram­stäl­las mot bevak­ning­arna,
   2. var de till för­val­ta­ren till­ställda bevak­nings­hand­ling­arna ska hål­las till­gäng­liga för gransk­ning, och
   3. tid­punk­ten för det för­lik­nings­sam­man­träde som ska hål­las inför rät­ten om anmärk­ningar fram­ställs.

Om det visar sig vara lämp­li­gare, får ett beslut enligt första styc­ket fat­tas senare, dock senast vid bevak­nings­ti­dens utgång.

Anmärk­nings­ti­den ska bestäm­mas så att den utgör minst två och högst fyra vec­kor räk­nat från bevak­nings­ti­dens utgång. Om det behövs med hän­syn till för­hål­lan­dena i kon­kur­sen, får en längre anmärk­nings­tid fast­stäl­las. För­lik­nings­sam­man­trä­det får inte hål­las tidi­gare än två eller senare än fyra vec­kor från utgången av anmärk­nings­ti­den.

Rät­ten ska under­rätta för­val­ta­ren, till­syns­myn­dig­he­ten, gäl­de­nä­ren och de bor­ge­nä­rer som har beva­kat ford­ringar i kon­kur­sen om vad rät­ten har bestämt enligt denna para­graf.
Lag (2021:538).

9 §   För­val­ta­ren ska granska bevak­ning­arna. Om för­val­ta­ren fin­ner anled­ning till anmärk­ning mot något yrkande om betalnings-​ eller för­måns­rätt, ska han eller hon skrift­li­gen anmäla det till rät­ten inom den tid som har bestämts enligt 8 § första styc­ket 1. I anmärk­ningen ska grun­den för den anges tyd­ligt.

Även en bor­ge­när som har beva­kat en ford­ran i kon­kur­sen och gäl­de­nä­ren får fram­ställa anmärk­ning mot en bevak­ning. En sådan anmärk­ning ska fram­stäl­las inom den tid och på det sätt som anges i första styc­ket. Lag (2021:538).

10 §   Om en anmärk­ning görs av någon av dem som har rätt till det, gäl­ler den också för de andra, även om de inte har tagit del i anmärk­ningen.

11 §   Den som har rätt att fram­ställa anmärk­ning mot en bevak­ning får efter anmärk­nings­ti­dens utgång till stöd för en gjord anmärk­ning åbe­ropa även en annan omstän­dig­het än sådan som har angetts i anmärk­nings­skrif­ten. Efter för­lik­nings­sam­man­trä­det får dock en ny omstän­dig­het som inne­bär att grun­den för anmärk­ningen änd­ras åbe­ro­pas endast om omstän­dig­he­ten var­ken var eller borde ha varit känd för den anmärk­nings­be­rät­ti­gade eller om det i övrigt finns sär­skilda skäl för att ändå tillåta att omstän­dig­he­ten åbe­ro­pas.

Om en ny omstän­dig­het åbe­ro­pas i ett annat sam­man­hang än vid för­lik­nings­sam­man­trä­det eller vid en för­hand­ling, gäl­ler i fråga om for­men för åbe­ro­pan­det vad som före­skrivs om anmärk­ning i 9 § första styc­ket.

12 §   En bor­ge­när får den betalnings-​ och för­måns­rätt som han har yrkat i sin bevak­ning, om det inte på rätt sätt och i rätt tid har fram­ställts någon anmärk­ning mot den. Att anmärk­ning inte har fram­ställts hind­rar dock inte att talan om åter­vin­ning väcks vid dom­stol.

Har ett yrkande om för­måns­rätt läm­nats utan anmärk­ning, får det inte gå ut över dem som enligt lag har före­träde till betal­ning ur viss egen­dom.
Ett yrkande om för­måns­rätt som inte avser någon i lag före­skri­ven för­måns­rätt är utan ver­kan, även om någon anmärk­ning inte har fram­ställts mot yrkan­det.

Tvist angå­ende en beva­kad ford­ran

13 §   Tvis­te­frå­gor som har upp­kom­mit genom fram­ställda anmärk­ningar och som inte har för­likts skall hand­läg­gas vid ett för­lik­nings­sam­man­träde inför rät­ten. Vid detta får för­val­ta­ren, bor­ge­nä­rerna och gäl­de­nä­ren föra talan. Till sam­man­trä­det skall för­val­ta­ren, de bor­ge­nä­rer mot vars bevak­ningar anmärk­ningar rik­tats och de som fram­ställt anmärk­ning­arna kal­las.

För­val­ta­ren skall när­vara vid sam­man­trä­det. Att han ute­blir hind­rar dock inte att sam­man­trä­det genom­förs. Till­syns­myn­dig­he­ten har rätt att delta vid sam­man­trä­det.

Rät­ten skall vid sam­man­trä­det utreda tvis­te­frå­gorna och söka åstad­komma för­lik­ning. De när­va­rande som har rätt att föra talan får med bin­dande ver­kan för dem som har ute­bli­vit medge att en anmärk­ning för­fal­ler eller inskränks eller upp­dra åt för­val­ta­ren att ingå för­lik­ning med en bor­ge­när mot vars bevak­ning en anmärk­ning har gjorts. Är både en bor­ge­när och en bor­gensman eller någon annan som för­u­tom gäl­de­nä­ren ansva­rar för bor­ge­nä­rens ford­ran när­va­rande och kan de inte enas, gäl­ler bor­ge­nä­rens mening om inte de andra löser ut honom eller stäl­ler betryg­gande säker­het för ford­ringen.

14 §   Beslut enligt 13 § tredje styc­ket får över­kla­gas av den som enligt 13 § första styc­ket är tale­be­rät­ti­gad, om han anser att beslu­tet inte har till­kom­mit på lag­ligt sätt. Beslu­tet över­kla­gas till hov­rät­ten inom tre vec­kor från dagen för beslu­tet. Om inte hov­rät­ten för­ord­nar annat, skall beslu­tet gälla ome­del­bart. Lag (1995:793).

15 §   Tvis­te­frå­gor som inte har bli­vit för­likta skall prö­vas av rät­ten vid en för­hand­ling. Rät­ten skall vid för­lik­nings­sam­man­trä­det för­be­reda de åter­stå­ende tvis­te­frå­gorna så att de kan behand­las slut­ligt vid för­hand­lingen.

För­hand­lingen skall om möj­ligt hål­las i ome­del­bar anslut­ning till för­lik­nings­sam­man­trä­det. Om det inte sker, skall rät­ten sätta ut för­hand­lingen till en dag inom fyra vec­kor efter sam­man­trä­det eller, om det finns sär­skilda skäl för det, senare dag. Till en sådan för­hand­ling skall för­val­ta­ren, de bor­ge­nä­rer mot vars bevak­ningar anmärk­ning­arna rik­tats och de som fram­ställt anmärk­ning­arna kal­las.

16 §   Tvis­te­frå­gor angå­ende ford­ringar som har beva­kats skall prö­vas sna­rast och om möj­ligt avgö­ras på en gång. Krä­ver vissa ford­ringar längre tid för att utre­das och prö­vas, skall rät­ten besluta sär­skilt över de tvis­te­frå­gor som kan avgö­ras tidi­gare. Beror någon bor­ge­närs anspråk på pröv­ningen i en sär­skild rät­te­gång, får det inte för­dröja avgö­ran­det. I sådant fall skall rät­ten fast­ställa hans rätt i kon­kur­sen för det belopp som kan bli bestämt genom dom i den rät­te­gången.

Har ett ackords­för­slag tagits upp, får rät­tens pröv­ning av en tvis­te­fråga skju­tas upp till dess ackords­frå­gan har avgjorts, om det är ända­måls­en­ligt.

17 §   För­lik­ning angå­ende en anmärk­ning som har fram­ställts mot en ford­ran får inte ingås på något annat sätt än som sägs i 13 §, om inte alla vars rätt är bero­ende av för­lik­ningen sam­tyc­ker till det.

18 §   Om ett beslut vari­ge­nom en anmärk­ning mot en ford­ran har ogil­lats änd­ras av högre rätt, gäl­ler det även för dem som inte har sökt änd­ring i beslu­tet.

19 §   Genom ett beslut i en tvist angå­ende en beva­kad ford­ran avgörs endast vil­ken rätt som till­kom­mer ford­ringen i kon­kur­sen.

Efter­be­vak­ning

20 §   Om bevak­nings­för­fa­rande har ägt rum, får en bor­ge­när som efter bevak­nings­ti­dens utgång vill anmäla en ford­ran eller yrka för­måns­rätt skrift­li­gen göra det på det sätt som före­skrivs i 6 §.

Som ersätt­ning för de kost­na­der för kun­gö­relse, kal­lel­ser och under­rät­tel­ser som för­an­leds av efter­be­vak­ningen ska bor­ge­nä­ren till sta­ten i för­skott erlägga en avgift mot­sva­rande tre pro­cent av pris­bas­belop­pet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ soci­al­för­säk­rings­bal­ken. Lag (2010:1239).

21 §   När en ford­ran har efter­be­va­kats, ska rät­ten så snart som avgif­ten enligt 20 § andra styc­ket har beta­lats se till att för­val­ta­ren får del av bevak­nings­hand­ling­arna och, efter sam­råd med denne, bestämma
   1. den tid inom vil­ken anmärk­ningar får fram­stäl­las mot bevak­ningen,
   2. var de till för­val­ta­ren till­ställda bevak­nings­hand­ling­arna ska hål­las till­gäng­liga för gransk­ning, och
   3. tid­punk­ten för det för­lik­nings­sam­man­träde som ska hål­las inför rät­ten om anmärk­ningar fram­ställs.

Anmärk­nings­ti­den ska bestäm­mas så att den utgör minst två och högst fem vec­kor från den dag avgif­ten enligt 20 § andra styc­ket beta­la­des. För­lik­nings­sam­man­trä­det inför rät­ten ska hål­las inom fyra vec­kor från anmärk­nings­ti­dens utgång.

Rät­ten ska under­rätta för­val­ta­ren, till­syns­myn­dig­he­ten, gäl­de­nä­ren och de bor­ge­nä­rer som har beva­kat ford­ringar i kon­kur­sen om att en ford­ran har efter­be­va­kats och vad rät­ten har bestämt enligt första styc­ket. Lag (2021:538).

22 §   Utö­ver bestäm­mel­serna i 20 och 21 §§ gäl­ler beträf­fande efter­be­vak­ning i tillämp­liga delar vad som före­skrivs om bevak­ning.

Om flera efter­be­vak­ningar har gjorts, skall de om möj­ligt hand­läg­gas gemen­samt.


10 kap. Avskriv­ning av kon­kurs

1 §   Om rät­ten efter att ha hört för­val­ta­ren fin­ner att kon­kurs­bo­ets till­gångar inte räc­ker till betal­ning av upp­komna och vän­tade kon­kurskost­na­der och andra skul­der som boet har ådra­git sig, skall rät­ten besluta om avskriv­ning av kon­kur­sen.

2 §   Kon­kur­sen får inte avskri­vas enligt 1 § för­rän boupp­teck­ningen har bekräf­tats och för­val­ta­ren har läm­nat sin för­valt­ar­be­rät­telse.

