Radio-​ och tv-​lag (2010:696)

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 2010:696
Depar­te­ment: Kul­tur­de­par­te­men­tet
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2024:861
Övrigt: Rät­tel­se­sida 2022:460 har iakt­ta­gits.
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

2010:696
Depar­te­ment/myn­dig­het: Kul­tur­de­par­te­men­tet
Utfär­dad: 2010-​06-17
Änd­rad: t.o.m. SFS

2024:861
Övrig text: Rät­tel­se­sida 2022:460 har iakt­ta­gits.
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


Över­gri­pande bestäm­mel­ser


1 kap. Lagens inne­håll och tillämp­nings­om­råde

Lagens inne­håll

1 §   Denna lag inne­hål­ler bestäm­mel­ser om tv-​sändningar, beställ-​tv, sök­bar text-​tv, vide­o­del­nings­platt­for­mar, ljud­ra­di­o­sänd­ningar och beställ­ra­dio enligt föl­jande.

Över­gri­pande bestäm­mel­ser
   - Lagens inne­håll och tillämp­nings­om­råde (1 kap.)
   - Infor­ma­tion och regi­stre­ring (2 kap.)
   - Defi­ni­tio­ner (3 kap.)

Tv-​sändningar, beställ-​tv, sök­bar text-​tv och vide­o­del­nings­platt­for­mar
   - Krav på till­stånd (4 kap.)
   - Inne­hål­let i tv-​sändningar, beställ-​tv och sök­bar text-​tv (5 kap.)
   - Pro­dukt­pla­ce­ring (6 kap.)
   - Spons­ring (7 kap.)
   - Reklam och andra annon­ser m.m. (8 kap.)
   - Vida­re­sänd­ningar i kabel­nät (9 kap.)
   - Vide­o­del­nings­platt­for­mar (9 a kap.)

Ljud­ra­di­o­sänd­ningar och beställ­ra­dio
   - Krav på till­stånd (10 kap.)
   - Till­stånd att sända annan ljud­ra­dio än när­ra­dio och kom­mer­si­ell radio (11 kap.)
   - Till­stånd att sända när­ra­dio (12 kap.)
   - Till­stånd att sända kom­mer­si­ell radio (13 kap.)
   - Inne­hål­let i ljud­ra­di­o­sänd­ningar och beställ­ra­dio (14 kap.)
   - Reklam, andra annon­ser och spons­ring (15 kap.)

Gemen­samma bestäm­mel­ser
   - Gransk­ning och till­syn (16 kap.)
   - Straff, sär­skild avgift och vite (17 kap.)
   - Åter­kal­lelse av till­stånd (18 kap.)
   - Hand­lägg­ningen av mål om åter­kal­lelse, sär­skild avgift och vite m.m. (19 kap.)
   - Över­kla­gande (20 kap.) Lag (2020:875).

Genom­fö­rande av AV-​direktivet

2 §   Lagen genom­för del­vis Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om sam­ord­ning av vissa bestäm­mel­ser som fast­ställs i med­lems­sta­ter­nas lagar och andra för­fatt­ningar om till­han­da­hål­lande av audi­o­vi­su­ella medi­e­tjäns­ter (direk­tiv om audi­o­vi­su­ella medi­e­tjäns­ter), nedan benämnt AV-​direktivet. Lag (2015:662).

Tv-​sändningar och beställ-​tv

3 §   Lagen tilläm­pas på tv-​sändningar och beställ-​tv som kan tas emot i någon stat som omfat­tas av avta­let om Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det (EES-​stat), om leve­ran­tö­ren av medi­e­tjäns­ten
   1. är eta­ble­rad i Sve­rige enligt arti­kel 2.3 i AV-​direktivet, i lydel­sen enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv (EU) 2018/1808 av den 14 novem­ber 2018 om änd­ring av AV-​direktivet mot bak­grund av änd­rade mark­nads­för­hål­lan­den,
   2. var­ken upp­fyl­ler kri­te­riet under 1 eller är eta­ble­rad i någon annan EES-​stat men använ­der sig av en satel­lit­upp­länk belä­gen i Sve­rige,
   3. inte upp­fyl­ler något av kri­te­ri­erna under 1 och 2 men använ­der sig av en satel­lit­ka­pa­ci­tet som till­hör Sve­rige, eller
   4. inte upp­fyl­ler något av kri­te­ri­erna under 1, 2 och 3 men är eta­ble­rad i Sve­rige enligt artik­larna 49-54 i för­dra­get om Euro­pe­iska uni­o­nens funk­tions­sätt.

Utö­ver det som före­skrivs i första styc­ket gäl­ler 2 kap. 3 §, 4 kap. 1-7 §§, 9 § 1-3, 6-9 och 16 och 11-17 §§, 5 kap. 13 § och 16-20 kap. även den som står under en annan EES-​stats juris­dik­tion enligt arti­kel 2 i AV-​direktivet, i lydel­sen enligt direk­tiv (EU) 2018/1808. Lag (2020:875).

Vide­o­del­nings­platt­for­mar

3 a §   Lagen tilläm­pas på vide­o­del­nings­platt­for­mar om leve­ran­tö­ren av platt­for­men är eta­ble­rad i Sve­rige enligt arti­kel 28a.1-4 i AV-​direktivet, i lydel­sen enligt direk­tiv (EU) 2018/1808. Lag (2020:875).

4 §   För sänd­ningar genom tråd som når 100 hus­håll eller färre gäl­ler bara 9 kap. 1-4 §§ och i ytt­ran­de­fri­hets­grund­la­gen bara 1 kap. 10-13 §§.
Lag (2018:1921).

Ljud­ra­di­o­sänd­ningar över satel­lit

5 §   Lagen gäl­ler för sådana sänd­ningar av ljud­ra­dio över satel­lit som kan tas emot i Sve­rige, om den som bedri­ver sänd­nings­verk­sam­he­ten har sin hem­vist i Sve­rige eller sänd­ningen till satel­lit sker från en sän­dare här i lan­det.
Lag (2012:702).

Undan­tag för vissa ljud i tv-​sändning

6 §   Andra före­skrif­ter än 4 kap. 10 § 1 om vill­kor om för­bud mot att sända reklam och 8 kap. 15 § om för­bud mot att sända reklam gäl­ler inte för ljud i en tv-​sändning, om lju­det helt stäm­mer över­ens med en ljud­ra­di­o­sänd­ning som sker med stöd av till­stånd enligt denna lag eller som den sän­dande låtit regi­strera sig för.


2 kap. Infor­ma­tion och regi­stre­ring

Infor­ma­tion om leve­ran­tö­rer av medi­e­tjäns­ter

1 §   En leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter ska till­han­da­hålla infor­ma­tion enligt andra styc­ket, om leve­ran­tö­ren
   1. sän­der tv eller sök­bar text-​tv,
   2. sän­der kom­mer­si­ell radio,
   3. sän­der ljud­ra­dio där inget till­stånd krävs,
   4. sän­der ljud­ra­dio där rege­ringen med­de­lar till­stånd,
   5. till­han­da­hål­ler beställ-​tv, eller
   6. till­han­da­hål­ler beställ­ra­dio som finan­sie­ras med pub­lic service-​avgift enligt lagen (2018:1893) om finan­sie­ring av radio och tv i all­män­he­tens tjänst.

Leve­ran­tö­ren ska se till att mot­ta­gare av dess tjäns­ter all­tid och på ett enkelt sätt har till­gång till
   1. nam­net på leve­ran­tö­ren,
   2. den geo­gra­fiska adress där leve­ran­tö­ren är eta­ble­rad,
   3. kon­takt­upp­gif­ter, där­ibland leve­ran­tö­rens e-​postadress och webb­plats,
   4. upp­gif­ter om behö­rig till­syns­myn­dig­het, och
   5. upp­gif­ter om vem som är leve­ran­tö­rens ägare och om leve­ran­tö­rens ägar­struk­tur samt, i före­kom­mande fall, äga­rens orga­ni­sa­tions­num­mer.

För leve­ran­tö­rer av beställ-​tv och leve­ran­tö­rer av beställ­ra­dio som finan­sie­ras med pub­lic service-​avgift enligt lagen om finan­sie­ring av radio och tv i all­män­he­tens tjänst gäl­ler även 8 § lagen (2002:562) om elektro­nisk han­del och andra infor­ma­tions­sam­häl­lets tjäns­ter. Lag (2022:1669).

Regi­stre­ring

2 §   Anmä­lan för regi­stre­ring till Medi­e­myn­dig­he­ten ska göras av den som
   1. bedri­ver en sänd­nings­verk­sam­het som det inte behövs till­stånd för enligt denna lag,
   2. till­han­da­hål­ler beställ-​tv,
   3. till­han­da­hål­ler beställ­ra­dio som finan­sie­ras med pub­lic service-​avgift enligt lagen (2018:1893) om finan­sie­ring av radio och tv i all­män­he­tens tjänst,
   4. till­han­da­hål­ler en vide­o­del­nings­platt­form, eller
   5. för någon annans räk­ning bedri­ver sänd­nings­verk­sam­het över satel­lit eller upp­lå­ter satel­lit­ka­pa­ci­tet (satel­li­ten­t­re­pre­nör).

I anmä­lan ska föl­jande anges:
   1. namn, före­tags­namn eller mot­sva­rande,
   2. ställ­fö­re­trä­dare för juri­disk per­son,
   3. post­a­dress, tele­fon­num­mer, e-​postadress och webb­plats, och
   4. upp­gift om den verk­sam­het som bedrivs.

Den som är anmäl­nings­skyl­dig enligt första styc­ket och som till­han­da­hål­ler tv-​sändning, beställ-​tv eller en vide­o­del­nings­platt­form ska i anmä­lan även ange de omstän­dig­he­ter som med­för att verk­sam­he­ten omfat­tas av lagen enligt 1 kap. 3 § första styc­ket 1-4 eller 3 a §.
Lag (2023:841).

Regis­ter

3 §   Medi­e­myn­dig­he­ten ska upp­rätta ett regis­ter över dem som
   1. har anmält sig enligt 2 § och vil­kas verk­sam­het omfat­tas av denna lag, eller
   2. har sådant till­stånd som avses i 4 kap. 3 §, 11 kap. 1 §, 12 kap. 1 § eller 13 kap. 1 §.

Regist­ret får föras med hjälp av auto­ma­tisk data­be­hand­ling. Det får bara inne­hålla sådana upp­gif­ter som avses i 2 § andra och tredje styc­kena, 5 kap. 11 §, 14 kap. 7 § och 16 kap. 5-9 §§. Lag (2023:841).

Anmäla änd­rade upp­gif­ter

4 §   Den som är anmäl­nings­skyl­dig enligt 2 § första styc­ket ska genast till Medi­e­myn­dig­he­ten anmäla när för­hål­lan­den som tidi­gare anmälts enligt 2 § andra och tredje styc­kena änd­ras.
Lag (2023:841).


3 kap. Defi­ni­tio­ner

1 §   I denna lag avses med
   1. annon­ser: reklam och andra med­de­lan­den som utan att vara reklam sänds på upp­drag av någon annan och som har till syfte att främja en sak eller en idé;
   2. annon­se­ring med delad skärm: sänd­ning av en annons sam­ti­digt med en annan sänd­ning;
   3. använ­dar­ge­ne­re­rad video: en upp­sätt­ning rör­liga bil­der med eller utan ljud som utgör ett enskilt inslag som ska­pats av en använ­dare och lad­dats upp på en vide­o­del­nings­platt­form av samma eller någon annan använ­dare;
   4. audi­o­vi­su­ellt kom­mer­si­ellt med­de­lande: pro­dukt­pla­ce­ring, spons­ring, reklam, för­sälj­nings­pro­gram eller lik­nande som åtföl­jer eller ingår i en använ­dar­ge­ne­re­rad video eller ett tv-​program;
   5. beställ­ra­dio: en tjänst där en leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter i informations-​, underhållnings-​ eller utbild­nings­syfte till­han­da­hål­ler all­män­he­ten ljud­ra­di­o­pro­gram med hjälp av elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät
      a) på begä­ran av använ­da­ren,
      b) vid en tid­punkt som använ­da­ren väl­jer, och
      c) från en kata­log med pro­gram som leve­ran­tö­ren har valt ut;
   6. beställ-​tv: en tjänst där en leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter i informations-​, underhållnings-​ eller utbild­nings­syfte till­han­da­hål­ler all­män­he­ten tv-​program med hjälp av elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät
      a) på begä­ran av använ­da­ren,
      b) vid en tid­punkt som använ­da­ren väl­jer, och
      c) från en kata­log med pro­gram som leve­ran­tö­ren har valt ut;
   7. för­sälj­nings­pro­gram: pro­gram där mot­ta­gare av pro­gram­met erbjuds att beställa varor och tjäns­ter;
   8. kom­mer­si­ell radio: till­stånds­plik­tiga ljud­ra­di­o­sänd­ningar som
      a) inte krä­ver till­stånd av rege­ringen,
      b) inte endast får äga rum under en begrän­sad tid enligt 11 kap. 1 § andra styc­ket, eller
      c) inte är när­ra­dio;
   9. leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter: den som
      a) har det redak­tio­nella ansva­ret för valet av inne­håll i en ljudradio-​ eller tv-​sändning, beställ­ra­dio, beställ-​tv eller sök­bar text-​tv, och
      b) avgör hur inne­hål­let struk­tu­re­ras;
   10. leve­ran­tör av vide­o­del­nings­platt­form: den som till­han­da­hål­ler en vide­o­del­nings­platt­form;
   11. ljud­ra­di­o­sänd­ning: en sänd­ning av ljud­ra­di­o­pro­gram med hjälp av elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät som
      a) en leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter till­han­da­hål­ler,
      b) är rik­tad till all­män­he­ten, och
      c) är avsedd att tas emot med tek­niska hjälp­me­del;
   12. när­ra­dio: lokala ljud­ra­di­o­sänd­ningar för för­e­nings­li­vet och regi­stre­rade tros­sam­fund;
   13. när­ra­di­o­för­e­ning: en sam­man­slut­ning av flera till­stånds­ha­vare i ett sänd­nings­om­råde för gemen­samma när­ra­di­o­än­da­mål;
   14. pro­dukt­pla­ce­ring: före­koms­ten i ett pro­gram eller i en använ­dar­ge­ne­re­rad video av en vara, en tjänst eller ett varu­märke, om detta sker i mark­nads­fö­rings­syfte och mot betal­ning eller lik­nande ersätt­ning till leve­ran­tö­ren av medi­e­tjäns­ten eller vide­o­del­nings­platt­for­men, eller till den som ska­pat eller lad­dat upp en använ­dar­ge­ne­re­rad video på en vide­o­del­nings­platt­form, dock inte när varan eller tjäns­ten är av obe­tyd­ligt värde och har till­han­da­hål­lits gra­tis;
   15. pro­gram­fö­re­tag: en leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter som till­han­da­hål­ler ljud­ra­di­o­sänd­ningar, tv-​sändningar eller sök­bar text-​tv;
   16. pro­gram­tjänst: ett sam­lat utbud av ljudradio-​ eller tv- pro­gram eller sök­bar text-​tv som sänds under en gemen­sam beteck­ning;
   17. reklam: varje form av med­de­lande
      a) som sänds antingen mot betal­ning eller lik­nande ersätt­ning eller som utgör egen­re­klam, och
      b) som syf­tar till att i närings­verk­sam­het mark­nads­föra varor, tjäns­ter, fast egen­dom, arbets­till­fäl­len eller andra nyt­tig­he­ter;
   18. spons­ring: bidrag som någon som inte till­han­da­hål­ler eller pro­du­ce­rar ljud­ra­dio, beställ­ra­dio, tv-​sändning, beställ-​tv, sök­bar text-​tv, vide­o­del­nings­platt­form eller använ­dar­ge­ne­re­rad video ger för att finan­si­era dessa tjäns­ter, pro­gram eller videor i syfte att främja bidrags­gi­va­rens namn, varu­märke, anse­ende, verk­sam­het, pro­dukt eller intresse;
   19. sänd­ning som är rik­tad till all­män­he­ten: en sänd­ning som sam­ti­digt och utan sär­skild begä­ran är till­gäng­lig för vem som helst som vill ta emot den;
   20. sök­bar text-​tv: en sänd­ning via elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät som huvud­sak­li­gen består av text, gra­fik eller still­bil­der, med eller utan ljud, som
      a) en leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter till­han­da­hål­ler,
      b) är rik­tad till all­män­he­ten,
      c) är avsedd att tas emot med tek­niska hjälp­me­del, och
      d) låter använ­da­ren själv välja vil­ken del av inne­hål­let som han eller hon vill ta del av och vid vil­ken tid­punkt det ska ske;
   21. tv-​program: pro­gram som huvud­sak­li­gen består av rör­liga bil­der med eller utan ljud som ingår i tv-​sändning eller i beställ-​tv;
   22. tv-​sändning: en sänd­ning av eller att sända tv-​program med hjälp av elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät där sänd­ningen
      a) till­han­da­hålls av en leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter,
      b) är rik­tad till all­män­he­ten, och
      c) är avsedd att tas emot med tek­niska hjälp­me­del;
   23. vide­o­del­nings­platt­form: en tjänst där tjäns­ten eller en väsent­lig funk­tion i den som huvud­sak­ligt syfte har att, med hjälp av elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät i informations-​, underhållnings-​ eller utbild­nings­syfte till­han­da­hålla all­män­he­ten använ­dar­ge­ne­re­rade videor eller tv-​program som leve­ran­tö­ren av tjäns­ten orga­ni­se­rar men inte har redak­tio­nellt ansvar för;
   24. vir­tu­ell annon­se­ring: sänd­ning av med­de­lan­den som på elektro­nisk väg fogas in i tv-​bilden på fasta före­mål, som nor­malt används för annon­ser, eller på mar­ken där annon­ser kan pla­ce­ras ut fysiskt. Lag (2020:875).

Tv-​sändningar, beställ-​tv, sök­bar text-​tv och vide­o­del­nings­platt­for­mar


4 kap. Krav på till­stånd och vill­kor

Sänd­nings­ut­rymme

1 §   Rege­ringen beslu­tar vil­ket sänd­nings­ut­rymme som i olika delar av lan­det får upp­lå­tas för sådana tv-​sändningar lik­som sök­bar text-​tv som krä­ver till­stånd enligt denna lag.

När det krävs till­stånd

2 §   För att sända tv och sök­bar text-​tv med använ­dande av radi­ovå­gor krävs till­stånd enligt denna lag om sänd­ningen sker på fre­kven­serna 87,5-108 mega­hertz, 174-​240 mega­hertz eller 470-​790 mega­hertz.

Före­skrif­ter om till­stånd att använda radi­o­sän­dare finns i lagen (2022:482) om elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion. Lag (2022:498).

Vem som ger till­stånd

3 §   Rege­ringen ger till­stånd att sända tv och sök­bar text-​tv om sänd­nings­verk­sam­he­ten finan­sie­ras med pub­lic service-​avgift enligt lagen (2018:1893) om finan­sie­ring av radio och tv i all­män­he­tens tjänst. Medi­e­myn­dig­he­ten ger till­stånd i övriga fall. Lag (2023:841).

Inne­bör­den av ett till­stånd

4 §   Ett till­stånd att sända tv och sök­bar text-​tv inne­bär rätt att i varje område sam­ti­digt sända det antal pro­gram­tjäns­ter som till­stån­det avser under den del av dyg­net som anges i till­stån­det.

