SFS 2010:642 Lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

svensk författningssamling sfs 2010:642 lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579); utfärdad den 17 juni 2010. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om konkurrenslagen (2008:579) dels att 3 kap. 1, 4 och 5, 11–13, 15, 24 och 25 §§, 5 kap. 3 §, 16–17 och 20 §§ samt 8 kap. 13 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 5 kap. 14 § ska lyda ”utredning på begäran av eu-kommissionen eller myndighet i annan medlemsstat”, dels att punkt 7 och 8 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse. utkom från trycket den 28 juni 2010 3 kap. 1 § konkurrensverket får ålägga ett företag att upphöra med överträdelser av förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel 101 eller 102 i euf-fördraget. ett åläggande enligt första stycket gäller omedelbart, om något annat inte bestäms. 4 § har fråga uppkommit om ett företag överträder något av förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel 101 eller 102 i euf-fördraget, kan ett åtagande från företaget ge konkurrensverket anledning att inte ingripa. verkets beslut att godta åtagandet får avse en begränsad tid. så länge beslutet gäller får verket i de avseenden som åtagandet omfattar inte meddela ett åläggande enligt 1 eller 3 §. konkurrensverket får återkalla ett beslut enligt första stycket om 1. de omständigheter som låg till grund för beslutet har förändrats i något väsentligt avseende, 2. den som beslutet gäller bryter mot något åtagande som har angetts i beslutet, eller 3. beslutet grundades på ofullständiga, oriktiga eller vilseledande uppgifter som parterna har lämnat. 5 § stockholms tingsrätt får på talan av konkurrensverket besluta att ett företag ska betala en särskild avgift (konkurrensskadeavgift), om företaget eller någon som handlar på dess vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel 101 eller 102 i euffördraget. 1 prop. 2009/10:196, bet. 2009/10:nu24, rskr. 2009/10:326. 1 sfs 2010:642 avgiften tillfaller staten. innan konkurrensverket väcker talan om konkurrensskadeavgift mot ett företag, ska företaget ges tillfälle att yttra sig över verkets utkast till stämningsansökan. 11 § när konkurrensskadeavgiftens storlek bestäms ska, förutom omständigheter hänförliga till själva överträdelsen, särskilt följande beaktas: 1. om företaget tidigare har överträtt förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel 101 eller 102 i euf-fördraget, 2. om företaget snabbt har upphört med överträdelsen sedan den påtalats av konkurrensverket, eller 3. företagets ekonomiska situation. 12 § konkurrensskadeavgift får efterges för ett företag som har överträtt förbudet i 2 kap. 1 § eller i artikel 101 i euf-fördraget, om företaget är det första att anmäla överträdelsen till konkurrensverket och anmälan innehåller sådana uppgifter att verket först genom dessa har tillräckligt underlag för att ingripa mot överträdelsen. när konkurrensverket redan har tillräckligt underlag för att ingripa mot överträdelsen och ingen förklaring enligt 15 § har meddelats, får konkurrensskadeavgift efterges för ett företag som överträtt nämnda förbud om 1. företaget är först med att lämna sådana uppgifter som leder till att det kan klarläggas att överträdelsen förekommit, eller 2. företaget på annat sätt i högst väsentlig mån har underlättat utredningen av överträdelsen. konkurrensskadeavgift får dock inte efterges för ett företag som har tvingat ett annat företag att delta i överträdelsen. 13 § konkurrensskadeavgift får fastställas till ett lägre belopp än vad som bort ske med tillämpning av 8–11 §§ för ett företag som har överträtt förbudet i 2 kap. 1 § eller i artikel 101 i euf-fördraget, om företaget till konkurrensverket lämnar uppgifter som i väsentlig mån underlättar utredningen av överträdelsen. vid bedömning av nedsättningens storlek ska det beaktas om något annat företag redan lämnat sådana uppgifter som i väsentlig mån underlättat utredningen. 