Om boupp­teck­ningen inte kan bekräf­tas av gäl­de­nä­ren eller någon annan inom skä­lig tid och om det sak­nas anled­ning att anta att det genom bekräf­tel­sen skulle visa sig att det finns till­gångar till betal­ning av kon­kurskost­na­derna och andra skul­der som boet har ådra­git sig, får kon­kur­sen avskri­vas trots att någon bekräf­telse inte har läm­nats. Lag (2021:538).

3 §   Om någon ford­ran inte görs gäl­lande och inte hel­ler kan antas komma att göras gäl­lande, skall rät­ten efter anmä­lan av för­val­ta­ren genast besluta om avskriv­ning av kon­kur­sen. Om rät­ten har beslu­tat att bevak­nings­för­fa­rande skall äga rum, får kon­kur­sen avskri­vas först efter bevak­nings­ti­dens utgång.

4 §   Om det åter­står till­gångar i boet när för­val­ta­ren har betalt kon­kurskost­na­derna och andra skul­der som boet har ådra­git sig, skall han
   1. om det i fall som avses i 1 § står klart hur kvar­va­rande till­gångar skall för­de­las och om till­syns­myn­dig­he­ten med­ger det, till­ställa berät­ti­gad bor­ge­när vad som till­kom­mer denne,
   2. i övriga fall åter­ställa egen­do­men till gäl­de­nä­ren.

5 §   Om ny till­gång blir känd efter det att kon­kur­sen har avskri­vits enligt 1 §, skall 11 kap. 19-​-21 §§ gälla i tillämp­liga delar.


11 kap. Utdel­ning

Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   Om kon­kur­sen inte avskrivs, skall boets pengar, i den mån med­len inte går åt till betal­ning av kon­kurskost­na­derna och andra skul­der som boet har ådra­git sig, delas ut till bor­ge­nä­rerna i den ord­ning som före­skrivs i detta kapi­tel. Utdel­ningen skall äga rum i enlig­het med den rätt till betal­ning som till­kom­mer bor­ge­nä­rerna.

2 §   Utdel­ning skall ske så snart som all till­gäng­lig egen­dom har för­vand­lats till pengar. Om egen­dom i sådana fall som avses i 8 kap. 6 § andra styc­ket eller 8 § andra styc­ket inte har bli­vit såld, utgör det inte hin­der för utdel­ning. Har bevak­nings­för­fa­rande ägt rum, får utdel­ning inte ske för­rän den enligt 9 kap. 8 § bestämda anmärk­nings­ti­den har gått ut och, om anmärk­ning har fram­ställts, för­lik­nings­sam­man­träde har hål­lits.

3 §   När ett ackords­för­slag är under pröv­ning, får för­val­ta­ren vänta med utdel­ning till dess ackords­frå­gan har avgjorts, om det moti­ve­ras av för­sla­get.

Utdel­nings­för­fa­ran­det

4 §   När utdel­ning skall ske, skall för­val­ta­ren upp­rätta ett för­slag till utdel­ning. För­val­ta­ren skall då beakta alla de ford­ringar och för­måns­rät­ter som dit­tills har beva­kats eller efter­be­va­kats i kon­kur­sen eller, när bevak­ning inte har behövts, de ford­ringar och för­måns­rät­ter som dit­tills har gjorts gäl­lande eller annars är kända för för­val­ta­ren.

För­sla­get skall för varje däri upp­ta­gen bor­ge­när ange
   1. belop­pet av hans ford­ran med den ränta varpå utdel­ningen skall beräk­nas,
   2. den för­måns­rätt som föl­jer med ford­ringen och
   3. den utdel­ning som belö­per på ford­ringen.

I för­sla­get skall också anges om det före­lig­ger någon sådan omstän­dig­het som enligt 10 § andra eller tredje styc­ket med­för inskränk­ning i bor­ge­nä­rens rätt att lyfta den utdel­ning som belö­per på ford­ringen eller om det har betalts ut medel i för­skott.

Till för­sla­get skall bifo­gas en redo­gö­relse för för­valt­ningen av den egen­dom för vil­ken medel avsedda till utdel­ning har flu­tit in. Av redo­gö­rel­sen skall framgå hur myc­ket som genom för­sälj­ning eller på annat sätt har flu­tit in för egen­do­men samt, om inte hela detta belopp enligt för­sla­get delas ut, för vilka andra ända­mål åter­sto­den har tagits i anspråk. Om medel som delas ut har flu­tit in för egen­dom vari sär­skild för­måns­rätt har fun­nits, skall upp­gif­terna läm­nas sär­skilt för den egen­do­men.

5 §   När ett utdel­nings­för­slag har upp­rät­tats, skall för­val­ta­ren genast skicka för­sla­get med bifo­gad för­valt­nings­re­do­gö­relse till rät­ten och till­syns­myn­dig­he­ten.

6 §   Rät­ten skall kun­göra att ett utdel­nings­för­slag har upp­rät­tats, så snart det utlå­tande som till­syns­myn­dig­he­ten enligt 13 kap. 5 § skall avge över för­val­ta­rens slut­re­do­vis­ning har kom­mit in till rät­ten.

Utdel­nings­för­sla­get och för­valt­nings­re­do­gö­rel­sen skall hål­las till­gäng­liga hos rät­ten och till­syns­myn­dig­he­ten för den som vill ta del av hand­ling­arna. En upp­gift om detta skall tas in i kun­gö­rel­sen.

Den som vill fram­ställa invänd­ning mot utdel­nings­för­sla­get skall göra det hos rät­ten senast den dag som rät­ten bestäm­mer och anger i kun­gö­rel­sen.
Denna dag skall bestäm­mas så att tre vec­kor för­fly­ter från den tid­punkt då kun­gö­rel­sen kan antas bli införd i Post- och Inri­kes Tid­ningar.

7 §   När tiden för invänd­ning har gått ut, skall rät­ten fast­ställa utdel­ningen i kon­kur­sen i enlig­het med utdel­nings­för­sla­get, om det inte genom invänd­ning eller på något annat sätt fram­går att fel eller brist som inver­kar på någons rätt före­lig­ger.

Om en ford­ran eller en för­måns­rätt inte har beva­kats eller efter­be­va­kats senast då utdel­nings­för­sla­get upp­rät­ta­des, fastän bevak­nings­skyl­dig­het har före­le­gat, är en invänd­ning att ford­ringen eller för­måns­rät­ten borde ha tagits upp i utdel­nings­för­sla­get utan ver­kan.

Om rät­ten fin­ner att utdel­ning inte bör fast­stäl­las enligt för­sla­get, skall rät­ten antingen göra behöv­liga änd­ringar i det och fast­ställa det sålunda änd­rade för­sla­get eller åter­för­visa ären­det till för­val­ta­ren. Att ett nytt utdel­nings­för­slag har upp­rät­tats skall kun­gö­ras endast om det finns skäl till det. Om kun­gö­relse inte utfär­das, skall de bor­ge­nä­rer som berörs av änd­ring­arna i utdel­nings­för­sla­get under­rät­tas om det. I sådant fall skall invänd­ning mot för­sla­get fram­stäl­las inom tre vec­kor från dagen efter den då under­rät­tel­serna sän­des ut. Slut­da­gen skall anges i under­rät­tel­serna.

8 §   Om rät­ten anser att det finns anled­ning att inte fast­ställa utdel­ning enligt för­sla­get, skall den genom under­rät­tel­ser bereda för­val­ta­ren och den för vil­ken en ifrå­ga­satt änd­ring skulle vara till nack­del till­fälle att yttra sig, om det inte är uppen­bart obe­höv­ligt. Den som har fram­ställt invänd­ning mot utdel­nings­för­sla­get skall få till­fälle att ta del av ett ytt­rande, om det inte är obe­höv­ligt.

Rät­ten får hålla för­hand­ling för att pröva en fråga om att fast­ställa utdel­nings­för­sla­get. För­hand­ling skall hål­las, om det begärs av den som har fram­ställt invänd­ning mot för­sla­get, den för vil­ken en ifrå­ga­satt änd­ring skulle vara till nack­del eller, i fråga om åter­vin­ning, för­val­ta­ren. Till för­hand­lingen skall nu nämnda per­so­ner all­tid kal­las.

Utbe­tal­ning av utdel­nings­me­del

9 §   När beslu­tet att fast­ställa utdel­ningen och beslut att bestämma arvode till för­val­ta­ren har vun­nit laga kraft, skall för­val­ta­ren sna­rast till bor­ge­nä­rerna skicka de medel som till­kom­mer dem, om inte hin­der mot utbe­tal­ning enligt 10 § andra eller tredje styc­ket före­lig­ger.

Har för­val­ta­ren skic­kat med­len till en bor­ge­när under den­nes senast kända adress, behö­ver för­val­ta­ren inte vidta någon ytter­li­gare åtgärd för att verk­ställa betal­ningen. När med­len har skic­kats till bor­ge­nä­rerna, skall för­val­ta­ren anmäla det till rät­ten och till­syns­myn­dig­he­ten.

10 §   Innan beslu­ten att fast­ställa utdel­ning och att bestämma arvode till för­val­ta­ren har vun­nit laga kraft, får medel som tillagts en bor­ge­när beta­las ut endast om bor­ge­nä­ren stäl­ler säker­het. Har tiden för över­kla­gande av beslu­ten löpt ut, får dock, utan att säker­het ställs, utbe­tal­ning ske till bor­ge­när som inte till sin nack­del berörs av ett över­kla­gande av något av beslu­ten.

Är en ford­ran bero­ende av något sådant vill­kor som avses i 5 kap. 10 §, får utdel­ningen för ford­ringen inte beta­las ut för­rän vill­ko­ret upp­fyllts. Det­samma gäl­ler i fråga om en tvis­tig ford­ran innan den har fast­ställts av dom­stol. När ford­ringen har fast­ställts men innan fast­stäl­lel­se­be­slu­tet har vun­nit laga kraft, får med­len beta­las ut endast om bor­ge­nä­ren stäl­ler säker­het.

Om bevak­nings­för­fa­rande har ägt rum, får utdel­ning för en ford­ran som har efter­be­va­kats inte beta­las ut under den tid inom vil­ken anmärk­ningar får fram­stäl­las mot efter­be­vak­ningen.

Om en bor­ge­när som har lyft utdel­ning blir skyl­dig att till kon­kurs­boet betala till­baka vad han har fått, skall han betala ränta på belop­pet. Rän­tan beräk­nas enligt 5 § rän­te­la­gen (1975:635) från den dag då med­len beta­la­des ut till och med den dag då skyl­dig­he­ten att åter­bära med­len inträ­der och enligt 6 § rän­te­la­gen för tiden där­ef­ter. Lag (1995:793).

11 §   Säker­het enligt 10 § ska bestå av pant eller bor­gen. Bor­gen ska stäl­las såsom för egen skuld och, om den ingås av två eller flera per­so­ner gemen­samt, vara soli­da­risk.

Om en bank eller något annat jäm­för­bart kre­di­tin­sti­tut ska ställa säker­het, får för­val­ta­ren godta en utfäs­telse av insti­tu­tet att infria den för­plik­telse som säker­he­ten ska avse.

Sta­ten, kom­mu­ner, regi­o­ner och kom­munal­för­bund behö­ver inte ställa säker­het. Lag (2019:862).

12 §   En bor­ge­när för­lo­rar sin rätt till utdel­ning, om bor­ge­nä­ren inte gör anspråk på med­len inom ett år räk­nat från
   1. dagen då beslu­tet att fast­ställa utdel­ningen fick laga kraft, eller
   2. den senare dag då bor­ge­nä­ren blev berät­ti­gad att lyfta med­len utan att ställa säker­het.