Vem som kan få till­stånd

5 §   Till­stånd att sända tv och sök­bar text-​tv får endast ges till ett pro­gram­fö­re­tag som har finan­si­ella och tek­niska för­ut­sätt­ningar att sända under hela till­stånds­pe­ri­o­den och som är berett att sam­verka med övriga till­stånds­ha­vare i tek­niska frå­gor.

Vad som ska beak­tas vid till­stånds­giv­ningen

6 §   Vid för­del­ningen av till­stånd att sända tv och sök­bar text-​tv ska det sär­skilt beak­tas att sänd­nings­ut­rym­met ska kunna tas i anspråk
   1. för olika pro­gram­tjäns­ter så att sänd­ning­arna kom­mer att till­go­dose olika intres­sen och smak­rikt­ningar,
   2. för såväl natio­nella som lokala och regi­o­nala pro­gram­tjäns­ter, och
   3. av flera av varandra obe­ro­ende pro­gram­fö­re­tag.

Till­stånd begrän­sat till vida­re­sänd­ning

7 §   Ett till­stånd som ges av Medi­e­myn­dig­he­ten får inne­bära rätt för ett pro­gram­fö­re­tag att endast vida­re­sända pro­gram­tjäns­ter som sam­ti­digt sänds eller kort tid dess­förin­nan sänts av ett annat pro­gram­fö­re­tag. I ett sådant till­stånd får myn­dig­he­ten besluta att 5-8 kap. inte ska tilläm­pas på sänd­ningar med stöd av till­stån­det.
Lag (2023:841).

Till­stånds­vill­kor

8 §   Ett till­stånd att sända tv eller sök­bar text-​tv får för­e­nas med vill­kor som inne­bär att sänd­nings­rät­ten ska utövas opar­tiskt och sak­ligt och med beak­tande av att en vid­sträckt ytt­ran­de­fri­het och infor­ma­tions­fri­het ska råda i tv.

9 §   Ett till­stånd att sända tv eller sök­bar text-​tv får för­e­nas med vill­kor om skyl­dig­het att
   1. sända till hela lan­det eller till en viss del av lan­det,
   2. sända under en viss minsta tid,
   3. sam­ti­digt sända ett visst minsta antal pro­gram­tjäns­ter i varje område,
   4. sända sök­bar text-​tv i viss omfatt­ning,
   5. sända pro­gram vars inne­håll är sär­skilt anpas­sade för per­so­ner med funk­tions­ned­sätt­ning,
   6. bereda utrymme för sänd­ningar med stöd av till­stånd av rege­ringen,
   7. använda en viss sänd­nings­tek­nik,
   8. sam­verka med andra till­stånds­ha­vare i tek­niska frå­gor för att främja till­gäng­lig­het och kon­kur­rens,
   9. använda vissa radi­o­sän­dare,
   10. ta hän­syn till tele­vi­sio­nens sär­skilda genom­slags­kraft när det gäl­ler pro­gram­mens ämnen och utform­ning och tiden för sänd­ning av pro­gram­men,
   11. sända gen­mä­len,
   12. i sänd­nings­verk­sam­he­ten respek­tera den enskil­des pri­vat­liv,
   13. sända ett mångsidigt pro­gram­ut­bud,
   14. regi­o­nalt sända och pro­du­cera pro­gram,
   15. kost­nads­fritt sända med­de­lan­den enligt lagen (2023:407) om vik­tigt med­de­lande till all­män­he­ten och, om en myn­dig­het begär det, andra med­de­lan­den som är av vikt för all­män­he­ten,
   16. utforma sänd­ning­arna på ett sådant sätt att dessa inte bara kan tas emot av en begrän­sad del av all­män­he­ten i sänd­nings­om­rå­det, och
   17. utar­beta en bered­skaps­plan för verk­sam­he­ten under höjd bered­skap och vid freds­tida kris­si­tu­a­tio­ner samt lämna pla­nen till rege­ringen och till den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer. Lag (2023:410).

10 §   Ett till­stånd att sända tv eller sök­bar text-​tv får för­e­nas med för­bud mot och vill­kor för att sända
   1. reklam eller andra annon­ser,
   2. spons­rade pro­gram även i andra fall än som anges i 7 kap. 1-3 §§, och
   3. pro­gram där pro­dukt­pla­ce­ring före­kom­mer.

11 §   Ett till­stånd att sända tv eller sök­bar text-​tv får för­e­nas med vill­kor som inne­bär att ägar­för­hål­lan­dena och infly­tan­det i ett före­tag som får till­stån­det inte får för­änd­ras mer än i begrän­sad omfatt­ning.

Till­stån­dens gil­tig­hets­tid

12 §   Ett till­stånd som har bevil­jats av rege­ringen att sända tv och sök­bar text-​tv ska gälla i åtta år.

Ett till­stånd som har bevil­jats av Medi­e­myn­dig­he­ten att sända tv eller sök­bar text-​tv ska gälla i åtta år. Om det finns sär­skilda skäl, får myn­dig­he­ten besluta att ett till­stånd ska gälla för kor­tare tid.

Gil­tig­hets­ti­den för till­stånds­vill­kor får vara kor­tare än till­stånds­ti­den. Lag (2023:841).

Undan­tag för sänd­ningar med till­stånd som gäl­ler för en begrän­sad tid

13 §   Före­skrif­terna i 5 och 6 §§ behö­ver inte tilläm­pas om till­stån­det att sända tv och sök­bar text-​tv gäl­ler under en begrän­sad tid om högst två vec­kor.

Medi­e­myn­dig­he­ten får besluta att 5-8 kap. inte ska tilläm­pas på sänd­ningar som avses i första styc­ket. Lag (2023:841).

Ytt­rande över till­stånds­vill­kor

14 §   Innan beslut om till­stånd fat­tas ska den sökande ges till­fälle att ta del av och yttra sig över de vill­kor som rege­ringen eller Medi­e­myn­dig­he­ten avser att för­ena med till­stån­det. Beslut om till­stånd får inte inne­hålla andra pro­gram­re­la­te­rade vill­kor än dem som den sökande har god­ta­git.
Lag (2023:841).

Över­lå­telse av till­stånd

15 §   Ett till­stånd att sända tv och sök­bar text-​tv får över­lå­tas om Medi­e­myn­dig­he­ten med­ger det. Sådant med­gi­vande får bara läm­nas om
   1. för­vär­va­ren upp­fyl­ler för­ut­sätt­ning­arna i 5 §,
   2. över­lå­tel­sen inte för med sig att ägar­kon­cent­ra­tio­nen bland dem som har till­stånd att sända tv och sök­bar text-​tv ökar i mer än begrän­sad omfatt­ning, och
   3. över­lå­tel­sen inte med­för en påtag­lig minsk­ning av mång­fal­den i utbu­det av till­stånds­plik­tiga pro­gram­tjäns­ter.

En över­lå­telse som inte med­ges är utan ver­kan. Lag (2023:841).

16 §   Den som för­vär­var ett till­stånd över­tar över­lå­ta­rens rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter enligt denna lag.

Om ett före­läg­gande enligt 17 kap. 11 och 13 §§ har med­de­lats mot den tidi­gare inne­ha­va­ren, gäl­ler före­läg­gan­det även mot den nya inne­ha­va­ren. Medi­e­myn­dig­he­ten ska i sam­band med att den med­ger över­lå­tel­sen under­rätta den nya inne­ha­va­ren om detta. Om den nya inne­ha­va­ren inte har under­rät­tats gäl­ler inte före­läg­gan­det. Ett vite som före­läg­gan­det har för­e­nats med gäl­ler inte mot den nya inne­ha­va­ren. Lag (2023:841).

Avgif­ter

17 §   Medi­e­myn­dig­he­ten får ta ut en avgift av den som hos myn­dig­he­ten ansö­ker om till­stånd att sända tv och sök­bar text- tv eller om med­gi­vande till över­lå­telse av ett sådant till­stånd.

Avgif­ten ska mot­svara myn­dig­he­tens kost­na­der för hand­lägg­ningen av ären­dena. Lag (2023:841).

Vill­kor för verk­sam­het som finan­sie­ras med pub­lic service-​ avgift

18 §   Rege­ringen får besluta om vill­kor för ett pro­gram­fö­re­tags tv-​sändningar, beställ-​tv och sök­bar text-​tv genom tråd om verk­sam­he­ten finan­sie­ras med pub­lic service-​avgift enligt lagen (2018:1893) om finan­sie­ring av radio och tv i all­män­he­tens tjänst.

Vill­ko­ren får stäl­las upp endast om mot­sva­rande vill­kor finns i pro­gram­fö­re­ta­gets sänd­nings­till­stånd och får inte avse annat än
   1. skyl­dig­het att utöva pro­gram­verk­sam­he­ten opar­tiskt och sak­ligt och med beak­tande av att en vid­sträckt ytt­ran­de­fri­het och infor­ma­tions­fri­het ska råda,
   2. gen­mä­len, och
   3. för­bud mot och vill­kor för reklam eller andra annon­ser, spons­ring och pro­dukt­pla­ce­ring. Lag (2023:275).

19 §   Ett beslut om vill­kor enligt 18 § får inne­hålla endast sådana vill­kor som pro­gram­fö­re­ta­get har god­ta­git. Det får gälla endast under tiden för pro­gram­fö­re­ta­gets sänd­nings­till­stånd och bara för sänd­ningar och till­han­da­hål­lan­den av pro­gram efter beslu­tet. Lag (2023:275).


5 kap. Inne­hål­let i tv-​sändningar, beställ-​tv och sök­bar text-​tv

All­männa krav

1 §   En leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter som till­han­da­hål­ler tv- sänd­ning, beställ-​tv eller sök­bar text-​tv ska se till att pro­gram­verk­sam­he­ten som hel­het präglas av det demo­kra­tiska stats­skic­kets grun­didéer och prin­ci­pen om alla män­ni­skors lika värde och den enskilda män­ni­skans fri­het och vär­dig­het.

Skydd av barn

2 §   Pro­gram med ingå­ende vålds­skild­ringar av verk­lig­hets­tro­gen karak­tär eller med por­no­gra­fiska bil­der får inte sän­das i tv under sådan tid och på sådant sätt att det finns en bety­dande risk för att barn kan se pro­gram­men, om det inte av sär­skilda skäl ändå är för­svar­ligt.

Sådana pro­gram får inte hel­ler till­han­da­hål­las i beställ-​tv på sådant sätt att det finns en bety­dande risk för att barn kan se pro­gram­men, om det inte av sär­skilda skäl ändå är för­svar­ligt. Lag (2020:875).

3 §   En leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter som sän­der eller till­han­da­hål­ler pro­gram med ingå­ende vålds­skild­ringar av verk­lig­hets­tro­gen karak­tär eller med por­no­gra­fiska bil­der ska varna för att sådant inne­håll före­kom­mer. Lag (2020:875).

3 a §   Per­son­upp­gif­ter som sam­lats in eller på annat sätt gene­re­rats av leve­ran­tö­rer av medi­e­tjäns­ter för att upp­fylla kra­ven enligt 2 § får inte behand­las för kom­mer­si­ella ända­mål.
Lag (2020:875).

Berik­ti­gande

4 §   Upp­gif­ter som före­kom­mit i ett pro­gram i en tv-​sändning, i beställ-​tv eller i sök­bar text-​tv ska, om pro­gram­met inte är reklam, berik­ti­gas när det är befo­gat om
   - pro­gram­met sänts på annat sätt än genom tråd, eller
   - pro­gram­met sänts eller till­han­da­hål­lits av ett pro­gram­fö­re­tag vars verk­sam­het finan­sie­ras med pub­lic service-​ avgift enligt lagen (2018:1893) om finan­sie­ring av radio och tv i all­män­he­tens tjänst.

Upp­gif­ter som före­kom­mit i ett pro­gram i en tv-​sändning eller i sök­bar text-​tv som sänts genom tråd bör, om pro­gram­met inte är reklam, berik­ti­gas när det är befo­gat. Lag (2023:275).

Otill­bör­ligt kom­mer­si­ellt gyn­nande

5 §   Pro­gram som inte är reklam får inte otill­bör­ligt gynna kom­mer­si­ella intres­sen. Det inne­bär att pro­gram­met inte får
   1. upp­muntra till inköp eller hyra av varor eller tjäns­ter eller inne­hålla andra sälj­främ­jande inslag, eller
   2. fram­häva en vara eller en tjänst på ett otill­bör­ligt sätt.

I 6 och 7 kap. finns bestäm­mel­ser om pro­dukt­pla­ce­ring och spons­ring.

Åsikt­s­an­non­ser

6 §   I sänd­ningar för vilka vill­kor om opar­tisk­het gäl­ler får det inte före­komma med­de­lan­den som sänds på upp­drag av någon annan och som syf­tar till att vinna stöd för poli­tiska eller reli­giösa åsik­ter eller åsik­ter i intres­se­frå­gor på arbets­mark­na­den.

Att sådana med­de­lan­den ska anses som annon­ser fram­går av 3 kap. 1 §.

Pro­gram med euro­pe­iskt ursprung

7 §   Den som sän­der tv ska se till att föl­jande krav upp­fylls, om det inte finns sär­skilda skäl mot det:
   1. Mer än hälf­ten av den årliga sänd­nings­ti­den ska upp­tas av pro­gram med euro­pe­iskt ursprung.
   2. Minst tio pro­cent av den årliga sänd­nings­ti­den eller minst tio pro­cent av pro­gram­bud­ge­ten ska avse pro­gram med euro­pe­iskt ursprung som har fram­ställts av själv­stän­diga pro­du­cen­ter. En så stor andel som möj­ligt bör utgö­ras av pro­gram som har fär­dig­ställts under de när­mast före­gå­ende fem åren.

Som sänd­nings­tid anses i denna para­graf den tid då det sänds pro­gram med annat inne­håll än nyhe­ter, sport, täv­lingar, annon­ser och för­sälj­nings­pro­gram. I sänd­nings­ti­den ska inte hel­ler sänd­ningar av endast text räk­nas in.

Tv-​sändningar enligt första styc­ket ska, om det inte finns sär­skilda skäl mot det, i bety­dande omfatt­ning inne­hålla pro­gram på svenska språ­ket, pro­gram med artis­ter verk­samma i Sve­rige och verk av upp­hovs­män verk­samma i Sve­rige.
Lag (2020:875).

8 §   Den som till­han­da­hål­ler beställ-​tv ska se till att minst 30 pro­cent av kata­lo­gen utgörs av pro­gram med euro­pe­iskt ursprung och att dessa pro­gram fram­hävs.

Skyl­dig­he­ten enligt första styc­ket gäl­ler inte leve­ran­tö­rer av tjäns­ter med låg omsätt­ning eller liten publik.

Medi­e­myn­dig­he­ten får i enskilda fall besluta om undan­tag från skyl­dig­he­ten om den på grund av tjäns­tens utform­ning eller inrikt­ning inte är moti­ve­rad eller prak­tiskt möj­lig att upp­fylla. Lag (2023:841).

Exklu­siva rät­tig­he­ter till tv-​sändningar

9 §   Den som sän­der tv och som inne­har den exklu­siva rät­ten till en tv-​sändning från ett svenskt eller utländskt eve­ne­mang som är av sär­skild vikt för det svenska sam­häl­let får inte, om pro­gram­fö­re­ta­get sän­der eve­ne­manget, utnyttja rät­tig­he­ten på ett sådant sätt att en väsent­lig del av all­män­he­ten i Sve­rige ute­stängs från möj­lig­he­ten att i fri tv se eve­ne­manget i direkt­sänd­ning eller, om det finns sak­lig grund för det, med en mindre tids­för­skjut­ning. De eve­ne­mang som avses är sådana som inträf­far högst en gång om året och som intres­se­rar en bred all­män­het i Sve­rige.

Om Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen genom en under­rät­telse i Euro­pe­iska uni­o­nens offi­ci­ella tid­ning har för­kla­rat att ett eve­ne­mang är av sär­skild vikt för sam­häl­let i en annan EES-​stat, får de som sän­der tv och som inne­har den exklu­siva rät­ten att sända eve­ne­manget till den sta­ten inte, om de sän­der eve­ne­manget, utnyttja rät­tig­he­ten på ett sådant sätt att en väsent­lig del av all­män­he­ten i den sta­ten ute­stängs från möj­lig­he­ten att se eve­ne­manget i fri tv på ett sätt som när­mare anges i under­rät­tel­sen.

Om någon för att upp­fylla skyl­dig­he­ten enligt första eller andra styc­ket erbju­der någon annan att sända eve­ne­manget i tv ska detta göras på skä­liga vill­kor.

Rege­ringen med­de­lar före­skrif­ter om vilka eve­ne­mang som är av sär­skild vikt för det svenska sam­häl­let.

Korta utdrag från eve­ne­mang av stort all­mä­nin­tresse

10 §   I 48 a § lagen (1960:729) om upp­hovs­rätt till lit­te­rära och konst­när­liga verk finns bestäm­mel­ser om rät­ten för pro­gram­fö­re­tag i en EES-​stat att i sina all­männa nyhets­sänd­ningar använda utdrag ur ett annat pro­gram­fö­re­tags med ensam­rätt sänd tv-​sändning från ett eve­ne­mang av stort all­mä­nin­tresse.

Krav på sänd­nings­be­teck­ning för tv-​sändningar och sök­bar text- tv

11 §   Den som sän­der tv eller sök­bar text-​tv enligt denna lag ska använda en sådan beteck­ning för sina sänd­ningar som har god­känts av Medi­e­myn­dig­he­ten.

Beteck­ningen ska i tv-​sändningar anges minst en gång varje sänd­nings­timme eller, om detta inte är möj­ligt, mel­lan pro­gram­men. I sök­bar text-​tv ska beteck­ningen anges löpande.
Lag (2023:841).

Krav på till­gäng­lig­het för per­so­ner med funk­tions­ned­sätt­ning

12 §   En leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter ska utforma tjäns­ten på ett sådant sätt att den blir till­gäng­lig för per­so­ner med funk­tions­ned­sätt­ning genom text­ning, tolk­ning, upp­läst text eller lik­nande tek­nik. Till­gäng­lig­gö­ran­det ska ske i den omfatt­ning som beslu­tas av rege­ringen, om verk­sam­he­ten finan­sie­ras med pub­lic service-​avgift enligt lagen (2018:1893) om finan­sie­ring av radio och tv i all­män­he­tens tjänst, och av Medi­e­myn­dig­he­ten i övriga fall. Ett sådant beslut ska gälla för en viss tid.

Vid bestäm­mande av hur och i vil­ken omfatt­ning tjäns­ten ska göras till­gäng­lig för per­so­ner med funk­tions­ned­sätt­ning ska leve­ran­tö­rens finan­si­ella för­ut­sätt­ningar och den tek­niska utveck­lingen av till­gäng­lig­hets­tjäns­ter beak­tas.

Leve­ran­tö­ren ska upp­rätta en hand­lings­plan för hur till­gäng­lig­he­ten till tjäns­ten ska öka. Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om vad som ska ingå i hand­lings­pla­nen. Lag (2023:841).

12 a §   En leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter som sän­der med­de­lan­den enligt lagen (2023:407) om vik­tigt med­de­lande till all­män­he­ten eller, på begä­ran av en myn­dig­het, andra med­de­lan­den som är av vikt för all­män­he­ten ska så snart det är möj­ligt utforma med­de­lan­dena så att de är till­gäng­liga för per­so­ner med funk­tions­ned­sätt­ning. Lag (2023:410).

