Lag (2018:1693) om poli­sens behand­ling av per­son­upp­gif­ter inom brotts­da­ta­la­gens område

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 2018:1693
Depar­te­ment: Justi­tie­de­par­te­men­tet L4
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2025:221
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

2018:1693
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet L4
Utfär­dad: 2018-​11-15
Änd­rad: t.o.m. SFS

2025:221
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)



1 kap. All­männa bestäm­mel­ser

Lagens tillämp­nings­om­råde

1 §   Denna lag gäl­ler utö­ver brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) när någon av föl­jande myn­dig­he­ter i egen­skap av behö­riga myn­dig­he­ter behand­lar per­son­upp­gif­ter:
   1. Polis­myn­dig­he­ten, om upp­gif­terna behand­las i syfte att före­bygga, för­hindra eller upp­täcka brotts­lig verk­sam­het, utreda eller lag­föra brott, verk­ställa upp­börd eller upp­rätt­hålla all­män ord­ning och säker­het,
   2. Ekobrotts­myn­dig­he­ten, om upp­gif­terna behand­las i syfte att utreda brott och det inte är fråga om åkla­gar­verk­sam­het, och
   3. Säker­hetspo­li­sen i frå­gor som inte rör natio­nell säker­het, om upp­gif­terna behand­las i syfte att före­bygga, för­hindra eller upp­täcka brotts­lig verk­sam­het eller utreda eller lag­föra brott.

För Ekobrotts­myn­dig­he­ten och Säker­hetspo­li­sen gäl­ler endast 1-4 kap. och 7 kap. Lag (2019:435).

1 a §    /Trä­der i kraft I:2025-​07-01/ Lagen gäl­ler i tillämp­liga delar även när Polis­myn­dig­he­ten behand­lar upp­gif­ter om avlidna per­so­ner enligt 5 kap. 3, 4 och 7 §§. Lag (2025:135).

2 §    /Upp­hör att gälla U:den dag som rege­ringen bestäm­mer/ Denna lag gäl­ler inte vid behand­ling av per­son­upp­gif­ter enligt
   1. vapen­la­gen (1996:67),
   2. lagen (1998:620) om belast­nings­re­gis­ter,
   3. lagen (1998:621) om miss­tan­ke­re­gis­ter,
   4. lagen (2006:444) om pas­sa­ge­rar­re­gis­ter,
   5. lagen (2014:400) om Polis­myn­dig­he­tens eli­mi­ne­rings­da­ta­bas,
   6. Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2018/1860 av den 28 novem­ber 2018 om använd­ning av Scheng­ens infor­ma­tions­sy­stem för åter­vän­dande av tred­je­lands­med­bor­gare som vis­tas olag­ligt i med­lems­sta­terna,
   7. Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2018/1861 av den 28 novem­ber 2018 om inrät­tande, drift och använd­ning av Scheng­ens infor­ma­tions­sy­stem (SIS) på områ­det in- och utre­se­kon­trol­ler, om änd­ring av kon­ven­tio­nen om tillämp­ning av Scheng­enav­ta­let och om änd­ring och upp­hä­vande av för­ord­ning (EG) nr 1987/2006,
   8. Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2018/1862 av den 28 novem­ber 2018 om inrät­tande, drift och använd­ning av Scheng­ens infor­ma­tions­sy­stem (SIS) på områ­det polis­sam­ar­bete och straff­rätts­ligt sam­ar­bete, om änd­ring och upp­hä­vande av rådets beslut 2007/533/RIF och om upp­hä­vande av Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EG) nr 1986/2006 och kom­mis­sio­nens beslut 2010/261/EU, eller
   9. lagen (2021:1187) med kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser till EU:s för­ord­ningar om Scheng­ens infor­ma­tions­sy­stem och före­skrif­ter som har med­de­lats i anslut­ning till den lagen. Lag (2021:1192).

2 §    /Trä­der i kraft I:den dag som rege­ringen bestäm­mer/ Denna lag gäl­ler inte vid behand­ling av per­son­upp­gif­ter enligt
   1. vapen­la­gen (1996:67),
   2. lagen (1998:620) om belast­nings­re­gis­ter,
   3. lagen (1998:621) om miss­tan­ke­re­gis­ter,
   4. lagen (2006:444) om pas­sa­ge­rar­re­gis­ter,
   5. lagen (2014:400) om Polis­myn­dig­he­tens eli­mi­ne­rings­da­ta­bas,
   6. Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2018/1860 av den 28 novem­ber 2018 om använd­ning av Scheng­ens infor­ma­tions­sy­stem för åter­vän­dande av tred­je­lands­med­bor­gare som vis­tas olag­ligt i med­lems­sta­terna,
   7. Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2018/1861 av den 28 novem­ber 2018 om inrät­tande, drift och använd­ning av Scheng­ens infor­ma­tions­sy­stem (SIS) på områ­det in- och utre­se­kon­trol­ler, om änd­ring av kon­ven­tio­nen om tillämp­ning av Scheng­enav­ta­let och om änd­ring och upp­hä­vande av för­ord­ning (EG) nr 1987/2006,
   8. Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2018/1862 av den 28 novem­ber 2018 om inrät­tande, drift och använd­ning av Scheng­ens infor­ma­tions­sy­stem (SIS) på områ­det polis­sam­ar­bete och straff­rätts­ligt sam­ar­bete, om änd­ring och upp­hä­vande av rådets beslut 2007/533/RIF och om upp­hä­vande av Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EG) nr 1986/2006 och kom­mis­sio­nens beslut 2010/261/EU,
   9. lagen (2021:1187) med kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser till EU:s för­ord­ningar om Scheng­ens infor­ma­tions­sy­stem och före­skrif­ter som har med­de­lats i anslut­ning till den lagen, eller
   10. Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2017/2226 av den 30 novem­ber 2017 om inrät­tande av ett in- och utre­se­sy­stem för regi­stre­ring av in- och utre­se­upp­gif­ter och av upp­gif­ter om nekad inresa för tred­je­lands­med­bor­gare som pas­se­rar med­lems­sta­ter­nas yttre grän­ser, om fast­stäl­lande av vill­ko­ren för åtkomst till in- och utre­se­sy­ste­met för brotts­be­käm­pande ända­mål och om änd­ring av kon­ven­tio­nen om tillämp­ning av Scheng­enav­ta­let och för­ord­ning­arna (EG) nr 767/2008 och (EU) nr 1077/2011. Lag (2022:244).

2 §    /Trä­der i kraft I:den dag som rege­ringen bestäm­mer/ Denna lag gäl­ler inte vid behand­ling av per­son­upp­gif­ter enligt
   1. vapen­la­gen (1996:67),
   2. lagen (1998:620) om belast­nings­re­gis­ter,
   3. lagen (1998:621) om miss­tan­ke­re­gis­ter,
   4. lagen (2006:444) om pas­sa­ge­rar­re­gis­ter,
   5. lagen (2014:400) om Polis­myn­dig­he­tens eli­mi­ne­rings­da­ta­bas,
   6. Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2018/1860 av den 28 novem­ber 2018 om använd­ning av Scheng­ens infor­ma­tions­sy­stem för åter­vän­dande av tred­je­lands­med­bor­gare som vis­tas olag­ligt i med­lems­sta­terna,
   7. Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2018/1861 av den 28 novem­ber 2018 om inrät­tande, drift och använd­ning av Scheng­ens infor­ma­tions­sy­stem (SIS) på områ­det in- och utre­se­kon­trol­ler, om änd­ring av kon­ven­tio­nen om tillämp­ning av Scheng­enav­ta­let och om änd­ring och upp­hä­vande av för­ord­ning (EG) nr 1987/2006,
   8. Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2018/1862 av den 28 novem­ber 2018 om inrät­tande, drift och använd­ning av Scheng­ens infor­ma­tions­sy­stem (SIS) på områ­det polis­sam­ar­bete och straff­rätts­ligt sam­ar­bete, om änd­ring och upp­hä­vande av rådets beslut 2007/533/RIF och om upp­hä­vande av Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EG) nr 1986/2006 och kom­mis­sio­nens beslut 2010/261/EU,
   9. lagen (2021:1187) med kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser till EU:s för­ord­ningar om Scheng­ens infor­ma­tions­sy­stem och före­skrif­ter som har med­de­lats i anslut­ning till den lagen,
   10. Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2017/2226 av den 30 novem­ber 2017 om inrät­tande av ett in- och utre­se­sy­stem för regi­stre­ring av in- och utre­se­upp­gif­ter och av upp­gif­ter om nekad inresa för tred­je­lands­med­bor­gare som pas­se­rar med­lems­sta­ter­nas yttre grän­ser, om fast­stäl­lande av vill­ko­ren för åtkomst till in- och utre­se­sy­ste­met för brotts­be­käm­pande ända­mål och om änd­ring av kon­ven­tio­nen om tillämp­ning av Scheng­enav­ta­let och för­ord­ning­arna (EG) nr 767/2008 och (EU) nr 1077/2011, eller
   11. Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2018/1240 av den 12 sep­tem­ber 2018 om inrät­tande av ett EU-​system för rese­upp­gif­ter och rese­till­stånd (Etias) och om änd­ring av för­ord­ning­arna (EU) nr 1077/2011, (EU) nr 515/2014, (EU) 2016/399, (EU) 2016/1624 och (EU) 2017/2226. Lag (2023:339).

3 §   Sär­skilda bestäm­mel­ser om behand­ling av per­son­upp­gif­ter finns
   1. i lagen (2017:496) om inter­na­tio­nellt poli­siärt sam­ar­bete och i före­skrif­ter som rege­ringen har med­de­lat i anslut­ning till den lagen,
   2. i lagen (2018:1180) om flyg­pas­sa­ge­rar­upp­gif­ter i brotts­be­kämp­ningen och i före­skrif­ter som rege­ringen har med­de­lat i anslut­ning till den lagen,
   3. i lagen (2022:613) om finan­si­ell infor­ma­tion i brotts­be­kämp­ningen och i före­skrif­ter som rege­ringen har med­de­lat i anslut­ning till den lagen, och
   4. i lagen (2023:474) om poli­siära befo­gen­he­ter i gränsnära områ­den.

Om det i dessa för­fatt­ningar finns avvi­kande bestäm­mel­ser, ska de tilläm­pas i stäl­let för bestäm­mel­serna i denna lag.
Lag (2023:478).

Per­son­upp­gifts­an­svar

4 §   Polis­myn­dig­he­ten är per­son­upp­gifts­an­sva­rig för den behand­ling av per­son­upp­gif­ter som utförs vid myn­dig­he­ten och för den behand­ling som myn­dig­he­ten utför vid Ekobrotts­myn­dig­he­ten, som inte är åkla­gar­verk­sam­het, i syfte att före­bygga, för­hindra eller upp­täcka brotts­lig verk­sam­het.

Ekobrotts­myn­dig­he­ten är per­son­upp­gifts­an­sva­rig för den behand­ling av per­son­upp­gif­ter som myn­dig­he­ten utför i syfte att utreda brott.

Säker­hetspo­li­sen är per­son­upp­gifts­an­sva­rig för den behand­ling av per­son­upp­gif­ter som myn­dig­he­ten utför.

Defi­ni­tio­ner

5 §   I denna lag avses med

dna-​analys: varje för­fa­rande som kan använ­das för ana­lys av deox­yri­bonuk­le­insyra i humant mate­rial,

dna-​profil: resul­ta­tet av en dna-​analys som pre­sen­te­ras i form av siff­ror eller bok­stä­ver, och

fin­gerav­tryck: avtryck av finger eller hand.

Behand­ling av upp­gif­ter om juri­diska per­so­ner

6 §   Bestäm­mel­serna om per­son­upp­gif­ter i föl­jande para­gra­fer gäl­ler också vid behand­ling av upp­gif­ter om juri­diska per­so­ner:
   1. 4 § om per­son­upp­gifts­an­svar,
   2. 2 kap. 1 § om rätts­liga grun­der för behand­ling av per­son­upp­gif­ter,
   3. 3 kap. 2 § om gemen­samt till­gäng­liga upp­gif­ter,
   4. 4 kap. 1-4 och 5 a-11 §§ om längsta tid som per­son­upp­gif­ter får behand­las,
   5. 5 kap. 18-20 §§ om behand­ling av per­son­upp­gif­ter i pen­ning­tvätts­re­gis­ter, och
   6. 5 kap. 21 och 22 §§ om behand­ling av per­son­upp­gif­ter i det inter­na­tio­nella regist­ret.

Bestäm­mel­serna om per­son­upp­gif­ter i föl­jande para­gra­fer i brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) gäl­ler också vid sådan behand­ling:
   1. 2 kap. 2 § om dia­ri­e­fö­ring och hand­lägg­ning i vissa fall,
   2. 2 kap. 3 § andra styc­ket om ända­må­let med behand­lingen,
   3. 2 kap. 17 § om längsta tid som per­son­upp­gif­ter får behand­las,
   4. 2 kap. 4 och 22 §§ om behand­ling för nya ända­mål, och
   5. 3 kap. 6 § om till­gången till per­son­upp­gif­ter.
Lag (2019:435).