De medel som en bor­ge­när har för­lo­rat sin rätt till ska för­de­las mel­lan de bor­ge­nä­rer som har beva­rat sin rätt och i andra hand över­läm­nas till gäl­de­nä­ren. Lag (2021:538).

13 §   När medel som har tillagts en bor­ge­när i ett för­slag till utdel­ning beta­las ut, har bor­ge­nä­ren rätt också till den ränta som har upp­lu­pit på med­len från den dag då utdel­nings­för­sla­get upp­rät­ta­des.

13 a §   Om det sam­man­lagda belopp som till­kom­mer en bor­ge­när under­sti­ger 300 kro­nor ska belop­pet inte beta­las ut till bor­ge­nä­ren, om det inte finns sär­skilda skäl för det. Belop­pet ska i stäl­let för­de­las på övriga utdel­nings­be­rät­ti­gade som inte har till­go­do­setts fullt ut. Lag (2021:538).

För­skotts­be­tal­ning

14 §   Innan utdel­ning äger rum, får för­val­ta­ren själv­mant eller på begä­ran av en bor­ge­när betala ut utdel­nings­me­del i för­skott i enlig­het med vad som före­skrivs i 15 §.

Även om en bor­ge­när har fått betalt i för­skott för sin ford­ran, skall den tas upp i utdel­nings­för­sla­get.

15 §   För­skotts­be­tal­ning skall utgå för en ford­ran med för­måns­rätt, om det lämp­li­gen kan ske.

För­skotts­be­tal­ning skall utgå för en ford­ran utan för­måns­rätt, om det är uppen­bart att till­gång­arna räc­ker till betal­ning av tio pro­cent av sådana ford­ringar och det inte finns sär­skilda skäl mot det.

För­skotts­be­tal­ning för en ford­ran utgår endast i den mån det kan antas att utdel­ning kom­mer att belöpa på denna. Är ford­ringen bero­ende av vill­kor eller tvis­tig, får för­skott inte beta­las ut. När bevak­nings­skyl­dig­het före­lig­ger, får för­skotts­be­tal­ning ske endast till en bor­ge­när som har beva­kat sin ford­ran i kon­kur­sen.

16 §   Har en bor­ge­när begärt för­skotts­be­tal­ning, kan för­val­ta­ren kräva att bor­ge­nä­ren stäl­ler säker­het för att med­len åter­be­ta­las, om det visar sig att bor­ge­nä­ren sak­nar rätt att behålla vad som beta­las till honom. I fråga om sådan säker­het gäl­ler 11 §.

Vad som före­skrivs i 10 § fjärde styc­ket om skyl­dig­het att betala ränta skall tilläm­pas även vid åter­be­tal­ning av medel som har betalts ut i för­skott.

17 §   Om för­val­ta­ren väg­rar för­skotts­be­tal­ning med begärt belopp, får bor­ge­nä­ren hän­skjuta frå­gan till rät­tens pröv­ning.

När en kon­kurs anses avslu­tad m. m.

18 §   En kon­kurs anses avslu­tad när tings­rät­ten har fast­ställt utdel­ning enligt 7 §. Detta gäl­ler även om en tvist angå­ende en ford­ran som har gjorts gäl­lande i kon­kur­sen eller en fråga om under­håll åt gäl­de­nä­ren ännu inte är slut­ligt avgjord eller någon ytter­li­gare till­gång till följd av rät­te­gång eller på något annat sätt senare kan komma att till­fö­ras kon­kurs­boet.

Även om kon­kur­sen är avslu­tad, får ett ackords­för­slag som har getts in tidi­gare prö­vas enligt 12 kap.

Efterut­del­ning

19 §   Blir medel till­gäng­liga för utdel­ning efter det att utdel­nings­för­slag enligt 4 § har upp­rät­tats, skall för­val­ta­ren dela ut dem till bor­ge­nä­rerna.

20 §   Om det är oklart hur med­len skall för­de­las, skall ett för­slag till efterut­del­ning upp­rät­tas. I sådant fall tilläm­pas bestäm­mel­serna i detta kapi­tel om utdel­ning, utbe­tal­ning av utdel­nings­me­del och för­skotts­be­tal­ning.

I för­sla­get till efterut­del­ning kan utdel­ning beräk­nas även för en ford­ran som har bli­vit känd efter det att utdel­ning­för­slag enligt 4 § upp­rät­ta­des. En ford­ran får beak­tas utan bevak­ning trots att bevak­nings­för­fa­rande förut har varit anord­nat i kon­kur­sen. Har så inte varit fal­let, får rät­ten emel­ler­tid besluta om bevak­nings­för­fa­rande inför efterut­del­ningen.

Av nytill­komna medel skall en bor­ge­när för en ford­ran som inte har tagits upp i utdel­nings­för­slag enligt 4 § först så långt med­len räc­ker till­de­las så myc­ket som skulle ha tillagts ford­ringen, om denna hade beak­tats i utdel­nings­för­sla­get. Där­ef­ter får han till­sam­mans med övriga bor­ge­nä­rer ta del i vad som kan åter­stå.

21 §   Om för­val­ta­ren anser att de nytill­komna med­len kan för­de­las utan att ett för­slag till efterut­del­ning upp­rät­tas och om till­syns­myn­dig­he­ten med­ger det, får för­val­ta­ren dela ut med­len till berät­ti­gade bor­ge­nä­rer utan att före­gå­ende bestäm­mel­ser i detta kapi­tel iakt­tas. För utbe­tal­ningen gäl­ler dock 9 § andra styc­ket och 13 a §. En bor­ge­när för­lo­rar sin rätt till utdel­ning, om bor­ge­nä­ren inte gör anspråk på med­len inom ett år räk­nat från det att för­val­ta­ren har anmält till rät­ten att med­len har skic­kats till bor­ge­nä­ren.

Första styc­ket tilläm­pas också för det fall att det finns skäl att upp­rätta ett utdel­nings­för­slag men med­len inte räc­ker till betal­ning av de kost­na­der som är för­e­nade med detta.
Lag (2021:538).

Viss anmäl­nings­skyl­dig­het m.m.

22 §   Om utdel­ning eller efterut­del­ning har utfal­lit på ett före­tagsin­teck­nings­brevs belopp, ska för­val­ta­ren anmäla detta till inskriv­nings­myn­dig­he­ten. Anmä­lan ska göras sedan beslu­tet att fast­ställa utdel­ningen eller efterut­del­ningen har vun­nit laga kraft eller, i fall som avses i 21 §, när utbe­tal­ningen har ägt rum. Till­sam­mans med anmäl­ningen ska för­val­ta­ren sända in utdel­nings­för­sla­get eller någon annan hand­ling som visar för­del­ningen.

När inteck­nings­bor­ge­nä­ren lyf­ter betal­ning, ska detta anteck­nas på före­tagsin­teck­nings­bre­vet. Om före­tagsin­teck­nings­bre­vet är elektro­niskt, ska för­val­ta­ren i stäl­let anmäla betal­ningen till Bolags­ver­ket för regi­stre­ring i inteck­nings­brevs­re­gist­ret.
Lag (2008:1077).


12 kap. Ackord i kon­kurs m.m.

Fri­vil­lig upp­gö­relse

1 §   Visar gäl­de­nä­ren att han har kom­mit över­ens om betal­ningen av sina skul­der eller på annat sätt träf­fat upp­gö­relse med de bor­ge­nä­rer vars ford­ringar har beva­kats eller, när bevak­ning inte behövs, vars ford­ringar är kända för för­val­ta­ren, skall rät­ten på ansö­kan av gäl­de­nä­ren besluta om ned­lägg­ning av kon­kur­sen. Innan beslut med­de­las skall för­val­ta­ren höras.

Om bevak­nings­för­fa­rande äger rum, får beslut om att lägga ned kon­kur­sen inte med­de­las före bevak­nings­ti­dens utgång.

Rät­ten kan för­ordna att boets egen­dom inte får säl­jas innan ansök­ningen har prö­vats, om egen­do­men inte behö­ver säl­jas av någon sådan anled­ning som avses i 8 kap. 3 § andra styc­ket 2 och 3.

2 §   Ett beslut att lägga ned kon­kur­sen skall kun­gö­ras.

Innan egen­do­men i boet åter­ställs till gäl­de­nä­ren, skall kon­kurskost­na­derna och andra skul­der som boet har ådra­git sig tas ut ur egen­do­men.

Är någon kost­nad eller skuld tvis­tig, skall för­val­ta­ren sätta in behöv­liga medel till betal­ning av kost­na­den eller skul­den i den bank eller det kre­dit­mark­nads­fö­re­tag som par­terna enas om.
Rän­tan skall till­komma den som slut­li­gen blir berät­ti­gad till med­len. Lag (2004:431).

Ackords­för­slag m. m.

3 §   Reg­lerna i 4--28 §§ om ackord är tillämp­liga endast i en kon­kurs i vil­ken det har beslu­tats att bevak­nings­för­fa­rande skall äga rum.

4 §   Om gäl­de­nä­ren vill bjuda ackord, skall han till­ställa rät­ten ett ackords­för­slag. I för­sla­get skall anges
   1. hur myc­ket gäl­de­nä­ren bju­der i betal­ning,
   2. när betal­ningen skall ske,
   3. om säker­het har ställts för ackor­det och vari säker­he­ten i så fall består.

5 §   Ett ackord får avse att ford­ringar som till­kom­mer de bor­ge­nä­rer som enligt 11 § har rätt att rösta om för­sla­get sätts ned och beta­las på när­mare angi­vet sätt. Ackor­det skall ge lika­be­rät­ti­gade bor­ge­nä­rer lika rätt och minst tju­go­fem pro­cent av ford­ring­ar­nas belopp, om inte en lägre ackords­pro­cent god­känns av samt­liga kända bor­ge­nä­rer som har beva­kat ford­ran och skulle omfat­tas av ackor­det eller om det finns syn­ner­liga skäl för lägre utdel­ning. Betal­ning av före­skri­ven minsta utdel­ning skall ske inom ett år efter det att ackor­det har fast­ställts, om inte samt­liga nämnda bor­ge­nä­rer god­kän­ner en längre betal­nings­tid.

Ett ackord får inne­hålla vill­kor att bor­ge­nä­rer får full betal­ning intill ett visst belopp, om avvi­kel­sen kan anses skä­lig med hän­syn till omfatt­ningen av boet och övriga omstän­dig­he­ter. Avvi­kel­ser till nack­del för en viss bor­ge­när får också äga rum, om han med­ger det.

Ett ackord får även avse att gäl­de­nä­ren endast får anstånd med betal­ningen eller annan sär­skild efter­gift. Första och andra styc­kena gäl­ler i tillämp­lig utsträck­ning.

6 §   Ett ackords­för­slag får tas upp endast om det kom­mer in till rät­ten före den dag då kun­gö­rel­sen om utdel­nings­för­sla­get i kon­kur­sen är införd i Post- och Inri­kes Tid­ningar eller, när utbyte enligt 15 kap. 2 § sker, före den dag då under­rät­tel­serna sän­des ut.

Om ackords­för­sla­get har kom­mit in i rätt tid, skall rät­ten inhämta ytt­rande av för­val­ta­ren huruvida för­sla­get bör före­läg­gas bor­ge­nä­rerna.
Avstyr­ker för­val­ta­ren att det sker, får för­sla­get tas upp endast om rät­ten fin­ner syn­ner­liga skäl till det.