Fri­het att sända tv och till­han­da­hålla beställ-​tv till Sve­rige

13 §   En leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter som är eta­ble­rad i en annan EES-​stat än Sve­rige har rätt att till­han­da­hålla sina tjäns­ter till Sve­rige utan att svenska reg­ler inom det regel­om­råde som sam­ord­nas genom AV-​direktivet, i lydel­sen enligt direk­tiv (EU) 2018/1808 hind­rar det. Det gäl­ler även när tjäns­ten till­han­da­hålls genom vida­re­sänd­ning inom Sve­rige av en leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter som står under svensk juris­dik­tion enligt 1 kap. 3 §.

I 16 kap. finns dock bestäm­mel­ser om sam­ar­bete mel­lan myn­dig­he­ter. I fråga om beställ-​tv finns också bestäm­mel­ser i lagen (2002:562) om elektro­nisk han­del och andra infor­ma­tions­sam­häl­lets tjäns­ter om att en dom­stol eller annan myn­dig­het under vissa för­hål­lan­den med stöd av lag får vidta en åtgärd som begrän­sar den fria rör­lig­he­ten för en sådan tjänst. Lag (2020:875).

Upp­ma­ning till ter­ro­rist­brott, våld eller hat i vissa satel­lit­sänd­ningar

14 §   Pro­gram som sänds över satel­lit enligt 1 kap. 3 § första styc­ket 2 eller 3 och som inte är avsedda att tas emot i Sve­rige får inte ha ett inne­håll som upp­ma­nar till ter­ro­rist­brott, våld eller hat som omfat­tas av arti­kel 6 i AV- direk­ti­vet i lydel­sen enligt direk­tiv (EU) 2018/1808 och som avses i bestäm­mel­serna om
   1. olaga hot i 4 kap. 5 § brotts­bal­ken,
   2. upp­vig­ling i 16 kap. 5 § brotts­bal­ken,
   3. hets mot folk­grupp i 16 kap. 8 § brotts­bal­ken, eller
   4. offent­lig upp­ma­ning till ter­ro­rism eller sär­skilt all­var­lig brotts­lig­het i 7 § ter­ro­rist­brottsla­gen (2022:666).
Lag (2022:681).


6 kap. Pro­dukt­pla­ce­ring

När pro­dukt­pla­ce­ring inte får före­komma

1 §   Pro­dukt­pla­ce­ring i tv-​sändningar eller i beställ-​tv får inte före­komma i
   1. nyhets-​ och sam­hälls­pro­gram,
   2. pro­gram om kon­su­ment­frå­gor,
   3. reli­giösa pro­gram, och
   4. pro­gram som huvud­sak­li­gen rik­tar sig till barn under tolv år. Lag (2020:875).

2 §   I pro­gram i tv-​sändningar eller i beställ-​tv får det inte före­komma pro­dukt­pla­ce­ring av
   1. alko­hol­dryc­ker och tobaksva­ror,
   2. andra pro­duk­ter som kom­mer från före­tag vars huvud­sak­liga verk­sam­het är att till­verka eller sälja alko­hol­dryc­ker eller tobaksva­ror,
   3. recept­be­lagda läke­me­del och sådan medi­cinsk behand­ling som bara är till­gäng­lig efter ordi­na­tion,
   4. moders­mjölks­er­sätt­ning,
   5. spel­pro­duk­ter från ett före­tag som inte har nöd­vän­dig licens enligt spel­la­gen (2018:1138),
   6. sådana elektro­niska ciga­ret­ter och påfyll­nings­be­hål­lare som avses i lagen (2018:2088) om tobak och lik­nande pro­duk­ter och andra pro­duk­ter som kom­mer från före­tag vars huvud­sak­liga verk­sam­het är att till­verka eller sälja elektro­niska ciga­ret­ter eller påfyll­nings­be­hål­lare,
   7. alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat enligt alko­hol­la­gen (2010:1622), eller
   8. tobaks­fria niko­tin­pro­duk­ter enligt lagen (2022:1257) om tobaks­fria niko­tin­pro­duk­ter. Lag (2022:1261).

Krav på pro­gram där det före­kom­mer pro­dukt­pla­ce­ring

3 §   Pro­gram där det före­kom­mer pro­dukt­pla­ce­ring får sän­das eller till­han­da­hål­las endast om pro­gram­met inte på ett otill­bör­ligt sätt gyn­nar kom­mer­si­ella intres­sen enligt 5 kap. 5 §.

När det före­kom­mer pro­dukt­pla­ce­ring får pro­gram­mens inne­håll, pro­gram­lägg­ningen eller struk­tu­re­ringen i en kata­log inte påver­kas på ett sådant sätt att det inver­kar på det redak­tio­nella obe­ro­en­det hos leve­ran­tö­ren av medi­e­tjäns­ten.
Lag (2020:875).

Infor­ma­tion om pro­dukt­pla­ce­ring

4 §   När det före­kom­mer pro­dukt­pla­ce­ring i ett pro­gram ska infor­ma­tion läm­nas om detta i bör­jan och i slu­tet av pro­gram­met och när pro­gram­met bör­jar igen efter ett avbrott för annon­ser.

Infor­ma­tio­nen ska endast bestå av en neu­tral upp­lys­ning om före­koms­ten av pro­dukt­pla­ce­ring och om den vara eller tjänst som har pla­ce­rats i pro­gram­met.


7 kap. Spons­ring

Pro­gram som inte får spons­ras

1 §   Pro­gram i tv-​sändningar, sök­bar text-​tv eller i beställ-​tv som huvud­sak­li­gen hand­lar om nyhe­ter eller inne­hål­ler nyhets­kom­men­ta­rer får inte spons­ras.

Vem som inte får sponsra pro­gram

2 §   Pro­gram i tv-​sändningar, sök­bar text-​tv eller i beställ-​tv får inte spons­ras av någon vars huvud­sak­liga verk­sam­het är att till­verka eller sälja
   1. alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat enligt alko­hol­la­gen (2010:1622),
   2. tobaksva­ror eller sådana elektro­niska ciga­ret­ter och påfyll­nings­be­hål­lare som avses i lagen (2018:2088) om tobak och lik­nande pro­duk­ter, eller
   3. tobaks­fria niko­tin­pro­duk­ter enligt lagen (2022:1257) om tobaks­fria niko­tin­pro­duk­ter. Lag (2022:1261).

Begräns­ningar för före­tag som till­ver­kar eller säl­jer moders­mjölks­er­sätt­ning

2 a §   Om ett före­tag som till­ver­kar eller säl­jer moders­mjölks­er­sätt­ning spons­rar ett pro­gram i en tv-​sändning, sök­bar text-​tv eller beställ-​tv får spons­ringen inte främja använd­ningen av moders­mjölks­er­sätt­ning utan bara före­ta­gets övriga pro­duk­ter och dess anse­ende. Lag (2013:1056).

Spons­ring från före­tag som till­han­da­hål­ler spel

2 b §   Ett före­tag vars huvud­sak­liga verk­sam­het är att till­han­da­hålla spel och som inte har nöd­vän­dig licens enligt spel­la­gen (2018:1138) får inte sponsra ett pro­gram i en tv-​sändning, sök­bar text-​tv eller beställ-​tv. Lag (2018:1145).

Begräns­ningar för läke­me­dels­fö­re­tag

3 §   Om ett läke­me­dels­fö­re­tag spons­rar ett pro­gram i en tv- sänd­ning, sök­bar text-​tv eller i beställ-​tv, får spons­ringen bara främja före­ta­gets namn eller anse­ende men inte recept­be­lagda läke­me­del och sådan medi­cinsk behand­ling som bara är till­gäng­lig efter ordi­na­tion.

Krav på pro­gram som spons­ras

3 a §   Inne­hål­let i pro­gram som spons­ras, och när det gäl­ler tv-​sändningar deras pro­gram­lägg­ning, får inte påver­kas på ett sådant sätt att det inver­kar på det redak­tio­nella obe­ro­en­det hos leve­ran­tö­ren av medi­e­tjäns­ten. Lag (2015:662).

4 §   När en leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter till­han­da­hål­ler ett spons­rat pro­gram i en tv-​sändning eller i beställ-​tv ska leve­ran­tö­ren ange vem som har bidra­git till finan­sie­ringen.
Ett sådant med­de­lande ska läm­nas i bör­jan och i slu­tet av pro­gram­met eller vid ett av dessa till­fäl­len.

I sök­bar text-​tv ska ett sådant med­de­lande läm­nas löpande.

Om bara en klart avgrän­sad del av ett pro­gram är spons­rad, ska spons­rings­med­de­lan­det läm­nas i bör­jan eller i slu­tet av den delen. Ett sådant med­de­lande för­ut­sät­ter dock att pro­gram­mets integri­tet och värde eller rät­tig­hets­ha­var­nas rät­tig­he­ter inte kränks.

5 §   I tv-​sändning får, utö­ver vad som föl­jer av 4 §, spons­rings­med­de­lan­den läm­nas
   1. i bör­jan och i slu­tet av ett pro­gram, om ett med­de­lande har läm­nats enligt 4 § tredje styc­ket,
   2. i sport­pro­gram med längre pau­ser och i pro­gram som åter­ger före­ställ­ningar eller eve­ne­mang, i pau­ser för publi­ken,
   3. i sam­band med att sänd­ningen över­går från en pro­gram­tjänst till en annan,
   4. vid väx­lingar mel­lan stu­di­o­sänd­ningar och andra sänd­ningar, och
   5. i sam­band med annons­av­brott.

Första styc­ket gäl­ler endast om spons­rings­med­de­lan­det kan läm­nas på ett sådant sätt att pro­gram­mets integri­tet och värde eller rät­tig­hets­ha­var­nas rät­tig­he­ter inte kränks.

6 §   I beställ-​tv får, utö­ver vad som föl­jer av 4 §, spons­rings­med­de­lan­den läm­nas om det kan göras utan att pro­gram­mets integri­tet och värde eller rät­tig­hets­ha­var­nas rät­tig­he­ter kränks.

7 §   Ett spons­rings­med­de­lande i tv-​sändningar, sök­bar text-​tv eller beställ-​tv ska inne­hålla spon­sorns namn, logo­typ eller annat kän­ne­tec­ken för spon­sorn. Med­de­lan­det får inte inne­hålla sälj­främ­jande inslag.

Spons­rings­med­de­lande med delad skärm

8 §   Ett spons­rings­med­de­lande får läm­nas med delad skärm i de fall som anges i 4-6 §§, om det kan göras utan att pro­gram­mets integri­tet och värde eller rät­tig­hets­ha­var­nas rät­tig­he­ter kränks.


8 kap. Reklam och andra annon­ser m.m.

Annons­tid för tv-​sändningar

1 §   Annon­ser får sän­das i tv under högst
   - 20 pro­cent av tiden mel­lan kl. 06.00 och 18.00, och
   - 20 pro­cent av tiden mel­lan kl. 18.00 och 24.00.

Som annons­tid räk­nas inte neutrala inram­ningar mel­lan
   - redak­tio­nellt inne­håll och annon­ser eller för­sälj­nings­pro­gram,
   - enskilda annon­ser, eller
   - enskilda för­sälj­nings­pro­gram.

Trots vad som anges i första styc­ket får pro­gram­tjäns­ter som ute­slu­tande är avsedda för för­sälj­nings­pro­gram sän­das i tv, under för­ut­sätt­ning att sänd­nings­ti­den är minst fem­ton minu­ter. Lag (2020:875).

2 §   Den sam­man­lagda annons­ti­den i en tv-​sändning får vid ett givet till­fälle inte under­stiga en minut sedan sänd­nings­ti­den för annons­sig­na­tu­ren enligt 5 § har räk­nats bort.

Första styc­ket gäl­ler inte tv-​sändningar av direkt­sända spor­te­ve­ne­mang. Lag (2012:702).

Pro­gram som inte får avbry­tas av annon­se­ring

3 §   I tv-​sändning får pro­gram som inne­hål­ler guds­tjäns­ter eller pro­gram som huvud­sak­li­gen rik­tar sig till barn under tolv år inte avbry­tas av annon­se­ring.

I beställ-​tv får pro­gram som huvud­sak­li­gen rik­tar sig till barn under tolv år inte avbry­tas av annon­se­ring.

När pro­gram får avbry­tas av annon­se­ring

4 §   Andra pro­gram i tv-​sändningar än sådana som avses i 3 § första styc­ket får avbry­tas av annon­se­ring endast om avbrot­tet, med hän­syn till natur­liga pau­ser i pro­gram­met och pro­gram­mets längd och karak­tär, inte påver­kar pro­gram­mets integri­tet och värde eller krän­ker rät­tig­hets­ha­var­nas rät­tig­he­ter.

Sänd­ning av nyhets­pro­gram, bio­graf­fil­mer och fil­mer pro­du­ce­rade för tv, utom tv-​serier och doku­men­tär­pro­gram, får under för­ut­sätt­ning att kra­ven i första styc­ket är upp­fyllda avbry­tas av annon­se­ring en gång varje tablå­lagd period på minst tret­tio minu­ter.

Annons­sig­na­tur

5 §   Före och efter varje annon­se­ring i tv-​sändningar och i beställ-​tv ska det före­komma en sär­skild sig­na­tur som tyd­ligt skil­jer annon­serna från det övriga inne­hål­let. Sig­na­tu­ren ska bestå av både ljud och bild. I sök­bar text-​tv, för­sälj­nings­pro­gram och vid annon­se­ring med delad skärm ska sig­na­tu­ren all­tid vara syn­lig. Den behö­ver dock bara anges i bild.

I fråga om tv-​sändningar som rege­ringen läm­nar till­stånd till får rege­ringen bevilja undan­tag från skyl­dig­he­ten enligt första styc­ket och kra­vet på kor­taste annons­tid enligt 2 §. Ett sådant undan­tag får även bevil­jas av Medi­e­myn­dig­he­ten i fråga om sänd­ningar som myn­dig­he­ten läm­nar till­stånd till.

Bestäm­mel­ser om reklami­den­ti­fi­e­ring finns i 9 § mark­nads­fö­rings­la­gen (2008:486). Lag (2023:841).

Upp­gift om i vems intresse en annons till­han­da­hålls

6 §   Av en annons som inte är reklam och som före­kom­mer i tv- sänd­ning, sök­bar text-​tv eller beställ-​tv ska det framgå i vems intresse detta sker.

Reklam och barn

7 §   Reklam i tv-​sändningar, sök­bar text-​tv och beställ-​tv får inte syfta till att fånga upp­märk­sam­he­ten hos barn under tolv år.

I tv-​sändningar och beställ-​tv får reklam inte före­komma ome­del­bart före eller efter ett pro­gram eller en del av ett pro­gram som huvud­sak­li­gen vän­der sig till barn under tolv år.

8 §   I reklam i tv-​sändningar, sök­bar text-​tv och beställ-​tv får det inte före­komma per­so­ner eller figu­rer som spe­lar en fram­trä­dande roll i pro­gram som huvud­sak­li­gen vän­der sig till barn under tolv år.

Per­so­ner som inte får före­komma i annon­ser

9 §   I annon­ser i tv-​sändningar, sök­bar text-​tv och beställ-​tv får det inte före­komma per­so­ner som spe­lar en fram­trä­dande roll i pro­gram som huvud­sak­li­gen hand­lar om nyhe­ter och nyhets­kom­men­ta­rer.

Annon­se­ring med delad skärm

10 §   Annon­se­ring med delad skärm får före­komma i tv-​sändning som består av direkt­sänt eve­ne­mang som pågår utan avbrott.
Annon­se­ring i form av egen­re­klam med delad skärm får före­komma även i andra tv-​sändningar.

Annon­se­ring med delad skärm får före­komma i beställ-​tv.

Annon­se­ring med delad skärm får inte före­komma om den krän­ker pro­gram­mets integri­tet och värde eller rät­tig­hets­ha­var­nas rät­tig­he­ter.

Första styc­ket gäl­ler även vid åter­ut­sänd­ning av ett tv- pro­gram i oför­änd­rat skick.

Vir­tu­ell annon­se­ring

11 §   Vir­tu­ell annon­se­ring får före­komma i spor­te­ve­ne­mang i tv- sänd­ningar och beställ-​tv om annon­se­ringen inte
   1. är mer fram­trä­dande än den annon­se­ring som nor­malt före­kom­mer på plat­sen eller på något annat sätt inver­kar stö­rande på möj­lig­he­terna att upp­fatta pro­gram­met, eller
   2. inne­bär att pro­gram­mets integri­tet och värde eller rät­tig­hets­ha­var­nas rät­tig­he­ter kränks.

Före och efter varje pro­gram som inne­hål­ler vir­tu­ell annon­se­ring ska leve­ran­tö­ren av medi­e­tjäns­ter på lämp­ligt sätt upp­lysa om att sådan annon­se­ring före­kom­mer. Infor­ma­tio­nen ska bestå endast av en neu­tral upp­lys­ning om att det före­kom­mer vir­tu­ell annon­se­ring i pro­gram­met.

Bestäm­mel­serna i 7-9 §§ ska tilläm­pas vid vir­tu­ell annon­se­ring.

Elektro­niska före­tags­skyl­tar

12 §   I sport-​ och täv­lings­pro­gram i tv-​sändningar och beställ-​ tv får nam­net på eller logo­ty­pen för det eller de före­tag som till­han­da­hål­lit nöd­vän­dig utrust­ning eller tjäns­ter som är nöd­vän­diga för att pro­du­cera infor­ma­tion om resul­tat, match­ställ­ning eller dylikt fogas in i tv-​bilden elektro­niskt om föl­jande vill­kor upp­fylls:
   1. Före­tags­nam­net eller logo­ty­pen visas i sam­band med leve­ran­sen av den infor­ma­tion som före­ta­get i fråga till­han­da­hål­lit.
   2. Pro­gram­fö­re­ta­get eller leve­ran­tö­ren av beställ-​tv får inte någon ersätt­ning för vis­ningen.
   3. Före­tags­nam­net eller logo­ty­pen för­e­nas inte med ljud och tar bara upp en liten del av bil­den.
   4. Före­tags­nam­net eller logo­ty­pen visas i rim­lig omfatt­ning.

Reklam för alko­hol, tobak och niko­tin­pro­duk­ter

13 §   Bestäm­mel­ser om för­bud mot reklam för alko­hol­dryc­ker, alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat, tobaksva­ror, elektro­niska ciga­ret­ter och påfyll­nings­be­hål­lare samt tobaks­fria niko­tin­pro­duk­ter finns i 7 kap. 3 § alko­hol­la­gen (2010:1622), 4 kap. 1 och 3 §§ lagen (2018:2088) om tobak och lik­nande pro­duk­ter och 11 § lagen (2022:1257) om tobaks­fria niko­tin­pro­duk­ter. Lag (2022:1261).

Reklam för moders­mjölks­er­sätt­ning

13 a §   Bestäm­mel­ser om för­bud mot reklam för moders­mjölks­er­sätt­ning finns i lagen (2013:1054) om mark­nads­fö­ring av moders­mjölks­er­sätt­ning och till­skottsnä­ring. Lag (2013:1056).

Reklam för spel

13 b §   Bestäm­mel­ser om för­bud mot reklam för spel finns i 15 kap. 6 § spel­la­gen (2018:1138). Lag (2018:1145).

Reklam för läke­me­del och medi­cinsk behand­ling

14 §   Reklam för sådan medi­cinsk behand­ling som är till­gäng­lig endast efter ordi­na­tion får inte före­komma i tv-​sändningar, sök­bar text-​tv och beställ-​tv.

För­sälj­nings­pro­gram för läke­me­del eller för medi­cinsk behand­ling får inte före­komma i tv-​sändningar, sök­bar text-​tv och beställ-​tv.