Lagens upp­bygg­nad

7 §    /Upp­hör att gälla U:2025-​07-01/ I detta kapi­tel och i 2 kap. finns all­männa bestäm­mel­ser om behand­ling av per­son­upp­gif­ter. I 4 kap. finns bestäm­mel­ser om längsta tid för behand­ling av per­son­upp­gif­ter.

För per­son­upp­gif­ter som görs eller har gjorts gemen­samt till­gäng­liga gäl­ler även 3 kap.

För per­son­upp­gif­ter som behand­las i regis­ter över dna-​profiler, fingeravtrycks-​ och sig­na­le­ments­re­gis­ter, pen­ning­tvätts­re­gis­ter, det inter­na­tio­nella regist­ret och till­trä­des­för­buds­re­gist­ret, gäl­ler 5 kap. i stäl­let för 3 och 4 kap.

I 6 kap. finns bestäm­mel­ser om Polis­myn­dig­he­tens behand­ling av per­son­upp­gif­ter för foren­siska ända­mål. Vid sådan behand­ling gäl­ler 6 kap. i stäl­let för 2-4 kap.

I 7 kap. finns bestäm­mel­ser om admi­nist­ra­tiva sank­tions­av­gif­ter, ska­de­stånd och över­kla­gande.

7 §    /Trä­der i kraft I:2025-​07-01/ I detta kapi­tel och i 2 kap. finns all­männa bestäm­mel­ser om behand­ling av per­son­upp­gif­ter. I 4 kap. finns bestäm­mel­ser om längsta tid för behand­ling av per­son­upp­gif­ter.

För per­son­upp­gif­ter som görs eller har gjorts gemen­samt till­gäng­liga gäl­ler även 3 kap.

För per­son­upp­gif­ter som behand­las i bio­metri­re­gis­ter, pen­ning­tvätts­re­gis­ter, det inter­na­tio­nella regist­ret och till­trä­des­för­buds­re­gist­ret, gäl­ler 5 kap. i stäl­let för 3 och 4 kap.

I 6-6 b kap. finns bestäm­mel­ser om Polis­myn­dig­he­tens behand­ling av per­son­upp­gif­ter för foren­siska ända­mål. Vid sådan behand­ling gäl­ler dessa kapi­tel i stäl­let för 2-4 kap.

I 7 kap. finns bestäm­mel­ser om admi­nist­ra­tiva sank­tions­av­gif­ter, ska­de­stånd och över­kla­gande.
Lag (2025:135).


2 kap. Grund­läg­gande bestäm­mel­ser om behand­ling av per­son­upp­gif­ter

Rätts­liga grun­der

1 §   Per­son­upp­gif­ter får behand­las om det är nöd­vän­digt för att en myn­dig­het som nämns i 1 kap. 1 § ska kunna utföra föl­jande upp­gif­ter:
   1. före­bygga, för­hindra eller upp­täcka brotts­lig verk­sam­het,
   2. utreda eller lag­föra brott,
   3. verk­ställa upp­börd,
   4. upp­rätt­hålla all­män ord­ning och säker­het, eller
   5. full­göra för­plik­tel­ser som föl­jer av inter­na­tio­nella åta­gan­den. Lag (2019:435).

Behand­ling för nya ända­mål

2 §   För­ut­sätt­ning­arna för att behandla per­son­upp­gif­ter som behand­las med stöd av 1 § för nya ända­mål regle­ras i 2 kap. 4 och 22 §§ brotts­da­ta­la­gen (2018:1177).

Sär­skilda upp­lys­ningar

3 §   Bestäm­mel­serna om sär­skilda upp­lys­ningar i 2 kap. 3 § andra styc­ket, 9 och 10 §§ brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) gäl­ler endast vid behand­ling av per­son­upp­gif­ter som har gjorts gemen­samt till­gäng­liga med stöd av 3 kap. 2 §.

Käns­liga per­son­upp­gif­ter

4 §   Polis­myn­dig­he­ten och Säker­hetspo­li­sen får behandla bio­met­riska upp­gif­ter om det är abso­lut nöd­vän­digt för ända­må­let med behand­lingen.

5 §   Sök­för­bu­det i 2 kap. 14 § brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) hind­rar inte att brotts­ru­bri­ce­ringar, upp­gif­ter om till­vä­ga­gångs­sätt vid brott, upp­gif­ter om verk­stäl­lig­het av påföljd eller upp­gif­ter som beskri­ver en per­sons utse­ende används som sök­be­grepp.

6 §   Sök­för­bu­det i 2 kap. 14 § brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) hind­rar inte sök­ningar i syfte att få fram ett urval av per­so­ner grun­dat på etniskt ursprung, poli­tiska åsik­ter, reli­giös eller filo­so­fisk över­ty­gelse eller med­lem­skap i fack­för­e­ning eller upp­gif­ter som rör hälsa, sex­u­al­liv eller sex­u­ell lägg­ning, om sök­ningen görs i per­son­upp­gif­ter som inte har gjorts gemen­samt till­gäng­liga med stöd av 3 kap. 2 §.

Utläm­nande av per­son­upp­gif­ter

7 §   Om det är för­en­ligt med svenska intres­sen får per­son­upp­gif­ter läm­nas ut till
   1. Inter­pol,
   2. Euro­pol, eller
   3. en polis­myn­dig­het eller åklagar­myn­dig­het i en stat som är anslu­ten till Inter­pol.

Per­son­upp­gif­ter får läm­nas ut enligt första styc­ket endast om mot­ta­ga­ren behö­ver upp­gif­terna för att utföra en upp­gift som avses i 1 §.

Per­son­upp­gif­ter får vidare läm­nas ut till en utländsk myn­dig­het eller mel­lan­folk­lig orga­ni­sa­tion, om utläm­nan­det föl­jer av en inter­na­tio­nell över­ens­kom­melse som Sve­rige har till­trätt efter riks­da­gens god­kän­nande.

8 §   Polis­myn­dig­he­ten, Säker­hetspo­li­sen, Ekobrotts­myn­dig­he­ten, Åklagar­myn­dig­he­ten, Tull­ver­ket, Kust­be­vak­ningen och Skat­te­ver­ket har, trots sek­re­tess enligt 21 kap. 3 § första styc­ket och 35 kap. 1 § offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400), rätt att ta del av per­son­upp­gif­ter som har gjorts gemen­samt till­gäng­liga med stöd av 3 kap. 2 §, om den mot­ta­gande myn­dig­he­ten behö­ver upp­gif­terna för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brotts­da­ta­la­gen (2018:1177).

Euro­pe­iska åklagar­myn­dig­he­ten har enligt 4 § lagen (2024:461) om Sve­ri­ges del­ta­gande i Euro­pe­iska åklagar­myn­dig­he­ten rätt att ta del av upp­gif­terna enligt första styc­ket. Denna rätt inskränks inte av vad som anges i 18 kap. 1 och 17 §§ offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen.

Första och andra styc­kena gäl­ler inte upp­gif­ter som behand­las i sär­skilda regis­ter enligt 5 kap. Lag (2024:466).

9 §    /Upp­hör att gälla U:2025-​07-01/ Säker­hetspo­li­sen, Ekobrotts­myn­dig­he­ten, Åklagar­myn­dig­he­ten, Tull­ver­ket och Kust­be­vak­ningen har, trots sek­re­tess enligt 21 kap. 3 § första styc­ket och 35 kap. 1 § offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400), rätt att ta del av upp­gif­ter om huruvida per­so­ner före­kom­mer i sådana regis­ter över dna-​profiler som regle­ras i 5 kap., om den mot­ta­gande myn­dig­he­ten behö­ver upp­gif­terna för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brotts­da­ta­la­gen (2018:1177).

Euro­pe­iska åklagar­myn­dig­he­ten har enligt 4 § lagen (2024:461) om Sve­ri­ges del­ta­gande i Euro­pe­iska åklagar­myn­dig­he­ten rätt att ta del av upp­gif­terna enligt första styc­ket. Denna rätt inskränks inte av vad som anges i 18 kap. 1 och 17 §§ offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen. Lag (2024:466).

9 §    /Trä­der i kraft I:2025-​07-01/ Säker­hetspo­li­sen, Ekobrotts­myn­dig­he­ten, Åklagar­myn­dig­he­ten, Tull­ver­ket, Kust­be­vak­ningen, Skat­te­ver­ket och Kri­mi­nal­vår­den har, trots sek­re­tess enligt 21 kap. 3 § första styc­ket och 35 kap. 1 § offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400), rätt att ta del av upp­gif­ter i bio­metri­re­gis­ter som förs enligt 5 kap., om den mot­ta­gande myn­dig­he­ten behö­ver upp­gif­terna för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brotts­da­ta­la­gen (2018:1177).

Euro­pe­iska åklagar­myn­dig­he­ten har enligt 4 § lagen (2024:461) om Sve­ri­ges del­ta­gande i Euro­pe­iska åklagar­myn­dig­he­ten rätt att ta del av upp­gif­terna enligt första styc­ket. Denna rätt inskränks inte av vad som anges i 18 kap. 1 och 17 §§ offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen. Lag (2025:135).

10 §    /Upp­hör att gälla U:2025-​07-01/ Säker­hetspo­li­sen, Ekobrotts­myn­dig­he­ten, Tull­ver­ket, Kust­be­vak­ningen och Skat­te­ver­ket har, trots sek­re­tess enligt 21 kap. 3 § första styc­ket och 35 kap. 1 § offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400), rätt att ta del av per­son­upp­gif­ter som behand­las i fingeravtrycks-​ och sig­na­le­ments­re­gis­ter enligt 5 kap., om den mot­ta­gande myn­dig­he­ten behö­ver upp­gif­terna för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brotts­da­ta­la­gen (2018:1177). Migra­tions­ver­ket har mot­sva­rande rätt att ta del av per­son­upp­gif­ter som behand­las i fingeravtrycks-​ och sig­na­le­ments­re­gis­ter, om ver­ket behö­ver upp­gif­terna för att kon­trol­lera fin­gerav­tryck som tagits där.

10 §   Migra­tions­ver­ket har, trots sek­re­tess enligt 21 kap. 3 § första styc­ket och 35 kap. 1 § offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400), rätt att ta del av upp­gif­ter i bio­metri­re­gis­ter som förs enligt 5 kap., om ver­ket behö­ver upp­gif­terna för att kon­trol­lera fin­gerav­tryck som tagits där.
Lag (2025:135).

11 §   En idrotts­or­ga­ni­sa­tion har, trots sek­re­tess enligt 35 kap. 4 a § offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400), rätt att ta del av per­son­upp­gif­ter som behand­las i till­trä­des­för­buds­re­gist­ret enligt 5 kap., om orga­ni­sa­tio­nen behö­ver upp­gif­terna för de syf­ten som anges i 5 § lagen (2015:51) om idrotts­or­ga­ni­sa­tio­ners behand­ling av upp­gif­ter om till­trä­des­för­bud.

12 §    /Upp­hör att gälla U:2025-​07-01/ Per­son­upp­gif­ter får läm­nas ut elektro­niskt på annat sätt än genom direktåt­komst om det inte är olämp­ligt.

Elektro­niskt utläm­nande genom direktåt­komst är tillå­tet bara i den utsträck­ning som anges i 3 kap. 7 § och 5 kap. 10 och 17 §§.

12 /Trä­der i kraft I:2025-​07-01/ § Per­son­upp­gif­ter får läm­nas ut elektro­niskt på annat sätt än genom direktåt­komst om det inte är olämp­ligt.

Elektro­niskt utläm­nande genom direktåt­komst är tillå­tet bara i den utsträck­ning som anges i 3 kap. 7 § och 5 kap. 16 §.
Lag (2025:135).

Per­son­upp­gif­ter från trans­port­fö­re­tag

13 §   Per­son­upp­gif­ter som till­han­da­hålls av trans­port­fö­re­tag enligt 25 § polisla­gen (1984:387) får behand­las för att utföra en upp­gift som anges i 1 § 1 och 2.

Per­son­upp­gif­ter som avses i första styc­ket får endast i ett enskilt fall behand­las för nya ända­mål enligt 2 kap. 4 eller 22 § brotts­da­ta­la­gen (2018:1177).

14 §   Vid ter­mi­nalåt­komst enligt 26 § polisla­gen (1984:387) får per­son­upp­gif­terna inte änd­ras eller bear­be­tas på annat sätt.

/Rubri­ken upp­hör att gälla U:2025-​04-01/

Rätt att med­dela före­skrif­ter

15 § /Ny beteck­ning 16 § U:2025-​04-01/ Rege­ringen kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om
   1. att per­son­upp­gif­ter får läm­nas ut i andra fall än som anges i 7-11 §§, och
   2. begräns­ning av möj­lig­he­ten att lämna ut per­son­upp­gif­ter elektro­niskt enligt 12 § första styc­ket.