7 §   Möter enligt 4--6 §§ hin­der mot att ackords­för­sla­get tas upp, skall det avvi­sas.

Sam­man­träde för pröv­ning av ackords­för­slag

8 §   Om ackords­för­sla­get tas upp, ska rät­ten genast kalla bor­ge­nä­rerna till ett sam­man­träde för att pröva för­sla­get. Innan gäl­de­nä­ren har bekräf­tat boupp­teck­ningen, får kal­lelse utfär­das endast om det finns syn­ner­liga skäl för det. Kal­lel­sen ska kun­gö­ras.

Sam­man­trä­det får inte hål­las tidi­gare än tre vec­kor efter det att ackords­för­sla­get togs upp och inte hel­ler innan tvis­te­frå­gor som har upp­kom­mit genom anmärk­ningar mot beva­kade ford­ringar har hand­lagts vid för­lik­nings­sam­man­trä­det.
Lag (2021:538).

9 §   För­val­ta­ren skall sna­rast till rät­ten inkomma med ytt­rande huruvida han anser att ackords­för­sla­get bör antas av bor­ge­nä­rerna. Ytt­ran­det skall hål­las till­gäng­ligt för bor­ge­nä­rerna vid sam­man­trä­det för pröv­ning av ackords­för­sla­get, om det inte har sänts till dem tidi­gare.

10 §   Vid sam­man­trä­det för pröv­ning av ackords­för­sla­get ska för­val­ta­ren när­vara. Om gäl­de­nä­ren inte kan infinna sig per­son­li­gen, bör han eller hon inställa sig genom ombud.

För­val­ta­ren ska till­han­da­hålla en för­teck­ning över de bor­ge­nä­rer som har rätt att rösta i ackords­frå­gan, med upp­gift om de ford­rings­be­lopp för vilka röst­rätt får utövas. Om det mot någon av dessa ford­ringar har fram­ställts en anmärk­ning som inte har prö­vats eller för det fall efter­be­vak­ning har skett, anmärk­nings­ti­den ännu inte har gått ut, ska det sär­skilt anges i för­teck­ningen.

Om gäl­de­nä­ren inte har bekräf­tat boupp­teck­ningen, ska anled­ningen till det upp­ges vid sam­man­trä­det.
Lag (2021:538).

11 §   Vid omröst­ning i ackords­frå­gan får röst­rätt utövas endast för beva­kade ford­ringar. En bor­ge­när som kan få täck­ning för sin ford­ran genom kvitt­ning eller vars ford­ran är för­e­nad med för­måns­rätt del­tar dock inte i omröst­ningen. En bor­ge­när, som har rätt till betal­ning först efter övriga bor­ge­nä­rer, del­tar inte hel­ler i omröst­ningen, såvida inte de övriga bor­ge­nä­rerna med­ger det.

Om en bor­ge­när helt eller del­vis avstår från kvitt­nings­rätt eller för­måns­rätt, del­tar han eller hon i mot­sva­rande mån. Kan en bor­ge­närs ford­ran endast till viss del täc­kas genom kvitt­ning, eller under­sti­ger vär­det av den egen­dom i vil­ken bor­ge­nä­ren har sär­skild för­måns­rätt bor­ge­nä­rens ford­ran, del­tar han eller hon med åter­stå­ende del av ford­ringen.

En sva­rande som med anled­ning av en åter­vin­nings­ta­lan har fått eller kan få en ford­ran mot gäl­de­nä­ren, får utan bevak­ning delta med ford­ringen i omröst­ningen.

Inne­bär ackords­för­sla­get att bor­ge­nä­rer som inte har för­måns­rätt ska få full betal­ning intill visst belopp, får röst­rätt inte utövas för de ford­ringar som där­i­ge­nom får full betal­ning.

Med bor­ge­nä­rer som har för­måns­rätt lik­ställs en bor­ge­när som till säker­het för sin ford­ran har gjort för­be­håll om åter­ta­gan­de­rätt. Lag (2008:993).

12 §   En anmärk­ning som har fram­ställts mot en ford­ran utgör inte hin­der mot att bor­ge­nä­ren del­tar med ford­ringen i omröst­ningen. Är utgången av omröst­ningen bero­ende av om ford­ringen skall beak­tas eller inte, skall rät­ten vid sam­man­trä­det utreda tvis­te­frå­gan och söka åstad­komma för­lik­ning. De när­va­rande får med bin­dande ver­kan för dem som har ute­bli­vit medge att en anmärk­ning för­fal­ler eller inskränks eller upp­dra åt för­val­ta­ren att ingå för­lik­ning med bor­ge­nä­ren. Kan för­lik­ning inte träf­fas, skall frå­gan hand­läg­gas enligt vad som sägs i 17 § första styc­ket för bestäm­mande av omröst­ning­ens utgång. Har en anmärk­ning mot någon yrkad ford­ran eller för­måns­rätt prö­vats enligt 9 kap. 16 §, skall rät­tens avgö­rande dock tilläm­pas vid omröst­ningen i ackords­frå­gan, om det inte före omröst­ningen visas att avgö­ran­det har änd­rats av högre rätt.

För­lik­ning angå­ende en anmärk­ning som har fram­ställts mot en ford­ran får inte ingås på något annat sätt än som har nämnts nu, om inte alla vars rätt är bero­ende av för­lik­ningen sam­tyc­ker till det.

13 §   Om både en bor­ge­när och en bor­gensman eller någon annan som för­u­tom gäl­de­nä­ren ansva­rar för bor­ge­nä­rens ford­ran vill rösta för denna i ackords­frå­gan, har de till­sam­mans en röst, vil­ken beräk­nas efter bor­ge­nä­rens ford­ran. Kan de inte enas, gäl­ler bor­ge­nä­rens mening, om inte de andra löser ut honom eller stäl­ler betryg­gande säker­het för ford­ringen.

14 §   Gäl­de­nä­ren får inte återta eller ändra ackords­för­sla­get utan rät­tens med­gi­vande. Ett yrkande om detta skall fram­stäl­las senast vid sam­man­trä­det och innan omröst­ningen sker.

Om en änd­ring i ackords­för­sla­get med­ges, får pröv­ningen av ackords­för­sla­get skju­tas upp till ett fort­satt sam­man­träde inom tre vec­kor. Om änd­ringen inte med­för att för­sla­get blir sämre för bor­ge­nä­rerna, får pröv­ningen skju­tas upp endast om det finns sär­skilda skäl till det.

Om rät­ten i något annat fall än som avses i andra styc­ket, efter att ha hört för­val­ta­ren och de när­va­rande bor­ge­nä­rerna, anser att det finns sär­skilda skäl för att bor­ge­nä­rer­nas pröv­ning av ackords­för­sla­get skjuts upp, får rät­ten besluta om upp­skov till ett fort­satt sam­man­träde inom tre vec­kor.

Bor­ge­närs­ma­jo­ri­tet vid ackord m. m.

15 §   Ett ackords­för­slag som ger minst fem­tio pro­cent av ford­rings­be­lop­pen skall anses anta­get av bor­ge­nä­rerna, om tre fem­te­de­lar av de rös­tande har god­ta­git för­sla­get och deras ford­ringar upp­går till tre fem­te­de­lar av de röst­be­rät­ti­gande ford­ring­ar­nas sam­man­lagda belopp. Är ackords­pro­cen­ten lägre, skall ackords­för­sla­get anses anta­get om tre fjär­de­de­lar av de rös­tande har enats om för­sla­get och deras ford­ringar upp­går till tre fjär­de­de­lar av de röst­be­rät­ti­gande ford­ring­ar­nas sam­man­lagda belopp.

16 §   Anser en bor­ge­när eller gäl­de­nä­ren att ett beslut genom vil­ket ett ackords­för­slag har för­kas­tats av bor­ge­nä­rerna inte har till­kom­mit på lag­ligt sätt, får han över­klaga beslu­tet i hov­rät­ten inom tre vec­kor från beslu­tet. Gäl­de­nä­ren får dock över­klaga beslu­tet endast om hans rätt kan vara bero­ende av det. Beslu­tet tilläm­pas ome­del­bart, om inte något annat för­ord­nas. Lag (1990:1072).

Fast­stäl­lelse av ackord

17 §   Har ett ackords­för­slag anta­gits vid sam­man­trä­det men finns det enligt 19 § anled­ning att inte fast­ställa ackor­det, skall ackords­frå­gan prö­vas av rät­ten vid en för­hand­ling. Det­samma gäl­ler, om det vid sam­man­trä­det inte kan avgö­ras om för­sla­get har anta­gits eller för­kas­tats av bor­ge­nä­rerna.

Om ackords­frå­gan inte skall prö­vas vid en för­hand­ling, skall rät­ten fast­ställa ackor­det.

Beslut i ackords­frå­gan skall med­de­las inom en vecka, om inte längre råd­rum är nöd­vän­digt på grund av sär­skilda omstän­dig­he­ter.

18 §   Är utgången av omröst­ningen över ackords­för­sla­get bero­ende av om kvar­stå­ende anmärk­ningar god­känns eller inte och finns det i övrigt skäl att fast­ställa ackor­det, skall rät­ten vid för­hand­lingen först pröva anmärk­ning­arna eller så många av dem att utgången av omröst­ningen blir den­samma vare sig övriga anmärk­ningar god­känns eller inte.

19 §   Ett ackord får inte fast­stäl­las, om
   1. ären­det inte har hand­lagts på före­skri­vet sätt och felet kan ha inver­kat på ackords­frå­gans utgång,
   2. ackor­det inte upp­fyl­ler de vill­kor som anges i 5 §,
   3. det finns skä­lig anled­ning att anta att gäl­de­nä­ren i hem­lig­het har gyn­nat någon bor­ge­när i avsikt att inverka på ackords­frå­gan eller att något annat svek har ägt rum vid ackor­det eller
   4. ackor­det uppen­bart är till skada för bor­ge­nä­rerna.

Även om första styc­ket inte är tillämp­ligt får rät­ten efter omstän­dig­he­terna vägra att fast­ställa ackor­det, om en bor­ge­när eller en bor­gensman eller någon annan som för­u­tom gäl­de­nä­ren sva­rar för ford­ringen har bestritt fast­stäl­lelse på grund av att
   1. betryg­gande säker­het för ackor­dets full­gö­rande inte finns,
   2. ackor­det är till skada för bor­ge­nä­rerna eller
   3. ackor­det av någon annan sär­skild anled­ning inte bör med­ges.

Väg­ras fast­stäl­lelse enligt första styc­ket 1 och är inte för­sla­get för­kas­tat av bor­ge­nä­rerna eller för­fal­let, skall bor­ge­nä­rerna på nytt pröva ackords­för­sla­get och ett sam­man­träde sät­tas ut för detta. Ett sådant sam­man­träde får hål­las tidi­gast tio dagar efter beslu­tet om väg­rad fast­stäl­lelse. Bor­ge­nä­rerna skall kal­las till sam­man­trä­det. Kal­lel­sen skall kun­gö­ras.

20 §   En för­hand­ling enligt 17 § skall äga rum så snart som möj­ligt. Till för­hand­lingen skall för­val­ta­ren, gäl­de­nä­ren och de bor­ge­nä­rer som var när­va­rande vid sam­man­träde som avses i 8 § kal­las.

