SFS 2022:1015 Lag om änd­ring i utlän­nings­la­gen (2005:716)

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

svensk för­fatt­nings­sam­ling lag sfs 2022:1015 om änd­ring i utlän­nings­la­gen (2005:716) den 28 juni 2022 pub­li­ce­rad utfär­dad den 22 juni 2022 enligt riks­da­gens beslut1 före­skrivs i fråga om utlän­nings­la­gen (2005:716)2 dels att 8 a kap. ska upp­höra att gälla, dels att 3 b kap. 2 §, 5 kap. 15 och 17 §§, 7 kap. 4 och 7 b §§, 8 kap. 14 §, 10 kap. 2 och 7 §§, 12 kap. 12 b och 23 §§, 14 kap. 4 §, 20 kap. 1 och 2 §§, 21 kap. 9 § och 22 kap. 5 § ska ha föl­jande lydelse, dels att det ska infö­ras ett nytt kapi­tel, 8 a kap., av föl­jande lydelse. 3 b kap. 2 §3 för­u­tom i detta kapi­tel finns bestäm­mel­ser som kom­plet­te­rar utträdes-​ avta­let i 8 kap. 7 a och 16 §§, 8 a kap. 6 §, 9 kap. 8 b och 8 e §§, 12 kap. 13 a, 15 och 17 §§ och 14 kap. 5 c §. 5 kap. 15 §4 ett tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd om minst sex måna­der ska ges till en utlän­ning som vis­tas här, om 1. det behövs för att för­un­der­sök­ning eller huvud­för­hand­ling i brott­mål ska kunna genom­fö­ras, 2. utlän­ningen klart visat sin vilja att sam­ar­beta med de brotts­ut­re­dande myn­dig­he­terna, 3. utlän­ningen bru­tit alla för­bin­del­ser med de per­so­ner som är miss­tänkta för brott som för­un­der­sök­ningen avser, och 4. hän­syn till den all­männa ord­ningen och säker­he­ten inte talar emot att till­stånd bevil­jas. 1 prop. 2021/22:224, bet. 2021/22:sfu28, rskr. 2021/22:387. 2 senaste lydelse av 8 a kap. 1 § 2014:198 rubri­ken till 8 a kap. 2014:198 8 a kap. 2 § 2014:198 rubri­ken när­mast före 8 a kap. 1 § 2014:198 8 a kap. 3 § 2014:198 rubri­ken när­mast före 8 a kap. 5 § 2020:939 8 a kap. 4 § 2014:198 rubri­ken när­mast före 8 a kap. 6 § 2014:198 8 a kap. 5 § 2020:939 rubri­ken när­mast före 8 a kap. 7 § 2014:198 8 a kap. 6 § 2014:198 rubri­ken när­mast före 8 a kap. 7 a § 2014:198 8 a kap. 7 § 2014:198 rubri­ken när­mast före 8 a kap. 8 § 2014:198 8 a kap. 7 a § 2014:198 rubri­ken när­mast före 8 a kap. 9 § 2014:198 8 a kap. 8 § 2014:198 rubri­ken när­mast före 8 a kap. 10 § 2014:198. 8 a kap. 9 § 2014:198 8 a kap. 10 § 2014:198 3 senaste lydelse 2020:939. 4 senaste lydelse 2007:322. 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 om utlän­ningen vill ha betän­ke­tid för att åter­hämta sig och för att kunna sfs 2022:1015 ta ställ­ning till om han eller hon vill sam­ar­beta med de brotts­ut­re­dande myn­dig­he­terna, ska ett tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd om 30 dagar med­de­las om de för­ut­sätt­ningar som anges i första styc­ket 1 och 4 är upp­fyllda. ett uppe­hålls­till­stånd som med­de­lats enligt första styc­ket får för­längas om de för­ut­sätt­ningar som anges där fort­fa­rande är upp­fyllda. ett uppehålls-​ till­stånd som med­de­lats enligt andra styc­ket får för­längas om det av sär­skilda skäl finns behov av en längre betän­ke­tid och de för­ut­sätt­ningar som anges i första styc­ket 1 och 4 fort­fa­rande är upp­fyllda. en ansö­kan om uppe­hålls­till­stånd eller för­längt till­stånd