15 §    /Trä­der i kraft I:2025-​04-01/ Per­son­upp­gif­ter som rör motor­for­don och som sam­las in vid sådan bevak­ning som avses i 14 c § 4 kame­ra­be­vak­nings­la­gen (2018:1200) får all­tid behand­las i sex måna­der.

Upp­gif­terna får endast använ­das för att
   1. före­bygga, för­hindra eller upp­täcka brotts­lig verk­sam­het som inne­fat­tar brott för vil­ket det är före­skri­vet fäng­else i två år eller mer, eller
   2. utreda eller lag­föra ett sådant brott.

Om det kom­mer fram miss­tan­kar om ett brott för vil­ket det inte är före­skri­vet fäng­else i två år eller mer i sam­band med att en brotts­be­käm­pande åtgärd vid­tas till följd av använd­ning av upp­gif­ter enligt andra styc­ket, får upp­gif­terna även använ­das för att för­hindra, utreda eller lag­föra det brot­tet.

Para­gra­fen gäl­ler inte för behand­ling av per­son­upp­gif­ter i form av bil­der på enskilda. Lag (2025:221).

/Rubri­ken trä­der i kraft I:2025-​04-01/

Behand­ling av vissa per­son­upp­gif­ter som rör motor­for­don

16 §    /Trä­der i kraft I:2025-​04-01/ Rege­ringen kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om
   1. att per­son­upp­gif­ter får läm­nas ut i andra fall än som anges i 7-11 §§, och
   2. begräns­ning av möj­lig­he­ten att lämna ut per­son­upp­gif­ter elektro­niskt enligt 12 § första styc­ket. Lag (2025:221).


3 kap. Gemen­samt till­gäng­liga upp­gif­ter

All­män bestäm­melse

1 §   Detta kapi­tel inne­hål­ler sär­skilda bestäm­mel­ser för behand­ling av per­son­upp­gif­ter som görs eller har gjorts gemen­samt till­gäng­liga med stöd av 2 §. Upp­gif­ter som endast ett fåtal per­so­ner har rätt att ta del av anses inte som gemen­samt till­gäng­liga.

Detta kapi­tel gäl­ler inte när per­son­upp­gif­ter behand­las med stöd av 2 kap. 2 § brotts­da­ta­la­gen (2018:1177).

Per­son­upp­gif­ter som får göras gemen­samt till­gäng­liga

2 §    /Upp­hör att gälla U:2025-​04-01/ Föl­jande per­son­upp­gif­ter får göras gemen­samt till­gäng­liga:
   1. Upp­gif­ter som kan antas ha sam­band med miss­tänkt brotts­lig verk­sam­het, om den miss­tänkta verk­sam­he­ten
      a) inne­fat­tar brott för vil­ket det är före­skri­vet fäng­else i ett år eller mer, eller
      b) sker sys­te­ma­tiskt.
   2. Upp­gif­ter som behövs för över­vak­ningen av en per­son som
      a) kan antas komma att begå brott för vil­ket det är före­skri­vet fäng­else i två år eller mer, och
      b) är all­var­ligt kri­mi­nellt belas­tad eller kan antas utgöra ett hot mot and­ras per­son­liga säker­het.
   3. Upp­gif­ter som före­kom­mer i ett ärende om utred­ning av eller lag­fö­ring för brott.
   4. Upp­gif­ter som före­kom­mer i ett ärende om upp­börd.
   5. Upp­gif­ter som före­kom­mer i ett ärende om kon­takt­för­bud eller om per­son­skydd.
   6. Upp­gif­ter som har rap­por­te­rats till Polis­myn­dig­he­tens led­nings­cen­tra­ler.
   7. Upp­gif­ter som behand­las i syfte att upp­rätt­hålla all­män ord­ning och säker­het.
   8. Upp­gif­ter som behand­las i syfte att full­göra inter­na­tio­nella åta­gan­den, om det krävs för att den aktu­ella för­plik­tel­sen ska kunna full­gö­ras.

Dna-​profiler får inte göras gemen­samt till­gäng­liga. Att sådana upp­gif­ter får behand­las i sär­skilda regis­ter föl­jer av 5 kap.

Till­gången till upp­gif­ter som görs gemen­samt till­gäng­liga med stöd av första styc­ket 2 ska begrän­sas till sär­skilt angivna tjäns­te­män som har till upp­gift att arbeta med över­vak­ningen. Infor­ma­tion om att en per­son är före­mål för över­vak­ning får dock göras till­gäng­lig för andra. Lag (2019:435).

2 §    /Trä­der i kraft I:2025-​04-01/ Föl­jande per­son­upp­gif­ter får göras gemen­samt till­gäng­liga:
   1. Upp­gif­ter som kan antas ha sam­band med miss­tänkt brotts­lig verk­sam­het, om den miss­tänkta verk­sam­he­ten
      a) inne­fat­tar brott för vil­ket det är före­skri­vet fäng­else i ett år eller mer, eller
      b) sker sys­te­ma­tiskt.
   2. Upp­gif­ter som behövs för över­vak­ningen av en per­son som
      a) kan antas komma att begå brott för vil­ket det är före­skri­vet fäng­else i två år eller mer, och
      b) är all­var­ligt kri­mi­nellt belas­tad eller kan antas utgöra ett hot mot and­ras per­son­liga säker­het.
   3. Upp­gif­ter som före­kom­mer i ett ärende om utred­ning av eller lag­fö­ring för brott.
   4. Upp­gif­ter som före­kom­mer i ett ärende om upp­börd.
   5. Upp­gif­ter som före­kom­mer i ett ärende om kon­takt­för­bud eller om per­son­skydd.
   6. Upp­gif­ter som har rap­por­te­rats till Polis­myn­dig­he­tens led­nings­cen­tra­ler.
   7. Upp­gif­ter som behand­las i syfte att upp­rätt­hålla all­män ord­ning och säker­het.
   8. Upp­gif­ter som behand­las i syfte att full­göra inter­na­tio­nella åta­gan­den, om det krävs för att den aktu­ella för­plik­tel­sen ska kunna full­gö­ras.
   9. Upp­gif­ter som har sam­lats in genom kame­ra­be­vak­ning.

Dna-​profiler får inte göras gemen­samt till­gäng­liga. Att sådana upp­gif­ter får behand­las i sär­skilda regis­ter föl­jer av 5 kap.

Till­gången till upp­gif­ter som görs gemen­samt till­gäng­liga med stöd av första styc­ket 2 ska begrän­sas till sär­skilt angivna tjäns­te­män som har till upp­gift att arbeta med över­vak­ningen. Infor­ma­tion om att en per­son är före­mål för över­vak­ning får dock göras till­gäng­lig för andra. Lag (2025:221).

Sär­skilda upp­lys­ningar

3 §   Det ska framgå genom en sär­skild upp­lys­ning eller på något annat sätt om per­son­upp­gif­ter har gjorts gemen­samt till­gäng­liga med stöd av 2 § första styc­ket 2 eller 6.
Lag (2019:435).

4 §   Om upp­gif­ter som har gjorts gemen­samt till­gäng­liga direkt kan hän­fö­ras till en per­son som inte är miss­tänkt för att ha utö­vat eller komma att utöva sådan brotts­lig verk­sam­het som avses i 2 § första styc­ket 1, ska det genom en sär­skild upp­lys­ning eller på något annat sätt framgå att per­so­nen inte är miss­tänkt.

Upp­gif­ter om en per­son som kan antas ha direkt sam­band med sådan brotts­lig verk­sam­het som avses i 2 § första styc­ket 1 eller som över­va­kas med stöd av 2 § första styc­ket 2 ska för­ses med en upp­lys­ning om upp­gifts­läm­na­rens tro­vär­dig­het och upp­gif­ter­nas rik­tig­het i sak, om det inte på grund av omstän­dig­he­terna är onö­digt.

Sök­ning

5 §   Vid sök­ning i auto­ma­ti­se­rade behand­lings­sy­stem på namn, per­son­num­mer, sam­ord­nings­num­mer eller andra lik­nande iden­ti­tets­be­teck­ningar i upp­gif­ter som har gjorts gemen­samt till­gäng­liga får endast sådana upp­gif­ter tas fram som anger att den sökta per­so­nen
   1. är anmäld för brott,
   2. är eller har varit miss­tänkt för brott,
   3. är miss­tänkt för att ha utö­vat eller komma att utöva sådan brotts­lig verk­sam­het som avses i 2 § första styc­ket 1,
   4. över­va­kas enligt 2 § första styc­ket 2,
   5. har anmält ett brott,
   6. är mål­sä­gande i ett ärende som rör ansvar för brott,
   7. berörs av ett kon­takt­för­bud eller av åtgär­der i ett per­son­skydds­ä­rende,
   8. före­kom­mer i ett ärende som vittne eller annan som läm­nar eller har läm­nat upp­gif­ter eller ytt­rande,
   9. har gett in eller till­han­da­hål­lits en hand­ling,
   10. är anmäld som för­svun­nen,
   11. har bedömts kunna komma att möta ett poli­sin­gri­pande med grovt våld, eller
   12. är efter­lyst.

6 §   Bestäm­mel­serna i 5 § gäl­ler inte vid sök­ning i en viss hand­ling eller i ett visst ärende.

Bestäm­mel­serna i 5 § gäl­ler inte hel­ler vid sök­ning som görs av sär­skilt angivna tjäns­te­män
   1. när de utför bered­nings­upp­gif­ter i under­rät­tel­se­verk­sam­het och arbe­tet befin­ner sig i ett inle­dande skede,
   2. i syfte att i under­rät­tel­se­verk­sam­het bear­beta och ana­ly­sera per­son­upp­gif­ter som har gjorts gemen­samt till­gäng­liga med stöd av 2 § första styc­ket 1 eller 2 och som enbart dessa tjäns­te­män har till­gång till,
   3. i syfte att utreda brott för vil­ket det är före­skri­vet fäng­else i fyra år eller mer, eller 4. i syfte att sam­ordna utred­ningar om brott som kan vara sys­te­ma­tiska och för vilka det är före­skri­vet fäng­else i två år eller mer.
Bestäm­mel­serna i 5 § gäl­ler inte hel­ler vid sök­ning som en tjäns­te­man vid någon av Polis­myn­dig­he­tens led­nings­cen­tra­ler utför på begä­ran av en polis­man som verk­stäl­ler ett ingri­pande eller vid­tar en åtgärd som rör en enskild.

Direktåt­komst

7 §   Polis­myn­dig­he­ten, Säker­hetspo­li­sen, Ekobrotts­myn­dig­he­ten, Åklagar­myn­dig­he­ten, Tull­ver­ket, Kust­be­vak­ningen och Skat­te­ver­ket får för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) med­ges direktåt­komst till per­son­upp­gif­ter som har gjorts gemen­samt till­gäng­liga med stöd av 2 §.

Rätt att med­dela före­skrif­ter

8 §   Rege­ringen kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om ytter­li­gare undan­tag från 5 §, utö­ver vad som fram­går av 6 §.

9 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om
   1. begräns­ning av till­gången till sådana per­son­upp­gif­ter som avses i 5 §,
   2. under vilka för­ut­sätt­ningar sök­ning får utfö­ras med stöd av 6 §, och
   3. omfatt­ningen av direktåt­komst enligt 7 § och om behö­rig­het och säker­het vid sådan åtkomst.


4 kap. Längsta tid som per­son­upp­gif­ter får behand­las

All­män bestäm­melse

1 §    /Upp­hör att gälla U:2025-​07-01/ Detta kapi­tel gäl­ler bara för auto­ma­ti­se­rad behand­ling.

Av 2 kap. 17 § första styc­ket brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) fram­går det att per­son­upp­gif­ter inte får behand­las under längre tid än vad som är nöd­vän­digt med hän­syn till ända­må­let med behand­lingen.

I föl­jande bestäm­mel­ser anges hur länge upp­gif­ter som behand­las i sär­skilda regis­ter och i foren­sisk verk­sam­het får behand­las:
   1. 5 kap. 7 § om upp­gif­ter i regis­ter över dna-​profiler,
   2. 5 kap. 15 och 16 §§ om upp­gif­ter i fingeravtrycks-​ och sig­na­le­ments­re­gis­ter,
   3. 5 kap. 20 § om upp­gif­ter i pen­ning­tvätts­re­gis­ter,
   4. 5 kap. 22 § om upp­gif­ter i det inter­na­tio­nella regist­ret,
   5. 5 kap. 26 § om upp­gif­ter i till­trä­des­för­buds­re­gist­ret, och
   6. 6 kap. 6 § om upp­gif­ter om sådana upp­slag som anges i 6 kap. 1 § första styc­ket 5.

1 §    /Trä­der i kraft I:2025-​07-01/ Detta kapi­tel gäl­ler bara för auto­ma­ti­se­rad behand­ling.