Ver­kan av ackord

21 §   Ett fast­ställt ackord är bin­dande för alla bor­ge­nä­rer, kända och okända, som har haft rätt att efter bevak­ning rösta om ackords­för­sla­get.

En bor­ge­när, som har rätt till betal­ning först efter övriga bor­ge­nä­rer, för­lo­rar sin rätt till betal­ning av gäl­de­nä­ren, om inte alla bor­ge­nä­rer som enligt 11 § hade rätt att rösta om ackords­för­sla­get till­go­do­ses fullt ut genom ackor­det.

Den som har för­måns­rätt i viss egen­dom är bun­den av ackor­det i fråga om belopp som inte kan tas ut ur egen­do­men.

En bor­ge­när har, utan hin­der av ackor­det, den rätt till kvitt­ning som föl­jer av 5 kap. 15 och 16 §§. Lag (2008:993).

22 §   En bor­ge­när som har god­känt ett ackords­för­slag för­lo­rar inte genom god­kän­nan­det sin rätt mot bor­gensmän eller andra som för­u­tom gäl­de­nä­ren sva­rar för ford­ringen.

23 §   En anmärk­ning mot en bevak­ning skall, om för­måns­rätt yrkas för den beva­kade ford­ringen, prö­vas på det sätt som före­skrivs i denna lag även om ackord har kom­mit till stånd.

24 §   Innan egen­do­men i boet till följd av att ett ackord har fast­ställts åter­ställs till gäl­de­nä­ren, skall kon­kurskost­na­derna och andra skul­der som boet har ådra­git sig tas ut ur egen­do­men. För­val­ta­ren skall dess­utom se till att de bor­ge­nä­rer som har för­måns­rätt för sina beva­kade ford­ringar av egen­do­men, så långt den räc­ker, får den betal­ning som till­kom­mer dem på grund av för­måns­rät­ten.

Är någon kost­nad eller skuld tvis­tig, tilläm­pas 2 § tredje styc­ket.

25 §   När ackord har fast­ställts, får talan om åter­vin­ning inte väc­kas av någon bor­ge­när som omfat­tas av ackor­det. Talan som har väckts på behö­rigt sätt får trots det prö­vas.

Vad som vinns genom åter­vin­nings­ta­lan och inte behövs för något sådant ända­mål som avses i 24 § skall, sedan käran­dens kost­na­der har ersatts, till­komma de bor­ge­nä­rer som omfat­tas av ackor­det. En sva­rande som med anled­ning av käran­dens talan får en ford­ran mot gäl­de­nä­ren har rätt att på vad han annars skulle ha fått betala avräkna den utdel­ning som till­kom­mer honom.

Till­syn över ackord

26 §   På begä­ran av en bor­ge­när vars ford­ran omfat­tas av ackor­det kan rät­ten, om det finns skäl till det, för­ordna för­val­ta­ren eller någon annan lämp­lig per­son att utöva till­syn över att gäl­de­nä­ren full­gör sina åta­gan­den enligt ackor­det. Om det behövs, skall även en ersät­tare för till­syns­man­nen för­ord­nas.

Gäl­de­nä­ren skall ge till­syns­man­nen de upp­gif­ter som denne begär och följa de anvis­ningar som till­syns­man­nen läm­nar.

Till­syns­man­nen skall ent­le­di­gas av rät­ten, om det visar sig att han inte är lämp­lig eller att han av någon annan sär­skild orsak bör skil­jas från upp­dra­get.

27 §   Arvode till till­syns­man­nen och ersätt­ning för de kost­na­der som upp­dra­get har med­fört skall prö­vas av rät­ten, om till­syns­man­nen eller gäl­de­nä­ren begär det. Så länge ackor­det inte har full­gjorts, får en sådan begä­ran fram­stäl­las också av en bor­ge­när vars ford­ran omfat­tas av ackor­det.

För­ver­kande av ackord

28 §   På ansö­kan av en bor­ge­när vars ford­ran omfat­tas av ackor­det kan rät­ten för­klara att den efter­gift som genom ackor­det har med­getts gäl­de­nä­ren för­fal­ler, om
   1. gäl­de­nä­ren
      a) har gjort sig skyl­dig till ored­lig­het mot bor­ge­nä­rer,
      b) har gjort sig skyl­dig till upp­såt­ligt för­svå­rande av kon­kurs eller exe­ku­tiv för­rätt­ning, eller
      c) i hem­lig­het har gyn­nat någon bor­ge­när i syfte att inverka på ackords­frå­gan,
   2. gäl­de­nä­ren har åsi­do­satt vad som ålig­ger honom enligt 26 § andra styc­ket, eller
   3. gäl­de­nä­ren på något annat sätt uppen­bart har för­sum­mat sina åta­gan­den enligt ackor­det.

För­lik­ning är inte tillå­ten i en fråga som avses i första styc­ket.

Även om den efter­gift som har med­getts gäl­de­nä­ren för­kla­ras för­fal­len, får bor­ge­nä­rerna göra ackor­det i övrigt gäl­lande mot gäl­de­nä­ren eller mot den som har gått i bor­gen för ackor­det.
Lag (2005:243).


13 kap. För­val­ta­rens slut­re­do­vis­ning

Avgi­vande av slut­re­do­vis­ningen

1 §   För­val­ta­ren skall avge slut­re­do­vis­ning för sin för­valt­ning i enlig­het med vad som före­skrivs i detta kapi­tel. En för­val­tare som avgår innan kon­kur­sen är avslu­tad skall avge slut­re­do­vis­ning, även om han har haft hand om för­valt­ningen till­sam­mans med andra för­val­tare. Har för­valt­ningen varit delad, behö­ver redo­vis­ningen omfatta endast den del av för­valt­ningen som har ankom­mit på den avgå­ende för­val­ta­ren ensam.

Om för­val­ta­rens skyl­dig­het att under kon­kur­sen redo­visa medels­för­valt­ningen m. m. finns det bestäm­mel­ser i 7 kap. 18-​-21 §§.

2 §   Slut­re­do­vis­ning skall avges
   1. om kon­kurs­be­slu­tet hävs av högre rätt,
   2. om för­val­ta­ren avgår före kon­kur­sens slut,
   3. om kon­kur­sen avskrivs på grund av otill­räck­liga till­gångar,
   4. om kon­kur­sen avskrivs där­för att ingen ford­ran har gjorts gäl­lande i kon­kur­sen,
   5. vid utdel­ning och vid efterut­del­ning enligt 11 kap. 20 §,
   6. vid efterut­del­ning enligt 11 kap. 21 §,
   7. om kon­kur­sen läggs ned efter fri­vil­lig upp­gö­relse,
   8. om egen­do­men i boet åter­ställs till gäl­de­nä­ren till följd av att ackord har fast­ställts.

3 §   Slut­re­do­vis­ningen skall avges till till­syns­myn­dig­he­ten. Till slut­re­do­vis­ningen skall för­val­ta­ren bifoga de hand­lingar som är av bety­delse för kon­troll av redo­vis­ningen. För­val­ta­ren skall ge in en kopia av redo­vis­ningen till rät­ten. I fall som avses i 2 § 1, 4 och 7 skall en kopia sam­ti­digt läm­nas till gäl­de­nä­ren.

4 §   I fall som avses i 2 § 5 skall slut­re­do­vis­ningen avges sam­ti­digt som utdel­nings­för­sla­get ges in till rät­ten. I övriga i 2 § avsedda fall skall för­val­ta­ren avge redo­vis­ningen så snart som möj­ligt.

Gransk­ning av slut­re­do­vis­ningen

5 §   Till­syns­myn­dig­he­ten skall i de fall som avses i 2 § 2, 3, 5, 6 och 8 granska slut­re­do­vis­ningen samt i de fall som avses i 2 § 2, 5 och 8 avge utlå­tande över den­samma. Till­syns­myn­dig­he­ten skall skicka utlå­tan­det till rät­ten. Redo­vis­ningen och utlå­tan­det skall hål­las till­gäng­liga hos rät­ten och till­syns­myn­dig­he­ten för dem som vill ta del av hand­ling­arna.

6 §   I fall som avses i 2 § 5 skall av den kun­gö­relse som rät­ten utfär­dar enligt 11 kap. 6 § framgå att slut­re­do­vis­ningen och utlå­tan­det är till­gäng­liga för gransk­ning och var hand­ling­arna finns.

I fall som avses i 2 § 2 och 8 skall rät­ten, när till­syns­myn­dig­he­ten har läm­nat sitt utlå­tande, kun­göra att slut­re­do­vis­ningen och utlå­tan­det har avgetts samt var hand­ling­arna är till­gäng­liga för gransk­ning.

I de kun­gö­rel­ser som nämns i första och andra styc­kena skall det anges vad den som vill klandra redo­vis­ningen måste göra.

Klan­der av slut­re­do­vis­ningen

7 §   För­val­ta­rens slut­re­do­vis­ning får kland­ras av till­syns­myn­dig­he­ten och gäl­de­nä­ren. Även en bor­ge­när får klandra redo­vis­ningen, om hans rätt kan vara bero­ende av den.

Talan om klan­der av slut­re­do­vis­ning väcks genom stäm­ning vid den tings­rätt där kon­kur­sen är eller har varit anhängig.

I fall som avses i 2 § 2, 5 och 8 skall talan väc­kas senast den dag som rät­ten bestäm­mer och anger i kun­gö­rel­sen. Denna dag skall bestäm­mas så att tre måna­der för­fly­ter från den tid­punkt då kun­gö­rel­sen kan antas bli införd i Post- och Inri­kes Tid­ningar. I övriga fall skall talan väc­kas inom tre måna­der från den dag då kopian av redo­vis­ningen kom in till rät­ten.

8 §   Har upp­hävts genom lag (2006:706).

9 §   En bor­ge­när som har väckt klan­der­ta­lan har rätt att av kon­kurs­boet få ersätt­ning för sina rät­te­gångs­kost­na­der i den mån de täcks av vad som genom rät­te­gången har kom­mit boet till godo.


14 kap. Kon­kurskost­na­der

All­männa bestäm­mel­ser

1 §   Med kon­kurskost­nad avses
   1. arvode och kost­nads­er­sätt­ning till för­val­tare,
   2. arvode och kost­nads­er­sätt­ning till en sådan råd­gi­vare eller för­lik­nings­man som har utsetts enligt 7 kap. 7 §,
   3. ersätt­ning till ett sak­kun­nigt biträde som för­val­tare har anli­tat med stöd av 7 kap. 11 §,
   4. ersätt­ning till sta­ten för till­sy­nen över för­valt­ningen,
   5. kost­nad för kun­gö­rande av beslut eller åtgärd rörande kon­kur­sen,
   6. kost­nad för de skrift­liga kal­lel­ser och under­rät­tel­ser till bor­ge­nä­rerna som utfär­das i kon­kur­sen,
   7. ersätt­ning enligt 6 kap. 14 § till gäl­de­nä­ren eller någon annan för instäl­lelse.

Som kon­kurskost­nad anses inte de kost­na­der för kun­gö­rel­sen, kal­lel­ser och under­rät­tel­ser som för­an­leds av efter­be­vak­ning.

2 §   Kon­kurskost­na­derna skall utgå ur kon­kurs­boet fram­för andra skul­der som boet har ådra­git sig. I den mån kon­kurskost­na­derna inte kan tas ut ur boet, skall de beta­las av sta­ten, om inte något annat föl­jer av 3 §.