enligt denna para­graf görs av för­un­der­sök­nings­le­da­ren. om det finns anled­ning att anta att utlän­ningen har utsatts för brott enligt 4 kap. 1 a eller 1 b § brotts­bal­ken får en ansö­kan om uppe­hålls­till­stånd enligt andra styc­ket göras även av soci­al­nämn­den. 17 §5 vid pröv­ningen av en ansö­kan om uppe­hålls­till­stånd enligt detta kapi­tel ska det, utom i fall som avses i 1, 2, 2 a, 2 d, 3 eller 4 §, sär­skilt beak­tas om den sökande gjort sig skyl­dig till brott eller brott i för­e­ning med annan missköt­sam­het. vid pröv­ning av uppe­hålls­till­stånd enligt 3 a § första styc­ket 1 och andra styc­ket ska det sär­skilt beak­tas om utlän­ningen eller utlän­ning­ens barn kan antas bli utsatt för våld eller för annan all­var­lig kränk­ning av sin fri­het eller frid om uppe­hålls­till­stånd skulle bevil­jas. uppe­hålls­till­stånd enligt 3 § första styc­ket 2 eller 3 och 3 a § andra styc­ket får bevil­jas endast efter med­gi­vande också av den för­äl­der till vil­ken anknyt­ning inte åbe­ro­pas, om den för­äl­dern har del i vård­na­den av bar­net. uppe­hålls­till­stånd ska inte bevil­jas en per­son som har ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i en annan eu-​stat, eller hans eller hen­nes anhö­riga, om per­so­nen utgör ett hot mot all­män ord­ning och säker­het. 7 kap. 4 § vid bedöm­ning av om uppe­hålls­till­stån­det ska åter­kal­las enligt 1 eller 3 § för en utlän­ning som har rest in i lan­det ska hän­syn tas till den anknyt­ning som utlän­ningen har till sve­rige och till om andra skäl talar mot att till­stån­det åter­kal­las. vid en sådan bedöm­ning ska det sär­skilt beak­tas i vil­ken utsträck­ning som utlän­ningen har eta­ble­rat sig i det svenska sam­häl­let. om utlän­ningen har barn i sve­rige ska bar­nets behov av kon­takt med honom eller henne, hur kon­tak­ten har varit och hur den skulle påver­kas om utlän­ning­ens uppe- hålls­till­stånd åter­kal­la­des också sär­skilt beak­tas. även utlän­ning­ens övriga famil­je­för­hål­lan­den ska sär­skilt beak­tas. vid bedöm­ningen av om uppe­hålls­till­stån­det ska åter­kal­las enligt 3 § andra styc­ket ska det också sär­skilt beak­tas om det för­hål­lande som avses där har upp­hört främst på grund av att utlän­ningen eller utlän­ning­ens barn i för­hål­lan­det har utsatts för våld eller annan all­var­lig kränk­ning av sin fri­het eller frid. 7 b §6 uppe­hålls­till­stånd enligt 5 kap. 15 § får, utö­ver vad som anges i 1, 3, 5 och 6 §§, åter­kal­las om för­ut­sätt­ning­arna för uppe­hålls­till­stån­det inte längre är upp­fyllda. 5 senaste lydelse 2014:198. 6 senaste lydelse 2007:322. 2 uppe­hålls­till­stån­det får inte åter­kal­las innan den som har ansökt om sfs 2022:1015 till­stån­det har fått till­fälle att yttra sig. 8 kap. 14 §7 en ees-​medborgare eller en famil­je­med­lem till en ees-​medborgare som har per­ma­nent uppe­hålls­rätt får avvi­sas eller utvi­sas enligt 11 § endast om det är sär­skilt moti­ve­rat av hän­syn till all­män ord­ning och säker­het. en ees-​medborgare som är barn får avvi­sas eller utvi­sas enligt 11 § endast om beslu­tet är ound­gäng­li­gen