Av 2 kap. 17 § första styc­ket brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) fram­går det att per­son­upp­gif­ter inte får behand­las under längre tid än vad som är nöd­vän­digt med hän­syn till ända­må­let med behand­lingen.

I föl­jande bestäm­mel­ser anges hur länge upp­gif­ter som behand­las i sär­skilda regis­ter och i foren­sisk verk­sam­het får behand­las.
   1. 5 kap. 10-15 §§ om upp­gif­ter i bio­metri­re­gis­ter,
   2. 5 kap. 20 § om upp­gif­ter i pen­ning­tvätts­re­gis­ter,
   3. 5 kap. 22 § om upp­gif­ter i det inter­na­tio­nella regist­ret,
   4. 5 kap. 26 § om upp­gif­ter i till­trä­des­för­buds­re­gist­ret, och
   5. 6 kap. 6 § om upp­gif­ter om sådana upp­slag som anges i 6 kap. 1 § första styc­ket 5. Lag (2025:135).

Per­son­upp­gif­ter som inte har gjorts gemen­samt till­gäng­liga

2 §   Per­son­upp­gif­ter som inte har gjorts gemen­samt till­gäng­liga får inte behand­las längre än
   1. ett år efter det att ären­det avslu­ta­des, om de behand­las i ett ärende, eller
   2. ett år efter det att de behand­la­des auto­ma­ti­se­rat första gången, om de inte kan hän­fö­ras till ett ärende.

Bestäm­mel­sen i 2 kap. 17 § andra styc­ket brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) gäl­ler inte vid tillämp­ningen av denna para­graf.

Första styc­ket gäl­ler inte per­son­upp­gif­ter i ären­den om utred­ning av eller lag­fö­ring för brott.

Gemen­samt till­gäng­liga upp­gif­ter i ären­den om utred­ning av eller lag­fö­ring för brott eller om upp­börd

3 §   Om en brottsan­mä­lan avskrivs på grund av att den påstådda gär­ningen inte utgör brott, får per­son­upp­gif­ter som finns i anmä­lan och som har gjorts gemen­samt till­gäng­liga inte längre behand­las för ända­mål inom denna lags tillämp­nings­om­råde. Om en brottsan­mä­lan i annat fall inte har lett till för­un­der­sök­ning eller annan mot­sva­rande utred­ning, får per­son­upp­gif­ter som har gjorts gemen­samt till­gäng­liga inte behand­las för ända­mål inom denna lags tillämp­nings­om­råde när åtal inte längre får väc­kas för brot­tet.

4 §   Om en för­un­der­sök­ning har lett till åtal eller annan dom­stols­pröv­ning, får per­son­upp­gif­ter som finns i för­un­der­sök­ningen och som har gjorts gemen­samt till­gäng­liga inte behand­las för ända­mål inom denna lags tillämp­nings­om­råde längre än fem år efter utgången av det kalen­derår då dom­sto­lens avgö­rande fick laga kraft.

Om en för­un­der­sök­ning har lagts ner eller avslu­tats på annat sätt än genom åtal, får per­son­upp­gif­terna i för­un­der­sök­ningen inte behand­las för ända­mål inom denna lags tillämp­nings­om­råde längre än fem år efter utgången av det kalen­derår då åkla­ga­rens eller för­un­der­sök­nings­le­da­rens beslut med­de­la­des.
Första och andra styc­kena gäl­ler även per­son­upp­gif­ter i andra utred­ningar som hand­läggs enligt bestäm­mel­ser i 23 kap. rät­te­gångs­bal­ken.

5 §   Om en för­un­der­sök­ning mot en per­son har lagts ner, om ett åtal har lagts ner eller om en fri­kän­nande dom har fått laga kraft, får per­so­nen inte längre vara sök­bar som miss­tänkt.

5 a §   Per­son­upp­gif­ter i ett ärende om upp­börd får inte behand­las för ända­mål inom denna lags tillämp­nings­om­råde längre än fem år efter utgången av det kalen­derår då dom­sto­lens avgö­rande fick laga kraft eller straf­fö­re­läg­gan­det eller före­läg­gan­det av en ord­nings­bot god­kän­des. Per­son­upp­gif­ter som avser vär­de­för­ver­kande eller före­tags­bot får dock behand­las i tio år. Lag (2019:435).

Övriga gemen­samt till­gäng­liga upp­gif­ter

6 §    /Upp­hör att gälla U:2025-​04-01/ Per­son­upp­gif­ter som har gjorts gemen­samt till­gäng­liga med stöd av 3 kap. 2 § första styc­ket 1, 2 eller 5-8 får som längst behand­las under den tid som anges i 7-11 §§.

Bestäm­mel­sen i 2 kap. 17 § andra styc­ket brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) gäl­ler inte vid tillämp­ningen av 7-11 §§.
Lag (2019:435).

6 §    /Trä­der i kraft I:2025-​04-01/ Per­son­upp­gif­ter som har gjorts gemen­samt till­gäng­liga med stöd av 3 kap. 2 § första styc­ket 1, 2 eller 5-9 får som längst behand­las under den tid som anges i 7-11 a §§.

Bestäm­mel­sen i 2 kap. 17 § andra styc­ket brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) gäl­ler inte vid tillämp­ningen av 7-11 a §§.
Lag (2025:221).

7 §   Per­son­upp­gif­ter som kan antas ha sam­band med sådan brotts­lig verk­sam­het som anges i 3 kap. 2 § första styc­ket 1 får, om de behand­las i ett ärende, inte behand­las längre än ett år efter det att ären­det avslu­ta­des.

Om per­son­upp­gif­terna inte behand­las i ett ärende får de inte behand­las längre än tre år efter utgången av det kalen­derår då regi­stre­ringen avse­ende per­so­nen gjor­des. Per­son­upp­gif­ter som kan antas ha sam­band med brotts­lig verk­sam­het som inne­fat­tar brott för vil­ket det är före­skri­vet fäng­else i två år eller mer får inte behand­las längre än fem år efter utgången av det kalen­derår då regi­stre­ringen gjor­des. Om en ny regi­stre­ring beträf­fande per­so­nens anknyt­ning till brotts­lig verk­sam­het görs före utgången av de tids­fris­terna, får de per­son­upp­gif­ter som redan finns om per­so­nen fort­sätta att behand­las så länge någon av upp­gif­terna får behand­las.

Den tid då en miss­tänkt per­son avtjä­nar ett fäng­el­se­straff eller genom­går slu­ten ung­doms­vård eller rätts­psy­ki­a­trisk vård med sär­skild utskriv­nings­pröv­ning ska inte räk­nas med vid beräk­ningen av de tids­fris­ter som anges i andra styc­ket.

8 §   Per­son­upp­gif­ter som behand­las i sam­band med sådan över­vak­ning som avses i 3 kap. 2 § första styc­ket 2 får inte behand­las längre än tio år efter utgången av det kalen­derår då den senaste regi­stre­ringen avse­ende per­so­nen gjor­des.

Den tid då en över­va­kad per­son avtjä­nar ett fäng­el­se­straff eller genom­går slu­ten ung­doms­vård eller rätts­psy­ki­a­trisk vård med sär­skild utskriv­nings­pröv­ning ska inte räk­nas med vid beräk­ningen av den tids­frist som anges i första styc­ket.

9 §   Per­son­upp­gif­ter som behand­las med stöd av 3 kap. 2 § första styc­ket 5 får inte behand­las längre än ett år efter det att ären­det som upp­gif­terna behand­la­des i avslu­ta­des.
Lag (2019:435).

10 §   Per­son­upp­gif­ter som behand­las med stöd av 3 kap. 2 § första styc­ket 6 eller 7 får inte behand­las längre än ett år efter utgången av det kalen­derår då de behand­la­des auto­ma­ti­se­rat första gången. Lag (2019:435).

11 §   Per­son­upp­gif­ter som behand­las med stöd av 3 kap. 2 § första styc­ket 8 får inte behand­las längre än ett år efter utgången av det kalen­derår då ären­det som upp­gif­terna behand­la­des i avslu­ta­des. Lag (2019:435).

11 a §    /Trä­der i kraft I:2025-​04-01/ Per­son­upp­gif­ter som behand­las med stöd av 3 kap. 2 § första styc­ket 9 får inte behand­las längre än sex måna­der efter det att de sam­la­des in. Lag (2025:221).

Rätt att med­dela före­skrif­ter

12 §    /Upp­hör att gälla U:2025-​04-01/ Rege­ringen kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om att vissa kate­go­rier av per­son­upp­gif­ter får fort­sätta att behand­las för ända­mål inom denna lags tillämp­nings­om­råde under längre tid än vad som anges i 3, 4 eller 7-11 §.

12 §    /Trä­der i kraft I:2025-​04-01/ Rege­ringen kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om att vissa kate­go­rier av per­son­upp­gif­ter får fort­sätta att behand­las för ända­mål inom denna lags tillämp­nings­om­råde under längre tid än vad som anges i 3, 4 eller 7-11 a §. Lag (2025:221).

13 §    /Upp­hör att gälla U:2025-​04-01/ Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om
   1. att per­son­upp­gif­ter får behand­las för arkivän­da­mål av all­mänt intresse eller veten­skap­liga, sta­tis­tiska eller histo­riska ända­mål under längre tid än vad som anges i 2 § första styc­ket eller 7-11 §, och
   2. begräns­ning av behand­lingen av per­son­upp­gif­ter för ända­mål inom denna lags tillämp­nings­om­råde vid digi­tal arki­ve­ring.

13 §    /Trä­der i kraft I:2025-​04-01/ Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om
   1. att per­son­upp­gif­ter får behand­las för arkivän­da­mål av all­mänt intresse eller veten­skap­liga, sta­tis­tiska eller histo­riska ända­mål under längre tid än vad som anges i 2 § första styc­ket eller 7-11 a §, och
   2. begräns­ning av behand­lingen av per­son­upp­gif­ter för ända­mål inom denna lags tillämp­nings­om­råde vid digi­tal arki­ve­ring.
Lag (2025:221).

/Kapit­let upp­hör att gälla U:2025-​07-01 genom lag (2025:135)./ 5 kap. Regis­ter

Regis­ter över dna-​profiler

Rät­ten att föra regis­ter

1 §   Polis­myn­dig­he­ten får föra regis­ter över dna-​profiler (dna-​registret, utred­nings­re­gist­ret och spår­re­gist­ret) i syfte att
   1. före­bygga, för­hindra eller upp­täcka brotts­lig verk­sam­het,2. utreda eller lag­föra brott,
   3. full­göra för­plik­tel­ser som föl­jer av inter­na­tio­nella åta­gan­den, och
   4. under­lätta iden­ti­fi­e­ring av avlidna per­so­ner.

I lagen (2014:400) om Polis­myn­dig­he­tens eli­mi­ne­rings­da­ta­bas finns bestäm­mel­ser om eli­mi­ne­rings­da­ta­ba­sen.

Dna-​registret

2 §   Dna-​registret får inne­hålla dna-​profiler från prov som har tagits med stöd av 28 kap. rät­te­gångs­bal­ken och som avser per­so­ner som
   1. genom en dom som fått laga kraft har dömts till annan påföljd än böter, eller
   2. har god­känt straf­fö­re­läg­gande som avser vill­kor­lig dom.

3 §   En dna-​profil som regi­stre­ras får endast ge infor­ma­tion om iden­ti­tet och inte om per­son­liga egen­ska­per.

Utö­ver dna-​profiler får dna-​registret inne­hålla upp­gif­ter om vem ana­ly­sen avser, i vil­ket ärende pro­fi­len har tagits fram och brottskod.

Utred­nings­re­gist­ret

4 §   Utred­nings­re­gist­ret får inne­hålla dna-​profiler från prov som har tagits med stöd av 28 kap. rät­te­gångs­bal­ken och som avser per­so­ner som är skä­li­gen miss­tänkta för brott på vil­ket det kan följa fäng­else.

Bestäm­mel­serna i 3 § gäl­ler också vid regi­stre­ring i utred­nings­re­gist­ret.

Spår­re­gist­ret

5 §   Spår­re­gist­ret får inne­hålla dna-​profiler som har tagits fram under utred­ning av brott och som inte kan hän­fö­ras till en iden­ti­fi­er­bar per­son. Utö­ver dna-​profiler får spår­re­gist­ret inne­hålla upp­lys­ningar som visar i vil­ket ärende pro­fi­len har tagits fram och brottskod.

6 §   Dna-​profiler i spår­re­gist­ret får jäm­fö­ras med dna-​profiler
   1. som inte kan hän­fö­ras till en iden­ti­fi­er­bar per­son,
   2. som finns i dna-​registret, eller
   3. som kan hän­fö­ras till en per­son som är skä­li­gen miss­tänkt för brott.

Dna-​profiler i spår­re­gist­ret får också jäm­fö­ras i andra fall om det är nöd­vän­digt för att full­göra en inter­na­tio­nell över­ens­kom­melse som Sve­rige har till­trätt efter riks­da­gens god­kän­nande eller om det föl­jer av en uni­ons­rätts­akt.