Bestäm­mel­ser om för­bud mot vissa slag av mark­nads­fö­ring av läke­me­del finns i läke­me­delsla­gen (2015:315). Av läke­me­delsla­gen föl­jer att bestäm­mel­serna över­va­kas av Läke­me­dels­ver­ket. Lag (2015:326).

Reklam­för­bud för lokala kabelsän­dar­or­ga­ni­sa­tio­ner

15 §   En lokal kabelsän­dar­or­ga­ni­sa­tion får inte sända reklam.

Undan­tag för egen­re­klam

16 §   Bestäm­mel­serna i 1, 2, 5, 7-9 och 15 §§ gäl­ler inte för sådan reklam som en leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter gör för sin egen pro­gram­verk­sam­het eller för pro­gram­verk­sam­het från andra leve­ran­tö­rer av medi­e­tjäns­ter som till­hör samma medi­e­grupp.
Lag (2020:875).

Över­lig­gande inslag och änd­ringar

17 §   Tv-​sändningar och beställ-​tv får inte för­ses med över­lig­gande inslag för kom­mer­si­ella ända­mål eller änd­ras utan med­gi­vande från leve­ran­tö­ren av medi­e­tjäns­ten.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om undan­tag från kra­vet på med­gi­vande i första styc­ket. Lag (2020:875).


9 kap. Vida­re­sänd­ningar i kabel­nät

Skyl­dig­het att vida­re­sända pro­gram­tjäns­ter

1 §   Den som äger eller på annat sätt för­fo­gar över ett elektro­niskt kom­mu­ni­ka­tions­nät som används för över­fö­ring av tv-​sändningar och sök­bar text-​tv till all­män­he­ten genom tråd ska, om ett bety­dande antal hus­håll som är anslutna till nätet använ­der det som sitt huvud­sak­liga medel för att ta emot tv- sänd­ningar, se till att de boende i de anslutna hus­hål­len kan ta emot tv-​sändningar och sök­bar text-​tv som sker med till­stånd av rege­ringen och som kan tas emot i områ­det utan vill­kor om sär­skild betal­ning.

Skyl­dig­he­ten gäl­ler bara för tv-​sändningar och sök­bar text-​tv där sänd­nings­till­stån­det har för­e­nats med krav på opar­tisk­het och sak­lig­het. För tv-​sändningar ska till­stån­det även ha för­e­nats med vill­kor om ett mångsidigt pro­gram­ut­bud där det ska ingå nyhe­ter. En sådan sänd­nings­plikt gäl­ler bara om för­ut­sätt­ning­arna för vida­re­sänd­ning enligt lagen (1960:729) om upp­hovs­rätt till lit­te­rära och konst­när­liga verk är upp­fyllda.

Sänd­ningar enligt första styc­ket ska kunna tas emot på ett till­freds­stäl­lande sätt och utan kost­nad för själva mot­tag­ningen.

Sänd­nings­plik­ten enligt första styc­ket gäl­ler även sänd­ningar som en till­stånds­ha­vare genom­för för att upp­fylla skyl­dig­he­ten att sända till hela lan­det eller till delar av lan­det, men där sät­tet att sända inte krä­ver rege­ring­ens till­stånd.
Lag (2020:875).

Anta­let pro­gram­tjäns­ter som omfat­tas av sänd­nings­plik­ten

2 §   Sänd­nings­plik­ten för tv-​sändningar enligt 1 § omfat­tar inte fler än fyra pro­gram­tjäns­ter som har olika inne­håll och sänds sam­ti­digt av en till­stånds­ha­vare vars verk­sam­het finan­sie­ras med pub­lic service-​avgift enligt lagen (2018:1893) om finan­sie­ring av radio och tv i all­män­he­tens tjänst.
Lag (2020:875).

Tek­nik som ska använ­das vid vida­re­sänd­ning

3 §   I nät där tv sänds med både ana­log och digi­tal tek­nik ska vida­re­sänd­ning ske med ana­log tek­nik av minst två pro­gram­tjäns­ter som avses i 2 §, om de sänds eller har sänts ut med ana­log tek­nik. I övrigt får vida­re­sänd­ning ske med digi­tal tek­nik.

Undan­tag från sänd­nings­plik­ten

4 §   Sänd­nings­plik­ten enligt 1 § första och andra styc­kena omfat­tar inte sänd­ningar som sker med stöd av till­stånd till vida­re­sänd­ning enligt 4 kap. 7 §.

Sänd­nings­ut­rymme för tv-​program från lokala kabelsän­dar­or­ga­ni­sa­tio­ner

5 §   Den som äger eller på annat sätt för­fo­gar över ett elektro­niskt kom­mu­ni­ka­tions­nät som används för över­fö­ring av tv-​sändningar till all­män­he­ten genom tråd och som minst 100 av de hus­håll som är anslutna till nätet använ­der som sitt huvud­sak­liga medel att ta emot tv-​sändningar ska, i varje kom­mun där han eller hon för­fo­gar över ett sådant nät, kost­nads­fritt till­han­da­hålla ett sär­skilt bestämt utrymme för sänd­ningar av tv-​program från en eller flera lokala kabelsän­dar­or­ga­ni­sa­tio­ner som har för­ord­nats av Medi­e­myn­dig­he­ten.

I nät där tv sänds med ana­log och digi­tal tek­nik ska utrymme för sänd­ningar av en lokal kabelsän­dar­or­ga­ni­sa­tion till­han­da­hål­las med både ana­log och digi­tal sänd­nings­tek­nik.
Lag (2023:841).

Krav på lokala kabelsän­dar­or­ga­ni­sa­tio­ner

6 §   En lokal kabelsän­dar­or­ga­ni­sa­tion ska vara en sådan juri­disk per­son som har bil­dats för att bedriva lokala kabelsänd­ningar och som kan antas låta olika intres­sen och menings­rikt­ningar komma till tals i sin verk­sam­het.

En lokal kabelsän­dar­or­ga­ni­sa­tion ska i sin sänd­nings­verk­sam­het sträva efter vidast möj­liga ytt­ran­de­fri­het och infor­ma­tions­fri­het.

Medi­e­myn­dig­he­tens för­ord­nande av lokala kabelsän­dar­or­ga­ni­sa­tio­ner gäl­ler i högst tre år. Lag (2023:841).

Möj­lig­het till undan­tag

7 §   Medi­e­myn­dig­he­ten får i enskilda fall besluta om undan­tag från skyl­dig­he­terna enligt 1-3 och 5 §§, om det finns sär­skilda skäl till det. Lag (2023:841).


9 a kap. Vide­o­del­nings­platt­for­mar

Skydd av barn

1 §   En leve­ran­tör av en vide­o­del­nings­platt­form ska vidta lämp­liga åtgär­der så att använ­dar­ge­ne­re­rade videor, tv-​program och audi­o­vi­su­ella kom­mer­si­ella med­de­lan­den med ingå­ende vålds­skild­ringar av verk­lig­hets­tro­gen karak­tär eller med por­no­gra­fiska bil­der inte till­han­da­hålls på ett sådant sätt att det finns en bety­dande risk för att barn kan se dessa, om det inte av sär­skilda skäl ändå är för­svar­ligt. Lag (2020:875).

2 §   Per­son­upp­gif­ter som sam­lats in eller på annat sätt gene­re­rats av leve­ran­tö­rer av vide­o­del­nings­platt­for­mar för att upp­fylla kra­vet på åtgär­der enligt 1 § får inte behand­las för kom­mer­si­ella ända­mål. Lag (2020:875).

Skydd mot brotts­ligt inne­håll

3 §   En leve­ran­tör av en vide­o­del­nings­platt­form ska vidta lämp­liga åtgär­der för att använ­dar­ge­ne­re­rade videor, tv-​program och audi­o­vi­su­ella kom­mer­si­ella med­de­lan­den på platt­for­men inte har ett inne­håll som avses i bestäm­mel­serna om
   1. olaga hot i 4 kap. 5 § brotts­bal­ken,
   2. upp­vig­ling i 16 kap. 5 § brotts­bal­ken,
   3. hets mot folk­grupp i 16 kap. 8 § brotts­bal­ken,
   4. barn­por­no­gra­fibrott i 16 kap. 10 a § brotts­bal­ken,
   5. olaga vålds­skild­ring i 16 kap. 10 c § brotts­bal­ken, eller
   6. offent­lig upp­ma­ning till ter­ro­rism eller sär­skilt all­var­lig brotts­lig­het i 7 § ter­ro­rist­brottsla­gen (2022:666).
Lag (2022:681).

Infor­ma­tion om pro­dukt­pla­ce­ring

4 §   En leve­ran­tör av en vide­o­del­nings­platt­form som ingår eller främ­jar avtal om pro­dukt­pla­ce­ring i använ­dar­ge­ne­re­rade videor eller tv-​program ska se till att det finns infor­ma­tion om att det före­kom­mer pro­dukt­pla­ce­ring i dessa videor eller tv- pro­gram. Infor­ma­tio­nen ska läm­nas i bör­jan och i slu­tet av videon eller pro­gram­met och när dessa bör­jar igen efter avbrott för reklam. Infor­ma­tio­nen ska endast bestå av en neu­tral upp­lys­ning om före­koms­ten av pro­dukt­pla­ce­ring och om den vara eller tjänst som har pla­ce­rats i videon eller pro­gram­met. Lag (2020:875).

För­bud mot pro­dukt­pla­ce­ring

5 §   En leve­ran­tör av en vide­o­del­nings­platt­form får inte ingå eller främja avtal om pro­dukt­pla­ce­ring i använ­dar­ge­ne­re­rade videor och tv-​program om
   1. pro­dukt­pla­ce­ringen avser sådana varor och tjäns­ter som räk­nas upp i 6 kap. 2 § 1-8, eller
   2. videon eller pro­gram­met huvud­sak­li­gen rik­tar sig till barn under tolv år. Lag (2022:1261).

Infor­ma­tion om spons­ring

6 §   En leve­ran­tör som ingår eller främ­jar avtal om spons­ring av använ­dar­ge­ne­re­rade videor eller tv-​program ska ange vem som spons­rat videon eller pro­gram­met. Ett sådant med­de­lande ska läm­nas i bör­jan eller i slu­tet av videon eller tv-​programmet.
Lag (2020:875).

För­bud mot och begräns­ningar av spons­ring

7 §   Bestäm­mel­serna om för­bud mot och begräns­ningar av spons­ring i 7 kap. 2-3 a §§ gäl­ler för en leve­ran­tör av en vide­o­del­nings­platt­form som ingår eller främ­jar avtal om spons­ring av använ­dar­ge­ne­re­rade videor eller tv-​program.
Lag (2020:875).

Annons­sig­na­tur

8 §   En leve­ran­tör av en vide­o­del­nings­platt­form som till­han­da­hål­ler reklam ska se till att det före och efter varje annon­se­ring före­kom­mer en sär­skild sig­na­tur som tyd­ligt skil­jer rekla­men från det övriga inne­hål­let. Sig­na­tu­ren ska bestå av ljud eller bild. Vid annon­se­ring med delad skärm ska sig­na­tu­ren all­tid vara syn­lig. Bestäm­mel­ser om reklami­den­ti­fi­e­ring finns i 9 § mark­nads­fö­rings­la­gen (2008:486). Lag (2020:875).

Reklam och barn

9 §   En leve­ran­tör av en vide­o­del­nings­platt­form får inte avbryta använ­dar­ge­ne­re­rade videor eller tv-​program för reklam om dessa videor eller pro­gram huvud­sak­li­gen rik­tar sig till barn under tolv år.

Leve­ran­tö­ren får inte hel­ler till­han­da­hålla reklam ome­del­bart före eller efter använ­dar­ge­ne­re­rade videor eller tv-​program eller en del av sådana videor eller pro­gram som huvud­sak­li­gen rik­tar sig till barn under tolv år. Lag (2020:875).

10 §   En leve­ran­tör av en vide­o­del­nings­platt­form får inte före, under eller efter använ­dar­ge­ne­re­rade videor eller tv-​program till­han­da­hålla reklam som syf­tar till att fånga upp­märk­sam­he­ten hos barn under tolv år. Lag (2020:875).

För­bud mot reklam för medi­cinsk behand­ling

11 §   En leve­ran­tör av en vide­o­del­nings­platt­form får inte före, under eller efter använ­dar­ge­ne­re­rade videor eller tv-​program till­han­da­hålla reklam för medi­cinsk behand­ling som är till­gäng­lig endast efter ordi­na­tion. Lag (2020:875).

För­bud mot mark­nads­fö­ring i andra lagar

12 §   Bestäm­mel­ser om för­bud mot mark­nads­fö­ring finns även i alko­hol­la­gen (2010:1622), lagen (2013:1054) om mark­nads­fö­ring av moders­mjölks­er­sätt­ning och till­skottsnä­ring, läke­me­delsla­gen (2015:315), spel­la­gen (2018:1138), lagen (2018:2088) om tobak och lik­nande pro­duk­ter och lagen (2022:1257) om tobaks­fria niko­tin­pro­duk­ter. Lag (2022:1261).

Krav på åtgär­der

13 §   En leve­ran­tör av en vide­o­del­nings­platt­form ska vidta lämp­liga åtgär­der i syfte att få använ­darna av platt­for­men att agera i enlig­het med vad som före­skrivs i detta kapi­tel och i 7 kap. 3 § andra styc­ket alko­hol­la­gen (2010:1622).
Lag (2020:875).

14 §   För leve­ran­tö­rer av vide­o­del­nings­platt­for­mar gäl­ler även Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2021/784 av den 29 april 2021 om åtgär­der mot sprid­ning av ter­ro­ris­m­in­ne­håll online och lagen (2023:319) med kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser till EU:s för­ord­ning om åtgär­der mot sprid­ning av ter­ro­ris­m­in­ne­håll online. Lag (2023:322).

Ljud­ra­di­o­sänd­ningar och beställ­ra­dio


10 kap. Krav på till­stånd

När det krävs till­stånd

1 §   För att sända ljud­ra­dio med använd­ning av radi­ovå­gor krävs till­stånd enligt denna lag om
   1. sänd­ningen sker på sådana fre­kven­ser under 30 mega­hertz som enligt för Sve­rige bin­dande inter­na­tio­nella över­ens­kom­mel­ser är avsedda för rund­ra­di­o­sänd­ningar, eller
   2. sänd­ningen sker på fre­kven­serna 87,5-108 mega­hertz, 174-​240 mega­hertz eller 470-​790 mega­hertz. Lag (2012:702).

2 §   Till­stånd enligt 1 § krävs inte för sänd­ningar som är sär­skilt anpas­sade för syn­ska­dade per­so­ner och som äger rum under högst fyra tim­mar om dyg­net från radi­o­sän­dare som används för sänd­ningar med stöd av till­stånd enligt denna lag.

3 §   Före­skrif­ter om till­stånd att använda radi­o­sän­dare finns i lagen (2022:482) om elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion. Lag (2022:498).


11 kap. Till­stånd och vill­kor för annan ljud­ra­dio än när­ra­dio och kom­mer­si­ell radio

Vem som ger till­stånd

1 §   Till­stånd att sända ljud­ra­dio med­de­las av rege­ringen om sänd­nings­verk­sam­he­ten finan­sie­ras med pub­lic service-​avgift enligt lagen (2018:1893) om finan­sie­ring av radio och tv i all­män­he­tens tjänst. Rege­ringen med­de­lar också till­stånd att sända ljud­ra­dio till utlan­det.

Rege­ringen får besluta att 14 och 15 kap. inte ska tilläm­pas på sänd­ningar till utlan­det som sker med stöd av till­stån­det.

Medi­e­myn­dig­he­ten får ge till­stånd att under en begrän­sad tid om högst två vec­kor sända ljud­ra­dio som inte är när­ra­dio eller kom­mer­si­ell radio. Myn­dig­he­ten får besluta att 14 och 15 kap. inte ska tilläm­pas på sänd­ningar som sker med stöd av till­stån­det.

Om det finns sär­skilda skäl, får rege­ringen ge till­stånd att sända ljud­ra­dio i lokala sänd­ningar som inte upp­fyl­ler kra­ven för när­ra­dio eller kom­mer­si­ell radio. Lag (2023:841).

Inne­bör­den av till­stånd av rege­ringen

2 §   Ett till­stånd att sända ljud­ra­dio inne­bär rätt att i varje område sam­ti­digt sända det antal pro­gram­tjäns­ter som till­stån­det avser under den del av dyg­net som anges i till­stån­det. Lag (2012:702).

Till­stånds­vill­kor

3 §   Ett till­stånd att sända annan ljud­ra­dio än när­ra­dio och kom­mer­si­ell radio får för­e­nas med vill­kor som anges i 4 kap. 8, 10 och 11 §§.

Ett till­stånd får dess­utom för­e­nas med vill­kor om skyl­dig­het att
   1. sända till hela lan­det eller till en viss del av lan­det,
   2. sända under en viss minsta tid,
   3. sam­ti­digt sända ett visst minsta antal pro­gram­tjäns­ter i varje område,
   4. bereda utrymme för sänd­ningar som är sär­skilt anpas­sade för syn-​skadade enligt 10 kap. 2 § och utforma sänd­ning­arna på ett sådant sätt att dessa blir till­gäng­liga för per­so­ner med funk­tions­ned­sätt­ning,
   5. bereda utrymme för sänd­ningar med stöd av till­stånd av rege­ringen,
   6. använda en viss sänd­nings­tek­nik,
   7. sam­verka med andra till­stånds­ha­vare i tek­niska frå­gor för att främja till­gäng­lig­het och kon­kur­rens,
   8. använda vissa radi­o­sän­dare,
   9. ta hän­syn till ljud­ra­di­ons sär­skilda genom­slags­kraft när det gäl­ler pro­gram­mens ämnen och utform­ning samt tiden för sänd­ning av pro­gram­men,
   10. iaktta bestäm­mel­sen om berik­ti­gande i 5 kap. 4 § första styc­ket,
   11. sända gen­mä­len,
   12. i sänd­nings­verk­sam­he­ten respek­tera den enskil­des pri­vat­liv,
   13. sända ett mångsidigt pro­gram­ut­bud,
   14. regi­o­nalt sända och pro­du­cera pro­gram,
   15. kost­nads­fritt sända med­de­lan­den enligt lagen (2023:407) om vik­tigt med­de­lande till all­män­he­ten och, om en myn­dig­het begär det, andra med­de­lan­den som är av vikt för all­män­he­ten,
   16. utforma sänd­ning­arna på ett sådant sätt att de inte bara kan tas emot av en begrän­sad del av all­män­he­ten i sänd­nings­om­rå­det, och
   17. utar­beta en bered­skaps­plan för verk­sam­he­ten under höjd bered­skap och vid freds­tida kris­si­tu­a­tio­ner samt lämna pla­nen till rege­ringen och till den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer. Lag (2023:410).

Till­stån­dens gil­tig­hets­tid

4 §   Ett till­stånd som bevil­jats av rege­ringen att sända ljud­ra­dio ska gälla i åtta år om sänd­nings­verk­sam­he­ten finan­sie­ras med pub­lic service-​avgift enligt lagen (2018:1893) om finan­sie­ring av radio och tv i all­män­he­tens tjänst.

Ett till­stånd som bevil­jats av rege­ringen att sända ljud­ra­dio i andra fall än som anges i första styc­ket ska gälla för en viss tid som bestäms av rege­ringen. Lag (2018:1895).

Ytt­rande över till­stånds­vill­kor

5 §   Innan beslut om till­stånd fat­tas ska den sökande ges till­fälle att ta del av och yttra sig över de vill­kor som rege­ringen eller Medi­e­myn­dig­he­ten avser att för­ena med till­stån­det.