nöd­vän­digt av hän­syn till all­män säker­het. en ees-​medborgare som har vis­tats i sve­rige under de tio när­mast före­gå­ende åren får utvi­sas enligt 11 § endast om beslu­tet är ound­gäng­li­gen nöd­vän­digt av hän­syn till all­män säker­het. 8 a kap. utvis­ning på grund av brott all­männa för­ut­sätt­ningar för utvis­ning 1 § en utlän­ning får utvi­sas ur sve­rige om han eller hon döms för brott till en sträng­are påföljd än böter, eller om en dom­stol undan­rö­jer en vill­kor­lig dom eller skydds­till­syn som utlän­ningen har dömts till och dömer till en annan påföljd, och 1. gär­ningen är av sådant slag och övriga omstän­dig­he­ter är sådana att det kan antas att han eller hon kom­mer att göra sig skyl­dig till fort­satt brotts-​ lig­het här i lan­det, eller 2. brot­tet har ett straff­värde som mot­sva­rar fäng­else i minst sex måna­der eller som annars är av sådan karak­tär att utlän­ningen inte bör få stanna kvar i sve­rige. i 4–7 §§ finns sär­skilda bestäm­mel­ser om utvis­ning av per­so­ner som till­hör vissa per­son­ka­te­go­rier. 2 § vid bedöm­ningen av om en utlän­ning ska utvi­sas enligt 1 § ska dom­sto­len ta hän­syn till utlän­ning­ens anknyt­ning till sve­rige. det ska då sär­skilt beak­tas i vil­ken utsträck­ning som utlän­ningen har eta­ble­rat sig i det svenska sam­häl­let. om utlän­ningen har barn i sve­rige ska bar­nets behov av kon­takt med honom eller henne, hur kon­tak­ten har varit och hur den skulle påver­kas om utlän­ningen utvi­sa­des också sär­skilt beak­tas. även utlän-​ ning­ens övriga famil­je­för­hål­lan­den ska sär­skilt beak­tas. 3 § när en fråga om utvis­ning enligt 1 § prö­vas ska hän­syn tas till om utlän­ningen på grund av bestäm­mel­serna i 12 kap. inte kan sän­das till ett visst land eller om det annars finns sär­skilda hin­der mot att beslu­tet verk­ställs. flyk­tingar och vissa andra skydds­be­hö­vande 4 § en utlän­ning som är flyk­ting och som behö­ver en fristad i sve­rige får utvi­sas enligt 1 § endast om 7 senaste lydelse 2014:198. 3 1. utlän­ningen har begått ett syn­ner­li­gen grovt brott och det skulle med- sfs 2022:1015 föra all­var­lig fara för all­män ord­ning och säker­het att låta honom eller henne stanna kvar i sve­rige, eller 2. utlän­ningen i sve­rige eller utom­lands har bedri­vit verk­sam­het som har inne­bu­rit fara för rikets säker­het och det finns anled­ning att anta att han eller hon skulle fort­sätta med sådan verk­sam­het här. första styc­ket gäl­ler också för en utlän­ning som har uppe­hålls­till­stånd med till­fäl­ligt skydd enligt 21 kap. eller uppe­hålls­till­stånd enligt 22 kap. utlän­ningar som kom till sve­rige som unga 5 § en utlän­ning som kom till sve­rige innan han eller hon hade fyllt 15 år och som, när åtal väcks, har vis­tats här sedan minst fem år får utvi­sas enligt 1 § endast om 1. utlän­ningen har gjort sig skyl­dig till brotts­lig­het som har ett straff­värde som mot­sva­rar fäng­else i minst två år eller som annars är av sådan karak­tär att han eller hon inte bör få stanna kvar i sve­rige, eller 2. utlän­ningen har åter­fal­lit i brott på ett