Längsta tid som per­son­upp­gif­ter får behand­las

7 §    /Upp­hör att gälla U:2025-​04-01/ Upp­gif­ter får inte längre behand­las i dna-​registret när upp­gif­terna om den regi­stre­rade tagits bort ur belast­nings­re­gist­ret enligt lagen (1998:620) om belast­nings­re­gis­ter.

Upp­gif­ter får inte längre behand­las i utred­nings­re­gist­ret när upp­gif­terna om den regi­stre­rade får föras in i dna-​registret eller när för­un­der­sök­ning eller åtal läggs ner, åtal ogil­las, åtal bifalls men påfölj­den bestäms till enbart böter eller när den regi­stre­rade har god­känt ett straf­fö­re­läg­gande som avser enbart böter.

Upp­gif­ter får inte behand­las i spår­re­gist­ret längre än tret­tio år efter regi­stre­ringen. Upp­gif­ter i regist­ret får dock behand­las sjut­tio år efter regi­stre­ringen om upp­gif­terna hän­för sig till utred­ningar om brott som anges i 35 kap. 2 § första styc­ket brotts­bal­ken.

Bestäm­mel­sen i 2 kap. 17 § andra styc­ket brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) gäl­ler inte vid tillämp­ningen av denna para­graf.

7 §    /Trä­der i kraft I:2025-​04-01/ Upp­gif­ter får inte längre behand­las i dna-​registret när upp­gif­terna om den regi­stre­rade tagits bort ur belast­nings­re­gist­ret enligt lagen (1998:620) om belast­nings­re­gis­ter.

Upp­gif­ter får inte längre behand­las i utred­nings­re­gist­ret när upp­gif­terna om den regi­stre­rade får föras in i dna-​registret eller när för­un­der­sök­ning eller åtal läggs ner, åtal ogil­las, åtal bifalls men påfölj­den bestäms till enbart böter eller när den regi­stre­rade har god­känt ett straf­fö­re­läg­gande som avser enbart böter.

Upp­gif­ter får inte behand­las i spår­re­gist­ret längre än tret­tio år efter regi­stre­ringen. Upp­gif­ter i regist­ret får dock behand­las sjut­tio år efter regi­stre­ringen om upp­gif­terna hän­för sig till utred­ningar om brott som anges i 35 kap. 10 § första styc­ket brotts­bal­ken.

Bestäm­mel­sen i 2 kap. 17 § andra styc­ket brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) gäl­ler inte vid tillämp­ningen av denna para­graf.
Lag (2025:164).

Pro­ver för dna-​analys

8 §   Om det i sam­band med utred­ning av ett brott har tagits ett prov för dna-​analys, får pro­vet inte använ­das för något annat ända­mål än det som pro­vet togs för.

9 §   Ett prov för dna-​analys som har tagits med stöd av 28 kap. rät­te­gångs­bal­ken, eller på begä­ran av en annan stat, ska för­stö­ras senast sex måna­der efter det att pro­vet togs.

Direktåt­komst

10 §   Säker­hetspo­li­sen, Ekobrotts­myn­dig­he­ten, Åklagar­myn­dig­he­ten, Tull­ver­ket och Kust­be­vak­ningen får för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) med­ges direktåt­komst till regis­ter över dna-​profiler som regle­ras i detta kapi­tel.

Fingeravtrycks-​ och sig­na­le­ments­re­gis­ter

Rät­ten att föra regis­ter

11 §   Polis­myn­dig­he­ten får föra fingeravtrycks-​ och sig­na­le­ments­re­gis­ter i syfte att
   1. före­bygga, för­hindra eller upp­täcka brotts­lig verk­sam­het,
   2. utreda eller lag­föra brott,
   3. full­göra för­plik­tel­ser som föl­jer av inter­na­tio­nella åta­gan­den,
   4. under­lätta iden­ti­fi­e­ring av okända per­so­ner, och
   5. kon­trol­lera fin­gerav­tryck som Migra­tions­ver­ket har tagit enligt 9 kap. 8 § utlän­nings­la­gen (2005:716).

Inne­håll i regist­ren

12 §   I fingeravtrycks-​ och sig­na­le­ments­re­gis­ter får upp­gif­ter behand­las om en per­son som
   1. är miss­tänkt eller dömd för brott och som har varit före­mål för åtgärd enligt 28 kap. 14 § rät­te­gångs­bal­ken, eller
   2. har läm­nat fin­gerav­tryck enligt 5 kap. 3 § andra styc­ket lagen (2022:700) om sär­skild kon­troll av vissa utlän­ningar.

Upp­gif­ter om fin­gerav­tryck som inte kan hän­fö­ras till en iden­ti­fi­er­bar per­son får behand­las om upp­gif­ten kom­mit fram i en utred­ning om brott.

Per­son­upp­gif­ter som har inhäm­tats med stöd av 36 § första styc­ket 2 lagen (1964:167) med sär­skilda bestäm­mel­ser om unga lagö­ver­trä­dare får inte behand­las i fingeravtrycks-​ och sig­na­le­ments­re­gis­ter. Lag (2022:709).

13 §   Utö­ver vad som anges i 12 § får i fingeravtrycks-​ och sig­na­le­ments­re­gis­ter upp­gif­ter behand­las om en per­son som har dömts för brott i en annan med­lems­stat inom Euro­pe­iska uni­o­nen och vars fingeravtrycks-​ eller sig­na­le­ments­upp­gif­ter har över­förts hit med stöd av arti­kel 4.2 i rådets ram­be­slut 2009/315/RIF av den 26 feb­ru­ari 2009 om orga­ni­sa­tio­nen av med­lems­sta­ter­nas utbyte av upp­gif­ter ur kri­mi­nal­re­gist­ret och upp­gif­ter­nas inne­håll. Sådana upp­gif­ter får dock endast behand­las om det för mot­sva­rande gär­ning i Sve­rige är före­skri­vet fäng­else i ett år eller mer och den som upp­gif­terna avser vid tid­punk­ten för gär­ningen hade fyllt fem­ton år.

14 §   Fingeravtrycks-​ och sig­na­le­ments­re­gis­ter får inne­hålla upp­gif­ter om
   1. fin­gerav­tryck,
   2. sig­na­le­ment,
   3. foto­grafi,
   4. vide­oupp­tag­ning,
   5. iden­ti­fi­e­rings­upp­gif­ter,
   6. ären­de­num­mer, och
   7. brottskod.

Längsta tid som per­son­upp­gif­ter får behand­las

15 §    /Upp­hör att gälla U:2025-​04-01/ Upp­gif­ter i fingeravtrycks-​ och sig­na­le­ments­re­gis­ter om en miss­tänkt eller dömd per­son får inte behand­las längre än tre måna­der efter det att upp­gif­terna om den regi­stre­rade tagits bort ur miss­tan­ke­re­gist­ret som förs enligt lagen (1998:621) om miss­tan­ke­re­gis­ter och ur belast­nings­re­gist­ret som förs enligt lagen (1998:620) om belast­nings­re­gis­ter.

Upp­gif­ter som inte kan hän­fö­ras till en iden­ti­fi­er­bar per­son får inte behand­las längre än tret­tio år efter regi­stre­ringen. Sådana upp­gif­ter får dock behand­las sjut­tio år efter regi­stre­ringen om upp­gif­terna hän­för sig till utred­ningar om brott som anges i 35 kap. 2 § första styc­ket brotts­bal­ken.

Bestäm­mel­sen i 2 kap. 17 § andra styc­ket brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) gäl­ler inte vid tillämp­ningen av denna para­graf.
Lag (2022:738).

15 §    /Trä­der i kraft I:2025-​04-01/ Upp­gif­ter i fingeravtrycks-​ och sig­na­le­ments­re­gis­ter om en miss­tänkt eller dömd per­son får inte behand­las längre än tre måna­der efter det att upp­gif­terna om den regi­stre­rade tagits bort ur miss­tan­ke­re­gist­ret som förs enligt lagen (1998:621) om miss­tan­ke­re­gis­ter och ur belast­nings­re­gist­ret som förs enligt lagen (1998:620) om belast­nings­re­gis­ter.

Upp­gif­ter som inte kan hän­fö­ras till en iden­ti­fi­er­bar per­son får inte behand­las längre än tret­tio år efter regi­stre­ringen. Sådana upp­gif­ter får dock behand­las sjut­tio år efter regi­stre­ringen om upp­gif­terna hän­för sig till utred­ningar om brott som anges i 35 kap. 10 § första styc­ket brotts­bal­ken.

Bestäm­mel­sen i 2 kap. 17 § andra styc­ket brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) gäl­ler inte vid tillämp­ningen av denna para­graf.
Lag (2025:164).

16 §   Upp­gif­ter i fingeravtrycks-​ och sig­na­le­ments­re­gis­ter som behand­las för att full­göra ett inter­na­tio­nellt åta­gande får inte behand­las längre än vad som behövs för det ända­må­let.

Upp­gif­ter om per­so­ner som har läm­nat fin­gerav­tryck med stöd av lagen (2022:700) om sär­skild kon­troll av vissa utlän­ningar får inte behand­las längre än tio år efter det att utvis­nings­be­slu­tet verk­ställ­des eller upp­hörde.

Bestäm­mel­sen i 2 kap. 17 § andra styc­ket brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) gäl­ler inte vid tillämp­ningen av denna para­graf.
Lag (2022:709).

Direktåt­komst

17 §   Säker­hetspo­li­sen, Ekobrotts­myn­dig­he­ten, Tull­ver­ket, Kust­be­vak­ningen och Skat­te­ver­ket får för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) med­ges direktåt­komst till per­son­upp­gif­ter i fingeravtrycks-​ och sig­na­le­ments­re­gis­ter.

Pen­ning­tvätts­re­gis­ter

Rät­ten att föra regis­ter

18 §   Polis­myn­dig­he­ten får föra pen­ning­tvätts­re­gis­ter. Per­son­upp­gif­ter får behand­las i pen­ning­tvätts­re­gis­ter om det behövs för att före­bygga, för­hindra eller upp­täcka brotts­lig verk­sam­het
   1. där pen­ning­tvätt är ett led för att dölja vin­ning av brott eller brotts­lig verk­sam­het, eller
   2. som inne­fat­tar finan­sie­ring av ter­ro­rism.

19 §   I pen­ning­tvätts­re­gis­ter får per­son­upp­gif­ter behand­las som
   1. kan antas ha sam­band med sådan brotts­lig verk­sam­het som avses i 18 §,
   2. har rap­por­te­rats till Polis­myn­dig­he­ten med stöd av lag eller annan för­fatt­ning, eller
   3. har läm­nats av en utländsk myn­dig­het som i sin stat ansva­rar för arbe­tet med att före­bygga, för­hindra eller upp­täcka sådan brotts­lig verk­sam­het som avses i 18 §.

Längsta tid som per­son­upp­gif­ter får behand­las

20 §   Per­son­upp­gif­ter i pen­ning­tvätts­re­gis­ter får inte behand­las längre än fem år efter utgången av det kalen­derår då den senaste regi­stre­ringen avse­ende per­so­nens anknyt­ning till brotts­lig verk­sam­het gjor­des.

Bestäm­mel­sen i 2 kap. 17 § andra styc­ket brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) gäl­ler inte vid tillämp­ningen av denna para­graf.

Det inter­na­tio­nella regist­ret

Rät­ten att föra regis­ter

21 §   Polis­myn­dig­he­ten får föra ett inter­na­tio­nellt regis­ter. Per­son­upp­gif­ter i det inter­na­tio­nella regist­ret får behand­las om det behövs för hand­lägg­ningen av ären­den som rör inter­na­tio­nellt poli­siärt sam­ar­bete eller inter­na­tio­nellt straff­rätts­ligt sam­ar­bete.

Upp­gif­ter om döds­fall, olycks­hän­del­ser eller andra lik­nande hän­del­ser i utlan­det får också behand­las i det inter­na­tio­nella regist­ret, om ären­det rör en fråga som ska hand­läg­gas av Polis­myn­dig­he­ten.

Längsta tid som per­son­upp­gif­ter får behand­las

22 §   Per­son­upp­gif­ter i det inter­na­tio­nella regist­ret får inte behand­las längre än tre år efter utgången av det kalen­derår då ären­det som upp­gif­terna behand­la­des i avslu­ta­des.

Per­son­upp­gif­ter i regist­ret får dock behand­las i fem år efter regi­stre­ringen om upp­gif­terna avser en begä­ran enligt arti­kel 12 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv (EU) 2019/1153 av den 20 juni 2019 om fast­stäl­lande av bestäm­mel­ser för att under­lätta använd­ning av finan­si­ell infor­ma­tion och andra upp­gif­ter för att före­bygga, upp­täcka, utreda eller lag­föra vissa brott och om upp­hä­vande av rådets beslut 2000/642/RIF, i den ursprung­liga lydel­sen.