Om för­val­ta­ren har haft kost­na­der för för­sälj­ning av fast egen­dom och de inte kan tas ut ur egen­do­mens avkast­ning och köpeskil­ling eller annars ur boet, skall de beta­las av sta­ten.
Lag (2005:190).

3 §   Om en kon­kurs har upp­stått på ansö­kan av någon annan bor­ge­när än sta­ten och om kon­kur­sen avskrivs enligt 10 kap. 1 §, ska, i den mån kon­kurskost­na­derna inte kan tas ut ur boet, bor­ge­nä­ren svara för dessa, dock högst med ett belopp som mot­sva­rar en tion­del av det vid tiden för kon­kurs­be­slu­tet gäl­lande pris­bas­belop­pet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ soci­al­för­säk­rings­bal­ken. Är flera bor­ge­nä­rer betal­nings­skyl­diga, sva­rar de soli­da­riskt. I beslu­tet om avskriv­ning ska ansva­rig bor­ge­när åläg­gas att betala kon­kurskost­na­derna med den angivna begräns­ningen. Kan kost­na­derna inte hel­ler tas ut av bor­ge­nä­ren, ska de beta­las av sta­ten. Lag (2010:1239).

För­val­ta­rens arvode

4 §   Arvo­det till för­val­ta­ren bestäms av rät­ten. Om det har utsetts flera för­val­tare, skall sär­skilt arvode bestäm­mas för var och en av dem.

Arvo­det får inte bestäm­mas till ett högre belopp än som med hän­syn till det arbete som upp­dra­get har krävt, den omsorg och skick­lig­het var­med det har utförts samt boets omfatt­ning kan anses utgöra skä­lig ersätt­ning för upp­dra­get.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer fast­stäl­ler taxa som skall tilläm­pas vid bestäm­mande av arvode till för­val­ta­ren om kon­kur­sen avskrivs enligt 10 kap. 1 §.

5 §   Arvo­det skall bestäm­mas till ett visst belopp i ett för allt, om inte enligt 18 § ett sär­skilt arvode behö­ver beräk­nas för egen­dom som avses där. Ett sådant sär­skilt arvode får bestäm­mas innan arvo­des­frå­gan i övrigt avgörs.

När ett sär­skilt arvode bestäms för viss egen­dom, tilläm­pas de grun­der för arvo­des­be­räk­ningen som anges i 4 §.

6 §   Arvo­det bestäms efter fram­ställ­ning av för­val­ta­ren. Har det utsetts flera för­val­tare, bör deras arvo­den bestäm­mas på en gång, om det lämp­li­gen kan ske.

I arvo­des­fram­ställ­ningen skall för­val­ta­ren ange det belopp som han begär och, om det kan komma i fråga att bestämma ett sär­skilt arvode för viss egen­dom, även det belop­pet. Till fram­ställ­ningen skall bifo­gas en redo­gö­relse för det arbete som upp­dra­get har med­fört med en spe­ci­fi­ce­rad räk­ning, som utvi­sar det begärda belop­pets för­del­ning på de olika för­valt­nings­åt­gär­derna. Har för­val­ta­ren anli­tat ett sådant biträde som avses i 7 kap. 11 § och har biträ­det erhål­lit gott­gö­relse eller har för­val­ta­ren till­go­do­förts ersätt­ning för utgif­ter, skall det anges i redo­gö­rel­sen.

Om det finns anled­ning att bestämma ett sär­skilt arvode för viss egen­dom, skall för­val­ta­ren till­han­da­hålla rät­ten en för­teck­ning över de kända rätt­sä­gare som har sär­skild för­måns­rätt i egen­do­men.

7 §   Avser en arvo­des­fram­ställ­ning endast att ett sär­skilt arvode skall bestäm­mas för viss egen­dom, får rät­ten avgöra om det finns skäl att ta upp yrkan­det till pröv­ning innan arvode i övrigt bestäms.

8 §   I andra fall än de som avses i 9 § tredje styc­ket och 10 § skall rät­ten, innan arvo­des­fram­ställ­ningen prö­vas, inhämta ytt­rande i arvo­des­frå­gan av till­syns­myn­dig­he­ten samt ge gäl­de­nä­ren och de bor­ge­nä­rer som hos rät­ten har begärt det till­fälle att yttra sig över fram­ställ­ningen inom viss tid, minst två och högst fyra vec­kor. I fall som sägs i 6 § tredje styc­ket skall varje känd bor­ge­när som har sär­skild för­måns­rätt i egen­do­men ges till­fälle att yttra sig över fram­ställ­ningen.
Om ett kon­kurs­be­slut upp­hävts, skall den bor­ge­när vars ansö­kan lagts till grund för beslu­tet ges till­fälle att yttra sig över fram­ställ­ningen.

Rät­ten får hålla för­hand­ling i arvo­des­frå­gan, om den fin­ner skäl till det. Till för­hand­lingen skall för­val­ta­ren, till­syns­myn­dig­he­ten, gäl­de­nä­ren samt de bor­ge­nä­rer som har begärt att få yttra sig över arvo­des­fram­ställ­ningen kal­las. I fall som avses i 6 § tredje styc­ket skall varje känd bor­ge­när som har sär­skild för­måns­rätt i egen­do­men kal­las. Om ett kon­kurs­be­slut upp­hävts, skall den bor­ge­när vars ansö­kan lagts till grund för beslu­tet kal­las. Lag (2005:190).

9 §   I fall då tings­rät­ten har att fast­ställa utdel­ning eller efterut­del­ning i kon­kur­sen skall beslut i arvo­des­frå­gan med­de­las sam­ti­digt med beslu­tet om fast­stäl­lelse, när inte något annat föl­jer av 7 §.

Obe­ro­ende av om talan har förts mot ett beslut om att fast­ställa utdel­ning eller efterut­del­ning får högre rätt som änd­rar lägre rätts beslut i arvo­des­frå­gan göra den änd­ring i beslu­tet om fast­stäl­lelse som för­an­leds därav eller, om det behövs, åter­för­visa utdel­nings­frå­gan till för­val­ta­ren.

Den dom­stol som har att pröva en fråga om utdel­ning eller efterut­del­ning får bestämma tilläggs­ar­vode till för­val­ta­ren för arbete i anled­ning av hand­lägg­ningen av frå­gan vid dom­sto­len.

10 §   Om kon­kur­sen avskrivs eller läggs ned eller om efterut­del­ning enligt 11 kap. 21 § äger rum, skall rät­ten höra till­syns­myn­dig­he­ten innan arvode till för­val­ta­ren bestäms.
Lag (2005:190).

11 §   En för­val­tare får inte lyfta sitt arvode för­rän han har avgett slut­re­do­vis­ningen för sin för­valt­ning. När arvo­des­fram­ställ­ningen läm­nats in till rät-​ten får dock för­val­ta­ren, utan sär­skilt beslut av rät­ten, lyfta den del av det begärda arvo­det som mot­sva­rar den mer­vär­desskatt som beräk­nats för arvo­det. Lag (2003:893).

För­skott på för­val­ta­rens arvode

12 §   Rät­ten får tiller­känna för­val­ta­ren skä­ligt belopp att utgå i för­skott innan slut­ligt arvode bestäms, om det är rim­ligt med hän­syn till omfatt­ningen av det arbete som upp­dra­get har med­fört, den tid under vil­ken kon­kur­sen har varat och ytter­li­gare beräk­nas pågå samt övriga för­hål­lan­den.

En fram­ställ­ning om för­skott skall ange det belopp som begärs och de skäl som åbe­ro­pas för för­skotts­be­tal­ningen. Till fram­ställ­ningen skall bifo­gas en redo­gö­relse för det arbete som upp­dra­get har med­fört och en upp­gift om boets eko­no­miska ställ­ning. Rät­ten skall inhämta ytt­rande i för­skotts­frå­gan av till­syns­myn­dig­he­ten.

För­val­ta­rens ersätt­ning för kost­na­der

13 §   För­val­ta­ren får under för­valt­ning­ens gång ur kon­kurs­boet ta ut medel för att betala de kost­na­der som upp­dra­get med­för. Utta­gen skall anges i för­val­ta­rens slut­re­do­vis­ning.

14 §   Avskrivs kon­kur­sen enligt 10 kap. 1 §, skall rät­ten bestämma kost­nads­er­sätt­ningen och ersätt­ningen enligt 2 § andra styc­ket till för­val­ta­ren sam­ti­digt som arvo­det bestäms.
Till­syns­myn­dig­he­ten skall höras också över begä­ran om ersätt­ning för kost­na­der. Lag (2005:190).

Övriga kon­kurskost­na­der

15 §   Rät­ten bestäm­mer arvo­det till en sådan råd­gi­vare eller för­lik­nings­man som har utsetts enligt 7 kap. 7 § efter att ha hört till­syns­myn­dig­he­ten och för­val­ta­ren. Här­vid tilläm­pas 4 § andra styc­ket och 5 §.

16 §   Ersätt­ningen till ett sak­kun­nigt biträde som har anli­tats med stöd av 7 kap. 11 § bestäms av för­val­ta­ren.

17 §   Ersätt­ningen till sta­ten för till­sy­nen över för­valt­ningen utgår enligt före­skrif­ter som rege­ringen med­de­lar.

Ersätt­ningen till sta­ten för sådana kon­kurskost­na­der som avses i 1 § första styc­ket 6 utgår enligt före­skrif­ter som med­de­las av rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer.

För­del­ning av kon­kurskost­na­derna på olika slag av egen­dom

18 §   Av arvo­det till för­val­ta­ren eller sådan råd­gi­vare eller för­lik­nings­man som har utsetts enligt 7 kap. 7 § ska, om det i boet finns egen­dom i vil­ken sär­skild för­måns­rätt gäl­ler och i den mån det inver­kar på de bor­ge­nä­rers rätt som inte har sådan för­måns­rätt i egen­do­men eller på sta­tens ansvar för kon­kurskost­na­derna, den del som avser egen­do­men i fråga fast­stäl­las att beta­las ur egen­do­mens avkast­ning och köpeskil­ling.

Då sär­skild för­måns­rätt gäl­ler i boet till­hö­rig egen­dom, får inte till skada för någon med samma eller bättre för­måns­rätt, av egen­do­mens avkast­ning och köpeskil­ling beta­las någon annan kon­kurskost­nad än som har sagts i första styc­ket. Sär­skild för­måns­rätt enligt 5 § för­måns­rättsla­gen (1970:979), hind­rar dock inte att egen­do­men används till betal­ning också av övriga kon­kurskost­na­der, i den mån det inte finns annan egen­dom i boet som kan använ­das till betal­ning.

Med arvode som sägs i första styc­ket jäm­ställs vid tillämp­ningen av denna para­graf kon­kurs­bo­ets kost­na­der för vård och för­sälj­ning av egen­do­men i fråga. Lag (2008:993).


15 kap. Infor­ma­tion om beslut och åtgär­der under kon­kurs

For­men för kun­gö­rande

1 §   Kun­gö­rel­ser enligt denna lag ska ske i Post- och Inri­kes Tid­ningar. Om det finns sär­skilda skäl får där­ut­ö­ver en kun­gö­relse ske på annat sätt.