Beslut om till­stånd får inte inne­hålla andra pro­gram­re­la­te­rade vill­kor än dem som den sökande har god­ta­git. Lag (2023:841).

Vill­kor för verk­sam­het som finan­sie­ras med pub­lic service-​ avgift

6 §   Rege­ringen får besluta om vill­kor för ett pro­gram­fö­re­tags ljudradio-​sändningar och beställ­ra­dio genom tråd om verk­sam­he­ten finan­sie­ras med pub­lic service-​avgift enligt lagen (2018:1893) om finan­sie­ring av radio och tv i all­män­he­tens tjänst.

Vill­ko­ren får stäl­las upp endast om mot­sva­rande vill­kor finns i pro­gram­fö­re­ta­gets sänd­nings­till­stånd och får inte avse annat än
   1. skyl­dig­het att utöva pro­gram­verk­sam­he­ten opar­tiskt och sak­ligt och med beak­tande av att en vid­sträckt ytt­ran­de­fri­het och infor­ma­tions­fri­het ska råda,
   2. berik­ti­gan­den,
   3. gen­mä­len, och
   4. för­bud mot och vill­kor för reklam eller andra annon­ser, spons­ring och pro­dukt­pla­ce­ring. Lag (2023:275).

7 §   Ett beslut om vill­kor enligt 6 § får inne­hålla endast sådana vill­kor som pro­gram­fö­re­ta­get har god­ta­git. Det får gälla endast under tiden för pro­gram­fö­re­ta­gets sänd­nings­till­stånd och bara för sänd­ningar och till­han­da­hål­lan­den av pro­gram efter beslu­tet. Lag (2023:275).


12 kap. Till­stånd att sända när­ra­dio

Vem som ger till­stånd

1 §   Medi­e­myn­dig­he­ten ger till­stånd att sända när­ra­dio.
Lag (2023:841).

Möj­lig­he­ter att sända när­ra­dio

2 §   Om en sam­man­slut­ning som kan få till­stånd enligt 4 § så öns­kar och det är tek­niskt möj­ligt, ska det fin­nas en möj­lig­het att sända när­ra­dio i en kom­mun.

Om det finns sär­skilda skäl, får det sam­ti­digt sän­das mer än ett när­ra­di­o­pro­gram i kom­mu­nen. Lag (2012:702).

Sänd­nings­om­rå­den

3 §   Ett sänd­nings­om­råde för när­ra­dio ska omfatta högst en kom­mun. Där­vid bör det utan­för stor­stads­om­rå­dena efter­strä­vas att sänd­ning­arna kan tas emot i hela kom­mu­nen.

Medi­e­myn­dig­he­ten får besluta om större sänd­nings­om­rå­den än en kom­mun, om det finns sär­skilda skäl. Lag (2023:841).

Vilka sam­man­slut­ningar som kan få till­stånd

4 §   Ett till­stånd att sända när­ra­dio kan bara ges till föl­jande juri­diska per­so­ner, näm­li­gen
   1. ide­ella för­e­ningar som har anknyt­ning till sänd­nings­om­rå­det,
   2. regi­stre­rade tros­sam­fund och regi­stre­rade orga­ni­sa­to­riska delar av regi­stre­rade tros­sam­fund som har anknyt­ning till sänd­nings­om­rå­det, eller
   3. när­ra­di­o­för­e­ningar.

Vid bedöm­ningen av om en ide­ell för­e­ning har anknyt­ning till sänd­nings­om­rå­det ska det sär­skilt beak­tas var
   1. för­e­ning­ens stu­dio och övriga loka­ler för verk­sam­he­ten är belägna,
   2. ansva­rig utgi­vare och för­e­ning­ens sty­rel­se­med­lem­mar är bosatta, och
   3. för­e­nings­stämma och sty­rel­se­mö­ten hålls.

Krav på utgi­vare

5 §   Till­stånd att sända när­ra­dio får ges först efter det att sam­man­slut­ningen har anmält vem som har utsetts till utgi­vare enligt ytt­ran­de­fri­hets­grund­la­gen.

Hin­der för till­stånd

6 §   Ett till­stånd att sända när­ra­dio får inte ges till någon som har till­stånd att sända kom­mer­si­ell radio.

Sänd­nings­till­stån­det för när­ra­dio gäl­ler inte om till­stånds­ha­va­ren får till­stånd att sända kom­mer­si­ell radio.
Till­stån­det att sända när­ra­dio upp­hör från och med den dag sänd­ningar får ske med stöd av till­stån­det att sända kom­mer­si­ell radio.

Sänd­nings­ti­der

7 §   Om till­stånds­ha­varna inte kan enas om för­del­ningen av sänd­nings­tid, bestäm­mer Medi­e­myn­dig­he­ten sänd­nings­ti­derna. Det­samma gäl­ler om en till­stånds­ha­vare begär att myn­dig­he­ten ska fast­ställa sänd­nings­sche­mat i dess hel­het.

Den till­stånds­ha­vare som bedöms ha störst intresse av att sända vid en viss tid­punkt ska ges för­tur.

Medi­e­myn­dig­he­tens beslut om sänd­nings­tid gäl­ler till dess att ett nytt beslut fat­tas av myn­dig­he­ten eller att en till­stånds­ha­vare eller när­ra­di­o­för­e­ning skrift­li­gen under­rät­tar myn­dig­he­ten om att till­stånds­ha­varna enats om en annan sänd­nings­tid. Lag (2023:841).

8 §   Medi­e­myn­dig­he­ten får besluta att en sänd­nings­tid inte får använ­das av någon annan under en tid av högst tre måna­der om en inne­ha­vare av ett till­stånd att sända när­ra­dio, som har fått ett före­läg­gande vid vite enligt denna lag, avstår sänd­nings­tid eller avsä­ger sig sitt sänd­nings­till­stånd.

En sän­dare för när­ra­dio får inte använ­das för andra sänd­ningar som det krävs till­stånd för enligt denna lag. Lag (2023:841).

Till­stån­dens gil­tig­hets­tid

9 §   Till­stånd att sända när­ra­dio gäl­ler för en viss tid.


13 kap. Till­stånd att sända kom­mer­si­ell radio

Vem som ger till­stånd

1 §   Till­stånd att sända kom­mer­si­ell radio ges av Medi­e­myn­dig­he­ten. Lag (2023:841).

Ana­log kom­mer­si­ell radio

Sänd­nings­om­rå­den

2 §   Medi­e­myn­dig­he­ten ska bestämma sänd­nings­om­rå­de­nas omfatt­ning för ana­log kom­mer­si­ell radio med hän­syn till vad som främ­jar kon­kur­rens och mång­fald på hela radi­o­om­rå­det och ger för­ut­sätt­ningar för en livs­kraf­tig kom­mer­si­ell radio.

Myn­dig­he­ten ska sam­råda med Post- och tele­sty­rel­sen i frå­gor om sänd­nings­om­rå­de­nas omfatt­ning.

Flera till­stånd kan ges för samma sänd­nings­om­råde.
Lag (2023:841).

3 §   Ett till­stånd att sända ana­log kom­mer­si­ell radio inne­bär rätt att bedriva sådana sänd­ningar som kan tas emot med god hör­bar­het inom det sänd­nings­om­råde som anges i till­stån­det.

Vem som kan få till­stånd

4 §   Till­stånd att sända ana­log kom­mer­si­ell radio får endast ges till en fysisk eller juri­disk per­son som har finan­si­ella och tek­niska för­ut­sätt­ningar att sända under hela till­stånds­pe­ri­o­den.

Sta­ten, regi­o­ner eller kom­mu­ner får inte inneha till­stånd att sända ana­log kom­mer­si­ell radio, vare sig direkt eller indi­rekt genom
   1. ett före­tag i vil­ket ett eller flera sådana sub­jekt har en del som för dem gemen­samt mot­sva­rar minst tjugo pro­cent av samt­liga aktier eller ande­lar eller genom avtal har ett bestäm­mande infly­tande, eller
   2. ett före­tag som enligt 1 kap. 4 § års­re­do­vis­nings­la­gen (1995:1554) är ett dot­ter­fö­re­tag till ett före­tag som avses i 1. Lag (2019:946).

5 §   En fysisk eller juri­disk per­son får inte för­foga över mer än ett till­stånd att sända ana­log kom­mer­si­ell radio inom ett sänd­nings­om­råde, om det finns skäl att anta att det kan inverka men­ligt på kon­kur­ren­sen. Lag (2017:569).

Ansö­kan

6 §   Medi­e­myn­dig­he­ten ska kun­göra när ett utrymme att sända ana­log kom­mer­si­ell radio blir ledigt. Myn­dig­he­ten ska ange sista dag för att ansöka om till­stån­det, första dag då sänd­ningar får bedri­vas med stöd av till­stån­det och sänd­nings­om­rå­dets omfatt­ning.

I en ansö­kan om till­stånd att sända ana­log kom­mer­si­ell radio ska det belopp anges som den sökande är vil­lig att betala i sänd­nings­av­gift. Sänd­nings­av­gif­ten ska anges som ett engångs­be­lopp för hela till­stånds­pe­ri­o­den.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­de­lar före­skrif­ter om ansök­nings­för­fa­ran­det och vad en ansö­kan ska inne­hålla. Lag (2023:841).

Par­ters rätt att få del av upp­gif­ter

7 §   I ett ärende enligt 6 § tilläm­pas inte bestäm­mel­serna om kom­mu­ni­ka­tion i 25 § för­valt­nings­la­gen (2017:900) i fråga om upp­gif­ter som endast rör någon annan sökande.
Lag (2018:842).

Vem ska ges till­stånd

8 §   Ett till­stånd att sända ana­log kom­mer­si­ell radio ska ges till den av de sökande som upp­fyl­ler kra­ven i 4 § och som har angett den högsta sänd­nings­av­gif­ten.

Har två sökande angett samma belopp ska frå­gan om vem som ska ges till­stån­det avgö­ras genom lott­drag­ning.

Vill­kor

9 §   Ett till­stånd att sända ana­log kom­mer­si­ell radio får för­e­nas med vill­kor som avser skyl­dig­het att
   1. sända i en viss del av sänd­nings­om­rå­det eller så att en viss del av befolk­ningen inom områ­det nås,
   2. sända under en viss minsta tid,
   3. använda en viss sänd­nings­tek­nik och att sam­ar­beta med andra till­stånds­ha­vare i tek­niska frå­gor, och
   4. använda en viss tek­nik för sådan inspel­ning som avses i 16 kap. 11 §.

Innan beslut om till­stånd fat­tas ska den sökande ges till­fälle att ta del av och yttra sig över de vill­kor som Medi­e­myn­dig­he­ten avser att för­ena med till­stån­det.
Lag (2023:841).

Betal­ning av sänd­nings­av­gift

10 §   Den som har fått till­stånd att sända ana­log kom­mer­si­ell radio ska betala den sänd­nings­av­gift som angetts i ansö­kan.

11 §   Skyl­dig­he­ten att betala sänd­nings­av­gift inträ­der den dag då sänd­ning­arna med stöd av till­stån­det får påbör­jas.

Ränta

12 §   Ränta ska beta­las på sänd­nings­av­gift från den dag som anges i 11 §. Rän­tan beräk­nas på det sätt som anges i 6 § rän­te­la­gen (1975:635).

När betal­ning anses full­gjord

13 §   Sänd­nings­av­gift och ränta beta­las genom insätt­ning på ett sär­skilt konto som Medi­e­myn­dig­he­ten anvi­sar. Betal­ning ska anses ha full­gjorts den dag belop­pet har bok­förts på kon­tot.
Lag (2023:841).

Verk­stäl­lig­het

14 §   Beslut om sänd­nings­av­gift och ränta får verk­stäl­las om avgif­ten eller rän­tan är obe­tald och för­fal­len till betal­ning.

Betal­nings­an­svar och indriv­ning

15 §   För sådan avgift och ränta som nämns i 14 § tilläm­pas 59 kap. 13, 16, 17, 21, 26 och 27 §§ samt 70 kap. 1-4 §§ skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244).

Vid tillämp­ningen av första styc­ket ska vad som sägs i skat­te­för­fa­ran­de­la­gen om Skat­te­ver­ket i stäl­let gälla Medi­e­myn­dig­he­ten. Lag (2023:841).

Delä­gare i han­dels­bo­lag

16 §   Medi­e­myn­dig­he­ten beslu­tar om ansvar när det gäl­ler sänd­nings­av­gift för delä­gare i han­dels­bo­lag enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om han­dels­bo­lag och enkla bolag.

Om beslut enligt första styc­ket har fat­tats, ska vad som före­skrivs om till­stånds­ha­vare gälla ansva­rig delä­gare och vad som före­skrivs om sänd­nings­av­gift gälla för belopp som delä­gare är betal­nings­skyl­dig för. Lag (2023:841).

Anstånd att betala sänd­nings­av­gift och ränta

17 §   Om det finns sär­skilda skäl, får Medi­e­myn­dig­he­ten med­dela anstånd med betal­ning av sänd­nings­av­gift och ränta.
Lag (2023:841).

Över­lå­telse av till­stånd

18 §   Ett till­stånd att sända ana­log kom­mer­si­ell radio får över­lå­tas om Medi­e­myn­dig­he­ten med­ger det. Sådant med­gi­vande får bara läm­nas om för­vär­va­ren upp­fyl­ler kri­te­ri­erna enligt 4 § andra styc­ket och det inte finns skäl att anta att över­lå­tel­sen skulle inverka men­ligt på kon­kur­ren­sen i sänd­nings­om­rå­det.

En över­lå­telse som inte med­ges är utan ver­kan. Lag (2023:841).

19 §   Den som för­vär­var ett till­stånd över­tar över­lå­ta­rens rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter enligt denna lag för tiden efter beslu­tet om med­gi­vande.

Om ett före­läg­gande enligt 17 kap. 11 § 3 eller 8 har med­de­lats mot den tidi­gare inne­ha­va­ren, gäl­ler före­läg­gan­det även mot den nya inne­ha­va­ren. Medi­e­myn­dig­he­ten ska i sam­band med att den med­ger över­lå­telse under­rätta den nya inne­ha­va­ren om detta. Om inne­ha­va­ren inte under­rät­tas gäl­ler inte före­läg­gan­det. Ett vite som före­läg­gan­det för­e­nats med gäl­ler inte mot den nya inne­ha­va­ren. Lag (2023:841).

Om sänd­nings­av­gift har beta­lats och till­stån­det upp­hör att gälla

20 §   En till­stånds­ha­vare som över­lå­ter sitt till­stånd har inte rätt att återfå någon del av den sänd­nings­av­gift som har beta­lats. Det­samma gäl­ler om ett till­stånd
   1. åter­kal­las på begä­ran av till­stånds­ha­va­ren enligt 31 §,
   2. upp­hör att gälla enligt 32 § till följd av att till­stånds­ha­va­ren för­sätts i kon­kurs, trä­der i lik­vi­da­tion eller avli­der, eller
   3. åter­kal­las av Medi­e­myn­dig­he­ten enligt 18 kap. 5 §.
Lag (2023:841).

21 §   Bestäm­mel­serna i skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244) om betal­nings­säk­ring ska tilläm­pas på sänd­nings­av­gift enligt denna lag. Lag (2011:1436).

Digi­tal kom­mer­si­ell radio

Sänd­nings­ut­rymme

22 §   Rege­ringen beslu­tar vil­ket sänd­nings­ut­rymme som i olika delar av lan­det får upp­lå­tas för digi­tal kom­mer­si­ell radio.

Vem som kan få till­stånd

23 §   Till­stånd att sända digi­tal kom­mer­si­ell radio får endast ges till en fysisk eller juri­disk per­son som
   1. har finan­si­ella och tek­niska för­ut­sätt­ningar att sända under hela till­stånds­pe­ri­o­den, och
   2. är beredd att sam­verka med övriga till­stånds­ha­vare i tek­niska frå­gor.

Till­stånd får inte läm­nas till sådana som anges i 4 § andra styc­ket.

Ansö­kan

24 §   Medi­e­myn­dig­he­ten ska med­dela när ett sänd­nings­ut­rymme att sända digi­tal kom­mer­si­ell radio blir ledigt. Myn­dig­he­ten ska ange sista dag för att ansöka om till­stån­det, första dag då sänd­ningar får äga rum med stöd av till­stån­det och sänd­nings­ut­rym­mets omfatt­ning.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­de­lar före­skrif­ter om ansök­nings­för­fa­ran­det och vad en ansö­kan ska inne­hålla. Lag (2023:841).

Avgif­ter

25 §   Medi­e­myn­dig­he­ten får ta ut en avgift av den som hos myn­dig­he­ten ansö­ker om till­stånd att sända digi­tal kom­mer­si­ell radio eller med­gi­vande till över­lå­telse av ett sådant till­stånd.

Avgif­ten ska mot­svara myn­dig­he­tens kost­na­der för hand­lägg­ningen av ären­dena. Lag (2023:841).

Vad som ska beak­tas vid till­stånds­giv­ningen

26 §   Medi­e­myn­dig­he­ten ska vid för­del­ningen av till­stånd för digi­tal kom­mer­si­ell radio beakta att utrym­met för sådana sänd­ningar ska kunna tas i anspråk
   1. för olika pro­gram­tjäns­ter så att sänd­ning­arna kom­mer att till­go­dose olika intres­sen och smak­rikt­ningar,
   2. för såväl natio­nella som lokala och regi­o­nala pro­gram­tjäns­ter, och
   3. av flera av varandra obe­ro­ende pro­gram­fö­re­tag.
Lag (2023:841).

Till­stånds­vill­kor

27 §   Utö­ver de vill­kor som anges i 9 § får ett till­stånd att sända digi­tal kom­mer­si­ell radio för­e­nas med vill­kor som avser skyl­dig­het att
   1. sända ett mångsidigt pro­gram­ut­bud,
   2. utforma sänd­ning­arna på ett sådant sätt att dessa blir till­gäng­liga för per­so­ner med funk­tions­ned­sätt­ning, och
   3. inte för­ändra ägar­för­hål­lan­dena och infly­tan­det i det före­tag som inne­har till­stån­det mer än i begrän­sad omfatt­ning.

Innan beslut om till­stånd fat­tas ska den sökande ges till­fälle att ta del av och yttra sig över de vill­kor som Medi­e­myn­dig­he­ten avser att för­ena med till­stån­det. Ett beslut om till­stånd får inte inne­hålla andra pro­gram­re­la­te­rade vill­kor än dem som den sökande god­ta­git. Lag (2023:841).

Över­lå­telse av till­stånd

28 §   Ett till­stånd att sända digi­tal kom­mer­si­ell radio får över­lå­tas om Medi­e­myn­dig­he­ten med­ger det. Ett sådant med­gi­vande får bara läm­nas om
   1. för­vär­va­ren upp­fyl­ler för­ut­sätt­ning­arna i 23 §,
   2. över­lå­tel­sen inte för med sig att ägar­kon­cent­ra­tio­nen bland dem som har till­stånd att sända digi­tal kom­mer­si­ell radio ökar i mer än begrän­sad omfatt­ning, och
   3. över­lå­tel­sen inte med­för en påtag­lig minsk­ning av mång­fal­den i utbu­det av till­stånds­plik­tiga pro­gram­tjäns­ter.

En över­lå­telse som inte med­ges är utan ver­kan.
Lag (2023:841).

29 §   Den som för­vär­var ett till­stånd över­tar över­lå­ta­rens rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter enligt denna lag för tiden efter beslu­tet om med­gi­vande.