sådant sätt att han eller hon inte bör få stanna kvar. ees-​medborgare och vissa andra utlän­ningar 6 § en ees-​medborgare eller en famil­je­med­lem till en ees-​medborgare får utvi­sas enligt 1 § endast om det sker av hän­syn till all­män ord­ning och säker­het. det som sägs i 8 kap. 12–14 §§ om utvis­ning enligt 8 kap. 11 § gäl­ler även vid pröv­ningen av utvis­ning enligt denna para­graf. första och andra styc­kena gäl­ler även för en utlän­ning som har bevil­jats uppe­hålls­sta­tus i sve­rige eller i övrigt utö­var rät­tig­he­ter enligt avdel­ning ii i andra delen av utträ­des­av­ta­let mel­lan för­e­nade kung­a­ri­ket och eu. var­ak­tigt bosatta 7 § en utlän­ning som har ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i sve­rige får utvi­sas enligt 1 § endast om han eller hon utgör ett reellt och till­räck­ligt all­var­ligt hot mot all­män ord­ning och säker­het. i detta lig­ger att eko­no­miska syf­ten inte får ligga till grund för beslu­tet. när en dom­stol över­vä­ger om en utlän­ning som har ställ­ning som var­ak­tigt bosatt ska utvi­sas ska den ta hän­syn till hur länge utlän­ningen har varit bosatt i sve­rige, hans eller hen­nes ålder, följ­derna av en utvis­ning för utlän­ningen och hans eller hen­nes famil­je­med­lem­mar samt utlän­ning­ens band till sve­rige eller avsak­nad av band till ursprungs­lan­det. en utlän­ning som har ställ­ning som var­ak­tigt bosatt i sve­rige och som har inter­na­tio­nellt skydd i en annan eu-​stat får utvi­sas endast till den sta­ten. behö­rig dom­stol 8 § utvis­ning på grund av brott beslu­tas av den dom­stol som hand­läg­ger brott­må­let. beslut om utvis­ning vid änd­ring av påföljd enligt 34 kap. brotts­bal­ken 9 § när en dom­stol enligt 34 kap. brotts­bal­ken beslu­tar att ändra en påföljd för en utlän­ning som också har med­de­lats ett beslut om utvis­ning, får dom­sto­len även med­dela det beslut om utvis­ningen som för­änd­ringen av påföljd ger anled­ning till. 4 åter­re­se­för­bud sfs 2022:1015 10 § ett beslut om utvis­ning på grund av brott ska inne­hålla för­bud för utlän­ningen att åter­vända till sve­rige under viss tid eller utan tids- begräns­ning. i beslu­tet ska utlän­ningen upp­ly­sas om den påföljd som över­trä­delse av för­bu­det kan med­föra enligt 20 kap. åter­re­se­för­bu­dets längd 11 § åter­re­se­för­bu­dets längd ska bestäm­mas med utgångs­punkt i brotts-​ lig­he­tens straff­värde. om detta mot­sva­rar fäng­else i mindre än ett år ska åter­re­se­för­bu­det nor­malt bestäm­mas till fem år. mot­sva­rar det fäng­else i ett år eller mer men inte två år ska åter­re­se­för­bu­det nor­malt bestäm­mas till tio år. vid högre straff­vär­den ska åter­re­se­för­bu­det nor­malt inte tids­be­grän­sas. som skäl för att bestämma åter­re­se­för­bu­dets längd på ett annat sätt än som sägs i första styc­ket får dom­sto­len beakta brotts­lig­he­tens karak­tär och ris­ken för att utlän­ningen kom­mer att göra sig skyl­dig till fort­satt brotts­lig­het här i lan­det. dom­sto­len får också ta hän­syn till utlän­ning­ens anknyt­ning till sve­rige och andra sär­skilda omstän­dig­he­ter som är