Bestäm­mel­sen i 2 kap. 17 § andra styc­ket brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) gäl­ler inte vid tillämp­ningen av denna para­graf.
Lag (2022:615).

Till­trä­des­för­buds­re­gist­ret

Rät­ten att föra regis­ter

23 §   Polis­myn­dig­he­ten får föra ett regis­ter med upp­gif­ter om per­so­ner som med­de­lats till­trä­des­för­bud enligt lagen (2005:321) om till­trä­des­för­bud vid idrotts­ar­range­mang (till­trä­des­för­buds­re­gist­ret) i syfte att före­bygga, för­hindra eller upp­täcka över­trä­del­ser av till­trä­des­för­bud.

Inne­håll i regist­ret

24 §   Till­trä­des­för­buds­re­gist­ret får inne­hålla föl­jande upp­gif­ter om en per­son som har med­de­lats till­trä­des­för­bud:
   1. namn,
   2. per­son­num­mer eller sam­ord­nings­num­mer,
   3. folk­bok­fö­rings­a­dress och annan sta­dig­va­rande adress,
   4. alias,
   5. foto­grafi,
   6. anknyt­ning till idrott och idrotts­or­ga­ni­sa­tion,
   7. omfatt­ningen och gil­tig­hets­ti­den av beslut om till­trä­des­för­bud, och
   8. över­trä­delse av gäl­lande till­trä­des­för­bud.

25 §   Polis­myn­dig­he­ten får behandla upp­gif­ter i till­trä­des­för­buds­re­gist­ret i syfte att till­han­da­hålla idrotts­or­ga­ni­sa­tio­ner den infor­ma­tion som behövs för att upp­rätt­hålla gäl­lande beslut om till­trä­des­för­bud.

Längsta tid som per­son­upp­gif­ter får behand­las

26 §   Upp­gif­ter i till­trä­des­för­buds­re­gist­ret får endast behand­las så länge till­trä­des­för­bu­det gäl­ler.

Bestäm­mel­sen i 2 kap. 17 § andra styc­ket brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) gäl­ler inte vid tillämp­ningen av denna para­graf.

Rätt att med­dela före­skrif­ter

27 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om
   1. omfatt­ningen av direktåt­komst till dna-​register och fingeravtrycks-​ och sig­na­le­ments­re­gis­ter och om behö­rig­het och säker­het vid sådan åtkomst,
   2. till­gången till per­son­upp­gif­ter i pen­ning­tvätts­re­gis­ter och det inter­na­tio­nella regist­ret, och
   3. att per­son­upp­gif­ter i fingeravtrycks-​ och sig­na­le­ments­re­gis­ter, pen­ning­tvätts­re­gis­ter, det inter­na­tio­nella regist­ret och till­trä­des­för­buds­re­gist­ret får behand­las för arkivän­da­mål av all­mänt intresse eller veten­skap­liga, sta­tis­tiska eller histo­riska ända­mål under längre tid än vad som anges i 15, 16, 20, 22 och 26 §§.

/Kapit­let trä­der i kraft I:2025-​07-01/ 5 kap. Regis­ter

Bio­metri­re­gis­ter

Rät­ten att behandla upp­gif­ter i bio­metri­re­gis­ter

1 §   Polis­myn­dig­he­ten får föra
   - ett bio­metri­re­gis­ter över miss­tänkta,
   - ett bio­metri­re­gis­ter över dömda, och
   - ett bio­metri­re­gis­ter över spår.

I bio­metri­re­gist­ren får upp­gif­ter behand­las i syfte att
   1. före­bygga, för­hindra eller upp­täcka brotts­lig verk­sam­het,
   2. utreda eller lag­föra brott,
   3. full­göra för­plik­tel­ser som föl­jer av inter­na­tio­nella åta­gan­den,
   4. under­lätta iden­ti­fi­e­ring av avlidna per­so­ner, och
   5. kon­trol­lera fin­gerav­tryck som Migra­tions­ver­ket har tagit enligt 9 kap. 8 § utlän­nings­la­gen (2005:716).

I lagen (2014:400) om Polis­myn­dig­he­tens eli­mi­ne­rings­da­ta­bas finns bestäm­mel­ser om eli­mi­ne­rings­da­ta­ba­sen.
Lag (2025:135).

Upp­gif­ter i bio­metri­re­gist­ren

2 §   Ett bio­metri­re­gis­ter får inne­hålla upp­gif­ter om
   1. dna-​profiler,
   2. fin­gerav­tryck,
   3. foto­gra­fier,
   4. video,
   5. röst,
   6. hand­stil, och
   7. sig­na­le­ment.

En dna-​profil som regi­stre­ras i bio­metri­re­gist­ret över miss­tänkta eller bio­metri­re­gist­ret över dömda får endast ge infor­ma­tion om iden­ti­tet och inte om per­son­liga egen­ska­per.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om att bio­metri­re­gist­ren får inne­hålla namn, per­son­num­mer och andra lik­nande upp­gif­ter som behövs för att iden­ti­fi­era en regi­stre­rad per­son samt ären­de­upp­gif­ter. Lag (2025:135).

Bio­metri­re­gist­ret över miss­tänkta

3 §   Bio­metri­re­gist­ret över miss­tänkta får inne­hålla upp­gif­ter som anges i 2 § om en per­son som är skä­li­gen miss­tänkt för brott och har varit före­mål för en åtgärd enligt 28 kap. 12 a eller 14 § rät­te­gångs­bal­ken.

Regist­ret får också inne­hålla upp­gif­ter om fin­gerav­tryck, foto­gra­fier och video som har tagits av en utlän­ning med stöd av 5 kap. 3 eller 3 a § lagen (2022:700) om sär­skild kon­troll av vissa utlän­ningar. Lag (2025:135).

Bio­metri­re­gist­ret över dömda

4 §   Bio­metri­re­gist­ret över dömda får inne­hålla upp­gif­ter som anges i 2 § om en per­son som har
   1. varit före­mål för en åtgärd enligt 28 kap. 12 a eller 14 § rät­te­gångs­bal­ken och som där­ef­ter genom en dom som fått laga kraft har dömts för ett brott för vil­ket fäng­else ingår i straff­ska­lan, eller har god­känt ett straf­fö­re­läg­gande avse­ende ett sådant brott,
   2. varit före­mål för en åtgärd enligt 8 a § lagen (1994:451) om inten­sivö­ver­vak­ning med elektro­nisk kon­troll eller 8 kap. 7 a § fäng­el­se­la­gen (2010:610), eller
   3. dömts för brott i en annan med­lems­stat inom Euro­pe­iska uni­o­nen och vars fingeravtrycks-​ eller sig­na­le­ments­upp­gif­ter har över­förts hit med stöd av arti­kel 4.2 i rådets ram­be­slut 2009/315/RIF av den 26 feb­ru­ari 2009 om orga­ni­sa­tio­nen av med­lems­sta­ter­nas utbyte av upp­gif­ter ur kri­mi­nal­re­gist­ret och upp­gif­ter­nas inne­håll.

Sådana upp­gif­ter som avses i första styc­ket 3 får dock endast behand­las om mot­sva­rande gär­ning i Sve­rige har fäng­else i ett år eller mer i straff­ska­lan och den som upp­gif­terna avser vid tid­punk­ten för gär­ningen hade fyllt 15 år. Lag (2025:135).

Bio­metri­re­gist­ret över spår

5 §   Bio­metri­re­gist­ret över spår får inne­hålla upp­gif­ter som anges i 2 § och som avser spår som inte kan här­le­das till en iden­ti­fi­er­bar per­son, om upp­gif­terna kom­mit fram i en utred­ning om brott. Sådana upp­gif­ter får dock inte behand­las om det av omstän­dig­he­terna vid tid­punk­ten för insam­lingen eller senare fram­går att spå­ret här­rör från någon annan än den som kan miss­tän­kas för brot­tet. Lag (2025:135).

6 §   Upp­gif­ter i bio­metri­re­gist­ret över spår får jäm­fö­ras med
   1. upp­gif­ter om spår som inte kan här­le­das till en iden­ti­fi­er­bar per­son,
   2. upp­gif­ter i bio­metri­re­gist­ret över dömda,
   3. upp­gif­ter som kan här­le­das till en per­son som är skä­li­gen miss­tänkt för brott, eller
   4. upp­gif­ter om fin­gerav­tryck, foto­gra­fier och video som tagits med stöd av 5 kap. 3 eller 3 a § lagen (2022:700) om sär­skild kon­troll av vissa utlän­ningar.

Upp­gif­ter i bio­metri­re­gist­ret över spår får jäm­fö­ras i andra fall om det är nöd­vän­digt för att full­göra en inter­na­tio­nell över­ens­kom­melse som Sve­rige har till­trätt efter riks­da­gens god­kän­nande eller om det föl­jer av en uni­ons­rätts­akt.
Lag (2025:135).

7 §   Upp­gif­ter om dna och fin­gerav­tryck som har sam­lats in från en avli­den per­son vid en rätts­me­di­cinsk under­sök­ning enligt 13 § 1 lagen (1995:832) om obduk­tion eller en annan för­rätt­ning där Rätts­me­di­ci­nal­ver­ket har med­ver­kat vid en under­sök­ning av krop­pen får jäm­fö­ras med upp­gif­ter om dna- pro­fi­ler och fin­gerav­tryck i bio­metri­re­gist­ret över spår, om det pågår en för­un­der­sök­ning om brott som kan antas ha orsa­kat döds­fal­let och jäm­fö­rel­sen är nöd­vän­dig för att utreda brot­tet. Lag (2025:135).

Per­son­upp­gif­ter om andra än skä­li­gen miss­tänkta

8 §   Per­son­upp­gif­ter som här­rör från under­lag som avses i 28 kap. 12 b och 14 a §§ rät­te­gångs­bal­ken och som har tagits upp under utred­ningen av ett brott från någon som inte är skä­li­gen miss­tänkt för brot­tet får inte jäm­fö­ras med upp­gif­ter i bio­metri­re­gist­ren eller i övrigt behand­las för något annat ända­mål än det som under­la­get togs upp för. Lag (2025:135).

För­stö­rande av prov för dna-​analys

9 §   Ett prov för dna-​analys som har tagits med stöd av 28 kap. rät­te­gångs­bal­ken, lagen (1964:167) med sär­skilda bestäm­mel­ser om unga lagö­ver­trä­dare, lagen (1994:451) om inten­sivö­ver­vak­ning med elektro­nisk kon­troll, fäng­el­se­la­gen (2010:610) eller på begä­ran av en annan stat, ska för­stö­ras senast sex måna­der efter det att pro­vet togs. Lag (2025:135).

Längsta tid för behand­ling

10 §   Upp­gif­ter i bio­metri­re­gist­ret över miss­tänkta får inte behand­las längre än tre måna­der efter det att upp­gif­terna om den miss­tanke som lig­ger till grund för regi­stre­ringen har gall­rats ur miss­tan­ke­re­gist­ret enligt lagen (1998:621) om miss­tan­ke­re­gis­ter. Upp­gif­ter om en regi­stre­rad per­son som har avli­dit får dock behand­las som längst tio år efter döds­fal­let.
Lag (2025:135).

11 §   Upp­gif­ter i bio­metri­re­gist­ret över dömda får inte behand­las längre än tre måna­der efter det att upp­gif­terna om den dom, det beslut eller det straf­fö­re­läg­gande som lig­ger till grund för regi­stre­ringen har gall­rats ur belast­nings­re­gist­ret enligt lagen (1998:620) om belast­nings­re­gis­ter. Upp­gif­ter om en regi­stre­rad per­son som har avli­dit får dock behand­las som längst tio år efter döds­fal­let. Lag (2025:135).

12 §   Upp­gif­ter i bio­metri­re­gist­ret över spår får inte behand­las längre än tret­tio år efter regi­stre­ringen. Upp­gif­ter i regist­ret får dock behand­las sjut­tio år efter regi­stre­ringen om upp­gif­terna hän­för sig till utred­ningar om brott som anges i 35 kap. 10 § första styc­ket brotts­bal­ken. Lag (2025:165).

13 §   Upp­gif­ter som behand­las för att full­göra ett inter­na­tio­nellt åta­gande får inte behand­las längre än vad som behövs för det ända­må­let. Lag (2025:135).

14 §   Upp­gif­ter om per­so­ner som har läm­nat fin­gerav­tryck, foto­gra­fe­rats eller vide­o­fil­mats med stöd av lagen (2022:700) om sär­skild kon­troll av vissa utlän­ningar får inte behand­las längre än tio år efter det att utvis­nings­be­slu­tet verk­ställ­des eller upp­hörde. Lag (2025:135).

15 §   Bestäm­mel­sen i 2 kap. 17 § andra styc­ket brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) gäl­ler inte vid tillämp­ningen av 10-14 §§.
Lag (2025:135).