Om ett före­läg­gande enligt 17 kap. 11 § 3 eller 8 har med­de­lats mot den tidi­gare inne­ha­va­ren, gäl­ler före­läg­gan­det även mot den nya inne­ha­va­ren. Medi­e­myn­dig­he­ten ska i sam­band med att den med­ger över­lå­tel­sen under­rätta den nya inne­ha­va­ren om detta. Om den nya inne­ha­va­ren inte under­rät­tas gäl­ler inte före­läg­gan­det. Ett vite som före­läg­gan­det för­e­nats med gäl­ler inte mot den nya inne­ha­va­ren. Lag (2023:841).

Gemen­samma bestäm­mel­ser

Till­stån­dens gil­tig­hets­tid

30 §   Ett till­stånd att sända kom­mer­si­ell radio gäl­ler i åtta år.

Om det finns sär­skilda skäl, får Medi­e­myn­dig­he­ten besluta att ett till­stånd ska gälla för kor­tare tid.

Gil­tig­hets­ti­den för till­stånds­vill­kor får vara kor­tare än till­stånds­ti­den. Lag (2023:841).

Begä­ran om åter­kal­lelse av till­stånd

31 §   Om en till­stånds­ha­vare begär att till­stån­det ska åter­kal­las, ska till­stån­det anses ha upp­hört att gälla den dag en sådan begä­ran kom­mit in till Medi­e­myn­dig­he­ten eller den senare dag som till­stånds­ha­va­ren angett i sin begä­ran.
Lag (2023:841).

Till­stån­dets upp­hö­rande vid kon­kurs, lik­vi­da­tion och döds­fall

32 §   För­sätts en till­stånds­ha­vare i kon­kurs eller trä­der till­stånds­ha­va­ren i lik­vi­da­tion upp­hör till­stån­det att gälla tre måna­der efter beslu­tet om kon­kurs respek­tive lik­vi­da­tion. Avli­der en till­stånds­ha­vare upp­hör till­stån­det att gälla tre måna­der efter döds­fal­let.

Har en begä­ran om med­gi­vande till över­lå­telse av till­stån­det kom­mit in till Medi­e­myn­dig­he­ten innan till­stån­det upp­hört att gälla enligt första styc­ket ska begä­ran prö­vas.
Lag (2023:841).


14 kap. Inne­hål­let i ljud­ra­di­o­sänd­ningar och beställ­ra­dio

All­männa krav

1 §   Den som sän­der ljud­ra­dio med till­stånd av rege­ringen ska se till att pro­gram­verk­sam­he­ten som hel­het präglas av det demo­kra­tiska stats­skic­kets grun­didéer och prin­ci­pen om alla män­ni­skors lika värde och den enskilda män­ni­skans fri­het och vär­dig­het. Lag (2012:702).

Otill­bör­ligt kom­mer­si­ellt gyn­nande

2 §   Pro­gram i ljud­ra­di­o­sänd­ning som inte är reklam får inte otill­bör­ligt gynna kom­mer­si­ella intres­sen. Det inne­bär att pro­gram­met inte får
   1. upp­muntra till inköp eller hyra av varor eller tjäns­ter eller inne­hålla andra sälj­främ­jande inslag, eller
   2. fram­häva en vara eller en tjänst på ett otill­bör­ligt sätt.
Lag (2020:875).

Åsikt­s­an­non­se­ring

3 §   I sänd­ningar för vilka vill­kor om opar­tisk­het gäl­ler får det inte före­komma med­de­lan­den som sänds på upp­drag av någon annan och som syf­tar till att vinna stöd för poli­tiska eller reli­giösa åsik­ter eller åsik­ter i intres­se­frå­gor på arbets­mark­na­den.

Att sådana med­de­lan­den anses som annon­ser fram­går av 3 kap. 1 §.

Pro­gram­ut­bud i när­ra­di­o­för­e­ning

4 §   En när­ra­di­o­för­e­nings pro­gram­ut­bud får endast inne­hålla
   1. sänd­ningar från eve­ne­mang av gemen­samt intresse för till­stånds­ha­varna,
   2. infor­ma­tion, i begrän­sad omfatt­ning, om kom­mu­nal verk­sam­het,
   3. upp­gif­ter om pro­gram och pro­gram­ti­der samt andra upp­lys­ningar om när­ra­di­o­verk­sam­he­ten på orten, och
   4. prov­sänd­ningar av pro­gram, fram­ställda av juri­diska per­so­ner som är behö­riga att få till­stånd att sända när­ra­dio, i varje enskilt fall under högst tre måna­der.

Vik­tigt med­de­lande till all­män­he­ten

5 §   Med­de­lan­den enligt lagen (2023:407) om vik­tigt med­de­lande till all­män­he­ten ska sän­das kost­nads­fritt i kom­mer­si­ell radio.
Lag (2023:410).

Krav på svenska pro­gram i sänd­ningar som sker med stöd av till­stånd av rege­ringen

6 §   Ljud­ra­di­o­sänd­ningar som sker med stöd av till­stånd av rege­ringen ska, om det inte finns sär­skilda skäl mot det, i bety­dande omfatt­ning inne­hålla pro­gram på svenska språ­ket, pro­gram med artis­ter verk­samma i Sve­rige och verk av upp­hovs­män verk­samma i Sve­rige.

Krav på sänd­nings­be­teck­ning

7 §   Den som sän­der ljud­ra­dio enligt denna lag ska använda en sådan beteck­ning för sina sänd­ningar som har god­känts av Medi­e­myn­dig­he­ten. Beteck­ningen ska anges minst en gång varje sänd­nings­timme eller, om detta inte är möj­ligt, mel­lan pro­gram­men. Lag (2023:841).

Beställ­ra­dio från pub­lic ser­vice

8 §   Bestäm­mel­serna i 1 och 2 §§ gäl­ler även beställ­ra­dio som finan­sie­ras med pub­lic service-​avgift enligt lagen (2018:1893) om finan­sie­ring av radio och tv i all­män­he­tens tjänst.
Lag (2020:875).


15 kap. Reklam, andra annon­ser och spons­ring

Annons­sig­na­tur

1 §   Före och efter varje ljud­ra­di­o­sänd­ning av annon­ser ska det sän­das en sär­skild sig­na­tur som tyd­ligt skil­jer annon­serna från övriga sänd­ningar.

Rege­ringen får medge undan­tag från denna skyl­dig­het i fråga om sänd­ningar som rege­ringen läm­nar till­stånd till.

Bestäm­mel­ser om reklami­den­ti­fi­e­ring finns i 9 § mark­nads­fö­rings­la­gen (2008:486).

Annons­tid för ljud­ra­di­o­sänd­ningar

2 §   Annon­ser i en ljud­ra­di­o­sänd­ning som inte är när­ra­dio får sän­das under högst
   - 20 pro­cent av tiden mel­lan kl. 06.00 och 18.00, och
   - 20 pro­cent av tiden mel­lan kl. 18.00 och 24.00.

Annon­ser i när­ra­dio får sän­das under högst tolv minu­ter per timme mel­lan hela klock­slag. Om sänd­nings­ti­den inte omfat­tar en timme mel­lan hela klock­slag, får annon­ser sän­das under högst 15 pro­cent av sänd­nings­ti­den. Lag (2022:460).

Upp­gift om i vems intresse en annons sänds

3 §   Av en annons som inte är reklam och som före­kom­mer i ljud­ra­di­o­sänd­ningar ska det framgå i vems intresse detta sker.

Per­so­ner som inte får före­komma i annon­ser

4 §   I annon­ser i ljud­ra­di­o­sänd­ningar får det inte före­komma per­so­ner som spe­lar en fram­trä­dande roll i pro­gram som huvud­sak­li­gen hand­lar om nyhe­ter eller nyhets­kom­men­ta­rer.

Reklam för alko­hol, tobak och niko­tin­pro­duk­ter

5 §   Bestäm­mel­ser om för­bud mot reklam för alko­hol­dryc­ker, alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat, tobaksva­ror, elektro­niska ciga­ret­ter och påfyll­nings­be­hål­lare samt tobaks­fria niko­tin­pro­duk­ter finns i 7 kap. 3 § alko­hol­la­gen (2010:1622), 4 kap. 1 och 3 §§ lagen (2018:2088) om tobak och lik­nande pro­duk­ter och 11 § lagen (2022:1257) om tobaks­fria niko­tin­pro­duk­ter. Lag (2022:1261).

Reklam för moders­mjölks­er­sätt­ning

5 a §   Bestäm­mel­ser om för­bud mot reklam för moders­mjölks­er­sätt­ning finns i lagen (2013:1054) om mark­nads­fö­ring av moders­mjölks­er­sätt­ning och till­skottsnä­ring. Lag (2013:1056).

Reklam för spel

5 b §   Bestäm­mel­ser om för­bud mot reklam för spel finns i 15 kap. 6 § spel­la­gen (2018:1138). Lag (2018:1145).

Reklam för läke­me­del

6 §   Bestäm­mel­ser om för­bud mot vissa slag av mark­nads­fö­ring av läke­me­del finns i läke­me­delsla­gen (2015:315). Av läke­me­delsla­gen föl­jer att bestäm­mel­serna över­va­kas av Läke­me­dels­ver­ket. Lag (2015:326).

Undan­tag för egen­re­klam

7 §   Bestäm­mel­serna i detta kapi­tel gäl­ler inte för sådan reklam som den sän­dande gör för sin pro­gram­verk­sam­het.

Pro­gram som inte får spons­ras

8 §   Pro­gram i ljud­ra­di­o­sänd­ning som huvud­sak­li­gen hand­lar om nyhe­ter eller inne­hål­ler nyhets­kom­men­ta­rer får inte spons­ras.

Vem som inte får sponsra pro­gram

9 §   Pro­gram i ljud­ra­di­o­sänd­ning får inte spons­ras av någon vars huvud­sak­liga verk­sam­het är att till­verka eller sälja
   1. alko­hol­dryc­ker eller alko­hol­dryckslik­nande pre­pa­rat enligt alko­hol­la­gen (2010:1622),
   2. tobaksva­ror eller sådana elektro­niska ciga­ret­ter och påfyll­nings­be­hål­lare som avses i lagen (2018:2088) om tobak och lik­nande pro­duk­ter, eller
   3. tobaks­fria niko­tin­pro­duk­ter enligt lagen (2022:1257) om tobaks­fria niko­tin­pro­duk­ter. Lag (2022:1261).

Spons­ring av moders­mjölks­er­sätt­ning

9 a §   Om ett före­tag som till­ver­kar eller säl­jer moders­mjölks­er­sätt­ning spons­rar ett pro­gram i en ljud­ra­di­o­sänd­ning får spons­ringen inte främja använd­ningen av moders­mjölks­er­sätt­ning utan bara före­ta­gets övriga pro­duk­ter och dess anse­ende. Lag (2013:1056).

Spons­ring från före­tag som till­han­da­hål­ler spel

9 b §   Ett före­tag vars huvud­sak­liga verk­sam­het är att till­han­da­hålla spel och som inte har nöd­vän­dig licens enligt spel­la­gen (2018:1138) får inte sponsra ett pro­gram i en ljud­ra­di­o­sänd­ning. Lag (2018:1145).

När spons­rings­med­de­lan­den ska läm­nas

10 §   Den som sän­der ett spons­rat pro­gram i ljud­ra­dio ska ange vem som har bidra­git till finan­sie­ringen. Ett sådant med­de­lande ska läm­nas på lämp­ligt sätt i bör­jan och i slu­tet av pro­gram­met eller vid ett av dessa till­fäl­len.

Spons­rings­med­de­lan­det får inte inne­hålla sälj­främ­jande inslag.

Beställ­ra­dio från pub­lic ser­vice

11 §   Bestäm­mel­serna i 8-10 §§ gäl­ler även beställ­ra­dio som finan­sie­ras med pub­lic service-​avgift enligt lagen (2018:1893) om finan­sie­ring av radio och tv i all­män­he­tens tjänst.
Lag (2020:875).

Gemen­samma bestäm­mel­ser


16 kap. Gransk­ning och till­syn

Justi­ti­e­kans­lerns gransk­ning

1 §   Justi­ti­e­kans­lern över­va­kar genom gransk­ning i efter­hand om pro­gram som har sänts i tv eller till­han­da­hål­lits i beställ-​tv inne­hål­ler vålds­skild­ringar eller por­no­gra­fiska bil­der i strid med 5 kap. 2 § eller har ett inne­håll i strid med 5 kap. 14 §.
Lag (2020:875).

Gransk­nings­nämn­den för radio och tv:s gransk­ning

2 §   Gransk­nings­nämn­den för radio och tv över­va­kar genom gransk­ning i efter­hand om pro­gram som har sänts i tv, sök­bar text-​tv eller ljud­ra­dio eller som har till­han­da­hål­lits i beställ­ra­dio som finan­sie­ras med pub­lic service-​avgift enligt lagen (2018:1893) om finan­sie­ring av radio och tv i all­män­he­tens tjänst eller i beställ-​tv står i över­ens­stäm­melse med denna lag och de pro­gram­re­la­te­rade vill­kor som kan gälla för tjäns­terna.

Nämn­den har även till­syn när det gäl­ler bestäm­mel­serna om till­gäng­lig­het i 5 kap. 12 § om beslu­tet har fat­tats av rege­ringen och bestäm­mel­serna i 9 a kap. 4-9 §§ om pro­dukt­pla­ce­ring, spons­ring och reklam.

Sänd­ningar som sker med stöd av till­stånd till vida­re­sänd­ning enligt 4 kap. 7 § ska inte grans­kas av gransk­nings­nämn­den för radio och tv.

Nämn­den ska anmäla till Justi­ti­e­kans­lern, om den fin­ner att
   1. en sänd­ning eller ett till­han­da­hål­lande inne­hål­ler vålds­skild­ringar eller por­no­gra­fiska bil­der i strid med 5 kap. 2 §, eller
   2. en sänd­ning har ett inne­håll i strid med 5 kap. 14 §.
Lag (2020:875).

Medi­e­myn­dig­he­tens till­syn

3 §   Medi­e­myn­dig­he­ten har till­syn över att pro­gram­fö­re­ta­gen föl­jer sådana vill­kor som har beslu­tats med stöd av 4 kap. 9 § 1-4, 6-9, 16 och 17, 11 kap. 3 § andra styc­ket 1-3, 5-8, 16 och 17 samt 13 kap. 9 § och 27 § första styc­ket 3.

Myn­dig­he­ten har även till­syn när det gäl­ler bestäm­mel­serna om
   1. exklu­siva rät­tig­he­ter i 5 kap. 9 §,
   2. till­gäng­lig­het i 5 kap. 12 § om beslu­tet har fat­tats av myn­dig­he­ten, och
   3. lämp­liga åtgär­der i 9 a kap. 1, 3 och 13 §§.

Där­ut­ö­ver har myn­dig­he­ten till­syn över att en sådan leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter som anges i 2 kap. 1 § första styc­ket föl­jer bestäm­mel­sen om till­han­da­hål­lande av infor­ma­tion i 2 kap. 1 § andra styc­ket 5. Lag (2023:841).

Kon­su­ment­ver­kets till­syn

4 §   Kon­su­ment­ver­ket har till­syn över att en sådan leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter som anges i 2 kap. 1 § första styc­ket föl­jer bestäm­mel­serna om till­han­da­hål­lande av infor­ma­tion i 2 kap. 1 § andra styc­ket 1-4. Kon­su­ment­ver­ket har även till­syn när det gäl­ler bestäm­mel­serna om reklam i 8 kap. 7 § första styc­ket, 8 och 9 §§, 14 § första och andra styc­kena, 9 a kap. 10 och 11 §§ och 15 kap. 4 §. Lag (2022:1669).

Integri­tets­skydds­myn­dig­he­tens till­syn

4 a §   Integri­tets­skydds­myn­dig­he­ten har till­syn över att bestäm­mel­serna i 5 kap. 3 a § och 9 a kap. 2 § om behand­ling av per­son­upp­gif­ter följs. Lag (2022:460).

Redo­vis­ning av pro­gram med euro­pe­iskt ursprung

5 §   Den som sän­der tv ska redo­visa till Medi­e­myn­dig­he­ten hur stor andel av verk­sam­he­ten som utgjorts av sådana pro­gram som avses i 5 kap. 7 § första styc­ket.

Medi­e­myn­dig­he­ten får i enskilda fall besluta om undan­tag från redo­vis­nings­skyl­dig­he­ten om det finns sär­skilda skäl.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om redo­vis­ningen. Lag (2023:841).

6 §   Den som till­han­da­hål­ler beställ-​tv ska redo­visa till Medi­e­myn­dig­he­ten hur stor andel av tjäns­tens kata­log som utgjorts av pro­gram med euro­pe­iskt ursprung och hur dessa pro­gram har fram­hävts enligt 5 kap. 8 §.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om redo­vis­ningen. Lag (2023:841).

Redo­vis­ning av hur en tjänst har gjorts till­gäng­lig

6 a §   En leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter ska redo­visa hur en tjänst har gjorts till­gäng­lig enligt beslut som fat­tats enligt 5 kap. 12 § första styc­ket. I redo­vis­ningen ska även hand­lings­pla­nen enligt 5 kap. 12 § tredje styc­ket ingå.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om redo­vis­ningen. Lag (2020:875).

Upp­lys­nings­skyl­dig­het för den som sän­der tv över satel­lit

7 §   På begä­ran av Medi­e­myn­dig­he­ten ska den som sän­der tv över satel­lit lämna upp­lys­ningar om vem som äger före­ta­get och hur verk­sam­he­ten finan­sie­ras. Lag (2023:841).

Upp­lys­nings­skyl­dig­het för satel­li­ten­t­re­pre­nö­rer

8 §   På begä­ran av Medi­e­myn­dig­he­ten ska en satel­li­ten­t­re­pre­nör lämna upp­lys­ningar om vem som är upp­drags­gi­vare, den­nes adress, pro­gram­tjäns­tens beteck­ning samt om hur sänd­ningen över satel­lit sker. Lag (2023:841).

Upp­lys­nings­skyl­dig­het för den som bedri­ver till­stånds­plik­tig verk­sam­het

9 §   På begä­ran av Medi­e­myn­dig­he­ten eller Kon­su­ment­om­buds­man­nen ska den som bedri­ver verk­sam­het som är till­stånds­plik­tig enligt denna lag lämna myn­dig­he­terna de upp­lys­ningar och hand­lingar som behövs för kon­trol­len av att verk­sam­he­ten bedrivs i enlig­het med lagen och de vill­kor och före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av lagen. Lag (2023:841).

Upp­lys­nings­skyl­dig­het för leve­ran­tö­rer av vide­o­del­nings­platt­for­mar

9 a §   På begä­ran av Medi­e­myn­dig­he­ten ska en leve­ran­tör av en vide­o­del­nings­platt­form lämna de upp­lys­ningar som behövs för till­sy­nen. Lag (2023:841).

Upp­lys­nings­skyl­dig­het i övrigt

10 §   På begä­ran av Medi­e­myn­dig­he­ten ska den som bedri­ver verk­sam­het enligt denna lag lämna de upp­lys­ningar som behövs för bedöm­ningen av stor­le­ken på den sär­skilda avgif­ten enligt 17 kap. 6 §. Lag (2023:841).