hän­för­liga till honom eller henne. när ett åter­re­se­för­bud bör­jar löpa 12 § ett åter­re­se­för­bud enligt 10 § bör­jar löpa den dag utlän­ningen läm­nar med­lems­sta­ter­nas ter­ri­to­rium eller, om beslu­tet om utvis­ning ska verk­stäl­las till en med­lems­stat, den dag utlän­ningen läm­nar sve­rige. med med­lems­sta­ter avses de sta­ter i vilka euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2008/115/eg av den 16 decem­ber 2008 om gemen­samma nor­mer och för­fa­ran­den för åter­vän­dande av tred­je­lands­med­bor­gare som vis­tas olag­ligt i med­lems­sta­terna är tillämp­ligt. sär­skilt till­stånd till kort besök 13 § en utlän­ning som har med­de­lats ett åter­re­se­för­bud enligt 10 § får ges sär­skilt till­stånd av migra­tions­ver­ket att göra ett kort besök här, om besö­ket gäl­ler syn­ner­li­gen vik­tiga ange­lä­gen­he­ter. om det finns sär­skilda skäl, får ett sådant till­stånd ges också på ansö­kan av någon annan än utlän­ningen. uppe­hålls­till­stånd och upp­hä­vande av utvis­nings­be­slut 14 § bestäm­mel­ser om uppe­hålls­till­stånd för den som har utvi­sats enligt detta kapi­tel finns i 12 kap. där finns också reg­ler om upp­hä­vande av ett sådant utvis­nings­be­slut. 10 kap. 2 §8 ett barn får tas i för­var, om 1. det är san­no­likt att bar­net kom­mer att avvi­sas av polis­myn­dig­he­ten eller avvi­sas med ome­del­bar verk­stäl­lig­het av migra­tions­ver­ket eller om det är fråga om att för­be­reda eller genom­föra verk­stäl­lig­he­ten av ett sådant beslut, 2. ris­ken är uppen­bar att bar­net annars hål­ler sig undan och där­i­ge­nom även­ty­rar en verk­stäl­lig­het som inte bör för­drö­jas, och 3. det inte är till­räck­ligt att bar­net ställs under upp­sikt enligt bestäm-​ mel­serna i 7 §. 8 senaste lydelse 2017:906. 5 ett barn får också tas i för­var, om sfs 2022:1015 1. det är fråga om att för­be­reda eller genom­föra verk­stäl­lig­he­ten av ett beslut om avvis­ning i andra fall än enligt första styc­ket eller ett beslut om utvis­ning enligt 8 kap. 6 eller 10 § eller 8 a kap., och 2. det vid ett tidi­gare för­sök att verk­ställa beslu­tet inte visat sig till­räck­ligt att bar­net ställts under upp­sikt enligt bestäm­mel­serna i 7 § andra styc­ket. 7 §9 ett barn får, under de för­ut­sätt­ningar som anges i 2 § första styc­ket 1 och 2, stäl­las under upp­sikt. ett barn får dess­utom stäl­las under upp­sikt när beslut har med­de­lats om avvis­ning i andra fall än som avses i 2 § första styc­ket eller när beslut har med­de­lats om utvis­ning enligt 8 kap. 6 eller 10 § eller 8 a kap. 12 kap. 12 b §10 om en för­un­der­sök­nings­le­dare eller en soci­al­nämnd har ansökt om tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd enligt 5 kap. 15 §, får migra­tions­ver­ket besluta om inhi­bi­tion av ett beslut att avvisa eller utvisa den utlän­ning som ansö­kan avser. 