Lag (2005:268) om överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om folkbokföring

Den överenskommelse om folkbokföring som Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige undertecknade den 1 november 2004 skall gälla som lag här i landet. Överenskommelsen är avfattad på svenska, danska, finska, isländska och norska. Samtliga texter har samma giltighet. Den på svenska avfattade texten framgår av bilaga till denna lag. Samtliga texter skall kungöras genom publicering i Sveriges internationella överenskommelser (SÖ).

Bilaga

Överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om folkbokföring

Regeringarna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har, för att underlätta registreringen av personer i de avtalsslutande staterna, enats om följande:

Artikel 1
   1. Denna överenskommelse gäller personer som är registrerade som bosatta i en av de avtalsslutande staterna, och som har för avsikt att flytta, eller som har flyttat till en annan av dessa stater. Tidsbegränsade vistelser som varar kortare tid än 6 månader räknas normalt inte som flyttning.
   2. Flyttningen omfattas inte av överenskommelsen om inte utflyttningsstaten senast tre månader efter anmäld utflyttning har mottagit underrättelse enligt artikel 2 punkt 2 tredje stycket.

Artikel 2
   1. Den som flyttar från en avtalsslutande stat till en annan av dessa stater, skall inom den tidsfrist som gäller för flyttningsanmälan i denna stat, anmäla inflyttningen till behörig lokal registreringsmyndighet. Samtidigt med anmälan skall den flyttande lämna de uppgifter som krävs i inflyttningsstaten och uppvisa legitimation med dokumentation av medborgarskap (pass eller motsvarande), samt lämna uppgift om personnummer och den bostadsadress och kommun som den flyttande hade i utflyttningsstaten fram till dess flyttningen skedde.
   2. Den lokala registreringsmyndigheten i inflyttningsstaten avgör om en person skall registreras som bosatt i inflyttningsstaten.

Finner den lokala registreringsmyndigheten att en person skall registreras som bosatt i inflyttningsstaten, skall den flyttande registreras som bosatt och tilldelas personnummer snarast möjligt på samma sätt som gäller för personer som flyttar in från stater utanför Norden.

Samtidigt med att det har beslutats om att det skall ske en registrering eller inte i inflyttningsstaten, skall registreringsmyndigheten i inflyttningsstaten underrätta personen och den centrala eller en särskilt angiven registreringsmyndighet i utflyttningsstaten.

I underrättelsen till myndigheten i utflyttningsstaten skall anges den flyttandes personnummer i utflyttningsstaten, namn, födelsedatum, kön och, om registrering har skett, inflyttningsdatum, personnummer, kommun och bostadsadress i inflyttningsstaten. Motsvarande underrättelse skall sändas om registreringsmyndigheten i inflyttningsstaten senare upphäver det tidigare beslutet om registrering av inflyttning.

Finner den lokala registreringsmyndigheten skäl att anta att den som har anmält inflyttningen, skall anses bosatt på en annan plats i inflyttningsstaten, skall han hänvisas till den lokala registreringsmyndigheten på denna plats.
   3. Först när underrättelse om registrering i inflyttningsstaten har mottagits, skall den lokala registreringsmyndigheten i utflyttningsstaten avregistrera den som har flyttat. Som datum för utflyttningen används inflyttningsstatens registrerade inflyttningsdatum.

Artikel 3

Frågan om en person enligt denna överenskommelse skall anses som bosatt eller inte bosatt i inflyttningsstaten, avgörs enligt lagstiftningen i den staten.

Om den lokala registreringsmyndigheten i utflyttningsstaten har en annan uppfattning om de faktiska förhållandena som har lagts till grund för registreringen, kan ärendet tas upp med den lokala registreringsmyndigheten i inflyttningsstaten. Blir dessa inte eniga, kan utflyttningsstatens lokala registreringsmyndighet ta upp saken med statens centrala registreringsmyndighet som i sin tur kan ta upp saken med inflyttningsstatens centrala registreringsmyndighet.

Som inflyttningsstat räknas den stat som en person bosatt sig i efter inflyttning från en annan stat. Detta gäller så länge de faktiska bostadsförhållandena är de samma som då inflyttningen ägde rum.

Artikel 4

De avtalsslutande staterna förbinder sig att på förfrågan ömsesidigt lämna uppgifter om den flyttandes namn, födelsedatum, personnummer, födelseort, kön, bostadsadress, lokal registreringsmyndighet, medborgarskap, civilstånd och datum för ändring, make/makas/registrerad partners namn och födelsedatum, föräldrarnas namn och födelsedatum (för barn under 18 år), namn och födelsedatum för barn (under 18 år) och eventuellt utflyttningsdatum, samt de andra upplysningar som kan antas vara nödvändiga för bedömningen av bosättningsfrågan, och underrätta om de beslut som fattas.

Underrättelse enligt artikel 2 och svar på förfrågningar enligt denna artikel kan ske med direkt elektronisk kommunikation mellan de centrala registreringsmyndigheterna i de avtalsslutande stater som har avtalat detta.

Artikel 5

De centrala registreringsmyndigheterna i de avtalsslutande staterna är förpliktade att hålla aktuell och offentliggöra en förteckning över de lokala registreringsmyndigheterna i de respektive staterna.

Artikel 6

Överenskommelsen träder i kraft den 1 januari, 1 april, 1 juli eller 1 oktober som infaller närmast efter det att tre månader förflutit från den dag då samtliga avtalsslutande stater har meddelat det norska utrikesdepartementet att de har godkänt överenskommelsen.

För Färöarnas och Grönlands del träder överenskommelsen dock i kraft den 1 januari, 1 april, 1 juli eller 1 oktober som infaller närmast efter det att tre månader förflutit sedan Danmarks regering har notifierat det norska utrikesdepartementet att förutsättningarna är uppfyllda.

Det norska utrikesdepartementet underrättar de övriga avtalsslutande staterna om mottagandet av dessa meddelanden och om tidpunkten för överenskommelsens ikraftträdande.

Artikel 7

Samtidigt som denna överenskommelse träder i kraft upphävs den nordiska överenskommelsen den 8 maj 1989 om folkbokföring.

Artikel 8

En avtalsslutande stat kan i förhållande till var och en av de andra staterna säga upp överenskommelsen per den 1 januari eller 1 juli med en uppsägningstid av sex månader. Uppsägning skall ske genom skriftligt meddelande till berörd stat och det norska utrikesdepartementet. Det norska utrikesdepartementet underrättar de övriga staterna om mottagandet av sådant meddelande och om dess innehåll.

Artikel 9

Originaltexten till denna överenskommelse deponeras hos det norska utrikesdepartementet, som tillställer de övriga parterna bestyrkta kopior därav.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat denna överenskommelse.

Som skedde i Stockholm den 1 november 2004 i ett exemplar på danska, finska, isländska, norska och svenska språken, som alla har lika giltighet.