Dagen för kun­gö­rande enligt denna lag är den dag då kun­gö­rel­sen inför­des i Post- och Inri­kes Tid­ningar.

I 8 kap. 11-13 §§ finns sär­skilda bestäm­mel­ser om kun­gö­rande av auk­tion i vissa fall. Lag (2021:538).

Utbyte av kun­gö­relse mot skrift­liga under­rät­tel­ser till bor­ge­nä­rerna

2 §   I en kon­kurs vari bevak­nings­för­fa­rande har ägt rum skall föl­jande kun­gö­rel­ser ersät­tas med skrift­liga under­rät­tel­ser till bor­ge­nä­rerna, om det sak­nas anled­ning att anta att kost­na­den för till­kän­na­gi­van­det med kun­gö­relse blir lägre eller att kun­gö­relse i övrigt är lämp­li­gare, näm­li­gen
   1. kun­gö­relse med kal­lelse till för­hand­ling angå­ende ent­le­di­gande av för­val­tare,
   2. kun­gö­relse med infor­ma­tion om att ett för­slag till utdel­ning eller efterut­del­ning har upp­rät­tats samt att slut­re­do­vis­ningen och till­syns­myn­dig­he­tens utlå­tande över den finns till­gäng­liga för gransk­ning,
   3. kun­gö­relse av beslut om att lägga ned kon­kur­sen på grund av fri­vil­lig upp­gö­relse,
   4. kun­gö­relse med infor­ma­tion om att slut­re­do­vis­ningen och till­syns­myn­dig­he­tens utlå­tande över den finns till­gäng­liga för gransk­ning i fall då för­val­tare avgår före kon­kur­sens slut.

Om utbyte sker i de fall som anges i första styc­ket 2, 3 eller 4 skall tid som avses i 11 kap. 6 § tredje styc­ket, 13 kap. 7 § tredje styc­ket och 16 kap. 9 § första styc­ket i stäl­let räk­nas från dagen efter den då under­rät­tel­serna sän­des ut.

Utbyte av under­rät­tel­ser och kal­lel­ser till bor­ge­nä­rerna mot kun­gö­relse

3 §   Om anta­let bor­ge­nä­rer med ford­ringar utan för­måns­rätt är myc­ket stort, får under­rät­tel­ser till dessa bor­ge­nä­rer och sådana kal­lel­ser till dem som inte behö­ver del­ges ersät­tas av ett till­kän­na­gi­vande genom kun­gö­relse.

For­men för kal­lel­ser och under­rät­tel­ser m.m.

4 §   Skrift­liga kal­lel­ser och under­rät­tel­ser enligt denna lag ska ske med post eller på något annat lämp­ligt sätt, om inte något annat föl­jer av sär­skilda före­skrif­ter om del­giv­ning.

Om för­val­ta­ren ska under­rätta någon om inne­hål­let i en hand­ling eller om något annat, får det ske genom del­giv­ning.
Lag (2021:538).

Regi­stre­ring av kon­kur­ser

5 §   I lagen (2017:473) med kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser till 2015 års insol­vens­för­ord­ning finns bestäm­mel­ser om regi­stre­ring av kon­kur­ser i ett insol­vens­re­gis­ter.
Lag (2019:250).

6 §   Har upp­hävts genom lag (2019:250).

7 §   Har upp­hävts genom lag (2019:250).

8 §   Har upp­hävts genom lag (2019:250).


16 kap. Bestäm­mel­ser om hand­lägg­ning och över­kla­gande m.m.

Hand­lägg­ning av kon­kur­sä­ren­den

1 §   Pröv­ningen av en kon­kur­san­sö­kan och hand­lägg­ningen av kon­kur­sen sker som ett kon­kur­sä­rende hos tings­rät­ten. Som kon­kur­sä­rende hand­läggs inte sådan talan enligt denna lag som skall väc­kas genom stäm­ning.

2 §   I kon­kur­sä­ren­den gäl­ler rät­te­gångs­bal­kens bestäm­mel­ser om tvis­te­mål i tillämp­liga delar, om inte något annat sägs i denna lag. Sker hand­lägg­ningen vid för­hand­ling, tilläm­pas bestäm­mel­serna om huvud­för­hand­ling i tvis­te­mål, om inte sakens beskaf­fen­het moti­ve­rar avsteg där­i­från.

Om den som har kal­lats till en för­hand­ling ute­blir, hind­rar det inte att den fråga som för­hand­lingen gäl­ler prö­vas och avgörs.

Rät­tens avgö­rande sker genom beslut.

3 §   En tings­rätt skall vid hand­lägg­ningen av ett kon­kur­sä­rende bestå av en lag­fa­ren domare. Vid en för­hand­ling får dock rät­ten bestå av tre lag­farna domare.

Verk­stäl­lig­het av beslut i kon­kur­sä­ren­den

4 §   Ett beslut om kon­kurs och om upp­hä­vande av ett kon­kurs­be­slut går i verk­stäl­lig­het ome­del­bart. Det­samma gäl­ler andra beslut av rät­ten under hand­lägg­ningen av ett kon­kur­sä­rende i en fråga som enligt denna lag skall prö­vas av rät­ten, om inte något annat för­ord­nas eller föl­jer av andra styc­ket.

Beslut under hand­lägg­ningen av ett kon­kur­sä­rende går i verk­stäl­lig­het först sedan det har vun­nit laga kraft, om beslu­tet avser
   1. arvode eller kost­nads­er­sätt­ning till för­val­tare,
   2. arvode till en sådan råd­gi­vare eller för­lik­nings­man som har utsetts enligt 7 kap. 7 §,
   3. arvode eller kost­nads­er­sätt­ning till en sådan till­syns­man som har utsetts enligt 12 kap. 26 §,
   4. utdö­mande av före­lagt vite.

Angå­ende verk­stäl­lig­het av beslut att fast­ställa utdel­ning finns det bestäm­mel­ser i 11 kap. 9 och 10 §§.

Över­kla­gande av rät­tens beslut i kon­kur­sä­ren­den m.m.

5 §   Varje tings­rät­tens beslut i ett kon­kur­sä­rende i en fråga som enligt denna lag skall prö­vas av rät­ten får över­kla­gas för sig, om inte något annat föl­jer av 6 eller 7 §.

Har ett beslut med­de­lats utan att för­hand­ling har hål­lits, skall de som beslu­tet har gått emot genast under­rät­tas om tiden för beslu­tet, i den mån det med hän­syn till omstän­dig­he­terna är moti­ve­rat. När det är lämp­ligt, bör i under­rät­tel­sen ges besked om utgången av den prö­vade frå­gan.

6 §   Ett beslut enligt 9 kap. 1 § att bevak­ning skall äga rum får inte över­kla­gas. Inte hel­ler får ett beslut av tings­rät­ten enligt 11 kap. 7 § tredje styc­ket som inne­fat­tar åter­för­vis­ning av ett utdel­nings­för­slag till för­val­ta­ren över­kla­gas.

Rät­tens beslut i fråga om utdel­ning får över­kla­gas endast av den som i rätt tid har fram­ställt invänd­ning mot utdel­nings­för­sla­get eller, om rät­ten beslu­tar fast­ställa utdel­ning som avvi­ker från för­sla­get, den vars rätt påver­kas av änd­ringen. För­val­ta­ren får full­följa talan i en fråga som gäl­ler åter­vin­ning.

7 §   Mot beslut enligt 12 kap. 18 § med anled­ning av en fram­ställd anmärk­ning får talan inte föras.

Mot föl­jande beslut får talan inte föras sär­skilt, näm­li­gen
   1. beslut i fråga om väg­rat åter­ta­gande eller om änd­ring i ett ackords­för­slag enligt 12 kap. 14 §,
   2. beslut enligt 12 kap. 19 § att bor­ge­nä­rerna på nytt skall pröva ackords­frå­gan.

8 §   Till­syns­myn­dig­he­ten får över­klaga tings­rät­tens beslut, om beslu­tet rör
   1. utse­ende eller ent­le­di­gande av för­val­tare, anta­let för­val­tare eller del­ning av för­valt­ningen mel­lan flera för­val­tare,
   2. arvode, kost­nads­er­sätt­ning eller för­skott till för­val­tare,
   3. rese­för­bud eller skyl­dig­het för gäl­de­nä­ren att lämna ifrån sig sitt pass, för­bud att utfärda pass, hämt­ning eller häkt­ning eller före­läg­gande eller utdö­mande av vite,
   4. upp­drag som eller arvode till råd­gi­vare eller för­lik­nings­man,
   5. avslag på en fram­ställ­ning om att inleda bevak­nings­för­fa­rande,
   6. avskriv­ning av kon­kurs enligt 10 kap. 1 §. Lag (2006:706).

9 §   Ett sådant beslut av tings­rät­ten som avses i 5 § får över­kla­gas hos hov­rät­ten. Över­kla­gan­det skall ske inom tre vec­kor från den dag då beslu­tet med­de­la­des. Är det fråga om ett kon­kurs­be­slut eller ett beslut om ned­lägg­ning av en kon­kurs på grund av fri­vil­lig upp­gö­relse, räk­nas dock tiden för över­kla­gande från den dag då kun­gö­rel­sen om beslu­tet var införd i Post- och Inri­kes Tid­ningar.

Beslut om åläg­gande av rese­för­bud, om skyl­dig­het för gäl­de­nä­ren att lämna ifrån sig sitt pass, om för­bud att utfärda pass samt om någons häk­tande eller kvar­hål­lande i häkte får över­kla­gas utan inskränk­ning till viss tid. Det­samma gäl­ler kla­gan mot ett beslut på den grun­den att för­fa­ran­det onö­digt uppe­hålls genom beslu­tet.
Lag (1994:1050).


17 kap. Ska­de­stånd och straff

Ska­de­stånd

1 §   En för­val­tare skall ersätta de ska­dor som han vid full­gö­rande av sitt upp­drag upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het till­fo­gar boet, en kon­kurs­bor­ge­när eller gäl­de­nä­ren. Ska­de­stån­det kan jäm­kas efter vad som är skä­ligt med hän­syn till hand­ling­ens beskaf­fen­het, ska­dans stor­lek och omstän­dig­he­terna i övrigt.

Skall flera för­val­tare ersätta samma skada, sva­rar de soli­da­riskt för ska­de­stån­det i den mån inte ska­de­stånds­skyl­dig­he­ten har jäm­kats för någon av dem enligt första styc­ket. Vad någon har betalt i ska­de­stånd får sökas åter av de andra efter vad som är skä­ligt med hän­syn till omstän­dig­he­terna.

2 §   Talan om ska­de­stånd enligt 1 § som inte grun­das på brott skall föras genom klan­der av för­val­ta­rens slut­re­do­vis­ning.

3 §   Om en bor­ge­närs kon­kur­san­sö­kan inte bifalls och om bor­ge­nä­ren när han gav in sin ansö­kan sak­nade skä­lig anled­ning att anta att gäl­de­nä­ren var på obe­stånd, skall bor­ge­nä­ren ersätta gäl­de­nä­ren den skada som skä­li­gen kan anses ha orsa­kats denne genom ansök­ningen och dess hand­lägg­ning.