23 §11 har ett beslut om avvis­ning eller utvis­ning verk­ställts, och anträf­fas utlän­ningen där­ef­ter här i lan­det, ska beslu­tet verk­stäl­las på nytt, om det har fått laga kraft eller enligt 7 eller 8 § ändå får verk­stäl­las och om det inte har upp­hört att gälla enligt 22 §. beslut om avvis­ning eller utvis­ning får dock inte verk­stäl­las om utlän­ningen 1. åter­vänt med uppe­hålls­till­stånd eller vise­ring, 2. åter­vänt efter att ha fått sär­skilt till­stånd till ett kort besök här i lan­det enligt 8 kap. 25 § eller 8 a kap. 13 §, eller 3. efter åter­koms­ten bevil­jats ett tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd. vad som sägs i andra styc­ket 1 gäl­ler under gil­tig­hets­ti­den för till­stån­det eller vise­ringen. ett beslut om avvis­ning eller utvis­ning som inte är för­e­nat med något gäl­lande för­bud att åter­vända får inte hel­ler verk­stäl­las om utlän­ningen är undan­ta­gen från krav på vise­ring eller uppe­hålls­till­stånd enligt 2 kap. 8 a första styc­ket eller 8 b § eller enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 2 kap. 9 §. 14 kap. 4 §12 migra­tions­ver­kets beslut om avslag på en ansö­kan om tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd enligt 5 kap. 15 § eller beslut om åter­kal­lelse av ett till- stånd som med­de­lats med stöd av 5 kap. 15 § över­kla­gas till migrations-​ dom­stol. sådana beslut får över­kla­gas endast av för­un­der­sök­nings­le­da­ren eller, om det är soci­al­nämn­den som har ansökt om till­stån­det, endast av nämn­den. 9 senaste lydelse 2014:198. 10 senaste lydelse 2013:646. 11 senaste lydelse 2014:198. 12 senaste lydelse 2007:322. 6 20 kap. sfs 2022:1015 1 § till böter döms en utlän­ning som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het uppe­hål­ler sig i sve­rige utan före­skri­vet till­stånd, utan att utlän­ningen har ansökt om ett sådant till­stånd och utan att en för­un­der­sök­nings­le­dare eller en soci­al­nämnd har ansökt om tids­be­grän­sat uppe­hålls­till­stånd för utlän-​ ningen med stöd av 5 kap. 15 §. i ringa fall ska åtal för brott enligt denna para­graf inte väc­kas annat än om det är moti­ve­rat från all­män syn­punkt. 2 §13 till fäng­else i högst ett år eller, om brot­tet är ringa, till böter döms en utlän­ning som upp­såt­li­gen uppe­hål­ler sig i sve­rige fastän han eller hon enligt ett verk­ställt beslut om utvis­ning enligt 8 a kap. inte har haft rätt att åter­vända hit. bestäm­mel­serna i första styc­ket gäl­ler inte om utlän­ningen har flytt hit av skäl som avses i 4 kap. 1, 2 eller 2 a §. i ringa fall ska åtal för brott enligt första styc­ket inte väc­kas annat än om det är moti­ve­rat från all­män syn­punkt. 21 kap. 9 §14 i 8 a kap. 4 § finns bestäm­mel­ser om utvis­ning på grund av brott i fråga om en utlän­ning som har uppe­hålls­till­stånd med till­fäl­ligt skydd. 22 kap. 5 §15 i 8 a kap. 4 § finns bestäm­mel­ser om utvis­ning på grund av brott i fråga om en utlän­ning som har uppe­hålls­till­stånd enligt 2 eller 3 §. 1. denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2022. 2. vid tillämp­ningen av 8 a kap. 13 § ska med beslut som där nämns lik­stäl­las mot­sva­rande beslut enligt äldre bestäm­mel­ser. på rege­ring­ens väg­nar anders yge­man linda ran­tén (justi­tie­de­par­te­men­tet) 13 senaste lydelse 2014:198. 14 senaste lydelse 2014:198. 15 senaste lydelse 2014:198. 7