Direktåt­komst

16 §   Säker­hetspo­li­sen, Ekobrotts­myn­dig­he­ten, Åklagar­myn­dig­he­ten, Tull­ver­ket, Kust­be­vak­ningen, Skat­te­ver­ket och Kri­mi­nal­vår­den får för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) med­ges direktåt­komst till upp­gif­ter i bio­metri­re­gis­ter. Lag (2025:135).

Per­son­upp­gif­ter om unga lagö­ver­trä­dare

17 §   Per­son­upp­gif­ter som har inhäm­tats med stöd av 36 § första styc­ket och 36 a § lagen (1964:167) med sär­skilda bestäm­mel­ser om unga lagö­ver­trä­dare får inte behand­las i bio­metri­re­gis­ter.
Lag (2025:135).

Pen­ning­tvätts­re­gis­ter

Rät­ten att föra regis­ter

18 §   Polis­myn­dig­he­ten får föra pen­ning­tvätts­re­gis­ter. Per­son­upp­gif­ter får behand­las i pen­ning­tvätts­re­gis­ter om det behövs för att före­bygga, för­hindra eller upp­täcka brotts­lig verk­sam­het
   1. där pen­ning­tvätt är ett led för att dölja vin­ning av brott eller brotts­lig verk­sam­het, eller
   2. som inne­fat­tar finan­sie­ring av ter­ro­rism.
Lag (2025:135).

19 §   I pen­ning­tvätts­re­gis­ter får per­son­upp­gif­ter behand­las som
   1. kan antas ha sam­band med sådan brotts­lig verk­sam­het som avses i 18 §,
   2. har rap­por­te­rats till Polis­myn­dig­he­ten med stöd av lag eller annan för­fatt­ning, eller
   3. har läm­nats av en utländsk myn­dig­het som i sin stat ansva­rar för arbe­tet med att före­bygga, för­hindra eller upp­täcka sådan brotts­lig verk­sam­het som avses i 18 §.
Lag (2025:135).

Längsta tid som per­son­upp­gif­ter får behand­las

20 §   Per­son­upp­gif­ter i pen­ning­tvätts­re­gis­ter får inte behand­las längre än fem år efter utgången av det kalen­derår då den senaste regi­stre­ringen avse­ende per­so­nens anknyt­ning till brotts­lig verk­sam­het gjor­des.

Bestäm­mel­sen i 2 kap. 17 § andra styc­ket brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) gäl­ler inte vid tillämp­ningen av denna para­graf.
Lag (2025:135).

Det inter­na­tio­nella regist­ret

Rät­ten att föra regis­ter

21 §   Polis­myn­dig­he­ten får föra ett inter­na­tio­nellt regis­ter. Per­son­upp­gif­ter i det inter­na­tio­nella regist­ret får behand­las om det behövs för hand­lägg­ningen av ären­den som rör inter­na­tio­nellt poli­siärt sam­ar­bete eller inter­na­tio­nellt straff­rätts­ligt sam­ar­bete.

Upp­gif­ter om döds­fall, olycks­hän­del­ser eller andra lik­nande hän­del­ser i utlan­det får också behand­las i det inter­na­tio­nella regist­ret, om ären­det rör en fråga som ska hand­läg­gas av Polis­myn­dig­he­ten. Lag (2025:135).

Längsta tid som per­son­upp­gif­ter får behand­las

22 §   Per­son­upp­gif­ter i det inter­na­tio­nella regist­ret får inte behand­las längre än tre år efter utgången av det kalen­derår då ären­det som upp­gif­terna behand­la­des i avslu­ta­des.

Per­son­upp­gif­ter i regist­ret får dock behand­las i fem år efter regi­stre­ringen om upp­gif­terna avser en begä­ran enligt arti­kel 12 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv (EU) 2019/1153 av den 20 juni 2019 om fast­stäl­lande av bestäm­mel­ser för att under­lätta använd­ning av finan­si­ell infor­ma­tion och andra upp­gif­ter för att före­bygga, upp­täcka, utreda eller lag­föra vissa brott och om upp­hä­vande av rådets beslut 2000/642/RIF, i den ursprung­liga lydel­sen.

Bestäm­mel­sen i 2 kap. 17 § andra styc­ket brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) gäl­ler inte vid tillämp­ningen av denna para­graf.
Lag (2025:135).

Till­trä­des­för­buds­re­gist­ret

Rät­ten att föra regis­ter

23 §   Polis­myn­dig­he­ten får föra ett regis­ter med upp­gif­ter om per­so­ner som med­de­lats till­trä­des­för­bud enligt lagen (2005:321) om till­trä­des­för­bud vid idrotts­ar­range­mang (till­trä­des­för­buds­re­gist­ret) i syfte att före­bygga, för­hindra eller upp­täcka över­trä­del­ser av till­trä­des­för­bud.
Lag (2025:135).

Inne­håll i regist­ret

24 §   Till­trä­des­för­buds­re­gist­ret får inne­hålla föl­jande upp­gif­ter om en per­son som har med­de­lats till­trä­des­för­bud:
   1. namn,
   2. per­son­num­mer eller sam­ord­nings­num­mer,
   3. folk­bok­fö­rings­a­dress och annan sta­dig­va­rande adress,
   4. alias,
   5. foto­grafi,
   6. anknyt­ning till idrott och idrotts­or­ga­ni­sa­tion,
   7. omfatt­ningen och gil­tig­hets­ti­den av beslut om till­trä­des­för­bud, och
   8. över­trä­delse av gäl­lande till­trä­des­för­bud.
Lag (2025:135).

25 §   Polis­myn­dig­he­ten får behandla upp­gif­ter i till­trä­des­för­buds­re­gist­ret i syfte att till­han­da­hålla idrotts­or­ga­ni­sa­tio­ner den infor­ma­tion som behövs för att upp­rätt­hålla gäl­lande beslut om till­trä­des­för­bud.
Lag (2025:135).

Längsta tid som per­son­upp­gif­ter får behand­las

26 §   Upp­gif­ter i till­trä­des­för­buds­re­gist­ret får endast behand­las så länge till­trä­des­för­bu­det gäl­ler.

Bestäm­mel­sen i 2 kap. 17 § andra styc­ket brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) gäl­ler inte vid tillämp­ningen av denna para­graf.
Lag (2025:135).

Rät­ten att med­dela före­skrif­ter

27 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om
   1. omfatt­ningen av direktåt­komst till upp­gif­ter i bio­metri­re­gis­ter och om behö­rig­het och säker­het vid sådan åtkomst,
   2. till­gången till per­son­upp­gif­ter i pen­ning­tvätts­re­gis­ter och det inter­na­tio­nella regist­ret, och
   3. att per­son­upp­gif­ter i pen­ning­tvätts­re­gis­ter, det inter­na­tio­nella regist­ret och till­trä­des­för­buds­re­gist­ret får behand­las för arkivän­da­mål av all­mänt intresse eller veten­skap­liga, sta­tis­tiska eller histo­riska ända­mål under längre tid än vad som anges i 20, 22 och 26 §§.

Första styc­ket 3 gäl­ler också i fråga om upp­gif­ter i bio­metri­re­gis­ter enligt 10-14 §§, med undan­tag för dna- pro­fi­ler. Lag (2025:135).


6 kap. Behand­ling av per­son­upp­gif­ter vid Polis­myn­dig­he­ten för foren­siska ända­mål

Ända­mål

1 §    /Upp­hör att gälla U:2025-​07-01/ Vid Natio­nellt foren­siskt cent­rum får per­son­upp­gif­ter behand­las om det behövs för att
   1. sam­man­ställa det under­lag i form av insam­lade spår eller annat som krävs för att sådana foren­siska åtgär­der som anges i 2 ska kunna utfö­ras,
   2. utföra foren­siska ana­ly­ser, under­sök­ningar eller jäm­fö­rel­ser åt den egna myn­dig­he­ten eller åt Säker­hetspo­li­sen, Ekobrotts­myn­dig­he­ten, Åklagar­myn­dig­he­ten, Tull­ver­ket, Kust­be­vak­ningen, Skat­te­ver­ket eller all­män dom­stol,
   3. begära foren­siska ana­ly­ser, under­sök­ningar eller jäm­fö­rel­ser av eller utföra sådana åtgär­der åt
      a) Rätts­me­di­ci­nal­ver­ket,
      b) ett utländskt foren­siskt labo­ra­to­rium, eller
      c) en utländsk brotts­be­käm­pande myn­dig­het eller en mel­lan­folk­lig orga­ni­sa­tion eller ett EU-​organ med brotts­be­käm­pande upp­gif­ter,
   4. begära foren­siska ana­ly­ser eller under­sök­ningar av andra svenska exper­t­or­gan, eller
   5. ta fram upp­slag i syfte att under­lätta arbe­tet med att för­hindra eller upp­täcka brotts­lig verk­sam­het eller utreda och beivra brott, genom att använda resul­tat från sådana åtgär­der som anges i 2 eller i 2 § andra styc­ket.

Per­son­upp­gif­ter får också behand­las vid Natio­nellt foren­siskt cent­rum om det behövs för
   1. forsk­ning och sta­tistik, eller
   2. kva­li­te­ten i den foren­siska verk­sam­he­ten.

1 §    /Trä­der i kraft I:2025-​07-01/ Vid Natio­nellt foren­siskt cent­rum får per­son­upp­gif­ter behand­las om det behövs för att
   1. sam­man­ställa det under­lag i form av insam­lade spår eller annat som krävs för att sådana foren­siska åtgär­der som anges i 2 ska kunna utfö­ras,
   2. utföra foren­siska ana­ly­ser, under­sök­ningar eller jäm­fö­rel­ser åt den egna myn­dig­he­ten eller åt Säker­hetspo­li­sen, Ekobrotts­myn­dig­he­ten, Åklagar­myn­dig­he­ten, Tull­ver­ket, Kust­be­vak­ningen, Skat­te­ver­ket eller all­män dom­stol,
   3. begära foren­siska ana­ly­ser, under­sök­ningar eller jäm­fö­rel­ser av eller utföra sådana åtgär­der åt
      a) Rätts­me­di­ci­nal­ver­ket,
      b) ett utländskt foren­siskt labo­ra­to­rium, eller
      c) en utländsk brotts­be­käm­pande myn­dig­het eller en mel­lan­folk­lig orga­ni­sa­tion eller ett EU-​organ med brotts­be­käm­pande upp­gif­ter,
   4. begära foren­siska ana­ly­ser eller under­sök­ningar av andra svenska exper­t­or­gan,
   5. ta fram upp­slag i syfte att under­lätta arbe­tet med att för­hindra eller upp­täcka brotts­lig verk­sam­het eller utreda och beivra brott, genom att använda resul­tat från sådana åtgär­der som anges i 2 eller i 2 § andra styc­ket,
   6. utföra jäm­fö­rel­ser enligt 6 a kap., eller
   7. använda en dna-​baserad släkt­forsk­nings­da­ta­bas för att utföra jäm­fö­rel­ser enligt 6 b kap.

Per­son­upp­gif­ter får också behand­las vid Natio­nellt foren­siskt cent­rum om det behövs för
   1. forsk­ning och sta­tistik, eller
   2. kva­li­te­ten i den foren­siska verk­sam­he­ten.
Lag (2025:135).

2 §   Vid en annan enhet inom Polis­myn­dig­he­ten än Natio­nellt foren­siskt cent­rum får per­son­upp­gif­ter behand­las om enhe­ten behö­ver det för att sam­man­ställa det under­lag i form av insam­lade spår eller annat som krävs för att sådana foren­siska åtgär­der som anges i 1 § första styc­ket 2 ska kunna utfö­ras av cent­ru­met.

Per­son­upp­gif­ter får även behand­las vid en sådan annan enhet om enhe­ten behö­ver det för att utföra foren­siska ana­ly­ser, under­sök­ningar eller jäm­fö­rel­ser.

3 §   Per­son­upp­gif­ter som behand­las enligt 1 § första styc­ket 2 eller 5 eller andra styc­ket 2 eller 2 § andra styc­ket får även behand­las för nya ända­mål inom tillämp­nings­om­rå­det för brotts­da­ta­la­gen (2018:1177).

I ett enskilt fall får per­son­upp­gif­ter som behand­las enligt 1 eller 2 § även behand­las för nya ända­mål med stöd av 2 kap. 4 och 22 §§ brotts­da­ta­la­gen.

Käns­liga per­son­upp­gif­ter

4 §   Bio­met­riska och gene­tiska upp­gif­ter får behand­las enligt 1 § om det är abso­lut nöd­vän­digt för ända­må­let med behand­lingen.

5 §    /Upp­hör att gälla U:2025-​07-01/ Sök­för­bu­det i 2 kap. 14 § brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) hind­rar inte sök­ningar i per­son­upp­gif­ter som behand­las i regist­ren över dna-​profiler eller fingeravtrycks-​ och sig­na­le­ments­re­gist­ren, i syfte att få fram ett urval av per­so­ner grun­dat på upp­gif­ter som rör hälsa eller bio­met­riska eller gene­tiska upp­gif­ter.