Skyl­dig­het att till­han­da­hålla inspe­lade pro­gram

11 §   Den som i enlig­het med 5 kap. 3 § lagen (1991:1559) med före­skrif­ter på tryck­fri­hets­för­ord­ning­ens och ytt­ran­de­fri­hets­grund­la­gens områ­den har spe­lat in ett pro­gram, ska på begä­ran av Medi­e­myn­dig­he­ten eller Kon­su­ment­om­buds­man­nen utan kost­nad lämna en sådan inspel­ning till myn­dig­he­ten.
Lag (2023:841).

Redo­vis­nings­skyl­dig­het för den som har till­stånd att sända kom­mer­si­ell radio

12 §   Den som har till­stånd att sända digi­tal kom­mer­si­ell radio ska årli­gen till Medi­e­myn­dig­he­ten redo­visa hur de skyl­dig­he­ter som avses i 13 kap. 27 § första styc­ket 1 och 2 har upp­fyllts.
Lag (2023:841).

Under­rät­telse för den som för­vär­vat en exklu­siv rät­tig­het

13 §   Den som har för­vär­vat den exklu­siva sänd­nings­rät­ten till ett sådant eve­ne­mang som anges i 5 kap. 9 § ska ome­del­bart under­rätta Medi­e­myn­dig­he­ten om det. Lag (2023:841).

Om gransk­nings­nämn­den för radio och tv

14 §   Gransk­nings­nämn­den för radio och tv består av en ord­fö­rande och sex andra leda­mö­ter. För leda­mö­terna finns ersät­tare till det antal rege­ringen bestäm­mer. Minst en av leda­mö­terna eller ersät­tarna ska vara vice ord­fö­rande. Ord­fö­ran­den och vice ord­fö­ran­den ska vara eller ha varit ordi­na­rie domare.

Den som är riks­dags­le­da­mot, stats­råd eller anställd i Rege­rings­kans­liet får inte vara leda­mot i gransk­nings­nämn­den för radio och tv.

Gransk­nings­nämn­den för radio och tv är beslut­för med ord­fö­ran­den eller en vice ord­fö­rande och ytter­li­gare tre leda­mö­ter. Ären­den som uppen­bart inte är av större vikt eller prin­ci­piell bety­delse får dock avgö­ras av ord­fö­ran­den eller en vice ord­fö­rande.

Om det vid en över­lägg­ning i gransk­nings­nämn­den för radio och tv kom­mer fram skilj­ak­tiga meningar, tilläm­pas före­skrif­terna i 16 kap. rät­te­gångs­bal­ken. Lag (2020:875).

Sam­ar­bete mel­lan myn­dig­he­ter

15 §   Om en mot Sve­rige helt eller huvud­sak­li­gen rik­tad medi­e­tjänst från en leve­ran­tör eta­ble­rad i en annan EES-​stat stri­der mot någon av bestäm­mel­serna som anges i denna para­graf får en behö­rig myn­dig­het i Sve­rige kon­takta en behö­rig myn­dig­het i den andra EES-​staten för att upp­mana leve­ran­tö­ren att följa bestäm­mel­serna. Detta gäl­ler bestäm­mel­serna om
   1. pro­dukt­pla­ce­ring av alko­hol­dryc­ker i 6 kap. 2 § 1,
   2. spons­ring av någon vars huvud­sak­liga verk­sam­het är att till­verka eller sälja alko­hol­dryc­ker i 7 kap. 2 §,
   3. reklam och barn i 8 kap. 7 eller 8 §, eller
   4. alko­hol­dryc­ker i 7 kap. 3 § första styc­ket alko­hol­la­gen (2010:1622).

Om leve­ran­tö­ren inte föl­jer upp­ma­ningen i första styc­ket och har eta­ble­rat sig i den andra EES-​staten i syfte att kringgå de sträng­are reg­ler som skulle ha gällt om leve­ran­tö­ren varit eta­ble­rad i Sve­rige, får myn­dig­he­ten vidta åtgär­der mot leve­ran­tö­ren enligt 16 kap. 10 §, 17 kap. 5 och 6 §§ denna lag och 29 och 48 §§ mark­nads­fö­rings­la­gen (2008:486). Myn­dig­he­ten får dock inte vidta åtgär­derna för­rän den har under­rät­tat Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen och den berörda med­lems­sta­ten och kom­mis­sio­nen har fast­ställt att åtgär­derna är för­en­liga med uni­ons­rät­ten. Lag (2020:875).

16 §   En behö­rig myn­dig­het i Sve­rige ska, om en behö­rig myn­dig­het i en annan EES-​stat har läm­nat en moti­ve­rad begä­ran, upp­mana en leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter under svensk juris­dik­tion att följa den andra EES-​statens bestäm­mel­ser om
   1. leve­ran­tö­ren till­han­da­hål­ler en tv-​sändning eller beställ-​ tv som helt eller huvud­sak­li­gen är rik­tad mot den andra EES- sta­ten, och
   2. det är fråga om över­trä­delse av en bestäm­melse i all­män­he­tens intresse som är mer långt­gå­ende än AV-​direktivets bestäm­mel­ser, i lydel­sen enligt direk­tiv (EU) 2018/1808.

Bestäm­mel­ser om meddelar-​ och anskaf­far­fri­het och om för­bud mot cen­sur finns i 1 kap. 10 och 11 §§ ytt­ran­de­fri­hets­grund­la­gen. Lag (2020:875).

17 §   Har upp­hävts genom lag (2020:875).


17 kap. Straff, sär­skild avgift och vite

Sänd­ning utan till­stånd

1 §   Den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het sän­der pro­gram utan till­stånd där sådant krävs enligt denna lag döms till böter eller fäng­else i högst sex måna­der.

Sänd­ning från öppna havet

2 §   Den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het sän­der från en radi­o­an­lägg­ning på öppna havet eller i luft­rum­met över det eller som upp­rät­tar eller inne­har en sådan anlägg­ning, döms till böter eller fäng­else i högst sex måna­der om
   1. sänd­ningen är avsedd att tas emot eller kan tas emot i något land som är anslu­tet till den euro­pe­iska över­ens­kom­mel­sen till för­hind­rande av rund­ra­di­o­sänd­ningar från sta­tio­ner utan­för natio­nella ter­ri­to­rier, eller
   2. sänd­ningen orsa­kar att radi­o­an­vänd­ning i något av dessa län­der blir skad­ligt påver­kad.

Svensk dom­stol är behö­rig att döma över brott som avses i första styc­ket även om det inte finns doms­rätt enligt 2 kap. 3 § brotts­bal­ken. Lag (2021:1037).

Sank­tion när infor­ma­tion inte läm­nas

3 §   Om en sådan leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter som anges i 2 kap. 1 § första styc­ket inte läm­nar den infor­ma­tion som anges i 2 kap. 1 § andra styc­ket 1-4 tilläm­pas mark­nads­fö­rings­la­gen (2008:486), med undan­tag av bestäm­mel­serna i 29-36 §§ om mark­nads­stör­nings­av­gift. Sådan infor­ma­tion ska anses vara väsent­lig enligt 10 § tredje styc­ket mark­nads­fö­rings­la­gen.
Lag (2022:1669).

3 a §   Om en sådan leve­ran­tör av medi­e­tjäns­ter som anges i 2 kap. 1 § första styc­ket inte läm­nar den infor­ma­tion som anges i 2 kap. 1 § andra styc­ket 5, får Medi­e­myn­dig­he­ten besluta om de före­läg­gan­den som behövs i enskilda fall för att bestäm­mel­sen ska föl­jas. Ett beslut om före­läg­gande får för­e­nas med vite. Lag (2023:841).

4 §   Har upp­hävts genom lag (2024:861).

Skyl­dig­het att betala en sär­skild avgift

5 §   Den som inte föl­jer de bestäm­mel­ser och vill­kor som anges i denna para­graf får åläg­gas att betala en sär­skild avgift. Detta gäl­ler
   1. vill­kor om reklam, andra annon­ser, spons­rade pro­gram och pro­dukt­pla­ce­ring som beslu­tats med stöd av 4 kap. 10 §, 4 kap. 18 § andra styc­ket 3 och 11 kap. 6 § andra styc­ket 4,
   2. bestäm­mel­serna om otill­bör­ligt gyn­nande av kom­mer­si­ella intres­sen enligt 5 kap. 5 § och 14 kap. 2 §,
   3. bestäm­mel­serna, när det gäl­ler andra annon­ser än reklam, i 5 kap. 6 §, 8 kap. 6 och 9 §§, 14 kap. 3 § och 15 kap. 3 och 4 §§,
   4. bestäm­mel­serna om exklu­siva rät­tig­he­ter i 5 kap. 9 §,
   5. bestäm­mel­serna om pro­dukt­pla­ce­ring i 6 kap. 1 och 2 §§, 3 § första styc­ket, 4 § och 9 a kap. 4 och 5 §§,
   6. bestäm­mel­serna om spons­ring i 7 kap. 1-3 och 4-8 §§, 9 a kap. 6 och 7 §§ och 15 kap. 8-10 §§,
   7. bestäm­mel­serna om annon­ser i 8 kap. 1-5 §§, 7 § andra styc­ket och 10 §, 9 a kap. 8 och 9 §§ och 15 kap. 1 och 2 §§,
   8. bestäm­mel­serna om vir­tu­ell annon­se­ring och elektro­niska före­tags­skyl­tar i 8 kap. 11 och 12 §§, eller
   9. bestäm­mel­serna om reklam i 8 kap. 15 §.

Vid pröv­ning av frå­gan om avgift ska påfö­ras ska rät­ten sär­skilt beakta över­trä­del­sens art, var­ak­tig­het och omfatt­ning.

Avgif­ten till­fal­ler sta­ten. Lag (2023:275).

5 a §   En leve­ran­tör av en medi­e­tjänst som inte föl­jer ett beslut om till­gäng­lig­het enligt 5 kap. 12 § får åläg­gas att betala en sär­skild avgift.

Vid pröv­ning av frå­gan om avgift ska påfö­ras ska det sär­skilt beak­tas
   1. om över­trä­del­sen berott på en omstän­dig­het som leve­ran­tö­ren var­ken för­ut­såg eller borde ha för­ut­sett eller inte kun­nat påverka, eller
   2. vad leve­ran­tö­ren gjort för att und­vika över­trä­del­sen.

Avgif­ten till­fal­ler sta­ten. Lag (2020:875).

Den sär­skilda avgif­tens stor­lek

6 §   Den sär­skilda avgif­ten enligt 5 eller 5 a § fast­ställs till lägst fem tusen kro­nor och högst fem mil­jo­ner kro­nor. Avgif­ten bör dock inte över­stiga tio pro­cent av den års­om­sätt­ning som leve­ran­tö­ren av medi­e­tjäns­ten eller vide­o­del­nings­platt­for­men hade under det före­gå­ende räken­skaps­å­ret.

När avgif­tens stor­lek fast­ställs ska sär­skilt beak­tas
   1. de omstän­dig­he­ter som legat till grund för pröv­ning av frå­gan om avgift ska påfö­ras, och
   2. intäkt­sök­ningar och kost­nads­minsk­ningar som över­trä­del­sen kan beräk­nas ha gett upp­hov till för leve­ran­tö­ren.
Lag (2020:875).

När och till vem den sär­skilda avgif­ten ska beta­las

7 §   Den sär­skilda avgif­ten enligt 5 eller 5 a § ska beta­las till Medi­e­myn­dig­he­ten inom tret­tio dagar efter det att beslu­tet fått laga kraft. Lag (2023:841).

Indriv­ning av obe­talda avgif­ter

8 §   Om den sär­skilda avgif­ten inte beta­las inom den tid som anges i 7 §, ska Medi­e­myn­dig­he­ten lämna ford­ran på den obe­talda avgif­ten för indriv­ning. Indriv­ningen ska ske enligt bestäm­mel­serna i lagen (1993:891) om indriv­ning av stat­liga ford­ringar m.m. Lag (2023:841).

2008:486)">2008:486)">Hand­lingar som ska anses otill­bör­liga enligt mark­nads­fö­rings­la­gen (2008:486)

9 §   En hand­ling som stri­der mot 8 kap. 7 § första styc­ket, 8 och 9 §§, 14 § första och andra styc­kena, 9 a kap. 10 och 11 §§ och 15 kap. 4 § ska vid tillämp­ningen av 5, 23 och 26 §§ mark­nads­fö­rings­la­gen (2008:486) anses vara otill­bör­lig mark­nads­fö­ring mot kon­su­men­ter.

En sådan hand­ling kan med­föra en mark­nads­stör­nings­av­gift enligt bestäm­mel­serna i 29-36 §§ mark­nads­fö­rings­la­gen.
Lag (2020:875).

Offent­lig­gö­rande av gransk­nings­nämn­den för radio och tv:s beslut

10 §   Gransk­nings­nämn­den för radio och tv får besluta att leve­ran­tö­ren av medi­e­tjäns­ter på lämp­ligt sätt ska offent­lig­göra nämn­dens beslut, när nämn­den fun­nit att någon har bru­tit mot pro­gram­re­la­te­rade vill­kor som beslu­tats med stöd av 4 kap. 8 eller 9 §, 18 § andra styc­ket 1 eller 2, 11 kap. 3 § eller 6 § andra styc­ket 1-3 eller bestäm­mel­serna om berik­ti­gande i 5 kap. 4 § första styc­ket. Ett sådant beslut får dock inte inne­bära att offent­lig­gö­ran­det måste ske i leve­ran­tö­rens pro­gram.

Beslu­tet får inne­fatta ett före­läg­gande vid vite.
Lag (2023:275).

Före­läg­gande att följa bestäm­mel­ser

11 §   Om de bestäm­mel­ser som räk­nas upp i denna para­graf eller beslut som fat­tats med stöd av bestäm­mel­serna inte följs får de före­läg­gan­den som behövs i enskilda fall beslu­tas för att bestäm­mel­serna eller beslu­ten ska föl­jas. Ett beslut om före­läg­gande får för­e­nas med vite. Detta gäl­ler bestäm­mel­ser om
   1. anmäl­nings­skyl­dig­het (2 kap. 2 och 4 §§ ),
   2. var­ning (5 kap. 3 § ),
   3. till­stånds­vill­kor enligt 4 kap. 9 § 1-4, 6-9 och 16, 11 kap. 3 § andra styc­ket 1-3, 5-8 och 16 och 13 kap. 9 § 1-3,
   4. beteck­ningar (5 kap. 11 § och 14 kap. 7 § ),
   5. sänd­nings­plikt eller skyl­dig­het att till­han­da­hålla kanal för lokala kabelsän­dar­or­ga­ni­sa­tio­ner (9 kap. 1-3 och 5 §§ ),
   6. när­ra­di­o­sänd­ning­ars inne­håll (14 kap. 4 § ),
   7. skyl­dig­het att lämna vissa upp­lys­ningar till Medi­e­myn­dig­he­ten (16 kap. 5-8 §§ ),
   8. skyl­dig­het att lämna upp­lys­ningar enligt 16 kap. 9 §,
   9. skyl­dig­het att lämna upp­lys­ningar till Medi­e­myn­dig­he­ten enligt 16 kap. 10 §,
   10. skyl­dig­het att lämna inspel­ning enligt 16 kap. 11 §, eller
   11. skyl­dig­het att årli­gen redo­visa till Medi­e­myn­dig­he­ten enligt 16 kap. 12 §.

Före­läg­gande enligt första styc­ket 2, 4, 6, 8 eller 9 får beslu­tas av gransk­nings­nämn­den för radio och tv. Före­läg­gande enligt första styc­ket 1, 3, 5, 7 eller 8-11 får beslu­tas av Medi­e­myn­dig­he­ten.

Före­läg­gande enligt första styc­ket 8 eller 10 får även beslu­tas av Kon­su­ment­om­buds­man­nen. Lag (2023:841).

11 a §   Medi­e­myn­dig­he­ten får besluta om de före­läg­gan­den som behövs i enskilda fall för att en leve­ran­tör av en vide­o­del­nings­platt­form ska följa bestäm­mel­serna om lämp­liga åtgär­der i 9 a kap. 1, 3 och 13 §§ och om att lämna upp­lys­ningar enligt 16 kap. 9 a §. Lag (2023:841).

Före­läg­gande om för­bud för den som har till­stånd att sända när­ra­dio

12 §   Medi­e­myn­dig­he­ten får i ett före­läg­gande för­bjuda till­stånds­ha­vare att över­träda beslut om sänd­nings­tid i när­ra­dion som har fat­tats av myn­dig­he­ten eller att låta någon annan utnyttja till­stånds­ha­va­rens sänd­nings­rätt. Före­läg­gan­det får för­e­nas med vite. Lag (2023:841).

Före­läg­gan­den som beslu­tas av Justi­ti­e­kans­lern

13 §   Om någon vid upp­re­pade till­fäl­len sän­der eller till­han­da­hål­ler pro­gram med vålds­skild­ringar eller med por­no­gra­fiska bil­der i tv på tider och sätt som avses i 5 kap. 2 §, får Justi­ti­e­kans­lern före­lägga denne att inte på nytt sända eller till­han­da­hålla sådana pro­gram på tider och på sådant sätt att det finns en bety­dande risk för att barn kan se pro­gram­men. Ett beslut om före­läg­gande får för­e­nas med vite. Lag (2020:875).

13 a §   Om någon vid upp­re­pade till­fäl­len sän­der pro­gram enligt 5 kap. 14 § med ett inne­håll i strid med bestäm­mel­sen får Justi­ti­e­kans­lern besluta om de före­läg­gan­den som behövs i enskilda fall för att bestäm­mel­sen ska föl­jas. Ett beslut om före­läg­gande får för­e­nas med vite. Lag (2020:875).

Före­läg­gande för satel­li­ten­t­re­pre­nö­rer

14 §   Om den som sän­der över satel­lit inte är eta­ble­rad i Sve­rige enligt 1 kap. 3 § första styc­ket 1 eller 4 får gransk­nings­nämn­den för radio och tv besluta om de före­läg­gan­den mot satel­li­ten­t­re­pre­nö­ren som behövs i enskilda fall för att de bestäm­mel­ser och vill­kor som anges i 5 § ska föl­jas. Ett beslut om före­läg­gande får för­e­nas med vite.

Före­läg­gan­den enligt 11, 13 eller 13 a § får rik­tas mot satel­li­ten­t­re­pre­nö­ren, om den som sän­der över satel­lit inte är eta­ble­rad i Sve­rige enligt 1 kap. 3 § första styc­ket 1 eller 4.

Visar satel­li­ten­t­re­pre­nö­ren att den som sän­der över satel­lit fått till­gång till sänd­nings­möj­lig­he­ten genom upp­lå­telse av en av satel­li­ten­t­re­pre­nö­rens upp­drags­gi­vare utan att satel­li­ten­t­re­pre­nö­ren god­känt det, får ett före­läg­gande enligt första eller andra styc­ket i stäl­let rik­tas mot upp­drags­gi­va­ren. Lag (2020:875).


18 kap. Åter­kal­lelse av till­stånd

När ett till­stånd ska åter­kal­las

1 §   Ett till­stånd att sända tv, sök­bar text-​tv eller ljud­ra­dio ska åter­kal­las på begä­ran av till­stånds­ha­va­ren. Ett till­stånd får också åter­kal­las enligt 2-5 och 7 §§ eller änd­ras enligt 2 och 7 §§. Lag (2012:702).

Åter­kal­lelse och änd­ring av till­stånd att sända tv, sök­bar text-​tv eller till­stånd som läm­nats av rege­ringen att sända ljud­ra­dio

2 §   Ett till­stånd att sända tv eller sök­bar text-​tv eller ett till­stånd som läm­nats av rege­ringen att sända ljud­ra­dio får åter­kal­las om
   1. till­stånds­ha­va­ren väsent­ligt bru­tit mot 5 kap. 1, 2, 4-6 och 12 §§, eller 14 kap. 1-3 §§, eller
   2. ett till­stånds­vill­kor enligt 4 kap. 8-11 §§ eller 11 kap. 3 § har åsi­do­satts på ett väsent­ligt sätt.