Om ett beslut om kon­kurs upp­hävs, skall den bor­ge­när vars ansö­kan lagts till grund för kon­kurs­be­slu­tet ersätta gäl­de­nä­ren för kon­kurskost­na­der som utgått ur kon­kurs­boet. Detta gäl­ler dock inte om kon­kur­sen upp­hävs på grund av att gäl­de­nä­ren har åbe­ro­pat en ny omstän­dig­het eller ett nytt bevis. Bor­ge­nä­ren sva­rar inte hel­ler för kost­na­der i kon­kur­sen som gäl­de­nä­ren har orsa­kat av vårds­lös­het. Om flera bor­ge­nä­rer är ersätt­nings­skyl­diga, sva­rar de soli­da­riskt för ersätt­ningen.

Talan om ska­de­stånd enligt första eller ersätt­ning enligt andra styc­ket skall väc­kas vid den tings­rätt där ären­det om gäl­de­nä­rens för­sät­tande i kon­kurs är eller har varit anhäng­igt.
I detta ärende får sådan talan väc­kas utan stäm­ning.
Lag (2005:190).

Straff m.m.

4 §   En gäl­de­när som i strid mot för­bu­det i 6 kap. 1 § första styc­ket dri­ver närings­verk­sam­het under kon­kur­sen döms till böter.

5 §   En bor­ge­när som för sin röst vid ett sam­man­träde i sam­band med ackord i kon­kurs har betingat sig någon sär­skild för­mån av gäl­de­nä­ren döms till böter eller fäng­else i högst ett år.

6 §   Åtal mot en gäl­de­när för brott som avses i 11 kap. brotts­bal­ken och åtal mot en bor­ge­när för brott som sägs i 5 § får väc­kas vid den tings­rätt där kon­kur­sen är eller har varit anhängig.

7 §   All­män åkla­gare och Polis­myn­dig­he­ten ska ha till­gång till alla hand­lingar som rör boet och som kan lämna upp­lys­ning om huruvida gäl­de­nä­ren har gjort sig skyl­dig till brotts­ligt för­fa­rande mot sina bor­ge­nä­rer. Lag (2014:610).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1987:672
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1988. Genom lagen upp­hävs, med de begräns­ningar som anges under 2, 3, 5 och 6, kon­kursla­gen (1921:225), lagen (1921:226) om nya kon­kursla­gens infö­rande och vad i avse­ende därå skall iakt­tas samt lagen (1956:217) om vissa kre­dit­in­rätt­ning­ars kon­kurs.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande i fråga om en kon­kurs, i vil­ken kon­kurs­be­slu­tet har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det. Vad som i dessa före­skrif­ter sägs om kon­kurs­do­ma­ren skall dock i stäl­let avse tings­rät­ten. Vid full­gö­ran­det av en upp­gift som enligt äldre lag ankom­mer på kon­kurs­do­ma­ren består rät­ten av en lag­fa­ren domare. Skall efter ikraft­trä­dan­det av den nya lagen en fråga hän­skju­tas till rät­ten enligt 93 § tredje styc­ket, 108 § fjärde styc­ket eller 164 § första styc­ket kon­kursla­gen (1921:225), hand­läggs frå­gan i den ord­ning som är före­skri­ven i den nya lagen för mot­sva­rande fall.
   3. Är en kon­kur­san­sö­kan anhängig vid ikraft­trä­dan­det, tilläm­pas äldre före­skrif­ter vid pröv­ningen av ansök­ningen.
   4. Sådana under­rät­tel­ser med anled­ning av en kon­kurs som enligt någon före­skrift i lag eller annan för­fatt­ning ankom­mer på kon­kurs­do­ma­ren skall i stäl­let läm­nas av tings­rät­ten.
   5. I fråga om åter­vin­ning av en rätts­hand­ling eller åtgärd som avses i 4 kap. 5--9 §§ och som har ägt rum före lagens ikraft­trä­dande gäl­ler 30-​-34 §§ kon­kursla­gen (1921:225).
   6. I fråga om rät­ten att göra gäl­lande ford­ran på lön, arvode eller pen­sion för tiden före lagens ikraft­trä­dande gäl­ler 100 a § kon­kursla­gen (1921:225).
   7. Före­kom­mer i lag eller annan för­fatt­ning någon före­skrift om att en åtgärd skall ha vid­ta­gits viss tid efter första bor­ge­närs­sam­man­trä­det i kon­kurs eller att en viss rätts­ver­kan skall inträda viss tid efter detta sam­man­träde, skall fris­ten i stäl­let räk­nas från edgångs­sam­man­trä­det.
   8. En ford­ran som har fast­ställts genom en sådan skil­je­dom som avses i 12 § lagen (1981:775) om infö­rande av utsök­nings­bal­ken skall god­tas som stöd för bor­ge­närs behö­rig­het att begära gäl­de­nä­ren i kon­kurs, om skil­je­do­men får verk­stäl­las enligt första meningen i nämnda para­graf och en dom­stol inte har med­de­lat ett sådant för­ord­nande som avses i 3 kap. 18 § utsök­nings­bal­ken.
   9. Vad som sägs i den nya lagen om regi­stre­rat skepp gäl­ler även i fråga om båt som enligt punkt 5 över­gångs­be­stäm­mel­serna till lagen (1973:1064) om änd­ring i sjö­la­gen (1891:35 s.1) är upp­ta­gen i skepps­re­gist­ret.
   10. Före­kom­mer i lag eller annan för­fatt­ning någon hän­vis­ning till en före­skrift som har ersatts genom en före­skrift i denna lag, tilläm­pas i stäl­let den nya före­skrif­ten.

1989:1084

Denna lag trä­der i kraft den 1 feb­ru­ari 1990. Äldre bestäm­mel­ser tilläm­pas dock om kon­kurs­för­fa­rande har inletts före ikraft­trä­dan­det.

1990:1072

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1991. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler dock i fråga om tid för besvär över beslut som med­de­lats före ikraft­trä­dan­det.

1991:857

Denna lag trä­der i kraft den dag rege­ringen bestäm­mer. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande i fråga om mål om lagsök­ning, betal­nings­före­läg­gande och handräck­ning där talan väckts före ikraft­trä­dan­det.

1991:999
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 1991.
   2. Vad som i 8 kap. 7 och 10 §§ sägs om vär­de­pap­pers­in­sti­tut skall också gälla sådan fond­kom­mis­sio­när som med stöd av punkt 3 i över­gångs­be­stäm­mel­serna till lagen (1991:981) om vär­de­pap­pers­rö­relse dri­ver rörelse enligt fond­kom­mis­sions­la­gen (1979:748).

1994:481

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1994. Äldre före­skrif­ter tilläm­pas i fråga om betal­nings­säk­ring som verk­ställts före ikraft­trä­dan­det.

1995:308

Denna lag trä­der i kraft den 1 april 1996. Före­skrif­terna i 3 kap. 4 § tredje styc­ket gäl­ler i sin äldre lydelse om en för­val­tare före ikraft­trä­dan­det har gjort anspråk på en för­mån som avses i den para­gra­fen.

1995:793

Denna lag trä­der i kraft den 1 okto­ber 1995 såvitt avser 15 kap. 5-8 §§ och i övrigt den 1 juli 1995.

1996:775
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 sep­tem­ber 1996.
   2. I fråga om åter­vin­ning av en rätts­hand­ling som avses i 4 kap. 1 § 1 i dess äldre lydelse och som har ägt rum före ikraft­trä­dan­det gäl­ler bestäm­mel­sen i dess äldre lydelse.
   3. Har kon­kur­san­sö­kan före­gåtts av för­ord­nande av god man enligt ackords­la­gen (1970:847), gäl­ler 4 kap. 2 § i dess äldre lydelse.

1999:1095

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2000 och tilläm­pas första gången för det räken­skapsår som inleds när­mast efter den 31 decem­ber 1999.

2003:538
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2004.
   2. I fråga om före­tags­hy­po­tek på grund av en inteck­ning som har bevil­jats före ikraft­trä­dan­det tilläm­pas äldre bestäm­mel­ser fram till den 1 janu­ari 2005.
   3. Vid en kon­kurs som har beslu­tats på grund av en ansö­kan som gjorts före ikraft­trä­dan­det tilläm­pas all­tid äldre bestäm­mel­ser.

2005:190

Denna lag trä­der i kraft den 1 maj 2005. Om beslut om kon­kurs har fat­tats före ikraft­trä­dan­det, gäl­ler 14 kap. 8 och 10 §§ samt 17 kap. 3 § i para­gra­fer­nas äldre lydelse.

2005:196
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 maj 2005.
   2. Vid kon­kurs som beslu­tats före ikraft­trä­dan­det gäl­ler äldre bestäm­mel­ser.

2008:993
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2009.
   2. I fråga om en före­tagsin­teck­ning enligt den upp­hävda lagen (2003:528) om före­tagsin­teck­ning tilläm­pas äldre bestäm­mel­ser.

2010:1951
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 april 2011.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler om ett beslut om del­giv­ning enligt 15-17 §§ del­giv­nings­la­gen (1970:428) har fat­tats före den 1 april 2011 eller om en hand­ling har skic­kats eller läm­nats före denna tid­punkt.

2011:731
   1. Denna lag trä­der i kraft den 30 juni 2011.
   2. Vid kon­kurs som beslu­tats före ikraft­trä­dan­det gäl­ler äldre bestäm­mel­ser.

2011:1328
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2012.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande i fråga om skatt eller avgift enligt skat­te­be­tal­nings­la­gen (1997:483).

2014:513
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2014.
   2. Vid kon­kurs som beslu­tats före ikraft­trä­dan­det gäl­ler äldre bestäm­mel­ser.

2014:1456
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 mars 2015.
   2. Vid en kon­kurs som beslu­tats före ikraft­trä­dan­det gäl­ler äldre före­skrif­ter.

2019:250
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juni 2019.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för kon­kur­ser som har beslu­tats före ikraft­trä­dan­det.

2020:1031
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2021.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler dock fort­fa­rande för aktie­bo­lag och eko­no­miska för­e­ningar som omfat­tas av punkt 2 och 3 i ikraftträdande-​ och över­gångs­be­stäm­mel­serna till lagen (2020:1026) om upp­hä­vande av lagen (2004:299) om inlå­nings­verk­sam­het och insätt­ningar i sådana före­tag.

2021:538
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2021.
   2. Om kon­kur­sen har beslu­tats före ikraft­trä­dan­det gäl­ler 2 kap. 24 §, 6 kap. 3-5 §§ och 11 kap. 12, 13 a och 21 §§ i deras äldre lydel­ser.
   3. De nya 6 kap. 2 a, 2 b och 5 a §§ gäl­ler endast i en kon­kurs som har beslu­tats efter ikraft­trä­dan­det.

2022:979
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2022.
   2. Den äldre lydel­sen av 5 kap. 14 § gäl­ler fort­fa­rande när en gäl­de­när har fått ackord enligt den upp­hävda lagen (1996:764) om före­tags­re­kon­struk­tion.

2023:668
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2024.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för kon­kur­ser som har beslu­tats före ikraft­trä­dan­det.

Vik­tiga lagar inom insol­vens­rät­ten
JP Info­nets insol­vens­rätts­liga tjäns­ter

JP Info­nets insol­vens­rätts­liga tjäns­ter

Arbe­tar du med insol­vens­rätt? I JP Info­nets tjäns­ter hit­tar du det juri­diska grund­ma­te­rial du behö­ver som besluts­un­der­lag samt den senaste prax­isut­veck­lingen snabbt ana­ly­se­rad och kom­men­te­rad. Se allt inom insol­vens­rätt.