5 §    /Trä­der i kraft I:2025-​07-01/ Sök­för­bu­det i 2 kap. 14 § brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) hind­rar inte sök­ningar i per­son­upp­gif­ter som behand­las i bio­metri­re­gis­ter, i syfte att få fram ett urval av per­so­ner grun­dat på upp­gif­ter som rör hälsa eller bio­met­riska eller gene­tiska upp­gif­ter. Lag (2025:135).

Längsta tid som per­son­upp­gif­ter får behand­las

6 §   Natio­nellt foren­siskt cent­rum får inte behandla per­son­upp­gif­ter för det ända­mål som anges i 1 § första styc­ket 5 längre än fem år efter utgången av det kalen­derår då ären­det där upp­gif­terna före­kom­mer regi­stre­ra­des.

Utläm­nande av per­son­upp­gif­ter

7 §   Säker­hetspo­li­sen, Ekobrotts­myn­dig­he­ten, Åklagar­myn­dig­he­ten, Tull­ver­ket, Kust­be­vak­ningen och Skat­te­ver­ket har, trots sek­re­tess enligt 21 kap. 3 § första styc­ket och 35 kap. 1 § offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400), rätt att ta del av per­son­upp­gif­ter som behand­las enligt 1 § första styc­ket 5, om den mot­ta­gande myn­dig­he­ten behö­ver upp­gif­terna för ett syfte som anges i 1 kap. 2 § brotts­da­ta­la­gen (2018:1177).

Första styc­ket gäl­ler inte upp­gif­ter som behand­las i sär­skilda regis­ter enligt 5 kap.

8 §   Per­son­upp­gif­ter får läm­nas ut elektro­niskt på annat sätt än genom direktåt­komst om det inte är olämp­ligt.

Rätt att med­dela före­skrif­ter

9 §   Rege­ringen kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om begräns­ning av möj­lig­he­ten att lämna ut per­son­upp­gif­ter elektro­niskt enligt 8 §.

10 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om begräns­ning av behand­lingen av per­son­upp­gif­ter enligt detta kapi­tel vid digi­tal arki­ve­ring.

/Kapit­let trä­der i kraft I:2025-​07-01/ 6 a kap. Behand­ling av upp­gif­ter i vissa regis­ter som inte förs med stöd av denna lag

1 §   Natio­nellt foren­siskt cent­rum får, efter ett beslut av åkla­gare, använda auto­ma­ti­se­rad ansikts-​ och fin­gerav­tryck­sjäm­fö­relse för att jäm­föra ansikts­bil­der och fin­gerav­tryck med upp­gif­ter om fin­gerav­tryck och ansikts­bil­der som finns i de regis­ter över fin­gerav­tryck och foto­gra­fier som förs med stöd av 15 § utlän­nings­da­ta­la­gen (2016:27).

En jäm­fö­relse får endast göras med upp­gif­ter som finns i regist­ren om per­so­ner som har fyllt 15 år. Lag (2025:135).

2 §   En jäm­fö­relse får göras vid en för­un­der­sök­ning om
   1. ett brott för vil­ket det inte är före­skri­vet lind­ri­gare straff än fäng­else i två år,
   2. sabo­tage enligt 13 kap. 4 § brotts­bal­ken,
   3. mord­brand, all­män­far­lig öde­läg­gelse, kap­ning, sjö- eller luft­farts­sa­bo­tage eller flyg­plats­sa­bo­tage enligt 13 kap. 1 §, 3 § första eller andra styc­ket, 5 a § eller 5 b § brotts­bal­ken, om brot­tet inne­fat­tar sabo­tage enligt 4 § samma kapi­tel,
   4. olov­lig kår­verk­sam­het eller brott mot med­bor­ger­lig fri­het enligt 18 kap. 4 eller 5 § brotts­bal­ken,
   5. spi­o­neri, utlands­spi­o­neri, obe­hö­rig befatt­ning med hem­lig upp­gift, grov obe­hö­rig befatt­ning med hem­lig upp­gift eller olov­lig under­rät­tel­se­verk­sam­het mot Sve­rige, mot främ­mande makt eller mot per­son enligt 19 kap. 5, 6 a, 7, 8, 10, 10 a eller 10 b § brotts­bal­ken,
   6. före­tags­spi­o­neri enligt 26 § lagen (2018:558) om före­tags­hem­lig­he­ter, om det finns anled­ning att anta att gär­ningen har begåtts på upp­drag av eller har under­stötts av en främ­mande makt eller av någon som har age­rat för en främ­mande makts räk­ning,
   7. del­ta­gande i en ter­ro­rist­or­ga­ni­sa­tion, sam­röre med en ter­ro­rist­or­ga­ni­sa­tion, finan­sie­ring av ter­ro­rism eller sär­skilt all­var­lig brotts­lig­het, offent­lig upp­ma­ning till ter­ro­rism eller sär­skilt all­var­lig brotts­lig­het, rekry­te­ring till ter­ro­rism eller sär­skilt all­var­lig brotts­lig­het, utbild­ning för ter­ro­rism eller sär­skilt all­var­lig brotts­lig­het eller resa för ter­ro­rism eller sär­skilt all­var­lig brotts­lig­het enligt 4 a, 5, 6, 7, 8, 9 eller 10 § ter­ro­rist­brottsla­gen (2022:666),
   8. för­sök, för­be­re­delse eller stämp­ling till ett brott som avses i 1-7, om en sådan gär­ning är belagd med straff, eller
   9. ett annat brott om det kan antas att brot­tets straff­värde över­sti­ger fäng­else i två år. Lag (2025:135).

3 §   En jäm­fö­relse får även göras vid en för­un­der­sök­ning om ett sådant brott som kan ligga till grund för en sök­ning i EU:s gemen­samma data­bas för iden­ti­tets­upp­gif­ter (CIR)
   1. enligt arti­kel 22 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2019/817 av den 20 maj 2019 om inrät­tande av en ram för inte­ro­pe­ra­bi­li­tet mel­lan EU-​informationssystem på områ­det grän­ser och vise­ringar, och om änd­ring av Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ningar (EG) nr 767/2008, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1726 och (EU) 2018/1861 samt rådets beslut 2004/512/EG och 2008/633/RIF, eller
   2. enligt arti­kel 22 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2019/818 av den 20 maj 2019 om inrät­tande av en ram för inte­ro­pe­ra­bi­li­tet mel­lan EU-​informationssystem på områ­det polis­sam­ar­bete och straff­rätts­ligt sam­ar­bete, asyl och migra­tion och om änd­ring av för­ord­ning­arna (EU) 2018/1726, (EU) 2018/1862 och (EU) 2019/816. Lag (2025:135).

4 §   En jäm­fö­relse får göras endast om
   1. det finns sär­skild anled­ning att anta att det är gär­nings­man­nen som har avsatt fin­gerav­tryc­ken eller före­kom­mer på ansikts­bil­den, och
   2. åtgär­den är av syn­ner­lig vikt för utred­ningen.
Lag (2025:135).

5 §   Sök­för­bu­det i 2 kap. 14 § brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) hind­rar inte sök­ningar enligt detta kapi­tel i syfte att få fram ett urval av per­so­ner grun­dat på bio­met­riska upp­gif­ter.
Lag (2025:135).

/Kapit­let trä­der i kraft I:2025-​07-01/ 6 b kap. Behand­ling av upp­gif­ter i dna-​baserade släkt­forsk­nings­da­ta­ba­ser

1 §   Natio­nellt foren­siskt cent­rum får efter ett beslut av åkla­gare använda en dna-​baserad släkt­forsk­nings­da­ta­bas för att jäm­föra upp­gif­ter om dna från spår med upp­gif­ter i data­ba­sen.
Lag (2025:135).

2 §   Ett beslut om att använda en dna-​baserad släkt­forsk­nings­da­ta­bas får fat­tas vid en för­un­der­sök­ning om mord enligt 3 kap. 1 § brotts­bal­ken samt grov våld­täkt eller grov våld­täkt mot barn enligt 6 kap. 1 § tredje styc­ket eller 4 § tredje styc­ket brotts­bal­ken, om
   1. det finns sär­skild anled­ning att anta att dna-​spåret kom­mer från gär­nings­man­nen, och
   2. åtgär­den är av syn­ner­lig vikt för utred­ningen och det är uppen­bart att syf­tet med den inte kan upp­nås med mindre ingri­pande åtgär­der. Lag (2025:135).

3 §   För att en dna-​baserad släkt­forsk­nings­da­ta­bas ska få använ­das ska Polis­myn­dig­he­ten säker­ställa att
   1. den som till­han­da­hål­ler släkt­forsk­nings­da­ta­ba­sen inte behand­lar upp­gif­terna för andra ända­mål än att utföra en sådan jäm­fö­relse som avses i 1 § åt Polis­myn­dig­he­ten,
   2. jäm­fö­rel­sen endast omfat­tar upp­gif­ter om dna från per­so­ner som har med­gett att deras upp­gif­ter behand­las för att utreda brott, och
   3. den som till­han­da­hål­ler släkt­forsk­nings­da­ta­ba­sen rade­rar upp­gif­terna när Polis­myn­dig­he­ten begär det. Lag (2025:135).

4 §   Sök­för­bu­det i 2 kap. 14 § brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) hind­rar inte sök­ningar enligt detta kapi­tel i syfte att få fram ett urval av per­so­ner grun­dat på gene­tiska eller bio­met­riska upp­gif­ter. Lag (2025:135).


7 kap. Övriga bestäm­mel­ser

Admi­nist­ra­tiva sank­tions­av­gif­ter

1 §    /Upp­hör att gälla U:2025-​07-01/ En sank­tions­av­gift får tas ut av den per­son­upp­gifts­an­sva­rige vid över­trä­delse av bestäm­mel­serna i
   1. 2 kap. 1 § om rätts­liga grun­der för behand­ling av per­son­upp­gif­ter,
   2. 3 kap. 3 och 4 §§ om sär­skilda upp­lys­ningar, eller
   3. 4 kap. 2-4, 5 a eller 7-11 §, 5 kap. 7, 15, 16, 20, 22 eller 26 § eller 6 kap. 6 § om längsta tid som per­son­upp­gif­ter får behand­las.

Sank­tions­av­gif­ten ska bestäm­mas till högst 10 000 000 kro­nor.
Lag (2019:435).

1 §    /Trä­der i kraft I:2025-​07-01/ En sank­tions­av­gift får tas ut av den per­son­upp­gifts­an­sva­rige vid över­trä­delse av bestäm­mel­serna i
   1. 2 kap. 1 § om rätts­liga grun­der för behand­ling av per­son­upp­gif­ter,
   2. 3 kap. 3 och 4 §§ om sär­skilda upp­lys­ningar, eller
   3. någon av 4 kap. 2-4, 5 a eller 7-11 §§, 5 kap. 10-15, 20, 22 eller 26 § eller 6 kap. 6 § om längsta tid som per­son­upp­gif­ter får behand­las.

Sank­tions­av­gif­ten ska bestäm­mas till högst 10 000 000 kro­nor.
Lag (2025:135).

Ska­de­stånd

2 §   Bestäm­mel­sen om ska­de­stånd i 7 kap. 1 § brotts­da­ta­la­gen (2018:1177) ska tilläm­pas vid behand­ling av per­son­upp­gif­ter i strid med denna lag eller före­skrif­ter som har med­de­lats i anslut­ning till den.

Över­kla­gande

3 §   Bestäm­mel­ser om över­kla­gande finns i 7 kap. brotts­da­ta­la­gen (2018:1177).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

2018:1693
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2019.
   2. Genom lagen upp­hävs polis­da­ta­la­gen (2010:361).
   3. En sank­tions­av­gift enligt 7 kap. 1 § får beslu­tas endast för över­trä­del­ser som har skett efter ikraft­trä­dan­det.
   4. Har upp­hävts genom lag (2019:1188).

2022:709
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2022.
   2. Bestäm­mel­sen i 5 kap. 16 § i den nya lydel­sen tilläm­pas även vid ett beslut om utvis­ning som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det enligt 1 § och 2 § första styc­ket i den upp­hävda lagen (1991:572) om sär­skild utlän­nings­kon­troll.

2022:738

Denna lag trä­der i kraft den 28 juni 2022 i fråga om 5 kap. 15 § och i övrigt den dag som rege­ringen bestäm­mer.

2025:135
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2025.
   2. En upp­gift som vid ikraft­trä­dan­det är regi­stre­rad i utrednings-​, dna-, spår-, fingeravtrycks-​ eller sig­na­le­ments­re­gist­ret med stöd av äldre före­skrif­ter får föras över till och behand­las i bio­metri­re­gis­ter som förs enligt 5 kap. i den nya lydel­sen. Vid den fort­satta behand­lingen av över­förda upp­gif­ter tilläm­pas 5 kap. i den nya lydel­sen.