Ett till­stånd att sända tv eller sök­bar text-​tv eller ett till­stånd som getts av rege­ringen att sända ljud­ra­dio får änd­ras till att avse annat sänd­nings­ut­rymme, om
   1. för­änd­ringar inom radi­o­tek­ni­ken eller änd­ringar i radi­o­an­vänd­ningen på grund av inter­na­tio­nella över­ens­kom­mel­ser som Sve­rige har anslu­tit sig till eller bestäm­mel­ser antagna med stöd av för­dra­get om Euro­pe­iska uni­o­nens funk­tions­sätt med­för att ett nytt till­stånd med samma vill­kor inte skulle kunna med­ges, eller
   2. det är nöd­vän­digt för att ge utrymme för ytter­li­gare sänd­ningar. Lag (2022:460).

Åter­kal­lelse av till­stånd att sända när­ra­dio

3 §   Ett till­stånd att sända när­ra­dio får åter­kal­las om till­stånds­ha­va­ren
   1. inte längre upp­fyl­ler kra­ven enligt 12 kap. 4 §, eller
   2. inte utnytt­jat rät­ten att sända när­ra­dio under tre på varandra föl­jande måna­der.

Till­stånd att sända när­ra­dio får också åter­kal­las om dom­stol fun­nit att ett pro­gram inne­fat­tat ett ytt­ran­de­fri­hets­brott som inne­bär ett all­var­ligt miss­bruk av ytt­ran­de­fri­he­ten. Det är den dom­stol som fat­tat beslu­tet om ytt­ran­de­fri­hets­brott som beslu­tar om åter­kal­lelse av till­stån­det i dessa fall.

4 §   I beslut om åter­kal­lelse av ett till­stånd att sända när­ra­dio får det bestäm­mas en tid av högst ett år inom vil­ken till­stånds­ha­va­ren inte ska få ett nytt till­stånd.

I fall som avses i 3 § andra styc­ket får den dom­sto­len besluta att till­stånds­ha­va­ren inte ska få ett nytt till­stånd inom en tid av högst ett år eller, om det finns syn­ner­liga skäl, högst fem år. Detta gäl­ler även om den som hade till­stånd när ytt­ran­de­fri­hets­brot­tet begicks inte har till­stånd att sända när­ra­dio vid tiden för domen.

Dom­sto­len får besluta att beslu­tet ska gälla även för tiden innan domen vin­ner laga kraft.

Åter­kal­lelse av till­stånd att sända kom­mer­si­ell radio

5 §   Till­stånd att sända kom­mer­si­ell radio får åter­kal­las om
   1. till­stånds­ha­va­ren inte inlett sänd­nings­verk­sam­he­ten inom sex måna­der efter till­stån­dets bör­jan,
   2. till­stånds­ha­va­ren inte utnytt­jat rät­ten att sända eller sänt endast i obe­tyd­lig omfatt­ning under en sam­man­häng­ande tid av minst fyra vec­kor,
   3. till­stånds­ha­va­ren väsent­ligt bru­tit mot 14 kap. 2 §,
   4. dom­stol har fun­nit att ett pro­gram inne­fat­tat ett ytt­ran­de­fri­hets­brott som inne­bär ett all­var­ligt miss­bruk av ytt­ran­de­fri­he­ten, eller
   5. ett till­stånds­vill­kor enligt 13 kap. 27 § första styc­ket 3 har åsi­do­satts på ett väsent­ligt sätt.

För­fo­gar en fysisk eller juri­disk per­son, utan tillå­telse från Medi­e­myn­dig­he­ten, över mer än ett till­stånd för ana­log kom­mer­si­ell radio i ett sänd­nings­om­råde, och finns det skäl att anta att för­fo­gan­det kan inverka men­ligt på kon­kur­ren­sen, får det eller de till­stånd åter­kal­las som har läm­nats efter det första till­stån­det.

Har Medi­e­myn­dig­he­ten med­gett över­lå­telse trots att till­stånds­ha­va­ren redan för­fo­gar över till­stånd att sända ana­log kom­mer­si­ell radio i samma sänd­nings­om­råde, och finns det skäl att anta att över­lå­tel­sen kan inverka men­ligt på kon­kur­ren­sen, får till­stån­det åter­kal­las endast om beslu­tet om över­lå­tel­sen grun­dats på fel­ak­tiga eller ofull­stän­diga upp­gif­ter från till­stånds­ha­va­ren. Åter­kal­lel­sen ska då avse det eller de till­stånd som över­lå­tits.

Om sta­ten, regi­o­ner eller kom­mu­ner inne­har ett till­stånd att sända kom­mer­si­ell radio på det sätt som anges i 13 kap. 4 § andra styc­ket ska Medi­e­myn­dig­he­ten åter­kalla det till­stån­det.
Lag (2023:841).

Åter­kal­lelse av för­ord­nande som lokal kabelsän­dar­or­ga­ni­sa­tion

6 §   Ett för­ord­nande som lokal kabelsän­dar­or­ga­ni­sa­tion får åter­kal­las om någon sänd­nings­verk­sam­het inte före­kom­mit eller om sådan verk­sam­het före­kom­mit endast i obe­tyd­lig omfatt­ning under en sam­man­häng­ande tid av minst tre måna­der.

Vad som ska beak­tas när till­stånd åter­kal­las eller änd­ras

7 §   Beslut om åter­kal­lelse av till­stånd enligt 2-4 §§ och 5 § första och fjärde styc­kena får fat­tas endast om det i betrak­tande av skä­len för åtgär­den inte fram­står som allt­för ingri­pande.

Beslut om åter­kal­lelse av till­stånd enligt 5 § andra och tredje styc­kena får fat­tas endast om åtgär­den står i rim­lig pro­por­tion till möj­lig­he­terna att främja kon­kur­rens och mång­fald i sänd­nings­om­rå­det.

Beslut om änd­ring av till­stånd enligt 2 § andra styc­ket 2 får fat­tas endast om till­stånds­ha­va­rens rätt enligt 4 kap. 4 § kan till­va­ra­tas. Lag (2017:569).


19 kap. Hand­lägg­ningen av mål om åter­kal­lelse, sär­skild avgift och vite m.m.

Vem som prö­var mål om åter­kal­lelse och änd­ring av till­stånd

1 §   Mål om åter­kal­lelse av till­stånd på grund av över­trä­delse av vill­kor som med­de­lats med stöd av 4 kap. 8 §, 9 § 10-12, 11 kap. 3 § första styc­ket eller andra styc­ket 9-12 och om över­trä­delse av 5 kap. 1, 2 och 4 §§ eller 14 kap. 1 § ska på talan av Justi­ti­e­kans­lern prö­vas av all­män dom­stol.

I övriga fall prö­vas ären­den om åter­kal­lelse av till­stånd av Medi­e­myn­dig­he­ten.

Ären­den om änd­ring av till­stånd att sända tv eller sök­bar text-​tv eller till­stånd som med­de­lats av rege­ringen att sända ljud­ra­dio prö­vas av den som med­de­lat till­stån­det.
Lag (2023:841).

När en fråga om åter­kal­lelse får tas upp

2 §   Har till­stån­det läm­nats av rege­ringen, får en fråga om åter­kal­lelse prö­vas först efter anmä­lan av rege­ringen, om inte till­stånds­ha­va­ren själv begärt att till­stån­det ska åter­kal­las.

Har till­stån­det läm­nats av Medi­e­myn­dig­he­ten får en fråga om åter­kal­lelse tas upp
   1. på begä­ran av till­stånds­ha­va­ren,
   2. på eget ini­ti­a­tiv av den som är behö­rig att pröva frå­gan, eller
   3. efter anmä­lan av gransk­nings­nämn­den för radio och tv på grund av över­trä­delse av bestäm­melse i denna lag eller av vill­kor för till­stånd som ska grans­kas av nämn­den enligt 16 kap. 2 §.

En fråga om änd­ring av till­stånd får, för­u­tom på begä­ran av till­stånds­ha­va­ren, tas upp på eget ini­ti­a­tiv av den som är behö­rig att pröva frå­gan.

Innan Medi­e­myn­dig­he­ten fat­tar beslut i ett ärende om åter­kal­lelse på grund av över­trä­delse av bestäm­melse i denna lag eller av vill­kor för till­stånd som ska grans­kas av gransk­nings­nämn­den för radio och tv enligt 16 kap. 2 §, ska myn­dig­he­ten begära ett ytt­rande från nämn­den. Till­stån­det får åter­kal­las endast om nämn­den fin­ner att över­trä­del­sen är väsent­lig. Lag (2023:841).

Bestäm­mel­ser om rät­te­gången

3 §   För rät­te­gången i mål enligt 1 § första styc­ket tilläm­pas bestäm­mel­serna för ytt­ran­de­fri­hets­mål. Det som i dessa bestäm­mel­ser rör den till­ta­lade ska tilläm­pas för den som talan om åter­kal­lelse rik­tar sig mot. Juryns pröv­ning ska avse frå­gan om till­stån­det ska åter­kal­las.

Dom­sto­len får besluta att domen ska gälla även för tiden innan den vin­ner laga kraft.

Vem som prö­var frå­gor om påfö­rande av sär­skild avgift m.m.

4 §   Frå­gor om påfö­rande av sär­skild avgift enligt 17 kap. 5 § prö­vas av För­valt­nings­rät­ten i Stock­holm på ansö­kan av gransk­nings­nämn­den för radio och tv.

Frå­gan om påfö­rande av sär­skild avgift fal­ler, om den som talan rik­tas mot inte del­getts ansö­kan inom fem år från det att över­trä­del­sen upp­hörde. Ett beslut om avgift upp­hör att gälla om beslu­tet inte verk­ställts inom fem år från det att domen fick laga kraft. Lag (2020:875).

4 a §   Frå­gor om sär­skild avgift enligt 17 kap. 5 a § prö­vas av gransk­nings­nämn­den för radio och tv när ett beslut om till­gäng­lig­het enligt 5 kap. 12 § har fat­tats av rege­ringen och av Medi­e­myn­dig­he­ten i övriga fall.

En sär­skild avgift får inte beslu­tas senare än fem år från det att ett till­gäng­lig­gö­rande skulle ha skett. Ett beslut om avgift upp­hör att gälla om beslu­tet inte verk­ställts inom fem år från det att beslu­tet fick laga kraft. Lag (2023:841).

Vem som prö­var frå­gor om utdö­mande av vite

5 §   Frå­gor om utdö­mande av vite som före­lagts av Justi­ti­e­kans­lern enligt 17 kap. 13 § prö­vas av all­män dom­stol på talan av Justi­ti­e­kans­lern. För rät­te­gången i ett sådant mål tilläm­pas bestäm­mel­serna för ytt­ran­de­fri­hets­mål. Det som i dessa bestäm­mel­ser rör den till­ta­lade ska tilläm­pas för den som talan om utdö­mande av vite rik­tar sig mot. Juryns pröv­ning ska avse frå­gan om vitet ska dömas ut.

Frå­gor om utdö­mande av vite i andra fall prö­vas i enlig­het med vad som i all­män­het är före­skri­vet om vite.


20 kap. Över­kla­gande

Beslut om tv-​sändningar, sök­bar text-​tv och när­ra­dio

1 §   Beslut enligt denna lag av Medi­e­myn­dig­he­ten får över­kla­gas hos all­män för­valt­nings­dom­stol, om det gäl­ler
   1. till­stånd att sända tv, sök­bar text-​tv eller när­ra­dio,
   2. för­del­ning av sänd­nings­tid i när­ra­dion,
   3. änd­ring eller åter­kal­lelse av till­stånd, eller
   4. beslut att inte medge över­lå­telse av till­stånd att sända tv eller sök­bar text-​tv.

Beslut som avses i första styc­ket gäl­ler ome­del­bart, om inte något annat bestäms. Lag (2023:841).

Beslut om kom­mer­si­ell radio

2 §   Beslut av Medi­e­myn­dig­he­ten om kom­mer­si­ell radio får över­kla­gas hos all­män för­valt­nings­dom­stol, om det gäl­ler beslut om att
   1. avslå en ansö­kan om till­stånd,
   2. inte medge över­lå­telse av ett till­stånd,
   3. åter­kalla ett till­stånd, och
   4. en delä­gare i han­dels­bo­lag ska anses som betal­nings­an­sva­rig enligt 13 kap. 16 §.

Mål om över­kla­gande av beslut som avses i första styc­ket 1 och 3 ska hand­läg­gas skynd­samt.

Beslut som avses i första styc­ket 2 och 3 gäl­ler ome­del­bart, om inte något annat bestäms. Lag (2023:841).

Övriga beslut som får över­kla­gas

3 §   Föl­jande beslut av Medi­e­myn­dig­he­ten får över­kla­gas hos all­män för­valt­nings­dom­stol:
   1. beslut om beteck­ningar enligt 5 kap. 11 § och 14 kap. 7 §,
   2. beslut enligt 5 kap. 12 § om till­gäng­lig­het för per­so­ner med funk­tions­ned­sätt­ning,
   3. för­ord­nande av lokala kabelsän­dar­or­ga­ni­sa­tio­ner enligt 9 kap. 5 §,
   4. beslut om åter­kal­lelse av ett för­ord­nande enligt 18 kap. 6 §, och
   5. beslut enligt 9 kap. 7 § om undan­tag från sänd­nings­plikt och skyl­dig­het att till­han­da­hålla sänd­nings­ut­rymme för lokala kabelsän­dar­or­ga­ni­sa­tio­ner.

Beslut som anges i första styc­ket 2 och 3 gäl­ler ome­del­bart, om inte något annat bestäms. Lag (2023:841).

Beslut om sär­skild avgift

3 a §   Beslut om sär­skild avgift enligt 17 kap. 5 a § får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol.
Lag (2020:875).

Vites­före­läg­gan­den

4 §   Beslut av Justi­ti­e­kans­lern, Medi­e­myn­dig­he­ten, gransk­nings­nämn­den för radio och tv eller Kon­su­ment­om­buds­man­nen om före­läg­gan­den som har för­e­nats med vite enligt 17 kap. 3 a §, 10 §, 11 § första styc­ket, 12 och 13 a §§ får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol.

Före­läg­gan­den enligt 17 kap. 10 §, 11 § första styc­ket 3, 4, 6 och 8 och 12 § gäl­ler ome­del­bart, om inte något annat bestäms.
Lag (2023:841).

Pröv­nings­till­stånd i kam­mar­rät­ten

5 §   Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande hos kam­mar­rät­ten av beslut som med­de­lats av en all­män för­valt­nings­dom­stol enligt 1-4 §§.

Beslut som inte får över­kla­gas

6 §   Andra beslut av Justi­ti­e­kans­lern, Medi­e­myn­dig­he­ten och gransk­nings­nämn­den för radio och tv än de som anges i 1-4 §§ får inte över­kla­gas. Lag (2023:841).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

2010:696
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2010.
   2. Genom lagen upp­hör radio-​ och TV-​lagen (1996:844) och lagen (1992:72) om kon­ces­sions­av­gift på tele­vi­sio­nens och radi­ons område att gälla.
   3. Till­stånd att sända tv och ljud­ra­dio som med­de­lats med stöd av radio-​ och TV-​lagen (1996:844) ska gälla även fort­sätt­nings­vis.
   4. Den som har fått till­stånd att sända tv-​program med stöd av radio-​ och TV-​lagen (1996:844) har rätt att också sända sök­bar text-​tv i rim­lig omfatt­ning under åter­sto­den av till­stånds­ti­den.
   5. Bestäm­mel­serna i 6 kap. tilläm­pas på till­han­da­hål­lande av pro­gram som pro­du­ce­ras efter den 1 augusti 2010.
   6. Den som den 1 augusti 2010 har ett sänd­nings­till­stånd som har för­längts med stöd av lagen (2008:418) med till­fäl­liga bestäm­mel­ser om till­stånd att sända lokal­ra­dio har rätt att utan sär­skild ansö­kan få fort­sätta att bedriva sänd­ningar inom det sänd­nings­om­råde som till­stån­det avser till den 1 augusti 2018. För ett sådant till­stånd gäl­ler endast vill­kor enligt 13 kap. 9 § första styc­ket.
   7. Den som sän­der kom­mer­si­ell radio och omfat­tas av punk­ten 6 ska betala avgift
      a) enligt 15-17 §§ i den upp­hävda lokal­ra­di­o­la­gen (1993:120), om till­stån­det ursprung­li­gen med­de­la­des före den 1 juli 2001, eller
      b) enligt 4 b § lagen (1992:72) om kon­ces­sions­av­gift på tele­vi­sio­nens och radi­ons område, om till­stån­det ursprung­li­gen med­de­la­des efter den 1 juli 2001.

När Medi­e­myn­dig­he­ten tilläm­par 17 § andra styc­ket i den upp­hävda lokal­ra­di­o­la­gen i fråga om den avgift som avses i första styc­ket a, ska myn­dig­he­ten för varje till­stånds­ha­vare göra en pro­por­tio­nell minsk­ning av avgif­ten så att det totala avgiftsut­ta­get per år för samt­liga till­stånd mins­kas med sam­man­lagt 12 mil­jo­ner kro­nor. Lag (2023:841).

2011:1436
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2012.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2011:1558
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2012.
   2. Myn­dig­he­ten för radio och tv ska senast den 31 janu­ari 2012 fast­ställa de belopp som ska beta­las under 2012.

2017:569
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2017.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för till­stånd som har bevil­jats före ikraft­trä­dan­det.

2018:1895
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2019.
   2. De sänd­nings­till­stånd som med­de­las av rege­ringen enligt 4 kap. 3 § och 11 kap. 1 § när­mast efter ikraft­trä­dan­det ska gälla i sex år om sänd­nings­verk­sam­he­ten finan­sie­ras med pub­lic service-​avgift.
   3. De nya bestäm­mel­serna i 4 kap. 12 § första styc­ket och 11 kap. 4 § första styc­ket tilläm­pas första gången för sänd­nings­till­stånd som gäl­ler från och med den 1 janu­ari 2026.

2020:875
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 decem­ber 2020.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler i fråga om över­trä­del­ser av beslut enligt 5 kap. 12 § som med­de­lats före ikraft­trä­dan­det.

2023:275
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2023.
   2. För sänd­ningar och till­han­da­hål­lan­den av pro­gram i en tv- sänd­ning, i beställ-​tv eller i sök­bar text-​tv före ikraft­trä­dan­det gäl­ler 5 kap. 4 § i den äldre lydel­sen.

Vik­tiga lagar inom för­valt­nings­rät­ten
JP Info­nets för­valt­nings­rätts­liga tjäns­ter

JP Info­nets för­valt­nings­rätts­liga tjäns­ter

Han­te­rar du för­valt­nings­rätts­liga frå­ge­ställ­ningar i ditt arbete? Vi på JP Info­net kan hjälpa dig att reda ut för­valt­nings­rätts­liga frå­gor oav­sett om du arbe­tar på en kom­mun, stat­lig myn­dig­het, dom­stol eller advo­kat­byrå. Vi ger råd och stöd med bland annat hand­lägg­ning, kom­mu­nal­rätt, dele­ga­tions­ord­ningar, offent­lig­het och sek­re­tess, ompröv­ning av beslut och lag­lig­hets­pröv­ning. Se allt inom för­valt­nings­rätt.