15 § på ansökan av ett företag som anmäler en överträdelse av förbudet i 2 kap. 1 § eller i artikel 101 i euf-fördraget ska konkurrensverket i ett beslut förklara om förutsättningarna för eftergift enligt 12 § första stycket är uppfyllda. ett sådant beslut är bindande för verket samt för stockholms tingsrätt och marknadsdomstolen. 24 § i lagen (1986:436) om näringsförbud finns bestämmelser om att näringsförbud kan meddelas för vissa överträdelser av förbudet i 2 kap. 1 § eller i artikel 101 i euf-fördraget. 25 § om ett företag uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel 101 eller 102 i euf-fördraget, ska företaget ersätta den skada som därigenom uppkommer. 2 rätten till ersättning faller bort, om talan inte väcks inom tio år från det att skadan uppkom. sfs 2010:642 5 kap. 3 § stockholms tingsrätt får på ansökan av konkurrensverket besluta att verket får genomföra en undersökning hos ett företag för att utreda om det har överträtt förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel 101 eller 102 i euffördraget, om 1. det finns anledning att anta att en överträdelse har skett, 2. företaget inte rättar sig efter ett åläggande enligt 1 § första stycket 1 eller det annars finns risk för att bevis undanhålls eller förvanskas, och 3. vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att uppväga det intrång eller annat men som åtgärden innebär för den som drabbas av åtgärden. 16 § bestämmelserna i 6 och 9–13 §§ gäller även när konkurrensverket, på begäran av europeiska kommissionen, genomför en sådan undersökning som avses i artikel 22.2 i rådets förordning (eg) nr 1/2003. bestämmelsen i 9 § andra stycket första meningen gäller dock inte om det kan befaras att undersökningen skulle förlora i betydelse, om den inte påbörjas omedelbart. första stycket gäller även när konkurrensverket på begäran av kommissionen genomför en sådan undersökning som avses i artikel 12.1 i rådets förordning (eg) nr 139/2004. 17 § när europeiska kommissionen har beslutat om en undersökning enligt artikel 20.4 i rådets förordning (eg) nr 1/2003 eller enligt artikel 13.4 i rådets förordning (eg) nr 139/2004, får kronofogdemyndigheten på ansökan av konkurrensverket besluta om handräckning för att undersökningen ska kunna genomföras. vid handräckning enligt första stycket tillämpas 10 § andra stycket. 20 § efter begäran av en myndighet i en stat med vilken sverige har ingått en överenskommelse om rättslig hjälp i konkurrensärenden får stockholms tingsrätt på ansökan av konkurrensverket besluta att verket får genomföra en undersökning hos ett företag eller någon annan för att bistå den andra staten med att utreda om någon har överträtt den statens konkurrensregler, om 1. det som föreskrivs i 5 § 1–3 är uppfyllt, och 2. det förfarande som utreds är av ett slag som vid tillämpningen av denna lag eller europeiska unionens konkurrensregler skulle ha innefattat en överträdelse av förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel 101 eller 102 i euffördraget, om något av dessa regelverk hade tillämpats på förfarandet. i fall som avses i första stycket gäller bestämmelserna i 6–13 §§. 8 kap. 13 § ett yttrande som har lämnats av europeiska kommissionen eller konkurrensverket med tillämpning av artikel 15 i rådets förordning (eg) nr 1/2003 får beaktas av rätten utan att det åberopas av part. parterna ska ges tillfälle att yttra sig över yttrandet. 3 sfs 2010:642 7. konkurrensskadeavgift får påföras för överträdelser av förbuden i artikel 101 eller 102 i euf-fördraget såvitt avser tid efter den 1 januari 2001. 8. för överträdelser som begåtts före den 1 augusti 2005 ska vid bestämmande av konkurrensskadeavgiften inte beaktas att företaget tidigare överträtt förbuden i artikel 101 eller 102 i euf-fördraget. denna lag träder i kraft den 1 augusti 2010. på regeringens vägnar maud olofsson dan sandberg (näringsdepartementet) 4 thomson reuters professional ab, tel. 08-587 671 00 edita västra aros, västerås 2010